Föredras

Ändring av kommunallagen SF 11/2021-2022

  • Frågan ska först läsas upp av frågeställaren och efter det ger lantrådet eller en minister svar på frågan. För svaret på frågan tillämpas ingen tidsbegränsning medan övriga yttranden inte får överstiga tre minuter. Svaret kommer att ges av vicelantrådet Harry Jansson. Ordet ges först till lagtingsledamoten Ingrid Zetterman.


  • Talman! Med hänvisning till 38 § 1 mom. lagtingsordningen ställer jag till vederbörande medlem av landskapsregeringen följande skriftliga fråga: När kan lagtinget vänta sig en ändring av paragraf 85 i kommunallagen i enlighet med finans- och näringsutskottets betänkande nr 1/2021-2022?


  • Tack, talman! Tack ledamot Zetterman för en aktuell och viktig fråga. Vi har från landskapsregeringens sida noterat finans- och näringsutskottets betänkande och därmed också lagtingets beslut om att ge landskapsregeringen vägkost om hur den kommunala sektorn ska hanteras både vad gäller den finansiella delen, dvs. via landskapsandelar, och när det gäller kommunalförbundens ställning.

    Naturligtvis eftersträvar landskapsregeringen alltid att efterleva lagtingets beslut enligt de möjligheter vi bara hinner med att producera. Vi har enbart i det här skedet fått till stånd en kortare lagstiftningspromemoria som förklarar bakgrunden till den frågeställning som utskottet har lyft fram och det är också en första kort analys.

    Det som har dykt upp och som har gjort att vi funderade lite extra är att vi har ställts inför frågan ifall lagtinget på vårt förslag från landskapsregeringens sida går in och ändrar den kommunala juridiska ställning på det här viset, kommer det att stå i konflikt med den kommunala självstyrelsen i stort? Går vi in och rubbar på kommunernas juridiska ställning på ett sätt som inte är i samklang med respekten för kommunal självstyrelse? Jag har inte själv tidigare reflekterat över den, men har fått den presenterad och vi har också efter en överläggning i landskapsregeringen bett tjänstemännen att titta speciellt på det här. Vi går ju alltså in och ändrar ett avtalsförhållande. Vad har det för implikationer på inbördesbiten och hur kommer det också att kunna leda till situationer som är problematiska, om vi säger så, med tanke på enskild förbundsställning?

    Rent allmänt om synen på behovet av att ändra kommunallagen 85 §, göra kommunförbundens beslutsfattande mer modernt som jag väljer att kalla det - dvs. att man beaktar antingen antalet elever eller antalet klienter eller vad som nu blir parametern - så tror jag att vi alla förstår behovet av en modernisering av beslutsfattandet. För det är olyckligt om vi är på väg in i en situation där kommunalförbundens varande inte står i samklang med de kommuner som har det största intresset och behovet av ifrågavarande kommunalförbunds existens.

    Däremot kan jag redan nu säga att när vi har diskuterat så har vi tittat särskilt på frågan om kommunernas socialtjänst. I alla fall utgående från våra inledande diskussioner och vad jag i alla fall står för så kan vi inte tänka oss att lägga fram lagstiftning som skulle förändra lagstiftningen i fråga om KST. Det anser vi från landskapsregeringens sida att skulle vara lite ansvarslöst med tanke på dels den korta tidsrymd som förbundet ännu har existerat och dels på den stora oro som vi redan har utsatt en så stor personalstyrka för under ett antal år, medan man har väntat på att KST-reformen skulle komma i hamn. Jag hoppas att lagtinget till den delen kommer att tycka att vi lämnar KST utanför det hela, och det är ju inte direkt sammankopplat heller till 85 § i och med att det är en speciallagstiftning som styr.

    När det gäller våra möjligheter att lägga fram det önskade lagförslaget så med beaktande nu att vi fortfarande väntar på en lagberedningsresurs och vi har ett behov av en remiss till den kommunala sektorn, som vi alla vet att brukar vara minst två månader, så är det nog först i höst 2022 som landskapsregeringen kan lägga fram den lagstiftning som lagtinget enhälligt har beslutat att man önskar få på sitt bord. Tack!


  • Ledamot Ingrid Zetterman Tilläggsfråga | 15:59

    Talman! Jag tycker att den här situationen är ganska besvärande faktiskt. Jag tycker att det är problematiskt när lagtinget gång på gång beställer och begär saker av landskapsregeringen och man konstaterar sedan att det inte går att verkställa.

    Nu kommer 85 § och tidigare tyckte man att digitaliseringsmeddelandet skulle komma före man anställde någon och vi har ett löfte om att offentlighetslagstiftningen skulle ha uppdaterats gällande bolag redan hösten 2021.

    När den här skrivningen kom i budgeten så blir jag personligen väldigt, väldigt förvånad att landskapsregeringen och de partier som ingår hade släppt igenom den här skrivningen och att en sådan här paragraf skulle förändras med så kort tidsfrist som alltså var den här våren. Finans- och näringsutskottet sade att den här lagstiftningen ska levereras senast under vårsessionen.

    Det är en otroligt komplex fråga, precis såsom vicelantrådet ställde. Ska man koka ner det så kan man ju säga; vem ska ha rätt att köra över vem? Är det antalet kommuner eller antalet medborgare eller antalet elever som ska ge möjligheten till att få majoritet i kommunalförbunden? En ändring av den här karaktären skulle säkert ändra också hela grundinställningen till huruvida man finner det värdefullt att gå in i ett kommunalförbund från första början, precis så som vicelantrådet lantrådet resonerade.

    För mig, som sagt, var det mycket, mycket oklart att landskapsregeringen släppte igenom den här skrivningen i budgetbetänkandet. Jag sade inte emot, jag tänkte att man hade planerat och haft sakerna också mer grundligt beredda på förhand när man tyckte att den här skrivningen var funktionell för landskapsregeringens partier.

    Men är det inte problematiskt att landskapsregeringen på det här sättet, när man inte följer det som lagtinget begär, både devalverar parlamentarismen men också hela lagtingets roll? Lagtinget är ju vårt högsta beslutande organ, och när landskapsregeringen släpper igenom skrivning efter skrivning för att bevara husfriden tillfälligt så blir ju lagtingets roll devalverad i hela självstyrelsesystemet. Ser inte vicelantrådet att det här är problematiskt?


  • Vicelantråd Harry Jansson (C) Tilläggssvar | 16:02

    Tack, talman! Tack ledamot Zetterman för tilläggsfrågan. Nej, är det som så att man lever på andra sidan glasväggen här borta så ser man mycket mindre dramatiskt på vardagsslitet. Man är ibland glad bara vi lyckas leverera det vi lyckas leverera. Det är så. Vi ser ingen dramatik i att vi i det här fallet inte kan följa lagtingets önskade tidtabell. Det är helt enkelt frågan om resurser. Jag har ju själv haft lite dåligt samvete i och med att min avdelning har, som jag redan nämnt från talarstolen här, under en längre tid ockuperat mer än hälften av lagberedningens resurser. Vi vet ju alla att listan på lagstiftningsbehov är rätt så enorm fortfarande. Jag vågar inte säga hur många lagar som i detta nu finns på lantrådets och lagberedningschefens åtgärdslista, men minst 20 är helt nödvändiga att få i röret.

    Delvis har ju just den här frågan påverkats av att vi har några lagförslag som försenats kraftigt på grund av att man i Helsingfors har stött på lite svårigheter, inte minst vad gäller visselblåsarlagstiftningen som jag vet att har efterlysts också från lagtingets sida. Där är vi beroende av att man får viss lagstiftning på plats innan vi i vår tur kan låta vår process avancera.

    Jag beklagar att vi inte kommer att kunna leva upp till lagtingets förväntningar vad gäller tidtabellen. Men ambitionen är att det här lagförslaget läggs fram och då är ju hösten den första bästa. Jag vet inte heller om det skulle ha varit så klokt att lämna den här typen av framställningar i ett läge när vi väntar ett jubileumsfirande och att lagtinget i övrigt är ganska arbetsnedtyngt.


  • Ledamot Ingrid Zetterman Tilläggsfråga | 16:04

    Talman! Först för att klarera en bred praktisk fråga som jag gärna vill få ett förtydligande på från vicelantrådet. Alltså landskapsregeringen avser att gå in med den här förändringen gällande alla andra kommunalförbund, men KST ska undantas. Det får gärna vicelantrådet förtydliga i sitt svar.

    Sen när det gäller den andra delen. Jo, det finns en lång lista för lagstiftning. Vi vet att lagberedningen överlag har ett mycket digert arbete. Vi vet att det dels finns akut lagstiftning. Vi hade ett exempel här tidigare i dag när det kom in EU-direktiv eller i det här fallet en reform i Finland som också påverkar Åland. Vi har en jättelång egen kö på lagstiftning som behöver tas om hand. Vi pratade om kommunallagen i dag och det skulle behövas en total revision av kommunallagen.

    Men just därför så är det så förvånande att regeringspartierna släpper igenom den här typen av skrivningar. Alltså att man inte skulle ha tid och inte kunna klarera den här frågan under vårsessionen så torde ha stått klart för alla redan i november när lagtinget klubbade det här. Den här dialogen mellan landskapsregeringen och majoritetspartierna måste ju utvecklas, för annars sitter lagtinget här och beställer en massa saker som landskapsregeringen sedan säger att är omöjligt att förverkliga. Jag vet att näringsministern, digitaliseringsministern uttryckte det som att lagtinget hade inte velat att vi hade gjort det som lagtinget beställde. En kommunikation måste fungera så att alla är införstådda med vad det finns för realistiska möjligheter att verkställa det som framförallt finans- och näringsutskottet beslutar om. För det verkar vara där som de stora problemen är. Det är finans- och näringsutskottet som gör skrivning efter skrivning efter skrivning. Man säger att det här har varit ett krav från oss för att kunna godkänna den här budgeten och då vill vi ha med den här skrivningen. Sen kommer landskapsregeringen några månader senare och säger ja, men det är helt orealistiskt, det går inte.

    Att göra en sådan här stor förändring där vi vet att kommuner t.ex. har hela sin skolverksamhet eller äldreomsorg arrangerad med en viss demokratisk förutsättning, att man vet att man har ett visst inflytande, och att göra en sådan ändring är en jättestor fråga som på tal om remisstider borde kräva åtminstone två-tre månaders remisstid

    Att detta inte gick att genomföra, handen på hjärtat, det visste både du och jag redan i november vicelantrådet. Eller hur?


  • Vicelantråd Harry Jansson (C) Tilläggssvar | 16:06

    Tack, talman! Ledamot Zetterman, när ledamoten någon gång säkert inom snar framtid kommer att uppleva ministerrollen så kommer ledamoten att förstå att verkligheten är mycket, mycket svårare att förutse än vad ledamoten nu låter påskina inför Ålands folk. Vi kunde inte ana hur Covid-19 skulle påverka lagberedningen och resurserna. Vi kunde inte förutse hur personalen i övrigt skulle påverkas. Och med den lilla sårbara förvaltning vi har så är varje frånvaro, oavsett om det är en kort eller en längre tid, förödande med tanke på möjligheter att prestera. Att vi skulle då i november - det var väl i december som lagtinget klubbade budgeten för 2022 - skulle kunna förutse att vi inte skulle kunna leverera det här, det hade nog varit lite förmätet att gå upp och säga; nej, tyvärr finans- och näringsutskottet har en önskan, men vi kommer inte att klara av den.

    Huvudsaken är att vi kommer att försöka leva upp till lagtingets förväntningar om att det här lagförslaget ska komma fram inom kort. Det här betyder ju som sagt var på hösten. Jag vill upprepa det på nytt, om jag uppfattade våra inledande diskussioner så kan landskapsregeringen in corpo tänka sig att lägga fram ett lagförslag som gäller det här området på det sätt som lagtinget beslutat, med undantag för kommunernas socialtjänst som inte kommer att röras i det här skedet. Tack.


  • Landskapsregeringens svar antecknas för kännedom. Ärendet är slutbehandlat.