Remissdebatt

Ärendet bordlades vid plenum den 18 januari 2017 då talmannen föreslog att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Diskussion.

Vicelantrådet Camilla Gunell

Herr talman! Bästa lagting, ltl Harry Jansson och centergruppen har lämnat in en lagmotion i ärendet om vindkraftsverken och hur avskrivningstid och ålder ska inverka på stödsystemet.

Jag belyste också den här frågan för någon vecka tillbaka här i samband med en skriftlig fråga som ltl Harry Jansson ställde. Jag tycker att jag i det skedet ändå gav ganska mycket landskapsregeringens syn på frågan.

Landskapsregeringen utarbetade stödsystemet tillsammans med vindkraftsaktörerna. För bara en kort tid tillbaka sedan satt vi på varsin sida av förhandlingsbordet och utarbetade en stödstruktur som vi tyckte att var rimlig och vettig utgående från elpriserna. Förväntningarna då var väl att elpriserna skulle förbli låga. De hade blivit bättre och det är egentligen en positiv utveckling. Vi kom överens om det här systemet utgående från de diskussioner som vi hade kring vad vi var villiga att satsa på de befintliga vindkraftsverken som finns på Åland idag.

De här förhandlingarna medförde att de stödnivåerna och de parameterar som avskrivningstid, marknadspris och annat som spelar in i slutkalkylerna var något som vi var överens om.

Det betyder att stödsystemet träder ikraft. Nu 2016 är det första året och den första utbetalningen håller nu i dagarna på att gå ut till bolagen. Vi har inte ens kommit igång med det här stödsystemet som ska gälla till 2022. Vi skissade på systemet i enlighet med vilka avskrivningstider som var rimliga och vad som skulle gälla i åldringsfrågan – äldre än 20 år – så att systemet också skulle kunna vara notifieringsbart och inte falla av några sådana skäl.

Det som har hänt sedan den här tiden, och det var inte så länge sedan, är just elprisets förändring. Förväntningarna när det här gjordes var antagligen att priserna skulle ligga på en väldigt låg nivå.

Det är viktigt att komma ihåg att det som landskapsregeringen gick in för och gjorde bedömningar kring så var att kärnan och kompetensen i åländsk vindindustri skulle behållas med det här. Vi var också medvetna om hur avskrivningstiderna såg ut, all fakta låg på bordet. Bedömningen är ändå att vi ska tittar framåt i det här skedet.

De vindkraftverk som nu faller för ålderstrecket, de är mestadels i bolagens händer att besluta om de vill ha dem kvar, ”up and running” eller om de vill avveckla dem. Det är sådana beslut som inte landskapsregeringen fattar utan som vindbolagen själva fattar beslut om. Man måste helt enkelt göra bedömningarna om de är tillräckligt lönsamma för att ha dem kvar.

Man ska dock ha i minnet att de här vindkraftverken som nu är äldre så är de flesta av dem rätt små. De bidrar ganska lite med vindproduktion. Den absolut största beståndsdelen, och 17 procent av den förnyelsebara energin som vi får in i det åländska energisystemet, kommer från Båtskären. Båtskären är tryggat i det här stödsystemet.

Man måste också fundera på om det är symbolerna vi ska upprätthålla eller är det den faktiska inmatningen i energisystemet som vi ska slå vakt om?

Man måste även fundera på om det är värt att titta bakåt igen eller om vi ska titta framåt av det skälet att de vindkraftsparker som byggdes på 90-talet så byggdes enligt den tidens kriterier. Man måste komma ihåg att saker och ting har ändrat. Idag tar man helt andra saker i beaktande när man uppför vindparker såsom bullernivåer, bosättning, vindförhållanden förstås och hur kapaciteten ser ut för att faktiskt mata in vindkraft i vårt elsystem. Jag tycker att det är väldigt viktigt att nästa generation vindkraftsparker både ska ha stark kapacitet men också att vi planerar placeringen av vindkraftsverken på rätt platser så att man optimerar både vindens kraft och möjligheter att bli till energi. Vi ska också på ett helt annat och modernare sätt anpassa dem till nutidens krav och till bosättning, bullerförhållanden och annat som i dagsläget är helt annat än på 90-talet.

Vi går mot en ny tid. Det som nu finns på landskapsregeringens bord och som jag också vill att vi ska ha resurser inför, t.o.m. kanske det här året och nästa år, det är en biogasanläggning som är under planering. Jag hoppas att vi ska ha beslut om att börja bygga den under det här året.

Vi har en revolutionerande och bra livsmedelsstrategi som Ålands producentförbund just har lagt på bordet. Den kräver också åtaganden, finansiering, från landskapsregeringen för att gå vidare och förverkligas för att få näringsämnescirkuleringen att fungera på bästa sätt.

Vi har en klimat- och energistrategi som är under arbete och ska vara klar här under våren. Där ska vi också koppla ett stödsystem som siktar mot framtiden när det gäller sol, vind och andra former av förnyelsebar energi.

Under våren har vi också klart ett skogsprogram som ska ta tillvara skogens energiresurser på bästa sätt och det kräver också vår uppmärksamhet.

Vi har elbilar, elbussar och en infrastruktur för laddning där energibolagen är med och vill utveckla. Landskapsregeringen ska också bidra där med uppmärksamhet och resurser för att få detta på banan. Jag hoppas kunna se det redan under 2019.

För vår del får lagen ligga som den ligger i det här skedet. Det är förstås upp till lagtinget att besluta. Jag tror att det är bättre att titta framåt mot nya reella möjligheter än att blicka tillbaka och kanske betona symbol framom verklig kraft. Tack.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! God morgon kolleger, tack vicelantrådet för redogörelsen av landskapsregeringens förhållningssätt till lagmotionen och därmed också till min tidigare skriftliga fråga i samma ärende.

Vi önskade bordlägga ärendet senaste onsdag i och med att vi inte hade någon diskussion med regeringsblocket överhuvudtaget. Vicelantrådet har god pli på gruppen. Det var inte några diskussioner när vicelantrådet var förhindrad att närvara.

Jag är tacksam för redogörelsen och att vi på nytt får landskapsregeringens syn på detta.

Än en gång, vi har de befintliga kraftverken. Det vi föreslår är ju ytterst lite som vi kräver av det offentliga för att det här ska gå i hamn. Det är en liten förändring av avskrivningstiden, bara en trygghet för vindkraftsproducenterna om att det här stödsystemet också kan utfalla för de äldre.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Ja tack, jag har förstått och jag tror att vi alla har förstått det som lagmotionen vill säga, det är inte frågan om det.

Vi diskuterade också om 25 år när vi gick in för det här stödsystemet. Men vi måste gå vidare, satsa framåt och inte igen ta upp samma lag, skriva om den och ägna oss åt det.

Den här lagen ligger nu som den ligger och vi arbetar framåt tillsammans med vindbolagen för en stark vindkraftsnäring på Åland.

Vi kanske befinner oss i ett skede där det också ska ske en förändring.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Eftersom vicelantrådet på nytt nu talade om avskrivningstiden och att man har förhandlat med vindkraftsproducenterna om det här så vill jag betona att det inte finns någon överenskommelse till den delen med vindkraftsproducenterna. Enligt de diskussioner vi har fört, bl.a. jag och kollegan Brage Eklund, med vindkraftsintressenterna så har den här frågan varit på bordet, men att regeringen valde 20 år är ingenting som vindkraftsproducenterna känner sig bundna av, och inte heller lagtinget ska känna sig bundet av sådant som inte finns avtalat.

Som sagt var, det är en mycket minimal insats som krävs för att få dessa elva hotade vindkraftsverken att stanna kvar, i alla fall några år till, här på våra öar.

Det är klart att man kan, som vicelantrådet, blicka framåt. Det är klart att vi kommer att behöva resurser och centergruppen stöder till fullo de satsningar som vicelantrådet räknade upp som behövliga.

Nu krävs det ingenting annat än att vi gör en liten ändring i en lagtext. Jag hoppas att finans- och näringsutskottet tar den här frågan på största allvar.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Det är naturligtvis upp till lagtinget att anta eller förkasta den här lagmotionen, det har landskapsregeringen ingen åsikt om. Jag har fört fram hur jag ser på situationen i dagsläget.

Alla siffror och allt låg på bordet när vi gick in för den här lagstiftningen. Jag var med så jag tror att jag kan säga att dessa båda parter accepterade utgående ifrån de parametrar som låg på bordet. Ett starkt önskemål från förvaltningen var att vi skulle se till att systemet ändå skulle vara notifieringsbart, om så skulle behövas.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Veronica Thörnroos

Tack, talman! Landskapsregeringen är väldigt mån om att tala om det hållbara samhället, den hållbara infrastrukturen, det hållbara näringslivet och den hållbara miljön etc. Jag tror att ordet hållbarhet nämndes 44 gånger i regeringsprogrammet. Det visar också, skulle man kunna tänka sig, hur viktigt ett hållbart samhälle faktiskt är.

Den 1 januari 2017 krävdes det 1 000 megawattimmar för att försörja Åland med energi. Av den delen var cirka 55 procent importerad från Sverige, 8 procent var importerad från Finland och 37 procent bestod av förnyelsebar energi, där den största delen kom från vindkraftverk. Det är ett faktum som inte går att bortse ifrån.

Jag tycker att jag har hyggliga kunskaper om energiförsörjningen på Åland eftersom det har varit en del av mitt ansvarsområde när jag satt i landskapsregeringen. Jag tror mig veta att vindkraft inte är en lukrativ bransch. Vill man tjäna snabba stålar så är det nog inte den branschen man ska ge sig in i.

Jag tycker att det är bra att landskapsregeringen har en vision om Ålands energiförsörjning i framtiden. Förhoppningsvis ska visionen komma i form av en plan här under våren, vilket tidigare har utlovats. En vision och en plan är teoretiska tankegångar som sedan ska omsättas i praktiken. Från teori till praktik när det gäller investeringar i miljonklassen går inte i en handvändning utan det är frågan om x antal år innan man når det faktiska resultatet.

Eftersom vi vet att det nu kommer att bli ett avbräck i den förnyelsebara energin, eftersom det indikeras att 11 av 19 vindkraftverk inte längre kommer att vara i bruk, då är frågan, man borde väl ha någonting annat som träder till innan man lägger ner det som man har? Det kräver förstås en prestigelöshet från landskapsregeringen, där man kan konstatera att vi kan tänka oss att fortsätta på den inslagna linjen därför att vi vill att det ska vara hållbart, vi vill att det ska vara tydligt och vi vill ha en trovärdighet i vår politik. Det är trovärdigheten som nu kommer att brista.

Vicelantrådet sade tidigare ”vi har utarbetat de här strukturerna och vi har kommit överens med vindkraftbolagen”. Mina tankar går osökt till landskapsregeringens samråd med kommunerna. Det känns lite likadant. Efter att diskussionen är slut så finns det väldigt divergerande åsikter om vad som egentligen sades på mötet, vad som egentligen har behandlats och vad som egentligen har utlovats.

Vicelantrådets sade vidare ”vi hoppas få beslut om en biogasanläggning”. Centern stöder det till fullo. Lagtingsgrupperna har för övrigt ett möte i Uppsala denna veckas fredag för att på ort och ställe bekanta oss med en större biogasanläggning där. Så vi stöder landskapsregeringen i det arbetet.

Vi ifrågasätter att man under en väldigt kort tid väljer att helt enkelt stänga ner den hållbara energiförsörjningen som vi har som de facto troligen inte heller skulle komma att kosta landskapsregeringen någonting eftersom energipriserna är på stigande.

Så, bästa ledamöter, det här är frågan om en ”snuttefieringspolitik” som på intet sätt är hållbar. Tack.

Ltl Runar Karlsson

Herr talman! Jag satt själv med i landskapsregeringen under dåvarande lantrådet Roger Nordlund när Båtskärsprojekten förverkligades. Det var ganska mycket jobb, det fanns till och med motstånd mot det projektet både bland ålänningarna och även politiskt. Projektet drevs i sinom tid igenom, förstås med lagtingets hjälp och det var jättebra. Nu snurrar projektet utan stöd och landskapet får till och med in vissa ränder för området. Det var ett mycket lyckat projekt. De mindre projekten vindkraftverk är förstås av annan dignitet, men ändå producerar de oerhört mycket kilowattimmar till de åländska hushållen. Om de avvecklas, vilket de antagligen gör om landskapsregeringen får sin vilja igenom, så betyder det förstås att vi måste importera mera el i stället. Vi vet att en del av den här elimporten är rysk kärnkraftverk. Jag vill nog påstå att både i Fukushima och när det gäller olyckan i Ryssland så där anser man nog inte att det är hållbart.

Landskapsregeringen har en lite märklig inställning när man inte lättvindigt går med på den här motionen som skulle ge vindkraften en möjlighet att kanske fortsätta i många, många år till. Inte är det ju så dessa små vindkraftverk är för evigt olönsamma. Det finns mycket, mycket mindre vindkraftverk som byggs idag, hushållsnära som anses vara lönsamma. Det finns till och med solkraft på Åland, som är jättesmå och som anses vara lönsamma.

Det är lite konstig inställning. Återigen pratar man om att man ska ha nya visioner, nya program och därför är man beredd att avveckla. På något vis går det lite bakvägen. Man försöker få ålänningarna att tro att det här är en liten parentes för att vi avvecklar 11 verk och så ska vi bygga nya sedan och göra det ena och det andra. Det är inte riktig ärlig politik tycker jag.

Det kanske blir så att man antar den här motionen, vi vet inte ännu för den ska ju behandlas i utskottet. Kanske regeringen blir tvungen att omvärdera sin åsikt och att det blir enligt motionen. Regeringen har en bekymmersam inställning. Regeringen tycker i praktiken att en del av det här vindkraftsbortfallet ska ersättas av rysk kärnkraft, vilket det i praktiken gör för någonstans måste energin komma ifrån. Vi vet att Finland importerar mycket kärnkraft från Ryssland och förstås kanaliseras det ut till Åland också.

 Sedan nämnde ministern biogasanläggning som planeras. Jag förstod att et skulle komma svar i januari från Orkla. Som vtm Thörnroos sade så stöder centern detta. Vi är jätteintresserade. Runt omkring oss har man för många, många år sedan verkställt detta, förstås av de orsakerna att de har lite andra volymer. Det kan hända att det här skulle vara möjligt även för Åland och centern kommer att störa det.

Som sagt, det är lite tråkigt att landskapsregeringen väljer att backa och göra Åland mindre hållbart. I programmet sades att vi skulle bli hållbara om drygt 20 år. Nu går man några steg bakåt.

Det enda hållbara som regeringen hittills har gjort, under 30 procent av den förbrukade mandattiden, är att de har skrivit avtal med Ålands näringsliv om att man frivilligt ska minska på plastkassarna på Åland. Det är det enda hållbara som regeringen konkret har gjort och som inte i och för sig har någon betydelse. Jag tror inte att plastkassarna minskar bara med ett avtal. Det måste vara konkreta handlingar och den här motionen är en konkret handling. Tack, herr talman.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Bästa ltl Karlsson, det handlar nog varken om avoghet, oginhet eller prestige i den här frågan. Jag tycker att landskapsregeringen har gjort allt som stått i vår makt för att hjälpa vindbolagen på bästa sätt, från de stora striderna som vi har utkämpat till de mindre. Kanske det var någon som var emot den här lagen i lagtinget när den gick igenom här för bara några månader sedan, men inte ens centergruppen hade något att säga om saken utan stödde lagen fullt ut. Eller har jag missförstått? Man var helt enig med landskapsregeringens förslag.

Jag tycker att man inte kan hålla på att lagstifta och rycka hit och dit enligt hur elpriserna ändrar. Man kan inte ha en sådan förvaltning. Vi måste lagstifta och vara seriösa, ha förhandlingar, diskussioner och bedömningar och sedan lever vi med det, åtminstone tills vi ser hur det utfaller. Finns det anledning att ändra och det kommer sådana motiv in i bilden, då gör vi det naturligtvis.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Man kan absolut ändra en lagstiftning om det är till gagn för miljön och hållbarheten. Jag tror att det måste till mycket, mycket kraftfulla åtgärder och mycket, mycket förändringar här i lagtinget om vi ska klara av klimatförändringarna. Det här är bara en liten, liten grej och inte ens det klarar vi, så klart att man blir bekymrad. Det blir bara prat och man hittar alltid orsaker till varför man inte ska göra det. Man försöker måla upp en skön bild inför framtiden och att det sedan kommer fantastiska beslut. Man kan inte ens göra det här, man vill inte ens anta en färdig motion! Det är bara att slå klubban i bordet, så är det notifiering och så är det fixat! Det är faktiskt lite märkligt måste jag säga. Kanhända att det beror på att det är oppositionen som kommer med motionen? Större saker än det här måste vi klara av i lagtinget för att klara av klimatet.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Jag tycker att ltl Karlsson är väldigt orättvis i sina utlägg. Det är bara det här nu som hela hållbarheten hänger på. Några små vindkraftverk som bidrar med väldigt liten effekt och som i princip inte går att använda i framtiden i ett längre perspektiv för de kanske står på fler ställen osv.

Låt oss nu ta ett nytt helhetsgrepp om den här näringen och sikta mot framtiden och på riktiga vindkraftsparker som faktiskt bidrar med effekt till system och inte ägna oss för mycket åt symbolpolitik. Vi har väldigt mycket åtgärder på bordet, de verkställs och vårt hållbarhetsarbete går framåt på ett imponerande sätt, måste jag säga.

Det är inte fråga om att vi ska gå över ryskt kärnkraft. I dagsläget kommer vår energi från Sverige. Jag vet inte hur mycket rysk kärnkraft det är i dem energin.

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Elnätet i Norden är ju ett spindelnät så det är klart att det också kommer rysk kärnkraft, det kan också komma via Sverige till Åland. Ju mindre energi det produceras lokalt desto mera måste komma utifrån. Så är det ju.

Det är nog inte bara symbolvärde, utan vindkraften på Åland producerar 65 miljoner kWh per år, 7 sju procent av det försvinner nu och det är inte symboliskt. Det är jättemycket! Skulle man ha sagt 7 procent för 10-20 år sedan så skulle man ha ansett att det var mycket stora volymer. Det är mycket stora volymer som nu importeras istället för att produceras här. Det gör förstås att klimatet går lite, lite bakåt i åländska mått mätt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Veronica Thörnroos

Tack, talman! Under många år har centern varit med och tagit en aktiv del i regeringsarbetet. Vi har varit pådrivande vad gäller vindkraftsfrågor. Vi har varit pådrivande vad gäller energi. Vi var också med aktivt när det gäller överföringskabeln till Finland. Vi är stolta över den historia och det arbete som vi tillsammans med andra partier här i lagtinget har varit med och tagit fram. För det är viktigt för ett litet land som Åland är att i så stor utsträckning som möjligt vara självförsörjande.

Inom centern har vi också visioner inför framtiden. Vi tror på ett hållbart Åland. Vi tror på att hela Åland ska leva, vi tror alldeles på riktigt, på djupet i vårt hjärta. Vi är beredda att vara med och stöda och hjälpa till.

Vi tycker att det är bra att landskapsregeringen har visioner och planer för framtiden. Men en vision och en plan måste också konkretiseras. Den som känner till det politiska arbetet så vet att det finns mycket visioner och planer, men det är väldigt sällan som allting konkretiseras. De gånger det konkretiseras så tar det en väldigt lång tid.

Aktörer inom näringslivet och tredje sektorn som ska vara med och satsa på nya energiformer återfinns också nu hos vindkraftbolagen. Det är deras pengar och deras kunskap som ska ta Åland vidare.

Därför är det anmärkningsvärt när man läser i budgeten 2017 och landskapsregeringens skrivningar: ”Syftet med stödet är att bibehålla kärnan i den åländska vindkraftsproduktionen eftersom marknadspriset på el i nuläget och framöver föreslås vara låg”.

För det första så bibehåller man ju inte kärnan i den åländska vindkraftsproduktionen. Man kan inte tala om en bibehållen kärna när man stänger ner över 50 procent av de vindkraftverk som finns.

För det andra, vilket är positivt och som landskapsregeringen inte kan eller ska lastas för, är faktiskt att energipriserna är på stigande. Det medför att eftersom energipriserna är på stigande så kan ju flera vara aktivt med och ta del av ett eventuellt stöd. Det är frågan om en ekonomisk trygghet för aktörerna. För landskapsregeringen, anser jag, att det är fråga om att våga förändra ett beslut som är taget.

I diskussion här tidigare funderade man varför centern tidigare stödde det här i lagtinget och nu har ändrat sig. Ja, centern stödde det här i lagtinget därför att vi hade full tilltro till att landskapsregeringen verkligen hade haft en seriös och djup dialog med aktörerna. Vi antog att landskapsregeringen i beredningsarbetet noggrant hade analyserat tidsintervallerna innan man lade fram lagförslaget. Nu visade det sig att det var felaktigt. Vi borde ha granskat det här djupare.

I landskapsregeringens program står det så här: ”I vårt småskaliga samhälle behöver vi nyttja all kompetens. Vi behöver en god och fördjupad dialog med ålänningarna, kommunerna, näringslivet, tredje sektorn och fackföreningarna. Det rör sig om allt från att ta fram lagstiftning och utvecklingsplaner till att föra en öppen och aktiv samhällsdiskussion. På ett hållbart Åland finns flera mötesplatser, flera dialoger och flera konstruktiva kontaktytor”. Sällan har verkligheten varit så långt ifrån den skrivna texten.

Ett hållbarhetsarbete bygger på långsiktighet. En hållbarhetskedja bygger på att den är lika svag som dess svagaste länk.

Att landskapsregeringen, på grund av prestigeskäl eller okunskap - det låter jag vara osagt - inte kan omfatta det ändringsförslag som är framlagt, tycker jag inte hedrar och klär en landskapsregering som talar om ett hållbart samhälle. Tack.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Det står att syftet med den här stödordningen är att bibehålla kärnan i de åländska vindkraftverken. Centern och Veronica Thörnroos menar att det här betyder att kärnan förintas eller försvinner. Är då numerären av vindkraftverk viktigare för ltl Thörnroos än helheten? Det vill säga hur mycket kapacitet bidrar de här vindkraftverken som centergruppen nu slåss för till helheten?

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Jag har inte den exakta siffran här. Tidigare här i debatten har 7 procent nämnts, jag vågar inte svara på det. Det kanske vore mera klädsamt om vicelantrådet, som ändå är ansvarig, kunde ge den siffran.

Det viktiga är att t.ex. den 1 januari så var den förnyelsebara energin 37 procent. Nu tog jag den 1 januari bara som ett exempel. 37 procent förnyelsebar energi! Sunda förnuftet säger att för varje vindkraftverk som vi monterar ner eller annat som vi gör så minskar ju procentsatsen, när målsättningen de facto är att öka den.

Det är inte frågan om ekonomi i det här, det har inte att göra med ekonomi eftersom energipriserna stiger. Man kan fråga sig varför vi inte kan behålla den effekten tills vi kommer igång med nya?

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Ja, absolut, man kan visst ställa sig den frågan. Landskapsregeringen har sagt att om EU:s stödsystem förändras efter 2021 med ett nytt system så är vi beredda att också anpassa oss.

Men när vi tog fram det här så sade förvaltningen helt klart; ”lägg vilken avskrivningstid ni vill men åldersstrecket är 20 år”. Det är för att stödsystemet ska kunna vara hållbart, kunna granskas och vara tillförlitligt. Det är den vägkost som låg på bordet och det här var klart för alla som satt runt bordet. Jag uppfattade att stödsystemet accepterades av alla parter.

Jag tror att det är viktigt att minnas att Båtskären i sig bidrar med 17 procent av kapaciteten inom vindkraften. Där finns kärnan, som jag ser det. Det är utifrån den starka kärnan som vi ska fortsätta att ha siktet mot framtiden och nyetableringar.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Jag delar helt vicelantrådets syn på att vi ska ha sikte mot framtiden och mot ett modernt självförsörjande, förhoppningsvis, Åland vad gäller energi. Samtidigt medan man väntar på att det nya trädet som man har planterat ska växa upp så kan man ju inte såga av den gren som man själv sitter på. Det är ju väldigt oförnuftigt.

Det här är inte frågan om ekonomi nu, vi har kommit så långt i diskussionen. Detta är inte frågan om ekonomi, det är frågan om principer. Landskapsregeringen vill uppenbarligen inte att de mindre vindkraftverken ska få fortgå eftersom de har fyllt 20 år. Det är detta som är kärnan i landskapsregeringens förslag. Såvida det inte är på det viset att landskapsregeringen själv inte var fullt informerad om konsekvenserna av beslutet som man tog.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mikael Staffans, replik

Tack, herr talman! Vtm Thörnroos pratade om att energipriset stiger och det har pratats om kvartalsekonomi och liknande.

När budgeten för 2017 togs så var energipriset 15-20 procent högre än vad det är idag. Dagens pris motsvarar det pris som gällde för ett år sedan. Hur kan vtm Thörnroos då säga att priset är på stigande?

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Jag har tagit del av den informationen via massmedia och också alldeles nyss fått det verifierat av vicelantrådet som här talade om att elpriserna var på stigande.

Ltl Mikael Staffans, replik

Eftersom jag inte hämtar min information från massmedia utan hämtar den direkt från marknaden så kan jag på min skärm se att priserna är så som jag vidhöll.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Det visar väl kanske att min tilltro till vicelantrådets information kanske är något större än ltl Staffas. Jag rekommenderar att ledamoten samtalar med vicelantrådet och regeringen och förklarar hur han ser på elprisutvecklingen.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Runar Karlsson

Herr talman! Elpriset har varit ganska stabilt de senaste månaderna från det att det var en riktig bottennotering tidigare. Nu har priset stabiliserats på en högre nivå än vad det var tidigare. Experterna anser att i och med att det fasas ut ganska mycket kraft nu så kommer priserna - den dagen konjunkturen tar mera fart - att bli högre, framförallt om vi får kalla vintrar. Det var inte så länge sedan som det var på gränsen till underskott av el i Norden, vilket medförde att priset tillfälligt sköt upp dramatiskt. Elpriset kanske steg 100 procent under en kort tid. Marknaden är känslig. Det kan mycket väl vara så att om 3-4 år snurrar de här verken utan stöd.

Ministern och vtm Thörnroos diskuterade bl.a. siffror. Vi kan konstatera att vindkraftsverken på Åland producerar ungefär 65 miljoner kWh. 7 procent av detta skulle falla bort om dessa 11 vindkraftverk skulle försvinna som första motionär Harry Jansson motionerar om att de inte ska göra. 7 procent av 65 miljoner är 4,5 miljoner kWh och dessa timmar försvinner om 7 procent försvinner. Om ett hushåll gör av med 20 000 kWh så motsvarar det cirka 230 hushåll som försvinner för vindkraftens del. Är det hus som har bergvärme eller liknande så kan det säkert vara minst 300 hushåll som försvinner och som måste få kraft från någon annanstans och en del av energin är kärnkraft och det kan också vara en liten del kolkraft. Det är en betydande del som försvinner för åländska mått mätt.

Skulle vi få någon idag som skulle säga att vi är beredda att bygga vindkraft som motsvarar 300 hushåll så skulle vi jubla politiskt. Det skulle vara fantastiskt. Nu jublar regeringen nästan för att de här ska försvinna, för att det ska komma någonting nytt.

Det återstår att se, lagtinget bestämmer och jag har en stor tilltro till lagtingets ärliga mening vad gäller miljö och hållbarhet. Jag tror att lagtinget kommer att anta den här motionen.

Ltl Igge Holmberg, replik

Tack, herr talman! Det skulle vara intressant att veta vilka siffror centern egentligen menar när man får helt och hållet hör olika. Det är 7 procent, det är 50 procent av vindkraftverken som försvinner. Hur ska ni ha det? Är det mycket eller lite? Om vi nu har konstaterat att vi har en massa andra projekt på gång och det är de äldre vindkraftverken som tas bort, 7 procent av en park där ändå effektivitet finns. Det måste ju ändå fungera att man startar nya som är effektivare än de äldre vindkraftverken som ändå har en hel del problem inbakade i sig.

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Jag är allergisk mot sådan här politik. Man säger att det kommer massor med nyheter, det ska bli så fantastiskt och det ska bli bra utan ett enda konkret ord. De här är jag allergisk emot. Miljön bryr sig inte om de orden. Klimatet bryr sig om konkreta handlingar.

Jag tar siffrorna en gång till så att ltl Igge Holmberg kan höra dem igen. Den åländska vindkraften producerar 65 miljoner kWh. 7 procent av 65 miljoner kWh är 4,5 miljoner kWh. Det minskar med 7 procent om dessa elva vindkraft stängs ner. Beroende på vilken uppvärmning man har i hushållen så motsvarar detta någonstans mellan 200 och kanske upp mot 400 hushåll, och om man bara har el för hushållsel så blir det ännu flera. Så är de åländska siffrorna.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Igge Holmberg, replik

Jag tackar för att jag fick höra samma siffror en gång till. Jag hörde dem nog första gången också.

Det är sant att jag inte här kan stå och säga att det är någonting konkret på gång. Vi ska komma ihåg att vi hade en enorm plan även när centern var med. Men det var centerns systerparti på fastlandet som lyckades ta bort vindkraftsstödet genom statsminister Sipilä. Kanske centern skulle ha lite bättre kontakt med dem istället för att stå här och prata?

Ltl Runar Karlsson, replik

Det är klart att man kan skylla på centerpartiet Finland. Det skylls på många större män och kvinnor i dessa dagar. Vi måste se vad som är bäst för Åland och vad vi kan göra. Vi kan gynna vindkraften på Åland bland annat, det finns mycket annan miljökraft också förstås som förhoppningsvis ska segla upp ännu mera.

Centern var med när vi drev igenom Båtskären och jag var själv energiminister under den tiden. Då fanns det många som inte ville ha det projektet av många olika orsaker, både politiskt och privat. Det skulle föra så mycket oljud över havet från Båtskären till Mariehamn och Lemland osv. Det var inte alldeles lätt det heller, men projektet drevs igenom och det är jag glad för idag. Båtskären är ett vindkraftsprojekt som körs utan stöd.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Det handlar om hur fördelningen och ansvaret ska se ut mellan samhället och bolagen. Det är kommersiella bolag som sköter vindkraften på Åland. Hur ska samhället delta i den här utvecklingen? Hur långt ska vi gå när det gäller samhällets finansiering av stödstrukturer? Man måste ju börja ställa sig frågan; om vi har helt avskriva verk, som ändå inte har lönsamhet, ska samhället upprätthålla de här verken hur länge som helst och på vilka villkor som helst? Det här är en principdiskussion som jag vill att vi har klart för oss när vi tar den här klimat- och energistrategin. Vilken är samhällets roll? Hur ska vi se på den? Hur ska vi få den här omställningen att hända och med vilka stödstrukturer? Jag tror ju inte att skattebetalarna kan finansiera alla förändringar på energimarknaden, det måste också komma från konsumenter och bolag.

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Det är klart det, redan nu så är ju energin mycket kraftigt beskattad. Man betalar ju jätte, jätte mycket via sin skattsedel för energin, så till den delen är man ju med och betalar.

Sedan kan man fråga sig; hur mycket ska den här generationen betala för att kommande generationer ska kunna bo denna jord utan att havet svämmar över, isarna smälter bort och det blir omöjligt? Ja, jag tror att det är ganska mycket som man är tvungen att göra om den här generationen vill att kommande generationer ska kunna ha ett drägligt liv på denna jord. Det tror jag faktiskt! Och då är detta ett pytte, pytte litet steg som man inte ens vill ta. Det är verkligen förvånande måste jag säga. Skulle jag sitta i regeringen så skulle jag säga; ”vi är välvilligt inställda till den här motionen, vi välkomnar lagtinget att ta den så ska vi genomföra det.”

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Jag hoppas att lagtinget fattar ett klokt beslut i frågan efter att ha hört alla parter och också hört dem som har varit med och tagit fram det här beslutet.

Jag tycker att ltl Karlsson ställer stora frågor om livet på planeten och framtiden. Svaret som han kommer med, hur vi ska klara det, är genom att rädda några små svaga vindkraftverk på Åland. Det här rimmar inte riktigt.

Men jag litar på centern sedan när vi från regeringen kommer med faktiska åtgärder och sådant som kräver åtaganden från alla i hela vårt samhälle för att verkligen förändra.

Jag tror att det är ganska klart för alla ändå efter den här diskussionen att om elpriset hade legat på den låga nivån - eller tänk om det sjunker ännu - ska vi då omfördela stödet från Båtskären som är den vindpark som faktiskt bidrar med energi till de här äldre verken? Eller ska vi göra allt?

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! ”Många bäckar små blir en stor å”, brukar man säga. Alla måste hjälpa till. Skulle man resonera som ministern resonerade då skulle vi inte behöva göra någonting för miljön på Åland för vi är ju så otroligt små, 29 000 invånare av 5,6,7,8 miljarder eller hur många vi här på jorden. Varför ska vi hålla på med sådant? Det är ju meningslöst. Men alla måste ju vara med och hjälpa till, från den enskilda personen till samhället osv. Alla miljölagar gäller ju den enskilda personen också. Vad är det för vits att de ska gälla för en enskild person då? Det har ju ingen betydelse enligt ministerns resonemang. Det är märkligt. Allt som man kan måste göras, här kan man göra något och det kostar i princip ingenting.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Harry Jansson

Tack, talman! Ja, bästa kolleger, det är nog mitt miljösamvete som gjorde att jag ville aktivera mig i den här frågan. Mitt miljösamvete skulle inte tillåta mig att passivt bara se på inkommande höst när de första fyra av de totalt elva kraftverken börjar skeppas bort från Åland.

Diskussionen här under morgonen har visat att finans- och näringsutskottet har lite att fundera på. Jag hoppas verkligen att ordförande Silander kommer att kalla höranden till utskottet så fort som möjligt, för tiden är ju knapp. Särskilt nu när vicelantrådet lyfte fram problematiken vad gäller det befintliga stödsystemet i förhållande till en förlängd avskrivningstid så finns det sannerligen skäl för utskottet att se om det faktiskt finns ett formellt hinder för justeringen från 20 års till 25 års avskrivningstid. Är det faktiskt ett problem eftersom det inte innebär mera pengar?

Det handlar ju helt enkelt om att ge vindkraftbolagen trygghet att stödsystemet finns där ifall energipriserna kraftigt sjunker igen.

Bästa vänner, vi står inför en utveckling där energipriset kommer att stiga. Vi alla som privata konsumenter har nog räddats av en ovanligt mild vinter. Det är dock ingenting som vi ska glädjas åt med tanke på vad detta innebär för klimatet och vad det innebär med skadliga insekter och annat som kommer att finna helt nya fotfästen på våra breddgrader. Det är ingen utveckling som är positiv överhuvudtaget med tanke på klimatbalansen i naturen.

Här handlar det alltså om att försöka skjuta upp det faktum att elva vindkraftverk försvinner. Det är en liten insats.

Om vi tar Tyskland som exempel så är tyskarna villiga nu - enligt folkopinionsundersökningar – att årligen satsa 30 miljarder euro på sin energiomställning. 30 miljarder euro! Det är ju en enorm satsning de gör. De vet inte hur det kommer att sluta. Risken är att hela tyska samhället havererar därför att man inte har överföringsledningar etc. som en fungerande omställning skulle förutsätta. Men Tyskland är villig att ta ett sådant här ansvar för miljön via en energiomställning.

Nog är det ju märkligt om vi här på Åland inte kan göra en liten marginell lagstiftningsändring som ser till att vi i alla fall förhindrar och inte skyndar på processen så att kraftverken försvinner.

Vicelantrådet tog i den inledande diskussionen upp att det också skulle finnas andra motiv nu än stödsystemet, som att de befintliga vindkraftverken var på fel ställen, bullerproblem etc. Det är lite överraskande att även sådana omständigheter ligger till grund för landskapsregeringens passiva hållning, tyvärr, i det här skedet.

300 miljoner kWh passerar vi på Åland igen under 2016. Det är ju en våldsam förbrukning som vi tillsammans har. Den här takten tyder ju på att förbrukningen fortsätter att växa. Vi har ju också på Åland ett växande behov av energi. Befolkningen växer, tack och lov har vi också bolag som kräver mer energi. Framförallt har vi, som vicelantrådet var inne på, en vision om att kunna göra mycket inom den förnyelsebara sektorn, inte minst när det gäller elbilar på sikt. Nog behöver väl vårt miljösamvete föra oss i den riktningen att vi faktiskt har en egen elproduktion i botten för den här omställningen. Det är ingen liten omställning som väntar när vi ser mot år 2030 och vad det betyder i form av nya elbilar som är behövliga men kräver nya volymer när det gäller energi.

Jag hoppas att finans- och näringsutskottet funderar allvarligt på det här och tar en diskussion via höranden med intressenterna inom vindkraftsindustrin.

Förhoppningsvis kommer vi tillsammans sedan i mars fram till att det här är en liten insats av oss alla för att se till att vi i alla fall har ett lite mer hållbart samhälle än vad vi annars skulle ha i oktober 2017. Tack.

Lantrådet Katrin Sjögren

Talman! Det gläder mig att det finns ett så stort engagemang för ett hållbart och bärkraftigt Åland och för energipolitiken som är en viktig del hela vägen mot ett bärkraftigt samhälle.

Visst känns det lite snopet att stå här och prata om 7 procent hit och 7 procent dit när det var meningen att vi skulle ha full fart framåt och bygga nya potenta vindkraftverk både öster och väster om oss och så står vi här nu med ett havererat stödsystem.

Jag vill ändå ge uppmana lagtinget att på intet sätt misströsta. Landskapsregeringen jobbar väldigt aktivt tillsammans med tredje sektorn och tillsammans med näringslivet för att nå våra målsättningar om ett mera hållbart samhälle. Där är, som frågan handlar om idag, energipolitiken ytterst viktig. Landskapsregeringen för diskussioner om biogas, vi funderar på solenergi och energieffektivering. Det finns ett helt koppel av åtgärder som man kan göra för att få en mera ren och hållbar energi.

Som nämnts här har landskapsregeringen tillsammans med producentförbundet tagit fram en livsmedelsstrategi. Vi håller på att ta fram ett skogsprogram. Vi håller på att ta fram en energi- och klimatstrategi. Förra veckan hade vi faktiskt en överläggning om hur vi skulle kunna få en infrastruktur när det gäller laddningsstolpar och elbilar. Vi tar steg framåt hela tiden.

Det är ju inte heller på det viset att det inte alls kostar pengar. Vi har nu 2,7 miljoner euro i potten som stödsystemet kostar några år framåt. Vi måste fundera på var vi sätter dessa pengar. Var ger pengarna mest effekt? Är det att upprätthålla små och mindre effektiva vindkraftverk eller får vi större genomslag på energi- och klimatpolitiken genom att satsa på solpaneler eller på energieffektivering? Det är ju sådana frågor som vi behöver ta ställning till och det är sådana frågor som vi arbetar med.

Vindkraften har länge varit en stor och viktig symbolik för Ålands energikluster. Vi måste ytterligare en gång fundera på var vi sätter de pengarna som vi har. Var gör pengarna mest effekt? Var får vi ut mest ren energi för pengarna? Tack.

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Återigen berättar regeringen i runda ordalag vad de kommer att göra, vilka program de har, hur det är full fart framåt och hur man gör det ena och det andra. Jag hörde inte en enda konkret åtgärd här.

Det enda som händer är att 4,5 miljoner kWh producerat av ren vindkraft försvinner från Åland. Det är det enda konkreta. Landskapsregeringen har så svårt att komma med konkreta åtgärder. Trots allt har 30 procent av mandattiden gått. Jag ser fram emot att lagtinget får ett meddelande från regeringen där man berättar konkret om tidsplanen, vilka åtgärder man tänker göra och vad det kostar för att få ett mer hållbart samhälle. Det tycker jag att lagtinget kan kräva.

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Ja, det tycker jag också att lagtinget kan kräva. Jag ser fram emot en sådan diskussion.

Men nog måste väl ltl Runar Karlsson hålla med om att man nogsamt ska överväga var man sätter de stödpengar som finns, så att vi får mest energi- och klimateffekt? Nog måste väl ltl Runar Karlsson hålla med om att vi ska en sådan målsättning?

Ltl Runar Karlsson, replik

Regeringen och lagtinget var ju redan inne för den befintliga lagstiftningen att man skulle kanalisera 2,7 miljoner till de här vindkraftverken. Nu vill man lite förlänga vilket betyder småpengar, så skadan är nog mycket större.

Om man menar allvar med ett hållbart Åland så krävs det stora ekonomiska insatser för att man ska klara av det. Så är det, det är inte bara tomma ord heller. Man måste ta till konkreta åtgärder och inte bara säga att man ska göra energieffektivisering. Vad är det? Det är lätt att säga att det. Men vad innehåller de orden? På vilket sätt ska man göra det? Gäller det stöd eller ska det vara mera isolering i husen? Vad menar landskapsregeringen?

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! Jag vill ändå påstå att det är ett sätt att tänka, kanske göra investeringar så att man får lägre driftskostnader och det är något som alla vinner på. Det är ett tankesätt som landskapsregeringen försöker applicera.

Jag håller inte heller med om att vi pratar om stöd och enorma samhällsinsatser.

Det var synd, jag såg inte ltl Runar Karlsson på seminariet när vi diskuterade livsmedelsstrategin. Det är en överlevnadsfaktor att man kopplar ihop miljö och ekonomi för tredje sektorn, för kommunerna, för landskapet men också i allra högsta grad för näringslivet. För att man ska ha framgång så behöver man slå ihop både miljö och ekonomi.

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Jag var inte med på mötet om den strategin. Å andra sidan har jag jobbat med miljö- och hållbarhetsfrågor ända sedan 1981 då jag började jobbar kommunalt först. Stora delar av min tid gick åt till att konkret förbättra miljön på olika sätt. Det intresse har jag fortsatt med som landskapspolitiker. Jag anser att det enda meningsfulla är att få konkreta åtgärder gjorda och det är detta som miljön tackar för. När man visar ett kompendium med ett program så bryr sig miljön inte alls om det, inte blir vattnet renare och miljön bättre av det. Det måste till konkreta åtgärder.

Jag är glad för att det har gjorts en del när det gäller vindkraft på Båtskären och man har infört olika lagstiftningar för att begränsa utsläpp osv. Det måste fortsätta.

Återigen, det kommer att kosta mycket pengar att göra den här planeten de beboelig även för våra barn och barnbarn.

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! Det är också min övertygelse, men att inte göra någonting alls kommer att kosta ännu mera så där är vi helt eniga.

Jag har jobbat med hållbarhets- och miljöfrågor sedan 1999. När jag var miljöminister för några mandatperioder sedan så var det helt nytt att tänka och tala om miljö och ekonomi samtidigt. Nu har miljö och ekonomi förenat sig. Där du har framtiden, där du har möjlighet till ett hållbart samhälle så där finns att förena både miljö och ekonomi. Det är min fasta övertygelse och enligt den devisen jobbar landskapsregeringen också.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Jag tror att jag framförde Ålands Framtids åsikter i remissen i förra veckan. Det är onödigt att upprepa detta.

Vi stöder lagmotionen på basen av de faktamaterial som vi har fått efteråt, framförallt när det gäller avskrivningstiderna.

Jag begärde ordet för att lantrådet nämnde att man måste värdera vad som är värt att satsa på och att man ska titta på andra möjligheter, bl.a. på parker och solceller. Hur har landskapsregeringen tänkt där eftersom man nu har svårt att stöda de mindre vindkraftverken där avskrivningstiden håller på att gå ut? Är det meningen att man ska satsa på stora parker med solceller eller är det enskilda hushåll som ska få stöd?

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! Det konceptet är under bearbetning. Jag kan väl knappast tro att stora parker med solceller lönar sig på nordliga breddgrader. Det är det som man pratar om i Sahara och dylikt.

Redan idag finns det många enskilda hushåll och även företag som använder sig av solpaneler och de visar mycket, mycket gott resultat. Där ser vi också en ny marknad. Vem hade trott för 5-10 år sedan att solpaneler skulle vara ett alternativ i Norden? Nu sjunker priserna drastiskt på solpaneler. Vi har till och med i lagtinget lysande exempel som själv använder sig av solpaneler, ltl Carina Aaltonen. Jag tror också att solpaneler skulle kunna vara ett alternativ för kommunerna, speciellt de institutioner som används 365 dagar om året, t.ex. äldreboenden, sjukhus. Man kan i princip få varmvatten nästan gratis, men det finns en investeringskostnad också. Det finns många aspekter att ta i beaktande. Solpaneler har definitivt en framtid också på Åland.

Ltl Brage Eklund, replik

Jag kan ta upp ett praktiskt exempel. Om man ska satsa och ge stöd till solpaneler så har vi ett bostadsområde på andra sidan som heter Solberget. Är det bättre att ge stöd till en gemensam park med solceller eller att ge stöd till varje enskilt hushåll på Solberget? Var får man största nyttan?

Det är precis exakt samma i diskussionen med vindkraften. Här försöker vi bevara de gamla vindkraftverken som håller på att tappa avskrivningstid. Det har också gjorts investeringar i dem så det finns förlängda avskrivningstider på dem och det blir en förlust för dem.

Kampen om vindkraft har först varit med finska regeringen och nu får vi kanske uppleva att det finns liten en kamp med den åländska regeringen för att bevara vindkraften.

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! Någon sådan kamp uppfattar jag överhuvudtaget inte. Det har satts ner åtskilliga arbetstimmar av tidigare landskapsregeringar och av den här landskapsregeringen för att överhuvudtaget få någonting till stånd när det gäller vindkraften.

Jag tror dessutom att vindkraftsbenet är ett starkt ben för Åland fortsättningsvis när det gäller energi- och klimatutvecklingen. Men vi skulle faktiskt också behöva nyinvesteringar för att få vindkraftverk med större effekt.

Talmannen

Diskussion är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.