Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Diskussion.

Minister Wille Valve

Talman! Det här är ett intressant litet ärende som handlar om lagen om allmänt bostadsbidrag. Den tillämpas som blankettlag med automatiska uppdateringar.

 Just nu sker förändringar på den finländska sidan. Social- och hälsovårdsministeriet meddelade i ett i pressmeddelande om en ändring av lagen om allmänt bostadsbidrag. Det skulle ha inneburit, om landskapsregeringen bara skulle ha suttit på sina händer och inte gjort någonting alls, att bostadsbidraget skulle ha sänkts med 5 procent på Åland eftersom Åland ingår i kommungrupp nummer tre som nämns i lagen.

Man kan dela upp den här processen i två delar. Dels har vi en budgetlag som vi lägger fram idag där den budgetmässiga konsekvensen är plus minus noll. Sedan har vi ett till lagförslag som ska komma till hösten 2017 och avses träda i kraft samtidigt som de övriga förändringarna träder ikraft för studiestödet på rikssidan.

Vi har haft en samberedning tillsammans med utbildningsavdelningen i det här ärendet. Vi har även varit i kontakt med vår riksdagsledamot och fått in en riktigt bra skrivning i kulturutskottets betänkande där Ålands situation uppmärksammas, vilket ger hopp för framtiden.

Ja, jag tror att det räcker så. Tack för ordet.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, herr talman! Som ministern sade så är det här en lag som initierats från rikshåll, en förändring. Som jag läser ut ur beredningen så finns det potential för inbesparing för oss på kanske 100 000 euro. Jag förstår att vi har en överenskommelse i regeringsblocket, vi kom överens om att vi inte rör invånarförmånerna 2017. Jag hoppas att landskapsregeringen och ministern nu vi inför nästa års budget också har med detta som en ingrediens där man eventuellt också skulle kunna spara in pengar. Det är en fråga som förstås måste vägas mot alla andra invånarförmåner, men att man inte slår fast att det här gäller också från 2018 och framåt. Jag tolkade ministern som att landskapsregeringen gör det här nu med anledning av den budget vi har lagt.

Minister Wille Valve, replik

Givetvis är det så ltl Carlsson. Det här lagförslaget är uttryckligen inriktat på budgetåret 2017. Vad som sedan gäller för 2018 är sedan en annan fråga.

Vi kan notera att vi får en tilläggsbudget med ramar, möjligen kommer det att ingå besparingsbehov på invånarförmåner. Det som man kan notera nu, med anledning av det här lagförslaget, är förstås att också denna invånarförmån är generösare på Åland än vad den är i riket.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Jörgen Pettersson

Talman! I den bästa av världar skulle bidrag inte behövas. Därför borde den övergripande målsättningen i allt vi gör handla om att ge folk förutsättningar att klara sin egen tillvaro och på egen hand sköta sin försörjning. Folk växer genom att kunna sköta sin egen vardag. Där är vi inte riktigt ännu och därför är det viktigt och betecknande för varje modernt samhälle att ta hand om de svagaste.

Mot den bakgrunden stöder centergruppen denna ändring om tillämpning på Åland av lagen om bostadsbidrag. Det är ett klokt sätt att använda självstyrelsens verktyg att göra gott för den egna befolkningen.

I Finland gör man uppenbarligen inte den bedömningen utan ämnar sänka de maximala boendekostnader som anses godtagbara när det gäller nivån på bostadsbidraget. Skälet till det är förstås av ekonomisk natur, man vill spara in på de statliga utgifterna, kosta vad det kosta vill när det till exempel gäller utbetalningen av socialstöd vilket landskapsregeringen påpekar i beredningen. Ändå väcker det såklart frågor varför Finland väljer att gå mot de svagaste.

Man påpekar vidare från landskapsregeringens sida att beredningstiden varit extremt kort vilket möjligen inverkat på konsekvensbedömningen vilket såklart inte är optimalt och sätter ett större ansvar på utskottet. Här kan man ställa sig frågan varför beredningstiden varit så kort, det är ju inte precis första gången vi drabbats av detta. Enligt minister Wille Valve fick man den här gången vetskap om de finländska planerna tack vare ett pressmeddelande vilket känns rätt tunt.

Det kan mot den bakgrunden finnas skäl för utskottet att syna några av de tänkta konsekvenserna av att inte sänka bostadsbidraget. Är nivån på Åland lämplig? Ska den rentav höjas? Gör bidraget tillräckligt nytta? Varför kom lagförslaget så sent?

Detta är ett gyllene läge för utskottet att bena ut varför vi faktiskt har 491 hushåll som inte mäktar med sina boendekostnader och vad är egentligen orsaken. Är boendekostnaderna på Åland högre än i Finland eller de disponibla inkomsterna lägre?

Vi stöder med varm hand att lagförslaget går vidare till finans- och näringsutskottet och ser fram emot att bli ännu lite mera upplysta.

Minister Wille Valve, replik

Tack ordförande Pettersson för det varma stödet av lagförslaget.

En intressant fråga är förstås generellt, när vi debatterar invånarförmåner, i vilken mån vi kan motivera högre invånarförmånerna på Åland i förhållande till Finland. I viss mån går det att motivera. Oftast går det att motivera med anledning av de högre levnadskostnaderna. När går det och när går det inte att motivera? Det här är en diskussion som vi garanterat får anledning att återkomma till i samband med budgeten 2018.

Vad gäller ltl Petterssons konstaterande om konsekvenserna så vet jag inte riktigt. Personligen skulle jag kanske inte dra så stora växlar eftersom konsekvenserna av den här lagframställningen de facto är plus minus noll. Förändringen är noll på Åland i förhållande till nuläget. Det finns inte så mycket konsekvenser att analysera specifikt just nu med anledning av det här lagförslaget. Noll konsekvenser är förstås också en form av konsekvenser.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! En sak som man faktiskt borde bena ut är om dessa 491 hushåll, som lyfte bidrag i oktober 2016, om det är en siffra som har stått sig över tid. Blir det flera, blir det färre? I vilken sorts levnadssituation befinner sig hushållen? Vilka är skälen till att man inte riktigt reder upp det på egen hand? Det en ganska typisk konsekvens som jag gärna skulle ha sett ett litet resonemang kring. Nu är jag långt ifrån någon expert på bostadsbidrag men siffran är rätt hög kan jag tycka. Är den siffran jämförbar med hur man har det Finland? Hur är det i en motsvarande region i Finland? Det tycker jag att man bra kunde ha belyst lite. Jag vill understryka att jag dock är en varm vän av att vi ska göra det lite bättre för ålänningarna när vi så har möjlighet.

Talmannen

Tiden är ute!

Minister Wille Valve, replik

Tack, ltl Pettersson. Vad gäller den förstnämnda frågan om huruvida siffran på 491 hushåll avviker från riksgenomsnittet så kan jag inte svara på det här och nu. Jag får rimligtvis återkomma till detta i utskottsbehandlingen. Den siffran måste sättas i proportion till vissa andra siffror. Men jag välkomnar att ledamoten lyfte det så att det noteras.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman! Jag inser att det här inte är en av de större frågorna som vi hanterar i detta lagting, men jag tycker att det rätt beskrivande för hur ett samhälle tar hand om de svagaste. Jag inbillar mig att ingen ber om bidrag om man absolut inte måste göra det för att man ska klara sin vardag. Jag tror att ju mer vi lär känna den mekaniken så desto klokare är det för oss allihop inblandade.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sara Kemetter

Tack, herr talman! Bästa ledamöter, socialdemokraterna stöder det här förslaget med de konsekvenserna att det faktiskt har noll konsekvenser, men även på grund av att vårt parti verkligen vill driva en egen socialpolitik. Detta går helt i linje med det. Åland väljer här igen sin egen väg på det socialpolitiska området.

För att bo på en ö mitt emellan Sverige och Finland så är vi medvetna om att vi faktiskt har ganska höga bostadskostnader. Precis som ledamoten från centern här lyfte fram så är det 491 hushåll som är i behov av bostadsbidraget. Det kan även vårt parti tycka att är ett ganska stort antal hushåll. Det är ganska tråkigt att det ska vara en sådan situation. Vi ser att det är ensamboende familjer, ensamförsörjande kvinnor och eventuellt pappor. Vi tror också att en stor del av våra pensionärer nu börjar hamna i en situation där de tyvärr måste börja ansöka mera och mera om bostadsbidrag. Kvinnor som lever ensamma med låga pensioner kommer nu att behöver samhällets stöd. De har minsann satt sitt liv och sitt arbete för det åländska folket under sitt långa liv, antingen hemma med barnen eller annat som de har bidragit med. Det är vår tur att ge lite tillbaka.

De här är en budgetlag så att behandlingstiden är ganska kort. Eftersom det här är så pass intressant område så kunde utskottet fördjupa sig lite mera i de socialpolitiska områden vad gäller bidrag och annat som delas ut, inte bara bostadsbidragen utan också andra längre bidrag längre fram. Vi har flera ÅSUB utredningar där de kommer att komma fram information. Det kan ju vara intressant för utskottet att sätta sig mera in i detta framöver. Vårt parti har full förståelse för att det inte kommer att kunna verkställas den här gången nu så här snabbt på bordet.

Med detta vill vi säga att vi stöder förslaget. Vi tycker att det är bra förslag. Det är glädjande att Åland igen kan visa självstyrelsepolitik på den här nivån. Tack.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Som medlem i finans- och näringsutskottet skulle jag gärna engagera mig mera bl.a. i den här lagstiftningen. Med tanke på att landskapsregeringen nu idag, i de allra skälvande sista sekunderna, lämnade lagförslaget så är det fullständigt omöjligt för finans- och näringsutskottet såvida vi inte ska låta lagförslaget bli liggande, vilket inte är avsikten varken från oppositionens sida eller från regeringspartiernas sida. Den goda viljan till trots så kommer nog det här tyvärr bara att bli ett ”dunkaärende” i finans- och näringsutskottet.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, herr talman! Ledamoten och jag har samma bekymmer, åtminstone vi ifrån vårt parti skulle inte vilja att de här frågorna bara skulle bli ett klubbslag, utan att man verkligen skulle diskutera dem. Därför lade jag som ett förslag att utskottet framöver eventuellt kan sätta sig in i ÅSUBs undersökningar som kommer och kanske mera diskutera de här bidragsformerna. Vi är fullt medvetna om att det antagligen kommer att debatteras och diskuteras mera, vilket även kom fram här i en replik tidigare från Petri Carlsson. Så det finns grund för att finansutskottet mera skulle sätta sig in i de här frågorna.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Där finns det en samstämmig syn mellan ltl Sara Kemetter och mig.

Som ansvariga ministern framförde här så var det via ett pressmeddelande som landskapsregeringen fick nys om att det skulle bli förändringar i lagstiftningen och utgående ifrån detta har landskapsregeringen agerat. Det är också därför som vi har så kort om tid nu att bereda det här ärendet i finans- och näringsutskottet, vilket jag beklagar.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, herr talman! Jag tror att det här ger oss en liten insikt i vilken situation vi lever i just nu när vi har kontakter med riket. Vi läser pressmeddelanden och ingen av oss vet riktigt vad Sote medför osv. Det är nog dags för oss att verkligen börja driva en egen socialpolitik så att vi inte sitter i den här situationen framöver.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.