Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.

Diskussion.

Vicelantrådet Camilla Gunell

Fru talman! Bästa lagting, Vi har en ändring av miljöskyddslagen, på grund av ett EU-direktiv som ska implementeras hos oss i vår lagstiftning, som handlar om utsläpp från förbränningsanläggningar och också om kvicksilver.

Det handlar då om att begränsa utsläpp till luften av vissa föroreningar från medelstora förbränningsanläggningar. Implementeringstiden för det här direktivet gick ut den 19 december 2017.  

En av de viktigaste föreslagna ändringarna är att gränsvärden och utsläpp i luften av svaveldioxid, kväveoxid och partiklar fastställs för medelstora förbränningsanläggningar, samt att den verksamhetsansvariga ska övervaka och föra register över övervakningsresultatet.

Kraven på när miljötillstånd krävs för medelstora förbränningsanläggningar sänks så att miljötillstånd krävs för medelstora förbränningsanläggningar med bränsleeffekt om 20 megawatt mot nuvarande 5 megawatt. Som en följd av det föreslås även att gränsen för när miljögranskning för medelstora anläggningar krävs ändras så att miljögranskning krävs för medelstora förbränningsanläggningar med bränsleeffekt om minst en och under 20 megawatt.

På Åland har vi ungefär 15 sådana förbränningsanläggningar. De här direktiven är väldigt strikta och tydliga från EUs sida, det vill säga möjligheten att göra avvikande beslut är mycket begränsande.

Det kommer också att antas en förordning, i det här fallet en riksförordning där man ger mer detaljerade bestämmelser. 

I remissvaren från berörda anläggningar och även andra remissinstanser så har man tyckt att det är positivt att det förtydligas.

När det gäller kvicksilverregleringen och orsaken till att man gör begränsningar så beror det på att kvicksilver är väldigt skadligt för människor och miljön. Ålands lagting har också gett sitt bifall till den så kallade Minamatakonventionen om kvicksilver och det gjordes den 26 april 2017.  Det betyder nu att det här också ska klargöras i vår lagstiftning.

Konventionen omfattar kvicksilvrets hela livscykel. Den omfattar restriktioner för brytning och internationell handel med kvicksilver, förbud av tillverkning, import och export av ett stort antal produkter med kvicksilver tillsatt.

Även här har det tidigare reglerats genom ett EU-direktiv. Nu har det EU-direktivet istället blivit en EU-förordning. En förordning träder ikraft och är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater från och med den första januari 2018. Det kanske räcker så i presentationen, fru talman.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Tack vicelantrådet för presentationen.

Jag har två kompletterande frågor. Under överväganden och i landskapsregeringens förslag så framgår det att landskapsregeringen kommer att välja samma förordning som i riket med ”mer omfattande regler än det som uppställt i direktivet”. Varför väljer man från landskapsregeringens sida att ytterligare strängera mer än vad direktivet kräver? Det var fråga ett.

I fråga två så undrar jag om de här administrativa kostnaderna som kommer att öka för företagen ”i liten grad” skriver landskapsregeringen. Ungefär i vilken storleksordning talar vi då?

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

 Ja, för det första så innebär ju den här förändringen att kravet på miljötillstånd sänks från 20 megawatt till nuvarande 5 megawatt och det upplevs ändå som en förenkling av systemet.

Däremot så tycker vi att det är förnuftigt att följa riksförordningen i det här ärendet för då vet vi att vår lagstiftning implementeras korrekt. Och eftersom remissvaren också har antytt att man tycker att det är bra om det är den förordningen som gäller eftersom då får man klara, tydliga och mera exakta mätetal att följa.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Men i min frågeställning så efterlyste jag landskapsregeringens åsikt. Anser landskapsregeringen att det är förnuftigt att ha ett strängare och mer omfattande regelverk på förordningsnivå än vad direktivet kräver?

Sedan frågar jag igen för säkerhets skull. De här administrativa kostnaderna, ungefär vad uppskattas de till från landskapsregeringens sida?

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Man uppfattar nog inte att de administrativa kostnaderna skulle vara särskilt betungande. Det är en rapportering som ska göras och detta kommer man att hitta metoder för.

Det är absolut ett vägval att välja den här förordningen eftersom då är vi på den säkra sidan med att direktivet implementeras korrekt och landskapsregeringens behöver inte komma hit till lagtinget en gång till med det här förslaget. Eftersom våra anläggningar även upplever att det inte är något negativt med det utan tvärtom, klara och tydliga besked, så ser vi stora fördelar med att ha en gemensam förordning med riket även om den görs på en nivå som är strängare än direktivet.

Men det här handlar ju om att människor inte ska utsättas för svaveldioxid, kväveoxid och partiklar. Det tycker jag att är ett rätt hyggligt syfte.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Det är bra att miljöskyddslagen uppdateras i den här riktningen tycker jag och stöder det fullt ut.

Men jag har en fråga till miljöminister Gunell och det gäller lagen som helhet. Jag vet att man har väldigt ont om lagberedarresurser, men vi känner alla till att miljöskyddslagen är ett väldigt stort lapptäcke idag. Finns det någon uppfattning om när man kommer att kunna revidera lagen i sin helhet så att vi får en sammanhängande lag?

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Min önskan är, i likhet med ltl Ingrid Johanssons, densamma. Vi har lappat och lagat under en lång, lång tid på miljöskyddslagen och den är i stort behov av revidering.

Vi har dock just till lagtinget levererat en stor avfallslag eller den om cirkulär ekonomi. Vi jobbar intensivt med ny vattenlag för Åland plus att vi hela tiden konsekvent har den här typen av brandkårsutryckningar som ska göras på miljöområdet.

Så vi kommer på avdelningen att börja jobba med miljöskyddslagen som helhet och dess förnyelse. Men när vi får tillgång till lagberedning så det återstår att se.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! De två första frågorna som jag tänkte ställa har jag fått svara på redan via vtm Thörnros replik.

Jag har en fråga om 30 §. I sista meningen står det: ”Beslutet ska förenas med vite eller med hot om att verksamheten till den del den innebär ett åsidosättande annars avbryts eller att myndigheten på den ansvariges bekostnad låter utföra det som lämnats ogjort.”  Detta med hot, den delen av meningen, är det faktiskt förenligt med en bra lagtext, att man med hot anser att man ska avbryta en produktion? Skulle det inte räcka med det första i stycket och det sista?

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Det är kanske en något krystad paragraftext, det är vi mycket medvetna om. Men det är för att vi vill försäkra oss om att lagen är i enlighet med direktivet. Jag kan inte svara på huruvida det här är reglerat från direktivets sida eller om det här finns någon valmöjlighet i hur man formulerar det här. Det kanske vi kan återkomma till i utskottet när lagberedaren också deltar.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Jag tycker att just skrivelsen om hot inte är förenligt med lagtext. Det kommer ju konsekvenser också om en myndighet avbryter en produktion. Det kan ju bli stora påföljder av produktionen. Så det räcker egentligen med att myndigheten på ansvarigas bekostnad låter utföra det som lämnats ogjort, så är det ju klart.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Nå, det är väl att ha någon slags uppföljningsmekanismer för att de här bestämmelserna efterlevs, och att man på något vis ändå ger tid att rätta till en försummelse. Som jag ser det så är det en ganska lång väg innan man kommer till något beslut om vite eller hot. Man ger ju aktören utrymme i flera repriser på att göra sin rapportering och ge myndigheterna vad de behöver.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tage Silander, replik

Tack, fru talman!  Jag lyssnade så gott jag kunde och hörde en sak som jag vill få bekräftat. Jag läser i det huvudsakliga innehållet i lagen där ministern beskrev såsom det faktiskt står: ”Kravet på när nya miljötillstånd krävs för medelstora förbränningsanläggningar sänks så att miljötillstånd krävs för medelstora förbränningsanläggningar med en bränsleeffekt om 20 megawatt mot nuvarande 5 megawatt”. I mina öron så är ju det en höjning och inte en sänkning, vilket då också står i lagtexten. Jag hoppas att det var fel skrivning.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Nej, nuförtiden så krävs det ett miljötillstånd för en anläggning på 5 megawatt. Gränsen höjs till 20 megawatt, så det är ju en förenkling när det gäller förfaringssättet för medelstora förbränningsanläggningar.

Ltl Tage Silander, replik

Fru talman! Det kan hända att jag inte hängde med riktigt där, jag borde läsa det en gång till kanske. Jag ser på detaljmotiveringen där man säger samma sak: ”Gränsen för när en medelstor energiproducerande enhet eller anläggning kräver miljötillstånd föreslås höjas till att gälla en energiproducerande enhet eller anläggningar med en bränsleeffekt om minst 20 megawatt.”

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

 Ja, gränsen höjs till 20, men tillstånd krävs i dagsläget för 5 megawattsanläggningar, och nu först när de är över 20. Om det höjs eller sänks, men detta är konsekvensen.

Vi får titta på det ytterligare i utskottet. Om det kommer sådana här oklarheter så ska vi förstås räta ut texten så att det blir solklart.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack, talman! Konventionen omfattar kvicksilvrets hela livscykel. Då har jag en fråga som handlar om människans livscykel. Jag tänker då på gravgårdarna där vi begraver människor med tänderna ibland fulla med amalgam. Kommer det att innebära någon förändring som att vi kan mäta? Jag ställt frågan tidigare och man har egentligen inte så stor kontroll över vad som släpps ut från gravgårdar när det gäller just kvicksilver framförallt.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Ja, det var en väldigt knepig fråga huruvida det gäller kvicksilver som finns i människokroppen och kommer ut i kretsloppet via begravningar. Den frågan måste vi be att få återkomma till. Jag har inte själv ställt den frågan till någon. Jag upplever att det här handlar mer om handel, hur man hanterar kvicksilver på ett på ett annat plan. Men även den frågan ska jag ta med mig och klargöra för utskottet där ltl Holmberg-Jansson är medlem.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack, talman! Det är jättebra om man lyfter det. När vi är hos tandläkaren och man tar bort en amalgamplomb så är det väldigt noga med hur man tar hand om kvicksilvret. Men när man sedan dör och har tänderna fulla med kvicksilver är det inte farligt då? Ja, i min värld så är det farligt. Det är intressant och jag ser fram emot att höra om detta i utskottet.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Jo, tack, vi får återkomma till saken.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Bert Häggblom

Tack, fru talman! På sid 5 under överväganden och landskapsregeringen förslag står: ”Landskapsregeringen föreslår att kravet på när miljötillstånd krävs för medelstora förbränningsanläggningar sänks så att miljötillstånd krävs för medelstora förbränningsanläggningar med en bränsleeffekt om 20 megawatt mot nuvarande 5 megawatt. Ändringen är ett led i att i enlighet med regeringsprogrammet förenkla regelverken för en mer kostnadseffektiv förvaltning och en mindre byråkratisk vardag för företag och medborgare, utan att äventyra säkerheten för människor och miljö.” Så långt är allt bra, tycker jag.

Men sedan kommer det som vi inte vet från lagtinget vad som kommer att ske. Det står sedan: ”För att säkerställa nivån på miljöskyddet trots att färre medelstora förbränningsanläggningar föreslås omfattas av miljötillståndsplikt för sin verksamhet, är landskapsregeringens avsikt att Åland i likhet med riket på förordningsnivå antar mer omfattande regler än de som uppställs i direktivet.” Det betyder att vi här i lagtinget, om vi antar lagen, inte kommer att veta överhuvudtaget vilka regler som gäller. Först säger man att man ska förenkla, men sedan ska man ha mer omfattande.

Då är frågan om detta är förenligt med 21 § i självstyrelselagen? ”Landskapsregeringen kan med stöd av ett bemyndigande i landskapslag utföra landskapsförordningar i angelägenheter som hör till landskapets behörighet. Genom landskapslag skall dock utföras bestämmelse om grunderna för individens rättigheter och skyldigheter samt de frågor som enligt grundlagen eller självstyrelselagen i övrigt hör till området för lag”.

Med det här vill jag påstå att det är en skillnad mellan förordningar i riket och de som är på Åland. Vi på Åland har inte samma möjligheter att utföra förordningar med regler som i riket, utan då ska det vara på lagnivå.

Det här tycker jag att utskottet ska titta på. Jag anser inte att vi ska ge någon fullmakt från lagtinget. Vi ska veta vilka regler som gäller. Man ska inte säga åt oss; ” jo, vi förenklar det här, vi har i vårt regeringsprogram att vi ska göra det mycket enklare”. Och sedan slår man tillbaka i en förordning, för en förordning gör ofta tjänstemän och fackmänniskor inom det här området.

Precis som vicelantrådet sade här så tänker man följa rikets förordning. Vi har ingen blekblå aning om vad det kommer att stå och det tycker jag att är fel.

Jag hoppas att utskottet tittar på detta och inte ger någon fullmakt för lagstiftning för sådant. Vi ska veta vad vi fattar för beslut i landskapet. Tack.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Ja, det är riktigt att enligt regeringsprogrammet så arbetar vi metodiskt för att se över när det finns ett regler som är övermäktiga och onödiga men aldrig så att vi tar bort någonting som skulle skada eller på det viset riskera människors hälsa och miljö.

Nu är det ju så att den här förordningen finns redan så utskottet och ltl Hägglund kan också bekanta sig med den. Dessutom har den redan fungerat som riktmärke när ÅMHM har gjort sina bedömningar. Från företagens sida så tycker man att det är bra om reglerna är klara och tydliga och det upplever man att de är i den här förordningen. Därför har vi inte sett någon vits med att göra någon avvikande förordning.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, fru talman! Jag hoppas att utskottet tittar på det här. Jag hoppas att man går igenom det här för jag anser inte att vi genom förordning kan göra de här reglerna.

Om en företagare sedan besvärar sig så kan man konstatera att det inte gäller i så fall. Ska vi ha det så bör det i så fall vara på lagstiftningsnivå.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till social- och miljöutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.