Remissdebatt

  • Utdrag ur protokollet

    Plenum börjar. 2

    Meddelande. 2

    Bordläggning. 2

    1   Energieffektivitetstjänster på energimarknaden

    Näringsutskottets betänkande (Nu 5/2009-2010)

    Landskapsregeringens framställning (FR 24/2009-2010)

    Remiss efter bordläggning. 2

    2   Ny finansförvaltningslag

    Landskapsregeringens framställning (FR 21/2009-2010)

    Remiss efter bordläggning. 5

    3   Skydd av havsmiljön och motverkan av översvämningar

    Landskapsregeringens framställning (FR 26/2009-2010)

    Remiss. 15

    4   Andra tilläggsbudget för år 2010

    Landskapsregeringens framställning (FR 30/2009-2010)

    Ltl Barbro Sundbacks m.fl. finansmotion (FM 84/2009-2010)

    Remiss. 50

    5   Utsläppsrätter för luftfart

    Landskapsregeringens framställning (FR 27/2009-2010)

    Remiss. 51

    6   Ändring av vallagstiftningen

    Landskapsregeringens framställning (FR 28/2009-2010)

    Remiss. 57

    7   Landskapslag om valfinansiering

    Landskapsregeringens framställning (FR 29/2009-2010)

    Remiss. 58

    8   Godkännande av avtalet med Antigua och Barbuda om upplysningar i fråga om skatteärenden

    Lagutskottets betänkande (LU 30/2009-2010)

    Republikens presidents framställning (RP 20/2009-2010)

    Första behandling. 59

    9   Godkännande av avtalet med Dominica om upplysningar i fråga om skatteärenden

    Lagutskottets betänkande (LU 31/2009-2010)

    Republikens presidents framställning (RP 21/2009-2010)

    Första behandling. 59

    10  Godkännande av avtalet med Grenada om upplysningar i fråga om skatteärenden

    Lagutskottets betänkande (LU 32/2009-2010)

    Republikens presidents framställning (RP 22/2009-2010)

    Första behandling. 59

    11  Godkännande av avtalet med Saint Lucia om upplysningar i fråga om skatteärenden

    Lagutskottets betänkande (LU 33/2009-2010)

    Republikens presidents framställning (RP 23/2009-2010)

    Första behandling. 59

    12  Godkännande av avtalet med Monaco om upplysningar i fråga om skatteärenden

    Lagutskottets betänkande (LU 34/2009-2010)

    Republikens presidents framställning (RP 24/2009-2010)

    Första behandling. 60

    13  Godkännande av avtalet med Kina för att undvika dubbelbeskattning och förhindra kringgående av skatt

    Lagutskottets betänkande (LU 35/2009-2010)

    Republikens presidents framställning (RP 25/2009-2010)

    Första behandling. 60

    14  Oljeutsläppsavgift

    Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 8/2009-2010)

    Landskapsregeringens framställning (FR 23/2009-2010)

    Första behandling. 60

    15  Inspire-direktivet

    Lagutskottets betänkande (LU 36/2009-2010)

    Landskapsregeringens framställning (FR 25/2009-2010)

    Enda behandling efter bordläggning. 62

    16  Revidering av regelverken för hembygds-, jordförvärvs- och näringsrätt

    Landskapsregeringens svar (S 5/2009-2010-s)

    Ltl Danne Sundmans m.fl. spörsmål (S 5/2009-2010)

    Enda behandling efter bordläggning. 62

    17  Alkolås och elektroniskt körkort, Sänkning av promillegränsen för rattonykterhet samt Förverkande av fordon vid grovt rattfylleri

    Lagutskottets betänkande (LU 28/2009-2010)

    Vtm Gun-Mari Lindholms hemställningsmotion (HM 30/2007-2008)

    Ltl Carina Aaltonens m.fl. hemställningsmotion (HM 36/2007-2008)

    Ltl Fredrik Karlströms hemställningsmotion (HM 56/2007-2008)

    Föredras från tilläggslistan: Bordläggning. 62

    18  Gymnasieutbildning

    Kulturutskottets betänkande (KU 9/2009-2010)

    Landskapsregeringens framställning (FR 22/2009-2010)

    19  Äldres vård och omsorg

    Landskapsregeringens svar (S 7/2009-2010-s)

    Vtm Gun-Mari Lindholms m.fl. spörsmål (S 7/2009-2010)

    Plenum slutar. 62

     

    Plenum börjar

    Närvaroregistrering. 30 ledamöter närvarande.

    Meddelande

    Talmanskonferensen har idag diskuterat tidtabellen för de kommande två veckorna. Vi har nästa plenum nu på onsdag den 22 september. Sedan blir det plenum tisdagen den 28 september kl. 9.30 och onsdag 29 september kl. 13.00 med beredskap att hålla på lite längre efter kl. 17.00 om vi inte är färdiga.

    Bordläggning

    1      Energieffektivitetstjänster på energimarknaden

    Näringsutskottets betänkande (Nu 5/2009-2010)

    Landskapsregeringens framställning (FR 24/2009-2010)

    Talmanskonferensen föreslår att ärendet bordläggs till plenum 22.9. Godkänt.

    Remiss efter bordläggning

    2      Ny finansförvaltningslag

    Landskapsregeringens framställning (FR 21/2009-2010)

    Ärendet bordlades 2.6.2010 då beslut fattades om remiss till lagutskottet.

    Diskussion.

    Ltl Roger Slotte

    Herr talman! Det är bra att vi får en ny finansförvaltningslag. Det finns säkert en hel del att säga om finansförvaltningslagen. Jag vill för min del att affärsbokföringen och prestationsprincipen genomförs fullt ut. Andra saker i framställningen kommer andra att diskutera.

    Av framställningen verkar det oklart när budgetering enligt prestationsprincipen ska börja. Den s.k. affärsbokföringen skulle medföra att lagtinget får en klarare bild av landskapets ekonomi.

    Investeringsutgifter ska inte blandas med driftutgifter. Kostnaderna för investeringar kommer att belasta bokslutet i form av avskrivningar i resultaträkningen.

    Herr talman! Överskott eller underskott regleras genom att det egna kapitalet i balansräkningen ökar eller minskar. Det här redovisningssystemet blir tydligt och ger en klar bild av driftsekonomin under det kommande verksamhetsåret.

    Enligt framställningen kommer fleråriga reservationsanslag att finnas kvar. Prestationsprincipen kommer att genomföras först på sikt. Man måste då fråga sig hur lagtinget kan veta om anslaget ökar eller minskar för ett budgetmoment när lagtinget inte känner till hur mycket oförbrukade medel som finns kvar från tidigare år. Ett ganska färskt exempel är tilläggsbudgeten som just debatterats, där begärs drygt 100 000 euro i anslag för skyddsbärgning av värdeföremål för vrak och följdhantering, champagnevraket. En del av kostnaderna kan finansieras med från tidigare år återstående medel enligt tilläggsbudgeten. Hur vet då lagtinget vad bärgningen kommer att kosta totalt?

    Herr talman! Det framgick av debatten, innan ärendet bordlades i juni, att förvaltningen behövde mer tid för att införa prestationsprincipen. Då tycker jag att det är bäst att lagtinget sätter upp en tidtabell så att lagen kunde träda ikraft 2012 och att prestationsprincipen är fullt genomförd till 2014 vad gäller budget och årsredovisning, tack.  

    Ltl Roger Jansson

    Herr talman! Kollegan Slottes anförande var föredömligt kort. Det var i princip en påminnelse om vad han sade 2.6 före bordläggningen. Jag har inte heller någon orsak att upprepa det som jag sade då. Men, inför behandlingen i lagutskottet är det ändå skäl att understryka att jag delar uppfattningen om att frågan om prestationsprincipens användning och en modernisering av våra redovisningsprinciper bör tas som på allvar av lagutskott. Det är bättre att få en bra lag när det gäller finansförvaltningen än att få ett hastverk. Även om det inte varit något hastverk för man har hållit på länge med det här. Det har varit på remiss och man har gjort om den. Men den har ännu inte blivit bra. Det finns en hel del oklarheter i det här förslaget.

    Det verkar som om det mest skulle vara inriktning på kontroll och mindre inriktning på decentraliserat ansvar, vilket är en principkritik mot detta. Bestämmelserna om finanscontroller är ett exempel på hur det är överarbetat.

    Jag hoppas att lagutskottet särskilt ska ägna tid åt det centralisering av ansvaret. Det är väldigt viktigt i finansiella frågor.

    Jag avslutar, herr talman, med att återigen upprepa att ändringen av 16 § landskapslagen om hälsovården, som här föreslås, är en sak som absolut måste strykas. Den har inte här att göra. Man ger en fullmakt för en eventuell framtid någon gång som man inte ha någon uppfattning om. Sådana fullmakter behöver inte lagtinget ge.

    Ltl Olof Erland

    Herr talman! Finansförvaltningslagen har varit aktuell i många år. Många har efterlyst den. Jag har ofta frågat mig varför det? Vad är det fel på vårt system, fungerar det inte? Den frågan har inte någon besvarat hittills.

    Däremot kan man säga att det finns ett allmänt behov av att modernisera lagen och precisera sådant som fondering och övergångar från ett år till annat. Mycket är tekniska saker.

    Det här ska vi behandla i lagutskottet. Jag ser fram emot att sätta tänderna i det här och vrida och vända på det.

    Jag skulle vilja ha lite mer information från remissanförandena. Det första som ltl Slotte sade var att man inte skulle sätta lagen ikraft före man har infört prestationssystemet. Det låter bli bra, men lagen är en ramlag. Prestationssystemet kan man införa successivt. Idag har vi den budget vi har, men vi har också bokslutet och affärsbokföringen som skilda delar. Jag kan föreställa mig att man efterlyser själva presentationsformen av budgeten, som också kan vara prestationsinriktad. Ska man genomföra prestationssystemet sätter det också väldigt stora krav på den löpande bokföringen, där har man detta med räkenskapsverket till hjälp.

    Detta att lagen skulle vänta, det är klart att vi ska överväga det, men jag skulle gärna höra lite mer om den saken.

    När det gäller ltl Roger Jansson så noterade jag igen att vi är på teoretisk kollisionskurs. Själv betraktar jag mig som en väldigt pragmatisk ekonom, fungerar det så fungerar det. Sedan får teorin säga vad som helst. I det här fallet t.ex. när det gäller Inspire-direktivet så sade ltl Jansson att det var en väldig centralisering. Samma sak här, det var kontroll och det möjliggjorde att man inte kunde decentralisera.

    Jag drar mig till minnes en ekonomichef på ett större multinationellt företag i Sverige som beskrev det ekonomiska systemet som var väldigt decentraliserat, budgeten var förd ner till varje enhet. Han sade att det här systemet är uppbyggt så att när jag skruvar lite på en skruv så får det effekt ända ner. Kontroll och decentralisering hänger ihop. Man kan inte decentralisera utan att man har ett system som fungerar. Decentralisering som ett slagord, ja det låter alltid bra. Men i praktiken blir det anarki och kaos utan kontroll.

    Därför tänkte jag höra med ltl Roger Jansson om han kan precisera vad som menas med decentralisering i det här sammanhanget? Han säger samtidigt att det är för mycket kontrollinriktat. Jag säger inte att jag är kritisk mot det som han säger, men jag förstår inte riktigt sambanden.

    Ltl Roger Slotte, replik

    Herr talman! Man skriver så här i detaljmotiveringen i 8 §; "landskapsregeringen har övervägt en fullständig övergång till budgetering enligt prestationsprincipen, men bedömt att det är en för genomgripande förändring att genomföra nu." Då kommer jag osökt att tänka på hur det var när man införde den nya kommunallagen. Om jag minns rätt så trädde den ikraft 1997. Det nya systemet med ekonomin, när man övergick från kameralt till affärsbokföringssystem, trädde ikraft 1998 ett år senare. Vi ger landskapsregeringen möjlighet att hålla prestationsprincipen fullt ut två år efter att lagen har trätt ikraft. Jag sade att om lagen trädde ikraft så skulle man ha tid på sig till 2014 att ha den fullt genomförd. Jag tycker att en sådan sak bör skrivas in i lagen och inte i förordningen. Det skrivs också här att man skulle ha stor frihet att välja vilka principer som ska tillämpas. Det skulle då komma genom förordningar i förlängningen.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Olof Erland, replik

    Herr talman! Nu förstår jag hur ltl Slotte resonerar. Jag har nu större möjlighet att bedöma det i utskottsbehandlingen.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Roger Jansson, replik

    Jag ska gärna försöka precisera mig när det gäller frågan om centralisering och decentralisering. Det är nödvändigt i ekonomisystem, både när det gäller budgetering och uppföljning av ekonomin, att man kan hålla i det centralt. Går man över gränsen och det bli för starkt så minskar det ekonomiska ansvaret ute i periferin, på enheter och inom delar i förvaltningen. Man tycker att det där sköts centralt. Man tycker att man inte behöver bry sig så mycket om det. Därför är det väldigt viktigt att man kombinerar dessa båda behov av central ledning och ett ansvar ute i organisationen. Det finns inte någon paragraf om detta i det här lagförslaget. Däremot kontrollerar man på olika nivåer personerna som jobbar i organisationen, vilket det finns tre noggranna kontrollparagrafer om. Titta gärna på obalansen i den här frågan.

    Ltl Olof Erland, replik

    Herr talman! Jag tycker att det är väsentligt att granska det här utifrån den här balansen. Det är det som ger dynamiken i finanssystemet. Det är lätt att finanssidan tar över därför att man vill veta allt. Det är å andra sidan nödvändigt att göra varje lägre enhet ansvarig för sitt område. Det är hela problematiken med finansförvaltningslagen, kan jag tänka mig. Hittills har vi haft en finansförvaltningslag, men budgetarbete har gjorts utifrån den praktiska ändamålsenlighetsprincipen.

    Jag minns när vi för några år sedan hamnade in i ett sparläge då var det nödvändigt att föra ut ansvaret över sparande så långt ut som möjligt. Annars fungerade det inte.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade. Begäres ytterligare ordet? Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till lagutskottet.

    Remiss efter bordläggning

    3      Skydd av havsmiljön och motverkan av översvämningar

    Landskapsregeringens framställning (FR 26/2009-2010)

    Ärendet bordlades 8.9.2010 då beslut fattades om remiss till social- och miljöutskottet.

    Minister Katrin Sjögren

    Herr talman! Förändringarna i vattenlagen, förutom implementeringen av översvämningsdirektivet, är som tidigare påpekats ett förtydligande av lagstiftningen eftersom vi fått påpekande från kommissionen.

    Jag ska försöka redogöra hur vi jobbar med vattenfrågorna, Östersjöfrågorna inom landskapsregeringen just nu.

    Den gröna tråden i landskapsregeringens miljöarbete är just Östersjön och den miljöfråga som prioriteras högst av de flesta politiska partierna.

    Styrdokumentet för hela vattenmiljön är "Åtgärdsprogrammet för Ålands kust-, yt- och grundvatten" samt "Förvaltningsplan för avrinningsdistriktet Åland" allt enligt den åländska vattenlagen och EU:s vattendirektiv. Det har varit en omfattande samrådsprocess att ta fram programmet och förvaltningsplanen. Där har vi den fördelen med vår litenhet att Åland utgör ett enda avrinningsdistrikt. Det är lättare till den delen att samordna åtgärderna.

    Det åländska vattnet är nu kartlagt, klassificerat och analyserat, kvalitetsmålen är fastställda, ett åtgärdsprogram upprättat och resultaten kommer att övervakas och rapporteras.

    Syftet är att uppnå en "god vattenstatus i alla vatten senast år 2015". I Förvaltningsplanen får man en helhetsbild av hur det står till med vattenmiljön, en beskrivning av vattendistrikt samt vilka miljömål som gäller. Planen kommer även att fungera som rapportering till EU-kommissionen om hur Åland genomför vattendirektivet. Åtgärdsplanen är en handlingsplan över det som behöver göras för att nå målet - en god vattenstatus senast år 2015.

    Klassificeringen av det åländska vattnet är vetenskaplig. Där används växtplankton (klorofyll-a) som kvalitetsparameter, alltså hur mycket alger, växtlighet det finns i vattnet. Åland har lagt sig på samma klassificeringsnivå som Sverige. Det är en något högre nivå än i Finland.

    Både åtgärdsprogrammet och förvaltningsplanen är ett levande dokument och kommer fortlöpande att ses över och revideras vid behov. En interimrapport med en beskrivning av hur långt genomförandet av planens åtgärdsprogram har framskridit ska levereras efter tre år från det att planen offentliggjorts, det blir 2012 för Ålands del.

    Några ord om jordbruk och fiskodling. Att göra miljöåtgärder som jordbrukare kan också få direkta konsekvenser för en mer effektiv och rationell drift. Att anlägga våtmarker, skyddszoner, dika på rätt sätt minskar inte bara näringsläckaget det sparar också kostnader för mindre gödselbehov och bevattningsvatten. Ett större miljötänk och bevisad effekt ger också större legitimitet för jordbruksbidragen.

    Landsbygdsutvecklingsprogrammet, LBU-programmet, innehåller många miljöåtgärder, både obligatoriska och frivilliga. Miljöstödsprogrammet och de frivilliga åtgärderna behöver marknadsföras bättre. Det är en analys som både jordbruksbyrån och miljöbyrån har gjort. Exempel på frivilliga åtgärder där vi skulle behöva ha ett större intresse är t.ex. fånggrödor, reducerad höstbearbetning, minskad gödsling och flerårig extensiv vallodling. Där har jordbruksbyrån och miljöbyrån beslutat att Åland ska gå samma väg som Sverige genom att införa Greppa-näringen konceptet.

    I Sverige har en utvärdering konstaterat miljörådgivningen inom ramen för Greppa näringen stärker gårdens ekonomi samtidigt som den bidrar till en bättre miljö. De jordbrukare som varit med i projektet längst är mest nöjda. Greppa näringen bygger på olika moduler, dvs ett visst angreppssätt gäller beroende på i fall gården är en ren djurgård eller ren odlingsgård, spannmål eller grönsaker. Rådgivningen ger både en ekonomisk och miljömässig vinst. Hushållningssällskapet ska koordinera och uppgifterna ska skrivas in i ordinarie avtal och finansieras av LBU-programmet.

    Miljöbyrån och jordbruksbyrån har också gemensamt anordnat våtmarksvandringar med sakkunniga från Sverige. Intresset från jordbrukarna var stort, ett 40-tal deltog. Producentförbundet har tagit den målsättningen att det ska finnas en våtmark i samtliga åländska kommuner.

    Vi tar steg framåt med saker och åtgärder som det talats om i åratal, t.ex. våtmarker, extra breda skyddszoner och riktad rådgivning.

    Ett av mina favoritprojekt är just våtmarker. Förutom att det kan bli kväve- och fosforfällor kan det också i vissa fall fungera som vattenreservoar till jordbrukarna. Det kan fungera som vattendrag för den biologiska mångfalden. Det visar sig också att om man återställer vissa våtmarker så gynnar det också fiskreproduktionen. Man har lysande resultat av det också i Sverige.

    Några ord om fiskodlingen. Konkret arbetar en arbetsgrupp med en rapport med konkretiseringar på hur fiskodlingen kan bli mera hållbar, hur vi ska minska utsläppen. Arbetsgruppen har ett mandat till årsskiftet. Arbetsgruppen tittar på behovet av att förändra lagstiftning och hur man kan utveckla bästa tillgängliga teknik, man tittar på tillståndens längd, kretsloppslösningar och kompensatoriska åtgärder. Landskapsregeringen har tagit det beslutet att vi ska vara en pådrivande aktör för en mer hållbar fiskodling på Östersjönivå.

    Kan fiskodlingen vara en framtidsnäring? Både Sverige och Finland har utarbetat nya program om fiskodling. Fiskodling ur ett globalt perspektiv är en framtidsnäring. Ur Östersjö perspektiv vet vi alla att det är betydligt knepigare. Om fiskodlingen blir hållbar har den en framtid också hos oss.

    Det talas allt oftare om att också bygga ett system för utsläppsrätter när det gäller kväve och fosfor. Där har vi en dialog och håller oss informerade om hur man utveckla det här systemet i Sverige.

    För att minska näringsläckaget blir det aktuellt med både recirkulationsanläggningar och musselodlingar. Fodret behöver också bli hållbart. Nya fodersorter tas fram där beståndsdelarna består av vegetabilier som reducerar fosforutsläppen. Genom att övergå till den här nya fodersorten så kan man minska fosforutsläppen med 20 procent. Det är inte heller hållbart att fodret består av fiske från de utfiskade världshaven. Fodret borde utvecklas så att det innehåller även Östersjöfisk. Ny forskning visar också att man kan göra fiskfoder av musselmjöl.

    När vi talar om vattenmiljön är det Östersjön och kustvattnet som är i starkt fokus. Det är lätt att glömma bort att vattnet utgör ett kretslopp. Vattenåtgärdsprogrammet tar också upp yt- och grundvattnet. Landskapsregeringen håller på att ta fram en strategi för upprättande av vattenskyddsområden. Syftet är att säkra råvattentillgångarna, dricksvattnet, i ett långsiktigt perspektiv, ett flergenerationsperspektiv. Vi har en mycket knapphändig lagstiftning när det gäller att skydda yt- och grundvattenskydd på Åland. Det åländska vattnet påverkas dels av egna utsläpp, dels av utifrån kommande belastning via havsströmmar och nederbörd. Arbetet för att förbättra vattenkvaliteten måste bedrivas på två fronter, dels genom åtgärder på Åland för att minska de egna utsläppen, dels genom internationellt arbete.

    Landskapsregeringen är aktiv både inom det Nordiska östersjöarbetet och inom arbete i HELCOM.

    I de utlåtanden som landskapsregeringen har gett t.ex. när det gäller Nordstreams och när det gäller slutförvar av utbrunnet kärnavfall i nära anslutning till Östersjön så har vi hållit en linje. Vi har alltid påpekat Östersjöns status och vikten av att man tar miljöaspekterna i beaktande.

    Landskapsregeringen har också haft ett tvärsektoriellt arbete mellan miljöbyrån och fiskeribyrån. Vi har tagit fram ett informationsblad som är tänkt att komma kommunerna och vattenägarna till del. Det handlar om hur man kan öka den biologiska mångfalden och hur viktigt det är att skydda våra grunda strandområden och havsvikar. Det kommer antagligen också att resultera i ökat skydd för grunda strandområden och havsvikar. Det är ett svar på att vi har lite fisk i åländska vatten. Vi har kanske exploaterat och inte haft en tanke bakom hur vi har exploaterat våra havsvikar.

    Ett av de största naturreservaten som har inrättats under den här mandatperioden är Signilsskär-Märket, vilket består av över 22 000 hektar som är ett direkt marinreservat.

    Slutligen några ord om det regelrätta forskningsarbetet som landskapsregeringen deltar i. En trogen och mycket viktig aktör i sammanhanget är Husö biologiska station. Husö bedriver kontinuerlig åländsk havsmiljöforskning. Ett projekt som avslutades för ett par år sedan var BEVIS-projektet där slutsatsen var att vår egen aktivet har stor betydelse på hur vattenkvaliteten är i våra inre vikar och i innerskärgården. En åtgärd som då genomfördes var att flytta fiskodlingarna till ytterskärgården för att minska belastningen på vikar och inre skärgård. Ett beslut som förstås inte minskar totalbelastningen. BEVIS-projektet fortsätter och finjusteras genom det s.k. SEABED-projektet. Där ska belastningsmodellerna förbättras, de ska användas under en längre tidsperiod och fosforläckaget från bottnarna ska detaljstuderas. Även klimatförändringens effekter på vattenkvaliteten ska studeras.

    NANNUT är ett treårigt projekt vars största finansiär är EU:s Interreg program. Där deltar förutom landskapsregeringen vilt- och fiskeriforskningen, yrkeshögskolan NOVIA och Stockholms universitet. En stor del av naturen i skärgården finns under vattenytan, men ofta tänker vi inte på att den i hög grad påverkas av det vi gör uppe på land. NANNUT skapar verktyg som beslutsfattare och planerare kan använda för att säkra att landskapet under vattnet består på längre sikt. Vi vet inte idag hur naturen under vattnet ska länkas till långsiktig planering och skötsel av kusten och skärgården. Projektet består av två delar, dels inventeringar under vattnet för att få svar på frågorna: Var finns de mest värdefulla vikarna för fiskreproduktion? Hur påverkas naturen under vattnet av hamnaktiviteter? I dagsläget har man inventerat 19 olika vikar i den åländska skärgården. Dels också hur man använder marin information vid strandplanering och planering av andra mänskliga aktiviteter i skärgården.

    Landskapsregeringen har också gett stöd till forskningsprojekt av mera experimentell karaktär, dit hör luftningsanläggningar och pumpar.

    Herr talman! Musslorna då? Landskapsregeringen deltar i projektet "Musselodling som miljöåtgärd i Östersjön". Syftet är att utvärdera musselodlingens tekniska och ekonomiska potential för att motverka övergödningssituationen och förbättra kustvattenkvaliteten i Östersjön. Det finns provodlingar i fyra områden: Trosa skärgård i samverkan med ekologiskt lantbruk, I Kalmarsund i huvudsak för tillverkning av musselmjöl, vid Puck Bay i Polen där aktören är Gdansk universitet och hos oss här på Åland, i Kumlinge i landskapsregeringens regi.

    Odd Lindahl, docent i marinekologi och ansvarig för forskningsprojektet, liknar musselodlingen vid de åtgärder som används för att hålla landskapet öppet på land med hjälp av betesdjur. Blåmusslan som odlas i Östersjön är liten men effektiv. Den största vinsten för miljön är när musslorna skördas och näringsämnena fosfor och kväve lyfts ur havet upp på land där de gör nytta och kan återanvändas.

    Musselodlingen kan komma att ge stora synergieffekter i produktion av hönsfoder, gödning eller biogas. Det menar bl.a. naturvårdsverket och stiftelsen Baltic Sea 2020 som ger musselforskningen ekonomiskt stöd.

    Johan Ceijie, chef för klimat och omvärldsanalysfrågor vid KRAV, tror att det kommer att visa sig att det odlas för lite när konkurrensen om musslorna blir större. Han menar att behoven finns redan, det handlar bara om att få igång produktionen i stor skala.

    För uppfödare av KRAV-höns är bristen på ekologiskt fiskmjöl ett framtida bekymmer. Det bekymret delar vi med hela Kina. Sveriges KRAV-höns äter idag 180 ton fiskmjöl per år. Musselmjölet skulle kunna bli ett viktigt alternativ till fiskmjöl som då kan fasas ut. Så fort det finns musselmjöl på marknaden så kommer fiskmjöl att ersättas av musselmjöl i KRAV-certifieringen, säger Johan Ceijie.   

    Herr talman! Det var i korthet hur landskapsregeringen jobbar med Östersjöfrågorna, tack.

     

     Ltl Jan Salmén, replik

    Herr talman! Minister Sjögren pratade om musselodlingen som var delaktig i något. Det är inte riktigt klarlagt om det här vårt eget projekt. Är vi bara delägare i det eller är det landskapets eget projekt helt och hållet?

    Minister Katrin Sjögren, replik

    Herr talman! Landskapsregeringen är del i ett större projekt. Landskapsregeringens musselprojekt finansieras av fiskeriprogrammet.

    Ltl Jan Salmén, replik

    Herr talman! Har man inte några kompanjoner som bidrar med både kunskap och finansiering?

    Minister Katrin Sjögren, replik

    Herr talman! Kompanjon och kunskap är just den främsta på det här området, Odd Lindahl. Han har varit här och diskuterat med fiskeribyrån och miljöbyrån. Han hade också ett öppet föreläsningstillfälle förra våren. Odd Lindahl är primus motor i det här projektet.

    Finansieringen tas från fiskeriprogrammet som delvis består av EU-pengar.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

    Talman! Landskapsregeringen och minister Sjögren nämner ofta musselodling som en viktig del i vattenmiljöarbetet. Fyra provodlingar finns, för tillfället en odling på Åland, i Seglinge. Det här är ett försök. Man nämner att storleken har betydelse. Den försöksodling som nu finns, hur är den i förhållande till de framtida tilltänkta musselodlingarna vad beträffar storlek, placering, kostnad, nytta osv? Det skulle vara intressant att veta eftersom man ofta nämner musselodlingen som en viktig del i miljöarbetet.

    Minister Katrin Sjögren, replik

    Herr talman! Den viktigaste delen i miljöarbete när det gäller Östersjön är att reducera utsläppen från jordbruken och fiskodlingarna.

    Musselprojektet har upplevts som kontroversiellt. Det är en liten odling som finns i Kumlinge. Det som jag refererade till här i mitt anförande var en artikel från Svenska Dagbladet i juli. Man tror att det finns en stor potential i musselodlingen. Det behöver också finnas ekonomiska incitament. Får man ett utsläppssystem i Östersjön, på samma vis som det kostar att släppa ut koldioxid, så då kommer det kosta att släppa ut kväve och fosfor. Så det är också ett ekonomiskt incitament för musselodling, men det är bara i sin linda ännu.

    Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

    Talman! Det skulle vara intressant att också få veta vad det här skulle betyda för Åland. Vilken typ av storlek behöver man ha på odlingarna? Hur många odlingar skulle vi behöva för att det i verkligheten skulle ha någon betydelse? Det måste man ju säkert ha räknat ut och titta på eftersom man har inlett det här försöket. Man har väl också tänkt att det ska få en fortsättning om det faller väl ut. Vilka är storlekarna, mängden och kostnaderna för odlingarna?

    Minister Katrin Sjögren, replik

    Herr talman! Den åtgärden, som vi satte mest krut på, som finns att läsa om i åtgärdsprogrammet, är att vi analyserade det här förslaget till åtgärdspaket. I åtgärdsprogrammet finns exakt vad det kostar, hur mycket kväve och fosfor man tror att det tas bort och vad som är mest kostnadseffektivt att göra när det gäller utsläppen till Östersjön.

    Anläggande av våtmarker kostar 3 euro per kilo kväve. Riktad rådgivning kostar 4 euro per kilo kväve. Musselodlingen kostar 45 euro per kilo kväve och 450 euro per kilo fosfor. Det finns helt och hållet en ekonomisk analys över var man får mest effekt för pengarna.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Tack, herr talman! Som jag uppfattade idén med musselodlingar så står det och faller med avsättningen av musslorna, när man tar upp dem från vattnet och de är fyllda med kväve och fosfor. Det har nämnts olika saker som musselmjöl och gödningsmedel. Vad jag förstår så finns det ingen som sysslar med sådant idag. Eller har jag fel? Om det inte finns någon som tar emot musslorna när man tar upp dem i Kumlinge, vad händer då med musslorna? Är det inte miljöfarligt avfall, rent ut sagt?

    Minister Katrin Sjögren, replik

    Det kommer att byggas en foderfabrik i Sverige. Det är en av de centrala frågeställningarna att man har avsättning för musslorna. Det kan bli hönsfoder, fiskfoder och biogas.

    Jag vill igen påpeka att det viktigaste är att vi snabbt blir på banan med våtmarker, riktad rådgivning och det nya fiskfodret, så att det finns ett batteri av åtgärder som vi behöver genomföra först. Musselodlingen kommer i framtiden.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Herr talman! Jag tycker att den här regeringen ändå har gjort ett stort nummer av musselodlingen. Nog vill man ju ha svar på sina frågor. Nu säger ministern att det ska byggas en industri i Sverige. När ska detta ske? Hur länge ska musslorna ligga i vattnet? När tas de upp? När ska fabriken byggas? Om inte fabriken finns, vad gör man då med musslorna?

    Minister Katrin Sjögren, replik

    Herr talman! Jag håller inte med om att vi skulle ha gjort ett stort nummer av musselodlingen. Det är andra som ifrågasätter den, vilket jag kan förstå eftersom det handlar om ny forskning och nya idéer. Jag känner inte i dagsläget till om man har satt i gång att bygga den här fabriken eller om man ska börja. Det ska jag ta reda på. Finns det inte avsättning för musslorna, om det inte finns intresse för att göra fisk- och hönsfoder, då faller ju hela projektet. Tanken med projektet är att det ska finnas en tråd och en avsättning.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Folke Sjölund, replik

    Herr talman! Musselodlingen är faktiskt någonting nytt för Östersjön. Internationellt finns det mycket omfattande musselodling när det gäller blåmusslor. Det finns enorma anläggningar utanför Nova Scotia, Prins Edward Island, söder om Kanada. Det finns enorma anläggningar i mexikanska golfen och det finns enorma anläggningarna utanför sydamerikanska västkusten. Det finns nog anläggningar att studera. Dessa anläggningar är kommersiellt gångbara och som i huvudsak sysslar med att ta fram foder. Där finns möjligheter att studera hur det här fungerar i framtiden. Det handlar om anläggningar som odlar tiotals tusen ton per år.

    Minister Katrin Sjögren, replik

    Herr talman! Tekniken går också framåt. Man började med att odla musslor på rep. Nu har man redan utvecklat tekniken man odla på nät. Utvecklingen går framåt. Det skulle väl vara helt fantastiskt om man skulle få en annan råvara för höns- och fiskfoder än den fisken som finns i Östersjön och de utfiskade haven. Man dammsuger kusten utanför Afrika för att vi ska kunna mata våra höns och våra fiskodlingar. Det är ju fullständigt vansinnigt! Det är ju det som kan legitimera fiskodlingen, om vi också får ett kretslopp där, om vi kan göra foder av Östersjöfisk och om vi kan göra foder av musslor.

    Ltl Folke Sjölund, replik

    Herr talman! Det är faktiskt precis det som jag avsåg. Det finns exempel att studera. Potentialen är faktiskt väldigt stor. Ett av huvudargumenten till varför man har de stora musselodlingarna i Amerika är just de renande effekterna som odlingarna har.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Anders Englund, replik

    Vi vet att belastningen av sjöar, hav och vattendrag är ett svårt problem som påverkas av många faktorer. En förbättring av vattenkvaliteten förutsätter både lokala, nationella och internationella åtgärder.

    Ministern nämnde våtmarker. Bevattning av åker är en bra miljöåtgärd speciellt i kombination med bassänger som man bygger upp i våtmarkerna. Bassängerna samlar upp överskottsvattnet. Jag är glad att ministern nämnde det här. Det borde kunna betraktas som en positiv miljöåtgärd för lantbruket när man diskuterade det här och man kanske för in det också på andra platser.

    Minister Katrin Sjögren, replik

    Herr talman! Absolut, det är en väldigt positiv åtgärd ifrån producentförbundet och jordbruket. Jag upplever att de diskussioner som jag har deltagit i har varit väldigt positiva.

    Sedan är det fantastiskt att förena miljö och ekonomi. Svenska bönder säger att Greppa-näringen har varit helt fantastiskt. De har fått både ekonomi och gjort miljöåtgärder.

    ÅCA är ett exempel där man förenar ekonomi och miljö. Det är precis det som är framtiden.

    När det gäller våtmarker, förutom att de kan vara fosfor- och kvävefällor så kan det vara till gagn för den biologiska mångfalden genom fiskar och fåglar. De kan också vara potentiella bevattningsreservoarer för jordbrukarna och reproduktionsanläggningar för t.ex. gäddor och abborrar.

    Ltl Anders Englund, replik

    Ålands natur och miljö är skiftande och man måste beakta de lokala särdragen på många platser. Enskilda gårdar får dock inte underkastas de kanske orimliga krav, då kanske lantbrukare på den gemensamma marknaden inte har möjlighet att ta ut merkostnader i form av höjda priser. Därför tycker jag, i mångt och mycket det som ministern säger, att det ska baseras på frivilliga miljöfrämjande åtgärder som Greppa-näringen. Och att man kanske inte har en så stark styrning ovanifrån i många saker. Jag tror att vi lite är inne på samma linje, om jag uppfattade anförandet rätt.

    Minister Katrin Sjögren, replik

    Herr talman! På Åland har vi sämst vatten i Ämnes och i inre vikarna i Saltvik, Geta och Finström. Nu lagfäster vi åtgärdsprogram. Vi är skyldiga att förbättra miljön. Det är just detta som är det fina i kråksången, att det finns miljö och ekonomi. Jag upplever att det är väldigt, väldigt positiv ifrån jordbrukarnas sida. Och där behöver vi producentförbundet. Producentförbundet behöver vara med och fortsättningsvis vara positiva. Vi har ju till och med fått stöd för våtmarker nu, som inte har funnits tidigare. Man har pratat i 15-20 år att man ska anlägga våtmarker. Den här landskapsregeringen har fixat så att det nu finns stöd för våtmarker.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Roger Jansson

    Herr talman! Jag är imponerade av vår miljöministers fantastiska ambition och vilja att informera lagtinget. Jag är också imponerad av hennes målsättning med sitt arbete, inte minst med miljöbyråns dito. När man går igenom det ser man att det är ett imponerande material som tas fram.

    Det här ärendet är egentligen inte särskilt brett vad själva innehållet beträffar. Det är en anpassning till EU-bestämmelser och krav på förbättrad anpassning. Ändå har vi fått två gedigna presentationer av ministern. Jag är imponerad. Det här säger jag bara positivt, det är inte någon ironi i det överhuvudtaget. Jag måste säga att det är fint gjort.

    Samtidigt vill jag säga att jag tycker att ärendet inte riktigt förtjänar en så här bred behandling. Man har gått in på allt möjligt som inte finns i det här ärendet. Man kan inte heller begära att talmannen ska kunna hålla reda på allt som inte finns i det här ärendet.

    Den här lagstiftningen som rör naturmiljön är otroligt invecklad, den går in i varandra och det finns mycket regelverk.

    Jag ska tala lite juridik i mitt anförande eftersom jag ska vara med och behandla det här i social- och miljöutskottet. Det är bråttom på grund av den tidtabell som gäller för landskapsregeringen. Man har kommit lite för sent till lagtinget med det här ärendet och vi har bordlagt ärendet lite för länge. Därför så blir det tyvärr inte en tillräckligt ingående juridisk utredning av det som jag kommer att ta upp här och i social- och miljöutskottet. Av samma skäl ska jag inte heller säga någonting om musselodlingarna.

    Kära vänner, vi får väl komma ihåg att Ålands vatten är någonting helt annat än den svenska västkusten när det gäller musselodling. Det är någonting helt annat än vattnet i Atlanten. Jag vet inte om ltl Sjölund har sett på musslor som växer i Atlanten och jämfört dem med de pyttesmå musslorna som växer här hos oss. Knappast kommer vare sig kollegan Runar Karlsson eller jag att få äta upp våra hattar i anledning av vår kritik mot detta. Huvudsaken är att vi inte tar fokus ifrån de nödvändiga utsläppsminskningarna. Jag känner att man har gjort det i många av de debatter som har förts om vår vattenmiljö för att slippa ta tag i de svåra frågorna om fiskodlingarnas stora utsläpp särskilt av fosfor.

    Så till det juridiska bekymret. Det gäller förordningsfullmakterna. De paragrafer som styr verksamheterna i de inre och nu också i de yttre vattnen, i den ekonomiska zonen, är väldigt öppna. Jag har gjort en jämförelse med förordningsfullmakter i annan lagstiftning, som inte rör miljön, och där är man noga med att få igen grundlagens bestämmelser om förordningsfullmaktens tydlighet. I Finland har man den här lagstiftningen om förordningsfullmakterna för att rättssäkerheten ska vara god för tredje man, i det här fallet för allmänheten och företag osv. Av någon lustig anledning har man hos oss en helt annan behandling av förordningsfullmakter när det gäller vår miljölagstiftning. Jag har noterat att man också har det i riket delvis, men kanske inte lika. Jag noterar också att inte någon kontrollerande myndigheter har sett på de här fullmakternas förhållande till grundlagen, därför att de kontrollerande myndigheterna inte har den uppfattningen, om inte presidenten för frågan till Högsta Domstolen, vilket inte har gjorts.

    Jag tror att vi har ett problem här framöver och att landskapsregeringarna framöver måste vara observanta på att förordningsfullmakterna inte får göras för vida.

    När jag gått vidare och sett på, utifrån förordningsfullmakterna, när man ska stadga i underliggande dokument som t.ex. den här typen av dokument som är ett fantastiskt fint dokument som ministern här redogjorde för. De ska sedan innehålla direkta angivelser om begränsningar av utsläppen. Vi har en del beslut av landskapsregeringen om t.ex. utsläpp av nitrat från jordbruk och faktiskt en hel del annat också. Men det är något osäkert om de här är tillräckligt grundade i den underliggande lagstiftningen.

    Jag nöjer mig med att säga det här och att vi på grund av denna brådska inte har tid att sätta oss in i detta, som jag bedömer det om inte utskottets ordförande har en annan uppfattning.

    När det gäller sakfrågan om den här framställningens innehåll, förutom frågan om förordningsfullmakterna, så ser jag inte något problem med den. Där kan vi vara snabba i vår behandling och därmed kanske klara tidtabellen. Det var synd att vi inte fick ägna lite mera tid åt förordningsfullmakterna. Tack.

    Minister Katrin Sjögren, replik

    Herr talman! Jag vill tacka för de fina orden från ltl Roger Jansson. Jag vill också tacka social- och miljöutskottet för att man verkligen jobbar konstruktivt och snabbt framåt. Jag uppfattade vid min presentation av förändringar i vattendragen att det fanns ett önskemål från lagtingets sida att man ville ha en bredare presentation av hur vi jobbar med vattenfrågorna. Jag lovade att jag skulle hålla en sådan presentation.

    När vi fastslog åtgärdsprogrammet och förvaltningsplanen i december 2009 så borde vi ha fört det till lagtinget som ett meddelande, vilket jag efterklokt kan konstatera. Det ångrar jag och det beklagar jag.

    Ltl Roger Jansson, replik

    Herr talman! Det håller jag med om. Det hade varit jättebra, då hade lagtinget faktiskt kunnat få dels information som åtgärdsprogrammet är fullt av. Det innehåller mycket värdefull information om egentligen alla miljöproblem som vi har i landskapet och alla näringars miljöproblem och regeringens förhållande till de näringarna. Det är ju inte för sent ännu. I något sammanhang kanske vi kan ges möjlighet att igen ha en bred miljödebatt. Vi har ju också kritik ifrån oppositionens sida mot landskapsregeringens genomförandeprogram och tidtabell för åtgärder när det gäller särskilt kanske fiskodlingens utsläpp, men också mot en del andra åtgärder.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat. Begäres ordet? Diskussion är avslutad. Ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.

    Remiss

    4      Andra tilläggsbudget för år 2010

    Landskapsregeringens framställning (FR 30/2009-2010)

    Ltl Barbro Sundbacks m.fl. finansmotion (FM 84/2009-2010)

    Diskussionen avbröts vid plenum 15.9.2010. Vid samma plenum fattades beslut om remiss till finansutskottet.

    Fortsatt diskussion. Kvar på talarlistan står ledamöterna Runar Karlsson och Roger Slotte, vicelantrådet Britt Lundberg, ministrarna Veronica Thörnroos och Katrin Sjögren, samt ledamöterna Ulla-Britt Dahl, Anders Eriksson, Jan Salmén och Henry Lindström.

    Diskussion.

    Ltl Runar Karlsson

    Herr talman! Jag tror att jag kommer att hålla ett relativt långt anförande. Jag hoppas att talmannen godkänner det.

    Rent allmänt kan man säga att ekonomiskt var det bra att landskapet lyckades spara 120-130 miljoner under de goda åren 1995-2007. Den här bufferten har varit mycket bra att ha. Tyvärr är de ekonomiska tiderna så att den bufferten så småningom börjar sina. Det kanske finns 50-60 miljoner kvar av de nära 120-130 miljonerna. Underskottet fortgår.

    Herr talman! Det kan vara så att redan 2012-2013 måste finansministern börja banka på bankernas dörr och be om lån. Det var nog tur och bra att tidigare politiker sparade så mycket. Skulle vi inte ha haft så mycket sparat idag skulle antagligen landskapet Åland om några år ha en skuld på upp mot 150 miljoner. Då hävdar jag att till om självstyrelsen skulle få sig en liten knäck. Det är inte sagt att kreditinstituten lånar hur mycket som helst åt ett självstyrt område. Men vi är inte där. Vi hoppas att det kan svänga. Jag vet att landskapsregeringen jobbar på det. Vi måste också här i lagtinget vara med och hjälpa till.

    Hittills har egentligen de lättaste besparingarna gjorts. Ser vi tillbaka på 2008 och ser framåt till 2011 så är det investeringsutgifter och överföringsutgifter som måste sparas. Driften kommer antagligen att vara ganska oförändrad och kanske till och med stiga något om man inte tar i lite hårdare.

    Därför har vi stora utmaningar de kommande åren för landskapsregeringarna och också för oss i lagtinget att vi försöker strama åt ännu hårdare och prioritera ännu hårdare mellan olika verksamheter. Det finns inte någon annan utväg om vi inte vill låna pengar. Vi vet inte heller hur ekonomin ute i världen gestaltar sig i framtiden. Det finns fortfarande vissa hotbilder.

    Herr talman! Problematiken med driftutgifter bekräftas ytterligare i och med den här tilläggsbudgeten. Man späder på med en ansenlig summa, vilket förstås är ett problem.

    Om vi går in på de olika momenten kan man konstatera att landskapsregeringen väljer att fortsätta att sälja fastigheter enligt vad man påbörjade för cirka fem år sedan. Vi var alla överens om att man måste sälja ut sådana fastigheter som inte landskapet själv behöver.

    Herr talman! Jag tycker inte att man kan gå för långt i detta. Jag anser rent allmänt att landskapet har en stor viktig roll för olika regioners utveckling. Också här har det en betydelse att landskapet är en betydande fastighetsägare. Ser vi till Mariehamn, herr talman, så är landskapet en mycket stor fastighetsaktör inom den offentliga förvaltningen, sjukhus, museum, skolor osv. Här talar man inte om att de ska säljas ut. Här vill man gärna behålla dem. Vi kan också se att dessa fastigheter är mycket välskötta. Landskapet är en god förvaltare vad beträffar de fastigheterna.

    Man fortsätter att bygga ut sjukhuset i Mariehamn i egen regi och behåller det i egen regi. Det är till gagn för Mariehamn att ha en stor och stabil aktör, det är till gagn för stadens utveckling och det är till gagn för stadens ekonomi. Jag stöder det varmt att man har det på detta sätt. Men varför går man in och vill sälja hela aktiestocken i Godby Center, när man gör precis tvärtom i Mariehamn? Jag är inte emot att man säljer delar av det som Godmans gamla utrymmen. De utrymmena kan gott säljas och man kan försöka få någonting annat.

    Jag minns min tid i landskapsregeringen där fru lantråd och jag stod i Godby Center och hade planer på hur vi skulle utveckla Godby Center till fromma för Finström och norra Åland. Jag frågar mig, fru lantråd, vart har de planerna tagit vägen?

    Nej, landskapsregeringen, jag tycker att man borde fortsätta att äga åtminstone de utrymmen som ÅHS och polisen har. Men, vi får se vad finansutskottet kommer fram till.

    Om jag sedan går till det omdiskuterade investeringsstödet till lantbruket så tycker jag att man egentligen diskuterar saken i från fel håll. Man pratar om att vi ska sluta ösa pengar över jordbruket. De ska inte ha mera pengar. Det handlar inte om det, det handlar egentligen om vilken förädling vi vill ha på Åland. Och hur är den förädlingen till gagn för Åland? Det är där som vi måste diskutera. Ser vi till de stora förädlarna, ÅCA, Dahlmans, Chipsen och Ålands trädgård hall så är de oerhört viktiga för Åland. De sysselsätter 250 personer. Därtill håller det på att uppstå många små förädlare; Överängs kvarn, Bolstaholms gård, Tjudö Vingård, Ulfsby gård och många, många flera som redan har påbörjat sin expansion och behöver investeringspengar. Dessa sysselsätter direkt säkert idag över 50 personer.

    Lägger vi det tillsammans med jordbrukets 300 heltidsanställda så är vi uppe i 600 arbetsplatser. Räknar vi om det, som man räknar både i Finland och i Sverige, så sysselsätter hela livsmedelsklustret 1000-1500 personer.

    Herr talman! De här arbetsplatserna är oerhört viktiga att behålla idag när hela världen kämpar mot en galopperande arbetslöshet. Jag hoppas verkligen att man menar, när man tog bort investeringsstödet i tilläggsbudgeten, att man återkommer i den ordinarie budgeten med sådana summor att vi kan behålla våra arbetsplatser så att vi kan behålla vår välfärd. Vi kan inte jämföra livsmedelsklustret med Sverige och Finland. Vi är mycket, mycket större proportionellt sett, precis som detta med sjöfarten.

    Herr talman! En liten paradox är att näringsministern i Finland ber att få betala ut stöd för byggande av fartyg. Där är det inte tal om att spara. Varför gör man det? Ja, det är för att behålla arbetsplatser. Här resonerar vi tvärtom, vi ska spara på investeringsstöden för att vi ska spara pengar.

    Nej, herr talman, jag anser att man resonerar fel. De senaste diskussionerna här i salen visar att det lite har svängt. Man menar att det är klart att det ska vara investeringsstöd men inte nu. Okej, jag kan respektera det. Men vi måste ta en rejäl diskussion om detta och inte se det utgående ifrån messen i tidningarna, utan se det mera ur vårt ansvar här i salen.

    Herr talman! Jag nämnde om omhuldande av våra arbetsplatser. Vi har tappat 200 sjöarbetsplatser under det senaste året genom utflaggningar. Birka Line och Eckerölinjen kommer vi inte att få tillbaka. Jag är inte beredd att flagga ut även delar av livsmedelsklustret.

    Det fanns ett hopp för ett tag sedan att vi skulle hitta en ny ordentlig nisch i vindkraften. Tyvärr är de planerna nu grusade i och med att staten har sagt nej till stöd för Ålands del. Här hade det säkert funnits ganska många arbetsplatser. Det rann tyvärr ut i sanden, vilket var tråkigt.

    Vi måste på sikt bevilja investeringsstöd till livsmedelsklustret, förädlingen av jordbruket så att vi på sikt kan vara konkurrenskraftiga. Det betyder att om vi får konkurrenskraft så kommer naturligtvis driftstöden att minska till jordbruket, vilket också är EU:s målsättning.

    Avbrytarsystemet har landskapsregeringen redan visat att halverats. Vilket moment kan visa det? Över 900 000 euro i bokslutet 2008 till 500 000 euro framåt. Säkert kan stödet fasas ut på sikt vartefter gårdarna bli större, vilket är meningen och det tycker jag är bra. Jag han själv sagt att vi måste investera oss konkurrenskraftiga så att man kan fasa ut stöden från om med 2014. Om vi inte hänger med där så är vi inte konkurrenskraftiga vilket leder till nedläggningar

    Herr talman!  Skulle det inte ha förts en sådan jordbrukspolitik som det har förts hittills efter EU-inträdet så skulle vi inte ha haft ÅCA, Dahlmans, Chipsen eller Ålands Trädgårdshall idag. Chipsen säger själva att om man odlar mindre än 80 procent potatis på Åland så flyttar man fabriken. Det är inte konkurrenskraftigt att köra hit potatis och köra bort förädlad potatis. Det är den krassa verkligheten och det är den vi lever efter. Därför måste vi ha den dimensionen och diskutera om vi vill ha det här kvar eller vill vi föra ut det med arbetslöshet som följd. Så ärliga måste vi vara.

    Herr talman! Det börjar närma sig slutet på mitt anförande. Jag kan inte undgå trafikavdelningens ökade driftsutgifter hur jag än skulle vilja. Det är beklagligt. Jag vet att det inte är lätt men jag tycker ändå att det är beklagligt att man späder på med 1 miljon i driftsutgifter, samtidigt som exempelvis sjukvården har lyckats hålla nere sina kostnader. Det känns för mig tungt.

    Jag vet att konsekvenserna för sjukhusets neddragningar har betytt ett års kö på ortopedin. Nej, säger man förstås. Det finns inte några läkare. Visst finns det läkare, man kan köpa privat läkarvård. Vi har inte råd säger man. Där har vi det, man måste spara. Jag vet att onkologen har varit stängt en vecka av ekonomiska orsaker. Jag vet att 1/3 av platserna på medicinavdelningen har varit stängda under våren på grund av ekonomiska orsaker. Jag vet att magnetröntgen har långa köer på grund av ekonomiska orsaker. Jag vet att man på sjukhuset håller på att organisera om ganska dramatiskt som betyder allmän försämring av vår sjukvård. Det i belysning mot att man väljer att späda på med 1 miljon på sjötrafiken och vägunderhållet är faktiskt lite jobbigt.

    Herr talman! Jag kan förstå att det är svårt inom sjötrafiken att strama åt allt på en gång. Jag har lite svårt att förstå att vägunderhållet ska ha 240 000 euro till.  Redan i april visste man om att det var mycket snö och det var halt. Nog borde det ha gått att spara 240 000 euro med lite god vilja från trafikavdelningens sida. Under perioden oktober- december kan det vara varmt och fint och då behövs det inte någonting. Kanske man kan spara den här summan då?

    Finansutskottet borde åtminstone granska den delen och se hur det egentligen har skötts. Det var allt, fru talman. Tack.

    Ltl Roger Jansson, replik

    Tack, fru talman! Vi inom frisinnad samverkan är helt överens med kollegan Karlsson om nödvändigheten av att utveckla och skapa förutsättningar för livsmedelsklustret och om dess betydelse. Vi är också helt överens om huvuddelen av investeringsstöden. Vi hade en insändare i dagens tidningar som visar på en enormt fin satsning som är bra för hela Åland. Det är en investering på över 1 miljon där man har fått 500 000 euro i stöd. Det är bra. Den frågeställningen som vi har ställt är om alla stöd, som givits är lika högt värda, produktiva och brådskande ska ligga på samma nivå? Det här är för vår del inte någon svartvit fråga. Det är frågan om att alla pengar som man har delat ut och avser att dela ut borde delas ut i den omfattning som man önskar.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Herr talman! Stödpolitiken är inte någonting enkelt. Det är inte alltid enkelt att rikta rätt. Det ligger liksom i sakens natur. Jag minns så väl när det gavs stöd till spannmålstorkar, antagligen något för mycket stöd, den tiden fick man 600 euro per ton för spannmål, idag får man 100 euro. Man kan ju säga att det var synd att man gav stöd. Men det var den tidens tro. Det är samma sak idag.

    De pengar som man senaste tid har beviljat så kom man ganska sent i gång med ifrån jordbrukarhåll. Man blev faktiskt politiskt orolig om jordbrukarna verkligen ville satsa? Därför jobbas det på näringsavdelningen ganska intensivt med detta. Sedan gick proppen ur och det kom många som var villiga att satsa, därav tog pengarna faktiskt slut. Det kan hända att man borde ha gjort på ett annat sätt. Ser man till vad man har gjort så tycker jag att pengarna är välriktade, de flesta, det kan finnas undantag.

    Ltl Roger Jansson, replik

    Fru talman! Det är viktigt att vi skulle komma till en diskussion med åländsk center som skulle vara så här balanserad. Så att vi kan skärskåda alla skattepengar som går ut på detta kritiska sätt ur den synpunkten att vi måste skapa mera produktion och högre förädlingsvärden på Åland. Vi ska vara med och hjälpa till när det gäller konkurrensen med omkringliggande regioner som det kräver. Med den generella bidragspolitiken är vi också tvungna på grund av nedtrappningen i EU-stöd systemen. Vi måste beakta det mera kritiskt än vad vi har gjort tidigare.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Fru talman! Det känns skönt att ltl Jansson kallade mig för balanserad. Jag känner mig inte så själv ibland när jag står här uppe. Det känns ju bra.

    Jag delar ltl Janssons åsikter till mångt och mycket. Jag tror ltl Janssons minne hur det var förr lever kvar. Det kanske var en tokig stöd tid. Det är lite annorlunda nu. Ser man till det senaste programmet så är det just ämnat att riktas till vår förädling. Ser man vad man har gett pengar till så har det till 95 procent gått till förädling i olika grader. Allting är ju en förädling, paketering är också förädling. Nog är man på rätt bog. Det känns bra att vi kanske är hyfsat överens. Det är kanske bra att den här debatten hålls så att vi alla kommer till samma mål.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Tack, fru talman! Det var många intressanta synpunkter. I princip håller jag med mycket som ltl Runar Karlsson säger. Det var lite förvånande när han säger att kostnaderna för avbytarservicen nu halveras. I min budget står det att beloppet ska höjas med 150 000. Det blir 786 000. I fjol var beloppet drygt 840 000. I min matematik är det inte halvering, utan det är en minskning med tio procent. Jag undrar om det är någonting här som inte riktigt är i balans?

    Det andra som jag förvånar mig över är när ltl Karlsson säger att sjötrafikens anslag ökar med 1 miljon. I min budget står det 730 000. Det är alltså en skillnad på 270 000. Kanske vi skulle kunna få en precisering? Vad har ltl Runar Karlsson egentligen för siffror?

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Talman! Det står i budgeten på sidan 11 att den totala årskostnaden planeras i enlighet med den nya lagen 500 000 euro. Det var de siffrorna som jag hänvisade till. I bokslutet år 2008 gick det ungefär 940 000 euro. I mina ögon är detta en halvering. Det beror ju lite på hur man läser det. Men det är ju ganska nära.

    Jag sade att det var 1 miljon för hela trafiken. Det gäller också vägunderhållet samt lite till. Det är till och med över 1 miljon i ökade driftsutgifter. Kanske jag var lite otydlig, men det var detta jag menade.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    När det gäller avbytarservicen så kan man ju inte å ena sidan använda sig av bokslutssiffran som norm och sedan något planerat anslag som kräver lagstiftning och att lagtinget kan ena sig om det. Jag är en av dem som hoppas att avbytarservicens kostnadsanslag minskar. Om ltl Runar Karlsson håller fast vid 500 000 euro så är vi en bit på väg.

    Ytterligare borde driftskostnaderna kunna minimeras på lång sikt om man satsar mera på investeringsstöden så att man får konkurrenskraftiga gårdar.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Fru talman! Det var också ungefär så som jag sade i anförandet. Ser man i årets budget så står det ett 940 000 i utgifter för avbytarsystemet, 2008 i bokslutet. Det är ett faktum. Om de siffrorna är rätt eller inte men jag läser dem så. Det är faktum att 500 000 gäller i och med lagstiftningen från 2011 eller 2012. Om behovet minskar sedan i framtiden så ska det fasas ner, givetvis. Man kan satsa de här pengarna på investeringar i stället. När man pratar med de stora aktörerna så vill de inte ens ha avbytare. Det är en naturlig ned fasning, så som jag ser det. Man kan inte göra alla förändringarna på några få år. Det drabbar trots allt människor. Som allt annat måste det ske långsamt. Det är som sagt en fantastisk nedgång hittills, som jag läser det i alla fall.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Fru talman! Jag tycker att det var intressant och också i mina öron ett balanserat anförande som ltl Runar Karlsson höll. Jag kanske begärde replik lite för tidigt. Jag noterade att i början av ltl Runar Karlssons anförande pratade han om behovet av en ansvarsfull ekonomisk politik. Just då tänkte jag att det är väl få i den här salen som har så stor erfarenhet från trafikavdelningen som ltl Runar Karlsson. Jag undrade hur han såg på anslagen när det gällde väghållningen och skärgårdstrafiken. Ltl Karlsson sade sedan i avslutningen av sitt anförande att han ställer sig precis lika frågande som jag gjorde i mitt anförande senaste gången det här ärendet var upp. Varför kan man inte ha lite framförhållning och inse hur saker och ting är redan i mars? Då har man ju kunnat spara in de här pengarna, men tydligen inte.

    I övrigt tycker jag att det är viktigt att hålla arbetsplatserna på landsbygden. Jag håller helt och hållet med resonemanget om livsmedelsklustret. Jag återkommer till det i nästa replik.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Camilla Gunell, replik

    Fru talman! Ltl Runar Karlsson resonerar kring avbytarservicen att man successivt kan trappa ned och att man i stället ger investeringsstöd. En insändare i dagens båda tidningar var ett utmärkt exempel på vad vi har menat i vår finansmotion. Är det här uttalandet ett resonemang som ltl Karlsson stöder?

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Fru talman! Jag har inte läst dagens tidning. Jag vet inte exakt vad som står där. Läser man EU:s jordbrukspolitik har man sagt att man ska investera sig till konkurrenskraft till 2013-2014. Man kommer säkert att fortsätta efter det, men samtidigt ska man fasa ut driftstöd. Så är det med detta. De stora ladugårdarna säger i alla fall att de inte vill ha avbytare. Det blir då en konsekvens att man kan fasa ner det. I dagens ekonomiska värld måste man ju välja. Jag väljer hellre investeringspengar än sådana driftpengar som man kanske kan klara sig utan.

    Ltl Camilla Gunell, replik

    För att få till stånd en utveckling så måste man ju uttryckligen säga att de kommande investeringsstöden som ska upptas, och som det nu ska skrivas nya strategier för hur de ska användas, måste riktas till mjölknäringen. Annars får man ju inte kopplingen mellan avbytarsystemets minskning i relation till investeringsstöden.

    Ltl Karlsson undrade var vi ska ta pengarna ifrån? Vi ska inte ta pengarna från sjukvården, det håller jag helt och hållet med om. Hur ser ltl Karlsson på möjligheten att omfördela inom de medel som idag totalt sett riktar sig till jordbrukssektorn? Eller ska det komma tilläggsanslag från någon annanstans? Varifrån, om man nu absolut inte kan gå till banken?

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Fru talman! Vi ska inte gå till banken, det är min åsikt. Vi måste ju försöka hålla oss inom de ramar som lagtinget tilldelar. Det är det första kriteriet. Jag vet att näringsministern har framfört ett erbjudande att han var villig att dra ner driftskostnaderna för näringsavdelningen till förmån för investeringar. Det föll inte heller i god jord. Det är ett bra exempel. Jag upplever att det inte är investeringar och överföringsutgifter som är problem för landskapets ekonomi. Det är driftsutgifterna i huvudsak som är det största problemet. Näringsavdelningen är väl den enda avdelningen som har minskat rejält. Ändå går man hårt åt avdelningen hela tiden. Avdelningen kanske har gjort sitt snart. Kan man minska och behålla klustret så då gör man det förstås. Diskussionen kanske borde tas på ett bredare perspektiv.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Anders Englund, replik

    Fru talman! Jag vill bara kort understöda det som Runar Karlsson sade. Jag håller helt med vad gäller Godby Center som man är beredd att sälja. Jag håller med vad gäller investeringsstöden. Jag tror inte jag hade kunnat säga det på ett bättre sätt, tack Runar.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Roger Slotte

    Fru talman! Det verkar som om ltl Runar Karlsson har tittat i mina papper. Vi kommer kanske att prata om samma sak. Jag ska försöka nyansera det lite annorlunda.

    Fru talman! I dessa strama budgettider måste man spara smart. Därför är det viktigt att landskapet fortlöpande ser över sitt lokalbehov så att man inte betalar pengar för lokaler som man inte har användning för. Behoven förändras ständigt och min uppfattning är, av den anledningen, att landskapsregeringen gör klokt i att minska sitt ägande i Fastighets AB Godbycenter. I dessa lokaler betalar landskapet exempelvis hyra/vederlag för utrymmen som står tomma, dvs det tidigare Godmans.

    Ett minskande av ägandet i Godbycenter, genom försäljning av aktier som berättigar till nyttjande av Godmans, bör dock inte i diskussionerna sammanblandas med frågan om hälsocentralens och polisens lokalisering i Godby. Dessa frågor inte har med varandra att göra. Hälsocentralen har stor betydelse för alla som bor på norra Åland.

    Fru talman! Det har debatterats mycket om investeringsstöden den här remissdebatten. Vi vet nu att stöd inte kommer att beviljas i den här tilläggsbudgeten. Därför, fru talman, vill jag se framåt. Vi har ju en ordinarie budget i kraft om ca 3 månader. Jag förutsätter att landskapsregeringen föreslår tillräckligt stort stöd i nästa års budget för att, dels trygga förädlings- och livsmedelsindustrins verksamhet, dels producenternas produktivitet, dvs att de kan leverera ännu mera råvaror till förädlingsställena. 

    Fru talman! Jag ska försöka förklara varför. Jordbruket har genomgått stora förändringar. Antalet mjölkgårdar på Åland har halverats vid varje årtionde. För 40 år sedan var gårdarnas antal knappt 900 och nu är de nere i drygt 50. Ändå producerar dessa 50 gårdar lika mycket mjölk som alla 900 gårdar tillsammans producerade för 40 år sedan. Detta om något säger vilken enorm utveckling och rationalisering mjölkgårdarna genomgått. Stora satsningar i form av maskiner och byggen har gjorts för att få lönsamhet i mjölkproduktionen.

    Fru talman! Vem vågar göra stora nysatsningar i framtiden utan investeringsstöd? Vi behöver ungdomar som även i framtiden investerar i moderna anläggningar. Det finns unga bönder som skulle vilja bygga ladugårdar. Hur länge väntar unga människor? De unga har alltid brått. Det är en utopi att tro att någon som lagt ner sin djurhållning skulle börja på nytt.

    Något som också har stor betydelse när det gäller att hejda minskningen av antalet mjölkgårdar är ett väl fungerande avbytarsystem. Minskar mjölkproducenterna kontinuerligt, vad händer då med mejeriet? Svaret är ganska enkelt. Ingen mjölk – inget mejeri. Som sades i tidigare replik ber jag också ledamöterna läsa en insändare från Östergårds mjölk. Det är en bra beskrivning v hur investeringsstödet fungerar och vilka ringverkningar det har.

    Fru talman! På samma sätt som mjölkproduktionen drabbas av uteblivna stöd drabbas även köttdjursproduktion, potatisodling och frukt- och grönsaksodling m.fl.

    För att klara framtidens utmaningar krävs fortlöpande investeringar i befintliga och nya anläggningar. I det sammanhanget är det viktigt att de åländska stödsystemen är lika förmånligt som hos våra konkurrenter.

    Fru talman! Hela livsmedelsklustret som sysselsätter ca 1500 personer är hotat om inte primärproducenterna och företagen genom stöd ges förutsättningar att rationalisera verksamheten.

    Det är viktigt att vi som politiker kan förstå de problem och utmaningar som nu, och i framtiden, väntar för att kunna hjälpa till så t.ex. slakteri och mejeri har en tryggad verksamhet framöver.

    Därför, fru talman, förutsätter jag att det finns ett tillräckligt stort investeringsanslag i 2011 års budget och även i framtiden, när behov finns, för att därmed trygga vårt livsmedelskluster på sikt. Det menar jag är att spara smart. Tack.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Fru talman! Det är samma sak här. Det är lätt att hålla med allt som ltl Slotte säger angående vikten av livsmedelsklustret och investeringsstödet när det gäller att få helheten att fungera.

    Det gör mig lite fundersam när han säger att han förutsätter att det finns investeringsstöd i ordinarie budgeter. Om inte jag missminner mig så förutsatte ltl Slotte precis samma sak när vi diskuterade den här frågan i november 2009. Han förutsatte att det skulle finnas investeringsstöd i den tilläggsbudget som vi diskuterar idag. Frågan är hur länge man kan stå och förutsätta att någonting ska finnas som inte finns. Hur får man ut budskapet till näringen att det kommer att komma anslag? Hur får man ut budskapet att det fortfarande finns en politisk vilja att satsa på den här näringen? Viljan finns fortfarande. Det går inte bara att förutsätta, man måste också uppfylla det som man hoppas och förutsätter sig.

    Ltl Roger Slotte, replik

    Fru talman! Exakt vilket ord jag använde senast jag pratade i den här frågan kan jag inte säkert säga. Jag förutsätter och har den uppfattningen att klimatet i den här frågan har ändrats. Jag har kommit fram till att det kommer att beviljas stöd i nästa års budget, om det finns välmotiverade ansökningar.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Jag håller med ltl Slotte att klimatet har ändrats. Jag tror att vi avläser klimatet på lite olika sätt. När vi diskuterade den här frågan i november var liberalerna ett parti som ställde upp för jordbruksnäringen och hjälpte mycket till så att man fick lite positivare tongångar än vad som rådde då. Jag håller med om att klimatet har ändrats, men tyvärr inte till det bättre. Ltl Slotte och jag får väl förutsätta tillsammans. Problemet är att näringen behöver ha mera tydliga villkor att arbeta efter än att ltl Slotte och jag förutsätter att det ska komma investeringsstöd någon gång igen.

    Ltl Roger Slotte, replik

    Fru talman! Om jag förutsätter det så betyder det inte att jag som ensam person kan lova någonting. Det är min högsta vilja och önskan att det skulle bli på det sättet. Jag tror mig veta att vi kan nå fram till målet i den här frågan angående investeringsstöd.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Jörgen Strand, replik

    Fru talman! Det har varit mycket diskussion om investeringsstödet. Jag har följt det på sidan om eftersom jag inte har varit här de senaste dagarna. När det gäller investeringsstödet har inte jag och vårt parti några stora problem när det går till produktiva investeringar och till sådant som gör jordbruket mer rationellt. Den linjen stödde jag också när jag satt i landskapsregeringen. Lite bekymmer har vi med de generella stöden.

    Man måste ta ett helhetsgrepp på jordbrukspolitiken och också titta på stödodlingen i form av vall. Det finns mycket arealer som skulle kunna gå till sådant som blir produktivt t.ex. potatis till chipsen, mera areal åt de mjölbönder som behöver, lökodlare osv. När man ger stöd till vallodlingen så blir det kontraproduktivt. Det blir inte i produktion och det tar bort för dem som vill satsa. Jag skulle vilja ta ett större grepp i frågan än bara investeringsstöd.

    Ltl Roger Slotte, replik

    Fru talman! Angående generella stöd så kan ju inte något vara generellt, att så fort man har skickat in ansökan så har man fått stöd. Nog ska det prövas.

    Angående vallodlingen så är det viktigt att det finns en växtföljd i jordbruket. Man måste ha någon typ av vall eller någon annan gröda emellan. Vall är också mat. Korna äter vall så att det blir mera mjölk till mejeriet. Det är många gårdar med stora besättningar som inte har möjlighet att ha vall på sina egna marker utan de ordnar det på annat sätt.

    Ltl Jörgen Strand, replik

    Fru talman! Jag har inte några problem när man odlar gräs till djur. Då kommer det ju i produktion. Jag har inte några problem med att man måste ha en viss växtföljd för att få produktiv mark. Går man på ÅSUB:s statistik och tittar så finns det alltför mycket som inte är i produktion när det gäller växtföljd eller djurhållning. Det är den biten jag vill ha bort. Cirka 10 procent av arealen går idag till gräsodling, man slår gräset och man lyfter stödet. Det kommer inte det åländska livsmedelsklustret tillgodo. Det är det som jag är kritisk till. Vi försökte i förra regeringen ändra på åldersgränsen i det här programmet för att komma en bit på vägen. Vi försökte också stöda på andra sätt för att få den här marken i produktion. Mycket av den här marken kunde t.ex. gå till potatisodling, vilket gör att Chipsen får in mera potatis. Jag skulle vilja ta den här helhetssynen, speciellt för kommande programperiod. Man bör redan nu börja titta på den här biten.

    Ltl Roger Slotte, replik

    Fru talman! Jag kan inte direkt säga vilka typer av vallar som ltl Strand siktar in sig på. Om det är vall så då är det mat till djur. Jag vet att det finns vilda åkrar, naturbeten och dylikt som kan finnas med i det sammanhanget. Jag är inte bekant med vilka arealer och vilka mängder det är. Visst är det viktigt att det som odlas på åkarna ska skördas och ätas upp av människor eller djur.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Vicelantrådet Britt Lundberg

    Fru talman! I tilläggsbudgeten finns det några poster inom mitt ansvarsområde som jag tänkte passa på att belysa.

    Ett av områdena är skyddsbärgningen som har 113 000 euro i tilläggsanslag. Det rör sig om lasten i det så kallade champagnevraket, formellt benämnt M1FÖ403.3 Jag ska passa på att beskriva en del av processen som har skett så här långt.

    Bakgrunden tror jag att lagtinget har en ganska god bild av. Det påträffades ett fynd i medlet av juli. Man misstänker att fyndet innehöll champagne och att det till och med kunde röra sig om världens äldsta champagne.

    Till vår hjälp har vi ifrån landskapsregeringens sida haft många experter. Ett av de största champagnehusen har bistått oss med både munkskänk och marknadsförare. Vi har också haft tillgång till historiker. Senare har vi även haft, som också har framkommit av media, kontakter med svensken Richard Juhlin som är världsmästare när det gäller att känna igen olika champagne och årgångar. Vi har också utvecklat ett fantastiskt samarbete med Kalmar läns museum. Där har vi hittat ett samarbete och vi har också kunnat få del av tjänster från deras kanske skickligaste konservator. Vi har ytterligare också, efter referenser, fått tag på dykare som har mycket goda papper och har erfarenheter av mycket snarlika uppgifter, kanske inte exakt samma sak eftersom det inte är lätt att hitta exakt samma arbetsuppgifter.

    Att hantera den här frågan är ett mycket spännande uppdrag. Den som känner till champagne och den ädla dryckens leverne så vet att varje flaska lever sitt liv och utvecklas. Det finns väldigt mycket att ta hänsyn till och lära sig kring det här ärendet.

    Landskapsregeringen har fattat beslut om att lasten i galeasen ska skyddsbärgas. Det var ett mycket krävande uppdrag som dykledaren, som också hade hand om förundersökningen, fick till sitt uppdrag. Under den här skyddsbärgningen upptäckte man många spännande saker och även någonting som senare konstaterades att var öl.

    Champagneflaskorna, som nu är bärgade, håller just nu på att genomgå en okulär besiktning. Ölen analyseras också. Inom kort kommer vi att komma med ett förslag om hur vi ska hantera fortsättningen.

    Jag kan också informera lagtinget om att i fredags kom det in en anhållan från företaget Stallhagen som är intresserad av att också engagera sig den här produkten.

    Många andra spännande föremål har också hittats i den här galeasen bland annat kaffe, vindruvor och mycket annat. För att hantera den här frågan krävs en stor bredd. Man behöver ha arkeologisk kunskap, marknadsföringskunskaper, kulinariska kunskaper, man behöver kunna använda de sociala medierna och man behöver ta vara på fyndet ur turistisk synvinkel osv. Därför har också landskapsregeringen tillsatt en arbetsgrupp, där de finansiella kompetenserna, de näringspolitiska kompetenserna och andra kompetenser finns, som ett stöd för oss som sist och slutligen har ansvar och fortsättningsvis håller i och fattar besluten kring ärendet. Jag menar då museibyrån, utbildningsavdelningen och jag som ansvarig minister.

    Vi anhåller om 113 000 euro i tilläggskostnader. Vi har redan använt av de 80 000 som finns budgeterat för undersökningsarbete på museibyrån. Vi har gjort en prioritering, annat undersökningsarbete har nu fått stiga åt sidan för denna icke planerade undersökning och icke planerade fynd.

    Jag håller med alla som tycker att det här är hiskeliga pengar. Samtidigt vet man hur en skyddsbärgning går till. Det rör sig om ett stort antal människor som ska engageras, det är mycket speciell kompetens. Det är otroligt krävande uppdrag. Det är lite sikt, man ska kunna dyka och samtidigt vara fingerfärdig och med klumpiga handskar kunna hantera känsliga produkter. Man ska samtidigt vara på ett mycket stort djup som också kräver sitt av fysiken. Och man behöver mycket tillbehör för att man överhuvudtaget ska kunna vistas i vattnet som dykare. Man dyker också under väldigt stor tidspress. Det är därför som man måste vara så många eftersom varje dykare bara kan vara en kort stund på ett sådant djup. Förutom att bärga själva flaskorna ska de också transporteras och förvaras. Det har krävts mycket kompetens hela vägen och många extra människor har behövts för att det här ska gå så lyckosamt som möjligt.

    Det är också extra spännande men samtidigt också krävande i det här uppdraget att det inte finns någon att ta modell efter. För det är ingen som har gjort det här förut, vi är först. Det är vi som kommer att bli modellen för kanske något annat fynd i framtiden.

    Vi kan enas om att landskapet nu har en skatt som vi ska förvalta på bästa sättet. Kommersialiseringen av skatten är under beredning. Många diskussioner har förts kring hela fyndet. Det är väldigt spännande och samtidigt mycket glamoröst och positivt att diskutera champagne. Man blir också inspirerad till många upplägg om vad man kunde göra, om det visar sig att vi har världens äldsta champagne. Jag har i alla fall inte hört någon som tycker att det skulle vara klokt att spara och konservera samtliga flaskor, även om man vill raljera till den ytterligheten. Inte ens i de fall där man är väldigt musealt intresserad har jag hört att någon har sagt att alla flaskor ska sparas för all framtid. Det finns nog en överenskommelse om att flaskorna ska avyttras och användas. Här är det också väldigt viktigt att vi tar våra experter till hjälp som grund för vårt beslut. Det är väldigt noga nu att vi inte lägger ribban för lågt. Vi har ett estimerat värde just nu, men flaskorna kan vara olika. Vi behöver nu också göra upp en genomtänkt plan för att få ut mesta möjliga per flaska när det gäller ekonomi och också för lång tid framöver.

    Det här är ett udda ärende, som jag sade. Det är en mycket spännande uppgift som samtidigt har varit krävande. Ingenting, av de uppdrag som kanske har krävts av våra tjänstemän i det här ärendet, finns i någon befattningsbeskrivning inom den offentliga förvaltningen. Det finns ingenting att ta modell efter. Jag måste verkligen säga att jag är mycket stolt över hur förvaltningen har hanterat den här frågan. Jag möts också av att man är imponerad, både när vi talar med champagneexperter och också med personer som är engagerade i den här frågan, över hur man har hanterat frågan. Det känns mycket bra.

    Fru talman! Till sist kort om gymnasiereformen, där äskar vi om medel för att tillsätta en planerare. För att redan nu, trots att inte lagen är godkänd ännu, men vartefter vi känner efter hur diskussionerna går här i lagtinget, få tillåtelse att tillsätta en person som skulle börja med planeringen av det här arbetet. På det sättet skulle vi kunna ha nästan ett år att förbereda genomförandet av den här förändringen. Vi tror att det både är nödvändigt och klokt att börja så tidigt som möjligt.

    Jag kan också säga äntligen när det gäller att anordna en utbildning i grundläggande yrkeskompetens för lastbils- och busschaufförer. För att vi ska kunna genomföra den utbildningen i mars 2011 så kommer vi också att vara tvungen att lägga in ett anslag i budgeten för 2011. Innan detta behöver vi också ha en person, under relativt kort tid, som planerar utbildningen, vilket vi behöver få medel till.

    Alldeles sist, de medel som äskas för validering och nätpedagogik bygger på budgeteringsmisstag. Jag hoppas att finansutskottet hör finanschefen för att få en bra utredning på detta, så att man får redogjort för sig vad som är grunden till det här budgeteringsmisstaget. Jag klarar inte av att, på ett enkelt och pedagogiskt sätt, redogöra för de budgettekniska orsakerna som leder till att det här anslaget finns med här i budgeten idag. Tack, herr talman.

    Ltl Roger Slotte, replik

    Herr talman! Det är väldigt roligt att höra att champagnefyndet sköts på bästa sätt och att det tas tillvara helt yrkesmässigt. Vicelantrådet Britt Lundberg är värd allt fick beröm för det. Det sätter Åland på kartan på ett alldeles speciellt sätt. Man får bara hoppas att den bärgande lasten bevaras på ett sådant sätt så att kvaliteten inte försämras. Om ett fartyg ligger på 50 meters djup så är det omgivande trycket cirka fem atmosfärer, vilket är lika mycket som det kanske är inne i flaskan. Uppe vid ytan blir i tryckskillnaden väldigt stor. Jag hoppas att flaskorna verkligen är i bra skick.

    Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

    Tack för det herr talman! Visst är det fantastiskt och visst har det satt Åland på kartan. Senast som jag kontrollerade, via en enkel sökning på Internet, gav sökorden Åland och champagne 272 000 träffar. Visst är det ju helt fantastiskt vilken genomslag detta har givet. Det är inte bara i Europa utan det runt om i arabvärlden och i Kina och på alla möjliga ställen som ger träffar och där man idag känner till att det finns ett fantastiskt fynd här på Åland.

    En väldigt stor uppgift för oss är nu att gemensamt hålla den här historien levande. Det är en viktig förutsättning, enligt experterna, för att bibehålla värdet och inte slumpa iväg alla flaskor på en gång utan att faktiskt sprida ut det här på ett klokt sätt.

    När det gäller kvaliteten och bevarandet av flaskorna så har vi vänt oss till all kompetens vi bara har kunnat få och vi har följt deras råd till punkt och pricka. Den okulära besiktningen är nyligen genomförd och flaskorna verkar vara alldeles i skick.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Danne Sundman, replik

    Herr talman! Det var intressant att få höra ministern redogöra lite för champagnevraket och det som vi ska satsa närmare 200 000 euro på. Det är ju många här i lagtinget och bland Ålands folk som ifrågasätter den här kostnaden, men samtidigt förstår att det här är en otrolig skatt som vi måste ta vara på. Jag har i mitt anförande ifrågasatt att man i budgeten bara skrivit tre rader om detta. Man borde ha lagt ut lite av den här texten som ministern nu lade ut här i plenum och informera om de här sakerna. Om inte ens de egna regeringsledamöterna vet att man lagrar champagnen på rätt sätt så föreligger det nog ett informationsbehov. Jag hoppas att finansutskottet kanske kan förbättra informationen något. Minister sade i en replikrunda att det inte enbart är 113 000 euro. Det är också 80 000 euro av de befintliga anslag som ska användas, eller hur?

    Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

    Det är alldeles korrekt, herr talman. Det är en omdisponering av befintliga medel plus ett tilläggsanslag. Jag håller med om att vi kanske borde ha skrivit att vi också använder dessa befintliga anslag. Om man tänker på budgettekniken så används de pengarna i det syfte som de redan är godkända för att användas. Därför skulle man inte behöva beskriva det igen. Det är klart att det är alltid bra att informera mycket. Ibland ska texter hållas nere osv. Jag kan bara konstatera att ltl Sundman skulle ha uppskattat om vi skulle ha skrivit mera i texten. Nu hade vi inte gjort det, vilket jag beklagar i så fall.

    Ltl Danne Sundman, replik

    Herr talman! Som ministern sade så är det viktigt att ta vara på PR-effekten av det här fyndet och förvalta detta på bästa sätt för varumärket Åland, för turismen och för alla bieffekter som det medför. Det är också viktigt att ta ett officiellt tillfälle i akt för att beskriva saken i ett sådant viktigt dokument inför parlamentet. Jag tror att vicetalmannen har försökt vad man har förmåga till men det kanske inte alltid blir rätt när man försöker med en sådan här knapphändig information. Om finansutskottet bekantar sig med det här och skriver lite i sitt betänkande så kan det kompensera.

    Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

    Tack, herr talman! Att formulera saker på rätt sätt är inte alltid så enkelt. Det kan lätt missförstås. Jag hörde här i debatten att någon tyckte att man borde skriva in att man ska ha lika mycket pengar tillbaka vid en försäljning. Det motsätter jag mig av den orsaken att redan där skulle man då att kunna tolka ut en förväntad försäljningssiffra på flaskorna innan vi har hunnit tänka färdigt på den saken. Det är en balansgång att hålla den här informationen på rätt nivå, den ska vara tillräcklig men ändå inte förstöra storyn. Jag berättar gärna samma sak en gång till i finansutskottet. Finansutskottet kan sedan göra bedömningen om man ytterligare vill beskriva det här. Det är säkert i sin ordning.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Johan Ehn, replik

    Tack, herr talman! Jag vill ställa mig till dem som tackar ministern för en utförlig presentation av hur arbetet med champagneflaskorna går till. Det som stod i själva budgeten var väldigt knapphändigt. När man sitter på sidan av är det svårt att förstå vad det handlar om. Det känns som om det finns en viss överorganisering hur man sätter ihop de här grupperna. Jag har inte heller den fulla insynen i det. Med den reservationen är det utgångspunkten för min åsikt.

    Jag har funderat en hel del kring försäljningen av flaskorna. Det handlar om alkoholhaltiga drycker. Det måste ju ställa till en hel del bekymmer att hämta hem de här pengarna för annat än värdet som vi får rent marknadsföringsmässigt. Att kunna omsätta det som nu är en alkoholhaltig dryck med tanke på det regelverk som vi ha med spritmonopol och liknande.

    Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

    Herr talman! På ett sätt tycker jag att ltl Ehn besvarade sin egen fråga. Det är en mångfacetterad fråga där vi som är föredragande och beslutande inom det här ärendet också till vissa delar kan behöva hjälp av annan expertis och deras nätverk. Den här gruppen är tillsatt för att bistå oss med kompetens i juridik, ekonomi, näringspolitik, kommunikation och arkeologi. Utöver detta pågår också en diskussion kring alkoholpolitik. Vi har inte satt in den kompetensen i den här gruppen. Men i vilket fall som helst kan man kommunicera med varandra och också utreda detta, precis som med andra frågetecken som dyker upp på vägen. Det är få delar av det här beslutet som är väldigt enkelt och som man bara kan ta i en handvändning. För varje mått och steg som ska tas så dyker det upp tre nya frågor. Så får man gå tillbaka och utreda dem ytterligare. Hittills har det gått väldigt bra att få svar på alla frågor. De beslut som vi har fattat har känts rätt och trygga.

    Ltl Johan Ehn, replik

    Herr talman! Det är säkert så att ärendet i sig är komplicerat och man behöver den här inputen från olika delar i förvaltningen. Så är det ofta med ganska många frågor som behandlas. Det är väl egentligen ytterst få frågor som rullar genom förvaltningen utan att man behöver hjälp ifrån olika delar. Mina dubier har funnits om man verkligen behöver tillsätta en grupp. Jag har en känsla av att vi ibland överorganiserar genom att skapa nya sätt att hantera olika frågor och inrättar olika typer av organ. Man borde i stället ha en funktion som jobbar utgående från att man ska behandla det ganska normalt. Man ska kunna ta hjälp av den expertis som man behöver vid de tillfällen som behövs.

    Men som sagt, sittande på sidan om är det svårt att definitivt kunna säga hur det här ska göras. Utifrån sett så har det ansetts något väl överdramatiserat. Det kanske också har ingått i detta att det skapar uppmärksamhet kring det hela. Vad vet jag?

    Ltl Johan Ehn, replik

    Herr talman! Principen och ansvaret för det här ärendet åligger mig, utbildningschefen, i det fall som det fattas beslut på tjänstemannanivå, och museibyrån som föredragande. Detta har inte någon ruckat på, det hålls kvar. De här personerna i gruppen sitter inte och jobbar med det här ärendet dagarna i ända. De finns som en mejlgrupp som man ställer frågor till och som man tar hjälp av. Man sammankallar gruppen, hela eller delar av den, vid behov när man behöver hjälp. Jag uppfattar inte att detta är överorganiserat eller att det på något sätt tar arbetstid av de här personerna. Det är ganska viktigt att en och samma person som ger den juridiska rådgivningen har grunderna i det här ärendet, så att man inte behöver informerar på nytt för varje person. Jag tycker nog att det här samarbetet har fungerat ganska bra. Det är för att underlätta samordningen som de här personerna är tillsatta, som det står här.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Camilla Gunell, replik

    Herr talman! Vad beträffar champagnen så önskar jag landskapsregeringen lycka till på den färden. Jag hoppas att man kan dra största möjliga nytta av fyndet.

    Min fråga gäller gymnasieskolan. Nu ska en av den största reformen av gymnasialstadiet genomföras på mindre än ett år. Man äskar om en tilläggsresurs på 60 000 euro för att jobba vidare med det här. Man kallar det för planerare, vilket kanske skulle behöva en förklaring. Det handlar ju om att verkställa, ta fram förordningar, reglementen och instruktioner.

    Jag tog upp detta i debatten senast; varför väljer man att göra detta till ännu ett projekt istället för att utnyttja den ordinarie personal som man har idag? Det här arbetet kräver att man är oerhört insatt i hur de olika delarna av utbildningssystemet fungerar. Varför tillsätter man inte de tjänster som man har tomma idag?

    Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

    Den här planeraren är tilltänkt från hösten men också från våren 2011. Det är mycket relevanta frågor som ltl Gunell ställer. Det är av högsta vikt att se vilka sökande det kommer till det här uppdraget, om den här kompetensen finns. Jag har själv ställt mig frågande till varför inte tjänsterna har tillsatts. Jag är inte med själv politiskt och tillsätter de här tjänsterna. Sedan 1 september är byråchefstjänsten ledig på utbildningsavdelningen. Till årets slut har man löst det med att vikarien sköter det. Varför den inte är lediganslagen kan jag inte svara på, för jag har inte fått svar på den frågan själv. Varför man har valt att tillsätta en planerare är att man upplever att det under en koncentrerad tid behövs en person som faktiskt kan vikas för att arbeta enbart med den här frågan för att få det gjort. Yrkesutbildningsbyrån är en sådan omfattande byrå i dagens organisation att den tenderar att drunkna i alla möjliga andra ärenden som finns.

    Ltl Camilla Gunell, replik

    Vi får säkert diskutera det här vidare under behandlingen i finansutskottet. Det är väldigt viktigt att man utnyttjar de här pengarna så effektivt som möjligt. För att kunna ro det här i hamn så krävs en mycket, mycket insatt resurs. Därför kanske man måste använda de här pengarna, inte så att man kanske knyter det bara till en person utan de kanske kan användas för projektgrupper och annat som kan behövas.

    Jag tycker att man hellre ska rekrytera ordinarie tjänstemän som princip, än att gå in för tillfälligheter.

    Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

    Jag kan hålla med om att de ordinarie tjänsterna bör tillsättas i den mån man konstaterar att man behöver dem. Jag antar att svaret, som jag kommer att få från avdelningen, är att man håller på att arbetar med en omstrukturering av hela avdelningen som också ska ske i samband med gymnasiereformen. Man vill därför se vilka tjänster man behöver. Därför tillsätter man inte någon ny tjänsteman nu och sedan omorganiserar och fattar det beslutet om någon månad. Det är antagligen svaret på ltl Gunells fråga.

    Jag har uppfattat att det är därför som man också föreslår planerare, vilket jag i min tur har fört fram. Argumentet är att detta ska skötas effektivt och koncentrerat. Vi är alla medvetna om man behöver här och nu och fokusera på detta ärende för att det ska lyckas på bästa sätt. Det finns inte mycket tid att bli distraherad av andra ärenden när det gäller utvecklingen av gymnasieskolan. Vi behöver faktiskt lägga koncentrerat krut på att ta alla mått och steg som behövs.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Minister Veronica Thörnroos

    Herr talman! Bästa ledamöter, jag tänkte i mitt anförande ta upp två olika utgiftsanslag på trafikavdelningen. Det ena är drift och underhåll av vägar och det andra är sjötrafikenheten.

    Det har framförts en del kritik här i lagtingssalen om varför vi äskar om tilläggsmedel på 240 000 euro. Jag skulle vilja komma med lite kompletterande uppgifter när det gäller snöröjning.

    Som vi alla känner till var det ganska besvärligt i fjol. Vi är inte de enda som har bekymmer. Budgeten både på den svenska och finska sidan spräcktes alldeles ofantligt hastigt. Om man tittar på 2006 så hade vi en kostnad för snöröjning på 146 000 euro. År 2007 hade vi 114 000 euro. För 2008 hade vi 137 000 euro. För 2009 hade vi 235 000 euro. Det vi äskar om för 2010 så hade vi från januari till maj 421 000 euro. Det här var ett politiskt beslut som jag tog när jag fick förfrågan från avdelningen om snöröjningen är ett prioriterat område. Jag anser att det är det. Om vi inte har vägarna i farbart skick så stannar hela samhället av. Vi hade ändå problem på våra vägar med uttryckningsfordon som inte kom fram till den tänkta mottagaren p.g.a. att vägunderhållet inte var i ett sådant skick som det egentligen borde ha varit. Det ligger ett politiskt beslut bakom det här och jag står bakom det. Jag tycker att det är viktigt.

    När det gäller sjötrafikenheten så skulle jag vilja erinra lagtinget om att nettoanslaget i budgeten 2009 var 17 691 000 euro. Nettoanslaget för 2010 är 14 210 000. Nettoanslaget är nerdraget med nästan 3, 5 miljoner. Jag erkänner villigt att vi inte har klarat av en så stor inbesparing på trafikavdelningen. Jag vill också tillstå att vi verkligen har försökt.

    När det sedan gäller utbjudandet av totalentreprenaden på linjen Åva-Jurmo, eftersom linjen bjöds ut utan tonnage, så fick vi inte några anbud.  Vi evaluerade det och vi kommer att bjuda ut det på nytt med tonnage den här gången.

    När det gäller kosthållningen, städningen och kiosken på M/S Gudingen så kan jag ärligt talat säga att jag är besviken över att vi inte fick några sökande dit. Det betyder att alla de som nyttjar fartyget inte har möjlighet att köpa sig en kopp kaffe och en smörgås eller något annat från kiosken, vilket jag tycker är tråkigt.

    Vi har vänt oss till Handelskammaren och begärt dem analysera läget och om vi gjorde någonting fel och kan vi bli bättre? Vi har fått vägledning därifrån och vi avser också att lägga ut det på en ny anbudsrunda. Jag stannar här, tack talman. 

    Ltl Danne Sundman, replik

    Herr talman! Jag skulle vilja ha ett förtydligande av ministern, jag trodde att ministern skulle beröra saken som handlar om när vi ska betala garantireparationerna av M/S Skarven. Vi har köpt ett fartyg för många miljoner. När fartyget har några små fel som ska åtgärdas på garanti så måste vi också stå för den kostnaden. I mitt anförande så ifrågasatte jag om inte detta lite går över gränsen. Jag tyckte också att man ska kontakt med varvskoncernens ägare Fjodor Bergman och fråga honom vad han tycker om det här och föra förhandlingar direkt med honom. Det här ärendet börjar ta sådana absurda proportioner. Jag tycker att man måste göra någonting åt det. Vad säger ministern om det här? 

    Minister Veronica Thörnroos, replik

    Tack, herr talman! Vi ligger ju som bekant för alla och envar i en domstolsprocess, i skiljedomstol i Stockholm. Där ska det klargöras huruvida förseningsböterna ska utbetalas eller inte. Det är en process som pågår. Under den här processens gång har man ifrån varvets sida meddelat från huvudkontoret i Tallinn att man inte längre avser att utföra någon sorts arbete åt landskapsregeringen rörande beställningen av M/S Skarven. Därför har vi, för att säkerställa landskapets ägande och värde i det här fartyget, valt att hittills på egen bekostnad utföra garantireparationen. Det ska också tillstås att flertalet av de större underleverantörerna har, redan i det här skedet, valt att själva stå för kostnaderna.

    Ltl Danne Sundman, replik

    Herr talman! Jag tycker att det blir en absurd situation när man bara väntar på skiljemannaprocessen. Den juridiska person som man processar med i det här fallet är ju helt tömd på resurser, ett bolag som kommer att avvecklas och likvideras. Nu måste man föra förhandlingar direkt med koncernens ledning där man har triumf på hand, man är ju en viktig referenskund. Vi har visserligen sagt allt det här i offentligheten, men om det skulle framkomma hur man ifrån varvskoncernens sida agerar mot en kund, som landskapet är, dessutom inte vilken kund som helst utan det är ett grannlands regering, då tror jag att man kommer att ta tag i det här ärendet. Varvskoncernen kommer att stå för sina åtaganden.

    Förseningsböterna är en sak, garantireparationerna är en annan sak. En seriös varvskoncern står för sina garantireparationer. Varför inte ta direkt kontakt med Fjodor Bergman?

    Minister Veronica Thörnroos, replik

    Tack, herr talman! Åland landskapsregering är en myndighet. Vi följer det regelverk som finns. Som en myndighet kan man inte börja trixa och mixa och ringa hem till en verkställande direktör eller till en ägare och tro att man på det viset hanterar en sådan här process. Det är ytterst oseriöst. Vi har ett regelverk att följa och det gör vi.

    Jag kan garantera ltl Danne Sundman att vi på alla upptänkliga vis försöker säkra hem så mycket som möjligt till landskapet. Det är vad jag kan säga här och nu.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Tack, herr talman! Vi måste passa på när vi har trafikministern här i talarstolen. Vi har många gånger försökt få svar på många frågor från trafikavdelningen, tyvärr förgäves.

    När det gäller kostnaderna för snöröjningen så ställde jag frågan och flera har tagit upp den. Jag konstaterar att frågan kvarstår. Varför gjorde man inte några inbesparingar i mars när man visste hur det låg till? Istället levererar man en tjänstemannaförklaring. Frågan kvarstår.

    När det gäller sjötrafiken så har man inte gjort någonting, åtminstone har man inte bjudit ut Viggen på totalentreprenad, vilket stod i budgeten för detta år. Redan i november, och säkert långt före det visste man att man skulle göra det. Det intressanta när det gäller det fortgående arbetet med att analysera arbetstider, arbetsskift och bemanning så skriver man att det pågår. Samtidigt vet man att en utredning gjordes om detta för två år sedan, vilket just revisorerna pekade på att landskapsregeringen tydligen inte tänker göra någonting åt. Varför?

    Minister Veronica Thörnroos, replik

    Tack, herr talman! Om jag börjar med drift och underhåll av vägarna så kan jag konstatera att ltl Anders Eriksson tyckte att vi mars skulle ha slutat att ploga. Vi skulle ha låtit det snöa på. I det här anslaget gäller att det också måste finnas pengar i fall vi har en snöstorm här i november och december. Det är ju det som vi äskar medel om. Hela årsanslaget gick åt i början av året.

    När det gäller den rapport som min kollega, tidigare trafikminister Runar Karlsson, begärde och fick 2008 så arbetar vi efter den. Jag kan inte i det här skedet ifrån talarstolen gå in på detaljer och vilka delar vi hanterar. De förändringar som görs ska göras i dialog med facket. De ska informeras först. Det ska inte ske från talarstolen.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Det är märkligt i så fall när det gäller landskapsrevisorerna så pekar man ju klart och tydligt på i berättelsen att man inte har gjort någonting åt den här utredningen. Det var det som jag försökte få svar på. Men då sprang ministern ut och in så det var helt omöjligt att lyckas tima närvaron med talturen.

    När det gäller detta med att sluta ploga i mars så sades det här i ett tidigare replikskifte att man skulle vara seriös. Var i så fall seriös hela vägen. Det var inte det som jag sade. Jag sade att redan i mars visste man hur stora kostnaderna var, precis som tidigare trafikminister Runar Karlsson, som kan de här frågorna, sade. Då borde man ju ha satt igång och spara på anslaget på 2 miljoner. Inte är det ju några svårigheter att spara in det här, bara viljan hade funnits. Det går inte att bara komma med tjänstemannaförklaringar.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Tack, herr talman! Jag har frågor under två anslag. Det här anslaget 48.50.21 utgifter för bolagisering, jag hoppade verkligen till när man ska ta upp för 75 000 för en bolagiseringsprocess. Det måste ju vara världens dyraste advokatbyrå som man har anlitat. Dessutom finns det ju pengar under lantrådet för juristtjänster. Det verkar nog rinna ut en hel del pengar här till sådant som kanske verkar lite överdimensionerat. Hur kan den här bolagiseringsprocessen kosta 75 000? Jag tycker att ministern är skyldig att redovisa de olika kostnader som döljer sig här under.

    Sedan angående privatiseringarna i sjötrafiken, det står om totalentreprenad mellan trafiken Åva och Jurmo. Var det med tonnage eller utan?

    Minister Veronica Thörnroos, replik

    Tack, herr talman! Vad gäller momentet 48.50.21 utgifter för bolagisering så rör det inte bara juridiska kostnader. Det rör också de ekonomiska systemen och personalhanteringssystemen. Jag kan inte närmare redogöra för det här och nu. Jag kan se till att ltl Barbro Sundback, och även andra som önskar, får ta del av ett mera detaljerat förslag. Jag har det inte med mig här och nu.

    När det gäller Åva-Jurmo linjen så bjöds linjen ut utan tonnage. Då fick vi inget anbud. Vi avser att bjuda ut linjen igen, den här gången med tonnage.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Herr talman! Kanske det är något fel på mig, men när man säger totalentreprenad så för mig betyder det med tonnage. Men nu har vi fått förklarat att det är utan tonnage. Vem har en sådan linfärja i garaget? Landskapets politik med den här privatiseringen övergår nog mitt förnuft. Tror ni faktiskt att ni ska få tag på en sådan entreprenör? Eller har man fått det om bakhuvudet? Man ska privatisera även om det är fullkomligt omöjligt, det är bra det!

    Minister Veronica Thörnroos, replik

    Tack, herr talman! Jag vet att landskapsregeringen inte har fått detta snett på något vis. Det finns en marknad också när man bjuder ut en linje. Men misstaget som vi gjorde var att de fartyg som är klassificerade i Sverige för inrikestrafik inte går att överföra hit p.g.a. deras lagstiftning. Det trodde vi faktiskt att var möjligt, det ska jag tillstå. Därför bjuder vi den här gången ut det med tonnage eftersom vi vet att just här i vårt närområde är det ganska begränsat vad det finns att tillgå. Det är inte heller frågan om en linfärja, utan det är fråga om ett riktigt fartyg, en färja.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Ulla-Britt Dahl

    Herr talman! Jag ska bara kort nämna vikten av att man tillsätter resurser här under moment 46.01.23 när det gäller utvecklingsprojekt av gymnasieskolan. Ska vi ro den här rätt stora reformen i land så tror jag definitivt att vi behöver extra resurser.

    Finansministern nämnde i sitt anförande att det är en stor reform som ska genomföras. Regeringens förslag är att lagen ska träda i kraft 1.8.2011. Mycket arbete ska göras under en mycket kort tid, bl.a. personalplan, reglemente, förordning, instruktioner, anställande av personal och överflyttning av personal mm. Vad jag förstår så finns det inte på utbildningsavdelningen tillräckligt med resurser att ensamma sjösätta den här stora reformen. Man behöver tilläggsresurser. Om det sedan blir anställande av en ny person, vilket jag förstod på utbildningsministern att det kanske är frågan om, men det kanske går att omfördela resurser på annat sätt också. Jag är övertygad om att det är viktigt att man kan få de här resurserna. Jag tror inte att man behöver vara rädd för att, som ltl Sundback tyckte, ta in någon person utifrån som skulle komma in och ”rådda”. Jag tror inte det blir aktuellt. I så fall anställer man sådana personer som har ett hum om det här och ska jobba tillsammans med personer på utbildningsavdelningen, naturligtvis. Jag ser det som mycket viktigt moment så att man får den här reformen.

    Några ord om detta som man inte får tala om, jag tänker på momentet med investeringsstöd. Min åsikt, som kanske har framkommit tidigare i replikskifte, är att investeringsstöden ska komma med i den ordinarie budgeten. Jag ser också fram emot att man samtidigt då, eller kanske före, har en ny lag om avbytarservice. Tack, herr talman.

    Ltl Anders Englund

    Herr talman! Det börjar bli lite glest här i salen. Alla ledamöter ledsnar eventuellt att höra på den här diskussionen. Det har diskuterats mycket här om olika saker. Jag vill nämna speciellt det som ltl Runar Karlsson hade upp här vad gäller Godby Center och försäljning av de aktierna. Om det är någon i finansutskottet som hör det här så behöver man i alla fall diskutera detta i finansutskottet. Det får inte bli så att man i framtiden kommer att se det här som en möjlighet att plocka bort den här verksamheten, polisen och ÅHS, ifrån Godby. Det är oerhört viktigt. Vi kommer ihåg att vi har kämpat för det här. Jag tror det var för 16 år sedan som man ville flytta bort polisen från Godby. Jag hoppas att det inte går samma väg nu med både polis och ÅHS i framtiden.

    Diskussionen om investeringsstödet är intressant. Tidigare i en replik frågade jag finansministern om investeringsstödet kommer att höjas, sänkas eller hållas på sin nuvarande nivå. Det har mycket stor betydelse. Vi har lite mera än en månad till den ordinarie budgeten som förhoppningsvis kan vara klubbad vid årsskiftet. Det finns mycket ansökningar då. Jag befarar att medlen, även om man anslår, inte kommer att räcka till, med de summor som man kommer att föreslå i den ordinarie budgeten.

    Däremot vill jag verkligen stöda Frisinnad Samverkans tankegångar, särskilt Jörgen Strand som har varit näringsminister tidigare och även Roger Jansson som också har varit näringsminister och har haft hand om de här frågorna. Jag kommer särskilt ihåg när vi satt tillsammans med Roger Jansson i den dåvarande landskapsstyrelsen, han hade också då samma åsikt i de här frågorna. Det skulle vara produktiva investeringar som man skulle betala ut stöden till. Detta är någonting som vi behöver jobba med, det är riktigt. Det ska vara sådant som gör att det blir mervärde av den produktion som vi odlar på Åland och att vi kan omsätta det här i våra livsmedelsföretag. Det är otroligt viktigt, då genererar det den mesta nyttan av det.

    Det här är förstås en svår problematik i och med att vi har ett stöd som är utformat på EU-basis, det är också notifierat i Bryssel både från Finland och från oss för att betala ut vissa ersättningar till dem som brukar jorden. Vi behöver se vad vi kan göra inom ramen för att styra så att vi kan få så mycket nytta som möjligt. Jag stöder de tankarna. Jag vill från centerns sida ta upp det så att vi kan vara överens om det här i fortsättningen.

    Sjötrafiken och den snörika vintern har diskuterats. Jag förstår att det måste till mera medel för snöröjningen. Det är ju helt klart helt enkelt. Alla vi som sitter här, många är representanter i kommunerna och de flesta kommunerna har också fått merkostnader i sin budget för snöröjningen. Jag tycker inte att det är någonting att orda om. Sedan måste man kunna se över systemen och hur man kan spara där också. Jag stöder i alla fall att medlen behövs här.

    Jag tog också upp bränsletransporter tidigare. Varför har man inte i det här skedet kunnat ha medel i tilläggsbudgeten för att uppdatera Skarven så att den hade kunnat transportera bränsle? Finansminister svarade att man ska försöka titta på den här frågan, vilket är bra. Nu har man Skarven ur trafik. Det är ju nu som man egentligen skulle ha gjort det här för att kunna få det en aning förmånligare. Det kommer en ny turistsäsong efter vintern. Då måste det ju verkligen fungera.

    Vi ska diskutera turiststrategin och hur vi ska få ut mera turister till skärgården. Det här är också en ingrediens i det.

    Jag tror inte att jag ska orda så mycket mera angående de här frågorna i tilläggsbudgeten. Jag hoppas att finansutskottet tar sig en grundlig funderare på det som har sagts här. Vi har möjlighet att ytterligare diskutera tilläggsbudgeten när det kommer tillbaka från finansutskottet.

    Minister Mats Perämaa, replik

    Herr talman! Diskussionerna har förts livligt om investeringsstöden i jordbruket och i förlängningen till livsmedelsklustret. Det är väldigt bra att vi för den här diskussionen. Jag tror ju sist och slutligen nu, speciellt med tanke på det som ltl Anders Englund sade, att vi är väldigt mycket överens. Jag uppfattade det som att frisinnad samverkan har gett ett stöd åt de tankar som landskapsregeringens majoritet och jag personligen har fört fram via tilläggsbudgeten. Vi måste rikta investeringsstöden så att vi når den effekt som vill ha; produktivitet, konkurrenskraft och ett funktionellt slagkraftigt livsmedelskluster.

    Frisinnad samverkan stöder finansministern. Ltl Anders Englund stöder frisinnad samverkan. Egentligen måste ju det innebära att vi alla är ganska överens.

    Ltl Anders Englund, replik

    Jag stöder frisinnad samverkan i deras tankar. Det avslag som förekom i budgetdiskussionen i omröstningen så anser jag nog att man agerade med ont uppsåt ifrån det partiet som röstade nej. I och med att vi har över 800 000 euro som det är ansökt om och vi har noll euro nu. Om man åtminstone hade anslagit en lägre summa så kunde vi kanske bevilja de projekt som varit mest av nöden.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Tack, herr talman! Ltl Englund nämnde Skarvens ombyggnad för att kunna köra bränsletransporter. Jag är inte säker, men jag skulle nästan tro att under vintersäsongen kan man göra en stor del av arbete på Skarven fast den är i trafik.

    Ltl Anders Englund, replik

    Jag tackar för det. Jag hoppas att man kan göra det under vintern så att Skarven är i skick till högsäsongen när turistsäsongen börjar. Det är jättebra om man kan göra det.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Lantrådet Viveka Eriksson

    Talman! Det har vid flera tillfällen här riktats en oro från centerhåll angående förslaget om att sälja aktierna i Godby Center. Jag vill verkligt starkt understryka att det inte finns några planer från landskapsregeringens sida att vare sig flytta ÅHS från Godby Center in till stan eller att flytta på polisen. Snarare tvärtom, vi vill ha rörelse och verksamhet i det här området. Det stämmer, det som ltl Runar Karlsson sade, att han och jag har varit och tittat på Godby Center. Vi har haft funderingar och vi har båda velat ha verksamheter och aktiviteter i de här byggnaderna. Det har stått stilla i så många år utan att man har kommit vidare. Jag minns att ltl Runar Karlsson i olika omgångar har visat pekbilder med olika hus just för att man ska satsa på det här centret. Jag tycker också att det här är viktigt.

    Vi är övertygade om från landskapsregeringens sida att de som är bäst att göra det är privata intressenter. Det är privata företagare som kan gå in och ta tag i saker och göra någonting riktigt bra av det. Vi tror inte att det är landskapsregeringen som ska sköta de här sakerna. Sedan kan vi från samhället vara trygga hyresgäster så att den som tar över aktierna har den plattformen och basen. Jag vill igen understryka när det gäller frågetecknen hos flera i centergruppen att man kan vara lugn, den här landskapsregeringen kommer inte att flytta på de här verksamheterna.

    Vi vill ha verksamheter. Sedan många, många regeringar tillbaka har man försökt hitta lösningar och det har inte lyckats så här långt. Enda sättet är att släppa in det privata näringslivet.

    Ltl Danne Sundman, replik

    Talman! Vid en första anblick ter det sig självklart att sälja de här aktierna. När man börjar rota i det här ärendet så är det inte alls lika självklart. Nu väljer man att saluföra hela landskapets aktieinnehav, det inkluderar alltså de lokaler som används för landskapets verksamhet, ÅHS och polisen. I dag betalar man en bolagshyra, 5,50 per kvadratmeter tror jag. Efter en försäljning måste man ju vara beredd på minst en fördubbling av hyran, kanske närmare en tredubbling, vilket gör att kostnaderna ökar avsevärt för de här lokalerna. Det man däremot ska sälja, om man får betalt mer än en euro för det, det är Godmans där museibyrån har sitt lager. De har, på grund av landskapets underlåtenhet att se efter sina lokaler, blivit mer eller mindre värdelöst, snarare en belastning för bolaget. Frågan är heller inte längre så enkel för mig efter att jag har bekantat mig med det här. Visst kan man stå här och säga att vi aldrig mer ska fundera på att flytta polisen och ÅHS, men det blir en oss för kostnadshöjning för landskapet. Varför ska vi i så fall inte sälja ut Självstyrelsegården och centralsjukhuset och hyra tillbaka dem?

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Lantrådet Viveka Eriksson, replik

    Riktningen för landskapsregeringen är att man ska skala bort det som inte absolut hör till landskapets primära uppgifter. Det är inte att upprätthålla bostadsbolag. Det är bevisligen så att man har försökt med alla medel att avyttra Godmans och få en verksamhet där. Faktum är att det finns små minoriteter i det här bolaget som ändå bromsar den här utvecklingen. Vi måste komma vidare. Det är därför som vi nu vill försöka den här vägen, att få ett mandat från lagtinget att gå vidare och därmed också få ett utökat intresset från det privata näringslivet.

    Ltl Danne Sundman, replik

    Herr talman! Det är en sund princip att sälja de fastigheter som man inte använder och byta inriktning att man inte ska syssla med fastighetsförvaltning eftersom man bevisligen inte klarar av det när det gäller Godmans lokaler. Men då borde man ju använda den principen också i andra sammanhang och inte bygga nytt i egen regi. Sätt en annons i tidningen och fråga vad det kostar att hyra de här och de här lokalerna när vi ska bygga sjukhus. Det är lite märkligt att man har rätt ideologi och rätt principer när det gäller de perifera fastigheterna, men inte är i Mariehamn där det skulle kunna vara ännu mera motiverat, där fastigheterna har ett större värde. Man blir nog lite bekymrad över den ideologiska villrådigheten i landskapsregeringens politik. Det är i Mariehamn som fastigheterna är värda någonting. I Mariehamn skulle det vara en bättre lönsamhet i den här ideologin, men där väljer man att inte ha den ideologin.

    Vi ska bekanta oss med detta i finansutskottet. Vi får se vad som kommer ut av det.

    Lantrådet Viveka Eriksson, replik

    Att jämföra ett bostadsaktiebolag, som Godmans, med ett sjukhus, det är lite långsökt. Den här landskapsregeringen kommer att ta mera mått och steg för att sälja bort fastigheter. Det är den linje som vi har slagit in på, kommer att gå vidare med och fullfölja.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Herr talman! Det är bra att den här frågan diskuteras, precis som så många andra frågor, så att farhågor kommer fram. Lantrådet har ju dementerat det här. Det får jag tacka för.

    Beträffande mina pekbilder i Ålandstidningen så kanske jag får ta med fru lantråd dit och peka tillsammans så kanske det blir lite starkare utveckling av Godby.

    Det är lite som ltl Sundman säger, jag förstår inte varför man å ena sidan bygger ut offentliga utrymmen i Mariehamn och säljer utrymmen i den andra tätorten, i Godby. Det koordinerar inte riktigt, anser jag. Jag tycker att landskapets fastighetsägande är lite samhällsbyggande. Jag understöder det som man har gjort i Mariehamn. Jag tycker att man ska ha det här.

    Är fru lantråd också beredd att driva frågan att utlokalisera trafikavdelningen som helhet till Godby, enligt tidigare planer? När kommer det i så fall?

    Lantrådet Viveka Eriksson, replik

    Talman! Det var en av de saker som dåvarande trafikministern och jag diskuterade på plats. Vi diskuterade hur man skulle kunna utveckla just Godmans. Om jag kommer ihåg rätt så var vi då också inne på att privata intressen måste in för att hålla i det här. Det är inte automatiskt så att samhället ska bygga lokaler för att man ska ha verksamheter i lokalerna. Låt det privata näringslivet sköta det. Samhället kan sedan vara trygga hyresgäster.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Herr talman! Det låter ju vackert, låt marknaden bygga och hyr sedan. Varför i Godby och varför inte Mariehamn? Den biten haltar för mig. Vi får väl hoppas att vi får till stånd verksamheter i Godby, vad än det må vara och säkerställer det. Fortfarande är jag faktiskt lite orolig. Konsekvensen kan bli att det påskyndar inlokaliseringar stället för utlokaliseringar. Men jag hoppas och tror på att lantrådet gör vad hon kan.

    Lantrådet Viveka Eriksson, replik

    Talman! Det är precis exakt det som vi har gjort i den här regeringen. Det fanns funderingar på att flytta hälsocentralen i fjol. Landskapsregeringen sade väldigt tydligt att det inte är den riktningen som vi ska ta. Hälsocentralen ska finnas kvar i Godby. Det är viktigt fortsättningsvis.

    Skulle bolaget Godmans finnas i Mariehamn tror jag att jag skulle ha samma inställning. Det är oberoende var det är lokaliserat. Nu råkar det vara i Godby. Då kan man föra det här resonemanget som ltl Runar Karlsson gör; varför i Godby och inte Mariehamn? Men bolaget är faktiskt stationerat i Godby. Farhågor som finns i vårt samhälle, om man ska flytta ÅHS och polisen, det vill jag absolut dementera. Det finns inte någon sådan riktning från landskapsregeringen, tvärtom. Vi vill ha en decentraliserad verksamhet.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Jan Salmén

    Herr talman! Jag måste understöda dem som har talat för att man inte ska sälja alla aktier i Godby Center. Hela det här projektet verkar inte riktigt genomtänkt. I Mariehamn håller vi nu på att bygga ett jättehus för att vi ska kunna flytta bort ifrån de privata. Det känns inte riktigt bra att man skulle ha sjukvården på vissa ställen och hyra samma lokaler som man har ägt förut. Jag hoppas att finansutskottet tittar på det, som flera har föreslagit förut.

    Herr talman! När man tittar på tilläggsbudgeten så ser man att besparingarna, rationaliseringarna och förändringarna som är absolut av nöden inte riktigt har kommit gång. Det har inte riktigt blivit någon fart på det. Vi har långt kvar till att få budgeten i balans. Vi kommer snart att ha detta som Runar Karlsson pratade om att överskottet försvinner. Man hade hoppats att det skulle finnas lite signaler på att kostnadstrycket inom landskapet äntligen har minskat. Men det ser inte så ut. Det är bara på näringsavdelningen som siffrorna går att rätt håll. Nog för att det är på bekostnad av jordbrukarna förstås, men det var väl inte annat att vänta. Det visar att det går att göra någonting. Man hoppas att det blir samma på de andra avdelningarna också.

    Om man ser på avbrytarsystemet, som har kritiserats ganska hårt här, så i år behövs 150 000 till för att täcka kostnaderna, summan blir då 786 000. Det är 57 000 mindre än året före. Går man sedan ännu ett år tillbaka så är det 147 000 mindre. Man har ju lyckats spara ganska mycket inom den befintliga lagstiftningen för en social rättvisa. Jag brukar säga att om man blir sjuk så behöver det finnas ett avbytarsystem, att det inte ska fasas ut, såsom det har sagts här flera gånger idag.

    Jag tycker det skulle vara bra om man kan titta på vad som händer på fastlandet. Där är det en social förmån. Jag skulle gärna vilja se att man i den ordinarie budgeten kunde få ett genomlyst förslag som kan innebära besparingar för landskapet, att man får ett system som i slutändan ger en garanterad social rättvisa för dem som är i behov av avbrytarverksamhet när det gäller olycksfall och långa sjukskrivningar. Det är mycket viktigt för djurhållningen i framtiden, att man får en sådan signal att vi vill ha dem kvar och att det jobbas med det. Så att det inte blir så att man lägger ner och sedan hittar man inte på någonting annat.

    Sedan skulle jag tala om detta som inte finns i tilläggsbudgeten, investeringsstödet för jordbruket som är noll. Jag tycker att det var lite olyckligt att man fick stopp i de här investeringarna. Det talas här om att det finns över 800 000 euro i ansökningar. Det är ju också dåliga signaler till näringen att man nu kanske får vänta några år innan man kan fortsätta. En del är mitt uppe i sina investeringar. Jag tycker faktiskt att det är lite beklagligt.

    Finansministern pratade om att man skulle se över regelverket och hur man använder pengarna. Om det är någon gren som har ett regelverk som är ganska minutiöst så är det just investeringsstöden för jordbruken och andra regelverk för jordbruken. Regelverken är godkända av EU. Jag vet inte om landskapet nu tänker börja ha samma inställning till andra stöd och investeringar som man gör. Det skulle vara en fördel, för inom andra områden tycks det inte finnas så mycket uppföljning. Man skulle behöva syna investeringarna i sömmarna. Det betalas nog ut ganska fritt emellanåt.

    Man investerar i sådana saker som inte är produktiva. Visst kan det vara fel investeringar, men de flesta investeringar är ju för att gynna produktionen. Inte får man investeringsstöd till traktorer, maskinhallar och vad det talas om i debatten i tidningarna. Man får ju stöd för produktiva satsningar som gör att man kan leva vidare. Sedan får de lov att investera i maskinhallar och andra maskiner utan investeringsstöd. Där får man ju satsa allt själv. Det blir ju en jättestor ringeffekt och det blir jätteinvesteringar.

    Om man sedan ser på producenterna som får satsa på det som man får investeringsstöd för så satsar man minst lika mycket själv. Då satsar man inte på någonting som inte ger något. Man vill ju ha tillbaka av pengarna som man satsar. Man är ju verkligen angelägen om att de investeringarna man gör ger någonting. Ofta är det ganska stora investeringar, då är man ju bunden till den här produktionen i många år. Resonemanget att investeringarna inte har synats håller inte riktigt. Det håller heller inte riktigt att investeringarna har getts hur som helst.

    Jag hoppas att vi ordinarie budget kan få en summa så att vi får igång investeringar runt hela Åland. Investeringsstöden sprids runt Åland och inte bara i tätorterna. Det gynnar verkligen landsbygden, inte bara jordbruket utan även alla andra som är med och sätter igång investeringarna och jobbar med dem som entreprenörer och byggare. Tack.

    Ltl Roger Jansson, replik

    Herr talman! Gällande investeringsstöden så uttryckte sig kollegan Salmén på ett ganska tydligt och intressant sätt. Han sade; att nog har de flesta, av de stöd som har givits, gått till produktiva investeringar. De flesta, vilket vi håller med om. Man kan kanske tala i termer av 80-95 procent, vad vet jag? Men definitivt merparten. Det betyder också att kollegan Salmén håller med om att det kan finnas vissa som är mindre produktiva än andra. Därmed bör man ha en värdering av produktiviteten. De som är mindre produktiva behöver ju inte bli utan stöd, men de kanske får lägre procentsatser i den mån regelverket tillåter det.

    Ltl Jan Salmén, replik

    Angående de icke lyckade projekten, det kan bli ändrade förutsättningar, projektet kanske var bra när man projekterade det och det kan till och med vara personliga saker som inträffar. Man kan aldrig få hundra procent säkerhet. Inte har jag gått igenom dem, men jag tror nog att över 95 procent av projekten har blivit förverkligade såsom man har tänkt. Det kan alltid finnas sådana projekt som blir lite fel.

    Ltl Roger Jansson, replik

    Talman! Det är väsentligt att vi kan föra en balanserad diskussion om produktiviteten, göra bedömningar av det och kanske ha en skala på produktivitetsgraden. Det är nämligen så inom det övriga näringslivet när det gäller ett investeringsstöd. Man säger nej till mycket för att man anser att det inte finns en produktivitet eller en lönsamhet i det. Sedan ger man stöd i olika nivåer beroende på hur högt man värderar det, åtminstone gjorde man den typen av värderingar för resten av näringslivet under min tid i politiken. Det är väl rimligt att man för samma resonemang när det gäller investeringsstöden för jordbruken, eftersom det är företagsverksamhet.

    Ltl Jan Salmén, replik

    Tack, herr talman! Jag anser att det till stora delar görs redan. Man gör en ganska stor utvärdering innan man ansöker. Jag hoppas att rådgivningen är så pass bra och näringsavdelningen är så insatt att man avråder folk att göra dumma investeringar. Jag är inte så säker på att det görs så mycket tokiga investeringar. När man ändå själv måste satsa så pass mycket så är det ganska bra som det är redan, men allting kan förbättras. Snart blir det inte kvar så mycket pengar, så vi kanske måste bli mera restriktiva vad vi ger till. Men investeringsstöd behöver vi!

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Vtm Gun-Mari Lindholm

    Talman! Nu har det hänt det som jag har befarat. Jag har sagt det flera gånger och nu har vi fått det bekräftat. Den som har sparat är ÅHS. Den som inte har lyckats spara är trafikavdelningen och särskilt sjötrafikbyrån. Jag sade redan inför nuvarande års ordinarie budget att jag verkligen hoppas att det här inte blir verklighet. Man såg redan då tendenserna. Vi har fått det bekräftat i första tilläggsbudgeten och i andra tilläggsbudgeten alldeles särskilt.

    Det gör ont, säger man i sången. Men det gör faktiskt ont att se att man kommer till salen från landskapsregeringen med förslag som inte är förankrade, som inte går att genomföra och som är omöjliga på ett år att göra. Det är att lura sig själv, lura de anställda och lura alla beslutsfattare. Det är det som gör ont.

    Vi har lyckats inom ÅHS, vilket alla som har jobbat med den budgeten ska ha kredit för. Vi ser också att det arbetet fortlöper. Vi kommer också att kunna prestera det in för nästa år. Vi såg att det blev förändringar och permitteringar som en del av oss absolut inte ville ha. Det var inte lyckat. Man måste stänga en avdelning på Gullåsen. Vi måste slopa en Huntingtonkoordinator, vilket rör få men det är ändå viktigt arbete för många familjer. Poliklinikerna var stängda under sommaren. Det betyder också en hel del för den åländska befolkningen. Det här är sådant som rör alla ålänningar. Det gör ont att se att vi gjorde de här förändringarna men på trafikavdelningen har man inte lyckats.

    Man kommer med en tilläggsbudget därför att man har misslyckats. Den som bär yttersta ansvaret för det här är naturligtvis centern. Det ser vi också inom de andra områdena. På utbildningsområdet blev det ingenting av permitteringarna, tack och lov kan vi väl säga. Men permitteringarna var med i budgeten som ett förslag för att man skulle klara sin budget. Avbytarservicen var med i budgeten, vi ser hur det gick med den. Man kommer med tilläggsanslag. Gång på gång har vi sett hur man har misslyckats. Det började med turlistorna, där fick man sätta klacken i backen, det blev ingenting av. Centern sade nej. Det blev ingenting av bemanningsavtalen för färjorna. Där satte man också klacken i backen. Avbytarservicen, där satte också flera av centerledarna klacken i backen. Eller man kanske satte grepen i dyngan och sade nej.

    Jag tycker att det är besvärligt idag att vara en av dem som av medborgarna uppfattas som ansvarig för den här drivna politiken. Vi satsar och prioriterar fel. Ytterst, bästa ledamöter, är det centern som är ansvarig för det här.

    Vi kan se att liberalerna försöker i alla fall. Man försöker stränggera och man försöker prioritera på ett annat sätt. Men vad händer? Ja, centern sätter sig emot. Gör man det inte i landskapsregeringen så gör man det här i salen. Vi har sett det och tagit del av den här debatten idag. Det är centern som har varit upp och protesterat och funderat hur det här ska gå till, hur man ska lösa det.

    Jag önskar liberalerna lycka till i det fortsatta arbetet. Men det gör mig ont att se hur den här landskapsregeringen har prioriterat.

    Minister Veronica Thörnroos, replik

    Tack, herr talman! Som jag tidigare sade, om vi tittar på nettoanslaget för 2009 så var det 17,6 miljoner. Tittar vi på budgeten för 2010 så är nettoanslaget 14,2 miljoner. Det är en minskning med 3,5 miljoner. Jag tycker att trafikavdelningen har gjort ett bra arbete. Man har på alla upptänkliga sätt försökt få ned kostnaderna. Man har arbetat målmedvetet, konstruktivt och vi har konstant arbetat i motvind, det ska tillstås. Men vi nådde inte hela vägen fram den här gången. Arbetet fortgår, det kan jag garantera.

    Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

    Talman! Naturligtvis är det inte någon som förutsätter någonting annat än att arbetet ska fortgå, för man har ju ännu inte lyckats med det som är föresatt att göra.

    Vi skulle se kortruttsystem och vi skulle se mindre tonnage. Det var prat om katamarantrafik, turlistor och bemanningsavtal. Ingenting av detta har blivit konkretiserat ännu.

    Minister Veronica Thörnroos, replik

    Tack, herr talman! Kortruttsmeddelandet kommer att levereras under det här året. Bemanningsavtalen ser vi över och ligger nu för tillfället i en dialog med facket. M/S Viggen kommer att bjudas ut under de närmaste veckorna. Dito kommer linjerna Lappo-Alsterholma, Torsholma- Enklinge, Kumlinge och Åva-Jurmo att göras. De förhandlingar, som vi har för att ändra på bemanningsavtalen, har vi valt ifrån landskapsregeringens sida att göra i dialog med facket. Det må vara rätt eller fel. Men det är den personalpolitik som vi har valt att följa.

    Vicetalmannen står i talarstolen och säger att ingenting har skett, det stämmer inte. Det är så långt ifrån verkligheten som man bara kan komma. Jag rekommenderar vicetalmannen att komma ner till trafikavdelningen på ett studiebesök.

    Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

    Talman! Den operativa delen står landskapsregeringen för. Det är nog minister Thörnroos som ska se till att avdelningen sköter sitt.

    Vad beträffar de föreslagna åtgärderna för att bringa ned budgeten och för att göra strukturella förändringar, som det hette i debatten inför ordinarie budget 2010, av dem har vi idag, per den 20 september, inte sett röken av ännu. Så är det. Hur ska man då komma ner till den budgeten som man hade föresatt sig att klara av inför det här året. Jag undrar det?

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Minister Torbjörn Eliasson, replik

    Tack, herr talman! Vtm Gun-Mari Lindholm, inom näringsavdelningen arbetar vi väldigt fort på strukturella förändringar. Allting är inte i hamn. Det går inte att göra en handvändning.

    Exempelvis när det gäller avbytarservicen så har vi haft en arbetsgrupp som har tagit fram ett förslag. Det kommer att ske i två delar, i form av en budgetlag och sedan i fortsättningen privatisering, observera privatisering, till 2012. Det handlar om både människor och djur. Man måste vara ytterst noggrann så att man hanterar det här på ett sådant sätt att det inte åsamkar nya problem.

    Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

    Talman! Problemet är att vi har kommit så långt redan på året att allt det här, som man hade visioner om att göra, inte har blivit gjort. Klockan går och tiden går. Vi är redan i slutet av september. Jag skulle ha velat att man konkret hade gett bättre förutsättningar för företag. Att man hade haft visioner vad gäller till exempel turiststrategier. Att man hade tagit beslut om golffrågor. Att man hade tagit beslut om avbytarsystemet. Att man t.ex. hade investeringsstöd till jordbruken. Men ingenting är beslutat ännu. Man säger att vi jobbar på det, stenhårt. Men inget resultat har skett.

    Minister Torbjörn Eliasson, replik

    Tack, herr talman! Vi håller på inom flera områden. Vi tittar också på försöksstationen. I budgeten finns det en skrivning om Guttorp, den skrivningen vi koppla ihop med turismen. Inom turismen anser man att det är väldigt viktigt att Guttorp finns kvar. Därför har vi satt igång effektiviseringsåtgärder för att hålla Guttorp kvar. Det finns flera olika förslag.

    När det gäller visioner inom turismen, så visst har vi det. Vi diskuterar. Det kommer säkert att bli aktuellt på onsdag att berätta om det. Vi tittar också på övrigt näringsliv. De är inte alls glömda på något sätt. Just nu i september tittar vi på landskapets allmänna stödprinciper för att öppna upp och kunna ta in nya branscher.

    Det jobbas hårt på näringsavdelning. Jag tror att vi har nått längst. Gränsen är faktiskt nådd när det gäller besparingar på näringsavdelningen, som jag senast sade i mitt anförande.

    Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

    Talman! Det kanske är fel att kritisera nuvarande näringsministern. Mycket av detta borde ha varit gjort redan under den här perioden. Nu hör man att man diskuterar, planerar och dividerar. Men bästa näringsministern, vi här i salen, särskilt i från vår sida, vill se beslut och resultat så att det blir förändring, strukturella förändringar.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Barbro Sundback

    Herr talman! Trafikminister Veronica Thörnroos har inte någon avundsvärd position. Frågan om skärgårdstrafikens kostnader är ju en verklig långkörare. Hittills är det inte riktigt någon som har förmått greppa helheten och långsiktigt resonera om hur man ska omstrukturera den här trafiken.

    Den politik som den här regeringen har fört går mest ut på att spara, skära och försämra. Skärgårdsborna har väl alla fått sämre förbindelser genom de här inbesparingarna. Turlistorna har försämrats. Man känner sig maktlös, man är rädd för att det här är ett hot mot inflyttning och att det påverkar utflyttningen från skärgården. Det är svårt att veta de långsiktiga konsekvenserna. Alldeles klart är att det inte är bra för skärgården med försämrade förbindelser.

    Regeringen försöker spara och råda bot på de här kostnadsstegringarna genom att privatisera en stump här eller en stump där i systemet, utan att tydligen ha helhetssyn på utvecklingen eller omstruktureringen av trafiken. Det står att vi ska få ett kortruttsmeddelande före jul. Nog är det väl lite att gå före med en viss kroppsdel i tiden. Att först börja privatisera lite så där som det hampar sig och sedan ta ställning till helheten och dess utveckling.

    Dessutom har vtm Gun-Mari Lindholm ont. Konsekvenserna av den förda politiken är många i det här fallet.

    Herr talman! Var ska man då göra? Kostnaderna ju i första hand lönekostnader och bränslekostnader. Lönekostnaderna fortsätter att stiga.

    Ett populärt ord för den här regeringen är att ha dialog. Jag brukar fundera hur dialogen går till? Man kan prata lite om det ena och det andra. Men en dialog leder inte till någonting. Det förutsätter inte något resultat. Det låter ganska sympatiskt och småmysigt.

    Att ha dialog med facket, särskilt med Sjömansunionen, tror jag är att vara totalt historielös. Varför skulle sjömännen ge upp sina förmåner som det här lagtinget och alla regeringar fram till nu har varit med och beviljat? Nej, herr talman, jag tror nog att man måste tänka på något annat sätt.

    När man ser på den här trafikstrukturen så har vi ju byggt ut huvudlinjerna, norra och södra, med ganska fint tonnage. Det bygger på att man ska kunna ta sin bil, sin lastbil eller sin husvagn med sig. I tiden trodde man att kortrutten skulle göra det billigare genom att man inte åker så långa turer. Man går in till en ö och kör i rasande takt igenom den till nästan hamn och sedan kör man ombord på nästa färja och sedan igen till en ö och man kör i rasande takt genom den ön. Det måste byggas lite broar och det måste byggas parkeringsplatser osv. Det är modernt, snabbt och billigt. Jag tror att det är fel i dagens läge. Det byggde tanken om att man ska kunna komma fram med bil till varje pris i skärgården.

    I dagens klimattänkande borde det vara den första signalen till regeringen att det kanske inte är framtidens melodi. Kortrutten förutsätter ju delvis att man måste bygga och investera i broar, bankar och vägar. Det är alltså inte bara att förändra färjornas turlistor.

    Enligt budgeten, som vi har, så vet vi att det redan finns broar, bankar och vägar i skärgården som kräver underhåll och förnyelse. Det är inte särskilt billigt, tror jag

    Vi socialdemokrater, som har en viss vana att tänka framåt och i omstrukturering, tror att man nog måste komplettera nuvarande tunga tonnage med ett lätt tonnage som transporterar personer från skärgården och inom skärgården. Framförallt de personer som lämnar sin bil och behöver komma till stan ska kunna komma helst direkt in till stan med ett sådant tonnage som passar för sådana förbindelser. Hur det ska se ut och hur det ska lösa sig ska vi inte gå in på nu. Det viktigaste är att skilja på de färjor som transporterar bilar och lastbilar och de som ska serva persontrafiken. Många skolelever och äldre har inte någon större nytta av den tunga trafiken. De skulle ha större nytta av persontrafik i skärgården och till staden.

    Detta med kortrutt, man kanske har lovat att man ska komma med ett meddelande. Det kommer åtminstone för socialdemokraternas del att bli ett tillfälle att då presentera en annan modell.

    Sedan angående lönekostnaderna, med de avtal som är godkända, fortsätter man att köra så att alla färjor har övertid så kostar det fortsättningsvis. Det är ju liksom ingenting att få ont över faktiskt. Systemet är upplagt på det viset att det inte går, med de turlistor vi har och den typ av avtal som finns, att i någon högre grad minska på kostnaderna.

    Det är inte heller rimligt att försämra trafiken så till den milda grad att man skulle kunna spara in betydande belopp på lönekostnader och driften. För då dör ju skärgården ut snabbare än vad den gör med den här politiken som nu förs. Det kan väl ändå inte vara den här regeringens målsättning?

    Man får nog lov att räkna med att detta kostar tills man kommer med alternativa lösningar som gör att den tunga trafiken i skärgården kan få turlistor som gör driften billigare. Om de ska de köra dygnet runt, året om och hela tiden med samma kapacitet så blir det kolossalt dyrt. Det om själva omstruktureringen.

    Sedan några ord om privatiseringen. Man har nu har gjort två försök. Nu ska man fortsätta. Det är kanske någon som man känner som har hunnit skaffa några nödvändiga resurser för att ge något bud. Om man får en som ger ett bud, ska det då antas? Är det konkurrensutsättning? Man ska i så fall jämföra med vad det kostar att driva det i samhällets regi. Annars är det inte någon konkurrensutsättning. Det förutsätter faktiskt regelverket.

    Herr talman! Jag tror inte alls att privatiseringar är någon hållbar lösning. Det är någonting som vissa politiker i lagtinget har haft i huvudet. Det är liksom en fix idé, man tror att det ska lösa problemen.

    Det är klart att det kortsiktigt kan ge vissa inbesparingar. Men det har också sina följder. Vad ska man göra med personalen som landskapet har anställt? Ska de sparkas efter många års trogen tjänst? En del av dem är bosatta i skärgården och de är viktiga för skärgårdskommunernas skatteinkomster. Är det bra det? Jag tycker inte det. Men jag har förstått att det är ett alternativ, om de inte går att omplacera. Vart skulle man omplacera den personalen? De kommer ju att kosta var de än är i systemet. Man måste ju då sparka dem.

    Herr talman! Jag hoppas att finansutskottet lägger locket på för privatiseringsinitiativen. Tänk nu först på helheten och tänk långsiktigt. Vad är det som man vill? Är det kortrutt som man vill utveckla? Eller är det någonting annat, det som socialdemokraterna är intresserade av att diskutera?

    Det är alldeles nödvändigt att bolagisera skärgårdstrafiken. Gör det till ett landskapsägt bolag i likhet med riket. Där har man erfarenhet och kompetens hur man gör. Myndigheten ska inte sitta och påta med tidtabeller. Myndigheterna och ministern ska inte ha inflytande över turlistorna, särskilt om man kommer ifrån skärgården ska man inte ha det. Det ser inte bra ut.

    Landskapet och trafikavdelningen ska mera fungera som en beställare och som en övervakande myndighet och inte som utförare. Detta borde ske omgående. Det är inte så komplicerat som man tycker att allting är.

    Varje beslut och varje förändring är man så rädd för så att man måste ta in konsulter eller några andra dyra utförare. Försök nu, i budgeten som kommer 2011, att fatta det beslutet att hela den här verksamheten ska bolagiseras. Låt de som jobbar på färjorna, de som vet och kan ta ansvar, vara med och se till att vi får vettiga turlistor så att vi sparar pengar. Många av dem har förslag. Men, det finns antagligen alltid någon som vet bättre här i huset.

    Herr talman! Några kortsiktiga vinster och inbesparingar finns nog inte att hämta här om man inte är villig att offra hela skärgården, då går det säkert bra. Opinionen, som finns i skärgården mot den rådande politiken, tål nog inte mera nedskärningar i trafiken. Tack.

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Tack, herr talman! Det låter på ltl Sundback som hon helst vill sträva bakåt. Till exempel en optimalt utbyggd kortrutt skulle medföra att vi behöver mindre antal färjor i drift. Om vi sedan satsar mycket på elbilar gör vi säkert också det bra för miljön. Det är inte hållbart att köra runt stora holmar. Från Kökar i Långnäs tar det två och en halv timme, nästan två och fyrtifem, medan man skulle kunna köra på en timme till Hastersboda och sedan 20 minuter över Föglöfjärden eller åka i en tunnel.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Ltl Sundblom har säkert mycket kunskap och erfarenhet av det här. Man skulle önska dock att han kanske skulle sträcka sina tankar utöver Föglöfjärden och se till helheten. Det är säkert möjligt att förverkliga en del av kortruttstänkandet. För oss är nog den viktigaste omstruktureringen att man på sikt separerar varu- och biltransporter från persontrafiken.

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Tack, herr talman! Kortrutten kan sträcka sig hela vägen ända till fastlandet.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Herr talman! Säkert, men man måste se på kostnaderna. Man måste se på hur persontrafiken ska skötas i framtiden. Det funkar inte med den kollektivtrafik som nu är ansluten. Jag tror faktiskt att ltl Sundblom lever kvar i en värld som inte kommer att finnas om 10-20 år. Man kan inte tänka sig att komma med bil precis överallt i skärgården. Vissa transporter kan skötas på ett snabbare och effektivare sätt. De som inte tar bilen med sig ska ha möjlighet att komma direkt in till östra hamnen för att göra sina ärenden här i stan.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Minister Veronica Thörnroos, replik

    Tack, herr talman! Jag känner att jag delar mycket av de synpunkter som ltl Barbro Sundback för fram.

    Privatisering får inte vara ett självändamål. Det ska finnas någon mening med det. Det ska vara totalekonomiskt försvarbart. Det ska vara billigare. Det tror jag faktiskt att vi kan göra. Det är sant, som ltl Barbro Sundback säger, vi kan inte påverka avtalen i någon större utsträckning. Det enda vi i så fall kan göra är ju att skära ner arbetsdagen så att vi får mindre övertid. Utredningen, som trafikavdelningen har gjort, visar att det inte går att införa ett vaktsystem ombord på fartygen för att det inte finns utrymmen som lagen förutsätter och kräver. Den historien kan vi lämna hädan.

    När det sedan gäller utförar- och beställarfunktionen så pågår den omorganiseringen på trafikavdelningen.

    Bolagiseringen av sjötrafiken är ett måste på sikt. Tittar vi mot den finska sidan så tog bolagiseringsprocessen där ett antal år. Men visst är det dags att börja visa vägen.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Herr talman! Jag tycker att allting tar så kolossalt länge i det här huset. Man har börjat, man ska på sikt och man ska det ena och man ska det andra. Sätt igång och verkställ! Inte finns det något hinder att börja fast i morgon. Det finns antagligen rädsla och osäkerhet.

    Detta med avtal, om man skapar en ny trafik, bygd på persontransporter parallellt med den trafiken, så måste det antagligen också skapas nya avtal för det. Det skulle kunna vara en ingång till att börja förhandla på nytt. Det är väsentligt att de stora, dyra fartygen inte kan ha samma tidtabell som idag. Men man ska ändå inte lämna skärgårdsborna utan trafik.

    Minister Veronica Thörnroos, replik

    Tack, herr talman! Det är intressant det här med ett lättare tonnage och kanske mera persontransporter.

    I augusti hade vi ett möte med skärgårdskommunerna där jag frågade representanterna om de skulle vara intresserade av att vi försöker, som ett komplement, sätta in ett lättare tonnage. Av dem som fanns på plats så var det ett unisont nej. Det får inte ske på bekostnad av den trafik som vi har i dagsläge. Vi ska också vara medvetna om att under en övergångsfas, när vi ska köra med dubbelt tonnage, så kommer vi att få en merkostnad. Det får man alltid när man går från ett system till ett annat, vilket jag vill erinra om. Min förhoppning är att vi till nästa sommar, under en försöksperiod, ska kunna prova med ett lättare tonnage och köra ända in till östra hamnen och släppa av våra passagerare, precis som ltl Barbro Sundback sade.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Där låter ju bra. Man skulle helst vilja se en helhetsbild och en plan som inkluderar utvecklingsmöjligheterna. Att det inte bara är något budgetanslag, något som kommer i gång i sista minuten och ingen informerar om möjligheterna att åka med ett lättare tonnage nästa sommar.

    Det behöver vara mera resultatinriktat och bättre tidsplan. Det är klart att det kommer att kosta mera i början. Det gör alla omstruktureringar, det är en del av investeringen i systemet för att få till stånd en ökad produktivitet och effektivitet. Detta att bara skära och skära och sedan inte göra någonting annat, det är det sämsta man kan göra med servicen. Folk tappar faktiskt tilltron till att systemet har kapacitet att förändras.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Torsten Sundblom

    Tack, herr talman! I budgetärenden är det inte roligt att vara från skärgården i dessa spartider. Jag hade med spänning väntat på trafikministerns anförande men det gav inte mycket.

    Med denna tilläggsbudget så fins det en anledning att se tillbaka på vilka åtgärder som skulle vidtagas för att verkställa de kostnadsnedskärningar som hör till tidigare budgetbeslut. Jag avser då främst trafikavdelningen och moment 48.20.20. En motivering till behovet av högre anslag är; trots vidtagna åtgärder inom bemanning och underhåll samt turliständringar i syfte att minska kostnaderna bedömer landskapsregeringen i detta skede att nettokostnaderna för hela året kommer att överstiga budgeterat anslag.

    I debatten om 2010 års grundbudget varnade visserligen trafikministern om turlistorna att det naturligtvis blir indragningar. Men tillade genom att stränggera bemanningskostnaderna och minska underhållskostnaderna så var det ministerns bedömning att fortsättningsvis så kunde man garantera goda kommunikationer ut till skärgården.

    Vad är goda kommunikationer? Därom kan det råda olika åsikter. Skärgårdskommunerna har accepterat indragningar som skedde tidigare under året, men de turlistor som gäller denna höst är för skärgården ett alltför stort steg tillbaka!

    Skärgårdskommunernas innevånare känner sig överkörda. De har de all rätt att göra.

    Herr talman! I april när lagtinget debatterade regionalpolitiken nämnde trafikministern enhetslönesystem för befälhavarna som en åtgärd i besparingssyfte. En mindre justering i turlistan mellan Enklinge och Hummelvik skulle ge 40 000– 50 000 euro på årsbasis. I april när regionalpolitiken debatterades i denna sal sade trafikministern; ”jag tror att vi har den första färjan i privat trafik i september-oktober.

    Kosthållningen skulle konkurrensutsättas och med m/s Gudingen som exempel bedömningen är att inbesparingen kommer att vara 10 procent.

    Herr talman! Vad är genomfört av dessa åtgärder? När en budget ska förverkligas börjar arbetet genast när klubban har fallit.

    Herr talman! Jag tycker att det verkar som 2010 års trafikbudget tvärtemot investeringsstödet, som blev framtungt över programperioden, har förverkligats baktungt över året!

    Herr talman! Det får räcka men läs gärna stenografiska protokollet från den 7 april och tidigare budgetdebatter. Det är många åtgärder inom trafiken som blivit prat men mycket lite verkstad.

    Frågan är om inte alla dessa åtgärder som skulle spara är orealistiska och medverkat till att skärgårdstrafikens anslag skurits ned mer än vad som är rimligt.

    Herr talman! Min åsikt är att skärgårdstrafikens anslag inför kommande budget bör höjas.

    Sedan en liten detalj. I motiveringen till äskandet om tilläggsanslag står skrivet; "projektarbete till följd av nödvändig översyn av ISM-systemet". Vad är detta? En sådan motivering hör inte hemma i en tilläggsbudget. Det är ett arbete som borde ha varit bekant när grundbudgeten gjordes. I det anslaget borde man ha beaktat den biten.

    Jag ställer ett stort frågetecken. Vad har man på avdelningen för framförhållning?

    Herr talman! Jag blir bara mer och mer övertygad om att en bolagisering av skärgårdstrafiken måste göras och arbetet får inte stanna av den orsaken att någon är vårdledig som motiveringen var den 7 april i debatten i denna sal. Då gällde det bolagiseringen av Möckelö. Tack, herr talman.

    Minister Veronica Thörnroos, replik

    Tack, herr talman! Visst stämmer det som ltl Torsten Sundblom citerar här, att vi skulle ha en färja utbjuden till september. Vi bjöd ut den i juni och vi fick inte in något anbud på den. Visst stämmer det som ltl Torsten Sundblom säger att Gudingens café har varit konkurrensutsatt men vi har inte fått det i privat drift. Det stämmer för vi fick inte några sökande, helt enkelt. Det är det som vi har reviderat och lägger ut på nytt nu. Visst stämmer det att ISM-systemet blir dyrt, det håller jag med om. Men, man bedömde inte ifrån avdelningens sida att arbete skulle vara så pass omfattande och få så långtgående ekonomiska konsekvenser inledningsvis.

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Herr talman! Vad gäller ISM-systemet så det tror jag vem som helst på färjorna hade kunnat räkna ut att det kostar en del. Det borde man ha kunnat beakta i grundbudgeten, för det hör hemma där.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Danne Sundman, replik

    Herr talman! Man känner sig helt överflödig. Det är kanske så att den inbesparingen vi kunde göra är att vi skulle avskaffa oppositionen här i lagtinget, för det sköter ju regeringspartierna alldeles utmärkt, inom sig och sinsemellan. Har ni inte några tvåpartimöten? Får inte ni lagtingsledamöter ta del av de regeringspartiernas författningar och budgeter som man lägger fram? Är det lika mycket nyheter för er som det är för oss här i oppositionen? Det förefaller ju så. Det är mycket märkligt parlamentariskt agerande när man står och skäller på varandra inom partierna och mellan partier om sådana saker som man absolut borde ha varit delaktig i före den här budgeten har lagts fram.

    Det har varit mycket sådana här teaterstycken de senaste dagarna och veckorna. Någon ordning får det vara i ett parlament.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade. Begäres ytterligare ordet? Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till finansutskottet.

    Remiss

    5      Utsläppsrätter för luftfart

    Landskapsregeringens framställning (FR 27/2009-2010)

    Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet. Godkänns?

    Diskussion.

    Minister Roger Eriksson

    Herr talman! Det här är ett EU-direktiv som ska implementeras på Åland. Det här berör handel med utsläppsrätter inom luftfartsverksamhet.

    Det finns egentligen inte så mycket rum för politik här. På sidan 7, ändring av 1 § landskapslagen om lagen om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar av utsläppshandel, där finns en ny rad, nummer tre, som vi på detta sätt implementerar det här direktivet.

    Det är enligt tidigare lagstiftning och det innebär att enerigmarknadsverket sköter detta på basen av en överenskommelseförordning. Det innebär inte några större väsentliga organisatoriska eller ekonomiska konsekvenser för landskapet Åland.

    Om man läser vidare här i texten så kan man också nämna att det här inte berör ambulansflyg eller räddningsflyg. I praktiken har förvaltningen gjort den bedömningen att det här knappast blir aktuellt på Åland inom en överskådlig framtid.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Herr talman! Man får nog det intrycket att det här bara är en byråkratisk teknikalitet. När frågan nu är uppe på agendan så skulle jag vilja veta om regeringen alls har någon uppfattning om hur stora koldioxidutsläppen är från luften över Åland? Ofta när vi diskuterar jordbruket och fiskets utsläpp här i debatten så avfärdas det med att det är de diffusa luftutsläppen som är de verkligt stora. Kan ministern redogöra för hur det här ärendet och teknikaliteterna är i sak?

    Ltl Roger Jansson, replik

    Herr talman! Jag kan inte uttala mig om hur mycket luftutsläpp det är ovanför Åland, eventuellt kanske miljöbyrån har de uppgifterna.

    I praktiken gäller det här direktivet flygtrafik inom landskapet Åland. Det gäller stora flyg för ca 10 passagerare. Flyget skulle väga 5700 kg. Det gäller intern flygtrafik inom landskapet Åland. Det skulle också gälla 240 avgångar per år, om jag minns rätt. Så i praktiken blir det här inte aktuellt inom en överskådlig framtid.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Ja, så det här är en ganska meningslös lagstiftning med andra ord. Den har ingen praktiskt betydelse.

    Ltl Roger Jansson, replik

    Herr talman! Det här är ett direktiv som vi måste implementera.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat. Begäres ordet? Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.

    Remiss

    6      Ändring av vallagstiftningen

    Landskapsregeringens framställning (FR 28/2009-2010)

    Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till lagutskottet. Godkänns?

    Diskussion.

    Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till lagutskottet.

    Minister Roger Eriksson

    Herr talman! Det här ärendet är kanske lite mera intressant än det föregående.

    Bakgrunden är att vi har haft en parlamentarisk kommitté som har begrundat de här frågorna. De har lämnat ett betänkande. Den här lagframställningen bygger på de tankar som framkom i betänkandet.

    De stora förändringarna innebär att etablerade politiska föreningar får rätt att via lokalförening nominera kandidater i kommunalvalen, detta utan att bilda en valmansförening. Det här sker genom att man anmäler till de centrala kommunalnämnderna vilken grupp eller förening som har rätt att företräda i dess namn.

    Sedan har vi en definition på vad som avses med kommunala politiska föreningar. Att man får rätt att direkt nominera i kommunalvalet innebär också att det blir i den kommunala föreningens namn, dvs man håller den kommunala touchen väldigt starkt. 

    Det innebär också att maxantalet kandidater på en lista ökar till 90 personer och i kommunalvalet ökar det till tre gånger antalet ledamöter i respektive fullmäktige.

    Det är också viktigt att komma ihåg att sättet att bilda valmansföreningar också finns kvar, så att man kan starta från noll. Det här är de etablerade föreningarna som ska kunna fortsätta att nominera kandidater.

    Verkningen innebär att nomineringsrätten i kommunalvalet utvidgas och nomineringsprocessens avgörande inflytande hålls kvar på kommunala planet. Det innebär att man slipper insamlandet av vallistor som det gamla systemet innebar. Uppställande av kandidater förenklas också.

    Herr talman! Detta grundar sig på betänkandet, som jag inledningsvis sade.

    Ltl Johan Ehn, replik

    Diskussionen om kommunalvalet och att man nu skulle förenkla det tycker vi att är bra. Vi har lite svårt att följa det som finns beskrivet i detaljmotiveringarna och motiveringarna till lagstiftningen och det som finns i lagstiftningen. Jag var lite ouppmärksam när minister Eriksson var upp här och pratade om den här saken.

    När det gäller kommunalval så ska en politisk förening kunna nominera folk till kommunalvalet. Dels den politiska föreningen men sedan också den som har den lokala anknytningen och den ska då inte behöva vara registrerad. Har vi förstått det rätt? Här i paragraferna finns det något som inte riktigt stämmer överens. Kanske ministern kunde reda ut det här ytterligare en gång? Vad är målsättningen med kommunalvalet och hur ska det förenklas?

    Minister Roger Eriksson, replik

    Tack, herr talman! Förenklingen innebär att kommunala politiska föreningar ska ha rätt att direkt nominera kandidater till kommunalvalet. Politiska föreningar definieras här.

    Ltl Johan Ehn, replik

    Herr talman! Jag har läst i betänkande att även de politiska föreningarna, dvs partierna, ska kunna det motsvarande. Det hittar vi inget stöd för i någon av paragraferna. Det finns bara i motiveringarna till lagstiftning. Är det ett förbiseende som man behöver titta närmare på i utskottet eller är tanken att enbart de lokala föreningarna ska kunna göra det? När det gäller det lokala föreningarna så finns det också en liten sammanblandning, på ett ställe står det att man inte behöver vara registrerad och på ett annat ställe står det att man ska vara registrerad. Det känns lite konstigt för tillfället.

    Minister Roger Eriksson, replik

    Tack, herr talman! Det kanske finns skäl då att utskottet tittar närmare på de här frågeställningarna. Tanken har varit att man ska anmäla till de kommunala centralnämnderna vilken förening eller grupp som har rätt att företräda i dess namn.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Barbro Sundback

    Herr talman! När man läser den här framställningen så är det egentligen mera intressant vad som inte står i den. Arbetet är ganska blygsamt, det är närmast frågan om en teknisk ändring av vallagen och den tycks inte heller ha lyckats så väl. Den har diskuterats i ett betänkande i en parlamentarisk grupp bestående av 8-9 personer som under 17 möten har träffas för att diskutera flera politiska aspekter på våra valsystem. Man har diskuterat när på året man ska ha lagtingsval. Ska man ha det på våren eller på hösten som vi har det nu? Ska man skilja mellan kommunal- och lagtingsval som man gör på en del platser? Man har också diskuterat riksdagsvalet. Men ingenting av detta har lett någon vart.

    Jag tycker att den här perioden har präglats av de parlamentariska kommittéernas tystnad. Det är många som vid det här laget har suttit i kommittéer och det har inte resulterat i väldigt mycket. Det befäster en uppfattning som jag har; man kan inte styra genom utredningar. Man måste veta vad man vill, det är politikens huvuduppgift. Sedan utreder man hur man förverkligar det.

    Att man inte vill ändra på någonting i det här, det kan man se som ett resultat. Då har man klarlagt det. Men vad är då hela meningen med den här utredningen? Om man ska diskutera ändringar i vallagen så borde det främsta syftet vara att försöka skapa förutsättningar för att utöka valdeltagandet. Det borde vara grunden och inte tekniska överväganden.

    Om detta skulle jag, herr talman, vilja tala betydligt mera om. Därför föreslår jag att det här ärendet bordläggs till inkommande onsdag den 22 september.

    Ltl Johan Ehn

    Herr talman! Av de bitar som finns med i det här lagförslaget är ändå det positiva att man förenklar möjligheten för redan etablerade politiska föreningar, dvs partier, att ställa upp kandidater i kommunalvalet. Det förenklades för två val sedan, utfallet av det har varit positivt och det är nu bra att man går vidare. 

    Det här regleras framförallt i paragraf 30a, där blir det lite svårt att hänga med. Om man läser det här väldigt noggrant och kommer fram till det här så rullar det nog på. Men det blir väldigt svårt att hänga med när man använder de här orden: Kommunaletablerad förening som inte behöver vara registrerad och etablerad politisk förening. Det är svårt att hänga med hela vägen runt.

    Jag tror också att det skulle vara bra att man i utskottet tittar närmare på hur det här rent praktiskt ska ske när det sedan handlar om att föra rätten vidare till en etablerad kommunal förening, om jag har förstått det rätt. Man kanske kunde göra det här lite enklare så att man faktiskt ger den här rätten till partierna på ett lite tydligare sätt. Jag lämnar det till utskottet. Jag lyfter fram den här biten.

    Sedan är det två saker, som inte finns med i förslaget, som jag gärna vill lyfta upp. Vi är besvikna på att man inte har gått in för att diskutera valtidpunkten. Jag vet vad man kom fram till i den parlamentariska kommittén. Jag tycker att det är synd att vi inte kan ta steget vidare där. Det viktigaste argumentet är att i dagsläget har vi den situationen att en nyvald regering får jobba med den budget som en gammal regering har lagt fram. Det är inte tillfredställande. Det är inte bra på något sätt. Jag tror inte att det här är det lättaste att lösa via det som diskuterades här tidigare idag, dvs lagstiftning kring landskapets hushållning och hur den ska se ut i framtiden. Här borde man ha tagit chansen och faktiskt funderat på att rejält flytta på valdatumet till våren. I det sammanhanget har vi fört fram att man borde betydligt mera noggrant ha övervägt möjligheterna att skilja på lagtings- och kommunalvalen. Jag har stor respekt för att man i många av de mindre kommunerna säger att det blir val på val. Man kommer att gå till valurnorna väldigt ofta och det kan ev. ha en viss fördyrande effekt. Men kostnaderna är ändå väldigt små. Vi upplever att de kommunala frågorna drunknar i princip helt och hållet i den valrörelse som nu bedrivs. Frågorna som finns här i salen och det som berör landskapet dominerar helt. Här borde man ha testat möjligheterna att göra något mera.

    Det finns ytterligare en intressant fråga som jag vill lyfta fram. Det är rösträttsåldern. Nu testar man för första gången i val av kyrkofullmäktige att ha 16 år som rösträttsålder. Det skulle också vara på tiden att fundera ytterligare mer noggrant på det när det gäller den kommunala sidan. Här skulle det finnas skäl att faktiskt överväga det för att uppmuntra ungdomarna och i ett tidigt skede få dem med och agera i demokratiska sammanhang. Vi pratar ofta om att vi har så svårt att engagera ungdomar i ett skede och att ungdomarna känner att man inte har någon möjlighet att vara med. Vi pratar ofta om att vi ska inrätta olika typer av ungdomsråd och liknande. Att skapa special lösningar tror jag är fel väg. Det är då bättra att fundera på att ge reell makt, dvs ge dem möjlighet att vara med och påverka i de sammanhang som den reella beslutsmakten finns. Jag tycker att man borde ha funderat mera på rösträttsåldern.

    Herr talman! Till sist, så nämns också valfinansieringen i den här framställningen. Att man ska börja gå in och redovisa de här bitarna får också fullt understöd från vår sida. Så att man tydligt och klart ser var pengarna kommer ifrån. Det blir intressant hur man ska hitta ett sätt att göra det här på utan att blir överbyråkratisk, det ska ske smidigt. Tack, herr talman.

    Ltl Roger Jansson, replik

    Tack, herr talman! Kollegan Ehn sade att de etablerade kommunala politiska föreningarna inte behöver vara registrerade, men så står det i detaljmotiveringarna på sidan 9. Men i paragraf 30a står det; ” med en etablerad kommunal politisk förening avses en registrerad förening”. Här är det motsägelsefullt. Samma gäller de politiska partiernas föreningars rätt att nominera kommunala kandidater. Det står i motiveringen att de ska ha en möjlighet att göra det, men i 30 § eller 4 kap. finns det ingenstans skrivet. En precisering till anförandet kan vara på sin plats så att lagutskottet kontrollerar upp ordentligt att det blir såsom det är avsett.

    Jag hoppas att de kommunala politiska föreningarna inte behöver vara registrerade, vilket det nu står i paragrafen.

    Ltl Johan Ehn, replik

    Jag tackar ltl Roger Jansson för hjälpen att bringa ljus i var problemen finns. Jag instämmer också i att det är viktigt att de inte ska vara registrerade. Annars blir det här en rumba utan dess like. Vi skulle då helt plötsligt få samtliga partier att börja registrera sina föreningar ute i kommunerna.

    Åländsk center har väl varit det parti som under en tid har haft det här. Vad jag har förstått nu så backar man tillbaka från det och försöker få det till en lite mera lätthanterlig historia istället.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Minister Roger Eriksson, replik

    Tack, herr talman! Ltl Ehn tog upp valtiden. Det finns ett resonemang i kommitténs betänkande som den här framställningen bygger på. En parlamentarisk kommitté har omfattat de här tankarna. I kommitténs resonemang har man konstaterat att det är billigare att ha kommunal- och lagtingsval på samma gång, speciellt för små kommuner när det gäller att starta upp valadministrationen. Man har också diskuterat att när man i tiden införde det här så var det för att öka intresset för kommunalvalen. I nordiska länder där man har separerat valen så har det tyvärr visat sig att intresset för kommunalvalen har minskat.

    Ltl Johan Ehn, replik

    Herr talman! Jag är medveten om hur man förde resonemanget i den här parlamentariska kommittén. Jag köper inte det som man kom fram till där, att demokratin i det fallet ska ha en prislapp. Jag tror nämligen inte riktigt på det. Dessutom tycker jag att argumentationen kring kommunalvalet haltar betänkligt. Man kanske får upp valdeltagandet, men däremot blir de frågor som diskuteras kring kommunalvalet helt och hållet fördunklade av den politiska debatt som vi har inom landskapsplanet. Debatten skulle vinna på att få en diskussion som mera cirklar kring det som berör kommunerna. Det får man tyvärr inte med det förslag som nu ligger.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Olof Erland, replik

    Herr talman! Jag reagerade lite på detta att kommunalvalen försvinner i det allmänna valet. Det beror ju på, det finns möjligheter att aktivera den kommunala politiken ganska mycket. Det större problemet är att de kommunala frågorna är beroende av att budgetutrymmet är litet och den funktionella fördelningen kanske kan göras annorlunda. Jag är inte så säker på att det löser några problem att skilja på valdagarna.

    Ltl Johan Ehn, replik

    Herr talman! Man kan ha olika åsikter om huruvida det har inverkan eller inte. Jag tror att en stor del av valdebatterna och valkampanjerna, men framförallt debatterna, sker i media. Media har fullt schå med att rapportera från de övergripande frågorna. Vi har den upplevelsen inom mitt parti att de kommunala frågorna försvinner bort för att man har svårt att få utrymme att diskutera de kommunala frågorna. Det är ett stort val som ska göras också kring lagtinget. Det tenderar att ständigt ta överhand eftersom det är av mera intresse för bl.a. media. Det är också lättare att få engagemang hos väljarna för dessa frågor när det gäller att ordna olika typer av evenemang.

    Ltl Olof Erland, replik

    Herr talman! Det ligger mycket i det. Jag tror att man ska skilja på massmedia och sociala moderna medier. När det gäller kommunalval så ska man absolut inte underskatta kaffekalasen, som det brukar hänvisas till här salen.

    Ltl Johan Ehn, replik

    Herr talman! Jag tror inte att något av det ltl Erland lyfter fram talar emot att man skulle skilja på det här. Den här typen av diskussion kommer att fortsätta pågå, om man skiljer åt de här två valen, både i sociala medier och runt kaffeborden. Jag tror att man stärker det genom att den stora offentliga debatten kommer just då att handla om kommunalvalsfrågor. Jag tror ytterligare att det skulle stärka partiernas möjligheter att föra politiska diskussioner. Det skulle mäta de politiska partiernas engagemang och möjlighet till att få en avstämning av hur läget ligger. Det skulle dessutom bli ett betydligt jämnare flöde av arbete i de politiska partierna. Det skulle i princip bli så att vi hade val vartannat år.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade. Ltl Barbro Sundback anförde att ärendet ska bordläggas till den 22 september. Önskar någon uttala sig om bordläggningstiden? Ärendet bordläggs till den 22 september.

    Ltl Folke Sjölund

    Herr talman! I det här skedet ska jag nöja mig med att förklara paragraf 30a. Det kanske inte är enkelt att förstå. Jag ska berätta bakgrunden och hur man ska läsa den.

    Våra politiska partier är registrerade föreningar. De har redan rätten att nominera kandidater i lagtingsvalet. Avsikten är att man utsträcker den rätten till kommunalvalet. Åtminstone centern och liberalerna har en huvudförening som är registrerad, det kan hända att någon annan också har det. Alla föreningar som har rätt att nominera kandidater måste vara registrerade föreningar. Men de har också lokalföreningar ute i bygderna. För att göra det här smidigt så skulle man i kommunerna göra så att huvudföreningen befullmäktigar de lokala icke-registrerade föreningarna att sköta kandidatnomineringen i huvudföreningens namn. Huvudföreningen måste ändå stå som ansvarig för kandidatnomineringen gentemot myndigheterna. Medan det praktiska jobbet sköts av de lokala föreningarna.

    Om man läser texten i paragraf 30a; ” en etablerad politisk förening kan besluta att lokalavdelningen i Saltvik har rätt att sätta upp kandidater i kommunalvalet i den etablerade politiska föreningens namn ”.  Det är befullmäktigande.

    Sedan kommer vi till följande; en etablerad kommunal politisk förening, det finns faktiskt en sådan, Mariehamns liberalerna r.f. Den har rätt att självständigt nominera kandidater eftersom det är en registrerad förening och enligt definitionen en etablerad kommunal politisk förening. Så är det tänkt att det här skulle fungera.

    Jag ser inte att det behöver vara vare sig oklarheter eller svårigheter att klara upp det här.

    Herr talman! Jag återkommer till den övriga diskussion om kommittén osv på onsdag.

    Ltl Johan Ehn, replik

    Herr talman! Har jag förstått det hela rätt så betyder det att i princip för samtliga, förutom för två så har vi inte fått någon egentligen förbättring mot dagsläget? Det är bara de etablerade politiska föreningarna, partierna, som har en lokal förening som nu kan ställa upp kandidater på det förenklade sättet. Det kan hända att det är för sent idag för att diskutera den här biten. Det är någonting som blir väldigt, väldigt komplicerad i den här lagtexten. Det gör det svårt att förstå, men det kan hända att det beror på mig. Men, oberoende skulle jag gärna se att man förtydligar det här i lagutskottets betänkande. Att man beskriver hur det praktiskt går till. Som det är beskrivet nu så har åtminstone jag svårt att hänga med.

    Ltl Folke Sjölund, replik

    Herr talman! Om vi t.ex. tar frisinnad samverkan som ställer upp kandidater i Mariehamn, Jomala och Finström.  Eftersom det inte finns lokalavdelningar där så sköter frisinnad samverkan om listorna, och kan göra det i varje kommun skilt för sig. Tanken är så. Det kan hända att man behöver titta på formuleringen här. Avsikten är att det är självklart att frisinnad samverkan i Mariehamn, i Jomala och i Finström kan nominera kandidater på motsvarande sätt.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat. Ärendet bordläggs till onsdagen den 22 september.

    Remiss

    7      Landskapslag om valfinansiering

    Landskapsregeringens framställning (FR 29/2009-2010)

    Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till lagutskottet. Godkänns?

    Diskussion.

    Minister Roger Eriksson

    Herr talman! Det här berör landskapslagen om valfinansiering. Det här är ett helt nytt område för Ålands lagstiftning. Även den här lagframställan grundar sig på den parlamentariska kommitténs betänkande.

    I bakgrunden finns Europarådets standard mot korruption. Det heter Greco. Syfte med lagframställningen är att öka öppenheten i fråga om kandidaters och politiska föreningars valfinansieringar och inte att försvåra anskaffning av medel för valfinansiering eller hindra någon att ställa upp i val.

    Det finns också paragrafer om redovisningsskyldigheten och om begränsningar i valfinansiering. Jag tänker inte gå in på några detaljer här.

    Det intressanta är att redovisningen initialt ska skötas av revisionsbyrån här i landskapet. I förlängningen är det tänkt, herr talman, att det ska skötas av den fristående revisionsmyndigheten.

    Det är klart att när det kommer en ny lagstiftning så kommer det säkert att dyka upp gränsdragnings- och tolkningsproblem. Men vi får en valfinansieringslag att arbeta utgående ifrån.

    Vtm Gun-Mari Lindholm

    Talman! Jag vill bara uttrycka vårt stöd för den här lagframställningen. Den kommer ifrån den motion som jag skrev i det här ärendet under den tid som gruppen för översynen av vallagen arbetade. Den här kommitténs arbete kompletterades med åsikter om valfinansieringen. Vi emotsåg att landskapsregeringen skulle komma med en framställning, vilket man har gjort och till vilken vi också understöder, tack.

    Talmannen

    Begäres ordet? Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till lagutskottet.

    Remiss

    8        Godkännande av avtalet med Antigua och Barbuda om upplysningar i fråga om skatteärenden

    Lagutskottets betänkande (LU 30/2009-2010)

    Republikens presidents framställning (RP 20/2009-2010)

    Först tillåts allmän diskussion och efter det att diskussionen avslutats kan, enligt 54 § 2 mom. lagtingsordningen, förslag väckas om att ärendet skall remitteras till stora utskottet.

    Diskussion.

    Ltl Olof Erland

    Herr talman! Jag hade gjort en felaktig prognos här och förutsatte att plenum skulle avslutas. Jag plockade ihop mina papper, därav den här förseningen.

    Jag vill börja med att tacka alla ledamöter som har stannat kvar här hela dagen för att diskutera de här frågorna. Det tyder på att det finns ett stort intresse för internationella frågor och för skattefrågor.

    Jag har redan på förhand sonderat med talmannen om en förenkling av de här ärendena, fem ärenden är av samma sort och det sjätte, Kina, är lite annorlunda. Jag ska börja med att ta upp de fem första ärendena, eftersom vi har behandlat dem i lagtinget ska jag räkna upp dem.

    Först några ord om vad det handlar om. I världen finns det olika s.k. skatteparadis, som har en särskild definition. Det finns också sådana som är juristriktioner för att bedriva skattefrågor så att de är skadliga för den internationella utvecklingen, vilket det är frågan om i de här fem fallen. Det betyder att man inte har någon eller låg skatt, man ger olika skatterabatter efter förhandlingar beroende på vem man förhandlar med. Det är dålig information, lite transparens och administrationen är svår att genomlysa.

    De är ett 80-tal områden nu från Finland. Här handlar det för det första om Antigua och Barbuda. Sedan är det frågan om Dominica, Grenada och Saint Lucia. Där har jag i mitt manuskript satt en parentes där det står applåder frågetecken. Jag kan konstatera att de inte kommer här i salen, utan vid radioapparaterna, men där sänder man kanske inte heller. Till den delen får jag ändra i mitt manuskript. Sedan har vi också Monaco.

    Dessa områden ingår nu i det här internationella OECD-systemet där man har en mall för de här upplysningarna.

    Jag kan helt kort informera om att i lördags hade Ålands Framtid ordnat ett skatteseminarium, där man tog upp de här frågorna som visar att svårigheten att bedriva skadlig skattepolitik blir större och större i det här internationella sammanhanget där man har informationssystem och krav på upplysningar.

    Herr talman! Det sjätte ärendet gäller Kina. Det är ett mera traditionellt dubbelbeskattningsavtal eller snarare undvikande av dubbel beskattning. Där definierar man när man ska betala skatt i ett land och inte i ett annat land och vice versa, för att man inte ska behöva betala skatt flera gånger. Det är ett konventionellt avtal. Det var de sex ärendena som finns på listan.

    Talmannen

    Begäres ordet? Diskussion är avslutad. Väcks förslag om remiss till stora utskottet? Ingen remiss. Ärendets första behandling är avslutad.

    Första behandling

    9      Godkännande av avtalet med Dominica om upplysningar i fråga om skatteärenden

    Lagutskottets betänkande (LU 31/2009-2010)

    Republikens presidents framställning (RP 21/2009-2010)

    Först tillåts allmän diskussion och därefter kan förslag väckas om att ärendet skall remitteras till stora utskottet.

    Diskussion. Ingen diskussion. Väcks förslag om remiss till stora utskottet? Ingen remiss. Ärendets första behandling är avslutad.

    Första behandling

    10      Godkännande av avtalet med Grenada om upplysningar i fråga om skatteärenden

    Lagutskottets betänkande (LU 32/2009-2010)

    Republikens presidents framställning (RP 22/2009-2010)

    Först tillåts allmän diskussion och därefter kan förslag väckas om att ärendet skall remitteras till stora utskottet.

    Diskussion. Ingen diskussion. Väcks förslag om remiss till stora utskottet? Ingen remiss. Ärendets första behandling är avslutad.

    Första behandling

    11     Godkännande av avtalet med Saint Lucia om upplysningar i fråga om skatteärenden

    Lagutskottets betänkande (LU 33/2009-2010)

    Republikens presidents framställning (RP 23/2009-2010)

    Först tillåts allmän diskussion och därefter kan förslag väckas om att ärendet skall remitteras till stora utskottet.

    Diskussion. Ingen diskussion. Väcks förslag om remiss till stora utskottet? Ingen remiss. Ärendets första behandling är avslutad.

    Första behandling

    12     Godkännande av avtalet med Monaco om upplysningar i fråga om skatteärenden

    Lagutskottets betänkande (LU 34/2009-2010)

    Republikens presidents framställning (RP 24/2009-2010)

    Först tillåts allmän diskussion och därefter kan förslag väckas om att ärendet skall remitteras till stora utskottet.

    Diskussion. Ingen diskussion. Väcks förslag om remiss till stora utskottet? Ingen remiss. Ärendets första behandling är avslutad.

    Första behandling

    13      Godkännande av avtalet med Kina för att undvika dubbelbeskattning och förhindra kringgående av skatt

    Lagutskottets betänkande (LU 35/2009-2010)

    Republikens presidents framställning (RP 25/2009-2010)

    Först tillåts allmän diskussion och därefter kan förslag väckas om att ärendet skall remitteras till stora utskottet.

    Diskussion. Ingen diskussion. Väcks förslag om remiss till stora utskottet? Ingen remiss. Ärendets första behandling är avslutad.

    Första behandling

    14     Oljeutsläppsavgift

    Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 8/2009-2010)

    Landskapsregeringens framställning (FR 23/2009-2010)

    Först tillåts allmän diskussion och därefter kan förslag väckas om att ärendet skall remitteras till stora utskottet.

    Diskussion.

    Ltl Åke Mattsson

    Tack, herr talman! Jag ska försöka hålla mig inom taltiden.

    Detta gäller social- och miljöutskottets betänkande som handlar om en ändring av lagen om oljeutsläppsavgifter. Det är bara en formell ändring. Lagstiftning har ändrat i fastlandet och nu anpassar man den efter rikets lagstiftning. När lagstiftningen ändras i riket så kommer det också att ändras här.

    Den här lagstiftningen har tillämpats från gränsbevakningen under det gångna året. Det har framförts att det har kunnat vara vissa otydligheter med lagstiftningen. Det har inte blivit några oegentligheter angående detta. Det har inte behövts tillämpats men man har övervakat och jobbat utgående från att lagen skulle ha varit ikraft.

    Vi kan också konstatera att det finns en överenskommelseförordning med gränsbevakningen i den här frågan och det fungerar. Både myndigheterna på Åland och i riket är nöjda med det här. Tack.

    Talmannen

    Begäres ordet?  Diskussionen är avslutad. Väcks förslag om remiss till stora utskottet? Ingen remiss. Ärendets första behandling är avslutad.

    Första behandling

    15     Inspire-direktivet

    Lagutskottets betänkande (LU 36/2009-2010)

    Landskapsregeringens framställning (FR 25/2009-2010)

    Först tillåts allmän diskussion och därefter kan förslag väckas om att ärendet skall remitteras till stora utskottet.

    Diskussion.

    Ltl Olof Erland

    Herr talman! Tidigare presenterade jag sex ärenden på två minuter. Det gör att jag har 40 minuter på mig nu. Jag hoppas att vi klarar det utan middagspaus.

    Inspire-direktivet föranledde en del diskussioner här i lagtinget. Vi har behandlat det i utskottet. Det är värt att nämna några punkter.

    Det här är ett direktiv som det pågår en process där man utvecklar det. Slutmålet är att man ska komma till en portal för geografiska data, en samlad hemsida med databaser i de olika regionerna. Det finns några intressanta saker här.

    Allmänt när det gäller det här direktivet är det frågan om befintliga databaser. Man ska inte behöva ta fram nya.

    Kommunerna är inte med av olika skäl. Det beror dels på beredningsbrådskan. Direktivet infördes 2004 i finsk lagstiftning. Vi har bråttom med det. Kommunerna har i allmänhet olika databaser men inte av den typen som gör att man behöver dem i det här skedet.

    Förutom den kommunala medverkan har vi också gått in på detta med kontaktpunkt och enmyndighetsproblematiken i EU. I direktivet sägs att det i varje medlemsstat ska finnas en myndighet som sköter det här. Man har haft olika diskussioner under tidernas gång. Det finns ett domstolsfall som säger att om det är en myndighet så är det rikets myndigheter som sköter det. Vi förde ett resonemang kring detta som innebar att vi inte löser den här frågan idag, men frågan ska hänga med i fortsättningen. Det är väl det som lagutskottets betänkande i det här fallet är till för. Det gäller att påminna landskapsregeringen och alla andra om att vi har en problematik här. Problematiken är inte okänd men den gör att frågan måste hållas levande därför att hela EU:s relationer till regioner och subnationella enheter förändras med domstolen, med subsidaritetskontrollen, med regionkommittén och med andra institutioner.

    Sedan har vi en mera praktisk fråga, det är den s.k. söktjänsten som ska finnas. Datamängderna ska göras kompatibla, interoperabla och på alla sätt möjliga att använda på likartat sätt i de olika regionerna. För att göra det här ska det inrättas en söktjänst. Landskapsregeringen har fört ett resonemang om att man ska utnyttja lantmäteriverkets söktjänst. Det föranledde oss i lagutskottet att ta upp den här språkproblematiken. Vi pekade på språkproblematiken som viktig här. Det måste tillförsäkras en tjänst på svenska i det här fallet.

    Herr talman! Jag har en avslutande anmärkning. Det är av vikt kanske mest för miljösamarbete. Man kan göra undersökningar och följa med vad som händer på olika områden, i vårt fall t.ex. i Östersjön, det gäller både luft, vatten och land. Vi får större möjligheter att bedriva en rationell miljöpolitik där vi bygger på information och kunskap, vilket är själva huvudsyftet med det här direktivet.

    Ltl Jan-Erik Mattsson, replik

    Tack, herr talman! Jag fastande för språkfrågan. Fick utskottet någon information om hur det kommer att gå till? Vi vet att finska myndigheter inte är särskilt intresserad av att översätta från finska till svenska. Kommer vi att behöva översätta dem våra svenska uppgifter? Vem sköter det om det blir ett finskt register? Har man fått någon upplysning i den frågan?

    Ltl Olof Erland, replik

    Min allmänna uppfattning är att landskapsregeringen i det här skedet för diskussioner där direktivet kommer att processas vidare.

    När det gäller lantmäteriverkets tjänster så är de ganska välutvecklade på svenska.

    Det här kommer att finnas i Sverige, det kommer att bli en portal på EU-nivå med de språk som finns i EU. Man ska inte behöva göra särskilda utredningar och insamlingar. I första skedet har man möjligtvis en engelsk terminologi. För vår del ska det inte betyda något annat än att landskapsregeringen ska bedöma om lantmäteriverket kan ge den tjänst åt oss som vi behöver eller om vi måste utforma den själva.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat. Begäres ordet? Diskussionen är avslutad. Väcks förslag om remiss till stora utskottet? Ingen remiss. Ärendets första behandling är avslutad.

    Enda behandling efter bordläggning

    16      Revidering av regelverken för hembygds-, jordförvärvs- och näringsrätt

    Landskapsregeringens svar (S 5/2009-2010-s)

    Ltl Danne Sundmans m.fl. spörsmål (S 5/2009-2010)

    Ärendet avförs och upptas vid ett senare plenum.

    Enda behandling efter bordläggning

    17     Alkolås och elektroniskt körkort, Sänkning av promillegränsen för rattonykterhet samt Förverkande av fordon vid grovt rattfylleri

    Lagutskottets betänkande (LU 28/2009-2010)

    Vtm Gun-Mari Lindholms hemställningsmotion (HM 30/2007-2008)

    Ltl Carina Aaltonens m.fl. hemställningsmotion (HM 36/2007-2008)

    Ltl Fredrik Karlströms hemställningsmotion (HM 56/2007-2008)

    Ärendet avförs och upptas vid ett senare plenum.

    Föredras från tilläggslistan: Bordläggning

    18     Gymnasieutbildning

    Kulturutskottets betänkande (KU 9/2009-2010)

    Landskapsregeringens framställning (FR 22/2009-2010)

    Talmanskonferensen föreslår att ärendet bordläggs till plenum 22.9. Godkänt.

    19     Äldres vård och omsorg

    Landskapsregeringens svar (S 7/2009-2010-s)

    Vtm Gun-Mari Lindholms m.fl. spörsmål (S 7/2009-2010)

    Talmanskonferensen föreslår att ärendet bordläggs till plenum 22.9. Godkänt.

    Plenum slutar

    Nästa plenum hålls 22.9.2010 kl. 13.00 Plenum är avslutat. (Plenum avslutades kl. 17.24).