Remissdebatt

Ärendet bordlades 20.9.2010 då beslut fattades om remiss till lagutskottet.

Diskussion.

Ltl Barbro Sundback

Herr talman! Redan senaste gång berörde jag betänkande som ligger till grund för framställningen. Regeringen tillsatte en parlamentarisk kommitté i april 2008. Kommittén var klar med sitt arbete i juni 2009. Alla partier var representerade och det var också sakkunniga med.

Kommittén berörde många intressanta frågor som rör val på Åland. Det mest uppseendeväckande med kommitténs arbete var att det inte ledde just till några förändringar alls i själva valet och sättet att välja och att man resonerade om hur man kunde öka valdeltagandet eller demokratin. Istället så förenade man sig om att göra en teknisk förändring av lagstiftning så att det skulle vara lättare att nominera kandidater till kommunalvalet. Den reformen kunde man ha gjort precis lika väl utan den här kommittén, som då satt sina 17 möten och diskuterade många väsentliga frågor. Hade regeringen fört fram den här framställningen så är jag säker på att inte någon här i salen skulle ha opponerat sig mot den här byråkratiska tekniska förändringen som nu görs. Det är i sig en bra förändring, vi har haft samma förfarande vid lagtingsval.

Herr talman! Jag tycker att man i ett sådant här sammanhang borde diskutera hur man kan öka valdeltagandet. Hur kan man förbättra demokratin? I betänkandet fanns en diskussion om riksdagsvalet. Vi tycker att systemet som vi har i riksdagsvalet inte är demokratiskt. Det har inte heller öka valdeltagandet jämfört med tidigare system som vi har haft. Fortfarande ligger vi mellan 50-60 procent i valdeltagande i dessa val, vilket är lågt. Det har kanske skett en liten ökning. Men i riksdagsvalet har det varierat ganska mycket. Problemet med dagens system är att väljarnas röstresultat inte helt återspeglas i den som blir vald till riksdagen och den som blir suppleant. Ett annat problem är att partiernas intressen för att ställa upp vallistor med fyra kandidater kommer att minska. Det beror på att valet ändå, ur de åländska partiernas synvinkel, är ganska ointressant. Det finns kanske en eller högst två huvudkandidater som kämpar om posten, resten är personer som partierna ställer upp för att få fulla listor. På det sättet kan man dra ströröster till partierna.

Det tredje problemet med det här är att väljarna många gånger utgår ifrån att det röstar på en kandidat. Man föreställer sig inte helt fullt ut att man röstar på en lista. Man tror att kandidaterna på basen av röstetalet ska kunna rangordnas vad gäller möjligheterna att vinna platsen till riksdagen. Det enda argumentet som har fört fram för detta är att när man har partilistor så garanteras värderingarna. Om den ordinarie personen av någon orsak inte kan uppfylla sitt uppdrag så kommer det in en ersättare som har samma ideologi. Det försvinner om man har sådana listor som vi hade senaste val. Då var huvudkandidaten inte ens obunden, hon hävdar att hon är politiskt helt oberoende. Om hon av någon anledning inte skulle kunna fullfölja sitt uppdrag så kommer det in en liberal. På motsvarande sätt ersätts personer som har annan ideologisk tillhörighet. Jag tycker att inte ens det argumentet håller.

Herr talman! Socialdemokraterna tycker att vi här skulle vara lite mera självstyrelsestarka och utnyttja våra möjligheter att på Åland skapa ett valsystem som skulle vara mera intressant än det som vi har idag. Utgångsläget är ett s.k. majoritetsval, ungefär som när man väljer president i Finland, det är bara en som kan vinna. Enligt oss borde det vara en-personslistor. Vi kan föreställa oss att det finns sex eller sju kandidater och de är alla likvärdiga när valet börjar. Den som erhåller mest röster vinner och den som erhåller näst mest röster blir ersättare.

Jag kan nämna några val, t.ex. 1995, där huvudkandidaten fick över 50 procent av rösterna. Den person som var följande i fråga om personliga röstetal var på en centerlista, 15, 5 procent av rösterna. Men ersättaren hade 3, 6 procent. Det tycker inte vi att återspeglar väljarnas vilja i det här sammanhanget. Typiskt för en-personsval är att den som har majoritet är uttalat den som får förtroendet. Det finns också ett sådant fall där den personen som vann valet fick 50 procent och den som blev ersättare hade 2,8 procent av väljarnas stöd, medan den som kom närmast hade 25 procent.

Jag vet inte hur ni andra resonerar, men vi tycker att det är uppenbart odemokratiskt. Därför borde man satsa på ett system som utgår ifrån ett majoritetsval.

Sedan tycker vi också att det skulle vara spännande att experimentera, att ha Åland som ett demokratilaboratorium. Det finns ju andra röstsätt, man kan ge väljarna flera röster. Man kan också ha preferensval, av dessa sju uppställda kandidater så kan man få pricka för hur många man vill. Man kan ju tycka, vid ett val till riksdagen, att någon är bra tack vare att den kan ekonomi, någon är bra tack vare sina goda sociala kontakter, någon är bra för sitt breda stöd bland den åländska befolkningen. Man skulle kunna pricka för tre kandidater. Fortsättningsvis skulle resultatet vara att den som får mest röster vinner valet. Inte den lista som vinner valet.

Det här skulle vi gärna förstås vilja diskutera mera men i den här kommittén fanns inte det intresse att diskutera sådana frågor, utan det blev en teknisk byråkratisk lagändring. Jag tycker, herr talman, att det är betecknande för den här regeringen. Det blir inte några reformer, det blir tekniska justeringar där vi anpassar oss till rikslag eller till EU-lag. Det är både tråkigt och dåligt ur demokratisk synvinkel, som vi ser det. Tack så mycket.

Talmannen

Talmannen vill påminna om att det här ärendet handlar om lagtings- och kommunalval. Vi ska begränsas oss till detta i diskussionen.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Jag borde väl avstå från min replik, men det ställdes en fråga här från socialdemokraternas sida när det gäller riksdagsvalet. Det socialdemokratiska förslaget skulle resultera i att när ersättaren kommer in så är det en helt annan ideologi och en helt annan lagtingsgrupp. Det kan ju inte vara rimligt. Om väljarna har givit majoriteten av rösterna till en viss ideologi så är det ju den ideologin som också bör behärska ersättarposten. Vi är, helt klart, för att ersättaren ideologiskt måste vara bunden till den som har kommit in.

Ltl Barbro Sundback, replik

De ideologiska gränserna är väldigt svåra att dra i ett åländskt riksdagsval. Det är väl inte ens en procent som berör Åland. Det handlar om riksangelägenheter. Inte anger ju kandidaterna hur de ska rösta i frågor om avskjutning av lodjur med mera. Vid varje val säger alla att de ska vara ambassadörer för Åland, de ska arbeta för det svenska språket och de ska jobba för sjöfarten. Så har nästan alla valkampanjer sett ut. Jag tror att alla gör den insatsen oberoende av vilket parti man kommer ifrån.

Frågan är om det är väljarnas preferenser som slå igenom eller är det partiernas preferenser?

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Roger Eriksson, replik

Tack, herr talman! Jag konstaterar, som talmannen gjorde tidigare, att ärendet berör kommunal- och lagtingsval. Om ltl Sundback tycker att det här är en tråkig byråkratiskt lagframställning så kan jag bara påminna om att även den socialdemokratiska lagtingsgruppen har deltagit i beredningsarbetet. Det här är ett steg framåt.

Ltl Barbro Sundback, replik

Jag tycker faktiskt att den är ganska tråkig. Det är en byråkratisk justering som ingen har något emot. Men den handlar vare sig om demokrati eller hur man ska öka valdeltagandet, för den saken kommer inte heller den här reformen att ha någon betydelse. Därför hade det varit intressantare om man hade diskuterat i lite vidare kretsar. Det är ju den här typen av lagstiftning som vi får från regeringen. Vi får inte reformer utan vi får tekniska anpassningar och viss uppdatering.

Minister Roger Eriksson, replik

Tack, herr talman! Är det här är en byråkratisk tråkig lagframställning? Det kan så vara i ltl Sundbacks ögon. Jag påminner om att det ligger en parlamentarisk kommitté bakom hela det här arbetet. Nu har hela nomineringsprocessen verkligen moderniserats.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Ministern har lite svårt att hänga med. Jag är ju inte mot den här tekniska justeringen. Jag tycker att det är för lite. Det är inte någon valreform. Det är en teknisk justering som borde ha gjorts redan vid senaste val.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Folke Sjölund

Herr talman! Jag ska inte gå in i detaljer. Jag ska berätta lite om hur arbetet i den parlamentariska kommittén gick till. Kommittén skulle göra en översyn av landskapslagen om lagtings- och kommunalval och berörde också riksdagsvalet. Jag ska berätta lite vad vi gick igenom.

Det var en parlamentarisk kommitté där samtliga politiska partier på Åland var representerade, även socialdemokraterna. Det fanns lite olika representation. En del partier hade lagtingsledamöter som medlemmar medan andra partier hade andra personer som medlemmar.

Vi tog faktiskt ett mycket brett grepp. Vi gick in för att diskutera demokratifrågorna mycket ingående. Vi gjorde ganska djupa analyser både när det gäller riksdagsvalet men framförallt när det gäller lagtingsvalet. Vi hörde sakkunniga och vi skaffade oss information från olika håll för att ha ett brett underlag för våra diskussioner.

Vi gick också enhälligt in metodiken att om vi skulle föreslå förändringar så skulle helst hela kommittén stå bakom de förändringarna, men åtminstone en mycket bred majoritet som skulle företräda en mycket stor majoritet i lagtinget. Det här ledde naturligtvis till en begränsning. Om det var ett större parti som då inte omfattade ett ändringsförslag konstaterade vi att då ska vi inte driva igenom det genom omröstningar i kommittén.

Demokratin var faktiskt i högsätet under hela det här arbetet och framförallt omsorgen om väljarna. Här handlar det i mycket hög grad om att jämföra med hur valsystemen ser ut på annat håll. Den grundläggande principen om valet och valprocedurerna är att de ska vara så transparenta som möjligt och man ska ha en valprocedur som är så enkel som möjligt.

Det valsystem som vi har idag är faktiskt ganska enkelt. Det är ganska transparent. Det är klart att man kan diskutera om både stora och små förändringar. Men vi ska komma ihåg att vi har allmänna val till lagtinget och kommunalval vart fjärde år. Då är det inte bra att hålla på att ändra valsätt och valprocedurer för det förvirrar väljarna. Har man ett system som fungerar någorlunda bra så ska man vara försiktig med att ändra det systemet.

Herr talman! Angående avsnittet om riksdagsvalet så den här framställningen som vi har nu handlar inte om det. Där var alla övriga eniga utom socialdemokraterna som kom med ett huvudlöst förslag om att man skulle ha ett valresultat där ersättaren för den ordinarie riksdagsledamoten skulle kunna företräda en helt annan politisk inriktning. Så kan man inte ha det. Det är definitivt inte demokrati. Det är någonting helt annat. Det förslaget fick alltså inte något gehör. Därför skrev också den socialdemokratiska representanten en reservation på den punkten. Det är faktiskt den enda reservationen på den enda punkten i detta betänkande där det fanns en avvikande åsikt.

När det gäller förslagen till ändringar i lagtingsval och kommunalval så är betänkande helt enhälligt.

Man kan naturligtvis beklaga att det blev ganska tekniska förändringar och inte några särskilt stora genomgripande förändringar. Jag beklagar det inte. En absolut majoritet i kommittén har uppfattningen att vårt nuvarande valsystem fungerar rätt bra. Därför blev faktiskt slutresultatet dessa tekniska ändringar.

Faktum är att vi diskuterade mycket ingående och vi analyserade mycket ingående olika alternativ. Men slutsatsen blev att vårt nuvarande valsystem fungerar rätt bra och att inte någon hade kommit med några lidnerska knäppar som skulle öka valdeltagandet dramatiskt. Det kan man knappast åstadkomma genom lagstiftning så vitt man inte tar till sådana metoder som tidigare förekom i andra samhällsskick med obligatoriskt valdeltagande osv.

Slutsatsen är att vårt valsystem fungerar rätt bra. Vi gör tekniska förändringar som underlättar framförallt nomineringen. Vi gör också valsystemet något mera transparent genom att vi tar bort listbegränsningarna som finns.

Herr talman, detta var en bakgrund till föreliggande framställningar. Jag har ytterligare en liten randanmärkning. Kommittén föreslog att frågan om kontroll av valfinansiering skulle kunna ha tagits in som en del av vallagstiftningen. Nu blev det en egen framställning om det. Med facit i hand, och när jag har sett det här, så tycker jag att det var en mycket bättre lösning att ha en skild lag rörande kontroll av valfinansiering.

Ltl Camilla Gunell, replik

Man blir lite förvånad av ltl Sjölunds presentation av arbetet. Om ett stort parti har haft en åsikt att man inte ska diskutera någonting så då har man lyssnat till det. Men om en minoritet och ett litet parti kommer med ett förslag då kallar man det huvudlöst. Jag ifrågasätter starkt demokratisynen.

Jag kan inte låta bli att undra varför man tillsätter den ena kommittén efter den andra som sitter på möte efter mötet och det resulterar inte i en reform? Det resulterar i tekniska justeringar. Var det nödvändigt att sitta 17 möten i den här kommittén och komma till en teknisk justering som landskapsregeringen kunde ha lagt fram?

Ltl Folke Sjölund, replik

Herr talman! Det var faktiskt inte alls som ltl Gunell försöker framställa det. Det var ju tvärtom, vi gjorde mycket djupgående analyser om de här sakerna. Vi kom fram till att det var detta som var möjligt att få en bred majoritet kring. Det är klart man kan diskutera nödvändigheten av att göra sådana här djuplodningar. Min uppfattning är att det var en nyttig genomgång av olika sätt att organisera val på. Den nyttiga genomgången gav kunskapen att vi har ett rätt bra valsystem på Åland.

Ltl Camilla Gunell, replik

Då kan man väl konstatera att vi har ett bra valsystem ifrån början. Då kanske man inte behöver sitta 17 möten och komma fram till samma sak. Säkert är det intressant och viktigt att diskutera demokrati ur många olika synpunkter. Det behöver vi säkert göra mera. Men för majoriteten i landskapsregeringen, som också styrde det här arbetet, var det uppenbart att man inte hade i sikte vilken typ av reform man ville åstadkomma. Jag skulle vilja hävda att den här typen av kommittéarbete blir bortkastat och onödigt om det inte leder till reformer.

Ltl Folke Sjölund, replik

Herr talman! Initiativen kom de facto från den här salen. Man ville titta över vallagstiftningen. Det var en parlamentarisk beställning. Den beställningen effektuerade landskapsregeringen på det här sättet. Att hålla på att gnälla om att resultatet blev så litet kan man förstås göra, det har man full rätt att göra om man vill, men det leder ju inte heller framåt. Socialdemokraterna hade inte heller några konkreta förslag på väldigt genomgripande reformer. Det hade inte någon, även om vi faktiskt gick igenom en massa olika metoder och sätt att genomföra val på.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Jag har den största respekt för det arbete som har gjorts i den parlamentariska kommittén och givetvis för det som den stora majoriteten har kommit fram till. Jag har respekt för att man har gått in i arbetet utifrån demokratiaspekten. Allt detta är bra.

Jag har en liten detalj i slutresultatet strikt sätt ur min nuvarande position, det ekonomiska ansvarsområdet. Jag skulle helst ha sett att lagtingsvalet skulle ha flyttat till våren. Inte till samma vår som man har riksdagsval utan med ett års förskjutning. Problemet med vårt nuvarande ekonomiska system leder till att en ny majoritet ska vart fjärde år hantera den tidigare majoritetens budget. Jag skulle önska att det hade varit annorlunda till den delen, men jag respekterar det som man har kommit fram till.

Ltl Folke Sjölund, replik

Herr talman! Jag har full respekt för att man har olika uppfattningar om det här. Visst såg vi det här dilemmat i kommittén. Att den regering som tillträder efter valet ärver den tidigare regeringens budgetförslag. Det var faktiskt en ingående diskussion just om tidpunkten för valen. Det fanns ett par aspekter som visade sig vara ganska svåra att kunna hantera. Den ena aspekten är att den gången som man ska flytta valtidpunkten så betyder det att antingen ska man förkorta det sittande lagtingets mandatperiod med ett halvår eller så ska man förlänga det sittande lagtingets mandatperiod med ett halvår. Det här visade sig vara en svår nöt att knäcka.

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Det må så vara. Jag finner ändå den problematiken som en marginell fråga i förhållande till att var fjärde budget, 25 procent av budgetarna och verkställigheten av budgeten, nu fortsättningsvis kommer att hanteras av än tidigare majoritet som har lagt en budget för den kommande regeringen. Jag säger detta därför att jag tror de facto att detta påverkar takten av utgiftsökningarna över tid. Men, jag har respekt för det som en majoritet har kommit fram till.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Johan Ehn

Herr talman! Jag hade faktiskt inte tänkt förlänga den här debatten idag. Eftersom frågan kring just tidtabellen för valet kom upp igen så kan jag inte låta bli.

Det var precis just detta som jag lyfte i remissen här i måndags, om att flytta valdagen just utgående ifrån vårt budgetsystem för att få ett system som skulle passa bättre in i hur vi har det. Jag uttryckte då också att jag inte tror att vi kan förändra budgetsystemet i en så stor utsträckning så att vi får bort den här problematiken. Vi borde ändra på valdatumet. I samma veva skulle man dessutom kunna skilja mellan kommunalval och lagtingsval. Då skulle man låta kommunalvalen finnas kvar på hösten, det systemet har jag inte några problem med. Lagtingsvalet skulle bli på ett skilt år.

Lagutskottet borde fundera vidare kring frågan om valdatumet nu när den här diskussionen finns på flera håll. Jag tackar också finansminister för att han lyfte upp just den här problematiken och belyste den på ett liknande sätt som jag gjorde senaste gång.

Ltl Folke Sjölund, replik

Herr talman! Frågan om att separera kommunal- och lagtingsval analyserades också mycket noggrant. De erfarenheter som finns från andra länder, där man har separerade kommunalval och riksdagsval, är inte odelat positiva. Det visar sig ofta, särskilt i länder som annars inte har så högt valdeltagande, att valdeltagandet i kommunalvalet bli väldigt mycket lägre än annars. Det här är inte någon åsikt. Det här grundar sig faktiskt på fakta från annat håll. Så länge som vi har så många små kommuner på Åland, där det till och med finns sämjoval, är nog risken för att kommunalvalet, förutom de största kommunerna på Åland, blir ganska anemisk.

Ltl Johan Ehn, replik

Herr talman! Jag svarar på den där repliken som jag svarade senaste gång vi diskuterade den här frågan. Att man har ett högt valdeltagande i kommunalvalet säkrar inte att man har diskuterat de kommunala frågorna och att medborgarna faktiskt har haft en möjlighet att penetrera dem. Det som händer är att man använder sig av det andra valet som dragare för att få folk till valurnorna. Då kanske den politiken mera påverkar utslaget också i kommunalvalet. Ur en demokratiaspekt där man ska försöka lyfta de kommunala frågorna, och få igång en debatt kring detta så att folk ute i bygderna vet vad det handlar om, då borde man skilja på de här två valdagarna så att man klart och tydligt får fram skillnaderna mellan den kommunala politiken och landskapets politik.

Jag har ingenting att invända mot att man har haft ett lägre valdeltagande i kommunalvalen när man har provat på det här, som ltl Sjölund var inne på. Det handlar ju också om på vilket sätt man lyckas genomföra valkampanjerna. Det är någonting som vi politiker i det fallet får ta på oss

Ltl Folke Sjölund, replik

Herr talman! Jag håller med om resonemanget att de kommunala frågorna riskerar att bli andra rangens frågor. Samtidigt, med erfarenhet från ganska många valkampanjer här Åland, så skulle jag vilja säga att de kommunala frågorna inte är bortsopade på något sätt. Väljarna har nog en salig förmåga att blanda ihop kommunala frågor och landskapsfrågor, båda frågorna kommer nog in i valkampanjer. Det är inte lika strukturerat som man kanske skulle önska att det kunde vara.

Ltl Johan Ehn, replik

Herr talman! Det är precis säkert såsom ltl Sjölund säger. Man får en situation där frågorna diskuteras. Det kanske blir fel politiker som diskuterar de här frågorna. Någon som ställer upp i lagtingsvalet får istället diskutera kommunala frågor och tvärtom. Det gynnar inte den här demokratiaspekten i det här fallet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Danne Sundman

Herr talman! Det är intressant att diskutera när valet bör hållas. Där kan man synbarligen ha olika åsikter.

Obunden samling ser att det är bra som det är, som kommittén kom fram till. Orsaken till detta är många. Om man ser på tiden över året, på våren, i mars-april har ålänningarna mycket annat att syssla med än att fundera på val.

Tredje söndagen i oktober däremot är det mesta undanstökat. Man är utvilad efter sommaren och man har kommit i gång. Skolorna har börjat och hållit på i två månader, då är det passligt med en sådan här aktivitet att utnyttja sin demokratiska rättighet och välja sin politiker. Om man ser i tid över året så är den här tidpunkten bra.

När det gäller valet och när det ska passa ihop med det system vi har när vi lägger fram budgeten så är det inte ett så stort problem. Det kan man återställa med en första tilläggsbudget, vilket regeringarna har gjort om man har så stora förändringar. Det är ju sist och slutligen väldigt lite som ändrar i en budget. Det är kanske några projekt som man kan ställa in, några projekt som man kan påbörja och man kan göra vissa omprioriteringar. Det finns ändå fyra budgeter som den nya regeringen kan lägga fram.

Däremot är det ett problem med demokratin. Det år som det är val tenderar politikerna att satsa mera, vilket man ser tydligt på budgetarna och det finns många undersökningar som visar det. Det är demokratins baksida, man har inte samma ansvarstagande och man blir lite "småkollig", ursäkta uttrycket, när det är valår. Oavsett när vi har valet så kommer det att vara problem. Den sista budgeten för valet kommer att vara en valbudget. Det spelar inte någon roll när vi har valet. I så fall ska vi sluta ha val och ha val vart tionde år. Då blir det bara var tionde budget som blir en valbudget, men det är inte realistiskt. Väljarna måste också få välja sina politiker tillräckligt ofta. Jag tror inte att det är ett argument. Till den delen det här är ett problem så löses det genom den första tilläggsbudgeten. Det är ju egentligen ganska bra, den budget som man tar vid valet är hemlig till efter valet. Man kan inte driva politik i den budgeten. Det är kanske bättre det. Det kanske sparar pengar att den budgeten som är närmast valet är hemlig. Det kanske var klokt när våra förfäder tog de här tidpunkterna och konstruerade den här krocken. Ni ska tänka så istället.

När det gäller att separera kommunalvalet så tror jag inte heller att det finns energi tillräckligt i de åländska partierna att driva två val. Det är en otrolig ansträngning att driva ett val för våra små partiorganisationer. Det handlar om ett fåtal människor som har det som värv, förutom de aktiva politikerna. Det är helt annat i större politiska system där man har stora organisationer med kanske hundratals människor som har det som heltidsjobb.

Jag tror att man måste koncentrera sig till en valrörelse. Visst kan det vara väldigt viktiga frågor i de kommunala valen. Om man utvärderar de åländska valrörelserna så har det varit väldigt mycket debatt om kommunala frågor.

I inkommande val blir kanske själva kommunalfrågan väldigt viktig. Där är det märkligt att frisinnad samverkan, som vill avskaffa kommunerna, vill separera kommunalvalet. Man vill först göra konstitutionella nivån mycket mindre viktig och sedan vill man ändå separera valen. Jag får inte riktigt ihop åsikterna där, annat än att det står så i facit då, i Finland. Att man har tittat i facit vill jag inte tro om frisinnad samverkan.

Så här ser jag på detta. Jag ska inte bryta mot talmannens uppmaning annat än att säga att när man har en kommitté som utvärderar någonting och funderar på förändringar så behöver det inte vara fel att man kommer fram till att allt är bra som det är. Det kan också vara ett resultat av ett kommittéarbete.

Jag är inte på detta vis kritisk, även om jag ser många möjligheter till förändringar. Sådana här förändringar måste man ha en bred enighet om. Jag är inte missnöjd med dessa 17 möten. Det kan också vara bra att komma fram till att det är bra som det är.

Ltl Johan Ehn, replik

Herr talman! För det första kan jag försäkra ltl Danne Sundman om att vare sig när det gäller mig eller frisinnad samverkan tittar vi i facit först. Det handlar snarare om hur man ska få ett bra system där man får diskutera politik på dess rätta plats och de rätta frågorna.

När det gäller att den kommunala organisationen skulle vara en kommunalvalsfråga så är jag inte riktigt säker på att det är så heller. Såsom frågan har utvecklats under den senaste tiden så handlar den ju inte bara om hur kommunerna ska var indelade. Det finns hur mycket som helst involverat i vad man ska göra på landskapsnivå och vad ska man göra på kommunal nivå. Det är ju en samhällsreform som man i så fall ska diskutera om på vilka nivåer man ska göra de här bitarna. Jag protesterar mot att detta skulle vara en kommunal fråga. Det är en typisk fråga som ska diskuteras på det här planet, om hur vi ska kunna indela verksamheten på ett sådant sätt att vi får ut bästa möjliga av det till våra samhällsmedborgare.

Ltl Danne Sundman, replik

Det där är ju ett argument för att hålla ihop valen. Då får man diskussionen helheten. När man ställer upp i lagtings- och kommunalvalet så får man också debattera hur fördelningen ska vara mellan de här på politiska systemen. Därför är det nu viktigt att vi har de här valen samtidigt. Det lär säkert ta flera val för att diskutera så genomgripande samhällsförändringar.

När det gäller huruvida lagtingsvalet skuggar kommunalvalet eller inte, så visst kan det vara så att all energi går åt till en debatt som handlar om lagtingsnivån. Det kan också vara så att den kommunala nivån någon gång får draghjälp av att det är lagtingsval samtidigt. Jag har svårt att säga att man på förhand kan fastställa att det är för- eller nackdelar med att ha separata val och att det skulle vara så mycket fördelar. Det riktgivande är hur mycket energi man har att sätta på en valrörelse. Då kanske man inte prioriterar att ha så mycket valrörelse när det gäller kommunalval.

Vi i obunden samling kan ha val vilken dag som helst. Vi beter oss precis lika hela valperioden. Vi bedriver valkampanj ifrån första dagen efter valet. För oss är det egentligen inte någon större skillnad.

Ltl Johan Ehn, replik

Herr talman! Jag tror också att man måste komma ihåg att fokus i de olika valrörelserna bör ligga på olika frågor. När det gäller lagtingsnivån är det de övergripande frågorna, framförallt lagstiftning och budget som bör ligga i fokus. På den kommunala nivån handlar det om utförandet av olika tjänster som kommer att ligga som grund.

Det kanske också mera tydligt skulle visa på att det finns en kommunalpolitisk nivå och en lagtingspolitisk nivå. Om man inte orkar med att bedriva två valrörelser så att man får se en viss skillnad mellan dem som håller på med kommunalpolitik och dem som håller på med lagtingspolitik. Det kunde vara ganska bra med tanke på var fokus ska ligga när vi sitter i den här salen och när vi sitter i en fullmäktigesal.

Ltl Danne Sundman, replik

Visst finns det argument för att dela upp det. Men om man väger för- och nackdelar så tror jag fortfarande att det är bra att ha valen samtidigt.

De finns många som sysslar med kommunalpolitik och bara vill syssla med det. Det finns många ute i kommunerna som år efter år sysslar med kommunalpolitik. Idag är det ungefär en självklarhet att man ska sträva till att göra karriär.

Man kan ju också tänka på, inför en valrörelse, att man har kommunala debatter, vilket är väldigt ovanligt. Partierna kan ta diskussion om att lyfta fram kommunalvalet, som kanske för många människor är det allra viktigaste valet, eftersom det är den verksamheten som är närmast. Där kanske partierna kan kompensera och ta fördelarna som ett delat val skulle ha, fast vi inte delar valet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Camilla Gunell, replik

Jag vill hålla med ltl Sundman på en punkt och motsäga honom på en annan punkt.

Vad gäller kommunalvalet tycker jag att det är riktigt som ltl Sundman säger att det är tufft att klara upp två val. Däremot är det viktigt att kommunalvalet inte hamnar i skuggan av lagtingsvalet, utan att kommunalvalet lyfts fram och att de frågorna är viktiga. Det är någonting som åligger partierna.

Jag förvånade mig över att ltl Sundman tycker att det är okej att man ska tillsätta utredningar som bara har till mål att se över någonting och inte har en reform i sikte. Jag anser att det är ju ett slöseri med allmänna medel, särskilt med dyra tjänstemannatimmar. Det förvånar mig att ltl Sundman tycker att det är okej.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Generellt sett är det inte okej att utreda saker och sedan inte komma fram till något. Eller ännu värre, utreda saker, komma fram till någonting och sedan inte göra någonting, som vi också har sett.

Uppdraget för den här kommittén var att utvärdera och fundera på det. Det var inte något klart uppdrag förutom några detaljer som man skulle titta på. Nog kan ju en parlamentarisk kommitté också ha rollen att man utvärderar och funderar om det är bra som vi har det eller om vi borde ändra på någonting och väga argument mot varandra. Det är tråkigt om det skulle vara så generellt, att alla utredningar inte kommer fram till någonting.

Jag håller också med om den åsikten att i första hand ska utredningar förverkliga någon redan fastställd synpunkt. Man skjuter alltför mycket saker till utredningar när man är politiskt osäker. Där har socialdemokraterna helt rätt.

Ltl Camilla Gunell, replik

Jag har en ganska stark uppfattning om det här med utredningar. Om man ska tillsätta en utredning och dessutom involvera alla de politiska partierna så behöver man ha en klar uppfattning om vad det där man ska förändra. Man har ett problem och det ska man lösa i kommittén. I kommittén ska man säga hur och på vilket sätt man ska lösa problemet. Allt som handlar om uppföljning och utvärdering av systemet ska skötas av förvaltningar. Reformer ska göras i de parlamentariska kommittéerna där man sedan kommer överens om hur det ska ske. Att hålla på med den här typen av utredning, på utredning, på utredning är absolut slöseri med demokratiska resurser, våra offentliga medel och tjänstemannatimmar i oändlighet.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Ja, ltl Gunell har helt rätt när det gäller hur parlamentarismen normalt ska fungera. Där är en majoritet får en majoritet i ett val och driver den politik som man inför en utredning räknar upp olika saker som utredningen ska ta reda på. Man vill göra det här och det här och det här. Så är det inte, men så borde det vara.

När det gäller konstitutionellt grundläggande frågor som ändring av valsystemet då kan inte en majoritet peka för alla partiers del. Då kanske man måste vara lite luddigare i problemformuleringen och be en parlamentarisk grupp utvärdera det här och komma fram till eventuella ändringar. Jag menar att man i det här fallet inte kan se det som ett misslyckande att man inte har kommit fram till så stora förändringar. Man kom fram till att det är ganska bra som man har det. Men sedan så har vi generellt utrednings- och hyllvärmarproblem, det håller jag absolut med om.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Olof Erland

Herr talman! Man kan fråga sig om parlamentarismen på Åland fungerar och om demokratin fungerar? Finns det ett problem? De flesta partier har sagt att det finns problem i vårt system som man borde se över, t.ex. detta med valdeltagandet. Skulle det vara som socialdemokraterna säger, ”vi vet ju, vi vill reformera”, ja, då föreslår man det. Förslagsrätten är ju fri här. Inte behöver man sitta med i parlamentariska kommittéer om man inte vill, och särskilt när man kommer fram till den mycket välgrundade slutsatsen att det mesta fungerar ganska bra och att det inte finns några förslag till förändringar som har visat sig bättre. Det är ju inte alls ovanligt att små justeringar i vårt system har stora konsekvenser.

Förre lantrådet Alarik Häggblom brukade ta ett exempel från lagstiftningen där en mycket liten justering kunde ha stora konsekvenser. Han påstod då att det i ett beslut stod; friges ej, hänges. Men efter en parlamentarisk utredning kom man fram till att här ska man göra en reform och flytta kommatecknet och skriva; friges, ej hänges. Det hade avgörande betydelse för den person som det handlade om. Här är den avgörande betydelsen att man inte råddar till riksdagsvalet med olika listor och flera röster osv, utan att man tänker igenom det först. Då ska man inte underskatta ett instrument som alla här i lagtinget mer eller mindre har tillgång till, förmågan att tänka, och då tänka efter före helst. Det är det som den parlamentariska kommittén har gjort, som ltl Sjölund sade.

Om vi tar de problemställningar som lagutskottet förväntas behandla, så gäller det inte den parlamentariska kommitténs vara eller icke vara. Det beställdes av partierna. Det man ville veta kunde man ge ett svar på. Systemet fungerar ganska bra.

Att den demokratiska processen har sina brister är ju en sak som vi alla får ta ansvar för.

Det är tre saker som är viktiga här. För det första, kopplingen mellan budget och val, som finansminister Mats Perämaa sade. Den kopplingen är problematisk. Det kommer en budget, i november, som behandlas och valet är sista veckan i oktober. Men, jag tror att budgetprocessen. såsom den utvecklas, kommer att kunna lösa en del av de här problemen utan att man flyttar valdagen mer än någon vecka. På våren har man nu en budgetproposition, om vi jämför med Sverige, med de övergripande riktlinjerna. I tilläggsbudgeten för i år angav man, som tillägg till den ordinarie budgeten, ungefärliga riktningar. Det skulle förvåna mig om den här landskapsregeringen avviker alltför mycket från de ramar som man då lade. Men man gör det i olika konkreta förslag, t.ex. när det gäller champagnehantering. Där kommer det säkert några förslag om att man ska satsa på dykturismen och museiverksamhet, hoppas jag, och några andra konkreta förslag. Kanske det ligger någonting i luften när det gäller jordbruket där också andra företag kommer in. Det har, herr talman, ingenting med det här ärendet att göra. Det är en reflektion till vad man kan tänka sig i en budget.

Det skulle betyda att när det är valår så ger man en budget som kan ändras och kompletteras. Man kommer med en kompletteringsframställning inom tre veckor där man kan dra tillbaka förslag, komma med andra förslag och möjligen hitta nya finansieringsstrukturer. Där tror jag att vårt system möjliggör delreformer.

Det andra är lagtings- och kommunalval, som vi diskuterade under senaste plenum. Problematiken är inte att man inte har tid med lagtingsval och kommunalval, mera det att man blandar samman frågeställningarna. Kommunala frågor kommer upp i lagtingsvalet, medan på det kommunala planet fungerar med lokala valrörelser som har att göra med lokala frågor. Frågan är att ta ansvar för att man driver frågor på olika plan.

Nu är det ofta så att alla som är politiskt aktiva är aktiva i så många organ som möjligt och på så många nivåer som möjligt. Det är väl kanske inte så bra för demokratin, men det är ju ett val som man själv gör.

Kommunstrukturen är ju egentligen inte en kommunal beslutsfråga men däremot en kommunal demokratifråga och den frågan ska leda till lagstiftning. Där har vi en verklig helhetsfråga som man borde avgöra på samma valdag.

Lagutskottet kan nu behandla den här framställningen och möjligen koppla ihop det med finansförvaltningslagen och budgetfrågan. Oberoende hur man gör så finns det problem, men där tror jag man kan hitta en lösning. Tack.

Talmannen

Talmannen påminner om att det ändå är en relativt teknisk reform som nu är i fråga.

Ltl Danne Sundman

Herr talman! Jag måste begära ordet på nytt eftersom jag har slutat äta idag, och då försämras vissa vitala kroppsdelar lite. Jag glömde bort att säga vad jag skulle säga när det gäller resonemanget kring när på året lagtingsvalet ska vara. Man borde fundera på att byta år. När vi har valår så är vi uppspelta över detta. Just före har vi val i Finland, då är vi uppspelta över det och just före det har vi val i Sverige och då är vi uppspelta över det. Den här uppspelhetsperioden blir helt fel lagd. Det spiller över från granndemokratierna. Det skulle vara bättre om vi hade val först. Sedan när man har haft val så blir det alltid en dip-period, då går alltid aktiviteten ner. Då skulle det vara bra med lite positiv input utifrån, lite valrörelser. Det var bara detta jag ville ta upp. Det är oklart om det går innanför talmannens uppmaning att det här är en teknisk ändring.

Den här kommittén kom fram till en mycket väsentlig sak, nämligen den förra framställningen om valfinansiering. Det är kanske värt hela arbetet eftersom det är en jätteviktig fråga som obunden samling har drivit.

Talmannen

Begäres ytterligare ordet? Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till lagutskottet.