Första behandling
Ändring av vallagstiftningen FR 28/2009-2010
Utdrag ur protokollet
1 Förändring av rätten till avbytare
Landskapsregeringens framställning (FR 5/2010-2011)
2 Godkännande av avtalet med Turkiet för att undvika dubbelbeskattning
Lagutskottets betänkande (LU 3/2010-2011)
Republikens presidents framställning (RP 2/2010-2011)
3 Ändring av vallagstiftningen
Lagutskottets betänkande (LU 1/2010-2011)
Landskapsregeringens framställning (FR 28/2009-2010)
4 Landskapslag om valfinansiering
Lagutskottets betänkande (LU 2/2010-2011)
Landskapsregeringens framställning (FR 29/2009-2010)
Enda behandling efter bordläggning
5 Landskapsrevisorernas berättelse för år 2009
Finansutskottets betänkande (FU 1/2010-2011)
Landskapsrevisorernas berättelse (RB 1/2009-2010)
Ltl Carina Aaltonens enkla fråga (EF 1/2010-2011)
7 Europeiska konstruktionsstandarder
Ltl Barbro Sundbacks enkla fråga (EF 3/2010-2011)
Plenum börjar
Närvaroregistrering. 26 ledamöter är närvarande.
Om ledighet från dagens plenum anhåller lagtingsledamoten Folke Sjölund på grund av deltagande i regionkommitténs plenarsession i Bryssel samt lagtingsledamoten Roger Slotte på grund av deltagande i möte med svenska delegationen i Finlands kommunförbund. Beviljas.
Remiss efter bordläggning
1 Förändring av rätten till avbytare
Landskapsregeringens framställning (FR 5/2010-2011)
Ärendet bordlades 29.11.2010 då beslut fattades om remiss till näringsutskottet.
Diskussion.
Ltl Jan-Erik Mattsson
Herr talman! Denna framställning om förslag till ändring om rätten till avbytare debatterades måndags. För mig är det här en fråga som har varit på tapeten ganska länge. Den här lagframställningen är den andra i serien om åtgärder för finansiering av avbrytarsystemet. Den första kom tidigare som en budgetlag och då gällde det införandet av avgifter för avbrytarverksamheten. Det här är steg nummer två, fast det kanske har sagts att detta skulle vara steg nummer ett i en etappvis förändring.
Nivå på den här framställningen, ett anslag på ca 650 000 på årsnivå, har enligt min uppfattning varit accepterad som en hållbar lösning för att upprätthålla ett avbytarsystem på Åland som garanterar att vi har en djurhållning och att vi har en produktion av mjölk. Det handlar också om andra djurenheter, betesdjur för köttproduktion och får och en del andra djur. Till den delen omfattar jag den här lagframställningen.
Men, med anledning av finansutskottets betänkande i tilläggsbudgeten i våras, när lagtinget enhälligt omfattade en skrivning som innebär att innan man gör vidare förändringar av avbytarsystemet, privatiseringen, så bör en noggrann konsekvensanalys utföras. Det står jag fortfarande bakom. Jag hoppas att hela lagtinget också står bakom det.
Finansutskottet kommer att återkomma också i den här frågan i samband med budgetbehandlingen. Vi har hört personer om detta.
Jag tror att det är väldigt viktigt att vi vet vad vi gör och vad vi avsåg med det beslut som vi tog med anledning av finansutskottets betänkande i våras. Därför ber jag att näringsutskottet, i mån av möjlighet, fördjupar sig kring den frågan och har en åsikt när man lämnar sitt betänkande om denna framställning.
Ltl Roger Jansson
Herr talman! Som redan sades i måndags så stöder vi, frisinnade moderater, den här framställningen såsom en del av en successiv anpassning till en mera marknadsanpassad och livsmedelsklusteranpassad landsbygdspolitik.
Efter måndagens debatt och efter en lång följd av jordbrukspolitiska debatter, som vi har haft i här i plenum, så finns det skäl att på basen av den här framställningen utvidga något till en generell diskussion om jordbruksstöden, som det här är en del utav.
Vi har idag flera skäl att ställa oss en berättigad överlevnadsfråga för landsbygdens del. Håller dagens cementerande och konservativa centerpolitik att gräva en grav för landsbygden och för livsmedelsklustret och för det långsiktigt hållbara och livskraftiga jordbruket? Att ställa den här frågan kan kännas att ta i. De debatter som vi har fört här om jordbrukspolitiken och senast centerledamoten Anders Englunds krav på att andra partier ska redogöra för sin politik, eftersom man i det här fallet, enligt ltl Anders Englund, när man stöder landskapsregeringen, för en politik som skadar landsbygden, livsmedelsklustret och en hållbar jordbruksnäring. Vi tenderar att det lutar mot att svaret är ja på den här ställda frågan. Det här sättet som politiken nu drivs gentemot jordbruket och livsmedelsklustret är mycket negativt. Det kommer att leda till en stor risk för att utvecklingen kommer att gå åt fel håll på Åland. Man riskerar stora delar av livsmedelsklustret. Låt mig förklara.
Klustret består dels av frukt och grönsaker, ett stort företag och flera små. Chipspotatisproduktionen har ett stort företag. Mjölkprodukter inkluderande ost och andra förädlingar har ett förhållandevis stort företag för åländska förhållanden men i en konkurrenssituation är det ett mycket litet företag som ständigt lever på risken om man kan ha tillräcklig kvalité och en tillräcklig kvantitet. Det fjärde benet är slaktdjursverksamheten där vi numera har endast en större producent på Åland, men nog också en del små producenter, även på gårdsbasis.
Vad behöver det här livsmedelsklustret för att långsiktigt säkerställas? Det behöver idag alldeles särskilt kvalitet. Alla vi talar med säger att konsumenterna idag kräver kvalitet. Kvalitet är det som gör att det åländska livsmedelsklustret utåt är konkurrenskraftigt, men faktiskt också inom Åland.
Det behöver kvantitet, tillräckliga leveranser och tillräckliga volymer och det är en ständig källa till bekymmer. Ju flera stora producenter som finns så ju bättre möjligheter till både kvalitet och kvantitet.
Det behövs ytterligare specialisering och kunskap hos producenterna. Det får man genom att ha en viss volym och ägna sig gärna på heltid åt verksamheten tillsammans med andra i sitt jordbruksföretag. Detta innebär att vi inte på Åland kan bortse ifrån att det är de stora producenterna som är viktigast i livsmedelsklustret. Det har man insett i Sverige och i Finland för länge sedan där man har ännu bättre förutsättningar. Det innebär inte att de små producenterna är oviktiga, men vi måste säkerställa de stora producenterna för att också de små producenterna ska ha någon att leverera till i fortsättningen.
Som vi hörde i måndags och som vi hörde tidigare och det framkommer också i den här framställningen så är man är beredd att minska djurenheterna från fyra till två för minimistödet. Dagens centerpolitik går alltså ut på att alla ska stödas lika. Det framkom tydligt av måndagens debatt. Det finns redan undantag ifrån detta att alla ska stödas lika. Men de är inte alls lika långtgående som de är i östan- och västanhavs. Här är det deltidsjordbrukarna och månskensjordbrukarna som absolut ska ha lika förmåner som de större. Det betyder alltså att resurserna för att livsmedelsklustret ska kunna utvecklas, blomstra och finnas kvar försämras. Vad blir det för resultat på 2, 4, 6 och 10 års sikt av en sådan politik? Antagligen utarmning av landsbygden. Visst är deltidsjordbruken viktiga i hela vårt system men man måste prioritera på rätt sätt. Jag menar att man prioriterar på ett fel sätt i den debatt som vi har hört här nu.
Näringsministerns förslag i det här sammanhanget går åt rätt håll. Jag håller med ltl Mattsson att det är den långsiktiga målsättningen som vi ska ha. Det får inte innebära att varje gång man går åt rätt håll så ställer sig några upp och säger; "det här är döden för landsbygden, det är döden för jordbruksnäringen och ni som driver en sådan här politik vill ha död på verksamheten." Svaret är troligen precis det motsatta, precis tvärtom. De som kritiserar den här framställningen och att gå vidare på det här spåret kommer långsiktigt att riskera att försvåra landsbygdens strukturomvandlingar.
Man kan säga att diskussionen av en samhällsreform och behovet av det i centerkretsar också är en cementeringsdiskussion. Nåja, det finns undantag också i centern.
För vår del är vi beredda att jobba hårt för lantbrukets och livsmedelsklustrets framtid och att säkerställa det. Det är förutsättningen också för deltidsjordbruken. Vi får alltså inte prioritera på felaktigt sätt. Vi måste satsa på den långsiktiga produktionen. Man kan säga att det är ryggraden i landsbygdens långsiktiga utveckling och därmed detta livsmedelskluster.
Vi tänker fortsätta att protestera mot centerns kortsiktiga landsbygdspolitik, att göda allt och alla och därmed inte koncentrera resurserna på ett riktigt sätt.
Kollegan Slottes prisade arealstöd säger väl egentligen allt. Marker, mer eller mindre, eller delvis i träda ska stödas likaväl som livsmedelsproduktionen.
Det kan inte få vara så att kollegan England, och producentförbundet därmed, är lika cementerade och därmed utvecklingsfientliga som den debatt vi hörde i måndags ifrån centerns sida. I så fall tror jag nog att kärnan bland jordbrukarna bör säga ifrån. Det är väl okej för Åland om centern går fel väg, men jordbrukarnas egen fackorganisation borde inte gå samma väg.
I den landskapsregeringen som jag ledde 1995-1999 var faktiskt dåvarande jordbruksministern Anders Eriksson på rätt väg. Jag tycker att utvecklingen i debatten har gått i en annan riktning nu de senaste åren. Han var på rätt väg, han insåg att EU-medlemskapet innebar att det måste bli en diversifiering och en specialisering om man ville ha heltidsjordbrukare som bas i livsmedelsklustret. Jag uppfattade samma sak när jag efterträdde honom som jordbruksminister en kortare tid, ett och ett halvt år.
Jag uppfattade att kollegan Jörgen Strand under sin tid som näringsminister var väldigt tydlig. Hans politik och riktlinjer har vunnit stor uppskattning inom livsmedelsklustret, bland de stora lantbrukarna och producenterna inom livsmedelsklustret. Tack.
Ltl Jan Salmén, replik
Herr talman! Ltl Jansson pratade om livsmedelsklustret och dess utveckling. Då behöver man ge signaler att man ska producera produkterna som kommer till livsmedelsklustret. Jag är mest orolig för det när man bara pratar om heltidsjordbrukare som har en tradition att inte producera till livsmedelsklustret. Det finns många som bara är 40 och 60 procents jordbrukare men är duktiga producenter. Att dela upp dem i olika kategorier är olyckligt. Det är ju de aktiva jordbrukarna som ska få investeringsstöd. En passiv jordbrukare söker inte sådana stöd. Det är samma sak med det här, får man inte ett fungerande avbytarsystem så får man ju inte någon utveckling av basen för livsmedelsklustret.
Ltl Roger Jansson, replik
Herr talman! Jag har inte hört någon som bara har pratat om heltidsjordbrukare. Basen i livsmedelsklustret är de stora och större jordbruksföretagen. När vi har pratat med folk så är det de stora jordbruken som är förädlarna, de är basen. Därför kan man inte ha den här politiken att man fördelar ut pengar så mycket som möjligt, även till andra som inte utgör basen. Visst ska där också ske en viss stödform beroende på storleken och betydelsen för produktiviteten och förädlingen i landskapet. Vi har hört att den typen av prioriteringar är farliga för landsbygdens fortlevnad.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Jan Salmén, replik
Herr talman! Jag motsätter mig att det skulle vara farligt för landsbygden. Jordbruket har väl aldrig velat ha den här regleringen med EU. Det blev så reglerat att man knappt vet vad man ska odla. Utan de här stöden har man får fullt sjå att få det att gå runt. Jag anser inte att det skulle vara farligt att man stimulerar så att folk kan leva som andra människor och ta ledigt. Avbytarverksamheten borde ju utvecklas istället för att avvecklas.
Ltl Roger Jansson, replik
Herr talman! Det är den politiken som vi talar för. Att jordbrukspolitiken måste anpassas till dagens och framtidens behov så att vi kan få en utveckling av jordbruksproduktionen i landskapet. Det är det viktiga så att vi kan ha det här klustret till och med att växa i storlek och betydelse, ekonomiskt och sysselsättningsmässigt för Åland.
EU-medlemskapet medförde att man förhandlade med staten om förutsättningarna för jordbruksproduktionen. Det var inte något bra system visade det sig. EU-medlemskapet innebar sedan vissa problem när det skulle bli en marknadsanpassning som blev global. Det blev en marknadsanpassning till en global marknad. Då måste man lägga om systemen helt hållet. Väldigt många, även av er här, har levt kvar i det gamla bidragstänkandet från den här förhandlingstiden.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Åke Mattsson, replik
Tack, herr talman! Jag är själv lite skeptisk till att man ska fördela allting till de stora jordbruken. Jag tycker att man tar en del ifrån den åländska identiteten och den åländska företagsamheten. Man jobbar t.ex. som snickare, elektriker eller någonting annat och man har ett månskensjordbruk på sidan om. Det ska inte vara en skam om man får samma ersättning per areal som de stora jordbrukarna får ifall man bidrar till det här.
Chipsen kommer kanske inte att ha sin verksamhet kvar här så länge till om man tar bort månskensjordbrukarna. Det är väldigt många som levererar till Chipsen. Det är duktiga och bra leverantörer. Det finns mycket skickliga yrkesutövare på jordbrukssidan även om man inte har det som heltidssysselsättning. Varför ska man då frånta dem en del av stödet? Vi missar fullständigt målet i den här debatten just nu. Vi ska inrikta oss på oskördade åkrar. Åkrar som inte kommer in i produktionen överhuvudtaget och ligger i princip helt för fäfot, men man lyfter stöd ändå ifrån staten. Det är det som är problemet, anser jag.
Ltl Roger Jansson, replik
Talman! Här har vi också en liberal röst som stämmer in i kören att alla ska ha lika annars försvinner de som producenter. Det är ju inte sant. Inte försvinner de som producenter, de har mycket annat att leva av. Men de är inte fullt specialiserade på att vara väsentliga delar av livsmedelsklustret, så att kvaliteten kan hållas på den höga nivå som den ska vara så att kvantiteten kan vara tillräckligt och att kunskapen är på en tillräcklig hög nivå. Vi menar inte att man ska ta bort stöden för de övriga. Nedre gränserna kanske måste höjas och man måste förstå hur man ska prioritera bäst för att man ska ha långsiktig hållbarhet i vår jordbruksproduktion.
Ltl Åke Mattsson, replik
Tack, herr talman! Det är just det som den här debatten handlar om, att man ska prioritera rätt. Jag tänker också på hela Åland, det är viktigt att vi har de här månskensjordbrukarna kvar. Jag tror inte att det är några problem att vi har mindre produktion av får och vi har mindre producenter av äppelodling kvar så att de känner att det också betyder något att de finns till. De ska inte bli en andra klassens jordbrukare. Man ska inte klassa vissa som att de har fullt stöd och är riktiga jordbrukare och att andra är någon sorts skämtjordbrukare som inte odlar på heltid. Jag omfattar inte det här systemet som man är inne på just nu. Tänker man också på miljön så tror jag att det är stor skillnad. Ju fler som är mer och bidrar på olika ställen så ju bättre är det.
Man pratar om cementerad gång på gång. Det kanske också är en bra bas att stå på, att vi bibehåller det här och att vi också har månskens- och deltidsjordbrukare kvar som förädlar sina produkter på gården. Det betyder mycket för dem att driva det här framåt.
Ltl Roger Jansson, replik
Herr talman! Vill man inte göra några prioriteringar för att satsa på kärnan i producentledet för förädlingssidan så kommer utvecklingen att bli mycket problematiskt. Jag talar inte för att någon ska jobba för att deltids- och månskensjordbrukarna ska sluta producera på sina marker. Så länge de har möjlighet att göra det och kompletterar det med övrig verksamhet så är det jättebra, förutsatt att de håller kvaliteten och har den kunskapen som erfordras för att upprätthålla kvaliteten. Det är ofta helt okej idag, det är inte alltid helt okej. Men, samma stödnivå, det säger Mattsson och andra att de ska ha.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Carina Aaltonen, replik
Herr talman! Ltl Jansson talade om kvalitet, kvantitet och specialisering av kunskap. Jag tyckte han glömde bort en mycket viktig aspekt på det åländska framtida jordbruket och det är de ekologiska livsmedlen och råvarorna. Det skulle vara viktigt att också Ålands moderater skulle dela vår vision om ett ekologiskt Åland.
Nokias styrelseordförande, Jorma Ollila, har lett en arbetsgrupp som har tagit fram ett varumärke för Finland. I den arbetsgruppens slutsats säger man att år 2030 ska 50 procent av Finlands jordbruksproduktion bestå av ekologiska produkter. Jag menar att det inte bara är en vision. Det är hårda fakta det här. Det odlas idag alltför lite ekologiska grönsaker på Åland för att möta den allt större efterfrågan.
Ltl Roger Jansson, replik
Herr talman! För oss är det lite för begränsat att uttrycka sig så här enkelt att huvuddelen eller gärna allt ska vara ekologiskt. Vi menar att det är viktigare att det är närproducerat och att det är så renproducerat som möjligt. Sedan kan en betydande del också vara ekologisk, det vill vi gärna ha. Vi vill ha en renhetsstämpel på de åländska produkterna som inte enbart inkluderar strikt ekologisk produktion.
Ltl Carina Aaltonen, replik
Jag tror inte att vi kommer att nå hundra procent ekologiskt Åland. Det är ju viktigt för varumärket Åland att vi har rena, friska och hälsosamma produkter med kvalitet. De får väldigt gärna vara ekologiska för det ger ett mervärde. Då kanske vi kan komma bort ifrån den här bidragsoptimeringen.
En annan intressant reflektion skulle vara att fundera på hur många här i lagtinget som faktiskt berörs och gynnas ekonomiskt av det nuvarande bidragssystemet? Kanske det skulle kunna vara någonting för media att titta närmare på?
Ltl Roger Jansson, replik
Herr talman! Ja, om socialdemokraterna och kollegan Carina Aaltonen uttrycker sig på det sättet att det väldigt gärna får vara ekologiskt. Då är det någonting helt annat än att kräva att hela det åländska jordbruket ska följa de ekologiska odlingsprinciperna. Det finns andra vägar att nå den här renheten i proceduren, även om man inte helt och hållet är ekologisk.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Minister Torbjörn Eliasson, replik
Tack, herr talman! Ltl Roger Jansson och jag delar den uppfattningen vad gäller att det är viktigt med kvalitet och kvantitet. De åländska producenterna av primärprodukter är kända för en hög kvalitet. Vi har Chipsen här och vi har en väldigt god potatis, bara för att ta ett exempel. Sedan handlar det om att öka kvantiteten på vissa områden. Det är väldigt viktigt exempelvis när det gäller mjölken. Det finns nog redan en renhetsstämpel och kvalitet på de åländska produkterna.
Ltl Jansson sade att detta sköttes väldigt fint när ltl Strand var näringsminister. Om ltl Jansson tycker det så kanske han borde tycka att det sköts ganska bra nu också.
Ltl Roger Jansson, replik
Herr talman! Jag tycker att den här framställningen är ett exempel på att det sköts bra till en väsentlig del. Den här delen är väsentlig. Utvecklingen som man visar i den här omställningen är väsentlig, förutom när det gäller den här eftergiften, som tydligen har gjorts och som ministern själv erkände att man hade gjort, eftersom man hade försämrat i en del så skulle man förbättra i den här delen om liten produktion. Det har inte egentligen någon som helst betydelse för kvalitetsökningen eller kvantitetsökningen eftersom den inte alls berör de här större producenterna. Man har givit en sådan eftergift och det kritiserade vi i måndags och det gör vi också idag.
Minister Torbjörn Eliasson, replik
Tack, herr talman! Ltl Jansson sade också att dagens centerpolitik strävar till att alla ska stödas lika. Samtidigt sade ltl Jansson att han är nöjd med det här förslaget. Han stöder förslaget. Det här förslaget visar ju att vi faktiskt förändrar strukturerna. Här kommer det att ske en ändring så att man inte stöder på samma sätt som man har gjort tidigare. Det sker en prioritering.
När det gäller eftergiften, jag antar att det var de här två djurenheterna som ltl Jansson menade. Det finns ingen som har så få kor idag och producerar. Det här kom arbetsgruppen fram till. Man förändrade djurenheterna så att det skulle fungera också för övriga grupper.
Ltl Roger Jansson, replik
Herr talman! Dagens anförande från frisinnad samverkans gruppledare är inte motiverat av landskapsregeringens liggande framställning. Det är motiverat av de kraftfulla angrepp mot näringsministern och mot sittande landskapsregering, som vi fick höra ifrån centern i måndags och samma tongångar har vi också hört tidigare. Då ville vi ifrån vår sida varna för att det här kan vara förödande för landsbygden och för livsmedelsklustret om man fortsätter cementeringen av den gamla politiken. I den här frågan stöder vi sittande minister och hoppas att det inte ska bli någon förändring på den punkten. Men det här är bara en del av jordbrukspolitiken, en ganska liten del sannerligen. Jag har pressat talmannens tålamod idag genom att, på basen av den här framställningen, utvidga resonemanget så att det här blir en del av helheten.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Harry Jansson, replik
Tack, herr talman! I och med att vi har avslutat remissdebatten redan så tänkte jag att vi skulle fokusera på den lagframställning som vi har att behandla inför näringsutskottets hantering av frågan. Jag tycker att det är synd att stadspartiet, Ålands moderaters gruppledare tar till så fördömande ordalag, både vad gäller centern, hanteringen av landsbygden och i synnerhet enskilda ledamöter. Borde inte ltl Roger Jansson vara nöjd med att vi har ett anslag som på några få år radikalt har reducerats? Det har reducerats på ett sätt som har skapat stor oro bland brukarna. Vi har ett livsmedelskluster som är sårbart. När det nu kommer signaler om att de är djupt oroade så nog är det naturligt att företrädare för branschen berättar här inför oss om den oron som finns. Jag ser inte någonting dramatiskt i det. Däremot står ju centern till fullo som parti bakom den framställning som har arbetats fram av näringsministern på ett mycket föredömligt sätt.
Ltl Roger Jansson, replik
Herr talman! I måndags, då kollegan Harry Jansson var frånvarande, var det ingen som fick den bilden att centern skulle, såsom en man, stå bakom den här framställningen. Alla upplevde att det definitivt var tvärtom i debatten. Vi som deltog i debatten noterade det. Det var därför som jag, efter diskussion i vår grupp, idag har kommit fram till att vi vill för vår del ta bladet från munnen. Vi vill uttrycka nödvändigheten av att hela Åland ska leva. Alla näringar som är väsentliga för framtiden ska kunna utvecklas. Vi blev djupt, djupt bekymrade i måndags för livsmedelsklustrets framtid och hållbarhet, särskilt produktionsföretagens möjligheter att klara sig framöver.
Ltl Harry Jansson, replik
Tack, herr talman! Om vi återgår till lagframställningen så är det en reform som är omfattande. Vi har på ett rätt dramatiskt sätt förändrat villkoren för nyttjarna. Det är klart att det finns oro på fältet om vilka konsekvenser det får. Jag kan bara återupprepa det, som kollegan Gun Carlson sade i måndags, att näringsutskottet bör titta på konsekvenserna av det här lagförslaget. Näringsutskottet bör titta på den nivå som finns i Ålandsbudgeten för nästa år, 650 000 euro, och vad det innebär konkret. Sedan får vi återkomma till en allmän jordbrukspolitisk debatt i ett annat sammanhang.
Ltl Roger Jansson, replik
Talman! Vi och jag väljer när vi debatterar saker och ting utgående ifrån de ärenden som vi har här i lagtinget. Den debatt som fördes i måndags motiverade dessa ställningstaganden.
När det gäller avbrytarverksamheten så har det gjorts en mycket sakkunnig tjänstemannautredning om utvecklingen inom sektorn. Jag hoppas att kollegan Harry Jansson har tagit del av den utredningen. Vi har på det sättet ett gott politiskt underlag som en enhällig landskapsregering har ställt sig bakom. Vi hade också trott att centern var med på det. Men i måndags fick vi veta att så är inte fallet. Därav dagens diskussion efter bordläggning.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade. Efter denna något utvidgade inledningsdebatt så ska vi hålla oss till ärendet; förändring av rätten till avbytare, i den fortsatta diskussionen, så att vi kommer fortare framåt.
Ltl Jan Salmén
Herr talman! Jag ska försöka hålla mig till ämnet. Det är ur sociala aspekter som jag är tveksam till det här förslaget som är lagt. Om man ser på förväntningar inom jordbrukarkåren om vad som händer t.ex. vid olycksfall och vid moderskapsledigheter så leder inte det här förslaget till någon utveckling. Det är mera en avveckling av systemet. Vi bantar snart så mycket att det blir omöjligt att hålla en kontinuitet i den här verksamheten. Nya, unga och aktiva jordbrukare som vill satsa på jordbruket, de kanske inte med en gång är stora, de förväntar sig att man ska kunna vara ledig som andra grupper i samhället och t.ex. ha moderskapsledighet och föräldraledighet ordnad. Med det här förslaget kommer man att få mycket bekymmer att upprätthålla en fungerande verksamhet.
Det har hänvisats här förut till olika utlåtanden i arbetsgrupper. ÅCA är kanske det viktigaste företaget inom livsmedelsklustret. Läser man ÅCA:s yttrande angående avbytarverksamheten så är det slående vad de är oroliga för. Jag anser att ÅCA är de som känner till mjölkproduktionen bäst. De är verkligt oroade för vad som händer. Jag kan t.ex. läsa upp ett stycke här; "trycker på vikten av fungerande vikariehjälp vid sjukdom, moderskapsledigheter m.m. Det är inte minst en jämställdhetsfråga för både män och kvinnor att man kan vara med sina små barn. Även här är det viktigt att våra medlemmar ska få samma trygghet som man erhåller i Finland. Allt som allt kan vi inte se att man inom snar framtid kan avveckla avbrytarverksamheten i landskapet utan att våra medlemmars trygghet och framtid skadas väsentligt". Det skriver ÅCA. Jag tycker att det är en verkligt bra redogörelse från ÅCA. Man bör ta detta i beaktande före man går vidare med det här systemet.
Jag vill uppmana utskottet att för det första titta på den sociala sidan, om det stämmer överens med 44 § i självstyrelselagen. Jag tycker själv att man åsidosätter den i det här förslaget.
Vi har, för det andra, detta som ltl Mattsson tog upp om finansutskottets skrivning här i tilläggsbudgeten att man skulle göra en konsekvensbedömning på hur framtiden ser ut om man genomför det här. Jag kunde inte se i framställningen att det fanns sådana utredningar.
Sedan diskuterades storleken på djurenheterna. Jag tycker att man borde höra någon köttproducent om vad de anser om verkligheten efter den här förändringen. Man kan höra sådana som har haft 165 timmars årsledighet och nu kommer ned till 40 timmar. Det är inte några småbrukare eller månskensbönder. Det kan vara aktiva heltids jordbrukare som försöker leva på det. Jag önskar att man tittar på det.
Jag är mest orolig för vad som händer när folk skadar sig och när det händer olycksfall om vi inte har en fungerande verksamhet. Det blir ju att man lägger ner köttproduktionen. I synnerhet köttproduktionen är jag mest orolig för.
Ltl Ulla-Britt Dahl, replik
Tack, herr talman! Ltl Jan Salmén pratade om att man inte skulle få avbytare vid moderskapsledigheten och faderskapsledigheten. Det finns ju i förordningen. Inte är det någonting som ändras där. Det kommer att vara kvar. Inte tar man bort förordningen, vad jag har förstått, för att man förändrar i avbytarlagen. Det mesta är tryggat. Jag ser inte någon jätteradikal förändring när det gäller avbytarna. Allt det här som ltl Salmén räknade upp ligger ju kvar i förordningen.
Ltl Jan Salmén, replik
Herr talman! Men rustar man ner hela avbytarverksamheten så kommer man inte att få en fungerande verksamhet. Det är ju det som man är mest orolig för i remissvaren. Att man inte ska få ett fungerande system och att det inte finns någon avbytare att ta till. Det är ju det som är problemet.
Ltl Ulla-Britt Dahl, replik
Herr talman! Jag upplever inte att man rustar ner hela avbrytarverksamheten med det här. Man gör vissa förändringar, men rustar ner den gör man inte. Hela avbrytarverksamheten blir ju kvar.
Ltl Jan Salmén, replik
Det hjälper inte med en förordning om det inte finns avbytare som kan ställa upp. Det kan bli svårt att få tag i avbytare. Det är problem redan med dagens system. Det är problem att få det att fungera på grund av att hela den här verksamheten börjar bli så småskalig.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Johan Ehn, replik
Herr talman! I ltl Salméns anförande fanns en hel del jämförelse gentemot riket. Det skulle vara intressant att höra hur ltl Salmén ser på behovet av att överhuvudtaget ha en egen behörighet inom jordbrukspolitiken med tanke på de omdömen som fälles om behovet av att ha så stor likhet gentemot riket.
Ltl Jan Salmén, replik
I debatten bland jordbrukare ifrågasätter man om man inte skulle behöva flytta över jordbrukspolitiken tillbaka istället. Tyvärr, får jag säga som själv tycker att vi ska ha mera behörighet. De flesta anser att vi inte kan klara av att sköta det här utan att det ska gnällas på jordbruket hela tiden. Det finns nog nästan en förståelse, t o m ett påstående många gånger att vi ska överföra jordbrukspolitiken tillbaka för att få det jämbördigt och slippa genomgången varje år av jordbruksstödet. Det stödsystem som vi har nu skapades under FS näringspolitik. Jag är lite förvånad över att man går åt det. Många gånger vill man ändra det som man själv har varit med och skapat.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Johan Ehn, replik
Herr talman! Jag förstår inte riktigt kommentaren till min replik. Ltl Salmén säger att man ständigt och jämt ska få höra gnället kring jordbruket. Jag tycker att min replik inte hade någonting med det att göra. Ltl Roger Janssons anförande idag, och det som vi sade under debatten i måndags, tyder på att frisinnad samverkan är för en aktiv jordbrukspolitik som ska syfta framåt. Var gnället finns i den politiken har jag väldigt svårt att se.
Vad gäller diskussionen om huruvida man kan förändra liggande ordningar eller inte så hör väl frisinnad samverkan till ett parti som tror på att man måste förändra utgående ifrån de förutsättningar man har. Man måste också försöka utveckla nuvarande system på ett sätt så att vi också klarar av att möta framtiden på ett positivt sätt.
Sedan är det intressant att höra att den självstyrelsepolitik som centern säger sig föra inte har stöd bland lantbrukarkåren. Är det så som jag ska uppfatta ltl Salmén?
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Jan Salmén, replik
Har talman! Jag har inte gjort någon undersökning bland lantbrukarna. Men det kastas ofta fram bland alla mess i tidningarna att man bara är ute efter stöd. Vi inom centern och inom producentförbundet är för att utveckla jordbruket. Vi kämpar för att vi ska få möjlighet att få ett aktivare jordbruk, inte ett passivt och att det inte bara ska vara några stora jordbruk. Vi vill att hela klustret ska ha en chans att utvecklas. Jag får tacka här som moderat centerpartist.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Olof Erland
Herr talman! Jag var inte närvarande här i måndags. Jag har förstått att debatten handlade om avbytarservicen i vid mening. Jag utgår ifrån att det också finns möjlighet att ta upp de frågorna idag.
När man hör debatten och tänker på jordbrukspolitiken de senaste åren så finns det en stor risk för polarisering. Jag sammanfattar det med att det är en polarisering mellan allmänintresse och särintresse. Åtminstone de svenska nya moderaterna lyfte fram allmänintresset. Jag vet inte hur de åländska moderaterna ser på det. Men jag läser in det i ett anförande som frisinnad samverkan hade idag. För min del vill jag framföra ett tack till ltl Roger Jansson för att han anstränger sig för att föra fram argumenten kring jordbrukspolitiken som helhet. De tycker jag att är viktigt, även om jag på många punkter inte håller med honom i hans analys och argument, så tycker jag att det är där som vi måste komma framåt.
Det som är viktigt för att undvika en polarisering, som i och för sig kan vara bra på diskussionsplanet men inte blir bra ut i samhället, det är att man måste kunna rättfärdiga jordbrukspolitiken. Det har liberalerna försökt att göra. Vi har inte deltagit i någon klappjakt på jordbrukare och kritiserat denna mycket kompetenta och i ett historiskt perspektiv framgångsrika yrkeskår.
Överföringsutgifterna inom näringspolitiken till jordbruket är 10 miljoner medan det är 4 miljoner till det övriga näringslivet. Man måste ju kunna förklara det. En stor del av förklaringarna är EU-stöden, som de flesta som har knytning till jordbruket känner till. EU-stöden är ett system för att ge stöd enligt areal. Det kan man tycka illa om och det gör de flesta. Det strider mot det sunda förnuftet att man får betalt för att inte producera. Men, vad ska vi göra? Ska vi avstå på jordbrukarnas vägnar för detta stöd? Nej, det kan vi knappast göra. Jordbruket hänger ihop med mycket annat viktigt i samhället. Det är livsmedelsproduktionen, livsmedelsklustret och det är landsbygden, turismen och öppna landskap osv.
När det gäller livsmedelsklustret så är det inte bara råvaror, utan det är hela kedjan fram till det att miljoner människor sitter i restaurangerna på våra färjor och intar måltider. Det är alltså från råvaror till mat, till måltider och till upplevelser. Därför är jordbruket viktigt.
När man ser på den här framställningen med djurenheter 4, 2 och 13 osv, så har vi år 2010 en modern marknadsekonomi. För mig är det lite stötande att i lagstiftningen sitta och diskutera vad djurenheterna betyder, oberoende av de goda konsekvenserna och effekterna. Är det den och den personen då som ska få lite mera stöd eller har ett särskilt intresse? Och frågan om vad djurenheter är och om det ska det vara får osv.
Jag tror att man måste se avbytarservicens reform i ett längre perspektiv. När det gäller jordbruket så ställer jag mig frågande till frisinnad samverkans storlekstänkande. Mycket av det åländska jordbruket bygger på det som man ibland kallar för näringskombinat. Man har alltså större arealer för spannmål, mindre arealer för djurhållning och ännu mindre arealer för trädgårdsodling osv. Här har det kommit fram många innovationer som har gjort småskaligheten möjlig. Trädgårdshallen bygger väldigt mycket på många små leverantörer, medan mjölkproduktionen går mot stora volymer och högteknologi. Då måste man hitta system som bättre passar till sig ett modernt jordbrukssamhälle som i och för sig inte lever enligt marknadsprincipen men är kopplat till den via livsmedel och annat.
När man ser på 44 § i självstyrelselagen att eftersträva samma sociala förmåner, så tror jag att det skulle vara viktigt att skilja på sociala grundtryggheter och välfärdstjänster.
Den sociala grundtryggheten ska vara lika för alla, jämlik, den ska vara lika för jordbrukarna. Det är landskapregeringens ansvar att tillse att man har samma rättigheter när det gäller moderskapsledigheter, olycksfallsersättning osv när det gäller den sociala tryggheten. Där ska finnas en jämlikhet. Alla ska vara lika inför lagen i det avseendet.
När det gäller stöd till semesterersättare så är det en annan sak. Där tycker jag att man ska jämföra med företagare i allmänhet och se på olika försäkringssystem hur man kan bygga upp trygghetsfonder eller försäkringar. Det är en väg som vi har att välja. Det resonemang som fördes här ifrån frisinnad samverkan går in på en mera jordbrukspolitisk debatt, men det är viktigt att den förs i något sammanhang.
Jag sitter som ersättare i näringsutskottet och kommer åtminstone en tid framöver att vara med och behandla den här. Vår uppgift är parlamentarisk. Landskapsregeringen har en framställning som majoritetspartierna står bakom. Naturligtvis ska man granska alla aspekter i utskottet. Den framställningen är en kompromiss med andra jordbruksstöd i en större helhet. Jag har som utgångspunkt att detta är vårt underlag. Om det ska ändras så ska vi vara överens om det, annars får man börja ifrån början, från rent bord. Jag har förstått att frisinnad samverkan också har den inställningen att landskapsregeringens framställning inte är överenskommen av alla, utan den är ett led i en reform som tidigare har grundats i finansutskottet och därmed också i lagtinget. Det är alltså utgångspunkten.
Ser man på avbytarlagen som sådan så finns det kanske både nöje och missnöje i den. Vi har sett att det här är acceptabelt. Det är inte det bästa men det är ett steg på vägen till ett bättre system. Det finns anledning att se om vi, utöver den sociala tryggheten som alla ska ha, ska ha samma system eller nya system i framtiden. Tack.
Ltl Jörgen Strand, replik
Herr talman! Ja, det stämmer att vi stöder den här framställningen. Den går i rätt riktning i enlighet med vår politik.
Jag tänkte ta några ord om EU:s politik. Det är riktigt att EU styr det här. Det finns också utrymme att ha en egen politik inom ramen för EU:s politik. Vi tycker att vi idag lite cementerar de här gamla strukturerna och vi skulle vilja jobba mera med utveckling. Utgångsläget för vår politik är EU:s långsiktiga mål; marknadsinriktning, höjd konkurrenskraft och hållbarhet. Använder vi inte pengarna idag i den riktningen så tror vi att vi blir efter när det gäller utveckling i framtiden. Man kanske borde satsa pengarna på utvecklingsjordbruk. Inom ramen för vår behörighet har vi möjlighet att få bort de här de icke-produktiva åkrarna genom att förändra hektargränserna från 3 till 15 hektar. Då får man ett incitament för att hyra ut de åkrarna.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Olof Erland, replik
Avbytarlagen gör ju ingenting för att gå emot de möjligheterna. Nu har vi ett landsbygdsutvecklingsprogram som är ett sorts kontrakt med jordbrukarna. Där finns ju mycket utvecklingsmöjligheter. Jag ser inte att stödfokuseringen och fokuseringen på lantbrukare är det som för samhället framåt. Man ska ha den sociala tryggheten. När jag tänker efter lite närmare så håller jag med Jörgen Strand om den här utvecklingsdimensionen, det är den som är det viktiga.
Ltl Jörgen Strand, replik
Visst handlade det om avbytarlagen. Jag ville poängtera, för att få det i ett perspektiv, att den här lagframställningen går i den riktningen och det tycker jag att är bra. Men det är bara en liten hörnsten i helheten. Vi stöder den här lagframställningen ograverat.
Ltl Olof Erland, replik
Fru talman! För att sammanfatta det som vi diskuterar i liberalerna så ska det finnas en social grundtrygghet också för jordbrukarna. Det ska finnas ett marknadsinslag som också betyder att den som utvecklar, den som är effektiv och den som hittar på någonting nytt också får belöning för det. Det betyder samtidigt att man inte ger bidrag till allt och alla utan till dem som kan bidra till samhällsekonomisk utveckling.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Barbro Sundback
Fru talman! Idag är det väl en någon avslagen debatt om själva framställningen om avbytarservice. Det verkar som om protesterna, som vi fick höra ifrån centern här, har stillats. Nu är ordningen återställd i det parlamentariska systemet och majoritetspartierna står bakom den här framställningen har vi förstått idag. Det är ju så som det ska vara.
Det har här framkommit ett visst missnöje, trots allt, med den här lagstiftningen. Man menar att det är sämre förmåner än i riket. Det är ju en diskussion som med hänsyn till självstyrelselagen är relevant. Det är väl här som näringsutskottet borde visa på i vilka avseenden den här framställningen avviker från förmåner i riket, men också visa på de förmåner som kanske är större än i riket, om det finns tid och möjlighet till det. Jag tror att det skulle vara en viktig diskussion. Det är ju meningen att 44 § i självstyrelselagens ska följas på något sätt. Det kan ju vara intressant också med tanke på andra sociala områden att se om vi kan ta fram en sorts modell i lagtinget för att granska det här. Åtminstone har inte vi ifrån vår sida någonting emot att man tittar närmare på det.
Det talas nu i debatten väldigt mycket om jordbruket i allmänhet. Man talar om behovet av utveckling, att kvinnor ska vara med, att unga ska vara med och att det ska ske en produktutveckling, branding och allt vad det nu heter. Under den iden som framställningen har legat här så har jag bl.a. läst halvtidsutvärdering av LBU-programmet som regeringen har tagit fram. LBU-programmet finns också lite behandlat i landskapsrevisorernas berättelse. Det är ganska dyster läsning utgående ifrån de förväntningar och förhoppningar som här har formulerats. Med det här programmet ska man ta fram nya produkter, man ska stöda unga jordbrukare och miljöstödet ska utvecklas. Det visar sig att den övervägande delen av de här pengarna som finns i LBU-programmet går till enskilda jordbrukare som LFA-stöd, ett utkomststöd. Man har under den här perioden gjort överföringar från mera utvecklingsbara delar i programmet till det här stödet. Alla pengar för startprogram för unga odlare är borta. Det finns flera sådana här exempel. Det finns delprogram som inte längre har några pengar. Som jag uppfattar det så ska man dra den slutsatsen att de som nu håller på med jordbruk i någon form får maximalt ut ur det här programmet. Det är inte satsningar på utbildning och produktutveckling och sådant som det här programmet kommer att leda till, utan det kommer att förbättra de nuvarande lantbrukarnas ekonomiska ställning.
Vi är långt ifrån någon slags allmän diskussion om att det här programmet skulle föra fram till det som många har uttryckt här. Det är nog starka särintressen som man vill slå vakt om i det här programmet. Alla borde läsa det här. Då skulle diskussion kanske få ett mera realistiskt innehåll än allmänt nu hållna diskussioner om vad som är önskvärt och vad som är möjligt. Man borde kanske ha Wikileaks på det så att det skulle bli läst. Det är alltså inte någon idealiserad bild eller någon särskild spännande framtidsbild som målas fram här. I många av de program, som har initierats, har pengarna tagits bort och förts över till LFA-stöd.
Fru talman! Den här lagen går säkert igenom. Det förslag som fanns tidigare hade än för snabb förändring. Det måste vara en mera behärskad strukturomvandling. Man måste satsa på investeringsstöd, vilket också framgår i den här rapporten. Det är det andra karaktäristika som utredningen visar, mera LFA-stöd och mera investeringsstöd och det går till jordbrukare, som redan är verksamma, för att de ska bli mera konkurrenskraftiga och öka lönsamheten. Vad gäller avbytarservicen så understöder vi förslaget.
Många hoppar över detta med framtiden, privatiseringen och allt det där. Det förefaller väldigt ovisst. Jag gissar att det inte blir någonting av det där. Vikariefrågan borde lösas på ett annat sätt än genom att landskapet ska ha beredskap att lösa det här. Nog borde det ju vara genom försäkringssystem och att jordbrukarna själva skulle ta ansvar för det här.
Nu diskuterar man månskensbönderna eller de som inte har det som huvudsyssla kontra dem som har det som huvudsyssla. Det var intressant att ltl Salmén själv sade att vikarieproblemet är svårt för de små. Om det inte finns avbytare? Det är ju därför som vi har förespråkat så pass stora enheter att man kan ha fastanställd lantbrukspersonal som kan sköta det här också om någon blir sjuk. Tack, fru talman.
Minister Torbjörn Eliasson, replik
Tack fru talman! Det behövs inte Wikileaks för att läsa den här rapporten. Den finns också på hemsidan. Jag tycker att det var ett bra förslag av ltl Barbro Sundback att alla ska läsa den här rapporten. Vi baserar ofta diskussionen på lite för lite fakta när det gäller näringsavdelningen överhuvudtaget. Det är jättebra om alla skulle läsa rapporten.
En kommentar till LFA-stödet, vi har ett program och vi har avtalen tecknade. Man kan ingenting göra åt det. Det är fast.
Ltl Barbro Sundback, replik
Om ministern har läst rapporten och revisorernas berättelse så har det ju gjorts överföringar från andra program till LFA-stödet under den här perioden. Man har ökat på LFA-stöden. Det är ren och skär bidragspolitik. Det är beklämmande att läsa att det inte finns några pengar till startstöd för unga odlare, det finns inte några pengar för produktutveckling och man har tagit bort pengar från utbildning osv. Det är mera att göda dem som redan är verksamma i den här branschen än att skapa någonting nytt.
Minister Torbjörn Eliasson, replik
Tack fru talman! Ja, det finns pengar. Det har gjorts överföringar därför att man ska kunna klara av att hantera de ingångna avtal som finns. Det är alltså skrivna avtal som måste följas. Därför måste man göra de här förändringarna och föra över pengar för att man inte skulle behöva tillskjuta ännu mera pengar. Det är förklaringen. Avtal måste hållas.
Ltl Barbro Sundback, replik
Ja, till det sista så har den här regeringen inte gjort sig särskilt berömd för att hålla avtal. Man har nog frångått sina skyldigheter, men då har parterna inte haft rösträtt utan de har bott utanför Åland. Om man politiskt tycker att det är orimligt att så mycket av de här pengarna ska gå i LFA-stöd så borde man förhandla om . Man ska komma ihåg att endast 26 procent är EU pengar, resten är ålänningarnas pengar som går till LFA-stöd. Det är många, många miljoner som går från löntagare, pensionärer och alla andra.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Jan Salmén, replik
Fru talman! Ltl Sundback pratar ofta om stora enheter med egna anställda, då löser man alla problem. Jag tror inte själv att vi kommer att få så många sådana stora gårdar, för vi kan inte arrendera och ha en hållbar utveckling som man brukar prata om. Miljömässigt är nog fortfarande familjejordbruk med cirka 60 mjölkkor det bästa och då har man förmodligen inte så många anställda, kanske någon tillfälligt. Vid sjukdom och olycksfall blir det problem, eftersom vi många gårdar är i skärgården. Det är svårt att få det att fungera om man monterar ner hela det här systemet som vi har haft. Jag är inte emot privatisering. Men, en privatperson kan man inte beordra att fara någonstans. Att avbytare bara ska vänta att folk ska skada sig tror jag inte heller på.
Ltl Barbro Sundback, replik
Fru talman! Uppriktigt sagt, vet ltl Jan Salmén vad han vill i den här frågan i ett längre perspektiv? Allt ska vara som det har varit, men ändå är han inte emot privatisering. Det ska inte bli större enheter, men de små är sårbara för att de inte får vikarier. Jag börjar nu tycka att det är väldigt oklart vad ltl Salmén vill? Det låter nog väldigt gnälligt, tycker jag. Ha en helhetssyn på det här och ger oss en riktlinje för vilken väg ltl Salmén tycker att vi ska ta i den här frågan och inte bara skylla ifrån sig på andra. Jag tycker att det är hemskt gnälliga inlägg nu.
Ltl Jan Salmén, replik
Fru talman! Utvecklingen har ju varit kolossal, i synnerhet inom mjölkproduktionen. I dagsläget bygger man väl ladugårdar för 50-60 kor. Om man går tillbaka några år så byggdes det väl för 30 kor. Det har fördubblats, nog har utvecklingen gått framåt. På kort sikt kommer det att vara sådana anläggningar. Om vi inte klarar av att sköta olycksfall och annat så kommer ju inte folk att våga satsa.
Ltl Barbro Sundback, replik
Ltl Jan Salmén, vad ska vi då göra? Det är ju det som är frågan och inte bara det att det förändras och att det ser problematiskt ut. Senaste utredningen av ÅCA visade, det som länge har varit en sanning, att med tio års mellanrum halveras antalet mjölkbönder och antalet kor ökar för att man ska kunna bibehålla mjölkproduktionen. Hittills har det ju fungerat. Nog är det ganska tydligt hur utvecklingen går om man följer det som man i allmänhet menar med marknadskrafterna. Då måste man väl ta fasta på det. De problem som då uppkommer måste man lösa i relation till framtida utvecklingen.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Anders Englund
Fru talman! Det är ju relativt utvidgad diskussion när det gäller avbytarverksamheten. Det är verkligen trevligt att det är många som uttalar sig och bekänner sina åsikter hur man vill gå vidare med utvecklingen för det åländska lantbruket. Många har ju också intressanta infallsvinklar.
Jag kan säga att det inte finns någon näring som har haft så stor förändring som lantbruket har haft efter medlemskapet i EU 1995. Vi står fortfarande på förändringens bas i många av de här sakerna.
Vi vet och har fått höra i salen att med nuvarande beslutsfattare här så finns det en majoritet för att försämra villkoren i avbytarverksamheten för lantbrukarna och även för de anställda. De anställda har inte heller kommit upp i den här debatten. Om man genomför steg tre så är det nog tråkigt för många avbytare att bli friställda som har jobbat länge. De kanske inte har så många år kvar till pensionen.
Jag tror att man också behöver ta sig en tankeställare. Om steg tre genomförs med en fullständig privatisering så tror jag att många avbytare kommer att drabbas negativt. Det är ålänningar som jobbar inom de här näringarna. Sedan kanske det också tas in arbetskraft utifrån för att lösa det här.
Det talas mycket om livsmedelskluster, leverantörer, producenter och allt vad man har nämnt. Alla bolag har egentligen startat från en småskalig verksamhet, som handelsbolag som har vidareutvecklats till aktiebolag och många av jordbrukare har gått som delägare. Det är klart att det sker en storleksrationalisering även här. Tittar vi idag på leverantörerna till dessa bolag så är det många som står på flera ben. Jordbruket har från början stått på flera ben. Vi har sjöfarten, bondeseglationen som har utvecklats ifrån lantbruket till den största näringen på Åland idag. Vi ska låta de här blommorna blommar inom den här företagsamheten också, både små och stora, precis som ltl Åke Mattsson och ltl Olof Erland var inne på. Det här är viktiga saker på landsbygden som man diskuterar.
I debatten kom också upp funderingar på om det är lönt att jordbrukspolitiken ska utgå härifrån landskapet Åland. Under min politiska karriär har jag alltid varit för att vi ska ta över mera behörighet. Vi skulle sköta den behörigheten så att alla skulle ha nytta av den och alla skulle ha bättre situation än i de omkringliggande regionerna. Men nu går det fel väg! Det har det gjort hela den här perioden.
Jag uppskattade ltl Jörgen Strand när han var minister i de här frågorna. Han skötte det här på ett bra sätt, tycker jag. Han hade en framtidstro på jordbruket och försökte utveckla den. Man ska försöka utnyttja marknaden och öka förädlingen i många avseenden, vilket vi lantbrukare också är inne för. Men den här sista tiden har det gått snett. Man pratar om marknadsutveckling men man ger inte resurser för att göra det möjligt. Men trots att man har större underskott i budgeten så finns det möjlighet att utveckla det här. Då kommer den här diskussionen upp om vi ska sköta det här själva på Åland? Är det en nackdel? Har vi överhuvudtaget råd med det att sköta det här? Lantbrukarna börjar ställa sig den frågan. Har vi nytta av miljöstödet som administreras från landskapet? Har vi någon nytta av LFA-stödet som vi betalar över den åländska budgeten? Kanske det är lika bra att man sköter de här frågorna från riket, trots att vi har en självstyrelse som vi vill utveckla för att få bästa möjliga nytta av det. Den frågan ställs idag och det är bekymmersamt för den åländska politiken.
Jag kanske inte ska ägna så mycket mera tid åt det här i och med att jag sitter i näringsutskottet. Vi kommer att göra en grundlig genomgång i näringsutskottet, så får vi se vad resultatet blir. Tack.
Ltl Ulla-Britt Dahl, replik
Tack fru talman! Ltl Anders Englund nämnde att man bör ta sig en funderare på de anställda avbytarna. Det är klart att det måste man göra, ifall att det blir någon privatisering. Efter flera uttalanden här börjar man tro att det kanske inte blir privatisering. Men om det blir så, finns alla möjligheter att man förhandlar om att avbytarna går över i den privata verksamheten. Det finns ju många sätt att kunna få ett privat bolag eller att man privatiserar på annat sätt. De här avbytarna ska ju inte friställas per automatik. Det måste ju förhandlas om en överföring av de anställda i sådana fall. Eftersom det är brist på avbytare så kanske det inte överhuvudtaget blir tal om att friställa någon. Vad jag förstod på ltl Jan Salmén så är det svårt att få tag på avbytare idag.
Ltl Anders Englund, replik
Ja, det är riktigt. Det är redan idag svårt att få tag på avbytare när man behöver. Fullföljer man privatiseringen, som har man har tänkt, så betyder det att avbytarna blir i princip friställa från den nuvarande situationen. Det är väl kanske flera gårdar som går samman om någon avbytare och anställer den personen. Den avbytaren far kanske inte därifrån och ställer upp för någon annan någon annanstans långt borta. Man ska också ha en inkomst som privatperson. Timmarna kanske inte räcker till för att köra fram och tillbaka.
Ltl Ulla-Britt Dahl, replik
Tack fru talman! Som det fungerar idag så finns det reseersättning. Vi har dubbla ersättningar jämfört med vad man har i riket för avbytarna. Själva resorna får det nog betalt för. Men om ett privat bolag ämnar ändra på det vet vi ingenting om. De flesta av avbytarna har en utbildning på det här området. Jag tror nog att avbytarna blir attraktiva.
Ltl Anders Englund, replik
Jag förstod på det underliggande svaret i ltl Dahls replik att ledamoten börja förstå att här blir det svårigheter om de nuvarande avbytarna ska jobba privat.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Roger Jansson, replik
Fru talman! När det gäller steg tre i den här reformen så undrar jag vad det är för fel att som avbytare jobba från privat bas? Det måste ju vara fullt rimligt för alla dessa avbytare som idag är samhällsanställda.
Enligt oss ska de många blommorna få blomma, många jordbruksföretag ska fortsätta sin verksamhet förstås. Men, frågeställningen är om vi inte ska prioritera stödformerna så att vi marknadsanpassar för en utveckling och tillser att förädlingen får tillräcklig både kvantitet och kvalitet. Jag vill ha en kommentar från kollegan Englund på de punkterna.
Ltl Anders Englund, replik
Vad gäller det första om privatiseringen, så är det ingenting fel om det är någon som jobbar privat. Men, systemet kommer troligen inte att fungera. Med steg tre kommer vi att få ännu större svårigheter att få avbytare, tror jag och det tror näringen och avbytarna själva.
Ltl Roger Jansson, replik
Fru talman! Jag tvivlar faktiskt på att utvecklingen kommer att bli den, utgående från dem som har lite större verksamhet och hur de resonerar kring den här frågan. De ser inte de här mörka molnen som en del centerpolitiker nu målar upp. Gäller det endast de mindre producenterna, som ser de här större problemen som tornar upp sig, och de som nu får en mera förändrad ställning i förhållande till mjölkbönderna t.ex. köttproducenterna?
Ltl Anders Englund, replik
Fru talman! Jag tror att de större producenterna redan idag har anställda till viss del och man kan kanske samarbeta gårdar emellan. De här gäller kanske dem som är i periferin och de mindre producenterna. Det är bara att titta var gårdarna på den åländska kartan ligger idag så inser man problemen i det här sammanhanget. Jag tycker det är synd att man ifrån ltl Janssons sida vill cementera in sig som ett stadsparti i det här. Man talar mycket om cementering hela tiden. I det här sammanhanget har man nog kommit lite snett.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Camilla Gunell, replik
Det är hårda ord från ltl Englund. Ska man tolka det som att jordbrukspolitiken har varit så illa skött under den här mandatperioden, under centerns egna ministrar, så att man nästan borde ge tillbaka behörigheten till riksmyndigheterna?
Det kanske börjar bli nog dags för centern att lämna den här regeringen om förtroendet är så svagt?
Ltl Anders Englund, replik
Jag tycker det är en berättigad fråga som ltl Gunell ställer. Vi har tidigare också diskuterat den här möjligheten att överföra behörigheten tillbaka. Vi betalar ju LFA-stödet över den åländska budgeten. Vi har inte egentliga några fördelar med det. Vi har inte några större fördelar med miljöstödet. När vi övertog det här så hade vi en minister som hette Anders Eriksson och han tog över behörigheten. Han försökte utveckla det här så mycket som möjligt för näringen. Sedan dess har det tyvärr stannat upp.
Vi ska komma ihåg att möjligheterna att göra något är också begränsade. Det har inte framkommit i den här debatten överhuvudtaget att det är andra som bestämmer hur jordbrukspolitiken fungerar. Vi måste ha en vidare syn. Vi ser bara här i salen hur det är. Det är längre ut i Europa som det bestäms.
Ltl Camilla Gunell, replik
Det är nog viktigt att alla aspekter diskuteras i de här frågorna. Nog går det ju ganska långt om man från centern, som ändå har varit självstyrelsepartiet, börjar tycka att vi sköter saker så illa så att vi måste ge tillbaka behörigheten. Då är situationen allvarlig. Samma tongångar hör man ibland i skärgården också. Man tycker att trafiken sköts så illa att den kanske borde lämnas tillbaka. Vi kanske inte ska gå in på det nu. Situationen är ganska svår, som jag ser det.
Talmannen
Vi håller oss till avbytardiskussionen. Det är tillräckligt.
Ltl Anders Englund, replik
För avbytardiskussionen är transporterna väldigt viktiga. Ska man komma ut till gårdarna så måste vi ha en fungerande trafik. Ska man ha bort mjölken ifrån skärgården så måste vi ha n fungerande trafik. Ska man leverera kött därifrån så måste vi ha en fungerande fråga. Det är en berättigad fråga igen, absolut. Man ska inte försöka lösa den här självbestämmande rätten, självstyrelsen, med att vi tar över mera för att bedriva en selektiv uppdelning av olika näringar vad man stöder fullt ut. Här vill vi hela tiden ha stöd för vindkraftverken och går det nu med elen då? Vi har snart också den dyraste elen. För växthusodlarna kommer det att kosta flera hundratusen för att värma upp växthusen. Det blir också fel. Här har vi igen en sak.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Johan Ehn, replik
Fru talman! Det är lite intressant att få höra att så fort vi uttalar oss om de här frågorna så är vi ett stadsparti och uttalar vi oss inte så är vi ett stadsparti. Hur man än gör så kan man inte göra det här på rätt sätt. Man är kanske rädd för att vi kommer med åsikter som också kan visa på verkningar över Åland.
Den självstyrelsepolitiska dimensionen tycker jag också är intressant i den här frågan. För frisinnad samverkan är självstyrelsepolitiken en helhet, alla delar är viktiga och man plockar ihop det till ett samhällspussel. Det finns också andra områden där enskilda delar är bättre och där andra delar är sämre. Med det resonemang som ltl Englund nu för så tycker jag att det är något märkligt att slutsatsen blir att om vi har enskilda delar som blir sämre så ska vi släppa tillbaka självstyrelsen till Helsingfors. Slutsatsen måste ju bli att det är bara att lägga ner.
Ltl Anders Englund, replik
Jag har alltid uppskattat frisinnad samverkan för konstruktiva idéer. Jag var själv med i den regering som ltl Roger Jansson var lantråd i. Vi hade bra diskussioner när vi diskuterade jordbrukspolitiken. Jag har också tyckt att ltl Jörgen Strand har haft bra åsikter i de här frågorna. Men nu när det bara kommer upp försämringar så då vill man vara med i spelet och hela tiden plocka undan tegelstenarna för jordbruket. Det är ju det som är bekymmersamt. Det tycks ha ändrat. Vi kommer att stå inför en svår situation om vi inte kommer att lösa de här frågorna.
Ltl Johan Ehn, replik
Fru talman! Det är återigen konstigt att det kan vara så svårt att lyssna. Jag tror att vi säkert har haft 5-6 inlägg, i repliker och anföranden, där vi klart och tydligt beskriver hur vi vill utveckla. Ltl Englund fastnar i vad som är nedmontering. Det är ltl Englund som fastnar i dagens läge och inte ser framåt. Frisinnad samverkan har inga problem vare sig i tid som har varit, nu eller framåt att vara med och föra konstruktiv debatt kring de här frågorna. Ltl Englund ska titta sig själv i spegeln, när det gäller att föra en konstruktiv debatt i den här frågan, om vi går tillbaka till den debatt som fördes här i måndags.
Ltl Anders Englund, replik
Det glädjande, vi får hoppas på en konstruktiv debatt här framöver. Jag ska personligen komma med förslag här längre fram, så ska vi se om vi har stöd från dig, ltl Johan Ehn, att utveckla den här näringen. Jag tror det är viktigt. Det ser jag verkligen fram emot.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Olof Erland
Fru talman! I mitt förra anförande sade jag att det är mycket lätt att det blir en polarisering när det gäller jordbruket. Det kan vara svårt att rättfärdiga den jordbrukspolitik som vi har med de stora summor som det ändå innebär. Liberalerna har försvarat jordbrukspolitiken och gör det fortfarande. Om ltl Englund anser att det är fel väg så förväntar vi oss konstruktiva konkreta förslag som inte enbart berör den egna plånboken, åkermarken eller någonting sådant.
Jag skulle vilja fråga ltl Englund om de konstruktiva förslagen. Vad skulle det kosta Åland? Om man tänker på det så borde Anders Englund vara en mångmiljonär till det åländska folkets tjänst. Vad skulle det betyda för jordbruket om vi skulle ha tagit ltl Anders Englunds förslag att stå utanför EU? Hade vi haft marknadstillgång? Svårligen, möjligen efter hårda förhandlingar. Hade vi haft stöd på flera miljoner per år för jordbruket som vi har idag? Nej, det hade vi inte haft. Vi hade varit tvungna att sköta det över egen budget.
Jag vill för min del tala, och jag kan säkert tala för många andra också i salen att när det gäller självstyrelsen så är det inte någon lekplats. Visserligen kan det vara så att behörighetsområden som vi har tagit över har varit fel, LFA-stödet är ett exempel. Visserligen kan det vara så att vi kunde i något skede föra tillbaka behörighet som t.ex. inom veterinärmedicin. Men att i lagtinget stå och bolla med självstyrelsen, för att få förmåner i en avbytarlag, det går för långt. Vi måste ju behandla de behörighetsområden vi har på ett seriöst sätt. Den här landskapsregeringen har gjort det. Det kanske inte är perfekt till alla delar, men om man ifrågasätter de egna ministrarna i landskapsregeringen då har man också en skyldighet att vidta åtgärder och komma med förslag. Det är inte någon som är imponerad, förutom kanske i hembyn, att man står här och är karsk och påstridig.
Gå ut ur EU? Ja, vem stöder det? Ta bort tax-free? Vem stöder det? Införa tax-free i skärgården är ett säkert sätt att ta bort skatteundantaget. Vad kostar det, 70-80 miljoner per år? Ska vi ta det från jordbruket? Nej, det kan vi inte, där finns bara 10 miljoner, bara 10 miljoner. Det blir från hälso- och sjukvård, från socialväsendet, för att inte tala om från skärgårdstrafiken.
Ltl Englund uppträder i lagtinget som en miljonär utan teckning på konto i politisk mening. Tack.
Talmannen
Talmannen uppmanar nu att hålla sig till den lagframställning som vi nu hanterar och ingenting annat utöver det.
Ltl Anders Englund
Fru talman! Det förra inlägget innehöll nog inte så mycket om avbrytarverksamheten. Jag har inte sagt ifrån talarstolen att vi skulle gå ut ur EU. Däremot när jag röstade personligen så röstade jag att vi inte skulle gå in i EU. Sedan dess här har folket sagt sitt och då har jag röstat här i salen, som folkvald representant. Från jordbrukarhåll har vi insett att om vi står utanför så har vi inte heller någon marknad, så det argumentet faller. Det har vi insett.
Nu gäller det ju för lantbruket att kunna utnyttja de möjligheter som EU ger, det är ju där som vi står. Den situationen förändras hela tiden. Det måste vi ta vara på också i landskapet Åland, annars blir vi efter på många områden. Det är ju det som är bekymmersamt när man nu går in för att dra ner på lantbruket. Det är bara att gå över gränsen till Iniö eller Nagu så har de snart andra möjligheter än vad vi har idag. Och då har vi vår självstyrelse här med möjligheter att göra någonting extra. Vi hade det bra ifrån början. Då försökte vi göra någonting, det gick framåt, vi utnyttjade det här och vi var alla eniga.
Det är inte så länge sedan som jag var på möte i riket om det här och där diskuterade vi också med industrin. Vi har samma målsättning där. Det tror jag också att vi har här hemma och det hoppas jag att också skulle gälla i Ålands lagting.
Talmannen
Begäres ordet? Diskussion är avslutad. Ärendet remitteras till näringsutskottet.
Första behandling
2 Godkännande av avtalet med Turkiet för att undvika dubbelbeskattning
Lagutskottets betänkande (LU 3/2010-2011)
Republikens presidents framställning (RP 2/2010-2011)
Först tillåts allmän diskussion och efter det att diskussionen avslutats kan, enligt 54 § 2 mom. lagtingsordningen, förslag väckas om att ärendet skall remitteras till stora utskottet.
Diskussion.
Ltl Olof Erland
Fru talman! Det här avtalet är ett i raden av många internationella avtal. Det finns två typer i princip; dubbelbeskattningsavtal och avtal om informationsutbyte i skattefrågor. Det här gäller dubbelbeskattningsavtal med Turkiet och det följer OECD:s modellavtal med vissa undantag som är vanliga för att ge förmåner till de länder som är i en utvecklingsfas. Det gäller tider för beräkning av inkomstskatt och liknande. Det här är ett rutinärende enligt de modellavtal som finns.
Talmannen
Begäres ordet? Diskussion är avslutad. Väcks förslag om remiss till stora utskottet? Ingen remiss. Ärendets första behandling är avslutad.
Första behandling
3 Ändring av vallagstiftningen
Lagutskottets betänkande (LU 1/2010-2011)
Landskapsregeringens framställning (FR 28/2009-2010)
Först tillåts allmän diskussion och därefter kan förslag väckas om remiss till stora utskottet.
Diskussion.
Ltl Olof Erland
Fru talman! Den här vallagstiftningen är ett resultat av parlamentarisk kommitté som tillsattes efter senaste lagtingsval då det fanns nya procedurer för valmansföreningar och det som vi i dagligt tal kallar partier. Man kunde forma en sorts sammanslutning som inte var etablerade politiska föreningar om man hade haft representation i de här valda församlingarna, lagtinget i den tidigare lagen och nu vill man utvidga det till kommunerna. Då har man möjlighet att dels inom ramen för ett parti, som vi kallar det men som i teknisk mening heter etablerad politisk förening, att också på kommunal nivå ha en avdelning eller organisation. Det steg som kommer till i den här lagstiftningen är att också på kommun nivå kan man etablera en politisk sammanslutning som är etablerad utan att det behöver ha koppling till parti som täcker hela Åland. Det här en formalialag för att man i valförberedelserna ska kunna säga klart ut vilka som är kandidater, hur kandidatlistorna ser ut, när det behövs valmansföreningar osv.
När det gäller beteckningen parti så använder vi det ordet som vi vill i vardagligt tal. Formellt sett så har riket behörighet när det gäller föreningslagstiftning och partilagen säger att det är en förening som måste registrera sig på ett visst sätt och godkännas av justitieministeriet. Vi kan alltså inte använda parti i formell mening än så länge. Vi skriver i vårt betänkande att det bör man överväga när man i framtiden ändrar lagtingsordningen.
Lagutskottet har gått igenom den här lagen och har konstaterat att den följer den parlamentariska kommitténs rekommendationer. Vi föreslår att framställningen godkänns utan förändringar.
Ltl Johan Ehn
Fru talman! Man kan väl säga så här om reformen kring hur val skulle göras, att det blev lite som med skräddaren som sydde och sydde, det bidde en liten tummetott kvar. Det är lite synd. Det fanns ett antal frågor som jag lyfte fram i remissdebatten. Jag hade hoppats att utskottet kanske hade tittat lite närmare på de frågorna. Man har valt att lämna dem därhän, på samma sätt som kommittén har gjort.
Jag vill ändå nämna dem ytterligare en gång för att förtydliga på vilka punkter vi skulle ha velat se förändringar när det gäller valen både till lagtinget och kommunfullmäktige.
För det första var det tidpunkten för valen. Vi ansåg att det skulle ha varit viktigt att överväga att faktiskt hitta en annan tidpunkt än den vi har i dagsläget. Det synkar inte riktigt bra framförallt vad gäller lagtingsvalet. När man en gång skulle ha tittat på den, så skulle man också ha tagit sig en ordentlig funderare på att skilja valen åt. Vi skulle ha haft lagtingsvalet vid ett tillfälle och det kommunala valet vid ett annat tillfälle. Den här gången lyckades vi inte med det här. Vi tror att det här viktigt att göra för att få upp vitaliteten kring kommunalvalen. Jag hoppas att man kan återkomma till den här diskussionen kanske till nästa val. Vi får se hur majoriteten och sammansättningen i den här salen ser ut efter nästa val.
En annan fråga, som vi också lyfte fram från vår sida, var att man borde föra ett resonemang som man gör på många andra ställen kring rösträttsåldern. Vi har just avslutat ett val, kyrkovalet, där man sänkte rösträttsåldern till 16 år. Vad gäller lagtingsvalet så finns inte det behovet i dagsläget, men däremot när det gäller kommunalvalet tror vi att man borde våga sig på eller åtminstone göra försök i den här riktningen. Man borde se vilka effekter det får på valdeltagande och vilka effekter det får på engagemanget hos den här gruppen. När vi diskuterar politiskt engagemang och framförallt ungas deltagande i samhällsdebatten tro jag det skulle vara viktigt att faktiskt också ge reella möjligheter till påverkan. Den absolut reella möjligheten till att påverka är faktiskt att använda sig av rösträtten.
Även detta hoppas jag att man framåt nu ska kunna överväga hur man kommer vidare. Det blir ingenting till detta val som sker om drygt ett halvår, utan det är någonting som vi får skjuta framför oss nu.
Det hade varit lite intressant att höra en viss diskussion i själva betänkandet också kring just de här frågorna. Jag vet att de förslagen inte finns föreslagna här nu. På samma sätt som man för ett resonemang kring ordet parti kunde man också ha fört vissa resonemang kring det här. När det gäller utskottets diskussion kring ordet parti och att kunna använda det ordet så har de vårt fulla stöd att jobba vidare vad gäller den biten. Tack, fru talman.
Ltl Olof Erland, replik
Fru talman! Det bidde inte bara en tumme utan två tumvantar i alla fall.
När det gäller tidpunkten för val så är den ju viktig att diskutera. Det är många omständigheter som gör att det behövs mera reformer för att göra en sådan ändring. Nu skulle budgeten komma mitt inför ett val. Det kan vara lämpligt för en del men kanske inte så bra för andra. Det är sådana överväganden som vi naturligtvis diskuterar i utskottet. Framställningen är som den är, det är landskapsregeringens val och nu gör vi en reform som förenklar valarbetet. Sedan kommer nästa lag om en liten stund, så vi får ge oss till tåls.
Ltl Johan Ehn, replik
Fru talman! Ja, jag förstår att framställningen var som den var och man hade då kanske en liten möjlighet att gå in och göra förändringar i utskottet i det här läget. Jag vill en gång upprepa, precis på samma sätt som utskottet nu uppmanar landskapsregeringen att fundera vidare kring detta med parti så kunde man också ha lyft just de här andra bitarna och visat på vikten av att faktiskt hålla diskussionen levande kring hur vårt valsystem ska se ut och hur det ska vara uppbyggt. Jag tror att det är viktigt att vi ifrån lagtingets sida också skulle ha visat på att vi inte riktigt är nöjda med att bara stanna upp här, utan vi vill ha en fortsatt utveckling på det här och vi ger ett uppdrag till landskapsregeringen att fundera vidare kring de olika delarna. Det tror jag hade varit bra som signal.
Jag har inte några förslag om att det ska förändras nu. Jag vill ändå lyfta fram att det hade varit bra att det här hade funnits med i utskottets betänkande.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Minister Veronica Thörnroos, replik
Tack talman! Som ltl Johan Ehn har jag inte heller något ändringsförslag som jag vill framföra. Självklart stöder jag fullt ut det som har lagts fram av i första hand landskapregeringen sedan har det processats i lagutskottet. Min personliga åsikt sammanfaller ganska väl med ltl Johan Ehns. Jag hör också till den lilla minoritet här i salen som tycker att man borde ha övervägt att inte ha lagtingsvalet och kommunalvalen samtidigt. Just därför att jag tycker att den åländska självstyrelsen bygger på två pelare. Å ena sidan lagtinget och landskapsregeringen, å andra sidan det kommunala beslutsväsendet. Jag tycker mig känna igen ifrån tidigare valperioder och diskussioner att de kommunala beslutsfattarna, som är minst lika viktiga för den fortsatta utvecklingen av landskapet Åland, ofta blir åsidosatta i diskussionerna.
Ltl Johan Ehn, replik
Talman! Det är trevligt att höra att det finns flera som resonerar precis såsom vi gör. Det som händer nu är faktiskt att de kommunala frågorna försvinner bort. Som svar på den frågan kan man säkert säga att det är upp till kommunerna att skapa debatt kring de här bitarna. Vi vet också att det är media som ganska långt styr i vilken omfattning som frågorna belyses. I nuvarande situation är det lagtingsvalet som får den största belysningen. Det betyder att det som händer ute i kommunerna försvinner bort. Jag är helt enig med den argumentation och det sätt som minister Thörnroos diskuterar. Jag hoppas att man ska kunna föra den diskussionen vidare så att man faktiskt får till stånd en förändring, som är reell, vad gäller valsystemet. Den här ser jag som en teknisk förändring som gör det lite lättare för partierna. För vanligt folk kommer det inte att märkas någon skillnad överhuvudtaget.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Barbro Sundback
Fru talman! På samma sätt som ltl Johan Ehn tycker jag att hela den här reformen var ett bakslag för demokratin. Om man en gång i ett parlament tar sig för att titta över lagstiftningen så borde syftet vara att öka valdeltagandet på olika sätt och förstärka demokratin. Nu blev det nog en tjänstemanna byråkratisk reform som inte behöver processas i någon parlamentarisk kommitté som satt under många möten och diskuterade och det blev ingenting. Det i sig tycker jag är ett bakslag för demokratin. Men det har väl varit lite så under den här mandatperioden. Det har varit många kommittéer. Det är stora ord, det ska utredas och sedan blir det inte mycket mera. Det som nu är möjligt på lagtingsnivå, dvs att partierna direkt kan nominera sina kandidater, ska också bli möjligt på kommunal nivå. Det som har råddat till det är att det inte är moderpartierna i alla kommuner som uteslutande lanserar sina kandidater, utan det kan finnas lokala registrerade politiska föreningar. Etablerad politisk förening är egentligen samma sak som en registrerad förening.
Det enda som var lite konstruktivt i den här processen var det här sista stycket och det var inte någon politiker som kom med det förslaget, det är benämningen parti. Det har ju länge diskuterats att vi borde ha en partilag ungefär som i riket. Problemet är ju då att det inte riktigt passar in i vårt system och att vi på något vis skulle registrera våra självständiga politiska partier i justitieministeriet. Det här är en mycket enkel och pragmatisk lösning. Analogt lite med begreppet minister, som det också var mycket spekulationer om att vi skulle kalla våra ledamöter i landskapsregeringen för ministrar, så skulle vi helt enkelt bestämma att vi kallar våra politiska föreningar för partier. Vi börjar med det i samband med översynen av lagtingets arbetsordning. Om lagtinget går in för det här så då är det redan klarlagt i lagtingsordningen att partier är de etablerade registrerade politiska föreningarna. Så är den saken klargjord. Det borde sedan ändras i våra vallagstiftningar så att vi inte skulle ha det töntiga begreppet; etablerad politisk förening. Då skulle det stå parti och det skulle sedan i praktiken innebära registrerade föreningar.
Det var nu det som det här ledde till. Det var mycket magert med tanke på demokratins utveckling. Man får i alla fall hoppas på att det i framtiden kommer större krut uppfinnare än de som ligger bakom den här reformen.
Talmannen
Begäres ordet? Diskussionen är avslutad. Väcks förslag om remiss till stora utskottet? Ingen remiss. Ärendets första behandling är avslutad.
Första behandling
4 Landskapslag om valfinansiering
Lagutskottets betänkande (LU 2/2010-2011)
Landskapsregeringens framställning (FR 29/2009-2010)
Först tillåts allmän diskussion och därefter kan förslag väckas om att remiss till stora utskottet.
Diskussion.
Ltl Olof Erland
Fru talman! Det här var den andra tummetotten. Det gäller valfinansiering. I ett skede var det diskussion om att det skulle ingå i samma lag men landskapsregeringen bedömde att den här lagen är helt annorlunda. Det har att göra med redovisningen av finansieringen av valkampanjer.
Fru talman! Jag vill börja med en rättelse. Ett tillägg till andra paragrafens första punkt. Det står så här: ”den som innehar uppdrag.” Det ska vara en rättelse som lyder så här: ”den som har valts till, samt de som innehar uppdrag som lagtingsledamöter”. Jag ska ge en kort förklaring till varför vi har blivit uppmärksammade på det. Det kan finnas situationer där landskapsregeringen sitter kvar, ministrarna blir invalda i lagtinget utan att gå tillbaka till lagtinget. De sitter helt enkelt kvar enligt lagtingsbeslut. För att täppa den luckan så föreslår vi den här rättelsen. Det föll bort i slutdiskussionen.
För övrigt, fru talman, så har vi gjort några ändringar, förtydliganden. Det gäller den andra paragrafen och det gäller också åttonde paragrafen. Vi har ändrat i sak. Framställningen innehöll en bestämmelse om att redovisningen skulle göras av dem som inträder i lagtinget och intar sina platser och deras första och andra suppleanter. Vi har ändrat det att den som under perioden inträder i lagtinget, vare sig det är första dagen eller senare, ska göra redovisningen. Det som man kanske bör upplysa om, som är lite speciellt, är att det finns inte några sanktioner när man gör redovisningen som ska lämnas in till revisorsmyndigheterna. Det är alltså inga sanktioner utan det är redovisningen som förväntas ge den effekten, att man av moraliska skäl redovisar vad man har gjort och sedan får allmänheten göra sin bedömning.
Det här är något som har diskuterats väldigt mycket i rikssammanhang. Det här är en viktig sak för att legitimera det politiska systemet. Senaste val var det en diskussion om hur tidningarna gav rabatter och vem som delade ut pengar osv. Med den här lagen kan man inte fullständigt kontrollera valfinansieringen. Om någon ger en summa åt en annan person så är det ingenting som redovisas eller följs upp. Det är självdeklaration kan man säga.
Talmannen
Begäres ordet? Diskussionen är avslutad.
Lagtinget konstaterar rättelsen och tar det till protokollet.
Väcks förslag om remiss till stora utskottet? Ingen remiss. Ärendets första behandling är avslutad.
Enda behandling efter bordläggning
5 Landskapsrevisorernas berättelse för år 2009
Finansutskottets betänkande (FU 1/2010-2011)
Landskapsrevisorernas berättelse (RB 1/2009-2010)
Först tillåts diskussion och därefter vidtar detaljbehandlingen.
Diskussion.
Ltl Jan-Erik Mattsson
Fru talman! Med anledning av den diskussionen som var senaste måndag i det här ärendet, och jag kan konstatera att lantrådet är sjuk idag och frånvarande, så föreslår jag att ärendet bordläggs till inkommande onsdag.
Talmannen
Är det någon som understöder bordläggning?
Ltl Anders Englund
Fru talman! Jag understöder bordläggningsförslaget och tidpunkten.
Talmannen
Under diskussionen har ltl Jan-Erik Mattsson, understödd av ltl Anders Englund, föreslagit bordläggning. Ärendet kommer att bordläggas till onsdagen den 8 december 2010.
Föredras
6 Förändring av taxisystemet
Landskapsregeringens svar
Ltl Carina Aaltonens enkla fråga (EF 1/2010-2011)
Föredras
7 Europeiska konstruktionsstandarder
Landskapsregeringens svar
Ltl Barbro Sundbacks enkla fråga (EF 3/2010-2011)
Ärendena nr 6 och 7 avförs från dagens föredragningslista och upptas till behandling onsdagen den 8 december 2010.
Plenum slutar
Nästa plenum hålls 8.12.2010 kl. 13.00. Plenum är avslutat. (Plenum avslutades kl.15.07).