Remissdebatt

Enligt arbetsordningens 44 § beslutar lagtinget på förslag av talmannen till vilket utskott ett ärende ska remitteras. Beslutet fattas efter avslutad diskussion. Talmannens förslag är att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.

Diskussion.

Vtm Viveka Eriksson

Talman! På våren behandlade lagtinget lagtingsordningen och den har nu passerat kontrollsystemet. En följd av att lagtingsordningen träder ikraft innebär att vi också behöver göra vissa justeringar i arbetsordningen.

Den arbetsgrupp som har jobbat med detta fick uppdraget att se över både lagtingsordningen och arbetsordningen eftersom vi år 2011 hade en reformering av hela systemet. Vi skulle titta på erfarenheterna av det nya systemet. Detta har nu en arbetsgrupp gjort. Arbetsgruppen har överfört ett förslag till talmanskonferensen som förelägger en framställning om en ny arbetsordning. Det är viktigt att notera att vi har valt modellen att göra en helt ny arbetsordning. Vi har inte bara gått in i de paragrafer där det har skett materiella förändringar av den orsaken att det blev omflyttningar av kapitel och paragrafen. Det skulle ha blivit väldigt krångligt att bara öppna upp vissa paragrafer, därför är det en helt ny arbetsordning.

Arbetsordningen ska inte genomgå en lagstiftningskontroll. Talmanskonferensen räknar med att vi ska få igenom den här processen under de här veckorna. Lag- och kulturutskottet ska behandla framställningen och att arbetsordningen jämsides med lagtingsordningen ska träda ikraft när det nya lagtinget sammanträder i november, beroende på vilken dag som är nästa lagtings första dag.

Vi kan inte påstå att det föreslås några stora genomgripande förändringar. Det är ganska mycket ändringsförslag som föreslås i ett förtydligande syfte.

Talmanskonferensen, 12 § talmanskonferensens uppgifter: Där har vi gjort en hel del ändringar och tillägg. Vi har gjort en mera uttömmande lista över talmanskonferensens arbetsuppgifter. Talmanskonferensen har två funktioner; dels att själva föreslå direkt till plenum eller besluta och dels att fungera som ett rådgivande till talmannen.

Nytt i 12 § och talmanskonferensen är att talmanskonferensen kan väcka förslag om att tillsätta ytterligare utskott som avses i lagtingsordningen. I lagtingsordningen infördes möjligheten med ytterligare utskott. Det förekom tidigare ganska mycket diskussioner om utskottfördelningen. Från 2011 infördes systemet med tre utskott. Det var mycket diskussioner om arbetsfördelningen mellan utskotten. Önskemål fanns också att man skulle återgå till fem eller åtminstone flera utskott än tre. Därför öppnades den här möjligheten med ytterligare utskott. Om det visar sig att det under en period t.ex. blir mycket näringslagstiftning och näringslagstiftning går nu till finans- och näringsutskottet så kunde man då tillsätta ytterligare utskott för just näringspolitik. Den här möjligheten finns och det blir då lite mer flexibelt. Då är det talmanskonferensen som ska väcka det förslaget inför plenum.

En annan ny sak är att talmanskonferensen ska utfärda anvisningar om lagtingsledamöternas anmälningar om bindningar och annan motsvarande praxis. Detta mot bakgrund av GRECO rekommendationerna, Europarådets organ mot korruption, som har riktats till alla parlament även till Ålands lagting. Till den delen föreslås nu att det är talmanskonferensen som ska se på det här och föreslå praxis i de här frågorna.

När det gäller lantrådets upplysning som hon hade här på våren så fördes diskussioner i talmanskonferensen om att det inte fanns något regelverk för hur debatten ska hållas. Det förekom en diskussion om vem som i så fall besluter om detta. Därför förs det nu in att det är talmanskonferensens ansvar att besluta om vilka diskussioner som tillåts och också grunderna för lantrådets upplysning. Talmanskonferensen kan besluta om lantrådet ges möjligheten att ge upplysning. Utgångspunkten är att lantrådet alltid har den här möjligheten, men talmanskonferensen har en möjlighet att påverka hur detta görs.

Talmanskonferensen ska också fatta beslut om och när och på vilka villkor som gruppanföranden är tillåtna. Enligt praxis idag har vi systemet att när det kommer en framställning så tillåts grupperna alltid att hålla ett anförande innan debatten inleds för alla ledamöter. Här ska talmanskonferensen kunna föreslå regelverk för detta.

I grunddokumentet från talmanskonferensen föreslogs att justeringsutskottet skulle avskaffas. Men lag- och kulturutskottet ändrade på detta och föreslog istället att justeringsutskottet kan finnas men att lagtinget kan fatta beslut om att avskaffa justeringsutskottet på förslag av talmanskonferensen. Om det blir så att justeringsutskottet avskaffas så kommer det arbetet att ligga på lagtingets kansli och då kan det uppstå problematiska fall där det behöver göras en ytterligare bedömning. Då har lagtingets kansli möjlighet att hänskjuta de frågorna till talmanskonferensen som är ett organ där faktiskt alla lagtingsgrupperna är representerade.

Självstyrelsepolitiska nämnden; där har vi gjort en ändring såtillvida att självstyrelsepolitiska nämnden kommer före utskotten. I den gamla arbetsordningen hade vi en annan följd.  Vi tycker att självstyrelsepolitiska nämnden, som är lagtingets tyngsta organ, ska komma först i vårt styrande dokument. Den har helt enkelt bytt plats. I arbetsordningen sägs nu att självstyrelsepolitiska nämndens regelverk ska följa samma regelverk som utskotten. Det finns närmare stadgat om hur det ska gå till.

Nytt i samband med lagtingsordningen är att ärenden kan remitteras direkt till självstyrelsepolitiska nämnden, särskilt när det gäller internationella fördrag. Det har förekommit diskussioner om att det inte har gått att remittera ärenden direkt till nämnden. Ärenden har alltid remitterats till utskotten trots att nämnden ändå alltid har hörts särskilt när det gäller internationella fördrag.

Subsidiaritetskontrollen sköts av självstyrelsepolitiska nämnden. Den riktningen antog vi redan i lagtingsordningen. Nämnden fattar beslut i subsidiaritetsärenden på lagtingets vägnar. Systemet är nytt för det har varit tungarbetat när man har skickat alla rättsakter som har kommit till alla lagtingsledamöter. Nu minskar vi på den byråkratiska ordningen och rättsakterna går direkt till självstyrelsepolitiska nämndens medlemmar. På så sätt kommer hela lagtinget att få de här ärendena på sitt bord genom att alla grupper har representation i nämnden. Subsidiaritetsärenden ska också finnas på lagtingets hemsida. Nämnden avgör om ett ärende borde prövas i enlighet med subsidiaritetsregeln. I så fall besluter självstyrelsepolitiska nämnden att ge ett motiverat yttrande till Finlands riksdag.

Utskotten 5 kapitlet; 17 § är helt ny. Portalparagrafen som vi har tillfört har tillkommit på grund av diskussionerna som har förekommit gällande att det är lite ojämn arbetsfördelning mellan utskotten. Vi har den historiska erfarenheten att arbetet är lite ojämnt. En del utskott har mera arbete ibland och ibland är det andra utskott. För att lite kunna parera arbetstyngden i utskotten så ges talmanskonferensen möjlighet att besluta om till vilka utskott olika ärenden skickas, oberoende av den uppräkning som finns utskottens ansvarsområden. Då kan talmanskonferensen beakta arbetssituationen.

I portalparagrafen om utskotten vill vi igen understryka vikten av att lagtinget tar sig an EU-ärenden. Till utskottens ansvar hör, förutom ärenden som remitteras till utskotten, att hålla sig informerade om aktuella EU-ärenden. Vi trycker på den här frågan i flera paragrafer. Vi tycker att det är så viktigt att lagtinget är involverade i ett tidigt skede när det gäller EU-ärenden som ligger inom våra behörighetsområden.

I portalparagrafen finns också en ny skrivning om att landskapsregeringen bör förankra övergripande frågor som gäller viktiga samhällsfunktioner. Vi har pekat ut public service, spelmonopol och postverksamhet. Det finns ett allmänt intresse inom de områdena, inte på det viset att lagtinget ska blanda sig i det operativa ansvaret men lagtinget ska kunna säga till när övergripande riktlinjer dras upp.

När det gäller de olika utskotten, t.ex. lag- och kulturutskottet, så sker det inte några större ändringar. Vi föreslår att körkort och andra trafiktillstånd lämpligen hör samman med allmän ordning och säkerhet. Därmed är det områden som borde behandlas av lag- och kulturutskottet som har hand om allmän ordning och säkerhet. När det gäller finans- och näringsutskottet så döper vi om trafik till infrastruktur.

I nu gällande arbetsordning finns en lång paragraf om finans- och näringsutskottet och dess ansvar över tjänstekollektivavtal. Nu föreslår vi en helt egen paragraf för utskottsbehandling av tjänstekollektivavtal. Innehållsmässigt är det inte några större ändringar till den delen. Det är bara för att tydliggöra hur tjänstekollektivavtal hanteras och att man tydliggör att det är finans- och näringsutskottet som hanterar frågorna för hela lagtingets räkning.

Jag var tidigare inne på justeringsutskottet. Justeringsutskottet kan avskaffas och då ankommer det på lagtingets kansli att sköta justeringen av lagtingets protokoll och lagar.

När det gäller frågestunden så har vi föreslagit att den ska avbyråkratiseras. Idag har vi ett system där man förhand ska meddela lagtingets kansli dagen innan om man ska ställa en fråga. Nu föreslår vi att det är fritt fram att ställa frågor på frågestunden men på ett sådant sätt att talmanskonferensen kan göra ett regelverk här om så behövs.

Talmanskonferensen får också möjlighet att införa tidsbegränsningar av anföranden vilket har diskuterats ganska mycket. Vi införde ett nytt system där vi kortade ner anförandena. Det är inte tvingande, utan det är en rekommenderad taltid. Om och när den här arbetsordningen går igenom så är det talmanskonferensen som närmare kan föreslå och besluta om tidsbegränsningar.

När det gäller frånvaro så tydliggör vi att när man anmäler frånvaro så gör man det för hela lagtingsveckan. Idag fungerar det ofta så att man bara anmäla frånvaro från plenum. De facto innefattar vår arbetsvecka också utskottsdagarna. Är man borta från plenum så är man borta hela veckan.

Föredragningslistan för plenum kommer att ändras. Bordläggning kommer att tas bort. Nu kommer alla ärenden att antecknas för kännedom både när det är en framställning och ett betänkande. Vi skiljer alltså åt för kännedom och bordläggning. Idag när ett betänkande kommer på bordet så bordläggs det första gången, men nu kommer alla ärenden som blir nya för diskussion för kännedom. Bordläggning blir det sedan när vi verkligen bordlägger ett ärende.

Ytterligare en viktig sak handlar om offentlighet i utskotten vilket vi har diskuterat en hel del. Det finns en ganska klar uppfattning i lagtinget om att handlingar och diskussioner i utskotten förs bakom lyckta dörrar eftersom utskottsbehandlingar inte är offentliga. Men ofta berättar man ändå i salen vad som sägs. Det är väldigt viktigt att vi kommer ihåg det här. Man ska fritt kunna komma till ett utskott och berätta om olika saker utan att man ska känna att man blir torgförd sedan i den allmänna debatten. Därför tydliggör vi att utskottens beslut blir offentliga så fort klubban har fallit. Då kan också utskottet besluta om att handlingar som ligger till grund, dvs. när sakkunniga hörs i utskotten så lämnar de ofta över papper, också blir offentliga om den som har lämnat uppgifterna är införstådd i det. Det är väldigt viktigt att så mycket som möjligt ska vara offentligt och tillgängligt för allmänheten och även tillgängligt för efterkommande processer. Särskilt när det gäller lagstiftningsärenden är det bra om man längre fram kan gå tillbaka och titta på de handlingar som ligger till grund för lagen. Det ska vara största möjliga offentlighet men med respekt tagen till dem som blir hörda i utskotten. Man ska känna att man ska kunna prata ganska fritt i utskotten.

Det finns väldigt många andra förtydliganden som jag inte behöver gå in på. Tack.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Först ett tack till vtm Eriksson för presentationen av talmanskonferensens förslag som i sin helhet bygger på arbetsgruppens förslag. Stort tack även för insatsen som ordförande för gruppen, även om vi har förlitat oss oerhört mycket på lagtingsdirektören även i denna fråga.

Jag välkomnar en debatt i den här frågan. Jag ser att många har begärt ordet, det är bra. Det är viktigt att vi till det nya lagtingets lämnar ett regelverk som man kan leva med. Vi som kommer att lämna det här lagtinget, i alla fall en del av oss, i slutet av den här mandatperioden vet att vi har haft ett särskilt irritationsmoment med oss. Det är utskotten; strukturen och arbetsmängden. Det är inte så roligt att från enskilda medlemmar från utskott få höra att de inte kan tänka sig att fortsätta att jobba inom utskotten på grund av arbetsbördan. Det här är någonting som även det nya lagtinget måste fundera på. Hur ska man få det här att fungera?

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Det har diskuterats. Dels diskuterade vi det när vi jobbade med lagtingsordningen men också nu. Blir situationen på det viset att det blir väldigt mycket ärenden inom ett utskott så då har lagtinget möjlighet att tillsätta ett ytterligare utskott för vissa områden. Talmanskonferensen ges också möjligheten att bättre fördela arbetsbörda för utskotten och det kommer också att underlätta.

Utskottsstrukturen med tre utskott slog vi fast i samband med lagtingsordningen. Jag tror nog att det är ett bra sätt att jobba på bara man sedan lite kan parera det.

Ltl Harry Jansson, replik

Talman! Jag tror också att det är en framgång och att vi får en ökad flexibilitet. Det är viktigt för alla i salen att förstå att lagtingsordningen är en lag. Det är lagtingsordningen som sätter ribban.

När det gäller den nya 17 § sista momentet om att landskapsregeringen bör informera det åländska samhället om grundläggande frågor så är det viktigt att komma ihåg att det här är ingenting som kommer att tvinga landskapsregeringen att informera. Det är fortfarande landskapsregeringen som bedömer om det är viktigt med tanke på varje enskild fråga, t.ex. till public service, om man vill föra diskussionen till lagtinget.

Talmannen

Tiden är ute!

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Utskotten och lagtinget ska självfallet inte blanda sig i den operativa verksamheten inom de här områdena. Men de har ett stort allmänt intresse. Diskussioner har förekommit om public service. Lagtinget, det folkvalda parlamentet, ska ha någonting att säga när det gäller övergripande riktlinjer i de frågorna. Alla de här tre områdena har ett stort samhällsintresse.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Tack för ert anförande med många klargöranden.

 Jag har dock bara en fråga till vtm Viveka Eriksson. Det gäller sjukfrånvaron. Jag förstod inte riktigt. Om jag är sjuk på måndag och anmäler frånvaro, hur kan jag ändå vara sjuk hela veckan om jag är frisk på tisdagen? Då kommer jag väl på jobb.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Jag uttryckte mig inte tillräckligt klart. Är man borta hela veckan, om man är bortrest eller sjuk hela veckan, då bör man också sjukanmäla sig eller anmäla frånvaro för hela den tiden. Praxis har ändå varit att anmäla sin frånvaro endast till plenidagarna, trots att man kanske också har varit frånvarande tisdag, torsdag och fredag. Därför vill vi tydliggöra att om man är borta så är man borta också ifrån utskottsdagarna. Men om man är på plats då är man ju inte frånvarande.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack för detta förtydligande. Vi har ju ersättare i utskotten och man har en skyldighet att kontakta dem om man är borta.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Igge Holmberg, replik

Jag är inne på samma sak som ltl Sara Kemetter. Jag sitter de facto inte längre i något utskott sedan jag byttes från BSPC och det finns även ett par andra ledamöter som inte sitter i utskott. Om vi anmäler oss frånvarande från ett plenum så kan vi ju inte anmäla oss frånvarande från ett utskott och arbetsuppgifter som vi inte har.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Diskussionen har varit den att är man borta måndag och onsdag så är man väl rimligen också borta på tisdag. Det är orsaken. Man ska alltid finnas till lagtingets förfogande under pleniperioderna. Om man är bortrest så behöver man anmäla att man är bortrest.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torbjörn Eliasson

Tack, fru talman! Tack vtm Eriksson för en bra presentation av förslaget till ny arbetsordning. Det är ett förslag som är riktigt bra på de allra flesta punkter. Man föreslår reparation av de buggar som fanns sedan detta tillkom för ett antal år sedan.

Jag tycker att det finns en brist och den bristen gäller både arbetsordningen och lagtingsordningen. Det saknas ett näringsutskott. Jag tillhör dem, kanske i minoritet, av lagtingsledamöterna som inte är helt nöjda med den nya formen för lagtingets utskottsindelning. En förändring var påkallad och avsikterna var säkert goda när man minskade antalet utskott genom fusioner men ingreppet blev lite för drastiskt.

Idag har vi facit i hand. Arbetsfördelningen mellan utskotten är för ojämn och viktiga politikområden hinner inte täckas in på samma noggranna sätt som innan reformen, enligt mitt förmenande. Enligt min åsikt får näringslivsfrågorna inte den tid och uppmärksamhet som de förtjänar.

Jag tänker framför allt på finans- och näringsutskottet som överbelastades med uppgifter och allt sedan reformen haft en övertung arbetssituation. Jag är säker på att detta utskott suttit överlägset flest timmar i möten för att kunna leverera betänkanden till lagtinget. Det som inte går att mäta är hur den överstora arbetsuppgiften påverkat utskottets möjligheter att gå på djupet i alla behandlingar, inte heller vad utskottet tvingats lämna obehandlat. Hur kommer det att gå med t.ex. alla motioner som har lämnats in?

Fru talman! Det här känner nog alla i denna församling till. Talmanskonferensen har nu gjort ett försök att korrigera obalansen bland annat genom två nya paragrafer, 17 och 23: Jag citerar från detaljmotiveringarna 23 §: ”Enligt den nya lagtingsordningen kan lagtinget tillsätta ytterligare utskott och enligt § 12 (bör nog vara § 20) ankommer det på talmanskonferensen att väcka förslag om tillsättande av sådana ytterliga utskott. Föreslås nu att det i arbetsordningen intas en bestämmelse enligt vilken det samtidigt ska bestämmas vilka utskottens uppgifter är, hur många ledamöter samt ersättare utskottet ska ha samt för vilken tid utskottet tillsätts”.

Här har alltså framtida lagting möjlighet att tillsätta exempelvis ett näringsutskott, för kanske sex månader eller kanske 1 år eller kanske 4 år, om det skulle finnas behov och känns viktigt.

Bästa kolleger, ni hör väl hur ”kolligt” det låter. Åland förtjänar bättre, Ålands lagting ska ha ett näringsutskott och det ska stå inskrivet i lagen!

Varför hävdar sig Åland så bra trots att det är dåliga tider? Varför har Åland så hög levnadsstandard och så låg arbetslöshet trots att vi lever på en liten plats mitt i havet? Varför är vår sysselsättningsgrad så hög i jämförelse med andras? Varför är vi intressanta och varför vill människor från världens alla hörn flytta till Åland och bo och jobba här?

Ja, säkert därför att det är en underbar plats i världen på många olika sätt, säkert också därför att det känns tryggt att leva och bo på Åland. Men kanske ändå, mest av allt, för att vi har ett piggt och kreativt näringsliv som alltid ser nya möjligheter och söker och finner nya väger. Det är, bästa kolleger, motorn i vårt samhälle. Entreprenörerna och företagen skapar arbetsplatserna, exportintäkterna och skatteinkomsterna. Utan ett växande näringsliv skulle inte Åland vara det vi är idag och utan god jordmån för företagande kommer vi inte att kunna hålla ställningarna. Så är det, och just därför behövs en bra näringspolitik och ett stort engagemang också från lagtinget.

Med tanke på Ålandskommittén och kampen om större behörighet så behöver självklart samhällets motor uppmärksamhet i lagtinget, ett näringsutskott.

Fru talman! Jag hävdar att det är ofördelaktigt för självstyrande Åland att inte ha ett näringsutskott. Ett näringsutskott som har tid att hantera alla viktiga näringslivsfrågor och näringspolitiken. Ett näringsutskott som kan jobba med forsknings- och framtidsfrågor, inom sjöfart, livsmedelskluster, IT, turism, finans, industri med mera, med mera. Vi behöver ett näringsutskott som håller offentliga utfrågningar till exempel angående vindkraft och framtidens drivmedel. Åland är ju som konstaterats många gånger ett utmärkt testområde. Vi behöver ett näringsutskott som kan ta sig an sjöfartens problem och möjligheter och söka politiska lösningar som öppnar nya dörrar in i framtiden. Vi behöver ett näringsutskott som har tid att samarbeta med livsmedelsklustret som också är en av Ålands framtids näringar. Vi behöver ett näringsutskott som anordnar öppna seminarier om näringslivets möjligheter inom miljöteknik och IT, med mera, med mera. Jag kan göra listan lång, men slutar här.

Fru talman! Jag hävdar bestämt att Ålands lagting ska ha ett näringsutskott, att FNU blir FU och att näringsutskottet blir NU! Centerns lagtingsgrupp tycker som jag. Jag hoppas att det finns fler här i salen som tycker lika. Det vill säga att lagtings- och arbetsordningarna ska inkludera ett näringsutskott. Tack för ordet, fru talman!

Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack, talman! Jag vill visa mitt understöd till ltl Eliasson. Jag tycker att det är helt rätt. Som medlem i finans- och näringsutskottet har jag flera gånger påtalat att det känns som om vi bara bromsar och aldrig gasar. Det är finans som står främst och näring får stå tillbaka. Vi lyfte bland annat den här frågan när vi från finansutskottet var på besök på Färöarna. De sade samma sak; ”hur kan ni ha ett finans- och näringsutskott tillsammans? Hur kan ni då driva näringen framåt när ni samtidigt hela tiden måste hålla tillbaka?”

Jag tackar för ltl Eliassons inlägg, jag tycker att det var bra.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, fru talman! Jag tackar jättemycket för det stödet. Det är sant som ltl Holmberg Jansson sade, man måste kunna bromsa och gasa inom vår ekonomi. Det blir ett visst problem när man har dessa utskott tillsammans. Jag har ju lång erfarenhet från finansutskottet. Jag har varit med i finansutskottet från 2003 när jag började i lagtinget. Jag var också med ganska aktivt som ersättare de två första åren av den här perioden. Jag märkte en klar skillnad.

Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack, talman! Jag vet att ltl Petri Carlsson har fört diskussioner om att inrätta ett närings- och miljöutskott. Sociala frågor är ofta tunga och kräver många tankar bakom innan man väl kommer till sak. Med tanke på vår utveckling inom hållbarhet så kanske näring och miljö skulle vara bättre än social och miljö. Jag tror det i alla fall. Vad tror ltl Eliasson?

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, fru talman! Jag måste fundera på den saken. Jag tackar i varje fall för det stöd jag har fått för det som jag har sagt här idag och det står jag för.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Nu diskuterar vi arbetsordningen, vi har tagit lagtingsordningen redan. Även fast jag håller med om att näringslivet är motorn i det åländska samhället så måste man ändå komma ihåg vad som är parlamentets uppgifter. Det är budget och lagstiftning. Vi har väldigt lite lagstiftning som berör näringsverksamhet. Det går ofta till social- och miljöutskottet eftersom det är EU-direktiv och sådana saker. Jag är ändå lite förvånad. Jag menar att det finns alla möjligheter att föra en aktiv näringspolitik genom landskapsregeringen, genom lagtingsgrupperna, och genom de politiska partierna. Vi kan anordna seminarier ändå bara det inte går igenom näringsutskottet.

Jag vill också peka på problem inom lag- och kulturutskottet. Där har vi självstyrelsens alla pelare; vi har kulturfrågor, vi har utbildningsfrågor och vi har ordning och säkerhet. Jag ogillar att vi nu här på slutrakan ska mäta vem som har arbetat mest. Det tycker jag genuint illa om.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Katrin Sjögren. Jag tycker att ltl Sjögren tar i lite mycket nu faktiskt. Jag pratade inte illa om några andra utskott. Jag pratade bara om hur situationen är i finans- och näringsutskottet. Jag konstaterar att vi har ett stort näringsliv som behöver all omvårdnad som det kan få från landskapsregeringen och från lagtinget.

Jag vet också att lagtingsordningen är tagen. Jag konstaterade att det rör också den. Det som jag säger här idag från den här talarstolen är hur jag gärna ser att man hanterar frågan framöver. Man måste naturligtvis ändra både i lagtingsordningen och i arbetsordningen. Jag ser det som en brist att vi inte har ett näringsutskott. Om man frågar i Finland, Sverige eller var som helst om det behövs ett näringsutskott i riksdagen så tror jag att svaret är ja.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Jag tycker att centerns gruppanförande nu underkänner hela näringspolitiken som man har varit med och bedrivit under fyra år. När man sitter i landskapsregeringen har man alla verktyg i verktygsboxen.

Jag tror mig också veta att näringslivet har sin egen verksamhet. De är gladare ju mindre politikerna petar i näringslivet. Det gäller att ge förutsättningar för näringslivet och att stimulera. Jag tror inte att man är så jätteintresserad av långa politiska klåfingrigheter. Avbyråkratisera, ge förutsättningar, stimulera och visa ett intresse, det finns alla möjligheter att göra det redan idag.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, fru talman! Jag känner inte riktigt igen ltl Sjögren och hennes resonemang. Det handlar inte om att peta eller vara klåfingrig. Jag förstår mig inte på det här.

Bara att ha ett näringsutskott signalerar ju att man är intresserad av den här frågan. Det går att utveckla. Det är mycket som man kan göra i ett näringsutskott. Jag nämnde t.ex. öppna utfrågningar och seminarier osv. I ett näringsutskott koncentrerar man sig till hundra procent på näringslivsfrågorna, vilket nuvarande finans- och näringsutskott inte orkar och mäktar med. Det är sanningen, det är jag övertygad om.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Nu har vi en remissdebatt om arbetsordningen. I arbetsordningen bestämmer vi inte vilka utskott som ska finnas i lagtinget. Det gjorde vi i lagtingsordningen. Centergruppen var med i arbetsgruppen i talmanskonferensen, i lag- och kulturutskottet och bestämde att vi skulle ha tre utskott.

Näringspolitiken är viktig, men nu för man in den här diskussionen på fel ställe. Man borde då ha drivit detta i lagtingsordningen. Vad är nu ltl Eliassons förslag? Vad ska lag- och kulturutskottet nu göra eftersom det här är en remiss med uppmaning till utskottet att agera?

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, fru talman! Det ju förhoppningsvis aldrig för sent att inse att det man har gjort kanske inte var riktigt rätt. Jag anser att det här är min sista chans att tala om den här frågan. Jag kan inte göra någonting åt det. Jag vet att lagtingsordningen då måste ändras och nu pratar vi om arbetsordningen. Jag känner till allt detta, men jag ville inte låta det här vara osagt. Jag tror att man måste se till att man igen får ett näringsutskott i Ålands lagting. Jag tror på det. Det är inte bara min rättighet utan min skyldighet att säga det nu.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! När det gäller det nya förslaget till arbetsordningen och också det gamla så sägs det att vi ska hålla inom de ramar som ett ärende ger. Det här ärendet, arbetsordningen, ger oss de ramarna att vi inom lagtingsordningens ramar kan göra vissa konkretiseringar. Vi kan inte gå in och börja ändra på utskottsstrukturen nu. Därför tycker jag, fru talman, att vi nu är lite på sidan om ärendet.  Vi borde hålla oss till det som vi kan jobba vidare med. Sedan i framtiden får man öppna upp lagtingsordningen och man får göra om hela processen.

När det gäller arbetsbördan i de olika utskotten så är det väldigt ojämnt. Ibland har lag- och kulturutskottet mera arbete, ibland har social- och miljöutskottet mera arbete och ibland har finans- och näringsutskottet mera arbete. Därför har vi nu i det här förslaget sagt att man ska kunna fördela om arbetsbördan. Vi har också pekat på att det finns möjligheter att tillsätta ytterligare utskott för t.ex. näringspolitiken.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, fru talman! Javisst, vtm Eriksson, och detta är jättebra. Jag började mitt anförande med att säga att man har gjort många fina bra förändringar. Men jag saknade den här förändringen. Att jag inte skulle få prata om det här har jag svårt att tro eftersom jag citerade detaljmotiveringen från 23 § som just handlar om de här frågorna. Jag nämnde att det här också berör lagtingsordningen. Jag har inte diskuterat lagtingsordningen utan jag håller mig till förslaget till ny arbetsordning.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson, replik

Vtm Viveka Eriksson sade mycket av det som jag tänkte säga. Nu pratar vi de facto om arbetsordningen. Vi skjuter det åt sidan och försöker analysera vad ltl Eliasson säger. Han efterlyser mera näringspolitiskt fokus, vilket jag tycker att är väldigt bra. Jag försöker ta fasta på det positiva. Ltl Eliasson säger att vi ska ha ett näringsutskott och räknar upp arbetsuppgifter. Man ska sköta seminarier, utbildning, kunskap och diskussioner. Det här är ju väldigt långt näringsministerns och näringsavdelningens arbetsuppgifter såsom jag ser det. Visst framkommer det ju mellan raderna att man inte är nöjd med den näringspolitik som man själv ifrån centerns sida har stått bakom.

Ltl Eliasson, jag är den första att hålla med om att arbetsbelastningen kanske blev ojämn, men det handlar nog mer om ledamöterna i utskotten än strukturen. Här kan man arbeta hela dagarna om man vill eller man kan läsa tidningar i tidningsrummet och man vill det. Det valet gör man själv.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, fru talman! Jovisst, det är klart att det är näringsministern och regeringen som hanterar de här frågorna på regeringsnivå men de ska också finnas i lagtinget eller i en riksdag. Näringsfrågorna finns i alla andra riksdagar och därför bör de också finnas här. Vad håller Ålandskommittén på med nu? Ja, att få över så mycket ny behörighet som möjligt till Åland. Då tror jag att det kommer att behövas ett näringsutskott. Det är min övertygelse. Vissa här i salen ruskar på huvudet och det må ni gärna göra. Det här är min åsikt och jag framför den.

Ltl Anders Eriksson, replik

Eftersom föregående replikställare sade mycket av det som jag tänkte säga så kom jag inte riktigt fram till pudelns kärna. Jag håller med om att vi ska fokusera på det positiva. Jag håller med om att man behöver ett betydligt starkare näringspolitiskt fokus än vad vi har haft hittills om vi ska behålla vår välfärd och klara av de sociala utmaningar som vi står inför. Det håller jag absolut med om.

Jag var med i den allra första gruppen som faktiskt utmejslade den här utskottsstrukturen så jag tar mitt ansvar. Jag gick med på det här av en enda anledning, som vi alla var överens om märkväl, att Lex Gunnar och ersättarna som de facto inte har tillräckligt folkligt stöd skulle tas bort. Det var grundtanken. Ministrarna skulle vara här i salen men inte sitta i utskotten och därför måste vi bygga om utskottsstrukturen. Sedan blev det som det ofta blir när vi gör åländska reformer, vi fick bara nackdelarna. Det var en nackdel, det håller jag med Eliasson om, att näringsfrågorna fick en alltför undanskymd roll. Jag varnade för att föra ihop finans och näring för det kan gå så att näringsfrågorna blir på undantag och så har de blivit. Det är detta som jag uppfattar att ltl Eliasson ville säga.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, ltl Eriksson. Jag kan konstatera att just i den frågan som jag hade upp i mitt anförande så är vi rörande överens. Är det så att man gör en förändring och konstaterar att allt kanske inte riktigt blev så som vi tänkte då måste man ha en politisk beredskap att ändra sig, säga vad vi gjorde fel, säga att så här borde vi inte ha gjort och så ändrar man det. I ett av mina sista anföranden ville jag framföra att jag hoppas att lagtinget kommer att se till att vi får ett näringsutskott för Åland är värt det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mika Nordberg, replik

Fru talman! Jag har haft förmånen att sitta i finans- och näringsutskottet som viceordförande i snart fyra år. Det slog mig precis att jag just skrev på mitt papper; vad är utskottets uppgift? Enligt mig är det en väsentlig fråga. Jag har kommit fram till att vi idkar parlamentarism här. Det finns x antal partier som utgör en majoritet i lagtinget, de väljer en regering, de väljer ministrar och det är de som kommer med lagförslagen som behandlas utskottena. Lagförslagen har redan varit på remiss till de politiska partierna och de har gått på remiss till intresseorganisationer. Det betyder att de här lagförslagen är förankrade politiskt. Det borde det inte hysa något tvivel om. Det är lagstiftningsmekanismen. Har man kommit ihåg alla paragrafer? Är det här rätt och riktigt? Det är väl det som utskottena ska jobba med och inte ändra på det politiska innehållet i de lagförslag som kommer. Men jag kanske har missförstått min roll under de här fyra åren?

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Jag har ingen kommentar till det. Jag vet inte hur jag ska kommentera det faktiskt. Jag är ledsen ltl Nordberg.

Ltl Mika Nordberg, replik

Fru talman! Under mina utskottsmöten har jag många gånger suttit och funderat när vi har en massa höranden. Många höranden tar av sin privata arbetstid och tid från andra uppgifter som de skulle kunna göra. Hörandena kommer till utskottet i tron att det som de säger kommer att ändra på lagstiftningen. Jag har väldigt svårt att tänka mig att när hela processen gått så långt och man ska kontrollera om det är möjligt att göra så här så ska vi politiskt sedan börja ändra. Hur skulle det se ut om man skulle jobba så i alla utskott? Det skulle bli ett enda virrvarr av alltihop. Jag tror att man måste backa och titta på vad som är utskottens uppgifter i grunden.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, fru talman! Nu tror jag att jag förstår vad ltl Nordberg åsyftar. Det handlar alltså om processen med det här förslaget. När det gäller just utskottsfördelningen och även vissa andra detaljer som jag inte tog upp i mitt anförande och när det gäller sammanföringen av finans- och näringsutskottet så har jag faktiskt alltid haft den åsikten och även framfört den. Jag har också suttit i regeringsmajoriteter hela tiden. Ni vet alla att man inte alltid håller med till hundra procent om de förslag som ges och klubbas. Nu ville jag i varje fall säga till vad jag tycker om den här frågan.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Sent ska syndaren vakna. Efter cirka 1 415 dagar av lagtingsmandatet, 45 dagar före vi ska sluta, vill centern diskutera näringspolitik i det här udda ämnet där beslutet redan är fattat långt tidigare. Jag inser behovet. Man känner sig antagligen lite pressad över att man inte har kunnat föra en konstruktiv näringspolitik. Man känner sig lite skakad av det faktumet.

Finans- och näringsutskottet har jobbat mycket med finansiella frågor. Jag håller också med om att det finns ett stort behov av att diskutera näringspolitik i framtiden. Men vi har ändå diskuterat ganska mycket näringspolitik. Vi har haft ämnet tillväxt som tema i samband med många budgetar. Vi har hört många näringslivsrepresentanter. Vi hade en skogsbrukslagstiftning där vi på liberalernas förslag hade ett öppet hörande och hörde hela näringen. Märkväl, det var liberalerna som föreslog ett öppet hörande, inte centern.

Inom de ramar och den tid vi haft så har vi försökt göra vårt bästa.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, fru talman! Den första delen av ltl Perämaas replik lämnar vi därhän, den kommenterar jag inte, om syndaren och annat.

I slutet av repliken håller faktiskt ltl Perämaa med om att vi gärna kan satsa och fokusera mera på näringslivsfrågor samt att det kanske inte har funnits tillräckligt med utrymme för de frågorna i nuvarande finans- och näringsutskottet. Tack för det.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det finns heller inte alltid tillräckligt med tid för att behandla de finansiella frågorna såsom de ska behandlas. Arbetet blir lättare ju bättre beredning av ärendena. Jag upprepar, det hörandet om näringspolitik som vi hade, där kom förslaget inte ifrån centern utan ifrån mitt eget parti. Vi har hört många näringslivsrepresentanter.

Håll nu lite med om öppningen av min replik. Att nu 45 dagar före slutet försöka prata om näringspolitik i det här ämnet, som inte riktigt hör hemma här när vi har tillbringat 1 415 dagar tidigare med möjlighet att diskutera näringspolitik hur mycket som helst, det känns något sent från centern.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, fru talman! Jag tycker faktiskt att ltl Perämaas parti ofta, nu och då, kommer med väldigt goda idéer och synpunkter. Visst! Det är så som det ska fungera här. Oppositionen och regeringen ska kunna samarbeta, först då kan vi nå riktigt goda resultat.

Det som ltl Perämaa sade i sin replik här var intressant. Att det inte heller alla gånger finns tillräckligt med utrymme att diskutera finansiella frågor. Vad drar vi för slutsatser av detta? Ja om vi separerar de här två områdena till ett finansutskott som koncentrerar sig på finansiella frågor och ett näringsutskott som koncentrerar sig på näringsfrågor då kommer båda att ha tid.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Jag har suttit med i arbetsgruppen för lagtingsordningen och arbetsordningen. Visst har man varit betänksam att ha dessa tre stora utskott. Jag gick med på detta delvis för att talmanskonferensen har den nya möjligheten att omfördela arbetet om finansutskottet blir väldigt betungande. Då kan man bilda ett näringsutskott eller så kan man omfördela vissa ärenden till ett annat utskott.

Jag förstår inte ltl Eliasson, som är en klok karl, när han säger att centergruppen står bakom näringsutskott. Centern har haft en representant i Harry Jansson i arbetsgruppen. Åtminstone när jag har varit närvarande så har jag inte hört att ltl Jansson skulle ha sagt att han vill ha ett fristående näringsutskott. Om ltl Eliasson vill ha ett näringsutskott så är det helt okej, men när han säger centergruppen vill det så blir jag lite betänksam för ltl Harry Jansson har inte sagt det.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, fru talman! Jag konstaterade i mitt anförande att man kommer med många bra förslag för att ta bort de här buggarna. Man kan omfördela ärenden och man utse ett utskott för en viss tid med ett antal medlemmar. Jag anser att det inte håller när det gäller näringspolitiken, då ska det finnas ett näringsutskott. Det ska finnas ett näringsutskott i min värld!

När det gäller centern och centers åsikter så berättade vad jag skulle säga idag och min grupp står bakom ett näringsutskott.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Jag vet inte riktigt hur jag ska tolka det där? Tycker man som medlem i regeringspartiet att man inte har skött näringspolitiken i landskapsregeringen tillräckligt noga så att man vill ha någon sorts förlåtelse från näringslivet nu i efterhand och påstå att man vill ha ett fristående näringsutskott? Jag vet inte hur jag ska tolka det här? Centern har haft representation i arbetsgruppen. Jag har inte hört att det har kommit något förslag om ett fristående näringsutskott. Jag anser att man kan göra omfördelningar och avlasta finansutskottet så att man kan sköta näringspolitiken också. Vi har redan nämnt trafik och säkerhet.

Att nu i den här turordningen börja ta upp det här alternativet när det gäller att skapa ett näringsutskott så finns möjligheten i förslaget i arbetsordningen att göra det om behoven påkallar det. Jag tycker inte att man ska gå tillbaka och riva ner alltihop. Lagtingsordningen är fastslagen.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, fru talman! Jovisst, den möjligheten finns. Det är bra och tur att åtminstone den möjligheten finns.

Lägg märke till att jag inte har föreslagit någon återremiss av det här ärendet. Jag har pratat om hur jag tycker att det bör se ut i framtiden och att det bör åtgärdas så fort som möjligt. Jag hoppas och tror att man så småningom kommer att inse att det behövs ett näringsutskott. Vi kan inte göra de här ändringarna nu. Se det som en vision eller vad som helst, en from önskan från min sida.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Karl-Johan Fogelström, replik

Jag håller med ltl Eliasson om betydelsen av näringslivet och hur viktigt det är. Jag har nu suttit med i finansutskottet i snart fyra år. Utskottet har behandlat alla de frågor som har kommit till utskottet. Majoriteten av det som har diskuterats är finansiella frågor. Vem bestämmer vilka ärenden som förs till utskottet? På något sätt känns det som om man skulle behöva en lite bredare analys och diskussion för att vi ska ge tillräcklig uppmärksamhet på näringslivsfrågor. Utskottet är en aspekt av det hela, men vem avgör vad som kommer till utskottet? Det är kanske där som nyckeln ligger.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, fru talman! Tack, ltl Fogelström, vi kanske har startat den debatten nu då, för den behövs.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Slotte, replik

Fru talman! Det har varit en intressant debatt i den här frågan. Jag håller med Torbjörn Eliasson om att vi behöver ett näringsutskott. I sammanhanget funderade jag också på om det skulle vara till fördel att man hade färre antal medlemmar i utskotten. Nu har man sju medlemmar i utskotten. Under den föregående perioden, när det fanns ett näringsutskott och flera utskott, då hade vi fem ledamöter i utskotten. Då kanske man arbetar effektivare, jag vet inte? Det är någonting att fundera på.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, fru talman! Jag hinner inte gå in på att fundera kring detta nu. Nu diskuterar vi arbetsordningen.

En sak som jag tror att skulle vara en fördel om man skulle tillsätta ett näringsutskott, det är att samtliga 30 ledamöter i detta lagting skulle få möjlighet att få en ordinarie utskottsplats. Det är viktigt. Jag har inte haft en ordinarie plats under den här perioden och det upplever jag som en brist.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Innan diskussionen går vidare vill talmannen informera om att vi kommer att göra en omfördelning i listan. Efter ärende nummer 1 kommer vi att ta upp ärende nummer 4. Ärendena nummer 2 och 3 kommer efter ärende nummer 7.

Ltl Barbro Sundback

Fru talman! Efter den här sista omgången känns det lite svårt att återvända till själva ärendet. Jag förstår inte att talmannen överhuvudtaget tillät att den här diskussionen fick pågå så här länge, men det har kanske en politisk förklaring. Det är bra att vi har fria och öppna diskussioner men den här sista diskussionen var fullkomligt onödig eftersom det som ltl Eliasson efterlyste inte kan behandlas i utskottet, möjligen då som en kläm. Vid närmare eftertanke så förstår jag att det är det stora politiska arvet som vi ska ta emot efter ltl Eliassons perioder här lagtinget och det tackar vi för.

Jag kan då parera med att i samma anda tycka att vi borde ha ett musikutskott. Det är nämligen så att Åland har extremt framgångsrika operasångare i relation till sitt befolkningsunderlag. Vi skulle på sätt och vis kunna bli världsledande och få en fantastisk berättelse som ltl Jörgen Pettersson brukar tala om. Den lilla ön med de fantastiska sångarna. Men nu finns det inte tid att diskutera sådant här i lag- och kulturutskottet. På samma sätt som i finans- och näringsutskottet så tror jag inte att de har tid med det. Men så skulle jag vilja att lagtinget utvecklades, med ett musikutskott. Musikindustrin är en av de mest lukrativa. Operan växer, tillväxten är enorm. Det här säger jag bara för att illustrera att vi kan alla tycka allt möjligt. Vi kan önska och vi kan drömma men vi måste kunna se till helheten och vara någorlunda effektiva.

Strukturen som vi nu har på utskotten är nog bra. Dessutom ska vi komma ihåg, och det saknar jag här pappret, att vi lever i ett parlamentariskt system. Jag har lite förundrat mig över speciellt finans- och näringsutskottets sätt att jobba. Som ltl Nordberg sade här så kallar man in massor med folk för att höra dem och de tar det naturligtvis allvarligt på det och har synpunkter och önskemål. De blir naturligtvis besvikna när det parlamentariska systemet förutsätter att majoriteten i stort sett följer det som regeringen föreslår. Vi har ju godtagit ett sådant system. Det är inte meningen att majoriteten ska peta i alla detaljer. Parlamentarismen fungerar mera som ett forum för oppositionen både i plenum och i utskotten. Ovana politiker vill ju vara vänliga och demokratiska och allt ska diskuteras i detalj även om det egentligen inte leder till någonting.

Det parlamentariska synsättet och det system vi har kräver ganska mycket frihet och utrymme och det tycker jag att många av de här förslagen inte riktigt följer. Det är mycket om det ska vara kontroller och bedömningar. Talmanskonferensen, där alla har representanter, ska nu plötsligt bli någon sorts ”överjag” här när det gäller hur, när och nästan med vem som vi ska få diskutera med i salen. Jag tycker att hela den här reformen andas en massa detaljstyrningar som inte hör hemma i ett parlamentariskt system.

Vår representant i den arbetsgrupp som har tagit fram det här var bortrest i samband med talmanskonferensens behandling. Han hade en reservation. På grund av att han var borta, även om han hade anmält det, så kunde reservationen tydligen inte godkännas, antagligen på några formella grunder. Men med lite god vilja och parlamentarisk frihet så hade man kunnat godkänna den också. Den reservationen syns nu inte i det här arbetet så vi kommer att aktualisera den igen i utskottet. Tyvärr upplever jag att vi har haft en utveckling nu här att debatten ska snävas av. Det ska bli mera regler, det ska bli mera bedömningar av något organ, framförallt av talmanskonferensen, om hur debatten ska föras och helst ska den inte TV-sändas för då kan den avslöjas hurdan den är. Demokratin har inte utvecklats under den här perioden.

Vad stod det då i reservationen? Den handlar framförallt om subsidiaritetsprincipen och det kapitel som gäller EU-ärenden och det tycker jag att utskottet skulle titta närmare på. Vi har idag ett system som gör att parlamentets kontroll inte fungerar av varken de föreslagna rättsakterna från EU eller de som har tagits. 

Subsidaritetskontrollen tillkom för att nationella parlament skulle ha inflytande över kommissionens arbete med att ta fram olika rättsakter. Parlamenten har inte varit så intresserade, framförallt inte deras tjänstemän, för det betyder ju ganska mycket nya arbetsuppgifter. Men när det kommer lagar hit från EU och man säger att här gick det nog för långt, här borde subsidiaritetsprincipen ha iakttagits, så då är det för sent. Den parlamentariska kontrollen ska ske via subsidiaritetsmekanismen. Den har aldrig utvecklats här i vårt lagting. Jag har en gång använt mig av den och det var ganska roligt att se att det också på den finländska sidan fanns sådana som hade reagerat på samma sak. Det betyder ganska mycket extra arbete. Nu är det ingen riktigt som ansvarar för det här.

Nu föreslås i arbetsordningen att ledamöterna inte längre ska få den här informationen, utan bara de som sitter i självstyrelsepolitiska nämnden och det ser jag inte som någon större framgång. Vtm Viveka Eriksson sade att alla partier är representerade i självstyrelsepolitiska nämnden så på det sättet fungerar det. Men i praktiken fungerar det nog inte så. Ansvaret att reagera på de olika förslagen till EU-lagstiftning måste nog på något sätt beredas antingen av tjänstemän vid lagtinget eller tillsammans med något organ. Då är informationen och hur sållningen sker av de förslag som kommer in väldigt viktig.

Jag har alltid ansett att självstyrelsepolitiska nämnden skulle vara central vad gäller inte bara den här frågan utan alla andra EU-ärenden. När det är aktuellt att besluta om olika EU-lagar så är det meningen att de ska gå till de speciella utskott som de här ärendena berör. Det systemet fungerar inte heller.

Jag tycker att lagtingsledamöter som är kritiska mot EU inte ska säga så hemskt mycket före de kommer upp med ett system där lagtingets alla utskott, inklusive självstyrelsepolitiska nämnden, bedriver en systematisk kontroll och politiskt tar ställning till och reagerar på förslagen till rättsakter från EU. Socialdemokraterna är inte alls nöjda med förslaget till den här delen. Vi kommer att ha andra förslag.

Subsidaritetskontrollen berör också delvis landskapsregeringen. Det finns några andra punkter som berör landskapsregeringen. Vi har tyckt att det är konstigt att inte landskapsregeringen har hörts överhuvudtaget i den här frågan. Man kör på bara och de ska rätta sig efter lagtingets önskemål. Det är inte heller riktigt förenligt med de parlamentariska spelreglerna. Jag hoppas att utskottet hör representanter för regeringen om ändring av arbetsordningen.

Frågan om hur vi ska anmäla vår frånvaro behöver nog utskottet titta närmare på. Det luktar riktigt öststatskontroll. Om man är borta på måndag och onsdag, då är man nog säkert borta på tisdag också och det måste man anmäla. Den parlamentariska friheten ska nog vara större än så, fru talman. Det här är inte någon folkskola där tjänstemän eller andra vid lagtingets kansli ska pricka av var man är och när man kommer tillbaka osv. Detta måste rensas ut rejält. Tack, fru talman.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Jag beklagar detta med socialdemokraternas reservation. Det stämmer. Det är talmanskonferensen som har tagit den, socialdemokraterna var inte där. Vi räknade helt enkelt med att socialdemokraterna skulle ha alla möjligheter att föra fram sina synpunkter här och i utskottet. Jag hoppas att det ändå ska räcka till.

När ltl Sundback raljerar över talmanskonferensen och att det ska bli något organ som står över lagtinget så tycker jag att det nästan är lite nedvärderande av hela vår organisation. Vi har en organisation där olika organ svarar för olika saker. Talmanskonferensen har på sitt bord att se till att arbetet i lagtinget flyter på, på bästa möjliga sätt. Talmanskonferensen har en lista på vad som ligger på bordet. De flesta av de punkterna är sådana som föreslås för plenum. Alla partier är med i talmanskonferensen och kan påverka arbete i lagtinget.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack, fru talman! Det var det som jag sade, vtm Viveka Eriksson, vår representant Christian Beijer hade meddelat att han på grund av en tjänsteresa inte kunde delta i talmanskonferensens arbete men han önskade dock att hans reservation skulle beaktas. Reservationen ingick i alla fall i det arbete som man hade utfört, men formellt ska det också påtas i detta när man säger att det går inte för att man måste vara på plats. Att peta i den här typen av detaljer passar inte ihop med den parlamentariska friheten. Vi är alla invalda här att representera våra väljare. Vi ska ha så stor frihet som möjligt att sköta vårt uppdrag, inte låsas av talmanskonferensen eller andra som hela tiden ska begränsa friheten.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Jag tycker att det här börjar bli lite märkligt. I ett parlament har man regelverk och organisation för att man ska få arbetet att flyta. Ska man kasta allt detta överbord eller vad säger ltl Sundback?

När det gäller subsidaritetskontrollen så sade ledamoten själv att det inte har fungerat. Subsidaritetskontrollen fungerar inte såsom vi har det nu. Men då görs ett försök att få någon som ansvarar att det ska fungera. När vi har haft ett delat ansvar så fungerade det inte. Nu får självstyrelsepolitiska nämnden ansvar för att bevaka frågorna och alla grupper har möjlighet att agera och de här ärendena alltid kommer att anhängiggöras på lagtingets hemsida. Ärendena kommer att vara tillgängliga för oss alla.

Ltl Barbro Sundback, replik

Alla parlament har inte så mycket regler. Jag tror att vtm Viveka Eriksson inte känner till det. Det kanske mest fria parlamentet finns i London. Titta på deras regelverk! Här ska vi inte ens få ge bifall ifrån bänken utan det är nu också reglerat. Allt som kan ges lite liv och temperament i debatten är borta. Vi ska sitta här som i skolbänkar, vilket det här förslaget andas. Jag har inte sagt att vi ska kasta allt överbord. Jag tycker att man ska titta noggrannare på frånvaroregleringen.

Vi har olika syn på parlamentarism. Det ska fungera så fritt som möjligt tycker jag och ledamöterna ska vara så fria som möjligt att uttala sin åsikt.

Ltl Danne Sundman

Fru talman! Även om det är sent att stiga tidigt upp så hade jag åsikter om det här i remissen beträffande lagtingsordningen och utskottsstrukturen. Vi har ju redan beslutat om det, men eftersom debatten tillåtits så vill jag gärna kommentera detta med näringsutskott.

Det är lätt att hålla med ltl Eliasson när han mycket målande beskriver behovet av ett näringsutskott. Men det kan man också måla upp när det gäller t.ex. miljön. Så länge det dör hundar i Flakaviken så borde vi kanske ha ett miljöutskott. Så länge vi har stora utmaningar i socialpolitiken så borde vi ha ett socialutskott som bara behandlar sociala frågor. Det är alltid ett gissel hur vi ska prioritera våra begränsade resurser.

Under min tid i lagtinget har det från tid till annan varit väldigt stort fokus på utbildning. Det har varit väldigt stort fokus på miljölagstiftning och det har kommit stora paket.

När det gäller näringspolitiken så är det viktiga att näringslivet fungerar. Man ska inte heller ha en övertro på näringspolitiken. Den ska skapa förutsättningar. Om vi ser på den här periodens näringspolitik så finns det ju stora framgångar. Vi går ur den här perioden med en låg arbetslöshet. Det har gjorts massor med investeringar under den här perioden. Näringslivet blomstrar så det är inte problem just nu. Men det kan ju komma en sämre näringsminister efter post Karlström.

Det är viktigt att komma ihåg att lagtingets arbete i huvudsak är ärendedrivet. Det kommer ärenden ifrån dem som har rätt att initiera ärenden. Den vanligaste är landskapsregeringen. Man måste komma ihåg att det som Eliasson sade, som var mycket bra, kräver att utskotten tar initiativ på andra sätt. Det är kanske lite främmande för ett parlament. I samband med ett ärende kan man ta initiativ till ett öppet hörande, vilket vi hörde här i en replikrunda.

Det viktiga är ändå att komma ihåg det som också sades i en replikrunda, parlamentarismen medför att de flesta ärenden som kommer hit är politiskt färdiga förberedd av en majoritet. Möjligtvis när man kommer med meddelanden, när regeringen säger vilken avsikt de har, då kan parlamentet ha en roll och gå in och noggrant granska det. Det gör man för att förvissa sig om att man har en majoritet att förankra det i.

I de ordinarie utskotten måste man också jobba på ett sådant sätt som passar ihop med parlamentarismen och inse att det viktiga är att regeringsmakten fungerar och att den är aktiv, dynamisk och alert. Att den fungerar måste faktiskt parlamentet anpassa sig till.

Näringspolitiken förs i huvudsak i budgeter och då är det naturligt att det är samma utskott. Inte finns det bara nackdelar heller med att kombinera finans och näring. Det här gick vi också noggrant genom när vi konstruerade den här strukturen under dåvarande talman Nordlunds ledning en gång i tiden. Nog såg vi fördelar också med den här kombinationen.

Jag tror mera på det som nämndes här, bland annat från Eliasson, när det gäller olika behov så tycker jag att man kunde använda det verktyget som konstitueras också i lagtingsordningen 21 § och nu i arbetsordningen 23 §, när det nya lagtinget tillträder. Då borde man titta på att ha utvecklings- och framtidsutskott som många parlament har. Det tar sig an vissa frågor och jobbar på lite annat sätt än de ordinarie utskotten. Där finns det mycket exempel att titta på. Man kan också tänka sig utskott för stora reformer. Min egen erfarenhet är från när vi i princip reviderade samtliga utbildningslagar under en period. Nu kan man skilja ut utbildningen från lag- och kulturutskottet och ha ett utbildningsutskott. Det kanske är ett dåligt exempel men det finns också andra exempel. Om man vet att det kommer att komma mycket koncentration inom ett visst politikområde så tillsätter man ett utskott för just det för att avlasta de frågor som annars blir i skymundan. Det kan också gälla konkreta framtidsfrågor som beskattning när vi ställs inför att vi ska börja ta överbeskattningen. Det kan gälla själva självstyrelselagsreformen. Hur ska vi förbereda oss för den? Det kanske inte blir den här perioden men nästa. Kanske vi borde ha ett självstyrelselagsutskott som i detalj skulle fundera på detta sedan när vi vet våra möjligheter. Då borde man säga att ett visst utskott gäller nu för fyra år, tillfälligt för den här perioden och de här ärendena. Enligt 23 § finns det möjlighet att sätta upp regler för det här. Ett sådant utskott kan ha ett arbetsprogram. Jag tror på den möjligheten. De som ställer upp nu i lagtingsvalet och blir invalda så när man förhandlar om utskottsplatser så hoppas jag att man aktivt skulle titta på den här möjligheten och försöka se om man har behov av ytterligare utskott under perioden. I så fall skulle man tillsätta ytterligare utskott och använda det verktyget.

Det är också jätteviktigt att talmanskonferensen lite kan flytta ärenden mellan utskotten för att tillfälligt avlasta. Utskotten specialiserar sig på politikområden men i princip ska alla lagtingsledamöter vara beredda att läsa in sig också på andra ärenden. Det är en bra balanserande faktor. Man får aldrig en utskottsstruktur som passar hela tiden för alla situationer. Det här har vi som ligger som förslag nu. Tack.

Talmannen

Talmannen påminner inför replikomgången att diskussionen kring 23 § om ytterligare utskott hör till ärendet, medan ordinarie utskott hör till behandlingen av lagtingsordningen som vi hade tidigare.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Tack ltl Sundman för det stöd jag fick. Näringslivet är motorn i samhället, det ger förutsättningar för allt annat och därför anser jag det som viktigt. Även miljöfrågor och liknande kan diskuteras. Arbetsordningen ger nu i varje fall möjligheter att ordna det på ett hyfsat sätt, men kanske inte så som jag skulle vilja.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Jag håller med om att man ska se näringslivet som navet, det är där resurserna skapas som vi sedan fördelar till den välfärd som ålänningarna behöver och i andra ändan behöver ha för att kunna stå till näringslivets förfogande som arbetskraft. Det är en viktig i växelverkan. Näringspolitik är så mycket mera än näringspolitik. Nästa period kanske man behöver ha ett utskott för att förenkla regelverk och avbyråkratisera för att underlätta och skapa större frihet för näringslivet. Har man en hållbar miljöpolitik och tillåter en viss exploatering av naturresurser så gynnar det näringslivet och om miljöpolitiken är för sträng så missgynnas näringslivet. Socialpolitiken är viktigt för barnomsorgen och för att man ska kunna jobba osv. Allt är egentligen näringspolitik. Jag håller helt med om den här bilden om var näringslivet ska sättas; nämligen i mitten på politikkartan.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Ltl Sundman och jag är av samma åsikt. All politik är viktig, naturligtvis. När vi pratar om den sektor som ger oss möjligheter så tycker jag att den alltid ska finnas representerad.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Jag tycker att ltl Sundman har ett sympatiskt förhållningssätt. Jag delar uppfattningen att det är parlamentet, lagtinget själv, som sätter sina gränser. Det som behövs är kreativitet, nyfikenhet och lite annorlunda sätt att jobba. Inte ska vi fastna i mallar. Vi har alla möjligheter att arbeta på ett nytt sätt.

När det gäller t.ex. KST så skulle jag ha haft önskemål, eftersom det är en stor reform, att vi hade haft öppna höranden. Vi kunde ha haft öppna höranden med socialarbetarna, öppna höranden om grundlagsenligheten och finansieringen. Jag tror att det skulle ha varit ett väldigt pedagogiskt och bra sätt. Jag stöder Sundman i de här tankegångarna. Det är vi själva som sätter våra gränser när det gäller sättet att arbeta i lagtinget.

Ltl Danne Sundman, replik

KST kanske är ett bra exempel eller kanske hela samhällsservicestrukturreformen. Det kunde ha varit ett utskott som skulle ha drivit det. Nu valde man att driva det i kommunerna och kommunförbundets regi. Kanske det var fel, vad vet man? Valet är gjort och inte vet man heller om man skulle ha nått framgång med ett utskott. Men det är exempel på ytterligare utskott om man ser behovet. Frågan är sedan vem som ska vi driva frågan. Ska man driva grannens frågor? För det här handlar om kommunala frågor i huvudsak. Ska landskapet och lagtinget driva de frågorna? Ja, det kanske är så. Just detta borde man försöka kartlägga när det nya lagtinget är på plats och överväga ett eller flera ytterligare utskott.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Det andra som ltl Sundman tog upp angående arbetssättet så kan man ha ett näringspolitiskt raster på flera av att lagstiftningsområden. Det hade vi i allra högsta grad när vi höll på att jobba ihjäl oss med körkortslagen. Där fanns en del näringspolitik; trafikskolor, regelverk och allt annat. Man kan ha näringspolitiskt raster också när man behandlar t.ex. en barnomsorgslag. Det ska kunna gå att vara egen företagare och man ska kunna jobba på obekväma tider. Är man en bra politiker så har man alla de här bollarna i huvudet och tänker näringspolitiskt, miljöpolitiskt och socialpolitiskt. Min absoluta uppfattning är att det är vi själva som sätter gränsen.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Det var nog också kanske några av argumenten när den här utskottsstrukturen skapades. Det är väldigt ofta som politikområden som man måste ta hänsyn till är inflätade i varandra. Samtidigt kan man som lagtingsledamot föreslå, t.ex. om ett ärende är på väg till lag- och kulturutskottet, att det också ska begäras in yttrande från social- och miljöutskottet om man tycker att det är så viktigt ur miljöpolitisk eller socialpolitisk aspekt. Det har gjorts några gånger och det har flera gångar varit en väldigt viktig sak särskilt i självstyrelsepolitiska frågor.

Sedan ska man också aktivt, vilket man gör nu utskotten, begära yttranden av varandra för att få bakgrund från de övriga intresseområdena. Där tycker jag att utskottsstrukturen har fungerat. Sedan är det schemat i arbetsmängden osv. men nu kommer det nya förslag och verktyg för att kompensera och lösa detta.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, herr talman! Jag ska också hålla mig till antalet utskott och utskottfördelningen. Jag var mycket frustrerad när vi tog arbetsordningen. Jag skrev till och med en reservation mot att det bara skulle vara tre utskott. Jag föreslog i mina tankar, för jag lämnade aldrig in reservationen, att det skulle vara sex utskott inledningsvis. Ett lagutskott, ett kulturutskott, ett finansutskott, ett näringsutskott, ett socialutskott och ett miljöutskott. Sedan skulle man kunna kombinera de här utskotten efter behov. Det var inte bara på grund av ärendenas betydelse utan det berodde också på arbetssättet. Jag tyckte att det skulle vara smidigare att jobba med fem personer i utskottet.

Inom gruppen diskuterade vi ganska mycket och jag lämnade aldrig in i reservationen. Såsom det är skrivet idag finns det stora möjligheter. Man har till kommande lagting gett ganska bra möjligheter att anpassa sin politik. Det kanske inte är det optimala men det går bra. Ser man möjligheterna så har man alla förutsättningar att kunna jobba utgående från dem.

Jag begärde också replik för att säga att om man någon gång gör om lagtingsordningen så vill jag att man tittar på det här.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Man kan argumentera för båda lösningar. Det viktiga är att det som man går in för så organiserar man på ett sådant sätt att det fungerar.

Med de förbättringar som gjordes senast, där jag själv var med, och de förbättringar som görs nu så har kommande lagting det väldigt bra förspänt att organisera sitt arbete på ett bra sätt om man tar ner de här verktygen från verktygstavlan och verkligen skruvar med dem. Jag tänker särskilt på paragraf 23 § när det gäller ytterligare utskott.

Jag har suttit i fem olika lagting och jag har av Ålands folk begärt att få sitta i ett sjätte. I fall jag blir vald så ser jag fram emot att ta de här nya verktygen och använda dem på ett konstruktivt sätt tillsammans med de andra. Hoppas att jag faller i folks tycke.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Begärs ordet?

Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till lag- och kulturutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.