För kännedom

  • Utdrag ur protokollet

    Plenum börjar 2

    Meddelande. 2

    Föredras. 2

    1    Val av arvodeskommission

    (V 4/2014-2015)

    Andra behandling efter bordläggning. 3

    2    Höjd och förlängd vuxenstudiepenning

    Ltl Gun-Mari Lindholms förslag till kläm

    Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 15/2014-2015)

    Landskapsregeringens lagförslag (LF 21/2014-2015)

    Andra behandling. 3

    3    Sänkta promillegränser i trafiken

    Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 18/2014-2015)

    Landskapsregeringens lagförslag (LF 20/2014-2015)

    Andra behandling. 20

    4    Servicesedlar inom socialvården

    Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 13/2014-2015)

    Landskapsregeringens lagförslag (LF 23/2014-2015)

    Andra behandling. 36

    5    Landskapets fastighetsverk

    Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 16/2014-2015)

    Landskapsregeringens lagförslag (LF 24/2014-2015)

    Andra behandling. 37

    6    Lotteriinspektionen

    Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 18/2014-2015)

    Landskapsregeringens lagförslag (LF 16/2014-2015)

    Andra behandling. 37

    7    Ändring av sjöarbetsinkomstavdraget

    Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 21/2014-2015)

    Landskapsregeringens lagförslag (LF 29/2014-2015)

    Första behandling. 38

    8    Indexjustering av arbetslöshetsförmåner

    Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 23/2014-2015)

    Landskapsregeringens lagförslag (LF 26/2014-2015)

    Första behandling. 38

    9    Finansiering av landsbygdsnäringar

    Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 24/2014-2015)

    Landskapsregeringens lagförslag (LF 27/2014-2015)

    Första behandling. 39

    10  Kommunernas socialtjänst

    Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 14/2014-2015)

    Landskapsregeringens lagförslag (LF 25/2014-2015)

    Första behandling. 72

    11  Skyddshem för personer som har drabbats av våld i nära relationer

    Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 16/2014-2015)

    Landskapsregeringens lagförslag (LF 28/2014-2015)

    Enda behandling. 72

    12  Landskapsrevisionens berättelse över effektivitetsrevisionen år 2014 samt redogörelse över årsredovisning per 31.12.2014

    Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 19/2014-2015)

    Landskapsrevisionens berättelse (RB 1/2014-2015)

    Landskapsregeringens svar på revisionsberättelsen (RB 1/2014-2015-s)

    Landskapsregeringens redogörelse (RS 2/2014-2015)

    Enda behandling. 72

    13  Landskapsrevisionens verksamhetsberättelse 2014

    Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 20/2014-2015)

    Landskapsrevisionens berättelse (RB 2/2014-2015)

    Enda behandling. 72

    14  Förbud mot plastkassar

    Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 15/2014-2015)

    Medborgarinitiativ (MI 2/2014-2015)

    Bordläggning. 72

    15  Lagtingets arbetsordning

    Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 19/2014-2015)

    Talmanskonferensens lagförslag (TMK 2/2014-2015)

    Plenum slutar 72

     

    Plenum börjar

    Närvaroregistrering. Namnupprop. 29 ledamöter närvarande.

    Lagtingsledamoten Gun-Mari Lindholm anhåller om ledighet från plenum 14 och 16.09.2015 på grund av privata angelägenheter. Beviljas.

    Meddelande

    På fredag 18.09.2015 kommer en frågestund enligt bestämmelserna i 35 § i arbetsordningen att hållas klockan 09.30. Meddelas att från landskapsregeringens sida deltar alla ministrar utom minister Valve. De lagtingsledamöter som önskar ställa en fråga ska meddela det till lagtingets kansli senast dagen före. Antecknas

    Talmanskonferensen önskar informera om beredskap för kvällsplenum fram till kl. 18.00 på onsdag den 16 september.

    Vi har preliminära datum för lagtingets avslutande den 30 oktober och lagtingets öppnande den 2 november. Orsaken till att datumen är preliminära är att vi fortfarande invänta presidentens besked om eventuell närvaro, i så fall finns det en viss flexibilitet från lagtingets sida. Antecknas.

    Föredras

    1        Val av arvodeskommission

    (V 4/2014-2015)

    Enligt bestämmelserna i 1 § landskapslagen om lagtingsledamöternas arvoden och kostnadsersättningar tillsätter lagtinget för en mandattid om fyra år en arvodeskommission i enlighet med bestämmelserna om val av flera personer i lagtingets arbetsordning efter förslag från talmanskonferensen.

    Endast en kandidatlista för valet har lämnats in till kansliet inom föreskriven tid och i behörig ordning och talmanskonferensen har beslutat föreslå att de på listan upptagna personerna ska tillsättas.

    Listan innehåller följande namn:

    Organisationssekreteraren Anne-Helena Sjöblom, Mariehamn

    Personaldirektören Lars-Erik Karlsson, Mariehamn

    Administrativa chefen Tove Erikslund, Jomala

    Enligt 86 § i arbetsordningen tillåts diskussion endast om kandidaternas valbarhet och valets laglighet i övrigt.

    Diskussion. Ingen diskussion.

    Eftersom endast en kandidatlista lämnats in verkställs ingen särskild valförrättning enligt 96 § arbetsordningen. Talmannen förklarar därför de på listan upptagna kandidaterna valda till arvodeskommissionen för en mandattid om fyra år räknat från dagens datum. Antecknas.

    Andra behandling efter bordläggning

    2        Höjd och förlängd vuxenstudiepenning

    Ltl Gun-Mari Lindholms förslag till kläm

    Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 15/2014-2015)

    Landskapsregeringens lagförslag (LF 21/2014-2015)

    Vid plenum 09.09.2015 andra behandling har Gun-Mari Lindholm, understödd av ltl Katrin Sjögren, föreslagit att lagtinget ska godkänna en kläm av följande lydelse: ”Lagtinget uppmanar landskapsregeringen att återkomma med förslag som stärker samtliga ensamförsörjande studerandes möjlighet till stöd under studietiden. Förslagen bör ta i beaktande hur olika parametrar och eventuella andra stöd inverkar på den studerandes helhetsekonomi.”

    Detta kallas ltl Gun-Mari Lindholm förslag. Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig.

    Omröstning kommer därför att verkställas.

    Den som röstar för utskottets förslag röstar ja och den som röstar för att ltl Gun-Mari Lindholms kläm ska godkännas röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

    Jag ber ja-röstarna resa sig. Talmannen röstar nej. Jag ber nej-röstarna resa sig. Majoritet för nej.

    Lagtinget har omfattat klämförslaget. Klämförslagets enda behandling är avslutad. Därmed är ärendet i dess helhet avslutat.

    Andra behandling

    3        Sänkta promillegränser i trafiken

    Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 18/2014-2015)

    Landskapsregeringens lagförslag (LF 20/2014-2015)

    Till grund för behandlingen ligger landskapsregeringens lagförslag. I andra behandlingen kan lagtinget antingen anta lagförslagen sådana de godkänts vid den första behandlingen eller förkasta förslagen. Först tillåts diskussion om ärendet i dess helhet. Efter det föreläggs lagförslagen var för sig för sig för beslut i andra behandling. Slutligen föreläggs motiveringarna för godkännande i enda behandling och därefter kan eventuella förslag till klämmar läggas fram. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

    Diskussion.

    Vtm Viveka Eriksson

    Talman! Vid första behandlingen delades mitt klämförslag ut på lagtingsledamöternas bord.

    Bakgrunden till detta är att jag är för att vi ska sänka till 0,2 promille som gräns. Men jag stöder inte den konstruktion som man har beslutat om i första behandlingen. Jag stöder inte det upplägget.

    Jag tycker att vi sänker renodlat till 0,2 inom nuvarande påföljdssystem. Faktum är att så många sakkunniga; polisen rättsväsendet och andra sakkunniga, har varnat för att det här inte blir bra att tillämpa. När vi går in och göra ändringar i lagen så ska vi lyssna väldigt noga på dem som ska tillämpa lagen. Det här är inte bra.

    Samtidigt ser jag behovet av sänka till 0,2 helt renodlat. Jag tycker att den som kör bil inte ska dricka sprit. Jag kommer att lägga det här klämförslaget under detaljbehandlingen.

    Talman! Notera en korrigering i klämmen. Klämmen lyder: ”Att lagtinget uppmanar landskapsregeringen att i skyndsam ordning återkomma till lagtinget med en ändring av trafikbrottslagen så att en sänkning av promillegränsen från nuvarande 0,5 till 0,2 genomförs inom gällande påföljdssystem.”

    Talmannen

    Förändringarna är noterade.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack, fru talman! Tack vtm Viveka Eriksson, det är hedervärt att man lyfter fram det här på nytt. Det här har diskuterats flera gånger och det finns inte en majoritet för en renodlad gräns på 0,2.

    Däremot röstade vtm Viveka Eriksson här i senaste plenum för 0,5. Jag är mycket konfunderad, först röstar man för 0,5 och nu lägger man plötsligt ett förslag på en renodlad gräns på 0,2. Jag förstår inte överhuvudtaget vad liberalernas politik egentligen handlar om.

    Vtm Viveka Eriksson, replik

    Talman! Jag deklarerade tydligt och klart vid första behandlingen att jag inte stöder konstruktionen såsom framgår av paragrafen och därför röstade jag emot.

    Däremot vill jag ha 0,2 promille som gräns, men inte med det nu föreslagna mycket komplicerade tillämpningssättet.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack, fru talman! Jag tycker dock att det börjar bli ganska otydligt och framförallt oförstående för den åländska befolkningen vad liberalerna egentligen vill. Röstar man emot 0,5 så borde man rimligtvis ha lagt ned sin röst och sedan plötsligt lägger man ett annat förslag. Jag tycker att det är en mycket otydlig politik som liberalerna nu för i en så här otroligt viktig fråga.

    Vtm Viveka Eriksson, replik

    Talman! Det var intressant. Vid senaste plenum stödde ltl Kemetter min tankegång att man inte skulle ha en så här tillkrånglad tillämpning av det här systemet. Ltl Kemetter stödde en renodlad sänkning inom nuvarande system.

    Det är detta som är min och många liberalers linje. Sänk till 0,2 promille men ha en normal rättspraxis när man tillämpar det! Sätt inte polis och rättsvårdande myndigheter i en sådan här situation!  Det kommer att bli nya system av övervakning, nya system av registreringar och man måste skaffa in nya promillemätare. Det är jätte komplicerat. Det som jag är emot är tillämpningen, men jag är för själva åtgärden.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Åke Mattsson, replik

    Tack, fru talman! Inledningsvis kan jag konstatera att vtm Eriksson och jag är överens i sak. Vägen dit har vi inte riktigt samsyn i. Jag tror att detta är att ta två stora steg tillbaka. Vi har varit eniga här i salen om en sänkning till 0,2 promille. Vi har röstat om det och beslut har fattats och ingenting har hänt på andra sidan. Nu har vi en möjlighet att verkligen gå in och göra en sänkning, tydlig markering att det är 0,2 som gäller. Man ska inte köra berusad i trafiken på Åland. Det är lätt för alla att förstå och lätt att komma ihåg.

    Anledningen till att det verkar komplicerat så är att man vill komplicera. Istället för att se möjligheter har man använt extremt mycket tid för att trasa sönder det här. Det är inte mer komplicerat än så, blir man stoppad och har över 0,2 en precisionsalkometer så får man avbryta körningen och betala böter.

    Vtm Viveka Eriksson, replik

    Talman! Jag har hört att det är många experter här i salen när det gäller hur detta ska tillämpas. Jag lyssnar mer på dem som verkligen jobbar med det, polisen och de som jobbar inom rättssystem. De varnar för nya egna system som vi bygger upp här på Åland. De kommer att bli komplicerat och kostsamt. I det här systemet finns det också med att det egentligen inte är ett så stort brott om man dricker så mycket att man når upp till 0,2 som om man kommer till 0,5. Min utgångspunkt är att man inte dricker sprit och kör bil.

    Ltl Åke Mattsson, replik

    Tack, fru talman! De som är mot den här speciella förändringen på Åland är ju mot självstyrelsen. Naturligtvis är det många gånger problem med att ha egen lagstiftning och självstyrelse, men i det här sammanhanget kan vi utnyttja självstyrelsen. Det förvånar mig inte att poliserna är emot det här. Det är inte någon hemlighet att polisen gärna har samma polislag, samma vägtrafiklag som i riket. Polisen tycker inte om de här utsvävningarna och naturligtvis tycker de inte om den här saken heller för det här är unikt för den åländska polisen att hantera. Det finns inga överskådliga svårigheter med tillämpningen i praktiken. Det är hur enkelt som helst. Jag kan inte se något problem överhuvudtaget när det gäller uträkningar och annat. Det finns en lagstiftning som klargör det. Polisen vill gärna följa rikslagstiftningen, den lagstiftningen är de utbildade i och den kan de på sina fem fingrar. Man kan hela tiden söka prejudikat i riket och ha en koll.

    Det här är en liten egen utvikning så att vi för en gångs skull kan ta ett eget ansvar.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Vtm Viveka Eriksson, replik

    Talman! Jag förstår inte varför man måste ta till komplicerade konstruktioner när det finns ett renodlat sätt att gå vidare på. Jag kan förstå resonemanget med att man kompromissar. Men för min del tycker jag inte att det är en bra kompromiss. Man bygger in ett system i lagen som är svårt att tillämpa. De som ska använda det här systemet varnar för det. Jag har absolut respekt för människor ute i samhället som ska följa den här lagen. Vi ska stifta lagar som är enkla och tydliga följa.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Brage Eklund

    Tack, fru talman! Det var en svallande debatt senaste gång vi behandlade det här ärendet. Det kom upp många olika åsikter. Vi röstade om vad som skulle ligga till grund för vår behandling, finans- och näringsutskott betänkande eller landskapsregeringens förslag. Landskapsregeringens förslag vann. Resultatet av detta blev att diskussionen svallade runt landskapsregeringens förslag och utskottets betänkande blev mera på sidan om.

    I den diskussionen aviserade jag om ett förkastande av hela lagförslaget. Jag har funderat mycket på det här. Efter alla de turer som har varit och att det här inte är något bra lagförslag så vidhåller jag mitt förslag om förkastande av hela lagförslaget.

    På samma gång är det lite synd att det inte är utskottets förslag som ligger till grund för den här behandlingen, för då hade vi åtminstone fått den grova rattfyllerigränsen sänkt, men tyvärr blev det inte så.

    I samband med behandlingen av reservationer från minoriteten i utskottet, så påpekade vi att man borde återkomma och göra nödvändiga förändringar i körkortslagen.

    Jag föreslår att hela lagförslaget förkastas. När landskapsregeringen återkommer så ska lagen har gjorts tydligare. Man ska göra förändringar i körkortslagen med en gång så att man kan behandla allt på samma gång och få ett tydligare lagförslag.

    Den här kompromissen som ligger till grund nu är inte bra. Tack, fru talman.

    Talmannen

    Är det rätt uppfattas att det gäller båda lagarna, trafikbrottslagen och körkortslagen, som ska förkastas?

    Ltl Brage Eklund

    Ja.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Tack, fru talman! Jag uppfattade att ltl Brage Eklunds förslag går ut på att förkasta helheten fullt ut. Om jag har förstått det rätt så betyder det att man inte går in för en sänkning av gränsen för det grova rattfylleriet heller. Vi har förstås röstat en gång och både jag och ltl Eklund har visat att vi inte tycker att man ska sänka den lägre promillegränsen från 0,5. Jag har understött gränsen för grovt rattfylleri och jag tycker att man ska sänka den gränsen. Det blir ett bekymmer att man inte ens får en sänkning av det grova rattfylleriet och vi har vi förlorat en omröstning. Hur ser ltl Eklund på det?

    Ltl Brage Eklund, replik

    Det här lagförslaget börjar bli så luddigt och tveksamt nu så jag tycker att landskapsregeringen ska komma till lagtinget med ett helt nytt paket där man igen föreslår en sänkning av det grova rattfylleriet till 0,8 promille, och kommer med en tydligare avisering om den lägre promillegränsen ska sänkas eller ska vidhållas på 0,5.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl John Hilander, replik

    Tack, talman! Ålands Framtid och ltl Eklund vill förkasta hela förslaget och vill att landskapsregeringen kommer med ett helt nytt paket. Hur ser Ålands Framtid på problematiken? Hur ska man jobba med attitydförändringarna i trafiken? Man pratar om att man ska komma med ett helt nytt paket? Vad vill Ålands Framtid?

    Ltl Brage Eklund, replik

    Jag vet inte om ltl John Hilander var närvarande förra gången när jag påpekade vilka insatser som borde göras när det gäller attitydförändringar. De problem man har idag med grovt rattfylleri når man inte med den här sänkningen. Man ska vidta attitydförändringar för dem som har problem. De som har problem med grovt rattfylleri och kör ändå så dem når man inte. De bryr sig inte om den här lagen.

    Ett kommande lagförslag borde innehålla de här attitydförändringarna och tydligt säga vad det är man vill. I det här lagförslaget finns det inte.

    Ltl John Hilander, replik

    Tack, talman! Ser inte ltl Eklund fördelarna för dem som har problem med alkohol och trafik? När man minskar möjligheterna att kunna dricka en och två öl, skulle inte det hjälpa de här individerna att ändra sin attityd till trafiken?

    Ltl Brage Eklund, replik

    I undersökningar har det visat sig att de som har de attityderna att de kör grovt rattfulla, de bryr sig inte helt enkelt. Det måste vara ett system där man når dem på ett annat vis. Man når dem inte med det här förslaget som ligger till grund nu.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Anders Eriksson

    Fru talman! Jag vill börja med att understöda ltl Eklunds förslag. Eftersom jag inte var här när frågan diskuterades senaste onsdag utan i Oslo på Nordiska rådet så har jag ett par kommentarer.

    Ålands Framtid är det enda partiet som enhälligt står fast vid att hålla kvar gränsen på 0,5 promille. Det ligger mycket i det som vtm Viveka Eriksson sade.

    I remissen till social- och miljöutskottet gick jag igenom de här fyra klasserna på ett så överskådligt sätt jag kunde. Sätter man sig in i det här så noterar man snabbt att det blir ett mycket, mycket komplicerat och tillkrånglat system, det håller jag helt och hållet med vicetalman Viveka Eriksson om. Även de remisser som vi har tagit del av och i de utlåtanden som vi har haft i utskottet så har både polisen, de flesta sakkunniga och domstolsväsendet varit tveksamma till hur det här ska fungera i praktiken.

    Vi vill ändå hålla fast vid 0,5 promille. Jag vet att vtm Eriksson och vi har olika åsikter där.

    Det ställdes en fråga i en replik här av ltl John Hilander. Han frågade hur Ålands Framtid vill jobba med attitydförändringar. Det är precis som min kollega Brage Eklund sade. Man bör ha klara tydliga regler så att folk vet vad som gäller. Man måste ha fokus på att få bort de grova rattfylleristerna ifrån vägarna enligt vårt synsätt. Inte alla, men många av dem kör oavsett om gränsen är 0,2 eller 0,5 promille.

    I remissen hade vi ett sådant förslag att man skulle ha en klar och tydlig gräns. Under 0,5 promille är det grönt och över 0,5 promille är det grovt rattfylleri. Då behöver man inte vara tveksam till vilka samhällets signaler är och vad som är acceptabelt och vad som inte är acceptabelt.

    Det finns ändå ganska viktiga principiella frågor i botten på det här ärendet. Vart fjärde år, jag vet inte om det råkar sammanfalla med valrörelsen, så då vill alla partier helt plötsligt minska byråkratin. Det här förslaget leder till en betydligt utökad byråkrati. Den personliga friheten är viktig, det säger de flesta partier åtminstone på högerkanten, men här inskränker man den. Man säger också att man ska värna om den personliga integriteten. Med det här förslaget blir det ganska långt tvärtom. Man har också en viktig fjärde princip; man vill ha ett rättssäkert samhälle. Vi vet att det här blir ett osäkert rättsläge, vi vet inte ens om den här lagframställningen går igenom. Det kom vi fram till i social- och miljöutskottet när vi behandlade rusmedelsmeddelandet.

    Det här är viktiga principiella frågor för oss i Ålands Framtid oavsett om vi skulle vara i regeringsställning eller i opposition. Det gör oss lite unika, tror jag.

    Den viktigaste principiella inställningen är att det inte alltid kan vara de som inte sköter sig som ska utgöra normen. Om det så är bidragsfusk eller någonting annat, om det är ett fåtal som fuskar, så blir konsekvenserna orimliga med alla pålagor för alla. Om det är ett fåtal som gör miljöbrott så konsekvenserna från ÅMHMs och lagstiftarens sida blir också orimliga övervakningsprocedurer för alla. Det är precis på samma sätt när det gäller rattfylleri. Kollegan Brage Eklund sade i ett sammanhang att det måste finnas lite sunt förnuft också, och man önskar att det skulle finnas lite sunt förnuft.

    För att återknyta till där jag började, det är det grova rattfylleriet som är det viktiga, åtminstone ifrån Ålands Framtids sida. Vi vill inte hålla på att dutta fram och tillbaka.

    Om det är så att vi råkar vara det enda partiet som är för enkla, obyråkratiska lösningar, ja då må det väl vara så då. Men, för att komma bort ifrån det här krångliga systemet med fyra olika klasser så borde man ha en klass, 0,5 promille, precis som jag sade. Över gränsen 0,5 promille är det grovt rattfylleri, det är en väldigt tydlig signal och under 0,5 promille är det grönt. Ingen behöver vara livrädd för att hamna på första sidan om man till exempel är till Smakbyn och dricker en mellanöl till middagen. Man är inte heller någon sämre chaufför för den sakens skull.

    Vi vet att det här är för enkelt, vi vet att det är för transparent och vi vet att det är för tydligt för att det ska falla majoriteten på läppen.

    Vi föreslår ett förkastade och jag understöder ltl Eklunds förslag.

    Ltl Åke Mattsson, replik

    Tack, fru talman! Säger man en osanning tillräckligt många gånger så blir det sant, t.ex. att den här lagstiftningen skulle vara speciellt komplicerad och svår. Hur kan man tänka sig att vi skulle kunna ha ett självständigt Åland om vi inte kan ha tre olika nivåer på straff?

    Är det samma sak om man stjäl eller misshandlar, i fortsättningen ska det vara en enda nivå på straffet? Det finns lindrig misshandel, vanlig misshandel och grov misshandel. Det är inte komplicerat och det är inte svårt. Men enligt Anders Eriksson är det helt plötsligt omöjligt och väldigt svårt för ålänningarna att förstå att det finns tre nivåer när det gäller rattfylleri.

    ”Det är så jätte komplicerat och det är så svårt”, jag vet inte vad man pratar om här. Man försöker lägga in en massa konstigheter i det här. Det är väldigt enkelt. Kör man påverkad mellan 0,2 och 0,5 så får man en betalningsorder. Gör man det två gånger inom ett år så förlorar man körkortet.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Jag är lite förvånad över kollegan Mattssons replik. Jag tycker att man ska vara ganska försiktig med att beskylla någon för osanning. I klartext säger man att någon ljuger. Sanningen kan uppfattas på väldigt olika sätt. Som svar på den enkla frågan; hur skulle ett självständigt Åland klara sig? Ja, man skulle klara sig på det sättet att man i grunden inte skulle krångla till så väldigt enkla saker, som det här är sist och slutligen, så till den milda grad som man har gjort i det här lagförslaget. Det är fullständigt orimligt att man skulle hålla på att snurra år efter år med den här typen av nonsenslagstiftning.

    Det är inte tre klasser, om man betecknar att man klarar sig under 0,2 så är det faktiskt fyra olika klasser. Titta på de sakkunnigas och polismyndigheternas åsikter! Är de invändningarna bara nonsens? Det är ju förstås inte på det sättet utan de inser att det här inte går att administrera ur ett praktiskt hänseende.

    Ltl Åke Mattsson, replik

    Tack, fru talman! De vill ju helt i likhet med ltl Anders Eriksson ha exakt samma lagstiftning som man har i riket. Då är det bra. Avvikelser från rikets lagstiftning ger stora problem för polismyndigheterna, vilket man ser i deras remissutlåtande.

    Att vi ifrån moderat samling skulle vara emot byråkrati, det är vi inte. Vi är för onödig byråkrati. Det är ganska viktigt att vi har strukturer, ordning och reda i ett samhälle. Onödig byråkrati ska naturligtvis bort. I vissa sammanhang finns det en struktur med regelverk som ska ligga till grund för det här.

    När det gäller dem som sköter sig och inte sköter sig så har vi en mängd lagstiftningar som ger en större påföljd för ett grövre brott. Vi har lagstiftningar om mord och annat också, det är inte till för dem som sköter sig. Naturligtvis så måste vi lagstiftning för dem som går över gränserna.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Jag är inte helt säker på om alla kollegor i de moderata bänkarna håller med när Åke Mattsson sade att moderaterna är för onödig byråkrati. Det var troligtvis en felsägning.

    Mattsson, Mattsson, Mattsson var nu lite saklig även om vi diskuterar sådana här frågor! Står vi verkligen och föreslår att det ska vara samma som i riket? Tvärtom, vi föreslår ju de den största skillnaden i och med att vi säger att det ska vara en gräns; 0,5 promille. Under 0,5 promille är det fritt och över är det grovt rattfylleri. Kom igen!

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Mika Nordberg, replik

    Jag blir lite förvånad över ltl Anders Erikssons frihetsanalyserande i sitt anförande. Frihet för några få att få köra berusade i trafiken, eller frihet för en stor majoritet för att få vistas i trafiken och veta att man inte har alkoholpåverkade medtrafikanter? Jag tror åtminstone för min del att en majoritet av ålänningarna hellre ser till friheten att kunna vistas på vägarna och inte ha alkoholpåverkade i trafiken. Den friheten tror jag väger tyngre.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Det tror faktiskt jag också. Vi har inte så väldigt olika åsikter när det gäller det.

    Det stora problemet, som har kommit fram i alla undersökningar som har gjorts, är det grova rattfylleriet. Vi måste ha fokus på att få bort grova rattfyllerister från vägarna. Det är där den stora faran finns. Den stora faran finns inte om man har varit till Eckerö eller till Sund och druckit en mellanöl till sin middag. Vill man verkligen åtgärda det som ltl Nordberg säger då ska man ge en tydlig signal. Det är inte acceptabelt att vara ute i trafiken om man har kommit upp i promilleklassar över 0,5, då är det grovt rattfylleri som gäller. Det är en klar och tydlig signal att då är man synnerligen återhållsam.

    Ltl Mika Nordberg, replik

    Fru talman! Dessa grova rattfyllerister, enligt min erfarenhet av alkohol under hela min livstid så vet jag ingen som ännu har uppnått 0,8 promille utan att först ha passerat 0,2 till 0,5 och sedan 0,5 till 0,8. Utifrån det argumentet är jag helt övertygad om att får man sig en näsbränna mellan 0,2 och 0,5 så kan man hjälpa folk som är på väg in i ett alkoholberoende ett tidigt skede, i stället för att man ska ha en giljotin som faller vid 0,5. Jag tycker inte att det var ett bra förslag.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Det är givetvis sant det som ltl Nordberg sade, att man passerar först 0,2 och man passerar 0,5 osv. Men notera, ltl Nordberg, vid 0,2 promille är man inte farlig i trafiken enligt vårt synsätt.

    Vill man ha bort dem som är verkligt farliga i trafiken så ska man ha en klar och tydlig signal, inte ett tillkrånglat system med flera olika klasser som inte ens den ansvariga polismyndigheten vet hur man ska hantera.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Torbjörn Eliasson, replik

    Tack, fru talman! Ltl Eriksson efterlyser i sitt anförande sunt förnuft och menar kanske då att ni som vill hålla kvar promillegränsen på 0,5 står för det sunda förnuftet. Det är rätt av er att hålla er inställning och det är bra att ni deklarerar den.

    Jag tycker att 0,5 för mycket. Jag vill inte möta bilister som är salongsberusade, vilket man är mellan 0,2 och 0,5.

    Lite extra byråkrati, som det naturligtvis blir, får man tåla för att kunna bli av med de människor som chansar att de kan dricka några glas och då kommer de kanske upp till 0,4-0,5 och blir jättefarliga i trafiken.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Det har jag respekt för, man kan se det på olika sätt, kollegan Eliasson.

    Jag vill bara klargöra att när jag pratade om sunt förnuft så utgår jag ifrån att också medborgarna i det åländska samhället, den absolut övervägande majoriteten, har sunt förnuft. Jag pratade inte om att vi skulle ha mera sunt förnuft än andra i den här lagstiftande församlingen. Jag förlitar mig på att medborgarna har sunt förnuft. Sedan finns det alltid ett fåtal som inte har det sunda förnuftet och de kör oavsett om gränsen är 0,2 eller 0,5 promille. Eliasson ser det på ett annat sätt men där tror jag att det bästa att få dem att hållas borta ifrån vägarna är att ha en enormt tydlig signal, att det är grovt rattfylleri redan med detsamma över 0,5 promille, men det kan man bedöma olika.

    Ltl Torbjörn Eliasson, replik

    Ja, vi bedömer det olika och det är okej. Ltl Eriksson annonserar ut vad han tycker och jag säger vad jag tycker.

    På något sätt har jag en känsla att just detta, att det är krångligt och att det blir jobbigt att tillämpa, används som ett svepskäl för att kunna hålla kvar 0,5 och inte gå ner till 0,2. Det tycker jag att den här debatten håller på att tala om för oss.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Det sista håller jag inte med om. Det är absolut inte något svepskäl. Vi kommer att återkomma i KST hur viktigt det är att man har en ordentlig, klar och tydlig transparent lagstiftning, vilket det är i alla sammanhang även här. När den myndighet som ska ha hand om det här faktiskt säger i ett utlåtande på 2,5 sidor att man inte riktigt vet hur man ska hantera det här och om det är rättssäkert, då är det inte bra och det är långt ifrån svepskäl.

    Från Ålands Framtids sida är det viktiga att ha en klar och tydlig signal att det grova rattfylleriet ska bort ifrån vägarna. Där hoppas jag att vi får en ny och handlingskraftig regering som så snabbt som möjligt kommer med ett nytt förslag på bordet när det nya lagtinget sammanträder.

    Ltl John Hilander, replik

    Tack, talman! Jag börjar med att hålla med ltl Eriksson när han sade att det är synd att de få individer, som ställer till det, sätter normerna i vårt samhälle. Det upplever vi i mångt och mycket i lagstiftningen idag.

    Att sänka gränsen för grovt rattfylleri till 0,5, hur ska man då jobba med attityderna i trafiken? Hur ska vi få till de här nyktra zonerna som vi alla vill att ska finnas när det gäller kontakt med barn och på många olika ställen. Hur ska vi få trafiken till en nykter zon?

    Ltl Anders Eriksson, replik

    När det gäller normer och sunt förnuft så är vi överens och det är viktigt. Vi har ifrån Ålands Framtids sida länge irriterat oss över att det är ett fåtal som inte sköter sig som ska utgöra normen och resten av befolkningen får en enorm byråkrati och en massa krångel på halsen att anpassa sig till. Jag är glad att vi är överens om det.

    När det gäller de alkoholfria zonerna i trafiken, så det tror också att vi alla är överens om faktiskt. Oavsett om man vill ha 0,5 eller 0,2 så vill ingen ha grovt berusade människor ute i trafiken. Däremot kanske vi ser lite olika på det. Är man faktiskt grovt berusad eller ens påverkad vid 0,2? Det finns säkert de som kan hävda det också, men forskning kan inte hävda det i varje fall.

    Det bästa sättet att uppnå alkoholfria zoner är att ha en klar, tydlig och transparent lagstiftning och det innehåller inte det här lagförslaget.

    Ltl John Hilander, replik

    Tack, talman! För att komma åt den grova berusning trafiken så måste man jobba med normer, det är det enda sättet. Då måste man minska chansen att använda alkohol i trafiken. Håller vi gränsen kvar vid 0,5 så minskar inte den chansen då kan man hålla på att räkna och kalkylera i trafiken. Man får ta omaket med en speciallösning. Jag tror att det kan hjälpa många i det åländska samhället.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    I den första repliken sade kollegan Hilander att han håller med mig helt om normerna, men i den andra repliken sade han någonting helt annat. Han slog faktiskt lite knut på sig själv. Antingen måste man säga det ena eller det andra.

    Ålands Framtid må vara gammalmodiga eller vad som helst men vi har fortfarande ett ganska stort förtroende för det sunda förnuftet hos Ålands befolkning.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Christian Beijar, replik

    Fru talman! Ltl Anders Eriksson raljerar om att han i fortsättningen inte kan dricka en mellanöl om har far ut och äter och sedan köra bil. Jag kan i alla fall notera att han nog fortsättningsvis kan göra det, han klarar sig under den promillegränsen.

    Det som jag tycker att är viktigt i det här lagförslaget är långsiktigheten. Det som har kommit fram i debatten är attityder. De generationer som växer upp får klart och tydligt från början klart för sig att man kan inte köra bil när man har över 0,2 promille. Risken för att hamna i grovt rattfylleri i framtiden blir betydligt lägre. Det här är ju en konkret attitydförändrade åtgärd.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Om det uppfattades som att jag raljerade så var det definitivt inte meningen. Jag bara pekade på vilka konsekvenserna kan bli av den lagframställning som vi nu ska ta ställning till.

    Det är bara att konstatera, kollegan Beijar, att vi är överens om att attityder är viktiga. Vi är överens om att det ska vara så alkoholfria zoner som bara är möjligt ute på vägnätet, men hur vi ska uppnå det har vi kanske lite olika åsikter om. Vi tror att en klar och tydlig signal är att det ska vara enkelt, tydligt och transparent, det är det bästa budskapet lagstiftaren kan ge.

    Christian Beijar, replik

    I det här lagförslaget uppfattar jag att det är en klar och tydlig signal; man kör inte i trafiken när man har över 0,2 promille!

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Jag vill bara påminna om att när vi behandlade rusmedelsmeddelandet i social- och miljöutskottet så om inte minnet sviker mig totalt, åtminstone fanns det inte någon annan åsikt i protokollet, så var vi eniga om att ett lagförslag enligt den här uppbyggnaden var vi ganska tveksamma till om man skulle kunna få det att fungera överhuvudtaget. Om man inte tror på mig så kan man titta i det utlåtande som social- och miljöutskottet gav. Då var vi synnerligen tveksamma till lagförslaget men nu helt plötsligt är det så rysligt bra. Det är också lite svårt att förstå.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Annette Holmberg-Jansson, replik

    Tack, fru talman! Jag understöder mycket av det som ltl Anders Eriksson sade.

    Jag måste ändå ifrågasätta tanken som finns inom Ålands Framtid när det gäller en promillegräns, dvs. samma för de som kör med lite promille i kroppen och de som kör med många promille i kroppen. Tycker inte ltl Anders Eriksson att vi sträcker oss rätt långt när vi redan går in för den strängaste lagstiftningen i Finland och i Sverige när det gäller grovt rattfylleri?

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Jag tycker inte det, jag tycker inte att vi sträcker oss för långt. Vi tycker givetvis att sänkningen från 1,2 till 0,8 är bra. Men eftersom vi vill ha en så tydlig och enkel lagstiftning som möjligt, vilket jag har sagt många gånger, så tror vi att det här är den bästa signalen. Vi är, som sagt, beredda att sträcka oss ännu längre, för det är det grova rattfylleriet som måste bort ifrån vägarna.

    Annette Holmberg-Jansson, replik

    Tack, fru talman! Där håller också jag också med ltl Eriksson, vilket jag lyfte fram i mitt anförande som ltl Eriksson missade i onsdags.

    Med den här promillesänkningen, och även om vi sänker gränsen för grovt rattfylleri till det som Ålands Framtid önskar, så tror jag ändå inte att vi kommer åt dem som är riktigt farliga i trafiken. De som har problem med spriten, de kör ändå. De bryr sig inte om gränsen på 0,2, 0,5 eller 0,8. De kör fast de har 2,5 promille.

    Ja, jag håller med om att vi verkligen behöver sätta in resurser för att få bort de grova rattfylleristerna från vägarna. Men jag är osäker på om något av de här förslagen som har kommit upp här faktiskt är rätt väg att gå.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Jag får bara konstatera att det är bra att vi är överens i det stora hela.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Tack, fru talman! Jag blev lite förvånad nu. Jag håller med ltl Eriksson om den lägre promillegränsen, det känner säkert ledamoten till vid det här laget.

    Ltl Eriksson förde fram att det är 0,5 som ska gälla som enda promillegräns även för grovt rattfylleri. Det här förkastandet som ltl Eriksson stöder, är syftet att det här lagpaketet som ska komma tillbaka ska innehålla en gräns på 0,5? Jag är lite förvånad ändå, för ltl Brage Eklund nämnde att han kunde tänka sig att stöda 0,8. Men nu för ltl Eriksson fram förslaget på 0,5 och då blir det en ny variant som jag själv inte har tagit ställning till.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Det märks att vi är på väg in i en valrörelse. De två sista replikställarna håller med, men är ändå tveksamma.

    Tittar man på vad vi sade från Ålands Framtids sida i remissen i det här ärendet så var det just detta som vi förde fram, 0,5 promille. Men jag är mycket väl medveten om hur lagstiftningsarbetet fungerar. Vi ska inte bygga en helt ny lag i det här parlamentet. Min förhoppning är att vi har en förnuftig och bra landskapsregering efter valet som man i snabb ordning kommer tillbaka med ett lagförslag där man har en klar och tydlig gräns. Men jag kan också sträcka mig så långt och säga, att om vi inte kommer längre än till 0,8 så är det bättre än 1,2. Det är vi helt överens om, men vi vill göra den här lagframställningen ännu bättre.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Tack, fru talman! Det fortsätter förstås att vara lite otydligt. Jag delar min kollega ltl Mika Nordbergs syn på att vi bör ha ett par nivåer så att det är glidande så att inte giljotinen faller direkt vid en gräns. Det ska finnas ett par gränser. Därför ifrågasätter jag ett förkastande av helheten. Vi har ju förlorat en omröstning om förslaget på den lägre gränsen 0,5 mot 0,2 Nu förstår jag att Ålands Framtids huvudsyfte är att föra fram att det enbart ska vara en gräns på 0,5 promille. Den tanken stöder jag inte.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Ursäkta att jag suckar, men man är överens i grund och botten men man ska ändå hitta skillnader.

    Carlsson säger att det blir otydligt. Hur kan det bli otydligt att ha en enda gräns jämfört med tre alternativt fyra klasser? Hur kan det bli mera otydligt? Det måste ju vara betydligt mera klart vad som gäller, det insåg Carlsson själv när han använde ett så drastiskt uttryck som ”giljotinen faller”. Jag har inte använt det uttrycket. Det visar i varje fall att Carlsson inser att signalen till dem som funderar på att köra berusade är otroligt tydlig. Den signalen är inte alls otydlig, Carlsson.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Barbro Sundback

    Fru talman! Det är trevligt att få vara med i den här debatten. Jag hade inte möjlighet att närvara senast när den avgörande omröstningen gjordes i det här ärendet.

    Det är naturligtvis oppositionens roll att kritisera att komma med alternativ och det har vi fått höra nu.

    Vad gäller Ålands Framtid så tycker jag att det är intressant att det sunda förnuftet skulle vara normen. Det upprepar ltl Anders Eriksson ofta, det sunda förnuftet. Men vad är då det sunda förnuftet? Ja, det har inte ltl Anders Eriksson förklarat för oss. Det finns nog ganska omfattande litteratur om själva begreppet. Men, om man uttrycker att det sunda förnuftet ska utgöra normen så borde väl ltl Anders Eriksson och Ålands Framtid föreslå det. Första meningen i 4 § skulle då lyda; ”den som för ett motordrivet fordon efter att ha förtärt alkohol ska följa sunt förnuft”. Det borde bli 4 § enligt Ålands Framtid. Jag bara försöker dra en slutsats av resonemanget. Grovt rattfylleri skulle det vara när alkoholhalten är minst 0,5 promille. Så borde rimligtvis Ålands Framtids förslag till lagstiftning vara.

    På det viset skulle det vara väldigt enkel lagstiftning, men det skulle bli ganska svårt med rättssäkerheten eftersom normen ”sunda förnuftet” är ganska svårt att definiera. Det alternativet är inte riktigt reellt, tycker jag.

    Att sänka gränsen för grovt rattfylleri till 0,5, är väl något sorts medeltal för att man tycker att det här ändå inte är effektiv lagstiftning.

    Man kanske känner sig skyldig att komma med förslag om förkastande. Jag tycker inte att Ålands Framtid kommer med något verkligt alternativ. Det är lite oklart vad Ålands Framtid egentligen vill. Vill man få en nykter trafik eller vill man få fast alkoholister? Det är många här som tycker att lagen på något vis ska användas för att avslöja missbrukare, då tror jag att man hamnar fel. Det är sant att lagstiftningen i vissa fall kan fungera i det syftet, men det är inte det primära.

    Fru talman! Jag måste uppriktigt sagt säga att jag tycker att det är lite konstigt att liberalernas kläm har godkänts. Jag har formella invändningar. Det här är ju ett alternativt förslag. Det står här; ”att lagtinget uppmanar landskapsregeringen att i skyndsam ordning återkomma till lagtinget med ändring av trafikbrottslagen så att en sänkning av promillegränsen från nuvarande 0,49 till 0,2 genomförs med gällande påföljdssystem.” Det är ju ett annat alternativ. En kläm ska ju vara en viljeyttring som riktas till regeringen mot bakgrund av ett lagförslag som ska godkännas eller har godkänts. Det är ju dessutom politiskt helt orimligt, först skulle en majoritet här rösta igenom landskapsregeringens förslag och sedan skulle man nästa minut godkänna en kläm som har motsatt verkan. För mig känns detta inte riktigt seriöst, vare sig från oppositionens eller från något annat håll.

    Det är väl bara att notera att liberalerna inte tror att självstyrelsen klarar av det här. Det stämmer inte riktigt heller att alla sakkunniga skulle ha varit emot den här lagstiftningen. Nu kommer jag inte ihåg den här personens namn, men en av de högsta inom trafikministeriet i Finland uttalade sig väldigt positivt om det här förslaget och sade att man kommer på rikssidan att följa med det här förslagets implementering och att man är intresserad. Jag uppfattade att om det här faller väl ut så kan man mycket väl tänka sig att initiera ett liknande lagförslag i riket.

    I motsats till liberalernas väldigt nedslående uppfattning om vad självstyrelsen klarar av så tror vi socialdemokrater att det här är fullt möjligt att genomföra. Jag tycker att ltl Åke Mattsson hade ett väldigt initierat och bra inlägg, han har ju också goda insikter i polisens arbete och han torde kunna göra en ganska bra bedömning av möjligheterna att följa upp lagförslaget.

    Nu blir det en avgörande behandling i det här ärendet. För vår del så hoppas vi att det godkänns.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Tack, fru talman! Ltl Sundback tycker inte att det har förts fram några reella alternativ till de förslag som landskapsregeringen presenterade. De facto har vi fört debatter, både i remissdebatten, här samt diskuterat frågan i utskottet om man inte borde titta på möjligheten att sänka det grova rattfylleriet till 0,5 och bara ha en gräns. Det utgår ifrån ett tankesätt där vi menar att rattfylleri alltid är grovt. Man ska inte dricka alkohol och passera en gräns på 0,5 i trafiken. Det är vår utgångspunkt. Men med det här lagförslaget får vi nu en klass där det är tillåtet att dricka upp till 0,2, det har vi förståelse för, sedan är det någon slags lindrigt rattfylleri och sedan har vi dessutom rattfylleri och så grovt rattfylleri. Det är ganska svårt för oss om vi utgår ifrån vår inställning till alkohol i trafiken att motivera det lindriga rattfylleriet, för vi tycker inte att det är lindrigt. Man borde också överväga möjligheterna att införa en tydlig gräns; grovt rattfylleri. Det är lika grovt vid 0,5.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Jag förstår resonemanget. Om man i realiteten vill åstadkomma en så nykter trafik som möjligt då är inte 0,5 något bra mått som jag ser det. Vi är ju flera här som var med på Mika Nordbergs promillemiddag och ingen av oss, tror jag, kom upp till 0,5 promille, men ändå kände många sig rätt så berusade betydligt tidigare.

    Vill man faktiskt åstadkomma en så nykter trafik som möjligt då ska gränsen vara 0,2. Det finns väl knappast någon lägre gräns i världen?

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Ja, det finns faktiskt de som har 0,0 också, men de har samtidigt bristande kontroller enligt den information som jag har.

    Ltl Sundback berättade att många som deltog på den här middagen tyckte att de var berusade betydligt före de uppnådde 0,5. Jag utgår också från att samtliga som var med på den middagen inte skulle ha satt sig i en bil efter middagen, förhoppningsvis gjorde de inte det heller. Det är precis det som vi menar, det finns ett sunt förnuft hos majoriteten av ålänningarna. Vi vill betona att man måste använda sitt sunda förnuft när man funderar på om man är kapabel att köra bil och framföra ett fordon vid det här tillfället. Det är detta som vi som lagstiftare ska betona menar vi från Ålands Framtid. Man ska inte ens berusa sig så att man är i närheten av 0,5. Vi vill signalera att det borde vara tydligt och det borde alltid vara grovt att passera den gränsen. 

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Jag förstår resonemanget, men det sunda förnuftet är ingen norm. Om man inför den straffbara gränsen för rattfylleri till 0,2 promille så hamnar cirka 40 procent av förarna över den tillåtna gränsen. Det är många som då saknar sunt förnuft.

    I all ära, men det där är mera snack än fakta och verklighet.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Torbjörn Eliasson

    Tack, fru talman! Det fanns en tid där vi hade majoritet i lagtinget att sänka båda dessa gränser. Nu står striden mellan 0,5 och 0,2, om man ska göra någonting åt gränsen på 0,5 och om man ska sänka den eller inte.

    När man ändrar en sådan här lag så jag tycker att man ska veta att det handlar mycket om attityder, vilket någon har nämnt här också. Lagstiftningen är normgivande och den är jätteviktig för medborgarna att förstå vad man får göra och vad man inte får göra. Om man som i det här fallet sänker gränsen så blir signalen att vi inte accepterar att man kör bil salongsberusad, som jag vill kalla det. Om man har 0,49 och redan över 0,3 promille så anser jag att man är salongsberusad. Man är upprymd, mindre uppmärksam och då är man ingen bra pilot som jag sade när vi diskuterade det här senast. Vi vill att det ska vara helnyktert, 0,0, för en pilot när vi sitter i ett flygplan och det vill jag också att piloten i min bil ska vara. Piloten ska vara nykter, inte salongsberusad.

    Jag sade i en replik här att jag går med på att det visst blir mera byråkrati. Jag använde ordet byråkrati. Jag skulle vilja ändra på det ordet, det blir mera jobb, det blir mera arbete. Det här kallar jag inte för byråkrati. Det blir mera arbete för poliserna om vi sätter in en sådan här mellangräns.

    När vi fick betänkandet från utskottet så tyckte jag att det var väldigt kreativt när man kom på den här mellangränsen bara för att man skulle kunna uppnå majoritet här i lagtinget, annars hade vi inte kunnat sänka den här gränsen. Tack vare den kreativiteten så har vi ett förslag som är väldigt spännande och intressant, och som man vill påstå att är hopplöst att använda. Nå, det är bara att använda promillemätaren. Står det 0,25 så vet polisen vad de ska göra. Då ska polisen ge ut ordningsbot och ta nycklarna av chauffören. Sedan får man köra när man är nykter igen. Det kan inte vara så väldigt svårt och inte är det luddigt heller. Jag tycker att det är solklart.

    För mitt vidkommande vill jag en sista gång säga att jag hoppas att vi kan få igenom det här. Det kommer att bli ett intressant test som eventuellt också kan bli intressant för andra att genomföra. Tack, fru talman.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Tack, fru talman! Attityder är förstås viktiga och dem kan man påverka på olika sätt. En sådan påverkan är promillegränsen enligt ltl Torbjörn Eliasson. Kan ltl Eliasson hålla med om att när man sänker gränsen för grovt rattfylleri så är det också ett sätt att försöka förändra attityderna?

    När det gäller den lägre gränsen så har jag för min egen del argumenterat mot den på grund av ökade kostnader, orimligt arbete för polisen och det finns flera negativa aspekter som väger in. Även när man tittar på statistiken så har det inte den effekten på trafikolyckor som jag tror att de flesta förväntar sig att det ska ha. Ni kommer att få se det här i framtiden. Tittar man på statistik från andra ställen där de har sänkt promillegränsen så har det inte fått den effekten som många har hävdat. Attityder kan också ändras på andra sätt men även genom att sänka den grova rattfyllerigränsen vilket jag också förespråkar.

    Ltl Torbjörn Eliasson, replik

    Tack, fru talman! Självklart! Det är klart att vi också ska sänka den höga gränsen. När det gäller effekterna och mätningarna så tror jag att det är först när vi har genomfört den här lagen, när vi får en mellangräns mellan 0,2 och 0,5, då kommer det att mätas i det här området och då kommer vi att få se effekterna. Det är ju detta som är det intressanta. Om någon har blåst 0,49 så kanske de har blåst en gång till och det har varit 0,48 eller 0,49 och så har de fått köra och det har inte blivit någon statistik på det. Men nu blir det statistik på 0,2 till 0,5. Man kommer också att se t.ex. om det finns någon med halterna 0,30, 0,35 och 0,40 som har varit med en bilolycka osv. Det är nu efter att vi har genomfört den här lagen som vi kommer att producera statistiken. Det är en statistik som är unik och som kanske inte finns på något annat ställe. Det blir intressant!

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Tack, fru talman! Ja, det blir säkert intressant att följa den unika statistiken. Frågan är om vi har tillräckligt med underlag för att kunna dra några vetenskapliga slutsatser på lilla Åland? Det är jag osäker på. Det är för litet underlag. Förhoppningsvis är det alldeles för få som blåser för hög promille så att vi inte får en tillräcklig tillförlitlig statistik.

    Ltl Torbjörn Eliasson, replik

    Tack, fru talman! Tyvärr så förekommer det alltför mycket alkoholdrickande på Åland som på många andra ställen. Vi kommer nog tyvärr att få statistik på alla de här områdena så att man så småningom kan dra slutsatser.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat. Diskussionen är avslutad.

    Detaljbehandlingen börjar. Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av trafikbrottslagen för landskapet Åland för antagande i andra behandling. Begärs ordet?

    Ltl Brage Eklund

    Tack, fru talman! Jag föreslog tidigare ett förkastande av hela lagförslaget och det vidhåller jag.

    Ltl Axel Jonsson

    Jag understöder förslaget, fru talman!

    Talmannen

    Ltl Brage Eklund, understödd av ltl Axel Jonsson, har föreslagit att lagförslaget landskapslag om ändring av trafikbrottslagen för landskapet Åland ska förkastas.

    Omröstning kommer därför att verkställas.

    Den som omfattar utskottets betänkande, röstar ja; den som omfattar ltl Brage Eklunds förslag om förkastande, röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

    Jag ber ja-rösterna resa sig. Talmannen röstar ja. Jag ber nej-rösterna resa sig. Majoritet för ja. Lagtinget har omfattat godkänt lagförslaget.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av körkortslagen för Åland för antagande i andra behandling. Begärs ordet?

    Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

    Motiveringen föreläggs för enda behandling. Diskussion? Ingen diskussion. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.

    Begärs ytterligare ordet?

    Vtm Viveka Eriksson

    Talman! Jag föreslår en kläm med följande lydelse: ”Att lagtinget uppmanar landskapsregeringen att i skyndsam ordning återkomma till lagtinget med en ändring av trafikbrottslagen så att en sänkning av promillegränsen från nuvarande 0,5 till 0,2 genomförs inom gällande påföljdssystem.”

    Ltl Katrin Sjögren

    Talman! Jag ber att få understöda vtm Erikssons förslag.

    Talmannen

    Vtm Viveka Eriksson, understöd av ltl Katrin Sjögren, har föreslagit att lagtinget ska godkänna en åtgärdsuppmaning av följande lydelse: ”Att lagtinget uppmanar landskapsregeringen att i skyndsam ordning återkomma till lagtinget med en ändring av trafikbrottslagen så att en sänkning av promillegränsen från nuvarande 0,5 till 0,2 genomförs med gällande påföljdssystem.”

    Förslaget utdelades, där det har gjorts två små förändringar, i samband med ärendets första behandling. Om ett förslag till en kläm, med en uppmaning till landskapsregeringen att vidta åtgärder, har väckts i plenum i samband med ett lagstiftningsärende och förslaget inte har behandlats i ett utskott eller inte ingår i någon reservation till ett betänkande ska förslaget enligt 70 § arbetsordningen bordläggas till följande plenum för att då antingen antas oförändrat eller förkastas.

    Vtm Vivekas Erikssons klämförslag bordläggs därför till lagtingets plenum 16.09.2015.

    Andra behandling

    4        Servicesedlar inom socialvården

    Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 13/2014-2015)

    Landskapsregeringens lagförslag (LF 23/2014-2015)

    Först tillåts diskussion om ärendet i dess helhet. Efter det föreläggs de lagförslag som ingår i betänkandet var för sig för beslut i andra behandling. Slutligen föreläggs betänkandets motiveringar för godkännande i enda behandling och därefter kan eventuella förslag till klämmar läggas fram. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

    Diskussion.

    Ltl Torsten Sundblom

    Tack, fru talman! Jag aviserade under första behandling att jag skulle lämna ett klämförslag, vilket just nu delas ut. Jag vill förtydliga lite vad utskottet hade för beställning.

    Klämmen lyder således: ”Att lagtinget uppmanar landskapsregeringen att återkomma med förslag till lagstiftning som möjliggör ibruktagande av servicesedlar inom hälso- och sjukvården där även servicesedlar för tandvården ska ingå.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack, fru talman! Det är ju precis i de banorna som utskottet också har skrivit. Här står det klart och tydligt: ”förslag till lagstiftning som möjliggör ibruktagande av servicesedlar även inom hälso- och sjukvården” Det är tråkigt att Torsten Sundbloms klämförslag inte heller innehåller gynekologitjänster som vi också diskuterade och som är mycket dyrt för åländska kvinnor.

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Tack, fru talman! Ja, det kunde ha varit ett alternativ. Jag skulle gärna se att vi utformar en kläm ibland och det tas inte alla gånger emot så välvilligt.

    Jag tyckte att det var väldigt viktigt att lyfta upp tandvården i det här fallet eftersom det har förekommit mycket diskussioner om tandvården under hela mandatperioden.

    Ltl Kemetter har rätt, gynekologitjänsterna kunde också mycket väl ha varit med.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack, fru talman! Jag måste nog faktiskt reagera på att Torsten Sundblom har upplevt att han inte har blivit hörd i utskottet. Den uppfattningen har jag nog inte alls. Jag tycker att vi har haft en mycket öppen och bra diskussion. Om ltl Sundblom hade velat lämna in någon form av kläm så hittills har vi alltid kunnat kompromissa. Jag är mycket förvånad över den kritiken mot utskottets arbete.

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Nu tror jag att det skedde ett litet missförstånd. Det är inte frågan om att jag inte har blivit hörd i utskottet. Jag sade att jag ibland brukar föreslå klämmar, men man brukar inte vilja ha klämmar i allmänhet. Det var det som jag menade.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Tack, fru talman! Nu förstår jag faktiskt ingenting! Mig veterligen har ltl Torsten Sundblom inte föreslagit någon kläm i utskottet till den här delen. Det står så här i utskottets betänkande: ”Utskottet anser att servicesedlar även lämpar sig väl för vissa typer av hälso- och sjukvårdstjänster, exempelvis hemsjukvård och tandvård och uppmanar landskapsregeringen att återkomma med förslag till lagstiftning som möjliggör ibruktagande av servicesedlar även inom hälso- och sjukvården”. Sedan läser jag Torsten Sundbloms kläm, jag tänker inte upprepa den, men det står i princip exakt samma sak. Tandvård, hälso- och sjukvård och att man uppmanar landskapsregeringen det nämns både i klämmen och även i betänkandet. Vi är helt överens.

    Varför? Är det för att det är valtider nu? Är det därför nu som ltl Torsten Sundblom ska synas? Vi är ju överens, vi tycker precis likadant och vi uppmanar likadant!

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Tack, fru talman! Ja, vi tycker likadant. I det här specifika ärendet så föreslog jag inte någon kläm i utskottet. Men jag sade att jag allmänt ibland brukar tala om att vi ska utforma en kläm. Någon tycker inte det och säger nej och så är jag med på det, så får det vara med det. Det har skett flera gånger.

    I det här fallet handlar det endast om att vi förtydligar det lite nu. Jag tycker att det är tydligare med en kläm i ett betänkande än så som vi har skrivit. Jag har funderat att det blir tydligare så här.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Tack, fru talman! Nej, det förtydligar ingenting! Det är samma sak. Vi föreslår precis samma sak. Förklara vad det förtydligar. Jag läste upp orden, de är identiska. Vi föreslår och uppmanar precis samma saker. Vad är skillnaden förutom att ltl Torsten Sundblom vill få uppmärksamhet med sitt namn här? Vi är ju överens. Vi tycker precis likadant.

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Det förtydligar bara att tandvården ska ingå.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Barbro Sundback

    Fru talman! Jag ska be att få tacka ltl Sundblom och liberalerna för att de i de sista skälvande minuterna av den här lagtingssessionen så klart deklarerar att de vill stöda tandvården. Vilken tandvård de egentligen menar framgår inte klart och tydligt. Jag antar att det är servicesedlar till privat tandvård, det kanske borde stå det tydlighetens skull. Det är åtminstone det socialdemokratiska förslaget.

    Det är väl ingen reform som har mött så mycket hätska kommentarer från de flesta partier under den gångna perioden som det här förslaget om allmän tandvård som socialdemokraterna försökte införa och kommer att fortsätta att införa för att vi ska ha minst samma förmåner som i riket på det här området. Vi har kommit en bit på väg, men det krävs nog många fler insatser för att det här ska gå igenom.

    Den här klämmen kommer ju inte att gå igenom. Det är ju flera slag i luften. För precis som här har sagts så står precis samma sak i betänkandet. Det visar i alla fall att liberalerna nu, antar jag, stöder utvecklingen av allmän tandvård med servicesedlar. Det är vi mycket, mycket glada över att få höra här i salen. Tack.

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Gällande tandvården så tror jag att jag vågar säga att socialdemokraternas löften inför förra valet och det svek som har skett under den här mandatperioden är något som befolkningen kommer att minnas väldigt länge. Ni sade att det skulle vara tandvård för befolkningen, det var ett löfte som gavs. Döm om vår förvåning när det kommer ett förslag till servicesedlar där tandvården inte finns med. Det är ett sådant förslag, som ni med majoritet nu håller på att driva igenom, som kommer att bli beslutet. Ni måste själva skriva i betänkandet att nästa regering behöver ta tag i den här frågan så att tandvården kan finnas med som en del i ett system med servicesedlar.

    Alla ska veta att det som lagtinget kommer att besluta om idag, det förbättra inte möjligheterna till tandvård på Åland ett endaste litet dyft.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Fru talman! Nog måste vi väl lita på att liberalerna nu vill ha samhällsstödd tandvård, antingen i form av allmän tandvård via det offentliga eller genom stöd till de privata. Vi tycker att det är jättebra att liberalerna nu deklarerar denna ståndpunkt klart och tydligt inför valet. Tack, för det!

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Förmodligen behövs det liberaler för att kunna få till stånd en förbättring, för socialdemokraterna har inte klarat av att få till stånd en förbättring.

    Det här lagförslaget förbättrar inte möjligheterna till tandvård för en endaste ålänning till en endaste euro eller till en endaste cent. Det ska alla veta. Det här förslaget uteslöt tandvården.

    Vad gäller själva frågan om klämmen så blir det en helt avgörande skillnad om lagtinget har en kläm i samband med betänkandet. Då kommer så småningom en tjänsteman i landskapsregeringen att få ärendet på sitt bord och få uppdraget att börja bereda frågan i den riktning som lagtinget har bestämt. En allmän formulering i betänkandet inte alls har samma tyngd.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Socialdemokraterna har ordnat tandvård för ytterligare ungefär 2 500 personer till på Åland under den här mandatperioden med stöd av båda regeringspartier. Bland annat liberalerna var emot det. Det var ju med stöd av grundlagen som liberalerna ville förkasta tandvården då vi försöker utveckla tandvården i skärgården. Tandvården blev inte optimal, det borde ha varit en tandvårdsvagn och inte stolen som personalen ska hålla på att baxa in och ut överallt. Det var en dålig nivå, men vi fick inte mycket stöd då från liberalerna. Det räcker nog knappast nu heller. Det är bra men det måste vara flera som inser det. Det är viktigt ur folkhälsoaspekten att alla kan få tandvård.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Tack, fru talman! Det här är ett angeläget ärende. En kläm innehåller en tydlig beställning.

    På Åland har vi en välutbyggd privat tandvård. Vad är inte bättre än att vi får servicesedlar som man kan använda när vi ändå har en väl utbyggd privat tandvård? Då ska vi använda den privata tandvården.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Jag håller helt med ltl Sundblom. Dessutom är det ännu viktigare om regeringen i Helsingfors driver igenom alla sina nedskärningsåtgärder, för då minskar folkpensionsanstaltens ersättning för privata tandläkarbesök. Om vi inte har servicesedlar så blir det ännu dyrare att gå till privat tandläkare. Det betyder att fler måste avstå eftersom det är så pass kostsamt.

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Ltl Sundback, det är ganska enkelt; rösta för klämmen!

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Ja, om det vore så enkelt ltl Sundblom. Jag är glad för stödet från liberalerna, det ska jag säga uppriktigt, det kom sent men stödet kom i alla fall.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Katrin Sjögren, replik

    Talman! Ja, outgrundliga äro politikens vägar. Det är ju socialdemokraterna som väldigt mycket har motsatt sig servicesedlar. Uppe på mitt rum har jag ett gediget material som jag kan hämta när det gäller tandvården. Socialdemokraterna har motarbetat servicesedlar. För fyra år sedan förde vi fram att servicesedlar kunde vara ett alternativ för tandvården. Vi sade också att man ska prioritera dem som har det största behovet, de som har ekonomiskt tufft och de äldre. Vi hade en annan infallsvinkel på vår tandvård. Socialdemokraterna har ju från början till slut motarbetat servicesedlar. Det gick ett sus genom salen när den här lagstiftningen var på bordet, man fick stryka stora delar av sina anföranden för att servicesedlar i den privata tandvården inte ingick.

    Lite hederlighet i den här debatten kan man faktiskt kräva.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Fru talman! För att bereda dem som har de sämsta ekonomiska möjligheterna att gå till tandläkaren så har det nog varit viktigt att prioritera allmän tandvård via ÅHS. Då har vi kunnat rikta åtgärder till dem som faktiskt har de lägsta inkomsterna, inte fullt ut, för stödet har ändå varit så pass svagt.

    Detta med servicesedlar ser vi som det andra steget. Samtidigt ska vi se över den allmänna tandvården så att de som ligger under den relativa fattigdomsgränsen också får tillgång till den allmänna tandvården. Det räcker inte med servicesedlar för dem som har de lägsta inkomsterna.

    Ltl Katrin Sjögren, replik

    Talman! Detta är vi helt med på. Faktum är ju att det har hänt väldigt lite i tandvårdsfrågan under den här mandatperioden. Resurserna som frigjordes för att kunna riktas om, det gjorde man i förra hälso- och sjukvårdslagen. Det skrev ministern själv här i ett inlägg när man fick kritik. Vi måste också komma ihåg att man tog bort delar av sjukdomskostnadsavdraget och det fördyrade också tandvården här på Åland.

    Jag kan hämta upp verksamhetsberättelsen för 2014 där man skriver under social och miljöavdelningens verksamhet att man inte fick politiska riktlinjer och man fick inte resurser när det gäller att utveckla tandvården. Jag har materialet i mitt rum, jag kan hämta ner det när som helst.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Ja, det är säkert mycket mer som hade kunnat göras, dels om vi hade haft mera politiskt stöd för den här reformen. Stödet kommer lite för sent nu. Det andra är att man har haft krav på inbesparingar inom hälso- och sjukvårdssektorn, åtminstone liberalerna har hela tiden krävt ytterligare nedskärningar, det har varit för lite. Det har inte funnits så stort reformutrymme att man helt och fullt skulle kunna genomföra den här reformen under den här perioden.

    Men framstegen är betydande, 2 500 personer är ganska många i samhället. Det är nästan tio procent!

    Vi fortsätter nästa period och jag ser fram emot alla konstruktiva förslag från liberalerna på det här området.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Minister Carina Aaltonen

    Fru talman! Det är precis som ltl Torsten Sundblom sade, det här är ett mycket angeläget ärende. Men att göra det som ett förslag till en kläm kanske ändå är att slå in öppna dörrar. I årets budget har vi redan skrivningar om att landskapsregeringen ska utreda förslaget om servicesedlar inom tandvården. Tanken är att det ska göras ett system där privata tandläkare kan sälja tjänster till landskapet. Det här finns med i planen för vad hälso- och sjukvårdsbyrån ska göra under det här året.

    Just nu jobbar en arbetsgrupp med att titta på kostnaderna och innebörden att föra in de cirka 2 700 personer som lever under den relativa fattigdomsgränsen, så att de skulle få tillgång till ÅHS tandhälsa. Vi har fått en ungefärlig prislapp. Vi har också ett förslag på hur det skulle kunna genomföras.

    Mycket har hänt under den här perioden. Vi har prioriterat de äldre som bor på institutioner, skärgårdsbor och vissa grupper som har svårigheter beträffande sin hälsa. De har också fått tillgång till ÅHS tandhälsa.

    Som ni alla känner till så har budgetläget för landskapsregeringen och i synnerhet för ÅHS varit oerhört stram. Det har inte funnits ett stort utrymme för budgetutvidgningar, därför har man planerat om på tandhälsan så att man har haft utrymme att ta in nya grupper.

    Sedan har också bristen på tandläkare varit betydande under de här senaste åren, men där ser läget betydligt bättre ut idag. Nu verkar man kunna få tag i tandläkare. Det har varit en oerhörd brist på tandläkare under de senaste åren.

    Det är bra att den här frågan diskuteras. Jag välkomnar förstås många andra partiers engagemang i det här ärendet.

    Vtm Viveka Eriksson, replik

    Talman! Det är väldigt svårt att förstå varför inte ministern har sett till att systemet med servicesedlar också innehöll tandvård. Den här framställningen har kommit från landskapsregeringen och där fanns inte någonting om tandvården. Det är så svårt att förstå. Nu säger man att det här ska man göra sedan. Det fanns ju alla möjligheter att göra det i det här sammanhanget. Varför såg inte ministern till att det blev gjort?

    Minister Carina Aaltonen, replik

    Det finns en mycket enkel förklaring till det, fru talman. Vi har under de här åren haft tre landskapsläkare på plats. För tillfället har vi en vikarie. I morgon går ansökningstiden ut för landskapsläkartjänsten, som har utlysts på nytt. Det handlar också om att ha resurser inom förvaltningen för att vi ska kunna klara av olika uppgifter. Att införa en sådan här stor reform kräver kostnadsunderlag, eftersom man vill veta vad det kostar, och planering på hur det ska genomföras. Vi måste utreda hur vi ska göra för att vi inte ska få mer administration i ett sådant här nytt system. Det kräver personal och vi har faktiskt också besparingar på landskapsförvaltningen. Hälso- och sjukvårdsbyrån har 2,5 tjänster. Vi ser en liten ljusning. Det ska också finnas landskapsläkare att få tag i som kan ta tag i den här frågan.

    Vtm Viveka Eriksson, replik

    Talman! Huvudbudskapet från socialdemokraterna i förra valet var tandvården, tandvård till oss alla! Socialdemokraterna har inte ens lyckats få till detta med servicesedlar.

    Nu säger ministern att de äldre på institutionerna har fått tandvård, det var ju en riktning som fanns redan sedan tidigare. Vad har egentligen socialdemokraterna i regeringen åstadkommit när det gäller tandvård till alla ålänningar?

    Minister Carina Aaltonen, replik

    Fru talman! Det är ju som sagt över 2 500 flera som har fått tillgång till allmän tandvård. Ju flera som jobbar i samma riktning, så ju bättre är det. Jag tycker inte man kan stå här och säga att det finns någon motsättning. Det är bra om liberalerna och socialdemokraterna har samma målsättning; att det ska finnas allmän tandvård Åland.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Jag har samma tema som i förra replikväxlingen. Socialdemokraterna stora budskap i samband med valrörelsen för fyra år sedan var tandvård för alla. Nu står ansvarig minister här och säger att i fråga om servicesedlar så har man lämnat bort just den här sektorn på grund av personalbrist, och det har vi ju förstås en viss förståelse för. Men man har ju ändå valt att prioritera andra sociala områden som man har fört fram nu och som kan finansieras via servicesedlar. Landskapsregeringen har helt uppenbarligen prioriterat ned tandvårdsfrågan, eftersom inte den frågan finns med och inte kommer att avgöras i samband med det här lagförslaget.

    Minister Carina Aaltonen, replik

    Fru talman! Det viktiga för den här regeringen är att vi ska kunna föra fram servicesedlar. Vi tar det stegvis. Steg ett är servicesedlar inom socialvården, det har varit väldigt angeläget att få det på bordet. Att utreda och ta fram system för servicesedlar beträffande tandvården skulle ha fördröjt det här lagförslaget. Jag tycker också att liberalerna faktiskt borde se att det är bra. Vi kan inte få allt på en gång, man kan inte äta en elefant i en munsbit, vi får ta det stegvis. På det viset kommer det också att bli med den allmänna tandvården, vi får ta den stegvis. Steg ett borde nu vara att få in 2 700 personer, som lever under den relativa fattigdomsgränsen, under allmän tandvård. Steg två är att kunna se hur man kan använda servicesedlar även för tandvård, gynekologi och allt annat.

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Dessvärre tycks det bli små, små pytte steg myrsteg i utvecklingen på tandvårdsområde så länge som socialdemokraterna finns vid makten. Men det kanske blir ändring på det?

    Jag tror att det nämndes en siffra på 2 000 till 2 500 ålänningar som nu har fått tillgång till tandvård, som ministern sade. Då nämnde man också att skärgårdsborna har fått tillgång till offentlig tandvård. Är det faktiskt så att när tandvårdsstolen förs ut till skärgården att samtliga skärgårdsbor har en möjlighet att boka tider i tandvårdsmottagningen? Eller är det i verkligheten en mindre del av skärgårdsbefolkningen som har den här möjligheten?

    Minister Carina Aaltonen, replik

    Fru talman! Alla kumlingebor som bor t.ex. på Kumlinge eller i någon annan skärgårdskommun har rätt att få tid i mån av möjlighet. Man har rätt att besöka tandvårdsstolen när den är på plats i kommunen.

    Det viktiga är att vi ser en riktning. Vi har också fört in flera ålderskategorier, upp t.o.m. 27 år, som har rätt att gå till ÅHS tandvård.

    Små steg, ja, det tog 20 år i riket att införa allmän tandvård. Jag hoppas att det ska gå lite snabbare på Åland. Jag tycker att vi har börjat ta de stegen framåt i alla fall.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Katrin Sjögren, replik

    Talman! Jag tycker att det är bra att man tar steg framåt, men det behövs ju relevant information för att man ska kunna ta de här stegen framåt. 

    Ur ett liberalt perspektiv skulle det ha varit väldigt viktigt att prioritera de äldre och de som lever under den relativa fattigdomsgränsen istället för skärgårdsborna. Vi vet att det är ett hypotetiskt resonemang hur många skärgårdsbor som får dra nytta av tandvårdsvagnen. Vi vet att det inte fungerar, det vet alla vi som har nära och kära som lever ute i skärgården. Ingalunda är det gratis heller, det kostar en hel del och vad man kan göra är begränsat.

    Jag tycker också att det är bra att socialdemokraterna kan tänka sig servicesedlar i tandvården för det har man tidigare varit helt emot. Alla skulle ha möjlighet att gå till den offentliga tandvården. Där kanske vi har kommit ett steg närmare varandra.

    Det är också väsentligt att veta vad det kommer att kosta. Man kan inte lova servicesedlar om man inte ha någon slags hum om vad det kommer att kosta. Finns det någon idé och riktning i den frågan?

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Minister Carina Aaltonen, replik

    Fru talman! Vi måste först förstås ta reda på vad det kostar. Idag vet vad det kommer att innebära, vi kan i alla fall uppskatta vad det kommer att innebära att få in ytterligare i tandvården 2 500 personer som lever under den relativa fattigdomsgränsen. För att vi ska kunna veta vad det kostar med servicesedlar så måste vi också titta på olika system. Hur ska de göras så att inte stora delar går till administration? Kan det göras inom ÅDA? Behöver vi vänta på att alla tekniska IT-lösningar ska komma på plats först innan vi kan ha sådana här system igång? Det finns mycket att utreda, undersöka och bestämma sig för innan vi har servicesedlar på plats.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Göte Winé

    Tack, fru talman! Jag hade inte tänkt gå in i debatten mera idag. Jag hade mitt anförande i remissdebatten men jag kunde inte hålla mig när ltl Katrin Sjögren i en replik sade att socialdemokraterna alltid har motarbetat servicesedlar inom tandvården. Jag vill bara förtydliga; det stämmer inte!

    År 2007 satt jag i ÅHS styrelse. När vi gjorde upp 2008 års verksamhetsplan bad jag om att få in ett förtydligande i verksamhetsplanen, att man under året 2008 utreder hur tandvården kan bli mera tillgänglig för den åländska befolkningen. Det var mitt förslag i verksamhetsplanen. Där ingick att man skulle kunna få tillgång till de privata tandläkarna och även billigare. Därför är det inte som ltl Katrin Sjögren sade, att socialdemokraterna alltid har varit helt emot.

    Liberalerna tycker otroligt mycket om att tolka vad vi socialdemokrater tycker. Det är kanske bättre att man funderar på vad det egentligen är vi vill.

    Ltl Sundbloms klämförslag beror väl egentligen på att det är val snart och nu ska liberalerna dra igång det här sveket från socialdemokraterna, för det är bra för liberaler inför valet. Det är lite såsom jag uppfattar det här, eftersom man nu i debatten får höra att ltl Sundblom inte har föreslagit det här i utskottsarbetet.

    Fru talman! Ltl Katrin Sjögren sade att socialdemokraterna alltid har varit emot servicesedlar inom tandvården. Det stämmer inte!

    Däremot är det så som jag befarade i remissdebatten. När det gäller servicesedlar så pratade jag om vilka konsekvenser det här får för de mindre kommunerna och framförallt för invånarna. Kommer kommunerna att kunna erbjuda det här? Den frågan ställde jag. Jag var skeptisk till detta med servicesedlar, men detta tittade inte utskottet närmare på. Utskottet tittade vidare på förslaget och man får se hur det blir när det kommer. Nu har vi servicesedlar och man går vidare.

    Jag har skrivit upp ordet ”sveket”. Jag kommer ihåg när den här regeringen hade suttit i hundra dagar. Då sade vtm Eriksson, som då var ordförande hos liberalerna om jag minns rätt, vilket svek tandvårdsreformen var, efter hundra dagar! Ingen skulle få mera tandvård, och det var ett svek från socialdemokraterna.

    Nu har vi nyligen tagit del av att 2 500 personer har fått tillgång till tandvård. Fortsättningsvis så är detta det stora sveket.

    Nu tog ltl Perämaa också upp detta, det stämmer ju inte! Vi jobbar vidare. Man kan inte komma till noll direkt. Det här har vi försökt förklara för liberalerna tidigare. Man kan inte komma från noll till hundra direkt, man måste ta det i bitar, men det kan vara svårt att förstå.

    I betänkandet skrivs; ”utskottet anser att servicesedlar även lämpar sig väl för vissa typer av hälso- och sjukvårdstjänster, exempelvis hemsjukvård och tandvård och uppmanar landskapsregeringen att återkomma med förslag till lagstiftning.” Jag tycker att det är ganska klart och tydligt att man jobbar för det. Det här är bra.

    Sedan fick jag lite roligt när jag hörde det förra replikskiftet. Vi från socialdemokraterna fick nu kritik för att vi inte har kommit igång och verkligen har satt igång tandvården. Men för två eller tre år sedan så kritiserade man oss för att vi hade lovat någonting och inte visste vad det kostade. Vad vi än gör så lär det inte vara lätt att göra liberalerna nöjda i alla fall.

    Vi jobbar vidare och tittar på det här. Som minister Aaltonen sade så försöker vi se vad det kostar, kanske vi måste göra det innan vi sätter igång en lagstiftning. Det är kanske inte så som liberalerna jobbar? Det här är i alla fall vårt sätt. Tack så mycket, fru talman.

    Ltl Katrin Sjögren, replik

    Inte behöver en lagtingsledamot bry sig om vad liberalerna säger. Man kan föra sin egen politik. Man kan sätta örat mot marken och höra vad väljarna tycker.

    Det gjordes en omfattande kartläggning av serviceutbudet inom tand- och munvården på Åland. Inför förra mandatskiftet var det meningen att man skulle ta fram en framtidsstrategi för mun- och tandvården, en strategi som man kunde föra till lagtinget, ett meddelande om hur vi ska ha det. Ska vi ha servicesedlar? Vem ska omfatta den allmänna tandvården? Men som det står i landskapsregeringens egen verksamhetsberättelse så har tandvården inte varit prioriterad och man har inte gett resurser. Det finns oändligt mycket frågor som borde ha svar när det gäller mun- och tandvården.

    Ltl Göte Winé, replik

    Tack, fru talman! Jag ser nog till att jag försöker koncentrera mig på vår egen politik, då brukar man nå bäst resultat.

    Däremot är det så, som minister Aaltonen nämnde i sitt anförande, att man har haft byte av personal på ledande tjänster. Det har medfört att man kanske inte riktigt har kommit i mål så snabbt som man ville.

    Ltl Sjögren vet också, som har suttit på den posten, att antal tjänstemän ofta inte har varit ett väl prioriterat område inom avdelningen. Det hörde jag dåvarande minister Sjögren, nu ledamot Sjögren, säga och det har jag förståelse för. Nu har det i alla fall kommit lite mer personal och det har gjorts en uppryckning, men det tar sin tid.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Fru talman! När man jobbar med frågor som måste det ju synas ett resultat av det i verkliga lagframställningar. Den här framställningen lades av den regering som leds av socialdemokraterna, med en socialdemokratisk ”tandvårdsminister”. Det lades ett förslag om servicesedlar för att finansiera socialproduktion ute i vårt samhälle, utan något om tandvården.

    Jag är fullt medveten om att ni har varit duktiga på att prata mycket om tandvården vid festtal, invigningar och kanske vid deklarationer utanför valstugor. Men faktiska kopplingar saknas till verkliga lagförslag, som i det här fallet.

    Ltl Göte Winé, replik

    Tack, fru talman! Inte är det lätt när man här t.o.m. får beröm för deklarationer utanför valstugor i samband med att vi debatterar servicesedlar. Inte är det heller lätt när vi kommer med lagförslag. När vi hade ett lagförslag om tandvården i skärgården då sågade liberalerna det också. Lagförslaget skulle inte hålla, det var det ena felet och det andra felet. Jag vet inte hur många fel det innehöll, lagförslaget skulle falla och det fanns ingen möjlighet och rättvisa i det. Inte har jag hört någonting negativt ännu. Tydligen får man tandvård i mån av möjlighet ute i skärgården. Det lagförslaget sågades av liberalerna, det var inte rättssäkert och det skulle falla i lagstiftningskontrollen och den lagen gäller.

    Nu har socialministern kommit med lagförslag, om det var så att ltl Perämaa missade titeln.

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Jag skulle vilja ha ytterligare en precisering om antalet ålänningar som har fått tillgång till offentlig tandvård. 2 500 personer har nämnts flera gånger här idag. Socialministern sade att vad gäller skärgårdsbor så får de tandvård i mån av möjlighet. Det betyder om det finns tider, det är inte alls frågan om alla skärgårdsbor. Skärgårdsborna torde vara ungefär 2 000 personer till antalet. 2 000 av dessa 2 500 personer kan få tandvård i mån av möjlighet. Ni bör ju ha varit ganska noggranna när ni har gått igenom den här sifferstatistiken som har legat till grund för de här uttalandena. Hur många skärgårdsbor är det i verkligheten som nu har tillgång till tandvård? Vad blir den totala siffran totalt sett? Det är ganska intressant, spektret ” i mån av möjlighet” är ganska stort.

    Ltl Göte Winé, replik

    Tack, fru talman! Jag vill förtydliga för ltl Perämaa att jag sitter fortfarande i lagtinget. Jag vet inte så mycket om operativa frågor och hur många personer exakt det är. Däremot har jag inte heller hört någon som har blivit nekat tandvård, med det kanske ltl Perämaa har andra siffror på eftersom han är från skärgården. Jag har träffat en hel del skärgårdsbor som har tackat för den service som man har just nu. Därför vill jag inte gå in i detta desto mera. Vi jobbar vidare framåt.

    Nu gäller detta servicesedlar så är det bra och det var något som jag redan 2007 frågade efter. Jag ville bara förtydliga tidigare uppgifter som har kommit fram.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Tack, fru talman! Det som jag föreslog i klämmen var i sak ingenting nytt. Det var ett förtydligande. Ska man vara riktigt kinkig kan man t.o.m. säga att det är mycket som ingår i hälsovården. Det här var bara ett förtydligande. Det här betänkandet var daterat 16.6 så man har hunnit tänka bra mycket sedan behandlingen.

    Ltl Göte Winé, replik

    Tack, fru talman! Det är bra att ltl Sundblom har hunnit tänka sedan den behandlingen. Däremot har det inte kommit någonting nytt för det är precis samma sak som står i betänkandet som i ltl Sundbloms kläm.

    Jag tycker att det finns en hel del bra saker i betänkandet, t.ex. hur man kan gå vidare med hemsjukvården. Detta kan man titta på, framförallt när vi har sammanhållen hemvård idag. Det här ser jag fram emot.

    Ltl Sundblom hade inget förslag i utskottsarbete, men nu kommer det så visst blir det lite roligt. Sedan lägger man allt sitt krut på att kommentera socialdemokraterna, så det är ju lite roligt. Vi tackar för uppmärksamheten!

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Tack, fru talman! Jag sade ”var i sak ingenting nytt”. En kläm är ett förtydligande och vi kommer att rösta om den, annars hade det bara ingått i hela stora betänkandet. I det här fallet är det ett förtydligande att även tandvården nämns. Jag är lite noga med vad vi säger.

    Ltl Göte Winé, replik

    Jag kan inte låta bli att replikera med tanke på ltl Sundbloms sista mening. Jag försöker nog vara aktsam på vad var och en ledamot säger här.

    Det blir intressant när man ändå inte ändrar i sak och ändå ska man säga precis samma sak i klämmen som i betänkandet. Det var lite komiskt, tyckte jag.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Vtm Viveka Eriksson, replik

    Talman! Jag förstår så väl att ltl Winé och socialdemokraterna måste gå upp till försvar i den här frågan. Det här är ju verkligen en trovärdighetsfråga. Efter förra valet fanns det jättestora förväntningar bland den åländska befolkningen när det gäller löftet om tandvård för befolkningen. Nu är det alltså upp till bevis när vi går in i en ny valrörelse.

    Ltl Winé påminde om att jag lär ska ha sagt ” det stora sveket”. Jag kan tänka mig, jag kommer inte ihåg exakt när det var, att det var i debatten om sjukkostnadsavdraget. Det innebar höjda tandvårdskostnader för en stor del av den åländska befolkningen istället för mera och billigare tandvård. Vi såg det som ett stort svek.

    Ltl Göte Winé, replik

    Tack, fru talman! Jag ska hjälpa vtm Eriksson, det var i samband med att regeringen hade suttit hundra dagar som man hade bjudit in olika personer i från oppositionspartierna som skulle ge någon sorts betyg.

    Sedan sade vtm Eriksson att vi går upp i försvar i den här frågan, men det var inte det som jag försökte göra i mitt anförande. Jag ville förtydliga att det inte stämmer det som det sades i ett tidigare replikskifte att vi hela tiden har varit emot. Vi har jobbat tidigare med det här och sett på detta som ett alternativ. Jag sade tidigare att jag inte tänkte delta i debatten, men jag vet vad jag lade fram för förslag 2007 och där var servicesedlar i tandvården ett alternativ.

    Vtm Viveka Eriksson, replik

    Talman! Det här är definitivt en trovärdighetsfråga och det är upp till bevis för socialdemokraterna nu när man går in i en ny valrörelse. Hur har socialdemokraterna skött den absolut viktigaste frågan för partiet i senaste valrörelse? Har man lyckats leverera det man lovade? Vi påstår att socialdemokraterna inte har lyckats med det.

    Angående sveket, jag vill igen påminna om sjukkostnadsavdraget, det var ett svek mot många i befolkningen att man drog ner på de avdragsmöjligheterna för låginkomsttagare, de som behöver mycket sjukvård och de som behöver tandvård.

    Ltl Göte Winé, replik

    Tack, fru talman! Först tror jag att vtm Eriksson lite behöver se vilka som egentligen drabbades av sjukkostnadsavdraget och vilka som inte drabbades.

    Jag vill ge ett tips till vtm Eriksson, nu är det otroligt mycket om hur man ska bedöma socialdemokraterna. Driv istället er egen politik! Jag upplever att liberalerna just nu leker Följa John med socialdemokraterna och det leder inte någon vart, tror jag.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Talmannen vill påminna om att inte gå in en allmän tandvårdsdebatt. Koncentrera er på den tandvård som ingår i servicesedlar och förslaget som ligger till grund.

    Vtm Roger Jansson

    Tack, fru talman! Jag har som presidiemedlem varit lite bekymrad över att den här debatten har halkat på hälso- och sjukvården. Framställningen gäller alltså servicesedlar inom socialvården. Genom att social- och miljöutskottet i en mening, som har diskuterats här, har nämnt en framtida utökning även till hälso- och sjukvården, där man nämner tandvården, så förstår jag att debatten har tillåtits att breda ut sig på det sättet.

    Moderat samling för Åland är naturligtvis väldigt glada att plötsligt här i mandatperiodens slutskede så är alla partier väldigt positiva till servicesedlar. Så har det inte alltid varit, långt därifrån och det får man lov att erkänna naturligtvis.

    Servicesedlar är ett bra medel, de duger inte i alla sammanhang, men de duger däremot att använda sig både inom privat sektor och inom offentlig servicesektor. De som är med under nästa mandatperiod får återkomma till det.

    Som medlem och viceordförande i ÅHS styrelse vill jag ändå säga någonting om den här volymen som det talades om när det gäller utökad tillgänglighet för offentlig tandvård. Man måste alltså hålla reda på vad man pratar om i det sammanhanget. Siffran 2 500 är en teoretisk tillgänglighetssiffra brutto. Man har räknat ut att det finns en teoretisk möjlighet för 2 500 nya medborgare att få offentlig tandvård. Det är ju inte så att man under den här mandatperioden har utökat tillgängligheten särskilt mycket inom ÅHS tandvård. Det finns ungefär 2 200 skärgårdsbor, ett flertal hundratal av dem var prioriterade sedan tidigare. Därför är det en bruttosiffra för skärgårdsbornas del som inte är riktigt korrekt. Dessutom har man tagit bort i princip alla ÅHS anställda som inte är prioriterade av andra skäl. Då ska det dras ner på siffran 2 500 under båda dessa punkter, åtminstone så att man hamnar till den teoretiska siffran på långt under 2 000.

    Vad har då hänt under de här åren från 2011 och framåt? Ja, under den tiden har antalet patienter inom ÅHS tandvård ökat med ungefär 2 procent, ett par hundra stycken. Inom ÅHS har vi inte utökat resurserna för den offentliga tandvården, utan den är likadan som 2011. Däremot har vi anskaffat en tandläkarstol som kan vara ute i skärgården och man ger endast bastandvård, inte någon behandling utöver bastandvård för då måste man in till Mariehamn. Genom restiderna för personalen som är oförändrad…

    Talmannen

    Får jag be att vi knyter diskussionen till servicesedlar.

    Vtm Roger Jansson

    Ja, ja, men jag knyter det nu till den diskussion som talmannen har tillåtit och jag kan vara kritisk till det, naturligtvis.

    Eftersom siffran 2 500 har nämnts så behöver det klargöras ifrån den här talarstolen hur det egentligen är med siffrorna. Därför begärde jag ordet, och enbart därför.

    De totala resurserna inom ÅHS tandvård har i marginalen gått ner lite. Genom effektiveringar och rationaliseringar så har man ändå kunna utöka antalet personer med ett par hundra personer under den här tiden. Det får räcka så då, fru talman.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack, fru talman! Ja, det är beklämmande. Man har kommit överens om vissa skrivningar i regeringsprogrammet och moderaterna har också arbetat aktivt för servicesedlar, men nu håller plötsligt vtm Roger Jansson ett anförande där han menar att egentligen har moderaterna inte åstadkommit någonting alls. Man har en servicesedel som inte är det som man har önskat sig. Man har heller inte tillsammans med de andra regeringspartierna lyckats organisera tandvården. Jag förstår ingenting! Har man plötsligt backat nu? Vill man inte att människor ska få vettig tandvård och möjlighet att gå till de privata? Man har tydligen inte arbetat i den riktningen.

    Vtm Roger Jansson, replik

    Fru talman! Jag brukar tycka om när folk här i lagtinget lyssnar på vad man säger. Den här repliken visade att ledamoten överhuvudtaget inte lyssnade på vad jag sade.

    Tillsammans med våra regeringspartier har vi nu lyckats införa en ny lagstiftning när det gäller servicesedlar inom socialvården. Det är vi naturligtvis glada och nöjda med. Det har förekommit en arbetsgrupp, innehållande våra tre partier, som har jobbat fram det här och ansvarig minister har levererat, det är vi tacksamma för.

    Sedan gav jag en realbild av den offentliga tandvårdens utveckling från 2011 till idag utgående från ÅHS verksamhetsberättelse där vi har ökat antalet besök med ungefär 200, alltså ungefär 2 procent, under den här tiden.

    Tillgänglighetssiffran är en teoretisk bruttosiffra som ska brytas ner i sina korrekta delar och det försökte jag hjälpa till med.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack, fru talman! Moderaterna har tidigare gått till val med att man vill ha servicesedlar för att kunna erbjuda privat sjukvård, vilket vi har hört i tidigare anföranden. Är det nu ett misslyckande när man endast har kunnat få det i den kommunala nivån? Man har alltså inte arbetat för det som man har gått till val med?

    Vtm Roger Jansson, replik

    Fru talman! Den insatte som dessutom vill vara ärlig så vet vad vi har arbetat för och vet vad vi fortsätter att arbeta för. Det är servicesedlar i ett brett perspektiv inom många samhällsservicesektorer och det kommer vi att fortsätta med. Det här är vad vi har fått igenom nu tillsammans med våra kamrater inom regeringen. Vi ska inte skyllas för att vi har kommit för kort i det arbetet, utan det får någon annan ta ansvaret för.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Minister Carina Aaltonen, replik

    Fru talman! Den teoretiska bruttosiffran är inte helt enkel att bryta ner. Vilka personer som de facto får tid till tandläkaren hos ÅHS är sedan en annan sak. Förutom skärgårdsborna så har vi räknat med att 520 personer hör till gruppen 26- och 27-åringar samt de på institution.

    När vi pratar om de 2 700 personer som lever under den relativa fattigdomsgränsen så är det siffror från ÅSUB och de är också teoretiska siffror. De facto kanske det handlar om 1 000 personer, vissa av dem kanske redan lyfter en garantipension och redan har tillgång till ÅHS tandvård. Vi talar hela tiden om teoretiska bruttosiffror och därför är det inte så lätt.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Vtm Roger Jansson, replik

    Fru talman! Jag är glad att ministern är överens med mig om den här sifferleken, att det måste förklaras när man säger att man har gett möjlighet för 2 500 eller 2 700 personer att få offentlig tandvård. Det är ju inte korrekt. Jag förstår att man menar den teoretiska tillgängligheten. Det är bra att vi är överens på den punkten.

    När det gäller gruppen som är under fattigdomsgränsen har vi moderater inom det politiska arbetet försökt värna särskilt om dem, men till den delen har vi inte fått ett tillräckligt stöd.

    Minister Carina Aaltonen, replik

    I praktiken har vi gett 2 500 ålänningar rätt att gå till ÅHS tandvård, så ser verkligheten ut. Vi ska komma ihåg att den grupp som vtm Jansson nämnde, ÅHS personal, det var redan meningen att de inte skulle ha tillgång till ÅHS tandvård genom att lagen antogs och började gälla från 1 januari 2012. Då fanns inte längre ÅHS personal med som en prioriterad grupp, från den 1 januari 2012 har de inte haft möjlighet att komma till ÅHS tandvård.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Det var väldigt bra att vtm Jansson, tillika representant i ÅHS styrelse, kunde klargöra skillnaden mellan ett teoretiskt kundunderlag för tandvården och hur det sedan ger utslag i verklig tillämpning. Om man med bibehållna resurser, kanske t.o.m. med lite mindre resurser, har klarat av att ge vård till ytterligare ett par hundra personer så är det ett bra betyg för den verksamheten. Det tycker jag att är oerhört bra.

    Besluten i ÅHS styrelse fattas ju av en politiskt tillsatt styrelse och vi vet att styrelsen leds av en socialdemokrat, har arbetet i styrelsen bedrivits i enighet i den här frågan?

    Vtm Roger Jansson, replik

    Ja, när det gäller själva tandvårdens organisation så har det varit en bred enighet. När det sedan gäller finansiering och annat så har det inte varit en bred enighet.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Barbro Sundback

    Fru talman! Jag ifrågasätter också den här klämmens berättigande och om vi ska börja med den här typen av väldigt fria klämmar. Som ni ser så handlar det här om ibruktagande av servicesedlar inom hälso- och sjukvården. Den här framställningen handlar inte om hälso- och sjukvården, den handlar om kommunernas socialtjänst. Eftersom den är en rikslag så inkluderar den också hälso- och sjukvårdstjänster som kommunerna på rikssidan producerar.

    Normalt får inte en kläm utvidga lagförslaget. Tvärtom, klämmen måste strikt hålla sig till lagförslagets gränser. Här handlar det om kommunernas socialvårdstjänster.

    Jag hoppas att talmannen, presidiet i sin helhet och lagtingets kansli tittar på den här klämmen. Jag är inte beredd att godkänna klämmen.

    Om det ska bli en sådan här kultur i framtiden så då kan vi sätta till vilka klämmar som helst i nästan vilka lagar som helst. Så här kan det inte gå till!

    Vi kunde redan vid den förra klämmen om promillegränsen se hur tokigt det blev. Första godkände vi en lag som hade en ganska specifik ordning, sedan skulle vi i en kläm föreslås godkänna ett alternativt förslag som var ett motförslag till det som vi fattade beslut om. En kläm är inte ett beslut! Det är lagtingets majoritets viljeyttring till regeringen som man vill att ska pröva vissa tankar eller förslag. Ofta handlar det tyvärr om förvaltning, inte om politik.

    Enligt min mening borde den här klämmen aldrig tas till behandling i Ålands lagting. Klämmen handlar inte om kommunerna servicesedlar. Tack, herr talman.

    Talmannen

    Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

    Detaljbehandlingen börjar. Föreläggs förslaget till landskapslag om tillämpning på Åland av lagen om servicesedlar inom social- och hälsovården för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

    Föreläggs förslaget till landskapslag ändring av 3 § landskapslagen om planering av och landskapsandel för socialvården för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

    Betänkandets motivering föreläggs för enda behandling. Diskussion? Ingen diskussion. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.

    Begärs ytterligare ordet?

    Ltl Torsten Sundblom

    Tack, herr talman! Jag föreslår: ”Att lagtinget uppmanar landskapsregeringen att återkomma med förslag till lagstiftning som möjliggör ibruktagande av servicesedlar inom hälso- och sjukvården där även servicesedlar för tandvården ska ingå.” Helt enligt det utdelade klämförslaget.

    Ltl Mats Perämaa

    Herr talman! Jag understöder förslaget.

    Ltl Barbro Sundback

    Herr talman! Jag anser att klämmen inte är formellt riktig. Klämmen borde inte tas till behandling.

    Ltl Igge Holmberg

    Jag understöder ltl Sundback.

     

    Talmannen

    Under den efterföljande diskussionen, efter att lagförslagen är godkänna, har ltl Torsten Sundblom, understödd av ltl Mats Perämaa, föreslagit att lagtinget ska godkänna en åtgärdsuppmaning. Innehållet i klämmen är utdelade på era bord.

    Om ett förslag till en kläm med en uppmaning till landskapsregeringen att vidta åtgärder har väckts i plenum, i samband med ett lagstiftningsärende och förslaget inte har behandlats i ett utskott eller inte ingår i någon reservation till ett betänkande, ska förslaget enligt 70 § arbetsordningen bordläggas till följande plenum för att då antingen antas oförändrat eller förkastas.

    Ltl Sundbloms klämförslag bordläggs därför till lagtingets plenum 16.09.2015.

    Presidiet och kansliet kommer att titta över lagligheten i klämmens utformning.

    Andra behandling

    5        Landskapets fastighetsverk

    Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 16/2014-2015)

    Landskapsregeringens lagförslag (LF 24/2014-2015)

    Först tillåts diskussion om ärendet i dess helhet. Efter det föreläggs de lagförslag som ingår i betänkandet var för sig för beslut i andra behandling. Slutligen föreläggs betänkandets motiveringar för godkännande i enda behandling. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

    Diskussion. Ingen diskussion.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om landskapets fastighetsverk för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 2 och 24 §§ landskapslagen om landskapets finansförvaltning för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 1 § landskapslagen om allmänna handlingars offentlighet för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 3 § landskapslagen om Landskapsrevisionen för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

    Betänkandets motivering föreläggs för enda behandling. Diskussion? Ingen diskussion. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.

    Ärendet är slutbehandlat.

    Andra behandling

    6        Lotteriinspektionen

    Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 18/2014-2015)

    Landskapsregeringens lagförslag (LF 16/2014-2015)

    Först tillåts diskussion och efter det föreläggs lagförslagen för antagande.

    Diskussion. Ingen diskussion.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om Lotteriinspektionen för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad. . 47

    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om lotterier 51 för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

    Betänkandets motivering föreläggs för enda behandling. Diskussion? Ingen diskussion. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.

    Ärendet är slutbehandlat.

    Andra behandling

    7        Ändring av sjöarbetsinkomstavdraget

    Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 21/2014-2015)

    Landskapsregeringens lagförslag (LF 29/2014-2015)

    Först tillåts diskussion och efter det föreläggs lagförslaget för antagande.

    Diskussion. Ingen diskussion.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 16 § kommunalskattelagen för landskapet Åland  för antagande i andra behandling. Begärs ordet?

    Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

    Betänkandets motivering föreläggs för enda behandling. Diskussion? Ingen diskussion. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.

    Ärendet är slutbehandlat.

    Första behandling

    8        Indexjustering av arbetslöshetsförmåner

    Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 23/2014-2015)

    Landskapsregeringens lagförslag (LF 26/2014-2015)

    Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av de lagförslag som ingår i betänkandet.

    Diskussion.

    Ltl Jörgen Pettersson

    Talman! Om vi nöjer oss med att prata politik och själva avsikten med ett lagförslag finns det inga avvikande meningar från finans- och näringsutskottets sida när det gäller lagförslaget om indexjustering av arbetslöshetsförmåner. Det är viktigt att de som ännu inte lyckats ta sig in på arbetsmarknaden sköts om och ges så bra förutsättningar som möjligt att ta sig tillbaka i jobb. De allra flesta människor vill ju delta i samhällsbygget och känna sig önskade och behövda. Den här lagen berör cirka 500 personer och justeringen handlar om sammanlagt cirka 18 000 euro per år. Politiskt sett är detta alltså okomplicerat.

    Ändå diskuterade vi förslaget hyggligt ingående i samband med utskottsbehandlingen. För det första är det ju inte bra att förhöjningen genomfördes i Finland utan att Ålands landskapsregering märkte det och för det andra är det ju inte bra att förhöjningen ändå genomfördes på Åland, utan att lagen ändrades. Skälet är enkelt. Det var den automatiska datakörningen som såg till att det blev rätt – och därmed fel. I teorin uppstod ett fel, i praktiken fick de femhundra berörda de pengar de har rätt till.

    Att landskapsregeringen i det här fallet valde en pragmatisk väg ut betyder inte att Rule of Law sattes ur spel. Detta har hanterats sent men det har hanterats rätt och mot den bakgrunden är det ett enigt utskott som föreslår att lagförslagen antas oförändrade i enlighet med innehållet i betänkandet. Tack.

    Talmannen

    Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

    Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslagen var för sig i deras helhet.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om tillämpning på Åland av lagen om indexjustering för 2015 av pensioner och vissa andra förmåner för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om utkomstskydd för arbetslösa för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

    Lagförslagens första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.

    Första behandling

    9        Finansiering av landsbygdsnäringar

    Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 24/2014-2015)

    Landskapsregeringens lagförslag (LF 27/2014-2015)

    Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av de lagförslag som ingår i betänkandet.

    Diskussion.

    Ltl Jörgen Pettersson

    Talman! Detta lagförslag om finansiering av landsbygdsnäringar är egentligen inte omstörtande. Det handlar om att ersätta den gamla finansieringsstödslagen som inte längre passar ihop med de nya lantbruksprogrammen. Den enda större materiella förändringen är att man föreslår att den klassiska gårdsbrukskommissionen läggs ned och ersätts av något modernare, kanske en slags tillväxtdelegation för landsbygdsnäringar. Detta stöder finans- och näringsutskottet.

    Det råder nya tider och det krävs nya insikter och vi kan inte nog understryka hur viktigt primärproduktionen är för hela Åland. Därför förutsätter vi från utskottets sida att arbetet med denna nya instans fortsätter och förverkligas i rask ordning. God dialog kan man aldrig få för mycket av.

    På ett övergripande plan stöder vi alltså varmt den nya lagstiftningen. Ändå har vi på detaljnivå gått in och föreslagit några förändringar som gör lagtexterna enklare att begripa. Våra förändringar framgår i betänkandet och handlar i stora drag om att vi ändrat några rader i det första och det andra lagförslaget samt föreslår att det tredje helt förkastas. Vi vet att utskottet egentligen inte borde ägna sig åt denna form av lagberedning och vi uppmuntrar det absolut inte men vi tycker det är viktigare att lagen sätts ikraft än att vi snurrar texterna ett varv till i landskapsregeringen.

    Det tredje lagförslaget som hanterade en förändring av förvaltningslagen anser utskottet är onödigt, tingens ordning hanteras redan i befintlig förvaltningslag och i rikslagstiftningen. De andra ändringarna handlar om förtydliganden beträffande individens rättigheter och skyldigheter samt en mer förklarande skrivning om hur elektronisk kommunikation ska hanteras.

    Mot bakgrund av detta är det ett enhälligt finans- och näringsutskott som föreslår att lagtinget förkastar det tredje lagförslaget, att man antar det fjärde lagförslaget oförändrat samt att det första och andra lagförslaget antas med delvis nya ordalydelser. Tack.

    Talmannen

    Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

    Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslagen var för sig i deras helhet förutom det tredje lagförslaget som föreslås förkastas, det upptas i andra behandlingen.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om finansiering av landsbygdsnäringar för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av näringsstödslagen för landskapet Åland för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om återkrävande av stöd ur landskapets medel för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

    Lagförslagens första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.

    Första behandling

    10      Kommunernas socialtjänst

    Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 14/2014-2015)

    Landskapsregeringens lagförslag (LF 25/2014-2015)

    Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av de lagförslag som ingår i betänkandet. Förslag om förkastande kan väckas i samband med ärendet andra behandling.

    Diskussion.

    Ltl Christian Beijar

    Herr talman! Bästa lagting, nu står vi inför att anta ett lagförslag som bearbetats, processats, diskuterats osv. under en lång, lång tid i kommunerna, i landskapsregeringen och i lagting. Jag tycker det känns skönt att i det här lagtingets som man brukar säga ”sista skälvande minut” få anta denna lag om kommunernas socialtjänst.

    Syftet är och har varit att få en organisation som på ett bättre sätt än idag kan främja en likvärdig service, en effektiv användning av resurserna, en samlad kompetens och en ökad specialisering inom personalen, en större integritet, en stärkt anonymitet och ett gott rättsskydd. Allt i syfte och till fördel för medborgarna.

    Utgångspunkten med förslaget är att landskapet skulle utgöra ett geografiskt socialvårdsområde för den socialvård som föreslås samordnad med en gemensam kommunal myndighet som huvudman. På vilket sätt kommunerna väljer att organisera samarbetet för att samordna socialvården lämnas genom förslaget öppet för kommunerna att själva komma överens om. Ett avtal om ett sådant samarbete måste träda ikraft senast 1.1.2018. Om inte kommunerna kommer överens om ett avtal om hur det föreslagna samarbetet ska organiseras sker samordningen genom ett gemensamt kommunalförbund med samtliga åländska kommuner som medlemmar och verksamheten påbörjas 1.1.2019.

    Social- och miljöutskottet stöder den föreslagna reformen som då innebär att all socialvård som ankommer på kommunerna, förutom barn- och äldreomsorgen, samordnas antingen i en samarbetsform som kommunerna själva kommer överens om eller inom ramen för ett kommunalförbund med obligatoriskt medlemskap för samtliga åländska kommuner.

    Utskottet bedömer, i likhet med landskapsregeringen, att samordningen kommer att resultera i att verksamheten kan effektiveras genom bland annat administration, upphandling och tekniska system kan centraliseras. Som jag tidigare nämnt, men som inte nog kan betonas, kompetensen stärks vilket förbättrar möjligheterna att erbjuda en likvärdig behandling av medborgarna oberoende av bosättningsort samtidigt som förutsättningar skapas för att tillgodose socialvårdslagstiftningens ökande krav på specialistkunskap. Utskottet konstaterar också att en eller flera större organisationer på ett bättre sätt än idag främjar integriteten och stärker anonymiteten för brukarna.

    Herr talman! Utgångspunkten är att kostnaderna för den samordnade socialvården inte som helhet skulle öka. Redan idag har kommunerna ett ansvar för skötseln av den socialvård som samordnas och de kostnader som är förenade med denna inom sitt område. Landskapet kommer att bidra liksom idag till finansieringen av den samordnade socialtjänsten genom landskapsandelssystemet.

    Utgör Åland ett enda socialvårdsområde byggs finansieringslösningen utgående från en så kallad nyckelmodell. Modellen innebär att kostnadsfördelningen för kommunernas socialtjänst delvis är solidarisk, så att fördelningen grundar sig på invånarantal och skattekraft, där invånarantalet avspeglar det långsiktiga servicebehovet och skattekraften speglar betalningsförmågan. Dessutom föreslås fyra olika nyckelfaktorer användas som ett komplement till invånarantalet för att spegla behovet av tjänsterna per kommun. Utskottet finner det positivt att den föreslagna nyckelmodellen delvis är solidarisk, vilket medför att befolkningsmässigt större kommuner, kommuner med högre skattekraft än genomsnittet samt kommuner som har högre vikt enligt nyckelfaktorerna, får lite högre finansieringsandel för kommunernas samordnade socialtjänst. Modellen innebär att de ekonomiska skillnaderna mellan kommunerna inom det aktuella uppgiftsområdet kommer att minska samtidigt som variationerna mellan de enskilda åren förväntas minska, liksom skillnaden i förutsättningarna att erbjuda service.

    Herr talman!  Som framgår av betänkandet har social- och miljöutskottet begärt in lag- och kulturutskottet utlåtande över lagförslagets grundlagsenlighet. Lag- och kulturutskottet har i sin tur inhämtat ett utlåtande av professor Markku Suksi. I utlåtandet anför Suksi att sammantaget och med beaktande av grundlagens 121 § och självstyrelselagens 18 §, jämte möjligheten för kommunerna att välja en av kommunallagen anvisad ”frivillig” samverkansform istället för det obligatoriska kommunalförbundet, kan man anse att lagtinget kan stifta de föreslagna lagarna inom ramen för sin lagstiftningsbehörighet. Detta gäller dock under förutsättning att vissa problematiska punkter i anslutning till lagförslag 2 revideras och att det existerande kommunalförbundet avvecklas på ett behärskat sätt. Till det som bör granskas hör den materiella lagstiftningen som berörs av lagförslag 2. Enligt Suksi bör det säkerställas att varje materiell lag innehåller en bestämmelse om att det är det obligatoriska kommunalförbundet som har uppgiften och inte medlemskommunerna. Vidare bör det enligt Suksi övervägas om namnet på kommunalförbundet borde anges för att på så sätt skapa ett offentligrättsligt rättssubjekt och det borde, oberoende om samarbetsformen är frivillig eller obligatorisk, i lag konstateras att Ålands Omsorgsförbund k.f upplöses.

    Med anledning av Suksis ovan nämnda synpunkter föreslår utskottet en kläm i vilken landskapsregeringen uppmanas att före lagförslagens ikraftträdande vidta de åtgärder som bedöms nödvändiga i utlåtandet.

    Herr talman! Efter det att lagförslaget blir antaget ligger bollen hos kommunerna hur den framtida samordningen ska förverkligas, antingen flera socialvårdsområden eller ett gemensamt område för hela landskapet. Utskottet finner det därför positivt att landskapsregeringen föreslås bistå kommunerna, men konstaterar samtidigt att samordningens genomförande, oberoende av i vilken form den genomförs, kommer att innebära att kommunerna behöver avsätta betydande resurser för planering och genomförande av samordningen. För att undvika att kommunerna i onödan avsätter resurser för förverkligandet av en samordning på frivillig väg uppmanar därför utskottet landskapsregeringen att så tidigt som möjligt under processens gång vara i dialog med kommunerna om vilka kriterier och krav som måste vara uppfyllda för att landskapsregeringen slutligt ska godkänna de socialvårdsområden som planeras.

    Herr talman! Som framgår har social- och miljöutskottet inte varit enigt i sitt beslut att anta lagförslagen utan beslutet har tillkommit genom omröstning. Fyra ledamöter röstade för ett antagande och två ledamöter emot och en ledamot avstod ifrån att rösta. Ledamöterna Anders Eriksson och Torsten Sundblom har fogat en gemensam reservation till betänkandet. En reservation som de själva får redogöra för.

    Så bästa lagting, social- och miljöutskottet föreslår att lagtinget ger landskapsregeringen i uppdrag att vidta de åtgärder som bedöms nödvändiga med beaktande av de synpunkter som framgår av betänkandet och till betänkandet bifogade utlåtanden. Att lagtinget antar första, tredje, fjärde, sjätte, sjunde, åttonde och tionde lagförslagen oförändrade samt att lagtinget antar de andra och nionde lagförslagen i följande lydelse som framgår av betänkandet. Tack.

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Tack, herr talman! Jag vill gärna höra ordförande Beijers åsikter angående Suksi utlåtande, det andas väldigt många invändningar av lite olika grad och de är lite överslätande till vissa delar. Kan landskapsregeringen nu sätta de här lagarna ikraft med hänvisning till den kläm som finns? Hade det inte varit bättre att följa det som vi reservanter förespråkar, att det här lagförslaget borde gå en runda till lagberedningen och sedan komma tillbaka?

    Christian Beijar, replik

    Herr talman! Ltl Torsten Sundblom har ju varit med i utskottet i behandlingen. Min bedömning när vi har resonerat har varit att klämmen är så öppen som möjligt.

    Lagförslaget går först till Ålandsdelegationen för lagstiftningskontroll, därefter förmodligen till Högsta domstolen för granskning och så tar de ställning till lagen. Om inte Högsta domstolen till fullo skulle godkänna förslaget, om man eventuellt delar utskottets synpunkter som framgår av betänkandet och de betänkande som bifogas från utskott, exempelvis Suksis resonemang, då hinner eventuella ändringsförslag göras innan lagförslagen träder i kraft. Så är gången, har jag förstått. Det innebär att man ändå kan godkänna den, för den kommande landskapsregeringen har då tid att göra justeringar.

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Tack, herr talman! Men justeringarna måste ju komma tillbaka till lagtinget.

    Christian Beijar, replik

    Herr talman! Det måste de naturligtvis, men det innebär ändå inte att lagen behöver förkastas.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Tack, herr talman! Som framgår av betänkandet så lade jag ner min röst i utskottet, vilket jag senare kommer att redogöra för i mitt anförande.

    Majoriteten valde att föra fram det här betänkandet. Utskottsordförande presenterade att man finner det positivt angående finansieringsförslagen. Man säger att de ekonomiska förutsättningarna för kommunerna blir mer stabila osv. Samtidigt har vi ett utlåtande från finans- och näringsutskottet som konstaterar att man inte kan förutse kostnaderna för kommunernas socialtjänst. 70 procent av finansieringen för kommunernas socialtjänst är ju fullständigt oklar. Det går inte ännu att dra slutsatsen om det är fördelaktigt eller inte. 70 procent av finansieringen är kvar att klargöra.

    Christian Beijar, replik

    Herr talman! Det är ju som viceordförande i utskottet Petri Carlsson sade; som framgår av finans- och näringsutskottet så är det svårt att ange de exakta kostnaderna. Men mellan tummen och pekfingret så har ändå hela den här diskussionen gått ut på att kostnaderna för socialvården totalt sett inte kommer att minska i första skedet. Kostnadsökningen blir på sikt ändå mindre. Det är detta som hela den här reformen går ut på, på sikt ska man kunna begränsa kostnaderna. Fördelningen framgår också tydligt när det gäller nyckelmodellen.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Tack, herr talman! Vi är överens om syftet. Man borde minska den kostnadsökning som eventuellt ska komma. Om det här förslaget gör det eller inte är vi kanske inte helt överens om. Jag återkommer till det.

    Utskottet och utskottsordförande betonade att de ekonomiska förutsättningarna är så positiva, men man vet egentligen inte. De totala kostnaderna för de här sektorerna är totalt oklara. 70 procent av finansieringen lämnas nu över till kommunerna att fundera på hur det ska fördelas. Hur kommer det att bli? Det kan bli lite annorlunda än det som nu finns i nyckeltalsmodellen och de principer som har föreslagits eftersom 70 procent är helt oklart. Vi vet inte riktigt hur det kommer att fördelas, oavsett vilket förslag man går in för, steg två som är ett kommunalförbund eller det första steget som innebär frivillighet.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Vtm Viveka Eriksson, replik

    Talman! Utskottet har hört många sakkunniga och många från kommunfältet. Jag råkar känna till de här diskussionerna ganska väl och alla orosmomenten som finns. Jag vet att det här också har framförts från kommunförbundet.

    Det är ju så tokigt att gå vidare med alla de här oklarheterna inbakade i lagen. Vi pratade tidigare om hur viktigt det är med tydliga lagar som är lätta att tillämpa. Alla de som ska tillämpa den här lagen är jättefrågande till så många punkter. Har utskottet egentligen lyssnat på de sakkunniga? Hur mycket har utskottet anpassat och försökt rättat till svårigheterna?

    Christian Beijar, replik

    Herr talman! Hela lagstiftningen ger ramarna. Som framgått under hela den här diskussionen, så efter att de här ramarna kommer så utgår man ifrån att kommunerna sedan har bollen, tillsammans utformar kommunerna detta gemensamt. Det innebär ju att man i detalj inte kan säga hur man bygger upp hela arbetet. Man får en struktur och utgående från detta så bygger man upp verksamheten. Jag tycker inte att det finns oklarheter när det gäller detta.

    Vtm Viveka Eriksson, replik

    Talman! Det finns många oklarheter! Jag ska peka på ett problem. Den första perioden har kommunerna möjlighet att frivilligt gå in i olika samarbetsformer, men i sista ändan ska landskapsregeringen bedöma om det här är till fyllest. Är det tillräckligt många kommuner med? Kommer man sedan att bli slagen i huvudet och införd i det gemensamma socialvårdsförbundet i sista ändan, om inte tillräckligt många kommuner har gått in i olika samarbeten?

    På norra Åland talar vi väldigt aktivt om ett samarbete, men i de diskussionerna vet vi inte vad som gäller. Om vi går in och bygger upp ett samarbete, hur ska vi då veta att det kommer att hålla på sikt? Jag får inte några svar från betänkandet, jag har inte fått svar från lagarna och jag vet att kommundirektören är mycket frågande till detta. Vi har haft möten där vi är mycket osäkra på hur det här ska tillämpas och det är ingen bra lagstiftning.

    Christian Beijar, replik

    Herr talman! Vtm Eriksson lyssnade inte när jag höll mitt anförande. Jag citerar var jag sade: ”För att undvika att kommunerna i onödan avsätter resurser för förverkligandet av en samordning på frivillig väg uppmanar därför utskottet landskapsregeringen att så tidigt som möjligt under processens gång vara i dialog med kommunerna om vilka kriterier och krav som måste vara uppfyllda för att landskapsregeringen slutligt ska godkänna de socialvårdsområden som planeras.”

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Katrin Sjögren, replik

    Talman! Jag tar vid där senaste replikskiftet avslutades. Är det inte på det viset att en så här stor omfattande reform skulle ha krävt svar på de här frågorna redan? Det är helt absurt att man inte kan ge svar till kommunerna vad som räcker och inte. Räcker det om man bildar ett socialvårdsförbund på norra Åland? Det vet vi inte. Vi vet ingenting om finansieringen. Finans- och näringsutskottet sade att det inte går att säga någonting om det ekonomiska utfallet. Suksi sade att landskapsregeringen borde ha haft den materiella lagstiftningen i skick och flera saker som saknades. Inte kan det väl vara på det viset att man accepterar och tycker att det här är bra och riktig lagstiftning?

    Christian Beijar, replik

    Lagstiftningen utgår från två kriterier; antingen Åland som ett gemensamt socialvårdsområde eller Åland bestående av flera kommuners socialvårdsområden. Det här är utgångsläget.

    Sedan utgår lagstiftningen ifrån kommunernas rätt att delta i utvecklandet som också liberalerna i mångt och mycket alltid anför. Nu möjliggör man för kommunerna att på ett rättmätigt sätt komma överens om socialvårdsområdena. Kommunerna kan hela tiden vara i dialog med landskapsregeringen.

    Ltl Katrin Sjögren, replik

    Talman! Det är ju fortfarande oklart. Man vet inte vilka spelregler som gäller.

    Efter den 18 oktober och in på senhösten har vi ju en annan landskapsregering. Det här arbetet är kraftigt försenat. Även fast liberalerna kan omfatta målsättningen så kan vi ändå kräva att det skulle finnas svar på de frågorna. Man tycker att det är djupt otillfredsställande. Handikappförbundet tycker att det här är djupt otillfredsställande. Kommunförbundet tycker att det här djupt otillfredsställande. Det minsta man kunde kräva är svar på de frågor som de som ska implementera lagstiftningen har.

    Christian Beijar, replik

    När det gäller Åland som ett gemensamt socialvårdsområde så finns det svar på den frågan. Om man bildar flera socialvårdsområden så då ligger bollen hos kommunerna. Det sägs klart och tydligt. Det är kommunerna som ska bilda gemensamma fungerade socialvårdsområden. Det sägs klart och tydligt. Lagstiftaren vill inte gå in och säga vilka kommuner som ska gå samman, vilket jag också tror att ltl Katrin Sjögren förstår att så kan man inte göra.

    Jag tycker att det här är alldeles klart. Vi har två alternativ; antingen ett gemensamt socialvårdsområde eller flera.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Anders Eriksson

    Tack, herr talman! Under den här mandatperioden har kvaliteten på lagstiftningen i framställningar inte riktigt varit så som den borde vara. Det här är kanske ett av de mera bristfälliga lagförslagen som har kommit. Det är ingen kritik mot den lagberedare som har kämpat oerhört att få något av det här. Det har varit två helt olika politiska beställningar i botten och det är inte så lätt att sy ihop det alla gånger.

    Vi har haft ett stort antal höranden. Vi har begärt in utlåtanden och de har tydligt visat på de brister som finns i det här lagförslaget. Stundtals har man blivit lite trött när man har sett sakkunniga som har förberett sig väldigt noggrant och man har försökt förklara ekonomiska aspekter, men majoriteten har överhuvudtaget inte varit intresserad av att diskutera de brister som har funnits i det här lagförslaget. Det ser jag som lite allvarligt.

    I lag- och kulturutskottets utlåtande som vi fick, inklusive sakkunnigutlåtande av professor Markku Suksi, så konstateras att lagförslaget endast kan antas under förutsättning att vissa problematiska punkter i anslutning till lagförslag nummer 2 revideras, precis som ordförande Beijar var inne på. En av de mest centrala punkterna i Suksis utlåtande är följande: De uppgifter som genom lag skulle överföras från primärkommunerna till det överkommunala samarbetet är emellertid tillräckligt noggrant definierade för det obligatoriska samarbetets del (lagförslag 2) endast om den materiella lagstiftningen samtidigt för alla dessa uppgifters del i varje speciallag konstaterar att det är det obligatoriska kommunalförbundet som har hand om dessa uppgifter.” Detta har lag- och kulturutskottet inte dess mera beaktat, utan man ”uppmanar social- och miljöutskottet att tillse att de problematiska punkterna revideras på behörigt sätt”.

    Majoriteten i social- och miljöutskottet har inte heller valt att beakta Suksis invändningar, utan föreslår en innehållslös kläm.

    Tittar vi på professor Markku Suksis utlåtande så den goda Suksi är en sann diplomat och gentleman, men trots det kan man mellan raderna utläsa att han är rätt tveksam till det här lagförslaget.

    Intressant att notera och en fråga som tyvärr inte har blivit besvarad i hela den här långa fyraåriga processen är den som professor Suksi tar upp i punkt 4 i sitt utlåtande. Han skriver så här: ”På Åland har hälsovården sedan länge skötts med utgångspunkt i landskapets egna förvaltningslösningar, men denna organiseringsmöjlighet har tydligen inte föresvävat landskapsregeringen, även om den utifrån grundlagens 121 § varit okomplicerad.” Det är ett ganska tydligt ställningstagande och det är något som vi har pekat på hela tiden, att det här borde vara under landskapet. Han skriver vidare under punkt 4: ”Upplägget med två lagar om organisering innebär emellertid samtidigt ett slags ”hot” riktat mot primärkommunerna, men ”hotet” avser endast organisationsformen, medan uppgiftsöverföringen föreslås äga rum från ikraftträdandet av lagpaket 2: lagstiftaren vill tvinga kommunerna till samarbete av något slag, i yttersta fall till ett obligatoriskt kommunalförbund.”

    Han fortsätter i punkt 5: ”Lagstiftningstekniskt är verkställigheten av det ovannämnda ”hotet” ovanligt (och möjligtvis även kontroversiellt)”.

    I punkt 6 säger professor Suksi något som kan vara värt att notera med tanke på den långa debatt som har förekommit om hur stort inflytande alla små kommuner ska få. ”Ett påtvingat kommunalt samarbete innebär nästan alltid ett visst äventyrande av kommuninvånarnas delaktighet”.

    I punkt 7 säger han: ”Ensidig beslutanderätt för enskild kommun i ett obligatoriskt kommunalförbund vore emellertid klart en kränkning av grundlagens 121 § med avseende på de övriga kommunerna.”

    I remissen till social- och miljöutskottet gick jag väldigt noga igenom de rösteförhållanden som fanns och där behöver man inte vara speciellt matematisk begåvad för att inse att Mariehamn och Jomala kan helt och hållet själv bestämma hur det här ska vara och totalt köra över de övriga kommunerna. Jomalabo som jag själv är så är jag faktiskt rätt orolig för det.

    Jag ska inte upprepa det som Suksi sade i punkt 12 och det nämnde också ordförande Beijar. Den här lagstiftningen kan inte träda ikraft före man har åtgärdat vissa problematiska punkter. De är för det första; vid överföringen av uppgifter etableras materiell lagstiftning, för det andra; att skapandet av det obligatoriska kommunalförbundet regleras noggrannare och för det tredje; att det existerande kommunalförbundet avvecklas på ett behärskat sätt.

    Då är det intressant att ställa sig frågan; hur har riktigt majoriteten tagit det här till sig? Som jag redan sade inledningsvis så har man gjort det genom att ta en ganska innehållslös kläm där man säger så här: ”Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att lagtinget ger landskapsregeringen i uppdrag att vidta de åtgärder som bedöms nödvändiga med beaktande av de synpunkter som framgår av betänkandet och till betänkandet bifogade utlåtanden”. Nog är det så som en lagkunnig på andra sidan korridoren sade; nog hade man väl åtminstone kunnat bemöda sig med att orka lista vad det är som man bedömer att är nödvändigt, men inte ens det gör man ifrån den lagstiftande församlingen och ifrån det utskott som är ansvarig för det här. Man knuffar det till landskapsregeringen och sedan ska landskapsregeringen göra det som de bedömer att är nödvändigt.

    Jag ska avrunda med att ta upp det som var upphovet till hela den här långa, långa processen som egentligen inte bara pågått de här fyra åren. Postfäktningarna pågick också nästan hela förra mandatperioden, dvs. ekonomin. Hur ska vi klara av ekonomin framöver med vår demografiska utveckling och det sätt landskapets finanser har skötts?

    Tittar man på de ekonomiska konsekvenserna av det här lagförslaget så enligt lagberedningens styrdokument ska lagförslag innehålla en ekonomisk bedömning av förslaget. Det är viktigt och i synnerhet viktigt med så här pass omfattande reformer.

    Det enda som står under punkt 6.1 om ekonomiska verkningar är: ”En av avsikterna med reformen är som har beskrivits ovan att effektivisera den socialvård som samordnas. Utgångsläget är att kostnaderna för den samordnade socialvården inte som helhet skulle öka”. Det är allt som man kan utläsa av de ekonomiska konsekvenserna.

    Lagtinget borde ha ett specialutskott för ekonomiska frågor. Finans- och näringsutskottet konstaterar i sitt utlåtande: ”Utskottet konstaterar att man inte med säkerhet kan förutse kostnaderna för kommunernas socialtjänst. Därmed är det inte heller möjligt att med säkerhet ange något om det ekonomiska utfallet”. Ingenting, enbart snömos! Ordförande Beijar sade i presentationen; mellan tummen och pekfingret kunde man kanske tro att det kunde bli inbesparingar.

    Det går inte att genomföra den här typen av reformer. Vi ha gjort det om och om igen och det leder bara till mera kostnader. Det är ekonomiskt oansvarigt så att man egentligen baxnar.

    Sammantaget föreslår majoriten i utskottet att ett lagförslag som lagstiftaren inte kan redogöra för vare sig de lagstiftningstekniska eller ekonomiska följdverkningarna av ska antas. De här tycker vi reservanter att är synnerligen oansvarigt och det tar vi avstånd från.

    Hela lagförslaget är i behov av fortsatt lagberedning och bör förkastas. Många gånger har vi pratat om utskotten ska ägna sig åt lagstiftning eller om vi ska skicka tillbaka lagförslagen. Jag förstod diskussionerna så att det lite låg och vägde om man skulle skicka tillbaka förslaget eller inte.

    I juni hade vi en omröstning i utskottet, det kan jag säga utan att jag avslöjar för mycket, där omröstningspropositionen ställdes på det sättet att man skulle rösta för en fortsatt saklig behandling eller för en icke fortsatt saklig behandling. Så ställdes faktiskt omröstningspropositionen. Den gången segrade ändå förnuftet för vi ville han fortsatt saklig behandling och det blev det majoritet för.

    Men den här lagen måste göras om och det är ett arbete för kommande landskapsregeringar att ta tag i.

    Vi har haft fyra förlorade år bakom oss. Att inte göra någonting är heller ingen lösning och det har man inte gjort rent konkret. Med den här behandlingen i social- och miljöutskottet och det här lagförslaget vill man på något konstigt sätt visa att man gör någonting, men det är oklart vad. Tack.

    Ltl Katrin Sjögren, replik

    Talman! Ltl Anders Eriksson tog upp Suksis utlåtande och att lag- och kulturutskottet inte behandlade utlåtandet dess mera ingående. Tyvärr var det på det viset att vi hade synnerligen bråttom. Vi frågade redan på försommaren om vi skulle behandla det i lag- och kulturutskottet eller inte. Det politiska beskedet vi fick då var att vi inte skulle behandla det. Sent, sent, sent fick vi en begäran att lag- och kulturutskottet också skulle titta på den här frågan. Jag erkänner att det är väldigt, väldigt ytligt behandlat. Vi begärde ett utlåtande av en sakkunnig person men vi hann inte desto mera analysera det. Det var så pass bråttom, det skulle klubbas igenom till varje pris.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Det har jag förståelse för. Med respekt för lag- och kulturutskottet och dess ordförande så kan jag säga att det här ärendet rullade fram. Det skulle igenom med allt våld redan i juni utan att man visste någonting överhuvudtaget.

    Efter den omröstning som jag hänvisade till, ltl Sjögren, så gick vi från finans- och näringsutskottet ändå in för att begära utlåtande från lag- och kulturutskottet. Suksis utlåtande var det diskussion om. Skulle vi begära in det direkt ifrån social- och miljöutskottet eller skulle lag- och kulturutskottet ta fram det? Det viktiga är ändå att det på ett synnerligen allvarligt sätt visar på de brister som finns i det här lagförslaget, men tyvärr har majoriteten inte velat ta det till sig dess mera.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Tack, herr talman! Det är väl lite så att de här sakkunnigutlåtandena säger ganska lite. Det är mycket tankar och åsikter och var och en plockar det som passar in i ens argumentation. Jag tycker inte att det här utlåtandet är särskilt informativt. Det är ganska mycket ”babbel”, om jag får uttala mig så.

    Angående 2 §, som jag uppfattar det så innehåller punkt 1 den materiella begränsningen av det här uppdraget. I punkt 1 säger man att alla lagar inom socialvården, förutom dem som gäller barn och äldre, ska kommunförbundet ha hand om. När man sedan sätter det här ikraft så krävs att man går in i de lagarna och säger att det här handhas numera av den kommunala socialtjänsten och det är ju mera teknik. Det är faktiskt lite genant att Suksi skriver oss på näsan.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Jag kan förstå att majoriteten tycker att det är genant, apropå det sista att man blir påskriven på näsan av professor Suksi.

    Jag tycker att det var bra gjort av lag- och kulturutskottet att få fram det här utlåtandet. Det här är ändå den största sakkunskapen som man kan uppbåda när det gäller den här typen av lagstiftning.

    Att ltl Sundback, som kan allt mycket bättre än alla andra, bara avfärda det som ”babbel”, det får stå för ltl Sundback. Jag tycker att det här utlåtande är mycket intressant.

    Majoriteten vill inte ta det till sig, tydligen har man blivit rysligt förnärmad när man har blivit skriven på näsan och då struntar man i det.

    Det är för allvarligt att hålla på att driva viktiga lagstiftningsärenden på det här sättet.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Som jag förstod Suksis uppgift så skulle han utreda om obligatoriet dvs. om tvångsanslutningen stod i överensstämmelse med grundlagen och det konstaterade han ju att den gör. Det finns inte några sådana begränsningar. Men sedan måste han väl lägga till någonting och då kommer det en hel del annat som inte var hans uppgift, tycker jag.

    Vad gäller ekonomin så för oppositionen ett tvåfrontskrig. Å ena sidan säger man att man inte vet vad det ska bli att kosta, det kan bli vad som helst och varför har inte landskapet tagit ansvar? Å andra sidan säger man att det är kommunerna som måste ha ansvar i den här frågan, det måste bli billigare för dem. Ja, men nu har de chansen. Det är ett kommunalförbund. Det är kommunalförbundet som sätter kostnadsnivån. Det som vi vet är vad det kostar nu när vi har 16 kommuner. Det är klart att man kan dra ner på administrationen om man bara har ett kommunalförbund, det säger ju all logik.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    När det gäller ekonomin så vet jag sedan gammalt att ltl Sundback och jag har väldigt olika åsikter. Jag minns seminariet ute på Lappo, valet och kvalet, där sade ltl Sundback att ekonomi är så tråkigt, det tyckte också grekerna och därför sitter de där de sitter. Man måste faktiskt ta lite ansvar för saker och ting. Oavsett om man avfärdar sakkunnigutlåtanden som ”babbel”, det må man göra, men jag tycker att det är respektlöst och det är heller ingenting nytt.

    De ekonomiska aspekterna ska en parlamentsledamot i detta parlament kunna utläsa av ett lagförslag, så är det i alla sammanhang och det är det som ska gälla. Men här gäller ingenting överhuvudtaget under de här fyra åren som har varit. Om det har varit ”babbel” någonstans, ltl Sundback, så har det varit ”babbel” när det gäller de ekonomiska aspekterna.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Tack, fru talman! Det var bra att ltl Eriksson tog upp omröstningen som vi hade angående den fortsatta behandlingen. Hade vi inte haft den omröstningen och kommit till ett resultat som medförde en fortsatt saklig behandling så hade vi inte haft något utlåtande från något annat utskott. Vi hade heller inte haft professors Suksis utlåtande.

    I reservationen har vi nu bara tagit upp en punkt. Egentligen hade vi i reservationen kunnat väva in punkt efter punkt efter punkt från det utlåtandet om vi hade velat.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Man skulle ibland önska att det skulle finnas stenografiska protokoll även från utskotten, men eftersom det är sekreta överläggningar så är det inte så. Först var det prat om att man skulle ha en sådan omröstningsprocedur att det skulle vara fortsatt icke saklig behandling. Det tyckte jag att var otroligt intressant, men det ändrades sedan till icke fortsatt saklig behandling. Skillnaden har nog stundtals varit väldigt, väldigt hårfin.

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Tack, fru talman! Med det underlag som vi hade före midsommar så hade det kanske inte heller blivit ett så fylligt betänkande. Nog var det bra att vi fortsatte.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Vi är helt överens om det, fru talman.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Christian Beijar, replik

    Fru talman! När jag hör ltl Anders Eriksson så tycker jag faktiskt att han är respektlös mot utskottet. Han kommer med den ena raljerande biten och den andra raljerande biten om arbetet si och vad majoriteten tycker så osv. Vi i majoriteten respekterar naturligtvis att man kommer med en reservation. Men jag tycker att ltl Anders Eriksson här är respektlös mot utskottet när han berättar hur vi arbetar, för ltl Eriksson är de facto inte mycket närvarande vid utskottets möten. Det kan statistiken klart utvisa.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Det tror jag statistiken kan göra. Det var en partikollega som sade; så är det. Tittar man på statistiken så hör jag nog inte till dem som har varit allra mest borta.

    Apropå respektlös, jag skulle aldrig avfärda det som majoriteten har sagt som ”babbel”. Jag skulle aldrig avfärda ett av de absolut främsta sakkunnigutlåtande som man kan uppbåda som ”babbel”. Det tycker jag att är respektlöst. Men bästa ordförande Beijar, man kan se väldigt olika på vad som är respektlöst eller inte.

    Christian Beijar, replik

    Fru talman! Ingen av utskottsmedlemmarna har nämnt år ordet ”babbel” till ltl Anders Eriksson.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Det är helt riktigt. Jag ville bara visa att om man blir upprörd och tycker att någon är respektlös så finns det kanske personer närmare som man kan bli upprörd på än mig.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Jörgen Pettersson

    Talman! Det är inte enkelt att ta vid efter dessa högt flygande retoriska vändningar när det gäller betydelsen av babbel eller snömos och skillnaden däremellan. Jag ska naturligtvis göra ett försök och möjligen hålla det på ett lite mera saklig nivå för det tycker jag att den här lagstiftningen är betjänt av. Jag tror inte att någon vinner på att slänga invektiv om varandras framställningar, vilket faktiskt har skett hittills.

    Talman! Den här frågan om ekonomin i de föreslagna kommunernas socialtjänst (KST) är lika enkel att svara på som det är att förutspå vädret nästa vecka. Det låter sig helt enkelt inte göras. Fast sådan ser verkligheten ut även idag. Ingen vet vad framtiden bär med sig när det gäller de kommunala kostnaderna för framtidens socialvård. Det enda vi med säkerhet tror oss veta är att det blir dyrare till följd av strängare lagstiftning och högre krav från konsumenterna.

    Detta är inte konstigt. Hela lagförslaget handlar om människor som behöver hjälp. Hur många vet ingen, hur mycket vet ingen, hur ofta vet ingen och precis så ska det vara. Livet är oförutsägbart när det handlar om olyckor och sjukdomar. Tack och lov. Dessutom är det precis sådant som läget är idag. Ingen vet vilka kostnaderna blir i morgon även om vi behåller dagens system. Detta handlar om att tillsammans försäkra sig mot olyckor som framtiden bär med sig.

    Vad sluträkningen blir är därför omöjligt att säga. Man kunde kanske våga sig på en slags gissning genom att addera samman dagens kostnader och sedan indexjustera dem och nå ett tal. Fast det förutsätter att vi har att göra med ett KST, inte tre eller fyra eller vad det kan bli.

    Trots dessa osäkra faktorer stöder en majoritet av finans- och näringsutskottets medlemmar bildandet av ett kommunalt organ där alla hjälper alla och alla klienter får samma rättigheter.

    Försäkringsbolagstanken är god, anständig och rättvis. Sist och slutligen är det allas våra skattepengar, inte bara de som råkar bo i en för ögonblicket välbärgad kommun.

    Utskottet hävdar att arbetet med KST måste gå vidare för allas bästa, trots att det ekonomiska utfallet är svårt att uppskatta. Det torde också stå utom alla rimliga tvivel att de kostnader som får till exempel ett barn att i framtiden bli en god skattebetalare och medborgare kan räknas hem sju dagar i veckan.

    Mot bakgrund av detta föreslår utskottet att social- och miljöutskottet beaktar de synpunkter som framförts i detta betänkande. Vi var dock inte eniga denna gång varför jag förutsätter att reservanterna själva förklarar hur de skulle vilja ha det. Tack.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Tack, fru talman! Ltl Pettersson menade att det är omöjligt att förutspå de ekonomiska konsekvenserna av den här reformen. Men, är det inte märkligt, mot bakgrund av det som ltl Pettersson själv nämnde, att en av bakgrundsorsakerna till att hela den här reformen sjösattes var just att vi står inför stora ekonomiska utmaningarna när det gäller socialvården, sjukvården och den demografiska befolkningsutvecklingen. Är det inte lite märkligt att man inte har valt att ta fram ett förslag som gör det lättare att hantera den här utvecklingen så att vi faktiskt kan spara pengar på den här strukturen. Är det inte lite märkligt att den konsekvensbedömningen och de beräkningarna saknas i det här lagförslaget? Det var ju faktiskt ett av huvudsyftena i från första början.

    Ltl Jörgen Pettersson, replik

    Tack, talman! Som jag nämnde möjligen någon gång i anförandet så låter det sig inte göras. Man kan inte förutse vilka olyckor som kommer att drabba oss nästa år. Vi vet inte hur många barn som drabbas av missbruk, hur många familjer som splittras till följd av olika former av problem, trafikolyckor och handikapp. Det finns tusen saker. Den demografiska utvecklingen kan vi förutse och det har gjorts rätt rimligt och rätt noga. Men själva kostnaden när det gäller den andra delen är faktiskt ganska stor och den går inte att förutspå.

    Däremot är det rätt säkert att om en liten kommun idag drabbas av en större skada av något slag så kommer den kommunen att få det väldigt besvärligt. Det har vi sett hända många gånger och det tycker jag inte är värdigt.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    På den punkten är vi helt överens vad gäller finansieringen av det hela.

    Jag tycker att det är lite märkligt att man inte ens försöker svara på frågan om detta innebär att vi kan producera dagens tjänster på ett effektivare sätt, just med tanke på den demografiska befolkningsutvecklingen. Vi har inte ett svar på den frågan när vi sjösätter en reform som har diskuterats så pass mycket under de här fyra åren. Det borde vara en självklarhet i alla sammanhang när vi gör reformer att man ställer sig den frågan. Innebär det här totalekonomiskt att vi producerar den här servicen effektivare eller innebär det motsatsen? Ett tydligt svar på den frågan borde väl vi som parlament kunna kräva i den här typen av reformer.

    Ltl Jörgen Pettersson, replik

    Tack, talman! Nu tar ltl Jonsson in den åldrande befolkningen i resonemanget, när det gäller demografin. Den är egentligen inte inkopplad i detta, utan den ska stå utanför och alltjämt vara kvar hos kommunerna. Det blir lite fel att jämföra, även om jag nog begriper vad som avses.

    Om man lyckas få till stånd en centraliserad och specialiserad kommunal socialtjänst, idag är landskapsandelarna ungefär 20 miljoner för den sociala delen, så tror jag att man kan använda dessa 20 miljoner mer effektivt och därmed göra ett bättre jobb på många sätt när det t.ex. handlar om barnskydd. Mycket av det arbete som sköts idag inom barnskyddet skulle antagligen skötas bättre, åtminstone mera rättvist.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Efter de inledande gliringarna trodde jag att det skulle komma ett riktigt sakligt inlägg.

    När det gäller de ekonomiska aspekterna av den här lagframställningen så hittade jag inte riktigt den sakliga substansen som utlovades. Finans och näringsutskottet skriver, jag citerar; "det är inte möjligt att ange något om det ekonomiska utfallet”. Man har uppfattat så mycket när man skriver; ”att det vore en fördel om reformen av landskapsandelssystemet skulle ha gjorts samtidigt.” Det är ju inte en fördel, det är ju en absolut förutsättning att man har landskapsandelssystemet med samtidigt som man diskuterar den här typen av ekonomiska överföringar mellan kommunerna och landskapet. Det är ju en absolut förutsättning och det skulle man ju hoppas att finansutskottets ordförande skulle inse.

    Ordförande sade också att man måste utgå ifrån att allting kommer att bli dyrare på grund av strängare lagstiftning. Tror finansutskottets ordförande att vi kan hålla på i det oändliga? Vi är ju ändå en lagstiftande församling, inte någon diskussionsklubb.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Jörgen Pettersson, replik

    Talman! För ögonblicket är det så att det kommer att bli dyrare när det gäller att ge folk de sociala rättigheterna som de har möjlighet att få. Vi vet alla att omsorgen alltid har blivit lite dyrare. Då måste man fråga sig; hur länge kan man hålla på? Jag har inte det svaret. Det beror bara på hur länge man tycker att man vill hjälpa till att sköta människor som inte på egen hand kan ta hand om sig. Detta har med medmänsklighet och anständighet att göra. I dagens läge kan man dra ett streck ögonen böj och sluta med allting men det tror jag att ingen vill. För någonstans finns det ändå i människors natur att man vill hjälpa dem som faktiskt är svagare och det är detta som det här mynnar ut i. Därför går det inte att sätta en prislapp på det här just nu. Man kan ha mer eller mindre vågade gissningar, men vore inte seriöst av ett utskott att göra det när det inte är möjligt.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Jag tycker att det vore synnerligen seriöst av ett utskott om man ger sig ut för att vara ett finansutskott att faktiskt försöka och inte bara rycka på axlarna och säga att det låter sig inte göras.

    Vi kan inte hålla på i det oändliga. Jag tror att ltl Pettersson och jag är precis lika medmänskliga båda två, men jag kanske ser lite längre i ett ekonomiskt hänseende. Vi kan inte hjälpa folk om vi inte har pengar. Se hur det har gått i Grekland! Vi har inte ett så gigantiskt överskott som det har pratats om i andra sammanhang.

    Jag har en konkret fråga. Man säger att man har uppfattat att det vore bra om man också kunde titta på landskapsandelssystemet samtidigt. Kan ltl Pettersson, som ändå är ordförande i finansutskottet, ge mig rätt på den punkten att det är en absolut förutsättning att man samtidigt går igenom landskapsandelssystemet? Annars vet vi överhuvudtaget inte någonting om hur det här slutar i ett ekonomiskt hänseende.

    Ltl Jörgen Pettersson, replik

    Jag blir lite frågande om det inte står rätt till faktiskt just nu. Det står väldigt tydligt; ”utskottet har även uppfattat att det vore en fördel om reformen av landskapsandelssystemet hade kunnat göras samtidigt som reformen av kommunernas socialtjänst.” Är det inte väldigt klart vad utskottet tycker där? Man ska göra den reformen samtidigt, det hade antagligen gjort det hela mycket enklare.

    När det gäller att kostnaderna hela tiden stiger och vem som är mest medmänsklig, vilket är en ganska fånig jämförelse om ledamoten ursäktar, så om det fortsättningsvis ska vara kvar på kommunerna och det alltid blir dyrare och det alltid krävs mera specialisering så kommer kommunerna till sist att krascha under den tyngden. Kommunerna kommer inte att kunna leva upp till det som krävs för att t.ex. ta hand om barnskydd, handikappservice och missbruk. Kommunerna måste helt enkelt ha hjälp med det och där kan KST komma bra in.

    Talmannen

    Tiden är ute! Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Petri Carlsson

    Tack, fru talman! Det ska klargöras direkt att det här inte är ett gruppanförande. Det var det olyckligt att vtm Roger Jansson satt upptagen i talmansuppdrag och inte hade begärt ordet för vårt gruppanförande. Jag har för avsikt att redogöra för varför jag lade ner min röst i utskottet och vad jag tycker i den här frågan.

    Egentligen tycker jag att kommuner ska gå samman istället för att skapa en till organisation. Flera organisationer skapar ytterligare byråkrati. Vi får flera kontaktytor där man jobbar med beställare och leverantörer, det tar en massa resurser som inte bara handlar om att vi har 16 kommundirektörer och ytterligare direktörer i kommunalförbundet. Det blir ytterligare administration och arbete på grund av att vi har så enormt många organisationer.

    Detta har inte vunnit politiskt gehör av en tillräcklig stor majoritet. Jag har också tyckt att man behöver göra någonting och samordna den sociala servicen. Det är viktigt att göra det. Att inte göra det är heller inte ett alternativ för det sätter befolkningen i kläm och därför tycker jag att man behöver samordna.

    Jag har resonerat tidigare och också varit positiv till en idé om att göra en variant med en modell på värdkommun. Det har jag till vissa delar förespråkat. Jag vet att staden i sina utlåtanden sagt att detta är deras ståndpunkt. Staden har beredskap för den delen.

    Det här såg jag som positivt när landskapsregeringen presenterade ett förslag till det första steget. Man överlåter det till kommunerna och möjliggör modellen med värdkommun.

    När jag har granskat det här förslaget närmare och när vi i utskottet har bearbetat det på djupet, så har jag noterat att det egentligen inte är ett realistiskt alternativ att genomföra. Åtminstone är det min bedömning att den möjligheten inte riktigt finns i praktiken.

    Vad säger då det här förslaget? Ja, förslaget säger att det är upp till kommunerna att lösa det nu den första tiden. Om inte kommunerna kommer överens inom ett par år så blir det ett kommunalförbund. Där är vi, så kommer det att gå till.

    Det är det väldigt oklart vilka alternativa lösningar som landskapsregeringen kommer att godkänna. Därför är det väldigt bra att social- och miljöutskottet poängterar att man i ett tidigt skede måste tala om och ha en dialog med kommunerna vilka krav på kriterier man ställer för att godkänna de olika socialvårdsområdena.

    Vilka andra alternativa modeller finns än kommunalförbund? Det är modellen med värdkommun som är det enda alternativa realistiska modellen att gå in för.

    Vad betyder det när man sätter sig vid förhandlingsbordet och vill att det ska bli en värdkommunmodell? Om de flesta tycker det, 15 av 16 kommuner tycker att det ska vara värdkommunmodellen och den 16:e kommunen säger nej, den 16:e kommunen vill ha kommunalförbund, då är det en form av veto. Den 16:e kommunen kan säga ”om två år så kommer det ändå att bli kommunalförbund. Vi låter det bara gå”. Då blir det ingen värdkommunmodell fast 15 av 16 kommuner vill det. Det betyder då att den 16:e kommunen kan bestämma. En liten, liten minoritet kan bestämma att det inte blir så. Så läser jag och tolkar lagförslaget.

    Det här medför att jag helt enkelt inte kan stöda detta eftersom jag ser att det egentligen utesluter möjligheten till modellen med värdkommun.

    I motsats till ltl Anders Eriksson, som sade att man inte ska ha någon form av tvingande lagstiftning för att få till stånd en samordning, så tror jag tvärtom. Vi behöver ha tvingande inslag. Den här modellen där man lämnar vetorätten till vem som helst, som inte vill ha något annat än kommunalförbund för då blir det så ändå om två år, den modellen blir lite felaktig.

    Därför valde jag att inte gå med på att stöda det här förslaget och utskottets majoritet. Jag valde att heller inte gå emot eftersom jag sitter med i regeringsblocket och jag har försökt påverka och försökt få till stånd andra lösningar under många, många månader. Jag har tyvärr inte lyckats få majoritet på mina förslag. Jag tycker att det är bättre att man gör någonting än ingenting.

    Av respekt för regeringssamarbetet så valde jag att inte heller gå emot utan jag valde att lägga ner min röst. Det var orsaken till min nedlagda röst. Tack.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Tack, fru talman! Ltl Petri Carlssons inställning är välkänd både från stadens horisont och från lagtingets. Det är inget märkvärdigt att han framhärdar i sin ståndpunkt. Det tyder väl mera på en envis karaktär och en fast egen uppfattning.

    Socialdemokraterna i stan har också röstat emot värdkommunmodellen. Man måste komma ihåg två saker. Den är lagstridig. Det går inte enligt grundlagen. Det betyder att en enda kommun både skulle ha den ekonomiska makten och all makt över andra kommuner som bara skulle ha möjlighet att påverka besluten genom någon slags avtal som man skulle göra, men det skulle inte bli från gång till gång. Kommunmedborgarna i alla kommuner skulle sättas ur spel. Man skulle inte heller kunna göra kommunbesvär.

    Det andra är att det är en odemokratisk modell.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Tack, fru talman! Jag har noterat att socialdemokraterna hade en annan uppfattning där också. Att det skulle vara problematiskt med värdkommunmodellen, det vet vi inte riktigt, för den frågan har inte utretts tillräckligt mycket. Man har berört den ytligt, men man har inte utrett den tillräckligt mycket och därför så tycker jag att det hade funnits skäl att också titta på den frågan och fördjupa sig. Landskapsregeringen valde att inte göra det och det tycker jag att är olyckligt. Så blev det och jag får respektera att en majoritet tyckte annorlunda.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Jag anser nog att det finns tillräckligt utrett i den här litteraturen om man vill läsa på. Det aktuella exemplet är SOTE-reformen där det inte var frågan om värdkommun ens utan det var tvingande bestämmelser där man ansåg att kommunernas enda roll, i stort sett, var att betala. De hade inte, i proportion till sitt ekonomiska ansvar, politisk och demokratisk makt att påverka besluten. Det är just det som värdkommunmodellen representerar. Den är djupt odemokratisk. I praktiken skulle det betyda att Mariehamn skulle bestämma och de andra skulle få betala. Den demokratiska uppfattningen omfattar socialdemokraterna inte.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Tack, fru talman! För det första så går inte SOTE-reformen att jämföra med den här. Här har vi inte hälso- och sjukvården under kommunerna. Där finns en stor skillnad. För det andra när det gäller lagstridigheten mot grundlagen och att det skulle vara djupt odemokratiskt, så har vi ett motsvarande exempel när det gäller räddningssidan på fastlandet. Man har räddningsnämnd och man har säkerställt det demokratiska inflytandet. På fastlandet fungerar modellen och vi lyder under samma grundlag. Jag är inte alls lika övertygad som ltl Barbro Sundback att en sådan modell skulle strida mot grundlagen. Min uppfattning är att en nämnd där man tydligt begränsar värdkommunens makt är möjlig. Landskapsregeringen borde ha fördjupat sig i den analysen, men man valde politiskt att inte gå vidare med detta.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack, fru talman! Ltl Petri Carlsson lyfte fram i sitt anförande att det inte är realistiskt att förverkliga en värdkommunmodell. Jag tycker att den analysen stämmer. Med det här lagförslaget så är det inte ett realistiskt förslag. Det har också att göra med att vi är politiskt överens om att det här ska gälla alla åländska kommuner, alla ålänningar ska få en likvärdig service. Jag tror också att ltl Petri Carlssons åsikt är att i en värdkommunmodell ska alla på Åland få likvärdig service. Om det är så, så undrar jag hur det skulle kunna vara möjligt eftersom man då skulle behöva införa någon form av tvingande lagstiftning för att alla kommuner ska vara med? Att tvinga till exempel Sottunga att köpa tjänster från Mariehamn det är grundlagsvidrigt.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Tack, fru talman! Funktionsmässigt finns det alltså lösningar på hur det går till i Finland under samma grundlag som vi har. Jag ser inte att det skulle vara grundlagsvidrigt. Det jag menade om det var realistiskt eller inte så var att vi skulle få till en helhet där vi har värdkommunmodellen, där det finns en värdkommun som sköter hela Ålands socialvårdsområde. Det tror jag inte är så realistiskt när man har varianten med andra steget. Om en kommun inte går med på värdkommunmodellen så blir det ett kommunalförbund, då kan en av 16 kommuner välja att säga nej och då blir det inte så. Jag tycker att det är synd att ha den varianten. Det är inte realistiskt för att få alla 16 kommuner med i värdkommunmodellen.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack, fru talman! Det alternativet finns redan idag. Varför har inte det förverkligats? Varför är inte Mariehamn värdkommun nu för alla åländska kommuner? Varför har vi en ojämlik service åt våra invånare? Varför har man inte förverkligat det då? Mariehamn borde ju ha jobbat för detta om det är det som stadsstyrelsens ordförande, i den rollen, vill ha. Men inte har man ju arbetat åt det hållet, man har bara sagt nej och nu sitter vi med ett helt annat förslag.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Tack, fru talman! Självklart handlar det om vissa tvingande inslag, precis som man nu går in med tvingande inslag för att få till stånd en samordning. Det är ju därför som det inte har hänt någonting för att man inte har haft beredskap, precis som man inte redan har samordnat allting i ett kommunalförbund, det är också möjligt redan idag om man skulle vilja, men det har man inte gjort.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Vtm Roger Jansson, replik

    Tack, fru talman! Nu är det så lyckligt ordnat här i världen att kollegan Carlsson sitter i en sådan lagtingsgrupp och har sådan ministergrupp som har insett att det ännu finns en del frågor som är olösta i den här reformen. Det är en stor, viktig och nödvändig reform för rättssäkerheten och likabehandlingen av medborgarna. Det finns frågor som ska lösas. Därför är den här reformen nu lite satt på vänta, på hold, för att kommunerna nu ska ges möjlighet att ordentligt sätta sig in i det och diskutera.

    Det blir nästa landskapsregering och nästa lagting som får ta ställning till huruvida det behöver göras förändringar i den eller inte. Vi får då se om ltl Carlsson har samma otur som han haft med att få stöd för sina tankar om värdkommun eller om han kommer att lyckas bättre i den fortlöpande, kommande processen.

    Talmannen

    Tiden är ute!

     Ltl Petri Carlsson, replik

    Tack, fru talman! Social- och miljöutskottet skriver att landskapsregeringen i ett så tidigt skede som möjligt ska föra dialog med kommunerna. Lyckas vi hitta en lösning på kommunal nivå där landskapsregeringen tidigt har varit med i dialog, så då kanske det är möjligt att med vissa korrigeringar lösa det med nästa landskapsregering. Det hoppas jag på förstås.

    Vtm Roger Jansson, replik

    Talman! En annan fråga som bekymrar mig lite är stadens agerande. Jag sitter på två stolar lika som ltl Carlsson gör. Jag är fullmäktigeledamot och lagtingsledamot och har varit med i fullmäktige och tagit beslutet om att värdkommun är ett av alternativen. Det till och med förordas av majoriteten i staden. Sedan har vi varit representerade, inte som utsedda representanter för stadspolitiken, men det har funnits politiker i processen i de två arbetsgrupper som har varit. Vi har haft Susannegruppen och den följande gruppen. Det var inte politiker med i den andra gruppen men tjänstemän representerade staden i båda grupper. Då är det väl uppenbarligen någon brist på den kommunala dialogen när man inte lyckas få fram sina synpunkter bättre än så här.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Tack, fru talman! Ja, jag förstår att vissa haft bekymmer med att man sitter på två stolar. Jag har inte haft sådana bekymmer, jag har tyckt likadant. Det som jag har förespråkat har också varit bäst för hela Åland. Jag har liksom inte haft det bekymret när jag har varit här i lagtinget.

    Det som har varit ett bekymmer är att inte staden har fått utse sina representanter formellt. Då hade man haft den naturliga uppföljningen. Det var ju landskapsregeringen som utsågs stadens representanter, sådana personer som jobbar i staden i beslutsfattande ställning. Formellt fick staden aldrig utse sina representanter trots påpekanden från bland annat mig till landskapsregeringens företrädare. Det blev aldrig så, det var olyckligt.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Sara Kemetter

    Tack, fru talman! Bästa lagting, personligen är jag glad att vi efter fyra års arbete nu har ett betänkande till ett lagförslag kring kommunernas socialtjänst. Det tycker jag att är en stor framgång för alla regeringspartier och för det arbete som har gjorts, allt från Susannegruppen, ministrar till även lagtingsledamöter.

    Det gäller att garantera rättssäkerheten, likabehandling för ålänningarna att få en likvärdig service, en effektiv användning av resurserna, en samlad kompetens och en ökad specialisering inom personalen samt en större integritet, en stark anonymitet och ett gott rättsskydd. Vi gör det här för att vi sätter människorna först.

    Jag och mitt parti skulle helst ha sett att vi skulle ha haft kommunernas socialtjänst genast. Man har hört kommunerna när det gäller kompromissförslaget. Man har insett att tiden inte riktigt är mogen utan nu ligger bollen hos kommunerna att diskutera ihop sig. Då är det ganska naturligt att vi eventuellt också kommer att få diskutera hur kommunerna kommer att se ut framöver och landskapsandelssystemet. Det är många frågor som är öppna. Sådant här tar tid och jag tycker att det är bra att det tar tid. Det behöver diskuteras och analyseras för ingen av oss vill se samma hårda inbesparingar som nu sker i riket. I riket har man inte gjort reformer i tid, man har inte sett över sina strukturer i god tid. Därför måste man nu riktigt ta till hårdhandskarna som direkt kommer att skada många svaga i samhället. Det vill vi inte ha på Åland. Därför är det ett måste på att titta på nya strukturer och nya lösningar. Det är glädjande att de stora partierna på Åland verkligen har kunnat enas kring det här förslaget.

    Det som vi redan har sett av de diskussioner som har pågått är att det nu börjar diskuteras en norråländsk kommun, södra Ålands kommun och eventuellt Mariehamn. Det skapar nya diskussioner, tre kommuner och ett KST. Det kommer att bli en intressant tid framöver, nästa mandatperiod kommer säkert att visa vart den här vägen bär. Att vi kompromissar och lämnar över bollen till kommunerna kommer absolut att skapa en diskussion om eventuella kommunsammanslagningar för att garantera jämlik service för invånarna.

    Det var egentligen kort detta som jag ville säga. Det har varit en tuff debatt i utskottet vilket ni har hört nu på debatten. Däremot har majoriteten i utskottet kunnat enas kring nyckelmodellen, vilket debatterades aktivt i kommunerna. I kombination med ett reviderat landskapsandelssystem tror jag säkert att vi kommer att kunna hitta lösningar även för skärgården som i det här fallet känner sig mest oroliga vad gäller kommunernas socialtjänst. Tack.

    Ltl Igge Holmberg

    Tack, fru talman! Äntligen kan vi se fram emot något bra, kommunernas Socialtjänst. Efter många om och men ska vi ta ett av de viktigaste och mest framsynta besluten som kommit på länge. Det är lite synd att vi inte nådde ända fram och fick det att funka redan från 2017.

    Att kommunerna på egen hand ska samorganisera detta så att alla 16 är medlemmar i något förbund är ju en dödfödd tanke. Men de fantasierna får man väl leva med om man tror på dem. För ålänningarna som förtjänar lika service vilken by de än råkar bo i är det ett extra år av väntan på bättre service i alla fall.

    Nå, det kanske löser sig om nästa regering är handlingskraftig, det vill säga om vi socialdemokrater sitter i den eller inte.

    Talman! Det viktigaste för oss socialdemokrater, och för ålänningarna i gemen tror jag, är att kompetensen stärks genom KST, att tjänsterna blir likvärdiga och att brukarna får en likabehandling. För socialarbetarna är det en bra sak med KST, de är fortfarande de som är nära brukarna, men samtidigt får de möjlighet till fortbildning och möjlighet att bolla frågor med andra kompetenta tjänstemän inom samma yrke. Det är något som är svårt om man inte kan arbeta i team där någon kan ha spetskompetensen i området.

    Jag ser framför mig ett Åland med tre kommuner där servicen för dem som behöver det sköts av ett KST. Det är nog rätt nivå för Åland och ålänningarna.

    För tillfället kommer jag att stöda det liggande förslaget, men ser fram emot att få jobba vidare med det så att folket till sist får den service de förtjänar. Tack.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Tack, fru talman! Jag reagerade på när ltl Holmberg sade att han personligen gärna ser tre kommuner. Det har nu sagts av några socialdemokrater tidigare också. Jag har hört andra partiers företrädare som efter sommaren och inför valet går ut och säger hur många kommuner vi ska ha och att det ska vara färre antal kommuner. Man till och med nämner vilket antal kommuner det ska vara. Hur många har faktiskt arbetat för det? Vad är ltl Holmberg beredd att göra för att få tre kommuner på Åland? Jag skulle vilja veta vilka åtgärder vi ska vidta för att få till stånd tre kommuner på Åland?

    Ltl Igge Holmberg, replik

    Det säger sig självt, ingenstans där det har förekommit kommunsammanslagningar har det skett utan lagstiftning uppifrån. Det händer inte om folk ska samarbeta, det funkar inte. Varenda gång det har förekommit kommunsammanslagning t.ex. i Sverige, i Finland eller på andra orter så har det genomförts på grund av direktiv uppifrån. Det är så som vi måste jobba. Lagtinget måste helt enkelt säga till att det här inte funkar längre, vi kan inte ha de här små skräpkommunerna som inte kan sköta den service som folket är beredda att få.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Tack, fru talman! Jag förstod nu att åtminstone ltl Holmberg, kanske socialdemokraterna, har beredskap att gå in för lagstiftningsåtgärder när det gäller kommunsammanslagningar. Det var en väldigt intressant nyhet. Jag har aldrig sett några förslag på det förstås.

     Ltl Igge Holmberg, replik

    Nej, enligt regeringsprogrammet så höll vi oss undan sådant den här perioden eftersom vi skulle sköta det så att kommunerna skulle få en social service istället. Nu ser vi att det inte fungerar så är vi tvungna att helt enkelt ta till lagstiftningsbegreppet.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Torsten Sundblom

    Tack, fru talman! Under utskottsbehandlingen av kommunernas socialtjänst, KST, som man allmänt säger, hade vi en omröstning redan före midsommar om vi skulle fortsätta den sakliga behandlingen eller inte. Som tur var blev resultatet att vi fortsatte behandlingen. Tack vare detta så begärdes utlåtanden från och lag- och kulturutskottet samt från finans- och näringsutskottet.

    När en så här stor reform, som det här är frågan om, behandlas i ett utskott så nog är det ju märkligt då om man inte hör de andra utskotten som också kan ha synpunkter på lagförslaget. Nu fick vi in utlåtanden.

    Sedan har jag tillsammans med ltl Anders Eriksson undertecknat en reservation där vi i huvudsak stöder oss på professor Suksis utlåtande som bifogades lag- och kulturutskottets utlåtande. I reservationen har vi tagit upp en punkt som vi har citerat och motiverat, men man kunde ha fyllt på med många fler punkter.

    Såsom jag ser det är nog det utlåtande tillräckligt tungt för att det här lagförslaget nödvändigt behöver fortsatt lagberedning och passera ett varv till. Det är också orsaken till att jag vill att det här lagförslaget ska förkastas.

    Finans- och näringsutskottet skrev helt rätt. Jag citerar: ”Utskottet har även uppfattat att det vore en fördel om reformen av landskapsandelssystemet hade kunnat göras samtidigt som reformen av kommunernas socialtjänst eftersom det då hade varit lättare att närmare bedöma det ekonomiska utfallet.” Det var rätt tänkt tycker jag. Om det här förslaget förkastas och får gå tillbaka ett varv till så kan vi ha en reform av landskapsandelssystemet och det här förslaget om kommunernas socialtjänst tillbaka i någon form samtidigt. Det skulle det förtjäna. Nog förstår jag att vi behöver göra en samordning inom dessa områden som lagförslaget tar upp, men det är förtjänt av mera lagberedning och en samordning av landskapsandelsreformen.

    Jag står helt bakom reservationen där det föreslås att det här lagpaketet ska förkastas.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Tack, fru talman! Ltl Torsten Sundblom hänvisar till professor Suksis uttalande och sade att det är tillräckligt det som står i reservationen. Vad är det då som behöver göras, enligt ltl Sundblom, med den liggande lagstiftningen för att den ska bli bra?

    Ltl Sundblom nämnde annat också, inte bara det som citerades här från utlåtande, utan det fanns också andra punkter som är graverande och som måste beaktas förstod jag på Sundblom. Kan vi få mera konkretisering? Annars är det lite diffust, åtminstone för mig.

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Punkterna är uppräknande i flera olika punkter i det här utlåtandet. Det är bra om lagberedning tittar över det här och väver in det som behöver göras. Det är min ståndpunkt i det hela.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Så det här utskottsbetänkandet ska då gå till lagberedningen, menar ltl Torsten Sundblom? Nej? Det är lite svårt att förstå den liberala gången i den här frågan. Jag tar gärna emot fler förtydliganden.

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Talman! Jag menar att det här bör förkastas, sedan får man ta upp det och fortsätta att jobba med lagberedning och då kan man titta på utlåtandena. Det finns också ett utlåtande som vi fick tidigare, före omröstningen som vi hade före midsommar. Men det finns betydligt mera i det senare utlåtandet.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Vtm Roger Jansson, replik

    Tack, fru talman! Ltl Sundblom sade att professor Suksis utlåtande är ett tillräckligt underlag för ett förkastade. När jag satt i riksdagens grundlagsutskott så i de frågor som gällde grundlagen hörde vi alltid fem eller sex professorer. Vi hörde dem muntligt för att också kunna föra en diskussion. Här till lagtinget har vi nu i en sådan fråga fått ett skriftligt utlåtande av professor Suksi. Jag tycker att liberalerna går allt för långt när de säger att det utlåtandet ger tillräckliga motiveringar för ett förkastande. Det är osnyggt mot professor Suksi. Professor Suksi föreslår inte att den här lagframställningen ska förkastas. Tvärtom, i punkt efter punkt för han ett resonemang om att det är möjligt att göra på det här sättet. Men sedan måste vissa kompletteringar göras i lagstiftningen, det är detta som han säger.

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Tack, fru talman! Professorn lyfte en hop saker som behöver göras. Men nu står vi inför lagtingets avslutande, vi kunde ha begärt en ny framställning så att den hade fått gå tillbaka till landskapsregeringen. Skulle jag suttit i regeringen skulle jag nästan tagit förslaget tillbaka och bearbeta det utgående ifrån det här utlåtandet och kanske kommit igen. Men en sådan tid finns inte nu. Jag menar att vi har en grund här, men det behöver bearbetas mera. Eftersom lagtinget snart går hem så är det enda rätta att förkasta förslaget så att man får ta upp det senare igen när det nya lagtinget börjar.

    Vtm Roger Jansson, replik

    Jag håller inte alls med om analysen att det enda rätta är att förkasta lagförslaget, för professorn föreslår inget sådant förkastande. Jag har noga gått igenom hans utlåtande och kan konstatera att det han föreslår att bör göras kan göras i en kompletterande lagstiftning. Alldeles särskilt när den här processen som vi har framför oss är utdragen genom det förslag som landskapsregeringen har riktat in sig på. Vill man dra så där långtgående slutsatser som ltl Sundblom gör av en professors utlåtande så vill jag rekommendera ledamoten att höra flera grundlagskunniga professorer. Gör det! Det gör man i parlamenten i allmänhet. Man kan inte bara hänvisa till ett skriftligt utlåtande och sedan skulle saken vara klar. Saken är ju allra minst klar eftersom professorn i frågan inte föreslår något förkastande. Ltl Sundblom sade att med hänvisning till professors utlåtande så vill de att hela lagen ska förkastas. Det är inte värdig politik tycker jag.

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Tack, fru talman! Det står också i utlåtandet att det är en märklig konstruktion, att det det ska ligga i något kassaskåp.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Roger Slotte

    Fru talman! Jag vill börja med att berätta att vi har 16 kommuner, vilket ni alla känner till. Men vi har också 6 kommunalförbund som är likvärdiga kommunerna, så vi har egentligen 22 kommuner på Åland. Det kan man tänka på ibland när vi pratar om kommunsammanslagningar och hur det fungerar.

    Syftemålet med kommunernas socialtjänst är att få en organisation som på ett bättre sätt än idag kan främja en likvärdig service, en effektiv användning av resurserna, en samlad kompetens, en stärkt anonymitet och ett gott rättsskydd.

    Fru talman! När det gäller rättsäkerheten så undrar jag fortfarande om det förslag som nu ligger faktiskt är rättssäkert då förslagets genomförande beror på om kommunerna kan genomföra reformen på egen hand eller inte. Den som ska pröva detta är landskapsregeringen som ska göra det mot bakgrund av en syftesparagraf som är tolkningsbar. Är detta möjligt att hålla tjänstemännen inom den sociala sektorn i osäkerhet under så lång tid? Är det möjligt för landskapsregeringen att fatta beslut om detta på begäran av kommunerna utan möjlighet till rättslig prövning? Även professor Suksi hade en hel del invändningar. Möjligen kan det här förslaget prövas i Ålandsdelegationen och Högsta domstolen kan säga något om detta i samband med deras behandling. 

    Fru talman! Samarbete mellan kommunerna är överlag bra för innevånarna och oftast ett kostnadseffektivt sätt att producera kommunal service såsom socialvård, skola och barnomsorg. Kommunalförbund är svåra att styra och det är svårt att kontrollera kostnaderna. Kommunerna är medlemmar i kommunalförbunden. Kommunalförbundens styrelser och deras fullmäktigen beslutar om hur det ska bli och sedan är det bara för primärkommunerna att stå för kostnaderna.

    Fru talman! Värdkommunsmodellen känns som ett bättre förslag eftersom det handlar om köp av tjänster mellan kommunerna och en kommun ansvarar för verksamheten. Jag tror att denna modell bättre skulle kunna fungera även i kommunala samarbeten.

    Fru talman! Landskapsregeringens lagförslag innebär att kommunerna kan skapa andra mindre samarbetsområden. Jag förespråkar i första hand värdkommunmodellen. Jag tror att om kommunerna går in för värdkommunmodellen för KST så kan samarbetet bli både effektivt och kvalitativt bättre för kommuninnevånarna.

    Fru talman! Jag hoppas att kommunerna snarast hittar lämpliga samarbeten gärna med värdkommunmodellen som utgångspunkt. Tack.

    Ltl Igge Holmberg, replik

    Tack, fru talman! Ltl Slotte frågade om det är möjligt att göra det så att kommunerna själva kan ordna sina serviceområden eller med värdkommuner. Även om man får kommunerna att samarbeta, blir det bättre då? Blir det en enhetlig service? Om man får ett förbund med Mariehamn, Jomala och Lemland, ett förbund med Geta Sund och Saltvik och ett tredje förbund med Finström, Lumparland och Brändö och ett fjärde förbund med några andra kommuner, vad är det som säger att brukarna får samma service i de här olika förbunden? Vad gör saken bättre? Enligt mig borde man ha en enda organisation och den ska täcka alla ålänningar.

    Ltl Roger Slotte, replik

    Fru talman! Vad är likvärdig service? Det finns en sociallagstiftning som alla socialförvaltningar i kommunerna ska följa. Vi har en tillsynsmyndighet, landskapsregeringen, som vad jag vet inte har påpekat att det finns några brister. Jag tror mera att KST är en fråga om ekonomisk utjämning än en fråga om utjämning av likvärdig service.

    Ltl Igge Holmberg, replik

    Tack, fru talman! Vissa säger att man gör det här för att man ska få ordning på ekonomin. Vi socialdemokrater har alltid sagt att KST behövs för att människor ska få samma service och sina rättigheter bemötta. Som det är nu spelar det roll om man bor två kilometer ifrån varandra, har man samma sjukdom men råkar bo i olika kommuner så har det en enorm inverkan på vilken service man får och vilka hjälpmedel man har rätt till och huruvida trappor från första till andra våningen klassas som hjälpmedel eller fordon, vilket påverkar hur det ska bekostas av samhället. Detta är orsaken till att vi behöver få en organisation som tar hand om det här så att alla ålänningar får samma bemötande.

    Ltl Roger Slotte, replik

    Tack, fru talman! Jag hävdar att likvärdig service finns i alla kommuner. Vissa kommuner har ytterligare förbättringar. I alla kommuner finns en grundservice vilken är lagstadgad och den ska tillsynsmyndigheten kontrollera. Det är mycket möjligt att en del kommuner är mer frikostiga, det kan jag ingenting säga om. Jag tycker att det är olyckligt om man behandlas olika vid samma sjukdom.

    I ett stort kommunalförbund kommer det att vara olika handläggare och man kommer säkert att behandlas på olika sätt där också. Ju flera handläggare desto fler olikheter blir det.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Ltl Slotte inledde med att tala om att det är bristande rättsäkerhet i det föreslagna lagförslaget och förespråkar plötsligt värdkommunmodellen. Det måste väl ur rättssäkerhetssynvinkel vara det minst attraktiva för alla andra individer utom för dem som bor i värdkommunen. Inte kommer jomalabor att kunna göra kommunalbesvär överhuvudtaget om vi beslutar i Mariehamn t.ex. att daghemmen i Jomala behöver stängas för att de blir för dyra. Ingen människa kan säga någonting om det, om Mariehamn har fått uppgiften att organisera barnomsorgen i hela landskapet. Nog är det ett att kasta ut barnet med badvattnet. Jag förstår överhuvudtaget inte hur Slotte kan komma fram till att det skulle vara en bra modell.

    Ltl Roger Slotte, replik

    Fru talman! Det finns flera exempel på värdkommunssamarbeten på Åland, bland annat Jomala köper barnskyddsärenden från Mariehamns stad. Då måste vi betrakta Mariehamn som en värdkommun när vi köper tjänster från Mariehamn.

    På landsbygden har vi en gemensam räddningsnämnd där Jomala är huvudman. Så nog finns det olika möjligheter till detta.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Räddningsväsendet, som har nämnts, är ju det mest misslyckade samarbete vi har på hela Åland. Det finns ju för många brandbilar! Varenda en liten kår ska ha en massa bilar. Det är ju överkapacitet, det är så dysfunktionellt som det kan vara

    Vad gäller barnskyddet så kan det röra sig om en handfull ärenden per år. 15 procent av befolkningen lider av funktionsnedsättningar som kräver stöd av samhället för att de ska kunna leva ett självständigt liv och det sköter man inte bara så där med vänsterhanden från Mariehamn för resten av kommunerna. Det är verkligen en rättsosäker framtid för de människorna och många andra. Den lagstiftning som vi talar om nu rör säkert 5 000 personer.

    Ltl Roger Slotte, replik

    Barnskyddet var ju ett exempel. Jag vet att det finns frågor rörande handikapp som borde ses över. Det som många gånger har diskuterats tidigare, innan KST kom till, är att omsorgsförbundet också borde sköta handikappvården. Kanske det blir så i samband med KST?

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack, fru talman! Jag förstår att ltl Slotte inte är riktigt nöjd med lagförslaget som läggs fram här. Han diskuterade runt en värdkommunmodell, vilket han också förtydligade här i sina repliker. Betyder detta att centern inte är eniga när det gäller det här lagförslaget? Jag uppfattade tidigare att centern står bakom reformen med KST. Det skulle vara bra att ltl Slotte förtydligar sig.

    Ltl Roger Slotte, replik

    Fru talman! När det gäller syftesparagrafen så är det meningen att man ska ordna flera KST på landsbygden och i stan. Jag vet inte om Mariehamn blir ensam och jag vet inte heller hur många kommuner som ska vara tillsammans, men det ska finnas en konstruktion på det. Ska det vara ett kommunalförbund, ska det vara en värdkommunmodell, eller hur ska det vara? Jag vet inte det, men det är i alla fall en möjlig väg att gå. Jag tro att man kan kalla det KST ändå fast det skulle vara värdkommun.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack, fru talman! Jag förstår ltl Slottes oro. Med den otydlighet som finns i den här lagframställningen så vet ingen hur det kommer att bli i slutändan. Ingen vet vilken sammansättning det blir. Framförallt vet vi inte vilka bedömningsgrunder landskapsregeringen har när de bedömer olika sammansättningar och om kommunerna har uppnått samarbete. Visst, jag förstår ltl Slottes oro.

    Om en kommun klarar av att sälja den här servicen till andra kommuner så är det klart att det är tydligare. Jag har förstått att centern har stått bakom hela KST-reformen, men nu pratar ltl Slotte om en värdkommunmodell och då blir man lite fundersam.

    Ltl Roger Slotte, replik

    Tack, fru talman! Jag blev lite mera intresserad nu när till Petri Carlsson tog upp värdkommunmodellen. Det förekom ett replikskifte om detta tidigare här. Värdkommunmodellen är en modell. Jag kan också säga att det här har jag inte förankrat i centerns grupp för vi har inte haft något gruppmöte idag.

    Det bästa är alla möjligheter att hitta lösningar. Vi vet inte heller vad kostnaderna blir. Jag håller med om att kostnaderna kan bli hur som helst, men det är viktigt att det är likvärdig service och det finns idag om man ska följa lagstiftningen. Jag fattar inte annars vad vi har lagstiftningen till om den inte följs?

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Talman! Vare sig centerns partiledare eller gruppledare har i replik begärt att få rätta till det som ltl Slotte här sade om det här lagförslaget. Vi får utgå ifrån att det inte finns ett särdeles stort missnöje mot det uttalandet från centerns sida.

    Ltl Slotte har i lag- och kulturutskottet sagt så här i sitt utlåtande till social och miljöutskottet: ”Lag- och kulturutskottet uppmanar social- och miljöutskottet att rätta till de problematiska saker som finns i lagstiftningen med anledning av professor Suksis uttalande.” Nu har social- och miljöutskottet inte rättat till de här sakerna utan bollar sakerna framför sig.

    När ltl Slotte ställde frågan om det här förslaget är rättssäkert så utgår jag ifrån att det också innefattar otillfredsställelsen med att inte social- och miljöutskottet gjorde det som lag- och kulturutskottet ville.

    Ltl Roger Slotte, replik

    Fru talman! Vi fick det här utlåtandet ganska sent. Utskottet beslöt ganska snabbt att utlåtandet genast måste till social- och miljöutskottet om det alls skulle hinnas behandlas i plenum här idag. Vi läst igenom utlåtandet och det fanns vissa problem men de var ju inte av den karaktären att de inte kunde ändras på.

    Ltl Perämaa hade en fråga till men nu har jag glömt bort den.

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Ltl Slotte representerar centern i lag- och kulturutskottet. Lag- och kulturutskottet uppmanade social- och miljöutskottet att rätta till de problem som finns i den här lagstiftningen med anledning av professor Suksis utlåtande. Anser ltl Slotte att social- och miljöutskottet har fullföljt det önskemål som lag- och kulturutskottet uppmanade dem till?

    Ltl Roger Slotte, replik

    Tack, fru talman! Lag- och kulturutskottet har skrivit så som det står i utskottets betänkande. Sedan får man tolka vad social- och miljöutskottet har skrivit. Där finns det tolkningsmöjligheter, jag är inte jurist så att jag säkert kan ta ställning till detta.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Mats Perämaa

    Fru talman! För det första ska jag säga några ord om behandlingen av det här ärendet i finans- och näringsutskottet. Social- och miljöutskottet har varit huvudutskottet i det här ärendet och de har begärt en bedömning av finans- och näringsutskottet gällande de ekonomiska aspekterna i lagförslaget.

    Vid sidan av det som ordförande för finans- och näringsutskottet redan har sagt, så sammanfattningsvis får man konstatera att utlåtandet var ganska kortfattat. Det gick ungefär ut på att det är svårt att bedöma de ekonomiska effekterna av förslaget för brukarna i förlängningen, men för kommunerna i all synnerhet. Det är ändå kommunerna som i huvudsak ska finansiera förverkligandet av KST. Finans- och näringsutskottet sade att man inte kan göra bedömningar helt enkelt. Det här är givetvis inte alls tillfredsställande. Det normala i samband med lagstiftning är att man är noga med att ge en syn och göra en bedömning av de ekonomiska konsekvenserna av lagförslaget, men här får man konstatera att det inte går.

    Utskottets majoritet skriver också i utlåtandet att det vore till fördel om man kunde reformera landskapsandelssystemet samtidigt som man då möjligen fattar ett beslut om en kommunal socialtjänst. Det håller vi alla med om. Jag tror att vi är eniga om att det skulle ha varit det bästa, åtminstone anser lagtingets finans- och näringsutskott det. Det säger sig självt, skulle vi ha haft en bild av hur landskapsandelarna ändrar så skulle vi haft en betydligt bättre bild av hur de ekonomiska verkningarna slår för de olika kommunerna. Det kommer att slå olika, så mycket vet vi redan.

    Det förekom en diskussion om att man i finans- och näringsutskottets betänkande kunde ha villkorat att den kommande landskapsandelsreformen, som redan bereds av landskapsregeringen, skulle presenteras samtidigt som man går in i för att sätta en lagstiftning om KST ikraft. Men det slutade med att några av oss blev i minoritet och vi sade i en reservation att det här borde göras parallellt. Det känns så självklart för mig, politikerna i kommunerna bör veta vad som kommer att ske med deras ekonomi innan man fattar beslut om relativt omgripande åtgärder. Vi liberaler har reserverat oss tillsammans med Ålands Framtid i den här frågan.

    Sedan några ord om det som social- och miljöutskottet egentligen säger vilket jag tycker att är intressant. Social- och miljöutskottet säger i sitt betänkande i en formulering i ett stycke som kopplar ihop med en av de klämmar som vi ska ta ställning till så småningom: ”Med anledning av Suksis ovannämnda synpunkter föreslår utskottet en kläm i vilken landskapsregeringen uppmanas att före lagförslagets ikraftträdande vidta de åtgärder som bedöms nödvändiga i utlåtandet.” Det här står formulerat i betänkande som en kläm längre fram.

    Den här landskapsregeringen kommer inte att hinna behandla det här lagförslaget. Lagförslaget ska via presidenten för normal lagstiftningskontroll. Före man kan sätta den här lagförslagen ikraft så måste man via lagtinget för att utföra de preciseringar i speciallagstiftningen som alla tycks vara överens om att kommer att krävas och Suksi nämner dem. De preciseringar som krävs kan säkerligen göras av lagtinget. Det är vår behörighet, men ärendet ska fortfarande hit till lagtinget ändå.

    Det säger sig självt att ett nyvalt lagting och en nytillsatt landskapsregering kommer att intressera sig för hela paketet. Reformarbetet med landskapsandelar pågår och det finns en chans att i samband med detta kunna berätta för människorna i kommunerna om det ekonomiska utfallet.

    Hur mycket vissa personer ändå står här och jubla över att det här är en stor framgång så säger utskottet väldigt tydligt att landskapsregeringen måste återkomma till lagtinget med vissa lagändringar innan just det här lagförslaget kan sättas ikraft. Det här betyder att det stora arbetet och de stora besluten kommer att tas av nästa lagting.

    Ltl Karl-Johan Fogelström, replik

    Jag sitter också i finans- och näringsutskottet. Det står i betänkande att man inte med säkerhet kan bestämma kostnaderna. Ltl Perämaa glömde bort orden ”med säkerhet”. Nog vet man storleksgraden för kostnaderna. Vi vet ju ungefär vad det kostar idag. Jag håller med utskottsordförande Christian Beijer att man har en aning om storleksklassen, men sedan beror det på hur det genomförs. Som ordförande i finans- och näringsutskottet sade så är det många gånger ganska oförutsägbart vad de sociala kostnaderna blir. Det är min tolkning, jag var med, och därför kan man inte säga vad kostnaderna blir med säkerhet, men storleksgraden känner man nog till.

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Visst, man kan aldrig vara säker på utfallet av kostnaderna för social service. Vi är alla individer, det krävs vård på olika nivåer vid olika tillfällen. Det varierar alltid. Precis som ltl Fogelström sade så kan man inte med säkerhet säga vad kostnaderna blir.

    Jag uppfattade att vi var överens att en parallell reform av landskapsandelarna skulle ha klargjort detta säkert betydligt mera. Då först skulle respektive kommun ha en bättre bild av vad deras del i det här åtagandet blir.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Vtm Roger Jansson, replik

    Tack, fru talman! Professor Suksi sammanfattar sitt utlåtande i punkt 12. Det är lite problematiskt det som han säger: ”Lagförslag nr 2 bör revideras. Det gäller överföringen av uppgifter till kommunalförbundet, de bör etableras i materiell lagstiftning. Skapandet av det obligatoriska kommunalförbundet regleras noggrannare.” Nu är det så lyckligt att det här lagförslaget från landskapsregeringen innehåller ju en uppehållande period där det ska bestämmas hur det egentligen kommer att bli och därmed ges det tillfälle till sådan materiell lagstiftning som Suksi efterlyser i sin helhet.

    När det gäller de ekonomiska frågorna så är det frågan om gissningar. Det finns två huvudvägar. Det första är att kommunerna kommer överens om hur man ordnar olika samarbeten och där finns det flera alternativ. Hur ska man kunna räkna ut ekonomin där exakt? Det kan man naturligtvis inte göra. Hur det ska bli får framkomma under diskussionerna med kommunerna.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Så där kan man förstås hävda, att tvåstegsmodellen gör det möjligt att komplettera lagstiftningen. Det kan man förstås göra i första skedet. Jag utgår ifrån att vicetalmannen håller med mig när jag säger, utgående ifrån social- och miljöutskottets betänkande och klämmen, att det här är tvingande för landskapsregeringen att komma med de här kompletteringarna som Suksi pekade på. Det har vi sannolikt lagstiftningsbehörighet för, det säger alla. Det måste fattas beslut om det arbetet här i lagtinget innan landskapsregeringen har mandat att sätta det här lagpaketet ikraft.

    Vtm Roger Jansson, replik

    Fru talman! Jag skulle vilja uttrycka mig på det sättet att den här landskapsregeringen, den tid den har kvar, och kommande landskapsregering efter att det här har gått igenom i lagtinget måste noggrant ta ställning till de här två punkterna som Suksi föreslår att ska förändras i den materiella lagstiftningen, och även höra med andra sakkunniga om det behovet. Man har en ganska bred erfarenhet i riket när det gäller kommunallagstiftningen hur man har tolkat grundlagen när det gäller den här typen av frågor. Det är liksom inte entydigt, jag har själv varit med i mycket oklara sådana tolkningar från grundlagsutskottets sida. Det är nog inte bara att göra som Suksi säger utan det gäller att ordentligt dissekera den här frågeställningen och sedan fatta beslut därefter.

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Självklart ska man hela tiden göra sådana bedömningar. Det är ett typiskt exempel när politik och juridik inte kolliderar men strävar framåt sida vid sida. Man måste hela tiden vara noga. Även om man kan tycka så som vicetalmannen sade så är social- och miljöutskottet synnerligen tydliga i sina skrivningar. De kräver de åtgärder som Suksi har påpekat i sina utlåtanden. Innan lagförslagen sätts ikraft så uppmanas landskapsregeringen att vidta de åtgärder som bedöms nödvändiga i utlåtandet. Det är tydligt att det behövs ändringar i speciallagstiftningen, Suksi har varit tydlig.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Christian Beijar, replik

    Fru talman! Ltl Mats Perämaa sade att man måste komma tillbaka utgående från bedömningarna. Utskottet gick in för att göra en så vid kläm som möjligt så att man i den fortsatta behandlingen ser huruvida man kan bedöma att man måste göra vissa justeringar. Det får den fortsatta behandlingen av ärendet i Ålandsdelegationen ge svar på. Så resonerade vi i utskottet i alla fall. Därför är klämmen så vid. Det är inte frågan om att man måste göra de här justeringarna i enlighet med Suksis förslag. Den fortsatta processen får visa vilka justeringar som krävs.

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Jag tror inte att den nya kommande landskapsregeringen kommer att få hjälp av Ålandsdelegationens behandling av det här ärendet. I Ålandsdelegationen kommer frågan om behörigheter att diskuteras. Möjligen kommer Ålandsdelegationen att ha synpunkter.

    Jag uppfattade att vi var eniga om huvuddelen av det som Suksi påpekade i sitt utlåtande. Ltl Beijars utskott grundade också sitt klämförslag på det. De delarna är åländsk lagstiftningsbehörighet. Vi har rätten att fatta besluten om de här i lagtinget. Ni är väldigt tydliga med att de sakerna måste rättas till innan det här lagpaketet sätts ikraft.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Barbro Sundback

    Fru talman! Det har varit intressanta och ganska komplexa diskussioner.

    Angående Suksis utlåtande så är det till delar värdefullt, det tycker jag också. Frågan gällde väl ursprungligen om den föreslagna modellen var förenlig med grundlagen och punkten om kommunalt självstyre. Det var liksom grundfrågan. På den punkten har Suksi inte några invändningar. Sedan har han gjort en del kanske lite överflödiga resonemang som jag tycker. Men den som vill kan ju ta dem till sig. Om regeringen tycker, när det här är avklarat, att man ska se på det andra lagpaketet och ta i beaktande att det ska stå kommunernas socialtjänst i den lagstiftningen, och att man ska se till att i de speciallagar som det gäller står att det här numera sköts av kommunernas socialtjänst, så tycker jag ändå att det till stora delar är väldigt mycket teknikaliteter

    Det här utlåtandet kan vara värdefullt i den fortsatta behandlingen. Men huvudsaken är den första lagen om kommunernas socialtjänst och den ger Suksi helt grönt ljus för. Det är ju det som är det viktiga. Resten är ändå av sekundär betydelse, tycker jag.

    Jag tyckte att vtm Roger Jansson hade ett väldigt bra uttalande om att utlåtanden. Liberalerna använder faktiskt professors Suksis utlåtande som en motivering för att lagstiftningen är så bristfällig att vi måste förkasta den. Det är nog lite att missbruka utlåtandet och professorns integritet, men det får liberalerna stå för. Jag tyckte att vtm Roger Jansson hade ett bra och viktigt ställningstagande.

    Den ekonomiska frågan är hela tiden ett cirkelresonemang. Det är klart att man kan säga som ltl Slotte; ja, ja, lagen säger att alla ska ha samma service, punkt, slut. Men hela lagstiftningen har tillkommit för att man har konstaterat att på grund av sociallagstiftningens komplexitet och att den är krävande vad gäller kompetens så finns det inte förutsättningar för de små kommunerna att uppfylla detta.

    Vårt parti har för länge sedan insett att kommunerna är för små för att fullgöra sina skyldigheter med dagens moderna lagstiftning. Vi har ju inte fått ett gensvar bland majoriteten och inte i regeringspartierna för att göra någonting åt kommunerna, utan vi ska samarbeta.

    Det här förslaget är ju ett uttryck för att man ska få ett samarbete och det har vi tagit på allvar. Tyvärr, måste jag säga, det parti som tvingade fram en lösning som bara skulle gälla kommunalt samarbete har sedan i slutet faktiskt sviktat i frågan om sin lojalitet i den här överenskommelsen. Sådant händer i politiken.

    Nu har vi i alla fall ett kompromissförslag som inte vi tycker att är det bästa. Men det kanske är det bästa möjliga i den här situationen om vi ändå ska ta vara på allt det arbete och den tankemöda som har gjorts för att komma ett steg på vägen för att tillgodose de människors behov som det gäller. Ofta i debatten så har människors behov blivit en sekundär fråga. Om vi tänker på hur omfattande målgruppen är, barn och familjer, så där tycker jag att utskotten inte tillräckligt har noterat det. Det gäller barnskydd, familjevård, barntillsyn, vårdnadsfrågor, underhåll, faderskap och adoptioner. Sedan har vi hela handikapp- och specialomsorgssektorn. Det är närståendestöd, sysselsättning, boende och daglig verksamhet-Fixtjänst. Sedan har vi ännu frågan om utkomststöd, våld i nära relationer, integration, flyktingmottagning och missbrukarvård. Ja, det här ska också lilla Sottunga klara av, enligt lagen. Alla inser att det inte är möjligt.

    Fru talman! Det måste ändå vara det som är det centrala, att alla personer som berörs av den här lagstiftningen och har den här rätten får den tillgodosedd. Tillsvidare har inte någon annan kommit upp med ett lika effektivt förslag som det här.

    Sedan är det med ekonomin precis som ltl Fogelström sade. Vi har redan i Susannerapporten kunnat notera vad detta kostar kommunerna och samhället. Kostnaderna stiger, år 2009 var kostnaderna 15 miljoner och nu börjar vi närma oss 20 miljoner. Det är inte effektivt som vi har det organiserat nu.

    Som ltl Jörgen Pettersson sade så det klart att vid ett övergångsskede måste man ge ut pengar för att göra strukturomvandlingen, så är det med alla stora samhällsreformer. Landskapsregeringen har ju lovat att tillsätta pengar. På sikt kanske vi kan få de här kostnaderna att något stanna av. Men det är inte sagt för personer med funktionsnedsättningar ökar i vårt samhälle som en följd av mediciners framgång, goda behandlingsmetoder, nya hjälpmedel, och den politiska utvecklingen att vi ska ha universell design i våra städer och samhällen så att personer med funktionsnedsättningar inte ska bli marginaliserade och diskriminerade. Vi ska anpassa oss mera till de svagastes behov, inte så att de svaga ska få lite stöd för att klara sig i konkurrensen gentemot de starka.

    Fru talman! Jag tycker att vi har kommit till vägs ände i den här frågan. Jag hoppas att alla som har varit med bidrar till att vi får ett resultat som gör det bättre för alla de personer på Åland som har behov av det stöd och service som den här lagstiftningen berör. Tack, fru talman!

    Talmannen

    Diskussionen är avslutad.

    Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslagen var för sig i deras helhet.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om en kommunalt samordnad socialtjänst för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om en kommunalt samordnad socialtjänst 70 för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om planering av och landskapsandel för socialvården  för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 6 § landskapslagen om landskapsandelar till kommunerna för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om tillämpning av lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om socialvård för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 6 § landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om utkomststöd för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om service och stöd på grund av handikapp för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av barnskyddslagen för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 78 § kommunallagen för landskapet Åland för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

    Lagförslagens första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.

    Första behandling

    11      Skyddshem för personer som har drabbats av våld i nära relationer

    Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 16/2014-2015)

    Landskapsregeringens lagförslag (LF 28/2014-2015)

    Ärendet avförs från dagens lista och upptas till behandling 16.09.2015.

    Enda behandling

    12      Landskapsrevisionens berättelse över effektivitetsrevisionen år 2014 samt redogörelse över årsredovisning per 31.12.2014

    Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 19/2014-2015)

    Landskapsrevisionens berättelse (RB 1/2014-2015)

    Landskapsregeringens svar på revisionsberättelsen (RB 1/2014-2015-s)

    Landskapsregeringens redogörelse (RS 2/2014-2015)

    Ärendet avförs från dagens lista och upptas till behandling 16.09.2015.

    Enda behandling

    13      Landskapsrevisionens verksamhetsberättelse 2014

    Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 20/2014-2015)

    Landskapsrevisionens berättelse (RB 2/2014-2015)

    Ärendet avförs från dagens lista och upptas till behandling 16.09.2015.

    Enda behandling

    14      Förbud mot plastkassar

    Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 15/2014-2015)

    Medborgarinitiativ (MI 2/2014-2015)

    Ärendet avförs från dagens lista och upptas till behandling 16.09.2015.

    Bordläggning

    15      Lagtingets arbetsordning

    Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 19/2014-2015)

    Talmanskonferensens lagförslag (TMK 2/2014-2015)

    Talmanskonferensen föreslår att ärendet bordläggs till plenum 16.09.2015. Godkänt.

    Plenum slutar

    Nästa plenum hålls 16.09 klockan 13.00. Plenum är avslutat.