Första behandling

  • Utdrag ur protokollet

    Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 19/2014-2015)

    Talmanskonferensens lagförslag (TMK 2/2014-2015)

    Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av förslaget i betänkandet.

    Diskussion.

    Ltl Katrin Sjögren

    Talman! Steg ett i processen med att revidera lagtingets egna arbetsinstrument var revideringen av lagtingsordningen. Nu är det steg två, revideringen av arbetsordningen.

    Av lagtekniska skäl ser det ut som att vi har en helt nya arbetsordning, men de materiella ändringar som har genomförts är inte så många.

    Lag- och kulturutskottet föreslår att arbetsordningen antas med några ändringar.

    Jag vill ta mig friheten att på lagtingets vägnar tacka den arbetsgrupp som gjorde revideringen av både lagtingsordningen och arbetsordningen. Det har varit mycket jobb och ett gediget arbete. Tack för det!

    Lag- och kulturutskottet har gjort några förtydliganden i detaljmotiveringarna och några smärre förändringar i två paragrafer; 47 och 65.

    När det gäller förtydligandena i detaljmotiveringen har vi i 23 § skrivit om ytterligare utskott. Vi vet att vi kan fördela arbetsbörda på ett lite mera flexibelt sätt. Vi vill också påpeka att om talmanskonferensen beslutar om att tillsätta ytterligare utskott så är det viktigt att statusen på det extra utskottet bibehålls. Man kan tänka på att det utskottet ska ha lika många medlemmar.

    Vi har också skrivit lite i 32 § om budgeten och budgetbehandlingen. Landskapsregeringens budgetbehandling detaljregleras genom lagstiftning. I och med den nya lagtingsordningen och arbetsordningen så är inte lagtingets öppnande fastställt någon speciell dag. Lagtinget avgör själv när lagtinget ska öppnas. Det betyder i praktiken att budgetarbetet kan försenas. Lag- och kulturutskottet vill understryka att det är viktigt att man tar det i beaktande samt att lagtingets håller budgetremissdebatten så snabbt som möjligt så att finans- och näringsutskottet har en rimlig tid på sig att behandla budgeten.

    Jag fick ett påpekande från några hökögon i min grupp. I detaljmotiveringens 47 § har vi skrivit ”arbetsförordningen”. Den rättelsen kanske man kan göra i justeringsutskottet. Det ska ju vara arbetsordningen.

    När det gäller materiella förändringar i arbetsordningen så finns de i 47 § och i 65 §. När det gäller 47 § så skriver vi, lite mot det som talmanskonferensen föreslog, att man har rätt att få elektroniska dokument från EU som sänds till Finlands riksdag. Utgångspunkten är att man har rätt att få dem. Sedan måste det finnas ett praktiskt utförande och att man också kan avsäga sig att man inte vill ha dem per mail. Det finns sådana som absolut vill ha denna korrespondens medan andra tycker att den är irriterande. Så vi gjorde ett förtydligande i 47 §. I detaljmotiveringen vill vi understryka vikten av samarbete när det gäller EU-frågor mellan lagtinget och landskapsregeringen. Vi vet att våra resurser är väldigt små, så utskottet ville ytterligare lite trycka på det.

    Angående 65 § som handlar om frånvaro hade vi en ganska omfattande diskussion. Vi var helt eniga i den uppfattningen att det ändå är bäst att kvarhålla den tidigare skrivningen eftersom arvodeskommissionen inte har kommit med sitt utlåtande. Det fördes en diskussion här i salen om att en del ledamöter inte har utskottsplatser. Vi tycker att det är bäst att vi vidblir den tidigare skrivningen som handlar om plenum. Man ska vara borta från tre plenum för att det ska bli konsekvenser på lönen. Utskottet vill avvakta arvodeskommissionens arbete.

    Vi vet också att arbetsordningen är ett instrument som vi kan ändra helt internt. Den behöver inte ha lagstiftningskontroll. Om man vill ha förändringar just när det gäller frånvaron så låter det sig ganska snabbt göras. Tyvärr finns också orsaker påkallade till att man har haft de här skrivningarna. Det har varit lite bekymmer. Det finns interna arbetsmetoder som man kan använda sig av istället för formella. Tack.

    Ltl Barbro Sundback

    Tack, fru talman! Jag vill passa på att tacka utskottsordförande och utskottet för ett snabbt och ändå ett grundligt arbete. Särskilt nöjd är jag över att man igen har fört in att ledamöterna ska få information om de rättsakter som är under behandlingen i Europeiska Unionen så att var och en fortsättningsvis har möjlighet att ta ställning till om man vill föra ett ärende till självstyrelsepolitiska nämnden för en subsidiaritetskontroll. Jag hade gärna sett att detta hade varit lite mera lite utvecklat. Det har funnits ett funnits ett ointresse och nästan en ovilja bland politiker och tjänstemän vid lagtinget att syssla med de här frågorna. Man tycker att det är för omfattande och för tungt och det kanske det är. Under kommande mandatperiod så tror jag att det är viktigt att ta tag i frågan om subsidiaritetskontroll, men inte bara den utan också hur EU-ärenden ska behandlas i lagtinget. Nuvarande ordning är inte tillfredsställande.

    Lagutskottet säger här mycket klart och tydligt att självstyrelsepolitiska nämnden är lagtingets huvudsakliga organ för hantering av EU-ärenden. Det är kanske dags för självstyrelsepolitiska nämnden att få rutiner i frågor om EU-ärenden och mera systematiskt följa upp dem så att nämnden får en viss kompetens på det här området, samt att man har en sorts effektivitet i det här arbetet. Man kan inte bara säga att ett specialutskott får ta hand om ett visst ärende för det har inte fungerat. Så tack för detta utskottsordförande Katrin Sjögren!

    Jag tycker att det var klokt att gå tillbaka till den skrivning som vi har nu i frågan om anmälan. Det är bra att arvodeskommissionen tittar lite på det här. Det finns ju faktiskt parlament som direkt bötfäller sina parlamentariker om de är frånvarande utan giltig orsak. I Bundestag i Berlin kostar det 200 euro om man är borta från plenum utan giltig orsak. Det är tysk ordning det! Jag säger inte att vi ska införa sådant, men det är mera beklagligt om utskotten inte får arbetet att fungera för att ledamöter inte tar sitt uppdrag på allvar. Jag har inte själv suttit i något utskott men under den här perioden har jag hört lite nu och då att mina partikollegor har klagat över att det finns ledamöter som prioriterar andra uppdrag framom utskottsarbetet. Det finns alltså orsak att titta över systemet och vilka sanktionsmöjligheter som det kan finnas.

    Jag tycker däremot att 38 §, Lantrådets upplysning, har en lite tråkig ton. Man skriver: ”Konferensen kan besluta om lantrådet inte ska tillåtas ge en upplysning till lagtinget.” För mig låter det väldigt konstigt att man beskriver ett beslutsmotiv på det sättet. Vi har ju ett parlamentariskt system. Om lantrådet av någon orsak anser att det är väsentligt att komma till lagtinget med en upplysning så kan man väl inte på förhand säga; ”nej, det ska inte bli någon upplysning om det och det.” Lantrådet måste väl alltid kunna komma till lagtinget och ge en upplysning. Det står ju dessutom två gånger; ”talmanskonferensen på föreslaget sätt ska vara synnerligen restriktiv med att förvägra lantrådet rätten att ge en upplysning. Jag har svårt med den här kontrollerande och negativa inställningen till ett sådant här upplysningsinstitut. Om lantrådet kommer med helt omotiverade upplysningar så slår det ju tillbaka på lantrådet själv. Om det är nödvändigt ska det väl inte prövas på förhand av talmanskonferensen? Det måste väl göras efter att upplysningen har getts. Jag tycker att det är mera maktpolitik än demokrati i den här motiveringen. Nog förstår jag att utskottet vill följa det som har sagts tidigare, men jag vill bara för min egen del säga att jag gillar inte det sättet att resonera i paragrafen om lantrådets upplysning. Tack, fru talman.

     Ltl Katrin Sjögren, replik

    Talman! Beträffande EU-ärenden så är det absolut inte min uppfattning att det skulle röra sig om någon ovilja. Det handlar mycket om resurser, det är få människor som ska hantera den här ärendemassan som det faktiskt handlar om. Jag han inte hört om någon ovilja. Det handlar enbart om resurser och därför ville utskottet trycka på att landskapsregeringen och lagtinget ska försöka samarbeta så mycket som möjligt när det gäller EU-ärenden.

    När det gäller frånvaro så tycker vi att det absolut är på sin plats att vi avvaktar arvodeskommissionen. Det som gör frågan ännu mer komplex är ju det som händer på rikssidan med karensdagar och politikeransvar osv.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Angående EU-ärendena så tycker jag att vi inte har ett fungerande system. Nu far ministrarna i Helsingfors på rådsmöten och andra möten där man avgör frågor på förhand som vi sedan, som vilken gummistämpel som helst, ska stämpla. Därför är det viktigt, innan beslut tas av våra nationella representanter, att lagtinget har en åsikt i frågor som är viktiga för Åland.

    Jag han inte sagt att oviljan beror på annat än i första hand brist på resurser i förvaltningen, men på politiskt håll uppfattar jag att EU-ärendena inte är prioriterade. Där kanske vi har olika uppfattningar.

    Ltl Katrin Sjögren, replik

    Talman! Jag håller med till den delen att jag tycker att det finns utrymme för förbättringar, men jag tycker också att det blir bättre. Jag tycker att allmänhetens intressen och hur man följer med och intresset för EU-valet visade att det blir ett större intresse både från lagtinget och från allmänheten när det gäller EU-frågor. Man måste hitta ett system där man förankrar tidigare.

    Under hörandena fick vi också veta att det förekommer subsidiaritetsmöten två gånger i året som författar rapporter mellan regionerna. Det är en också en sak som man borde ta till lagtinget. Vi har fört ett resonemang i utskottet att det borde vara regelmässiga informationstillfällen för lagtinget i EU-ärenden och där kan man också utnyttja landskapsregeringens tjänstemän.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Jag vill gå betydligt längre. Jag tycker inte att EU-frågor är några utrikespolitiska frågor som man ungefär bestämmer när man har tid att sköta. Vi borde ha ett system som strukturerat gör att vi, också när vi inte vill kanske, måste ta ställning till frågor som berör Åland och ålänningarna. Om intresset växer så desto större orsak, för nu har inte de folkvalda representanterna något större inflytande över de rättsakter som man fattar beslut om i Bryssel, utan det är i första hand Finlands representanter, ministrar och eventuellt andra. Jag vill gå längre där. Jag är inte nöjd med nuvarande system.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Vtm Roger Jansson

    Fru talman! Som medlem i arbetsgruppen för lagtingsordningen och arbetsordningen under vtm Viveka Erikssons ledning och som medlem i talmanskonferensen så vill jag tacka utskottet för ett snabbt och effektivt arbete. Det var kort tid för utskottet att göra det här arbetet. Det är välgjort trots det.

    Jag har inte något ändringsförslag till det som utskottet har kommit fram till. Däremot vill jag de gärna diskutera två punkter. Det ena är 65 §, Frånvaro anmälan och det andra är 70 §, Lantrådets replikrätt, där utskottet har förändrat arbetsgruppens och talmanskonferensens slutresultat.

    När det gäller frånvaroanmälan skriver utskottet att man bör avvakta arvodeskommissionens beslut. Vi har fått reda på att arvodeskommissionen inte kommer att lägga några förslag som påverkar den här frågan. På det sättet skulle man inte ha behövt avvakta om man hade hört arvodeskommissionens representanter. Det här är ju inte någon stor sak. Principiellt är det naturligtvis viktigt för lagtinget att man skulle ha det system som arbetsgruppen och talmanskonferensen föreslog; om man är borta från lagtingets arbete så ska man meddela lagtinget det. Sedan vilka konsekvenser det får, t.ex. att minska arvodet för den tid man är borta, det är en annan reglering. De reglerna kan vi anpassa såsom vi tycker om det bara är pleni frånvaro som ska resultera i det.

    Det är viktigt att man betraktar lagtingsarbetet som en helhet. Allmänheten har uppfattningen att det är pleniarbetet som är det viktiga. Tidningarna anger hur mycket frånvaro man har från plenum, men åtminstone 80 procent av arbetet sker i utskotten eller övriga organ inom lagtinget, inklusive Nordiska rådet och BSPC. Men där i det verkliga arbetet är frånvaron ointressant. Det har visat sig igen under den här perioden att det är svårt att få utskotten samlade i beslutfört format från tid till annan. Därför vill jag återigen understryka vikten av att se lagtingsarbetet som en helhet och utskottsarbetet som en mycket viktig del av detta.

    Även om det finns ersättare vilket inte finns för alla partier, men det finns generella ersättare, så är det viktigt att man för statistik över deltagande i lagtingets arbete. Det har felaktigt kopplats ihop med avdrag från lagtingsarvodet vid frånvaro och det tycker jag att är fel. Vi får pröva det här och sedan får nästa lagting ta ställning till hur det ska vara. Utskottet skriver att man tillsvidare inte vill göra den här förändringen. Det är väl okej, men man bör kunna diskutera det.

    Sedan när det gäller repliker så är jag förvånad över resonemanget som utskottet för. Som talman och vicetalman genom åren har jag nog tyckt att lantrådet ska behandlas lika som alla övriga i landskapsregeringen och alla ledamöter här i lagtinget när det gäller repliker. Jag har inte sett orsaken till att lantrådet ska kunna hålla anföranden när man får en replik av någon ledamot här i salen. Det är ett konstigt tänkande tycker jag. Skulle man dra det till sin spets så innebär det att när lantrådet håller ett anförande så varje gång någon replikerar lantrådet så skulle då de 29 övriga ledamöterna, som har möjligheter att begära replik, få begära replik på varje sådant anförande. Regelverket är egentligen sådant. Där tycker jag att utskottet har gjort en återgång till det gamla icke riktigt acceptabla systemet. Tack.

    Ltl Katrin Sjögren, replik

    Talman! När det gäller arvodeskommissionens arbete så fick vi också de indikationerna, men arvodeskommissionen kommer att fortsätta. Vi har också fått de indikationerna att man ska ta ytterligare grepp om den här frågan och då ingår det här arbetet anser vi.

    Utskottet har diskuterat att i plenum har man inte några ersättare, vilket man har i utskotten, så det fungerar på ett annat sätt.

    Vtm Roger Jansson, replik

    Fru talman! Formellt är det så att alla partirepresentanter på ordinarie post har ersättare. Men jag har informerats om att alla inte använder sig av den möjligheten eftersom partiet inte har någon ersättare. Att det är på det sättet är naturligtvis ett partipolitiskt problem och ett problem i förhållande till opposition och regeringsmakt. Den dag vi har personliga ersättare i utskotten så då är situationen annorlunda. Men som det är idag så förstår jag inte resonemanget. Som jag underströk i mitt anförande; är man frånvarande från lagtingsarbetet så bör lagtinget formellt känna till det. Om man är på privat semesterresa, på uppdrag i Nordiska rådet eller någon annanstans när utskotten sammanträder så bör lagtinget känna till det.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

    Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs förslaget till arbetsordning i sin helhet.

    Föreläggs förslaget till arbetsordning för Ålands lagting för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

    Lagförslagets första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.