Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Diskussion.

Fru talman! Ärade lagting, åhörare. Idag ska vi prata lite budgetlag som rör ändringar i kommunalbeskattningen för 2024.

I anslutning till budgetförslaget överlämnas i regel ett lagförslag, så kallad budgetlag, som berör de förändringar som årligen görs i kommunalbeskattningen. I samband med budgetförslaget för innevarande år, för år 2023, så föreslog landskapsregeringen ett antal större förändringar vilka omfattades av lagtinget. I korthet handlade det då om att grundavdraget höjdes rejält samt att avdragets nedtrappningsgrad sänktes. I praktiken innebar det att speciellt de med lite lägre eller medelinkomster fick mera kvar av sin lön. Förändringar i såväl grundavdrag som resekostnadsavdrag påverkar kommunernas skatteinkomster. Högre avdrag i kommunalbeskattningen leder till lägre skatteinkomster. Lagtinget antog i januari 2023 en landskapslag om att kompensera kommunerna så att 70 % av resekostnadsavdraget och grundavdraget kompenseras.

Resekostnadsavdraget i riket och på Åland skiljer sig åt. Självrisken är och har varit lägre på Åland medan avdragets maxbelopp är högre i riket. Att avdragets maxbelopp är lägre på Åland hänger ihop med våra förhållandevis korta avstånd. Självrisken i riket har varit 750 euro och ökas nu till 900 euro. På Åland är självrisken idag 600 euro och föreslås öka till 750 euro. Samma ökning som i riket men fortfarande ett lägre belopp. Värt att nämna är att senast självrisken höjdes på Åland var år 2013. Det är länge sedan.

Om mer än hälften av de kostnader som härrör från resor är med allmänna fortskaffningsmedel tillämpas inte självriskandelen.

För den som har varit arbetslös en del av året sänks självriskandelen med ett belopp, som föreslås bli höjt från 70 euro till 80 euro per ersättningsmånad. Avdragets lägsta belopp höjs också från 140 euro till 160 euro. Samtidigt föreslås att rätten till sänkt självriskandel utvidgas till att gälla även dem som har varit familjelediga under en del av året. Landskapet betalar en årlig avgift till skatteförvaltningen för skötsel av skatteuppbörd. Vi funderade på att bibehålla självrisken, den som nu höjs från 70 till 80 euro, men det visade sig att det skulle ha medfört en ökning av kostnaden till skatteförvaltningen med upp till 30 000 euro. Det är en ytterst liten förändring som inte har någon egentlig inverkan och det hade kostat landskapet en större summa pengar.

Den andra ändringen är att grundavdragets maxbelopp föreslås öka från 3 500 till 3 600 och följer samma indexjustering om 2,8 % som i riket.

Grundavdraget i riket är nu 3 870 och höjs till 3 980, dryga hundringen.

Vad får då dessa förändringar för konsekvenser? För kommunerna beräknas detta blir ett nollsummespel. En högre självrisk betyder att skattebasen och skatteintäkten ökar medan en ökning av grundavdraget har motsatt effekt. För landskapet, som nu kompenserar både kommunernas skattebortfall för reseavdrag och grundavdrag till 70 %, beräknas de ändringar som nu föreslås inte påverka kommunernas eller landskapets ekonomi. På individnivå kan de förändrade avdragen ha en smärre inverkan beroende på inkomst samt avstånd mellan hem och arbetsplats. För de som nyttjar och har möjlighet att nyttja kollektivtrafik har ökningen av självrisken ingen betydelse. Höjningen av självrisken på resekostnadsavdraget kan vara ett incitament att i högre grad nyttja kollektivtrafik eller uppmuntra till samåkning.

Slutligen kan jag nämna att de förslagna förändringarna har diskuterats på ett samråd tillsammans med den kommunala sektorn. Tack!

Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet omfattas? Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.