Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Diskussion.

Minister Mats Perämaa

Fru talman! Landskapsregeringen föreslår ändringar i lagstiftningen om fastighets- och samfundsbeskattningen.

Vad gäller fastighetsbeskattningen så föreslår landskapsregeringen, via den här lagstiftningen, att beskattningen av vindkraftverk ska kvarstå såsom tidigare. Till grund ligger att vi i huvudsak tillämpar rikets lagstiftning på det här området, med vissa undantag.

På rikshåll har man bestämt sig för att möjliggöra en hårdare beskattning av vindkraftsparker, dvs. vindkraftverk som tillsammans i en kopplingspunkt genererar mera megavoltampere (elteknisk term).

Tidigare på rikshåll, precis som här i landskapet, har man ansett det vara ologiskt att man dels subventionerar vindkraften med samhällsmedel och sedan beskattar dem återigen.

På rikshåll har man nu lämnat den tanken möjligen. Jag säger möjligen nu - bara för att detta är en egen reflektion - på grund av att de subventioner som man har gett till vindkraften i Finland har varit väldigt generösa. På rikshåll möjliggör man nu en beskattning av vindkraften till en högre grad.

Vi föreslår att man ska ha ett undantag till den delen så att våra vindkraftverk inte ska kunna beskattas högre. Det skulle i vårt fall vara frågan om vindkraftverken på Båtskären, kopplade till samma punkt, som skulle beskattas hårdare. Det undantag vi föreslår medför att den situationen kvarstår så som tidigare.

Gällande samfundsbeskattningen och beskattningen av samfällda förmåner så får man kalla detta för en repris av sådana åtgärder som har gjorts många gånger tidigare i lagtinget.

Som bekant har vi delad behörighet gällande de här beskattningsområdena så att staten kan ta in en statlig del av samfundsskatterna och kommunerna, både i Finland och här på Åland, kan ta in en del av samfundsbeskattningen.

Rikets regering har denna gång föreslagit en förändring när det gäller hur mycket av skatterna som går till staten och hur mycket av skatterna som går till kommunerna. Detta som en åtgärd för att kompensera att man ändrar i barnomsorgsavgifterna på rikshåll. Då ändrar man alltså den statliga delen av upptagna samfundsskatter. Skulle vi inte göra någon förändring här vad gäller den kommunala delen så skulle samfundsbeskattningen för företag sjunka något lite, väldigt lite men i varje fall, så att vi i viss mån skulle ha avvikande samfundsbeskattning här på Åland jämfört med på rikshåll. Den här diskussionen har förts många, många gånger här i lagtinget tidigare.

Landskapsregeringen menar ändå att om vi någon gång ska ha avvikelser i samfundsbeskattningen så ska vi i så fall göra det utifrån ett eget medvetet ställningstagande från egna analyser och beredningar, inte som ett resultat av en sådan här korrigering på rikshåll.

Därför föreslår landskapsregeringen att vi justerar upp den kommunala delen av samfundsbeskattningen något, så att samfundsskatten också för våra åländska företag hålls på samma nivå, alltså 20 procent, som för dem som verkar i riket.

Det här betyder i viss mån mera pengar till kommunerna. Den kommunala delen ökar något. Det här en del i den totala kompensationen av ökade skatter och minskade skatter som landskapsregeringen kommer att föreslå för lagtinget i en skild lagstiftning om hur och till vilket belopp som vi kommer att kompensera våra åländska kommuner. Grunden är den som har beskrivits i budgeten, att kommunerna nettokompenseras för skatteförluster som de åtgärder tillsammans, som nu företas, påverkar kommunerna. Men det kommer en skild lagstiftning om detta.

Hur exakt kompensationen till kommunerna ska ske kommer att klargöras i en samarbetsarbetsgrupp, mellan landskapsregeringen och kommunförbundet, som ska ta fram ett förhoppningsvis långsiktigt system angående hur man sköter om kompensationen till kommunerna. Tack.

Ltl Harry Jansson, replik

Om talmannen tillåter så skulle jag gärna önska att finansministern passar på att kommentera de besked som åländska skattebetalare i egenskap av fastighetsägare har börjat få under senaste veckan och framöver, där värderingen av jordgrunden på ett våldsamt sätt har korrigerats och omtolkats. Är det något som landskapsregeringen avser att försöka motverka medan tid är?

Om talmannen tillåter att jag ställer en fråga också, är det möjligt att landskapsregeringen redan i samband med det här lagförslaget skulle titta på behovet av att vi reviderar den åländska fastighetsskattelagen?

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Landskapsregeringen gav det här lagförslaget för några veckor sedan.

I förra veckan på fredagen nåddes jag också av information om det som idag nu skrivs i tidningarna, dvs. den kraftigt höjda fastighetsbeskattningen för vissa invånare. Det är på nivåer som jag personligen inte kan tolerera.

Landskapsregeringen och finansavdelning bereder frågan just nu, vi gräver i den för att ha en klar bild av vilken rättsgrund som har legat bakom de beskattningsåtgärder som skattemyndigheten nu föreslår. Vi kommer säkerligen att kalla till ett möte med skattebyrån för att reda ut på vilken grund man föreslår det som man nu föreslår.

Arbetet är centralt för landskapsregeringen och beredningen pågår som bäst.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Tack finansministern, jag förstår mycket väl att det här kommer som en överraskning och det är beklagligt. I och med att det är åländsk behörighet så tycker jag personligen att skatteförvaltningen bör ta kontakt när den här typen av förändringar i tolkningspraxis drabbar ålänningarna med en styrka som är förvånansvärd. Vi pratar upp till sextifaldiga höjningar i enskilda fall, så man blir chockerad.

Därför hoppas jag att finansministern inte har någonting emot att jag kommer att föreslå bordläggning fram till plenum på onsdag. Landskapsregeringen skulle då få en möjlighet att se om det är möjligt att i samband med det här lagförslaget antingen komplettera eller dra tillbaka det och sedan komma med ett nytt där man har beaktat detta. Där är just diskussionerna med skatteförvaltningen av avgörande betydelse.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Jag kan inte här och nu garantera att vi har en fullständig beredning gjord till onsdag. Vi måste sätta oss in i det här noggrant, reda ut via de rättsfall som finns i den här frågan och via tillämpning på rikshåll och varför en senarelagd tillämpning med de här effekterna nu har kommit till här på Åland. Vi måste reda ut var besluten har fattats och på vilken grund.

Landskapsregeringens jurist jobbar med frågan, vi kommer att ta reda på detta och ha ett möte med skattebyrån. Om detta är gjort till onsdagen kan jag inte garantera.

Faktum är ju nu att paragraferna om fastighetsskatten är öppnade i och med det här. Det är ju procentsatsen om den allmänna fastighetsskatten som påverkar de här sakerna i förlängningen.

Ltl Harry Jansson

Fru talman! Jag kommer i samband med anförandet att föreslå bordläggning av de orsaker som nu framkom i replikskiftet med finansminister Mats Perämaa.

Bästa lagstiftare, vi ställs ibland inför nästan chockartade situationer när vi då har lagstiftat en gång i den här salen, i och med att fastighetsskattelagstiftningen hör till den kategorin som har tillkommit i detta hus.

Nu har kommunerna fastställt bl.a. fastighetsskattesatserna för 2018 på det sätt som skattelagstiftningen kräver dvs. inom november månad. Man har gjort det utgående från att det beskattningsunderlag som finns kopplade till de olika kategorier av fastighetsinnehav då har ett visst värde och ska ge en viss inkomstsumma för kommunerna. Det är så som det går till.

Efter att kommunerna har fastställt nämnda skattesatser så har skatteförvaltningen meddelat att man helt har omvärderat grunderna för hur markens olika beskaffenheter ska tolkas.

För att göra det enkelt så har jag valt själv att kalla det att man har jämställt impediment, dvs. i praktiken är värdelös produktionsmark, med att vara tomtmark för fritidsboende eller liknande. Det är den här omvärderingen, som jag redan sade i en replikskiftet, är både överraskande och förvånande. Knappast vill kommunerna ställa till det för sina kommunmedlemmar, alla fastighetsägare är också kommunmedlemmar. Det är naturligtvis beklagligt för de drabbade skattebetalarna att de i vissa fall kommer att få sextifaldig skattehöjning. Det här är ju en chock för många.

Det här är bara början. Vtm Thörnroos tittade i Ålands statistik- och utredningsbyråns årsbok och konstaterade att 20 procent av den åländska marken räknas som övrig, oftast är det då frågan om impediment. Vi har särskilt ute i skärgårdskommunerna nog en problematik som kräver landskapsregeringens fulla arbetsinsats nu.

Återigen, jag beklagar, men det tycks vara läge för att det hela tiden dyker upp nya spörsmål som kräver förvaltningens insatser.

Finansministern visade på de första nödvändiga stegen. Sedan måste vi som lagstiftare ha en beredskap att också i sista hand ändra på själva lagen, för den rätten har vi till fullo att korrigera detta. Hur det ska gå till rent praktiskt och så vidare det vill jag inte i dag spekulera om. Det går naturligtvis att se vad effekterna av omtolkningen av regelverket får för konsekvenser.

Därför, fru talman, så föreslår jag bordläggning så att landskapsregeringen har möjligheter att ta de inledande stegen. Med tanke på vad som behövs så är mitt förslag bordläggning av detta ärende till den 18 december. Det ger landskapsregeringen möjligheter att göra en första bedömning. Är det som så att man kan genom ett samförstånd med skatteförvaltningen få förvaltningen där att backa? Att man då konstaterar att det är ohemult att precis i ingången till ett nytt skatteår meddela de skatteskyldiga att nu förändras totalt deras skattskyldighet inför 2018.

För bästa vänner, det här är i värsta fall någonting som drabbar enskilda på ett sätt som kommer att hota deras finansiella situation och det tror jag ingen av oss i den här salen önskar på något sätt medverka till.

Jag önskar landskapsregeringen all framgång och energi den kommande veckan. Tack, talman.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, talman! Jag börjar med att understöda bordläggningen så att de kan klarläggas vad som kommer att gälla i framtiden.

Sedan en fråga. Ltl Jansson nämnde att impediment skulle bli beskattat sextifaldigt. Det måste väl vara impediment som gränsar mot en strandtomt? Skattevärdet på alla impediment kan väl inte höjas, t.ex. ett skogsskifte som är uppåt land? Det måste väl vara sådant som angränsar till strandtomt eller någonting. Eller har jag uppfattat saken fel?

Ltl Harry Jansson, replik

Ltl Eklunds fråga är synnerligen berättigad. Utan att gå in desto närmare på uppgifter på det som jag har tagit del av så är det bara att konstatera att impediment som befinner sig oerhört långt från det som är en form av fritidsboende räknas i sin helhet som mark likställt med den mark som omger fastighetens boendedel. Jag nödgas nog att som ett svar säga, tyvärr, det är nog den mest radikala tolkningen som gäller enligt det som jag har fått information om.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, talman! Det är en skrämmande situation som vi står inför i sådant fall. Men i annat fall när det här ärendet bordläggs så borde landskapsregeringen reda ut om det finns möjligheter att i samband med impediment om det gäller strandtomter att man kan bryta ut en separat lägenhet som är begränsad till ytan.

Vi kan ta ett exempel. Om det är 20 hektar som sitter fast i ett fritidsboende och 10 hektar består av impediment så om man ska beskatta för hela impedimentet så det är ju oresonliga summor som kommer att drabba vissa enskilda markägare. Det kan inte finnas någon rättvisa i världen om det är på det viset.

Ltl Harry Jansson, replik

Jag kan återigen bara hålla med ltl Eklund. Det är ju därför det här är ohemult, man kommer med detta med så oerhört kort varsel före den nya tolkningen ska träda ikraft. Vi pratar om bara några dagar. Det är som ledamoten sade, är det som så att vi som lagstiftare kommer att acceptera den här situationen så då tvingas ju varje skattskyldig att börja fundera vad de ska göra. Man kanske vill ha marken, kopplad till jordbruk, befriad och plötsligt bli fårbonde och ha ett antal får, det minimum som krävs för att registrera sig. För är man registrerad som fårbonde så rimligtvis är det mark som måste fritas från beskattningen. Vi kan ju inte utsätta varken våra djur eller de kommande djurägarna för den situationen och börja ha en massa fårenheter för att få ner skatten.  

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Mats Perämaa

Fru talman! Jag har för min del ingenting emot att ärendet bordläggs. Det möjliggör att landskapsregeringens finansavdelning kan ge tydligare besked om den här frågan till lagtinget. En viss information börjar förstås sippra upp till mig från finansavdelningen. Jag vill inte nu, innan vi har en helhetsbild, börja föra debatt här i lagtinget hur eventuella åtgärder möjligen kunde se ut för att råda bot på det här. Vi ska göra en ordentlig beredning i ärendet först.

Jag vill ändå säga litet kopplat till den replikväxling som vi hörde här nyss och den debatt som fördes om en tillämpning av reglerna på samma sätt som i riket. Det komplicerar frågan väldigt mycket, åtminstone i förhållande till att vi på Åland har våra begränsningar när det gäller jordförvärvsrättigheterna och det har gjort att värdet på fastigheterna, det marknadsmässiga värdet, är något helt annat än på rikshåll. Om beskattningen ska ske på samma nivå men värdet är mycket lägre så det visar kanske igen hur lätt och ofta, och jag tror att ltl Jansson var inne på det, vi stöter på kontaktytor där det gnisslar.

Om det blir en bordläggning, vilket det sannolikt blir, så kommer jag att återkomma till frågan då.

Ska vi nå lösningar, om och när vi måste göra det eventuellt via egen lagstiftning, så är det säkerligen saker och ting som behöver beredas ordentligt. I så fall utgår jag ifrån att det är landskapsregeringen som bereder ett lagförslag sedan. Jag tror att det här är frågan om så pass stora saker och sett ur mitt perspektiv och landskapsregeringens så kanske inte lagberedningen ska ske i lagtinget i så fall.

Vi har rätten att fastställa nivåerna på den allmänna fastighetsskatteprocenten som det är frågan om. Vi har hållit oss till nivån noll som en möjlighet för våra kommuner. Vi har tillåtit att man går upp till samma nivå som på rikshåll, men våra kommuner har hållit sig på en betydligt lägre nivå. Men vi har noll som ett alternativ och det är den fastighetsskatteprocenten som torde styra det här också.

Det kan vara så att det finns ett verktyg i vår verktygslåda för att hantera det här, men det får vi återkomma till sedan. Blir det bordläggning till den 18:e så återkommer jag med den information som jag har då.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, finansministern, för den positiva inställningen till den här frågan. Det här är absolut inte frågan om någon opposition eller majoritet. Tvärtom, det här handlar om att rädda det som räddas kan på ett så förnuftigt sätt som möjligt.

Om jag får framställa en önskan så ser jag gärna att landskapsregeringen redan de här första dagarna klarlägger om det ens är möjligt för kommunerna att nu retroaktivt riva upp fastighetsskattebeslutet från november. Finns det någon möjlighet att göra det? Jag har redan fått frågan från kommunalt håll, men jag hoppas att landskapsregeringen kan titta på det. Det är ju ett sätt att ta ner den allmänna fastighetsskatten, det är ju den som får konsekvenser. De kommuner som överhuvudtaget inte uppbär just den allmänna skattesatsen inom fastighetsbeskattningen får inget problem med en gång, utan det är de kommuner som tillämpar det. Jag hoppas att den här veckan ska ge ett av de svaren.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det är en nog sannolikt att gå lite för långt i den diskussionen utan den beredning som vi alla här efterfrågar.

Så mycket kan man väl säga om beskattningen att jag tror att det här lagtinget har fattat beslut om beskattningsåtgärder retroaktivt i flera fall och det har varit till fördel för den som ska betala skatt. Den grundprincipen torde väl gälla fortfarande. Om sedan kommunen kan fatta ett retroaktivt beslut i den situationen kan jag helt enkelt inte svara på. Men en retroaktiv beskattning till fördel för skattebetalarna anses falla inom ramen för det utrymme som grundlagen ger, men inte det motsatta att höja skatten retroaktivt.

Ltl Harry Jansson, replik

Ja, bästa finansminister, vi är helt överens om det. Trots att jag förstår att man ute i vissa stugor nästan känner panik över det som komma skall under skatteåret 2018 så är det nog bra att vi via media och på annat sätt kan ge budskapet att även om det här hinner träda ikraft, vilket det har gjort eftersom skattebyrån har skickat ut meddelande, så är det något som vi som lagstiftare retroaktivt kan rätta till. Jag hoppas att man också via samtal med skatteförvaltningen får dem att lite hålla an. Vi vet alla att den här typen av beskattningsbesked oftast kommer senare på vårkanten, så det finns ju möjligheter. Men är det en gång in i systemet, i det stora massiva system som det är frågan om, så då krävs det ett merarbete sedan om allt ska göras om.

Vad gäller att det ska vara i landskapsregeringens hand är jag också till fullo medveten om och stöder.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Vi börjar med att titta på det underlagsmaterial som finns, de rättsfall som finns sedan tidigare i den här frågan och som styr tillämpningen av den här beskattningen. Vi ska ett möte med skattebyrån för att reda ut på vilken nivå och på vilken grund man har gått in för en sådan här tillämpning. Vi fortsätter arbetet utifrån detta.

Jag deltar väldigt gärna i den allmänna uppfattningen som jag känner här i lagtinget att vi ska hitta en lösning på det hela. Men låt oss komma till detaljdiskussionen sedan när vi har ett underlag.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Jörgen Pettersson

Tack, jag tror att jag kan ta det härifrån. Understöd har väl redan getts till förslaget om bordläggning och bordläggningstiden.

Jag tycker dessutom att ltl Harry Jansson är värd en eloge för att ha varit visselblåsare i denna skatteomläggning som ser ut att drabba ålänningarna hårt.

Jag föreslår understöd till bordläggning.

Talmannen

Ärendet kommer att bordläggas eftersom ltl Harry Jansson, understödd av ltl Jörgen Pettersson, har föreslagit att ärendet ska bordläggas till plenum den 18 december 2017. Önskar någon uttala sig om bordläggningstiden?

Ärendet bordläggs till plenum den 18 december 2017.

Talmannen vill samtidigt, inför den fortsatta debatten, påminna om vikten av att hålla sig till det ärende som är rubricerat i listan och till de paragrafer som därmed också finns öppna. Detta påpekas att förekommen anledning.