Andra behandling

  • Utdrag ur protokollet

    Först tillåts diskussion om ärendet i dess helhet. Efter det föreläggs de lagförslag som ingår i betänkandet var för sig för beslut i andra behandling. Slutligen föreläggs betänkandets motiveringar för godkännande i enda behandling. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

    Diskussion.

    Ltl Mats Perämaa

    Fru talman! Vi hade en intressant diskussion under lagförslagets första behandling senast i fredags, den diskussionen hade en principiell dimension och en dimension av konkreta effekter på närmast vårt näringsliv och de synpunkterna fördes fram av Moderat Samling på ett tydligt och bra sätt. Några saker blev kvar som kräver ytterligare förtydligande. Vicelantrådet och tillika finansministern sade under fredagens debatt att frågan inte är högt prioriterad om att analysera skattelagar som tas i riksdagen och som tas i blankettlagsform här. Som jag förstod det ska man inte lägga ner energi på att analysera vilka effekter dessa lagframställningar har. Åtminstone kan man göra den tolkningen med tanke på att finansministern, vicelantrådet sa att göra analysarbetet kräver resurser och att landskapsregeringen har det ansträngt på den personella resurssidan och då kanske man inte ska göra de här sakerna.

    Jag skulle gärna höra finansministern säga något mer, om det faktiskt är så att landskapsregeringen har valt att prioritera ner frågan om analyser och frågor om skatteframställningar som påverkar ålänningar och åländska företag.

    Man tar det för lätt om man säger att de här sakerna ska vi inte hantera, analysera dem speciellt i en situation när vi inte har behörighet på skatteområdet.

    Min kollega ltl Gunnar Jansson framförde i fredags att vi i enlighet med självstyrelselagens 28 §, 2 mom. inte bara har rättighet att utlåta oss i lagframställningar av vikt för det åländska samhället som ska antas i riksdagen. Vi har närmast en skyldighet att uttala oss, att låta ålänningarna ha en åsikt om lagändringar i riksdagen som påverkar oss. Nu sade uppenbarligen vicelantrådet, som jag tolkar det, prioriterat ner dessa frågor.

    Vi menar från liberalt håll att vi ska följa de lagar och regler fram tills dess att man har antagit några andra. Nu lever vi under en regim av självstyrelselag, vi följer den tills vi kommit fram till något annat som vi förhoppningsvis kan enas om tillsammans med rikspolitiker. Eftersom nämnda paragraf i självstyrelselagen säger att vi ska ha en åsikt när det stiftas lagar som påverkar oss, då bör vi sköta detta på ett bra sätt fram tills att vi ev. har ett annat system.

    En tilläggsfråga till den fråga jag redan ställde till vicelantrådet, finansministern är hur har landskapsregeringen gällande frågorna om ändring av samfundsskatten, avdragsrätten för representation o.s.v., på vilket sätt har landskapsregeringen deltagit i det beredningsarbete som har försiggått vid finansministeriet i Helsingfors? Har landskapsregeringen uttryckt en åsikt och gett synpunkter när lagarna har tagits fram? Som en delfråga, eftersom jag har god kunskap i det, under förra mandatperioden införde man ett system av kvartalsmöten mellan finansavdelningen vi landskapsregeringen och finansministeriet i Helsingfors för att träffas och diskutera ändringar i bl.a. skattelagstiftningen som ev. planeras att vidtas.

    Löper arbetet på ett bra sätt, har landskapsregeringen gett synpunkter på förslaget till ändring som nu kommer att genomföras? Eller har landskapsregeringen valt att prioritera ner frågan?

    Debatten i fredags blev ytterligare intressant när för Moderat Samlings del vicetalman Roger Jansson sade ”ett så vansinnigt förslag som ett slopande av avdragsrätten för representation skulle vi aldrig genomföra i en situation när vi skulle har egen behörighet i frågan”. Om man använder så pass starka ord för att beskriva en ändring som sker i riksdagen med stöd av rikets behörighet där ändå Åland via självstyrelselagen ska ha en rätt och en skyldighet att uttrycka sin åsikt i förändringar. Om man samtidigt väljer att prioritera ner frågan, vi kanske får svar på det.

    Som jag sade i fredags, för ett år sedan när lagtinget antog en motsvarande lagstiftning på skatteområdet valde ett enhälligt utskott att skriva in en kläm i betänkandet som senare antogs av lagtinget. De gick ut på att landskapsregeringen ska analysera de faktiska effekterna av lagförslag som läggs. Vi uppfattar att det inte har gjorts, landskapsregeringen har inte vidtagit åtgärder, inte analyserat lagförslagen såsom lagtinget beslöt för ett år sedan. Vi anser att lagtinget ytterligare en gång tar ställning i samma fråga.

    Därför lägger jag för den liberala gruppens del ett förslag om att lagtinget måtte anta en åtgärdsuppmaning som lyder exakt så som den lades för ett år sedan och lyder ånyo så här, ”att lagtinget uppmanar landskapsregeringen att i samband med kommande lagförslag på skatteområdet göra en analys av de faktiska effekterna av skattelagstiftningen”.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Tack, fru talman! På något sätt känns debatten som att värma upp förra veckans havregrynsgröt. Ltl Perämaa vill tydligen kränka vicelantrådet och på något sätt få honom att framstå som slarvig, ytlig och som inte bryr sig om att sätta sig in i skattelagstiftningen. Även skapa en konflikt inom majoriteten genom att anspela på ett anförande från vicetalmannen, tricken är bekanta. Vad vill liberalerna, analys vad är det som ska analyseras nämn tre kriterier att vi får veta vad ltl Perämaa vill? Vill liberalerna ändra på lagframställningen, eller vill ni bara ha mera analys och papper?

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Fru Talman! Eventuella ändringar kunde möjligen, det vet man inte säkert, ha kommit till stånd i samband med beredningsskedet av lagstiftningen på rikshåll eftersom landskapsregeringen, landskapet har en rättighet utgående från självstyrelselagen att utlåta sig om saker som är viktiga och påverkar det åländska samhället. Då hade man möjligen kunnat komma till en ändring av förslagen, det som har benämns med de ord jag nämn här tidigare. De facto har det så skett tidigare i olika sammanhang och att man lyckats i viss mån nå ändring. Det är viktigt för oss när vi diskuterar skattebehörighetsfrågorna, att vi bygger upp en kompetens i förvaltningen och det ska vara trovärdigt med mera skattebehörighetsöverföringar. Vi måste ha personella resurser för att göra analyser av olika skatteförslag för att kunna göra ett bra jobb på området.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Tack, fru talman! Det var synd att ltl Perämaa inte kom på det i samband med utskottsbehandlingen. Analysen är en kommunal skattedel, det har man analyserat, redovisat här. Det enda som återstår här är den ev. analysen, vad den analysen skall tillföra? Att företagen får sänkt samfundsskatt, vad ska analyseras om det? Om de tycker om det eller inte? Vad är det för uppgifter ltl Perämaa är ute efter? Det är lätt att prata om analyser och utredningar, men det är vad vi ska ha mindre av och mera beslut och handlingskraft, sant.

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Inte sant på något sätt. Menar socialdemokraterna via sin gruppledare att landskapet ska gå in i behörighetsfrågan om skattelagstiftningen och diskutera mera sådant utan att analysera hur förslag och åtgärder kan ha för effekter för det åländska samhället och företagen? Det är självklart att vi måste göra det. En annan viktig aspekt är den som jag nämnde i fredags. Eftersom vi på Åland har en annan näringsstruktur, de här frågorna berör företagen, är det väsentligt att vi vet hur just de förslag som läggs just nu i riksdagen, hur det påverkar det åländska företagen. Med den kunskapen i botten kunde vi diskutera behovet, eventuellt föra över mera behörighet på oss att vi kan stiftat sådana lagar som är mera lämpade för det åländska samhället. Men att låta bli att analysera det är som att ge upp hela projektet i sin helhet.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Vtm Roger Jansson, replik

    Tack, fru talman! Jag använde nog i min huvudreplik, som hänvisades till i den tidigare debatten, ett starkt ord när det gällde rikslagstiftningen på den här punkten men vansinnigt var inte det ordet, däremot kan det ha kommit i en fortsatt replik möjligen ett ännu starkare uttryck. Det är som jag sa då, att alla andra företagens kostnader godkänns som skatteavdrag. Alla som finns i resultaträkningen upptagna kostnader som godkänns, förutom av någon lustig anledning representationskostnaden som har minskat med 50 procent först och nu 100 procent. Det är en märklig konstruktion det är vad jag sagt. Moderat Samling är inte för någon kläm i frågan, vi för de diskussionerna med landskapsregeringen och har fullt förtroende för att de frågorna sköts tillräckligt bra.

     Ltl Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Med tanke på det anförande som hölls i fredags var det inte fullt så klart att Moderat Samling har det fulla förtroendet för landskapsregeringen hur man analyserar skatteförslagen, nu har det förtydligas av vicetalmannen. Frågan belyses ganska väl, vi använder starka ord för att beskriva de förändringar som sker vi vet ännu inte säkert vad landskapsregeringen har sett till att man fått ut låta sig i frågan. Hur Moderat Samling reagerar i frågan tycks det som att åtminstone inte den lagtingsgruppen har fått ta del av beredningsarbetet där landskapsregeringen har uttryckt sig i förhållande till Finlands regering och riksdag.

    Vtm Roger Jansson, replik

    Tack, fru talman! Låt oss själva tolka våra uttalanden och göra bedömningar av vad de innehåller. Det är inte snyggt att överutnyttja uttalanden från våra ledamöter i eget syfte från oppositionens sida. När det gäller klämförslaget står det att ”lagtinget uppmanar landskapsregeringen att i samband med kommande lagförslag på skatteområdet, alltså alla, göra en analys av de faktiska effekterna av skattelagstiftningen”. Så har vi förfarit genom årtionden i landskapet när det gäller kommunallagstiftningen och så fortsätter landskapsregeringarna att förfara. Vad nytt ser vi i detta förslag, ingenting kanske?

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Fru talman! En skillnad finns här, säger det igen med tanke på att jag sade det i mitt huvudanförande, uttalande som gjordes från landskapsregeringens sida i fredags är att frågan inte är högt prioriterad. Man har prioriterat ned den eftersom man uppenbarligen har valt att använda personalresurserna till andra reformer eller lagstiftningsförändringar eller var det sen må vara. Därför menar vi att det uppenbarligen kan ha skett en förändring till det som enligt vice talmannen har skett i tiotals år, vilket jag tror att det har gjort. Den möjliga förändringen är det som vi vill höra mera om, och vi vill noga understryka att det är viktigt att arbetet görs på ett bra sätt.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

    Fru talman! Jag kan stilla ltl Perämaas oro. Kompetensen på finansavdelningen är mycket god på området och frågorna är absolut inte ned prioriterade utan snarare tvärtom. Landskapsregeringen har gjort precis samma bedömning som ett enigt finans- och näringsutskott. På vårt bord ligger ett betänkande för utskottet där man enhälligt godkänner förslaget, man ser att helheten är bra för näringslivet eftersom det blir en betydande sänkning och förbättring när det gäller förmågan att konkurrera för det finländska och åländska företagen. Den bedömningen har man gjort på finansavdelningen och den har gjorts politiskt och det har finans- och näringsutskottet gjort. Det går säkert att göra flera utredningar och konsekvensanalyser o.s.v. men samtidigt ska vi skapa en så kostnadseffektiv förvaltning som möjligt och vi ska satsa våra resurser på sådant som är framåtsyftande och till gagn för ålänningarna.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Fru talman! En fråga tillbaka, har landskapsregeringen diskuterat lagförändringarna i samband med de förhoppningsvis ännu kvarvarande kvartalsmötena med skattefrågor mellan finansavdelningen och finansministeriet? Har landskapsregeringen utlåtit sig på det här sättet till finansministeriet när skatteförändringarna har beretts för att levereras till riksdagen? Har man i de utlåtandena valt att bedöma frågan om den slopade representationsavdrags möjlighet som man ändå accepterar som en del av paketet?

    Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

    Talman! Det har inte kommit någon formell förfrågan från finansministeriet när det gäller framställningen som helhet till landskapsregeringen. Däremot har det funnits med på listan i de av ltl Perämaa nämnda kvartalsmötena, ja. Exakt hur orden har fallit låter jag vara osagt eftersom det inte är jag utan en tjänsteman som är med på det mötena. Den samlade bedömningen som jag har gjort är att åtgärden är en del av ett paket som Finlands regering och sedermera Finlands riksdag har tagit för att stärka konkurrenskraften för näringslivet. Skulle vi kräva en avvikelse för Ålands del skulle det dels innebära en väldigt stor byråkrati som skulle kosta mycket pengar och det skulle också innebära att vi får sänka klumpsumman med motsvarande belopp. Sätter man in de sakerna i helheten så har inte jag bedömt att det i detta läge finns orsak att vidta några övriga åtgärder. Jag ser att paketet som sådant är väldigt förmånligt för det åländska näringslivet.

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Fru talman! En sänkt bolagsskatt på sikt gynnar det åländska näringslivet är jag helt säker på. Men kortsiktigt kommer effekterna säkerligen att variera på Finlands näringsliv och Ålands näringsliv. Vi har annorlunda näringsstruktur och företagen befinner sig i andra fasar vad gäller vinstutveckling. Lite oroar jag mig för den passiva hållningen till att man så lätt bara utgår ifrån att de förändringar som man föreslår och det skattelagsförslag man lägger på rikshåll automatiskt är gynnsamma för vårt näringsliv på Åland. Hela processen med självstyrelsereformen och den ekonomiska biten grundar sig på att vi tänker oss i någon mån avvikelser i framtiden och då kan inte utgångspunkten alltid vara exakt desamma.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Tack, fru talman! Klämmen är en kläm som vi tog tidigare från finans- och näringsutskottet då jag satt med. Ett enhälligt lagting gick in för klämmen så jag sympatiserar med tankarna kring varför vi skulle behöva förmedla budskapet, det gjorde vi för ett år sedan. I utskottsbetänkandet står det och i det förslag till betänkande som vi ska ta, i princip ordagrant med klämmen, att vi ska påminna landskapsregeringen ”i samband med kommande lagförslag på skatteområdet göra en analys av på vilket sätt de faktiska effekterna skiljer sig åt”. Det står redan i betänkandet, det blir goddag yxskaft att säga det igen i en kläm. Varför har man inte fört fram det i utskottsbehandlingen och vad är skillnaden? För mig är det samma sak jag tycker det känns onödigt med klämmen.

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Ltl Carlsson kan inte exakt veta vad som förts fram i utskottet eftersom ledamoten inte har ett säte i nämnda underutskott. Visst har ämnets innebörd förts fram åtminstone av det parti som jag representerar. God morgon yxskaft kan man tycka, men jag tycker det skulle vara rimligt med tanke på lagtingets värdighet att man står fast vid en åsikt och trycker på med samma styrka i frågan tills frågan har nått resultat. Inte ens ltl Carlsson förmodar jag kan tycka att den första klämmen, den som togs av ett enigt utskott och lagting för ett år sedan har gett ett särdeles bra resultat.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Tack, fru talman! Det säger man här i betänkandet, jag förstår inte skillnaden i att vi ska behöva sätta till en kläm när ett enhälligt utskott har skrivit i princip ordagrant som klämförslaget som lades fram. Vad är vitsen med att säga samma sak igen? Jag förstår inte logiken i det.

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Jag kan hålla med den frågeställning som ltl Carlsson lyfte fram, vad är vitsen att stå fast vid saker och driva på den med tanke på hur landskapsregeringen i andra frågor har vi valt att göra i förlängningen. Det är skillnad på en text som står under rubriken utskottets synpunkter mot att om man i ett lagtingsbeslut i en åtgärdsuppmaning säger åt landskapsregeringen att utföra en viss sak. Om en åtgärdsuppmaning blir lagt och antaget av lagtinget då bli frågan ett formellt uppdrag för landskapsregeringen att hantera, uttryckligen till den delen lagtingets beslut. Backa tillbaka och skriva allmänt om frågor, backa tillbaka och inte lägga samma tyngd vid frågan.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Anders Eriksson

    Fru talman! Vi är alla människor och vi blir alla inspirerade av olika saker. Personligen tycker jag att senaste fredag var en av de bästa lagtingsdebatterna under den här mandatperioden. Åtminstone den alltid alerte Axel Jonsson noterade de samma och förhoppningsvis någon till. Det var framåtsyftande, djupt och det var eftertanke och i det är inte så vanligt nuförtiden. Enligt mitt förmenande långt ifrån havregrynsgröt, men det gick snabbt att komma ner till den klassiska nivån igen.

    Jag noterade att ltl Eliasson sade att det var en underlig debatt, det kan jag hålla med om det stämde men guldkornen övervägde. Ltl Mats Perämaa anslog tonen med sina intressanta paralleller till den pågående självstyrelselagsrevisionen och den passivitet som gäller den här gången inom skattelagstiftningen. Jag delar den uppfattningen och övertygad att det kan slå tillbaka på revisionen att vi inte utnyttjar den behörighet vi har. Det pekade Aaltokommittén på i sitt betänkande i punkt 6.2 där man konstaterade att man från åländsk sida inte framfört några konkreta förslag till överföringar. Man nämnde den s.k. B-listan där bl.a. arbetsavtal vi förargade oss många gånger över finskspråkiga kollektivavtal där fartygsregister där alkohollagstiftning, med tanke på debatten förra gången, finns med. Och det sägs att någon sådan framställning inte har gjorts en enda gång.

    Tack och lov har det inte blivit uppenbart ännu för riksföreträdarna att vi inte ens använder den behörighet vi har, utan tvärtom försöker knuffa över så mycket av det vi redan har. Här gäller det skattelagstiftningen, vi har pratat om att man skulle analysera, lägga alternativa förslag. Från Ålands Framtid lade vi ett förslag i fjol där vi tog sikte på att ha Nordens lägsta samfundsskatt. Inte överhuvudtaget någon debatt utan raka spåret ner i papperskorgen, då vore det intressant att få reda på vad vill landskapsregeringen när det gäller det här politikområdet?

    Jag ser samma trend, som jag sade i ett replikskifte i t.ex. social- och miljöutskottet inom sociallagstiftningen att det förs alltmer av den lilla behörighet vi har till rikssidan. Det här gör att vi snart saknar trovärdighet när det gäller självstyrelsens utveckling. Agerandet är synnerligen kontraproduktivt i det hänseende enligt mitt förmenande. Det är inte heller trovärdigt som finansutskottets ordförande Jörgen Pettersson sade i sitt anförande där man pekade på den avvikande näringsstrukturen och uppmanade landskapsregeringen att hålla ögonen på det. Det efterlyste finansutskottet redan för ett år sedan i en kläm att man skulle analysera effekterna av en avvikande skattelagstiftning. Det sades i ett replikskifte att det skulle bli så komplicerat och dyrt och alla möjliga svårigheter som skulle inträffa om vi hade en avvikande lagstiftning.

    Givetvis är det enklast om vi har allt precis lika såsom i Finland. Men jag tro inte att det är det bästa för Åland. Orsaken till att vi har det så bra som vi har på Åland är faktiskt vår självstyrelse och framför allt att vi haft politiker som har vågat och orkat använda den, så är det inte nu.

     Finansminister Roger Nordlund sade i ett replikskifte ”att skall vi börja göra med avvikelser måste det analyseras först”. Morsning. Men släpar vi med den finska lagstiftningen då behövs det minsann inte göras några analyser trots insikten att vi har en väldigt avvikande näringsstruktur här. Jag vill varna för det här, det är ett mycket farligt och lättjefullt arbetssätt.

    Mot den bakgrunden fann jag ltl Perämaas anförande bra och oerhört viktigt. Ltl Barbro Sundback och vtm Roger Jansson som långt sätter den politiska agendan, försökte efter bästa förmåga såga Perämaas anförande, men döm av min förvåning när ltl Annette Holmberg-Jansson höll sitt anförande som också var kritiskt till landskapsregeringen när det gällde turism- och restaurangsektorn, jag håller med det var bra tankar. Men då svängde vtm Roger Jansson 180 grader och höll med och sa att skulle vi ha egen behörighet skulle vi minsann inte ha det så här. Ja må det?

     Men framförallt hur ska vi få, och vill vi ha en egen behörighet? Ålands Framtid vill det men vill den socialmoderata majoriten det? Det tycker jag är oklart idag. Vill man det är det nog hög tid att sluta med det politiska skådespel vi ser av idag och börja jobba betydligt mera ansvarsfullt och långsiktigt.

    Gunnar Jansson höll ett intressant anförande om vad olika klämmar leder till i praktiken. Och just nu är svaret på den frågan absolut ingenting, vilket är beklämmande. Jag kom in i lagtinget 1987 samtidigt som parlamentarismen infördes. Jag måste säga för dem som just har kommit in att jag inte har suttit här hela tiden, jag ställde inte upp 1999, jag var en period borta. Jag tror det är bra om man är borta emellanåt och få lite frisk luft i tankarna.

    Jag fick snabbt lära mig att de skrivningar och framförallt klämmar som det tunga finansutskottet lade var det bara för landskapsstyrelsen som det hette då, att rätta sig efter. Nu är det tyvärr så att vare sig regeringen eller ens förvaltningen bryr sig om dess mera. Och det är inte bra utan tvärtom allvarligt. Den parlamentariska dynamik som bör finnas framförallt i ett parlamentariskt styrelseskick försvinner och allt blir precis så utslätat och innehållslöst som åländsk politik av idag är.

    Om man tappar tilltron och tunga självstyrelsepolitiska instanser som finans- och näringsutskottet, självstyrelsepolitiska nämnden o.s.v. Att man sitter och plockar med detaljer och framför allt är det entydiga och enhälliga beställningar som lämnas till förvaltningen och till att förseningen om de inte följs och efterlevs är det klart att institutionerna inte har någon auktoritet mera.

    Finans- och näringsutskottet skrev i budgeten för 2013 så här, ”utskottet hyser farhågor om att aviserade besparingar inte kommer att vara tillräckliga. Utskottet ser med stor oro på de budgeterade inkomsterna samt utgifterna och deras framtida utveckling och förutsätter att landskapsregeringen har beredskap att i brådskande ordning komma till lagtinget med en tilläggsbudget i syfte att göra nödvändiga inbesparingar som möjliggör en balans i den offentliga ekonomin på Åland år 2015”.

    Den följande tilläggsbudget som kom, det fanns ingenting inte ens tankar om detta. Det uttalandet från regeringens sida och t.o.m. från tunga företrädare från regeringsblocket att nu såg allt mycket bättre ut, man hade fått nya prognoser över klumpsumman o.s.v. Det här är inte hållbar politik med tanke på det som ska pratas om senare på eftermiddagen.

    Den osäkerhet som råder inom regeringsblocket leder till att hela den dynamik som borde finnas inom åländsk politik lyser med sin frånvaro. Det är självklart att regeringspartierna skall stöda sin regering. Men när man själv går med på politiska beställningar typ den nyss nämnda, men inte efter att någon grå eminens sagt ifrån får följa upp så utvattnas hela politiken. Inte står och faller en regering bara för att man gör gemensam sak med oppositionen i viktiga frågor. Tvärtom det skulle stärka regeringen och framför allt det åländska samhället.

    Avslutningsvis jag stöder ltl Perämaas förslag och det har sagts att det är samma sak en gång igen, må så vara vi får hoppas att det kunde leda till något denna gång.

    Ltl Gunnar Jansson, replik

    Tack, fru talman! Det är inte möjligt att samma sak har sagts förut en gång men jag vill påminna om att det är en avsevärd skillnad mellan att ha en allmän text i ett tänkande där ett utskott nu säger vad de säger. Lagtinget godkänner visserligen motiveringen i enda behandling med utan någon sakbehandling. Medan igen en kläm är ett aktivt beslut här i kammaren på basen av ett klämförslag från utskottet i fråga. Utskottet föreslår också i detta ärende att lagen godkänns på det och det sättet samt att, om det har varit en kläm att lagtinget beslutar en viss riktning. Jag vill ingjuta i den nästan dramatiska skillnaden mellan att lagtinget beslutar om en kläm, och att vi i förbifarten godkänner en motivering.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Jag kan försäkra ltl Gunnar Jansson att jag känner mycket väl till skillnaden, och repliken kanske inte skulle riktas till mig jag tror att vi är ganska överens om detta. Jag har suttit som finansutskottets ordförande så jag vet vilken tyngd klämmarna hade. Jag har även suttit som näringsminister och fått klämmar och tyckt synnerligen illa om dem, om jag ska vara ärlig. Det var bara att sätta igång och försöka förverkliga. Men allt det förefaller, hoppas det inte är så, vara borta idag helt och det är allvarligt när det gäller Ålands politik.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Vicelantrådet Roger Nordlund

    Fru talman! I politik är det viktigt att man är rakryggad och står för de beslut man fattar. Landskapsregeringen har fattat det beslutet att man får fram framställningen efter att man gjort bedömningen att det som helhet är bra för landskapet Åland. Ett enigt finans- och näringsutskott har godkänts framställningen. Samtidigt står man i salen och på alla sätt och vis försöker misstänkliggöra och säga att det är något fel som har gjorts i landskapsregeringen. Skulle man vara rakryggad ska man naturligtvis föreslå att framställningen ska förkastas och förmånerna som tillkommer det åländska näringslivet ska de inte få. Det är konsekvensen av den diskussion som ltl Perämaa understödd av ltl Eriksson för fram i dag.

    Man gör det så enkelt för sig. Man är med och ser till att de rätta besluten blir fattade precis så som landskapsregeringen har föreslagit, sedan försöker man spela upp någon annan bild som inte är verkligheten. Det tycker jag ger en märklig bild av det beslutsfattande och lagstiftande parlamentet.

    Ltl Eriksson får det att framstå som att ändringar av självstyrelselagen och övertagande av behörighet skulle vara någon enkel sak. Jag har suttit åtta år med ltl Eriksson i landskapsregeringen när han var näringsminister. Under de åtta åren varken föreslog, gjorde, eller genomförde ltl Eriksson någon enda förändring eller avvikelse i förhållande till riksdagen, varför? Då får du presentera det förändringarna i självstyrelselagen här lite senare.

    Sedan fru talman, är det viktigt att framhålla i sammanhanget att när det gäller landskapsregeringen och finansavdelningen har vi under det senaste året byggt upp en stor kapacitet och förmåga att arbeta för större behörighet gällande beskattningsområdet. Vi ser det som en naturlig del av självstyrelseutvecklingen att Åland ska få en större behörighet på området. Vi väntar på den signalen från den kommitté som nu sitter att vi ska få komma med i arbetet och bidra med en substans. Vi har beredskapen och ambitionen. Det är väldigt viktigt att det kommer in i den fasen så fort som möjligt. Det har gjorts otaliga utredningar när det gäller skattebehörighet från ÅSUB och andra olika kommittéer på Åland. Vi har ett väldigt bra underlagsmaterial att utgå ifrån. Det börjar bli dags att vi så småningom formulerar det som ska vara en framtida åländsk skattepolitik.

    Jag har en viss förståelse för rikssidan när man säger att man faktiskt vill veta vad vi ska göra med den utvidgade självstyrelsen och framför allt på beskattningsområdet. Jag har försökt arbeta och skaffa resurser och människor som kan bidra på ett kompetent sätt i det arbetet. Att vi kan få trovärdighet i det långsiktiga och stora arbete vi har framför oss. Vi har ett jättearbete, dels övertyga ålänningarna om att det är bra med en större behörighet och en ännu större utmaning att övertyga regeringen och riksdagen i Helsingfors. Där borde vi göra gemensam sak och inte stå i lagtingssalen och kritisera och lägga ner mera arbete på saker som i sig de facto alla anser är självklara.

    Föreslår man en sänkning av samfundsskatten från 24,5 till 20 procent är det positivt för det åländska näringslivet, sen kan man argumentera att det behövs utredningar och analyser o.s.v. men så är verkligheten.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Jag känner inte igen finansminister Nordlund, han blev irriterad i fredags och förefaller irriterad även nu. Han säger inledningsvis att man ska vara rakryggad, samtidigt sa han att jag aldrig har föreslagit ändringar av självstyrelselagen, det stämmer inte. När vi stred som allra intensivast gällande laxkvoten föreslog jag ändringar gällande behörigheten där, så det var inte riktigt korrekt. När Nordlund säger att oppositionen gör det enkelt för sig, kan jag försäkra finansminister Nordlund, att från Ålands Framtids sida lade vi ner oerhört mycket jobb på den finansmotion vi la ner om Nordens lägsta samfundsskatt. Vi har inte gjort det enkelt för oss, men problemet är att allt som läggs fram från oppositionen tillmäts ingen vikt, samtidigt som jag ser det, jag är säkert part i målet, att det kommer väldigt liten när det gäller nytänkande och att tänka utanför boxen från landskapsregeringen sida.

    Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

    Fru talman! När det gäller beskattningsfrågorna måste vi gå ut ur rollspelet vi har som landskapsregering och opposition, för att kunna föra en långsiktig och trovärdig politik gentemot ålänningarna och Helsingfors. Det är en av knutarna vi måste lyckas lösa under framtiden för att komma vidare inom det behörighetsområdet. Det är jag beredd att hjälpa till med även om jag som ltl Eriksson sa att jag blev lite brister i fredags och inte alldeles glad idag heller. För den skull måste man kunna bortse från sådant och se sakligt och långsiktigt på saker och ting det är jag beredd att göra i den här frågan. Ska vi vara en riktig autonomi då ska vi ha kontroll inte bara över utgifterna utan även en viss kontroll över inkomsterna. Nu gäller det att vi tillsammans måste vara ödmjuka och sätta oss ner och se hur vi kan få en större kontroll över dem tillsammans.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Det sistnämnda är vi helt eniga om. Det var därför jag höll det anförande jag höll. Det var därför jag sade det jag sade i fredags. Självstyrelsen får ett allvarligt trovärdighetsproblem när vi inte använder den behörighet vi har och när vi framför allt knuffar ifrån oss den behörighet vi har. Det ser jag som stort bekymmer. Det är inget rollspel från min sida utan ett ärligt och äkta engagemang. Jag tycker man bör ta tillvara de få självstyrelsepolitiska ljusglimtar som dyker upp nuförtiden, det dök upp två riktigt bra sista fredagen. Det hoppas jag vår finansminister Nordlund kam ta vara på när det goda humöret har infunnit sig igen.

    Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

    Fru talman! Det goda humöret finns tillbaka. Men jag tror ltl Eriksson glömde att berätta vilken paragraf i självstyrelselagen som blev ändrad utgående från hans initiativ. För jag tror de facto att det inte var någon paragraf som blev ändrad. Vi har alla haft goda ambitioner från tid till annan men vi har alla stött på samma väg. Det är den krassa verkligheten vi måste leva med. Vi ska inte göra oss varken större eller mindre än vad vi är i de här sammanhangen.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Tack, fru talman! Ett lagförslag av denna karaktär som läggs närmast utan någon djuplodande analys av hur framställningen påverkar det åländska näringslivet är den lätta vägen att ta i en den här situationen. Man acceptera de förändringar som görs på rikshåll, man antar att det är bra för Åland, så kan det delvis vara. Men att säga som finansministern sade, om vi för diskussionen att vi borde lägga ett förslag om att förkasta lagstiftningen helt och hållet. Det kan man inte heller göra utan att ha en beredning med en analys av hur effekterna slår för det åländska näringslivet. Passiviteten och att man inte gör det grundläggande arbetet gör att det inte finns någon annan väg att vandra än att anta de som det kommer. För att det ska bli trovärdigt i den diskussionen om mera behörighet över den ekonomiska politiken måste vi bli bättre på detta.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

    Fru talman! Den kritik som ltl Perämaa lämnar mot mig och i förlängningen mot finansavdelningen och deras tjänstemän tycker jag är förskräcklig. Om det är något som finns på finansavdelningen är det energi, kunskap, framåtanda och gott omdöme. Man lägger ner energi och sitt arbete på de saker som faktiskt kan bli en förändring och förbättring för ålänningarna. Jag tycker det har blivit en klar förbättring. Däremot har jag fortfarande svårt att förstå hur ltl Perämaa utan den i djuplodande analys som han kritiserar här in blanco kan godkänna framställningen. Det är dubbelspel av Guds like som vi ser utspelar sig i Ålands lagting.

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Det blir ingen annan utväg än att antingen godta lagframställningen in blanco eller förkasta den in blanco. Med tanken på bristen av arbete som finns i förarbetet till framställningen i beredningen. Det finns inte ett tillräckligt underlag för att fatta ett beslut i den ena eller andra riktningen, det är problemet. Därför föreslår vi att i samband med kommande lagframställningar ska man se till att vi inte behöver antingen förkasta eller anta något in blanco. Till slut riktar jag ingen kritik till tjänstemännen vid finansavdelningen, jag vet att där finns bra personer som gör ett gott jobb. Kritiken riktar sig endast till den politiska landskapsregeringen.

    Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

    Fru talman! Det förtjänas att säga att framställningen har varit på remiss och diskussion med Ålands kommunförbund och Mariehamns stad. Det har gjort samma bedömning som Ålands landskapsregering och finans- och näringsutskottet har gjort, man tycker att det är en bra framställning som man kan ta utan desto större åthävor.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Vtm Viveka Eriksson, replik

    Talman! Att kompensera kommunerna är en bra saker det tycker alla. Men det finns, som har framkommit i debatten, saker i rikslagstiftningen som inte är till fördel för de åländska näringsidkarna. Till den delen blir jag bekymrad när jag förstod att landskapsregeringen inte har varit påpasslig när det här bereddes och lagstiftades om på rikssidan. Man har inte som det sägs i § 28 i självstyrelselagen, att rikslagar som har särskild betydelse för landskapet ska landskapet ge utlåtande om. Tydligen har det inte kommit en formell förfrågan till landskapet men man har inte heller varit påpassligt från landskapsregeringens sida. Det här bekymrar mig väldigt mycket.

    Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

    Fru talman! Det bekymret kan jag dela de facto med vicetalmannen. Alla framställningar borde komma till landskapsregeringen för utlåtande, men så har inte gjorts i det här fallet. Det är riksbehörighet så i det här fallet får vi bara konstatera att så här gör man. Min bedömning är att man inte skulle ha lyckats påverka den här förändringen i riksframställningen. Det är utgående från åländsk synvinkel och i vår turistiska sektor här o.s.v. finns det argument för det. Man måste komma ihåg att det även finns en turistsektorn och en servicebransch i Finland som har betydelse. Vi vet att den finländska regeringen är väldigt hårt pressad för att kunna få in vissa skatteintäkter för att landet ska fungera. Det har gjorts olika politiska paketlösningar, och det här paketet är ett sådant.

    Vtm Viveka Eriksson, replik

    Talman! Det borde vara en absolut regel att man dels från ministeriets sida i Helsingfors skickar hit alla skattelagarna som kommer att påverka Åland och åländska befolkningen. Det är absolut ett måste. Men det är också ett måste att landskapsregeringen följer den lagstiftning som är på gång och kommer in med en varning till ministeriet eller åtminstone till riksdagen. Här ska Åland höras det är i enlighet med självstyrelselagen. Man har gjort fel på den här punkten, det tycker jag är allvarligt och landskapsregeringen måste reagera på det. Man gjorde det inte då men man borde göra det framöver. Om man har gruppen som följer alla lagstiftningsåtgärder i finansministeriet borde man följdriktigt vara mera på bettet när det sedan skickas till riksdagen. Landskapet ska höras på de här frågorna.

    Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

    Fru talman! Vtm Eriksson har rätt i sitt uttalande, man ska vara rak och ärlig när man står i den här stolen, så borde ha skett i det här fallet. Här har det varit en miss från rikssidan och det ska vi naturligtvis påpeka.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Barbro Sundback

    Tack, fru talman! I inledningen av debatten så framhöll ltl Perämaa att det var en trovärdighetsfråga. Att lagtinget och landskapsregeringen sätter sig in i skattelagstiftningen och en skattelagstiftning där Finland har behörighet, visst kan man resonera så. Tar vi det konkreta exemplet, eller principiellt för oss som jobbar i Ålandskommittén. Och man tänker sig att det är ett arbete som både regering och lagting konsekvent ska följa upp. Vi ska med hänvisning till vår avvikande näringsstruktur konsekvent meddela till Helsingfors att det här vill vi inte att genomförs på Åland. Tror ltl Perämaa att det skulle gynna vårt arbete i Ålandskommittén? Det tror inte jag. Det kommer att motverka sitt syfte och vara helt kontraproduktivt.

    Om man vill vara framgångsrik, jag säger inte att vi ska resonerar så, men då är det bäst att vi avviker så lite som möjligt från rikets skattelagstiftning. Det är därifrån den stora oron på rikssidan kommer att vi ska utnyttja vår skattelagstiftning för avvikelser i beskattningen som ska göra att företag från Finland och kanske andra, vad vi nu har för avvikelser, ska komma hit. Vi sysslar en del med sådant redan. Jag tror man måste tänka lite längre i frågan. Vi ska inte driva upp skattefrågorna till en väldigt omfattande debatt i lagtinget under den period vi jobbar med Ålandskommittén, det kommer inte att gynna arbetet.

    Om vi konkretiserar, i det här fallet förstår jag, efter ledamot Annette Holmbergs inlägg, att det som regeringen borde ha gjort enligt liberalerna är att man på något sätt hade kontaktat riksmyndigheterna när förslaget att dra av representationskostnader var aktuellt. Vad skulle man göra sedan? Skulle man protestera och säga att det där vill vi inte ha, åtminstone inte på Åland. Är det vad ltl Perämaa vill ha? Vad hade de haft för effekt? Endera hade det givit resultat vilket är mycket osannolikt, men vi hade då manifesterat när vi ev. får egen beskattning då ska representationskostnader minsann få dras av. Är det en bra skattepolitik enligt liberalerna?

    Ju mer vi håller på signalerar att vi vill leva mera på sprit och spel och sådana saker desto svårare blir det att övertala riksmyndigheterna om det vi talade i att vi får mera skattebehörighet. Om vi hade fått nej, vad hade vi då åstadkommit, knappast någonting. Vi hade blivit noterade som att här vill vi avvika i en beskattning som inte är så väl överlagt, jag tror att de flesta medborgare är överens med mig. Det känns väldigt svårt att löntagare och pensionärer i första hand ska finansiera bolagens representationskostnader. Företagsledare ska bo på hotell, äta och dricka på skattebetalarnas bekostnad. Är inte det representation, vi fick höra det skulle skada restaurangbranschen, hotellen och ev. skada curlingen. Visst kan vi ha diskussioner men vad är smart på lång sikt och kort sikt när det gäller trovärdigheten. Är det trovärdigt att slå vakt om den typen av avdrag? Fru talman, detta om trovärdighet och beskattning.

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Jag tycker att anförandet börjar på ett intressant principiellt sätt. Diskussionen bör föras och framför allt att skattediskussionen förs så offentligt som möjligt. Jag kan inte se några fördelar som uppenbarligen är ltl Sundbacks linje att man ska låta bli att diskutera vissa saker för att lyckas lirka sig till större framgång i samband med självstyrelsereformsarbetet, jag tror inte på den metoden. Vi måste föra det så öppet som möjligt att det blir trovärdigt, dels mot rikspolitiker men även i förhållande till den åländska befolkningen. Det tycks som att vi har övertygat oss själva om att det är bra med behörighetsöverföring men vi ska fortfarande övertyga rikspolitikerna och en stor del av den åländska befolkningen.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Ltl Perämaa flyttar tyngdpunkten i sitt resonemang. Det första var att vi skulle vinna i trovärdighet gentemot rikspolitiker om vi talade om skatter i högre grad. Uppriktigt sagt tror jag inte det, jag tror det motverkar sitt syfte. Vi kommer att diskutera det i kommittén det är jag övertygad om. Jag har inget emot att liberalerna diskuterar det offentligt men säg då i sak. Hurdan skattepolitik ser liberalerna att vi ska ha? Jag har aldrig hört någonting om vilken typ av beskattning vi ska ha om vi får den behörigheten. Det är mycket öppet och offentligt, det kan vi bra tåla och det kan vi ha politiska diskussioner om men knappast till lagtinget, vi kan ha partidiskussioner o.s.v. Annars måste det finnas underlag och det finns det inte.

    Ltl Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Det finns inte underlag för att diskutera liberalernas skattepolitik i olika frågor och speciellt en replikväxling, det var en vinkling på anförandet som kom i repliken. Går vi tillbaka till trovärdighet menar jag att rikspolitikerna kommer att ställa frågan innan vi har en reform i hamn. Vad vill ni göra med er skattepolitik, varför duger inte den finländska skattepolitiken som har anammats i decennier? Vi måste på ett trovärdigt sätt kunna presentera exempel, vi behöver inte stå i varje fråga på barrikaderna och ropa och skrika. Vi måste kunna presentera fakta och bedömningar där vi anser att om vi haft behörigheten skulle en skatteåtgärd av den här riktningen ha varit bättre för oss än när ni tog den för landet som helhet. Det är att skapa en grundkunskap på politikområdet som är stort, svårt och komplicerat. Det är trovärdigt att kunna så mycket som möjligt.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Om det här är liberalernas linje i Ålandskommittén måste vi få höra den formuleras inom kommittén, det kan vi inte som jag ser det avgöra här. Jag kräver inte att liberalerna ska lägga fram sin skattepolitik idag, men ha gärna ett möte jag kommer och debatterar och diskuterar. Hur vill ni se det i framtiden? Om det är viktigt för er att landskapet har en skattepolitik, det är bara att komma med förslag det passar bra tycker jag.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Gunnar Jansson, replik

    Tack talman! Man brukar säga att ingen lagstiftning tillkommer i ett vakuum. Den offentlighet som präglar alla parlaments verksamhet är till för att trygga transparent insyn. När den här skattelagstiftningen genomfördes i regering och framför allt i riksdagen åtföljdes den av en omfattande diskussion där dem det gällde verkligen gav uttryck för sina åsikter. Om jag förstod kollegan Barbro Sundback rätt gick det här gesvint under riksdagsbehandlingen, så var det inte. Tvärtom var det en ganska omfattande verksamhet och en ljudlig sådan där minsann åsikter bröts mot varandra under en lång följd av veckor, vilket inte har förkommit här på Åland jag lägger märke till den skillnaden.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Jag vet inte varifrån Gunnar Jansson har fått ett sådant intryck av mina uttalanden. Jag har överhuvudtaget inte uttalat mig om riksdagsbehandlingen. Det är vanligtvis så att frågor som bygger på rikets behörighet diskuterats ganska sällan här. I så fall med reservationen av att det ändå inte gick att bestämma över. Jag hoppas att det nya systemet skulle förändra så att vi kan diskutera frågor i framtiden som ligger på rikets behörighet, med den konsekvensen att om vi ska göra det här så har vi ett residualsystem som gör det möjligt att initiera självstyrelselagsreformer, en politisk kontext där vi vill göra förändringar i samhället som kräver det.

    Ltl Gunnar Jansson, replik

    Tack talman! Det där håller jag med om, men det är lika lång tid åtminstone i min ålder att vänta på den 1 januari 2022. Dessutom är det äventyrligt att eventuellt nu, om jag förstod rätt, att upphöra att tillämpa gällande lagar därför att vi får en ny någon gång i framtiden. Vi har väldigt tydliga instrument i nuvarande självstyrelselag hur landskapsregeringen, lagtinget och i det här fallet landskapet Åland påverkar rikslagstiftning med som det heter särskild betydelse för landskapets förhållanden.

    Ltl Barbro Sundback, replik

    Visst finns regelverket men den politiska frågan är, önskar liberalerna att vi hade kvar i rikslagstiftningen möjligheterna att avdra kostnaderna för representation, är det liberalernas skattepolitik? Det får vi inte svar på. Det som så ofta förr att det är procedurfrågorna, vad man borde ha gjort, hur man borde ha gjort. Jag kan trösta ltl Gunnar Jansson att även min ålder kommer att sätta begränsningar i det här sammanhanget. Om livet går väl framför oss så kanske vi lever men troligen ligger vi i våra gravar och vänder oss både ett och två varv.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Tack, fru talman! Något som vi har som en stor utmaning i den självstyrelsereform som pågår är att man misstänker från finskt håll att vi har ett oärligt uppsåt att vi blir något slags skatteparadis. Ltl Sundback pratar om trovärdighet, är det verkligen trovärdigt att argumentera för att vi ska ha egen beskattningsbehörighet för att kunna se till att den är så lika som möjligt som i riket. Det finns en institution som är allra bäst på att sköta det, och det är riksdagen i Helsingfors, då ska vi inte ha någon egen skattebehörighet om det är det vi vill. Det är precis den här typen av skattefrågor vi ska diskutera i den här salen som vi ska exemplifiera med när vi argumenterar för en egen skattebehörighet. En rak, ärlig, tydlig politik utan några oärliga uppsåt. Det väcker respekt och skapar trovärdighet bland politikerna i Helsingfors.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Anders Eriksson, replik

    Fru talman! Det blir lite samma sak. Jag fäste mig vid att ltl Sundback sa, har vi inga avvikelser har vi en större chans att få över behörigheten, om jag drar ihop resonemanget. Det vill jag varna för, vi ska inte tro att de är dumma i Helsingfors. Tvärtom det är klart att frågan infinner sig, vad ska de med skattebehörighet när det inte använda den de har? Eller som det är nu att landskapsregeringen inte riktigt vet vad man kan använda behörigheten till. Resonemanget om representation är minst lika viktigt i näringslivet som inom politiken. Det är helt befängt när ltl Sundback säger att det bli löntagare och pensionärer som får betala det på något sätt. Representationen är precis som vilken investering som helst inom näringslivet. Det råkar vara en investering som har stor nytta för den åländska besöksnäringen. Man blir skrämd av resonemanget om de är landskapsregeringens linje när det gäller representation.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring och temporär ändring av kommunalskattelagen för landskapet Åland för antagande i andra behandling. Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om skattelättnader vid kommunalbeskattningen för skatteåren 2013–2015 för antagande i andra behandling. Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om skattelättnader vid kommunalbeskattningen för skatteåren 2013 och 2014 för antagande i andra behandling. Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 1 § landskapslagen om kompensation för uteblivna inkomster från beskattningen av kapitalinkomst för antagande i andra behandling. Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

    Betänkandets motivering föreläggs för enda behandling. Diskussion? Ingen diskussion. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.

    Begärs ordet?

    Ltl Mats Perämaa

    Fru talman! Jag föreslår att lagtinget antar en åtgärdsuppmaning som lyder: ”Att lagtinget uppmanar landskapsregeringen att i samband med kommande lagförslag på skatteområdet göra en analys av de faktiska effekterna av skattelagstiftningen.”

    Ltl Brage Eklund

    Tack, fru talman! Jag understöder ltl Mats Perämaas förslag.

    Talmannen

    Lagtingsledamoten Mats Perämaa, understödd av ltl Brage Eklund, har föreslagit att lagtinget ska godkänna en åtgärdsuppmaning av följande lydelse: ”Att lagtinget uppmanar landskapsregeringen att i samband med kommande lagförslag på skatteområdet göra en analys av de faktiska effekterna av skattelagstiftningen.”

    Om ett förslag till en kläm, med en uppmaning till landskapsregeringen att vidta åtgärder, har väckts i plenum i samband med ett lagstiftningsärende och förslaget inte har behandlats i ett utskott eller inte ingår i någon reservation till ett betänkande ska förslaget enligt 70 § arbetsordningen bordläggas till följande plenum för att då antingen antas oförändrat eller förkastas.

    Ltl Mats Perämaas klämförslag bordläggs därför till lagtingets följande plenum senare idag.