Första behandling

2        Ändringar i skattelagstiftningen 2015 samt kompensation till kommunerna

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 1/2014-2015)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 1/2014-2015)

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av de lagförslag som ingår i betänkandet.

Diskussion.

Ltl Jörgen Pettersson

Talman! Låt mig börja med att tydligt slå fast att den ekonomiska lågkonjunkturen, som vi under de senaste åren sett komma till Finland, är här för att stanna. Vi kan inte räkna med att de nivåer vi förut byggde vårt samhälle med kommer tillbaka. Vi tvingas bygga vårt Åland med mindre pengar än vi hade förr. Vi är heller och absolut inte ensamma i denna omstöpning. Detta är viktigt att hålla i minnet när vi behandlar detta första lagförslag för dagen som utgör en viktig del av resten av budgeten som vi fattar beslut om senare.

I Finland har riksdagen bestämt sig för att sänka barnbidraget med hela 8,1 procent för närmare 600 000 familjer. Om inte annat illustrerar det väldigt tydligt krismedvetenheten på riksplanet. Bidraget till barnfamiljerna har varit om inte heligt så i varje fall omhuldat och genom att skära i det blir signalen väldigt tydlig: läget är allvarligt och hela nationen måste sluta sig bakom detta. Även Åland tvingas göra samma sak även om inbesparingarna är relativt sett mindre. Medan andelen människor i ekonomiskt utsatta hushåll är 9 procent i Finland är den 4,3 procent på Åland. Man ska kanske inte jämföra hur folk har det, men det är nog viktigt att slå fast att vi fortfarande har takhöjd på Åland.

I lagförslaget om ändringar i skattelagstiftningen år 2015 samt kompensation till kommunerna försöker landskapsregeringen dels spara och dels sätta fart på konsumtionen. Denna lag är inte hela lösningen, långt därifrån, men den är en viktig del på vägen. Genom att dels ta bort tidigare avdragsrätter och dels göra en omfördelning gentemot de pensionärer som tjänar allra minst uppnår man två syften. Det är för det första en signal att även sådana förmåner som tidigare varit självklara nu måste förändras. Det är ett resultat av en nedgång i den ekonomiska verkligheten som inte är tillfällig utan för alltid. För det andra är förslaget ett litet steg mot en större jämställdhet eftersom det höjda pensionsinkomstavdraget i viss mån gynnar kvinnor mer än män då kvinnors pensioner oftast är lägre än männens.

Huvudsyftet med de föreslagna förändringarna kommer från en anpassning till det Finland som valt att sänka barnbidragen med 8,1 procent. Den vägen har vi på Åland ännu inte tvingats gå, men om ingenting händer i vår samhällsekonomi kan det mycket väl bli så även här. Som bekant har vi på Åland inte behörighet på alla skatteområden varför många andra förändringar som träder i kraft i Finland automatiskt sker även på Åland, till exempel höjningen av arbetsinkomstavdraget och ändringarna av avdragen för bostadslån och studielån. Övriga verkningar av förslaget framgår i framställningen och i betänkandet.

När det gäller förhållandet mellan Finland och Åland, som absolut inte är ointressant, är det också viktigt att lyfta fram att det vägda medelvärdet av åländska skattesatser varit mer än två procentenheter lägre än motsvarande medelvärde i Finland. När det gäller den effektiva skattegraden är skillnaden ännu högre. Den disponibla inkomsten och köpkraften är därmed högre för ålänningen i jämförelse med finländaren. Det ska vi vara stolta och glada över men absolut inte ta för självklart. När tiderna förändras drabbar det även oss, inte bara alla andra.

Mot den här bakgrunden finner utskottet att ja, några får betala lite för att vi alla på sikt ska kunna dra nytta av en ekonomi där inkomster och utgifter är så lika varandra som möjligt över tid. Det sker i det här förslaget som en del i hela den budget vi snart ska diskutera. Hela Åland kan spara samtidigt som konsumtionen och det åländska näringslivet gynnas. Dessutom blir jämställdheten större då förslagen är positiva för låginkomsttagare och pensionärer med de minsta pensionerna. Det skapar trygghet på sikt.

I samband med arbetet med lagframställningen framkom emellertid att ett kompletterande budgetförslag riktats till Finlands riksdag. Det gör att de exakta procentsatserna inte kan räknas fram för att motsvara 20 respektive 28 procent för samfund och samfällda förmåner. Vi måste vänta och se vad man i riksdagen gör innan våra egna kommunalskattesatser slås fast. Det är ett klokt val just nu. Våra företag behöver inte nya utmaningar på skattesidan utan borde kunna räkna med att de lever med samma skattevillkor som sina konkurrenter i Finland. Det skapar förutsägbarhet.

Talman! Mot den här bakgrunden och med omsorg om hela den åländska ekonomin i en fortfarande skakig omvärld föreslår en utskottsmajoritet att lagtinget antar det första lagförslaget i den bilagda lydelsen och att lagtinget antar de tredje och fjärde lagförslagen samt att det andra lagförslaget förkastas i väntan på besked om skattesatserna från Finlands riksdag. Tack.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack fru talman! Ledamot Pettersson talar allvarsord om ekonomin och att vi står på ruinens brant och att vi måste vara beredda på att dra åt svångremmen. Jag tycker att det var lite överdramatiserat, de facto har inkomstutvecklingen varit god under de här dåliga åren. Det finns inte skäl att skrämma med att barnbidraget eventuellt skulle försämras. Åtminstone ur socialdemokratisk synvinkel delar vi inte den förutsägelsen. Regeringen har en fast hand om ekonomin och fördelningspolitiken är god.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman! Tack för frågan ledamot Sundback, i den bästa av världar så vore det naturligtvis en verklighet. Tyvärr är det inte säkert att vi lever i den för ögonblicket. Att man i Finland har gått in för en sådan dramatisk sänkning som man har gjort med barnbidraget får nog förr eller senare konsekvenser även för vårt landskap. Vi lever ändå i en ekonomi som är mycket, mycket tätt länkad med den finländska och när den viker alltför mycket så kommer det obönhörligen att slå även mot Åland. Hittills har vi inte behövt göra de neddragningarna och jag hoppas innerligen att vi ska slippa, men beredskapen behöver vi nog ha där.

Ltl Barbro Sundback, replik

Fru talman! Uttrycket ”den bästa av världar” har vi hört ganska ofta. Jag undrar vad det är. Jag tycker faktiskt att Åland är den bästa av världar man kan tänka sig. Jag ser inte heller att hotet är så överhängande som ledamot Pettersson nu försöker frammåla en framtidsbild av. Barnbidragssänkningen i riket är kopplad till vissa avdragsregler i statsbeskattningen och kommunalförvaltningen så det är på sätt och vis kostnadsneutralt. Det är inte vår modell utan vi vill ha kvar barnbidraget som ett generellt socialt stöd, som det alltid har varit. Det är till för att täcka kostnader för barn, att man har barn är fördyrande. Hur vi sedan ska förhålla oss till avdragsreglerna är en vidare fråga. Vi kan inte ha det så att de högavlönade får dra av i beskattningen, men inte de lågavlönade.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman! Barnbidraget är något som man i Finland, liksom i resten av den nordiska välfärdsstaten, har försökt upprätthålla och på alla vis försvara och ändå har man nått den slutsatsen att det inte går längre. Det är någonting som vi bör förhålla oss till. Sådant kommer inte att passera obemärkt på Åland. Att barn sedan skulle vara fördyrande, vet jag inte om jag riktigt håller med om. I mitt fall så har de alltid varit berikande på alla vis.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mats Perämaa, replik

Talman! Vi minns alla att detta lagförslag aldrig blev presenterat i samband med budgetremissen. Nu blev det lite konstigt, det blev som en kombination av en presentation av ett lagförslag samt till en mindre del en presentation av ett utskottsbetänkande. Utskottsordförande var väldigt stark i försvaret av lagförslaget och det blev konstigt med det mot bakgrund av att vi aldrig fick det här presenterat. En liten detalj vill jag reflektera över här. Utskottsordförande sa att vi aldrig kommer att komma tillbaka till de inkomster vi hade tidigare, det är ett faktum. Läser man budgetbetänkandet står det att avräkningen är rekordhög prognosticerad för 2015. Den har aldrig varit högre, men trots det har vi det underskott som utskottet har påvisat för själva budgeten.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack talman! Tack för möjligheten att klarlägga, ledamoten Perämaa. Med inkomster avser jag faktiskt övertid, inte enstaka år. Vi vet allihop att nästa år har blivit korrigerad, tack vare extra intäkter genom extra åtgärder i statskassan. Det illustrerar väldigt väl vårt beroende till den finländska konjunkturen. Man kan tyvärr bara sälja en sak en gång och det kommer vi att få dra nytta av nästa år. I framtiden är jag rädd för att jag står fast vid att våra inkomster kommer över tid att bli lägre och det är nog något vi måste vänja oss vid.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson, replik

Fru talman! Ltl Pettersson sade att det skapar bättre förutsättningar för det åländska näringslivet om man följer det finska skattesystemet. Det skulle jag gärna vilja att ltl Pettersson vidareutvecklar, hur han tänker. Den finska ekonomin är mer eller mindre i fritt fall och precis som ltl Pettersson sade är vi kopplade till den. Därför dyker det ganska snabbt upp olika ändringar i skattelagstiftingen för att hjälpa upp den finska ekonomin, någonting som är fullständigt oförutsebart både för det finska och åländska näringslivet. Kan han vidareutveckla lite hur han tänker vore det bra.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman! Absolut, ledamot Eriksson! Jag finner att det skulle vara mycket olyckligt ifall vi landar i en verklighet där våra företag tvingas betala en högre skatt än de finländska konkurrenterna. Det kan bli effekten om man inte känner till exakt hur det kommer att sluta i riksdagen just nu.

Ltl Anders Eriksson, replik

Fru talman! Det är sant, det är vi eniga om. Däremot när man säger att det skapar bättre förutsebarhet om vi följer det finska skattesystemet förstår jag inte riktigt. Skulle vi ha en egen skattelagstiftning så åtminstone i min politiska värld skulle man ha en väldigt noggrann dialog med det åländska näringslivet. Alla ansvarsfulla politiker vill ju förhoppningsvis gynna det åländska näringslivet. Skulle vi ha makten över beskattningen så skulle det självklart ske i dialog med det åländska näringslivet och skapa en helt annan förutsebarhet än vad vi har nu. Nu blir vi bara att flyta med. Bostadsbidraget är det senaste exemplet, landskapsregeringen visste ingenting och bostadsbidragstagare riskerar fortsättningsvis att bli utan sitt bostadsbidrag. Jag får inte ihop resonemanget om att det skulle skapa mer förutsebarhet. Jag tror att det inte är färdigt tänkt från ltl Petterssons sida.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman! Färdigt tänkt blir det kanske aldrig, för vi ägnar oss åt samhällsbygge, åtminstone från regeringsblockets sida. När det handlar om förutsägbarhet och det åländska näringslivet ska man minnas att det åländska näringslivet inte bara har en röst, det har väldigt många röster. Vårt näringsliv är uppbyggt av internationella koncerner, av lokala fixare, av säljare, exportörer, tjänstetillverkare och producenter och allt möjligt, som alla har sin syn på verkligheten. Om det är någonting som förenar dem allihop är det nödvändigheten av att ha förutsägbarhet i förhållande till sina konkurrenter. Det kan vi göra på det här viset. Det vore hemskt olyckligt om vi skulle landa i en högre skatt för våra åländska företag än vad deras konkurrenter har, men där skiljer sig vår syn åt gissar jag.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mats Perämaa

Fru talman! Det var intressant att dagens debatt rörande budget och de skattelagstiftningar som hör till den, inleddes med att vi fick en skillnad i betoning på hur allvarligt det ekonomiska läget är mellan regeringspartierna centern och socialdemokraterna. En tydlig skillnad där. Det kan vara en spännande grund för den debatt vi ska föra i två-tre dagar.

Jag förstår socialdemokraterna som gärna målar upp situationen som ganska god ändå, med tanke på att man innehar lantrådsposten. Det ligger i deras intresse att försöka måla upp att situationen är någorlunda bra. Vi för vår del, i denna tvist mellan två regeringspartier, håller lite mera med centerpartiet. Vi har en allvarlig ekonomisk situation dels i landet och dels också här på Åland. Det måste hanteras, det kommer inte att lösas av sig självt.

Sedan till själva reservationen som är kopplad till de ändringar i skattelagstiftningen, som ska genomföras, uppenbarligen, med förslag av majoriteten. Några ord om pensionärerna och pensionärernas avdragsmöjligheter. Det är rätt och riktigt som utskottsordförande sade att pensionärer med allra lägsta pensioner får en liten, liten förbättring i och med hela det här paketet. Det är ändå frågan om små summor, det är frågan om några tiotal euro per år, men i alla fall en förbättring.

Totalt sett för pensionärerna i det här paketet, som man har gått in för på rikshåll och stiftat lagar om i riksdagen, innebär det att indexjustering av pensionen inte görs, det blir en försämring i förhållande till valutaförändringar, inflation, och i förhållande till det som är lagstiftat om pensioner. Det blir en försämring. En liten korrigering via avdraget som man också lagstiftar om, gynnar dem med lägsta inkomsterna. Totalt sett för pensionärerna är det inte till fördel det som sker. Behovet av att spara finns i botten och är säkert orsaken till varför man i Finland går in för det här.

Till ämnet för mig i detta anförande – studielånet och avdragsmöjligheterna kopplade till studielånet. Vi torde ha en sådan situation att vi för ett antal år sedan, jag har inte någon klar bild av när det avslutades, men vi hade ett studielåneavdrag i kommunalbeskattningen i enlighet med den behörighet vi har här på Åland, som vi slopade då staten gick in för att införa ett studielåneavdrag i statsbeskattningen, kapitalbeskattningen. Den lag som man nu föreslår att ska slopas.

Det här visar att det är fullt möjligt att i kommunalbeskattningen införa sådana här instrument som underlättar för studeranden. Det har legat till grund för de motioner som vi liberaler har fört fram och det ligger till grund för vad vi anför här nu idag. Vi menar att det är fullt möjligt att införa ett, hur stort som helst egentligen, avdrag i kommunalbeskattningen om vi bara så önskar, om vi bara förmår utnyttja den behörighet vi har. I samband med att vi har presenterat motioner, det torde vara två år sedan vi förde fram den här tanken senast, eller första gången under den här mandatperioden har vi fått löften av utbildningsministern om att landskapsregeringen kommer att överväga att införa ett sådant här avdrag. Nu sker det här istället, man mer eller mindre aktivt accepterar att man på rikshåll försämrar möjligheterna till studielåneavdrag och låter de reglerna träda i kraft här på Åland utan att man vidtar åtgärder för att parera det här via kommunalbeskattningen.

Summa summarum för de åländska studerandena blir det så att vi först fick belastas med det som landskapsregeringen gjorde för ett år sedan, man slopade indexjusteringen av studiestöden och nu belastas man ytterligare av försämringar i avdragsmöjligheterna. Efter avslutade studier kunde man dra av räntor i tidigare statsbeskattningen, men i beskattningen totalt så ser vi en försämring också på den punkten. Det är något sämre att stödmöjligheterna numera är något sämre under själva studietiden och avdragsmöjligheterna då man ska betala tillbaka sina lån och bilda familj och gå in i förvärvslivet är också något sämre. Det ska bli intressant att höra vad utbildningsministern säger om eventuella egna åländska avdragsmöjligheter i kommunalbeskattningen. Det ska bli intressant att höra om arbetet har gått vidare överhuvudtaget.

Ekonomin är besvärlig. Vi har en stor försörjningsbörda på Åland, det har skrivits nyligen i media om den. De som förvärvsarbetar har ett stort antal personer att försörja, sådan som inte har kommit in i förvärvsinkomstålder eller redan passerat den. De som arbetar ska försörja relativt många personer som står utanför den arbetsföra befolkningen. Försörjningsbördan är högre här på Åland än i vår omgivning. Det här betyder att det blir svårt att hantera också ekonomiskt i den offentliga sektorn överlag.

Det finns olika sätt att hantera en underfinansiering av den offentliga ekonomin, ett är att skära väldigt kraftigt i utgifterna, ett annat sätt är att försöka skapa tillväxt så gott det går. Vi menar att ett gynnsamt studielåneavdrag där man också kan dra av kapitaldelen, som det står i reservationen, kunde medverka till en hög inflyttning till Åland. Det är en del av tanken med avdraget. Vi tänker oss en situation med ett gynnsamt studielåneavdrag där en ålänning som väljer att studera utanför Åland i och med detta instrument kunde finna en drivkraft att flytta tillbaka och börja förvärvsarbeta i en åländsk kommun. Då väl medveten om att man kan dra av sitt studielån i och med förvärvsinkomster på Åland.

Rätt marknadsfört borde det här vara någonting som kan intressera de ålänningar som har studerat färdigt och fått en examen. Vi skulle få in kompetens på det sättet, vi skulle få in mera människor, vi skulle få en större verksamhet här på Åland totalt sett. Det är det här som är tillväxt. Istället för att bara skära ner i utgifterna skulle vi skapa tillväxt i det här. Det här är ett förslag som borde vara intressant för oss allihop. Det följer den diskussion som ofta förs att vi inte utnyttjar vår skattebehörighet. Här finns ett exempel på hur man kunde göra det bra för de studerande, underlätta för dem att komma in i det vanliga familjelivet och arbetslivet efter studierna. Vi ser bara fördelar.

Kostnadsmässigt, vem ska betala det här. Om man lyckas övertala en person som har studerat utanför Åland att flytta tillbaka, kommer de att medverka till att samhället snurrar. Det här behöver inte kosta någonting. Alternativet är att de inte skulle flytta tillbaka till Åland och då skulle vi gå miste om den kapacitet som den människan har i sin roll i samhället.

I och med detta anförande, fru talman, aviserar vi att vi kommer att föra detta till omröstning i enlighet med den reservation som vi lämnat. Vi vill att landskapsregeringen ska börja förbereda ett förslag i den riktning som vi nu anfört.

Ltl Barbro Sundback, replik

Fru talman! Ekonomin är besvärlig, det är mörka framtidsplaner vi har. Det är tungt för ledamot Mats Perämaa att sia om ekonomin. Han föreslår mera avdrag för studerande för att vi ska få tillväxt. Ja, tror någon att det kommer att öka tillväxten på Åland? Det här var det mesta bottennapp vi har hört under flera år och hur hemsk vår ekonomi är och de åtgärder som ska vidtas. Liberalerna har konsekvent kritiserat regeringen för att föra en fördelningspolitik som missgynnar de svagaste i samhället och som inte skapar tillväxt. Nu har vi fått höra liberalernas alternativa förslag.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det är precis det vi får höra. Ett avdrag i studielånet där man får skriva av kapitalet måste innebära att det skulle bli intressant för en ålänning, som har studerat utanför Åland. Vi vet alla att man fastnar ganska lätt på sin studieort, man knyter kontakter, man kanske börjar arbeta där, men om det på Åland finns ett gynnsamt avdrag att göra, för själva kapitaldelen av studielånet, kommer det att vara en morot att flytta tillbaka och börja förvärvsarbeta i en åländsk kommun. Det är tillväxt om någonting. Om vi utökar kakan, vi blir flera här på Åland som förvärvsarbetar, är det självfinansierande till den delen. Alternativet är att den personen inte skulle komma hit till Åland och förvärvsarbeta överhuvudtaget. Någon annan ort skulle dra fördel av den kompetens som den personen har skaffat sig i och med utbildning. Det här är ett tillväxtfrämjande förslag om någonting.

Ltl Barbro Sundback, replik

Fru talman! Logiken förstår jag, men det kan bara ha en marginell betydelse för att öka stimulansen i ekonomin. Nog är ju direkta investeringar det bästa sättet att, åtminstone kortsiktigt, öka tillväxten. För att starta nya företag räcker det kanske inte bara med att det flyttar hem några akademiker, de ska ju vara beredda att starta företag också. Det är en helt annan sak. Om ekonomin är så ansträngd är det väl lite motsägelsefullt att hela tiden från liberalernas sida komma med ökade avdragsmöjligheter, mera bidrag till olika sociala grupper. Vi har ju faktiskt full sysselsättning i det här samhället, vi har inte några skulder i landskapets ekonomi. Det kan inte vara så bedrövligt att vi måste öka avdragen för, dessutom, en ganska priviligierad grupp, dvs. de som har studerat.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Priviligierad grupp, ja det kan hända det, men för oss liberaler är det väldigt viktigt att åländska ungdomar skaffar sig utbildning, en kompetens och därigenom kan de bidra till samhällsbygget med det som de har lärt sig. För att det här ska fungera måste det finnas drivkraft för dem att flytta tillbaka till Åland. Det är enligt vår uppfattning, bättre om vi kan förmå ålänningar att jobba här på Åland efter utbildningstiden än att de jobbar någon annanstans. Det är förstås bra att ålänningar knyter kontakter på annat håll också. Det här är en stimulansåtgärd, det är en tillväxtåtgärd, givetvis som ett paket med andra åtgärder som vi har föreslagit. Vi har föreslagit infrastrukturprojekt, vi har föreslagit en tillväxt- och hållbarhetsfond med en massiv finansiering i arbetet att bygga upp nya arbetsplatser. Vi presenterar ett helt paket. Vi är inte alls ute efter något avdrag som inte har någon verkan, vi är inte alls ute efter att ge bidrag som inte har någon verkan.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! Jag ska återkomma närmare till själva ärendet gällande studielåneavdraget i min taltur, som kommer här efter, men jag kunde inte låta bli att kommentera när ledamoten Mats Perämaa säger att vi har slopat indexjusteringen. Det är faktiskt så att indexjusteringen återkommer från följande läsår 2015-2016. Vi har haft en tillfällig åtgärd där vi under tre läsår inte har gjort indexjusteringen, men den återkommer. Något slopande av indexjusteringen förekommer icke. Vi har fryst studiestödet under tre läsår.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! En rättelse som stämmer givetvis, så är det, men i varje fall har man tagit bort en indexjustering som den studerande har haft som förmån i några år. Det är bra att den kommer tillbaka. En försämring i grunden för de studerande. Studiebidraget är lägre med tanke på valutaförändring, inflationen än det var innan man gjorde denna försämring. Jag ser gärna att ministern återkommer till själva huvudfrågan, dvs. avtalsfrågan.

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! Vad gäller valutaförändringar kan vi konstatera att valutaförändringen har varit till de studerandes förmån i förhållande till den situation som de hade när det här infördes. För ungefär två år sedan var kronan nere i 8,2–8,3 och är nu uppe i 9,2 så inte vet jag om valutaförändringen i sig har lett till en försämring för de ungefär 75 procent av våra studerande, som studerar vidare i Sverige. Det är snarare på det sättet att vi den här gången ska kunna räkna hem en situation.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Till den delen har utbildningsministern uppenbarligen haft tur och de studerande har haft tur. Det här kunde utbildningsministern inte veta på förhand när förslaget lades. Bra så.

Talmannen

Replikskiftena är därmed avslutade.

Minister Johan Ehn

Fru talman! Nu gick reservanten i det ärende som jag tänkte tala om, ut, men jag tar det oberoende. I den reservation som finns från ledamoten Perämaa sägs det bland annat att vi har gjort försämringar av studiestödet. Som vi var inne på i ett replikskifte så har vi fryst indexjusteringen under läsåren fram till 2014-2015. Från och med nästa läsår, 2015-2016 återkommer indexjusteringen och kommer att fortsätta efter det.

Samtidigt som vi gjorde det här gjorde vi en rad förbättringar, som man också måste komma ihåg om man ska få en vettig bild av beskrivningen över hur läget ser ut för de studerande. Det är nödvändigt att nämna här. Vi införde en ganska rejäl höjning av möjligheterna att tjäna pengar vid sidan av sina studier. Om man heltids studerar får man tjäna 939 euro per månad och deltids studerar man får man tjäna 1 300 euro per månad. Det är ganska stora pengar man får tjäna trots att man samtidigt kan lyfta studiebidrag och studiestöd. Jämför vi det här med t.ex. Finland är det så att man där får tjäna max utslaget på 12 månader, 660 euro per månad. Det ska då ses på det sättet att det här bara är nio månader som räknas. Det man tjänar under sommartid påverkar inte överhuvudtaget, medan det i Finland gör det. Det är också någonting som påverkar den studerandes ekonomiska situation ganska radikalt.

Den andra biten som också gjordes är att möjligheten att lyfta lån höjdes till 533 euro per månad. På finskt håll är det 400 euro per månad som man får lyfta i det här sammanhanget. Till saken ska det sägas att till den senare delen är det faktiskt så att ålänningarna inte lyfter speciellt mycket lån i dagsläget. Det beror på att vi har och kommer att ha ett konkurrenskraftigt studiestöd i förhållande till många andra ställen.

När det sedan gäller avdraget och dess effekter är det också så att de effekterna inte kommer att slå igenom för de studerande omedelbart. Avdraget gäller från och med studerandehösten 2014, det har trätt i kraft redan från hösten 2014, de som började studera då. Alla andra har möjligheter att räkna sig tillgodo, den här biten, de som har fått det här före har möjlighet att göra det. Det är också viktigt att beskriva i debatten för att vi ska kunna ligga rätt.

Sedan är det också så att för två veckor sedan tog jag ett beslut att överföra ett ärende om lagstiftningsåtgärder till lagberedningen som gäller studiestödet. Det som landskapsregeringen har gått in för är att vi ska se över vuxenstudiestödet, som det också står om i regeringsprogrammet. Där vet vi att vi i förhållande till de omkringliggande områdena ligger lågt. I det förslag till arbetsmarknadspolitiska åtgärder, alltså det lagpaket som näringsminister Karlström kommer att presentera här under våren, finns en förbättring redan där i förhållande till de vuxenstuderande. Det är på det sättet att vi ger möjligheten att, när man gör viss omskolning, finnas kvar i arbetslöshetsunderstödet under den tiden. Det är en förmån som man har kunnat åtnjuta på finska sidan, men som man inte har kunnat åtnjuta här och som vi nu försöker råda bot på. Däremot är det fortsättningsvis på det sättet att vuxenstudiestödet ligger lågt i förhållande till omkringliggande områden.

Utöver detta tittar vi också på att göra detta just för det slopade studielåneavdraget. Det är en av punkterna som finns med där. Jag har inte velat säga exakt att det är så att vi ska göra det på det sätt som ledamoten Perämaa med flera i sin reservation föreslår, men vi vill titta över vilket skulle vara det mest effektiva sättet att möta upp det här förändrade läget. Jag delar faktiskt ledamoten Perämaas syn på det, det kan finnas en möjlighet att här använda ett avdrag för att locka hem studerande. Jag vill titta närmare på den biten och vad eventuella kostnader skulle vara på det. Jag vill också jämföra det med andra typer av åtgärder vi kan göra.

För de förändringar som framför allt har gjorts på finska sidan och som jag också nu förstår att ledamoten Perämaa jämfört till vissa delar när man sett försämringar, så har man gjort åtgärder för att försnabba studietakten i stort. Man har strängerat studietiden, man har gått in för att slopa det här för att man istället ska kunna sätta in andra åtgärder som betyder att man betalar av en del av studieskulden, om man utför studierna inom en rimligt snabb tid.

Som sagt, vi har vidtagit åtgärder och det som finns beskrivet i reservationen är någonting som jag ser att skulle begränsa möjligheterna för landskapsregeringen att vidta åtgärder, eftersom om lagtinget godkänner det så blir det rakt av så att det finns en väg att vandra. Jag och landskapsregeringen har valt att gå vägen, vi vill titta närmare på de alternativ vi har i det här sammanhanget att gå vidare och också se till att vi inte hamnar i en situation där vi låter kostnaderna för det här området stiga för mycket. Det handlar också om att ger man på ett ställe kan det också hända att man får ta på ett annat ställe inom samma område för att få ekvationen att gå ihop. Vår målsättning är att under våren återkomma med förslag till lagstiftningsåtgärder på det här området. Tack fru talman.

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack fru talman! Utbildningsminister Ehn nämnde att möjligheten för studerande att arbeta under sina studier har ökat genom att nivåerna har höjts. Det skulle också vara intressant att veta hur många ungdomar som har jobb under studierna. Finns det jobb där ute för de här ungdomarna, förtjänar de verkligen. Finns det inget jobb så kan de faktiskt inte få det bättre. Då får man det sämre.

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! Jag har inte någon direkt statistik på det här just nu, men de diskussioner som jag har med de studerande från åländsk sida, som nu är ute och studerar är att det finns möjlighet att få ett jobb, framför allt sommartid, men också olika typer av kortare jobb, som kanske inte är attraktiva på arbetsmarknaden i övrigt utgående från att det handlar om begränsad tid osv. Min uppfattning är, utan att ha statistiskt belägg för det i det här läget, att det finns en möjlighet fortsättningsvis att tjäna pengar vid sidan av. Framför allt att under sommartid kunna tjäna så pass mycket som man bara hinner med utan att det påverkar vårt studiestöd. Det är en betydlig fördel i förhållande till det system som finns på finska sidan.

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack fru talman! Givetvis är det så. Har man dem så är det en betydlig fördel. Nu kom det tydligt fram att det är ministerns personliga uppfattning att man har jobb. Det kanske inte är sant. Det skulle vara bra om ministern kunde ta reda på det. Vi vet att arbetslösheten i november var 4,5 procent. Det är den högsta arbetslöshetsgraden sedan 90-talet på Åland så det känns lite ologiskt att alla studerande skulle få jobb när inte alla andra har jobb. Det skulle vara intressant att också statistiskt bevisa att det faktiskt är så att de studerande har jobb, så att de den vägen kan finansiera studierna. Visserligen kommer det här att leda till att studietiden förlängs, vilket också påverkar det samhällsekonomiska läget negativt, men det är en annan sak.

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! Det skulle vara intressant också om ledamoten Tony Asumaa kunde visa på att det faktiskt är på det sättet att studietiden förlängs för att man jobbar. Jag tror inte att det finns någon statistik på det heller, eller finns den så skulle det vara intressant att lyfta fram den också för de åländska studerandes del. Jag har inte sett att det visar på den biten.

När det gäller arbetslöshetsstatistik är det värt att notera att trots att den generella arbetslösheten har stigit så är det faktiskt så att ungdomsarbetslöshetsstatistiken under det senaste året har sjunkit för ungdomar under 25 år. Den har sjunkit med en procentenhet under samma tid som den allmänna arbetslöshetsprocenten har stigit. Det visar på att det finns vissa typer av jobb, medan vissa andra typer av jobb inte existerar. Det här beror på det klassiska, att vi har vissa problem när det gäller arbetsmarknaden. Det är också det som syns i det här sammanhanget. Tittar vi närmare på arbetslöshetsstatistiken, om vi ska penetrera den vidare, så kan vi konstatera att det är flest långtidsarbetslösa och framför allt äldre sådana.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Målet med att få de studerande att slutföra sina studier så fort som möjligt är givetvis viktigt. Till skillnad från situationen på rikshåll har vi det behovet. Det är viktigt att skapa en tillväxt i samhället genom en ökad befolkning och få en nettoinflyttning också, förutom födseln och det normala sättet för en befolkning att växa. Det som oroar mig lite måste jag fråga om, har landskapsregeringen diskuterat beredningsuppdraget gemensamt, med tanke på att socialdemokraterna via gruppledaren för en stund sedan bedömde förslaget som ett av de sämsta som uppenbarligen har presenterats här i lagtinget under senare år. Ifall ni har tagit beredningsuppdraget gemensamt så kunde ni kanske informera den socialdemokratiska gruppen om det.

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! Vad åtgärden syftar till delar jag ledamoten Perämaas syn på att vi har dubbla behov av att försöka vidta åtgärder. Vi ska både försnabba studietakten och vi ska försöka locka hem folk, vi behöver folk hit. Samtidigt är vi i samma situation i det att vi har en arbetskarriär som är alldeles för kort idag. Vi behöver få en arbetskarriär som är betydligt längre och då gäller det att se till att hitta åtgärder i båda ändor.

Vad gäller beredningen av ärendet har vi i sedvanlig ordning haft ett lagstiftningsPM till överläggning på landskapsregeringens bord. I det PM:et tar man upp att man ska analysera konsekvenserna av det slopade studielåneavdraget och att vi ska vidta åtgärder utgående från det. Det är alltså inte konkret sagt vad som ska göras. I det här PM:et ska man ta fram åtgärder som ska kunna göras.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Jag tycker ändå att vi i grund och botten är hyggligt överens. Ministern sade att den reservation och den åtgärdsuppmaning som vi har formulerat i text skulle vara begränsande för det uppdrag som ska göras. Kan vi tillsammans formulera en text till åtgärdsuppmaning som inte skulle begränsa ministern i det kommande värvet? Det kunde vara bra för ministern att förhoppningsvis ha ett enigt lagting, möjligen utan socialdemokraterna, som skulle ge sitt stöd för det arbete som ska göras.

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! Ledamoten Perämaa är på ett skojfriskt humör idag. Om jag och ledamoten Perämaa bytte plats för en liten stund tror jag inte att ledamoten Perämaa skulle behöva ha en vägledning i hur man tar sig vidare i form av en åtgärdsuppmaning, då åtgärden redan är på gång. Vi har kört igång ett arbete, vi har fattat ett beslut att åtgärder ska vidtas. Jag förstår faktiskt inte riktigt, förutom den komiska delen av det hela, att det här skulle vara någonting som skulle mig ett stöd i arbetet. Snarare kunde det vara så att ledamoten Perämaa kan uttala ett stöd och att jag känner råg i ryggen att gå vidare när det gäller oppositionens stöd för landskapsregeringens arbete.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Axel Jonsson, replik

Fru talman! Snacket om att vi borde ta fram ett system som i större utsträckning gynnar de åländska studerande att flytta hem genom att på något sätt anpassa studiestödssystemet, har vi hört ett tag från minister Ehn i den här talarstolen. Vi har haft många debatter om det. Ministern har bland annat tagit upp Grönlands system som ett exempel. Det här har bara varit snack och det har inte kommit några konkreta idéer. Man har sagt att man ska titta på det här. Nu får vi på bordet ett förslag som snarare går i fel riktning. De studerande får sämre avdragsmöjligheter för sina studielån när de flyttar hem. Borde det inte vara bättre att ha en sådan diskussion att se på helheten förrän man inför den här typen av förändringar i skattelagstiftningen, som de facto går åt fel. På tal om att skaffa långsiktiga lösningar för våra studerande och dem vi vill ha tillbaka.

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! Vad gäller takten är det på det sättet att vi har begränsade resurser när det gäller lagstiftningsarbetet. Vi tvingas till att göra prioriteringar mellan olika områden. Det har säkert gått att med skohorn tvinga fram saker och ting i en snabbare takt än vad vi nu har lyckats med. Så är inte fallet i alla fall. Vi jobbar kontinuerligt framåt med att försöka se till att göra förändringen och vi har tagit de beslut som behöver tas för att ta steget vidare.

När det återigen gäller själva verkningen av det här, handlar det om 22 000 euro som det är beräknat till på årsbasis att kosta, inledningsvis. Det här kommer att stiga vartefter som avdragets slopande får verkan. Ju fler som drar nytta av det desto mer pengar är det som skulle ha kunnat flyta in. Som sagt var, det jag har sagt här nu är att vi kommer att komma med ett förslag som inte begränsar oss som reservationen nu gör.

Ltl Axel Jonsson, replik

Fru talman! Återigen, borde man inte då, när man har ett arbete på gång när det gäller den här typen av åtgärder, haft systemet oförändrat också vad gäller avdragsmöjligheten för studielånet t.ex., så långt man bara kan i förhållande till de förändringar som görs på den finska sidan. Borde inte det ha varit utgångspunkten tills man har satt ner foten i det här arbetet och hittat ett konkret förslag på hur man ska lyckas satsa på de studerande och skapa goda incitament för att flytta hem. Det blir lite bakvänt att man nu kommer med en liten förändring åt fel håll och sedan ska man komma och rätta till den med en annan typ av åtgärd i ett senare skede, oklart när. Borde man ha försökt att hålla systemet oförändrat så långt det bara var möjligt, eller har ministern en annan uppfattning.

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! Satsa på de studerande har vi gjort i alla tider och gör fortsättningsvis. Jämförelsen med andra studiesystem är väldigt tydlig i det sammanhanget, det vill jag till att börja med ha sagt. När det gäller huruvida man ska göra en förändring eller inte är det så att när vi har avvikande regelverk på Åland, framför allt när vi har avdrag som inte finns på finskt håll, får vi betala också för uppbörden för dessa. Vad kostnaden i det här sammanhanget skulle bli har vi inte svart på vitt i det här läget, men vi vet att varje gång vi gör förändringar, framför allt när vi har egna avdrag, leder de till ökade kostnader. Jag skulle inte vilja att vi har en situation där vi lägger pengar på ökade kostnader för uppbörd utan att känna att vi har ett system som faktiskt är till fördel för att locka hem åländska studerande, eller har ett system som vi känner för att driva vidare på ett visst sätt. Därför har vi valt att köra det på det här sätt som vi nu har gjort. 

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Axel Jonsson

Fru talman! Det är en intressant debatt och en viktig sådan. Landskapsregeringen har slagit sig lite på bröstet med den här framställningen och sagt att nu kommer man att vilja satsa på att stärka köpkraften för de åländska konsumenterna. Det är givetvis positivt. Det är något som vi från Ålands framtids sida har drivit flera år under den här mandatperioden och i många budgetbehandlingar. Vi har bl.a. drivit frågan i samband med sjukkostnadsavdraget och lyft fram vikten av att bibehålla köpkraften i det åländska samhället. Vi har också drivit ett förslag där vi har försökt införa ett allmänt avdrag på två procent i fjolårets budgetdebatt utan att få desto mera stöd för det. Vi har försökt bibehålla kompensationen till kommunerna för att inte få höjda kommunalskatter, vilket vi har fått de senaste åren och som vi också får nästa år, för att bibehålla den åländska köpkraften och hålla styrfart i den åländska ekonomin. Nu kommer landskapsregeringen med ett förslag som åtminstone går i rätt riktning och det får vi vara glada för, till de största delarna i alla fall.

Tittar vi på skattepolitiken som sådan så sade finansutskottets ordförande Jörgen Pettersson att vi ska ha samma skattevillkor som våra kolleger på rikssidan, åtminstone våra företag. Det är något positivt i grund och botten. Det gör att man har en förutsägbarhet som är god och nyttig för det åländska näringslivet. Precis som kollegan ledamot Anders Eriksson lyfte upp så har det faktiskt kommit en hel del snabba förändringar, vilket det här också är ett exempel på, från rikshåll där man ser att det inte alls är förutsägbarheten som är motivet bakom förändringarna, utan det är för att försöka rädda den finska ekonomin.

Vi ställer också frågan om den finska skattelagstiftningen faktiskt är ett föredöme i dagsläget och någonting som vi ska följa i stor utsträckning med tanke på de resultat som det har gett det senaste decenniet och framför allt efter finanskrisen. Är den finska skattelagstiftningen optimal? Det tycker jag att man med fog kan ställa sig den frågan i dagsläget. Där borde vi från åländsk sida inte ha som huvudfokus att vi ska ha precis samma skattelagstiftning som i Finland, vi borde ha fokus på att utforma en skattelagstiftning som är optimal utgående från de åländska förhållandena. Det tankesättet saknar vi från Ålands framtids sida i spåren av den här framställningen och i de förslag som presenteras. Här konstaterar man att förslagen i grund och botten bidrar till att stärka köpkraften och så kopierar man dem rakt av utan att dess mera analysera om de är optimala för Åland eller inte. Kanske studielåneavdraget och ränteavdraget för bolån är ett exempel på det.

Samtidigt vill jag säga det att jag har förståelse för att man drar sig för att röra i de här frågorna när man ser på hur skattelagarna faktiskt är konstruerade. Det rör till största delen kapitalinkomstbeskattningen, men tack vare att underskottsgottgörelsen, som man också kan göra, påverkar den åländska kommunalskatten och de åländska kommunernas ekonomi. Det om något visar väl komplexiteten i den här typen av lagstiftning. Det visar också på problemet med att trots att vi har behörighet över kommunalskatterna så medför det mycket byråkrati, när vi ska göra små förändringar som kunde vara viktiga för det åländska samhället. Det här är något som vi måste ha fokus på att lösa i framtiden om vi vill bedriva en aktiv och verkningsfull skattepolitik.

Mot den bakgrunden är också den här diskussionen om vilken inställning vi ska ha i skattefrågorna oerhört relevant och intressant. När vi flera av oss kom hem igår efter förhandlingar i Ålandskommittén om precis de här frågorna, framtidens skattesystem bl.a., ser vi att vi har ett uppenbart problem av att förklara också behovet av skattebehörighet när vi inte använder den lilla skattebehörighet vi har i dag. Det är en debatt som förs i det åländska samhället och det är någonting som vi måste bli bättre på. Vi har en stor del av skattebehörigheten redan idag genom kommunalbeskattningen. Här är ett exempel som vi har på bordet, men vi väljer att kopiera den finska lagstiftningen rakt av. Det är klart att det blir svårt att motivera att vi måste utveckla den här möjligheten framöver. Det finns goda motiv, men vi gör det inte lättare med den här typen av skattepolitik. Det ska sägas.

Tittar vi på studielåneavdraget och ränteavdraget för bolån, som är en viktig signal till en viktig målgrupp att vi vill satsa på er om ni väljer att flytta till Åland eller att bosätta er här efter avslutade studier och faktiskt satsa på en framtid, kanske bygga ett hus och få avdragsrätten för bolån, så är det någonting som man borde analysera mycket, mycket noggrannare än vad man gör i det här lagförslaget. Jag fick vissa signaler både från ministern och från annat håll här i salen tidigare om att det är något att satsa på. Den målsättningen delar vi helt och hållet från Ålands framtids sida. Det är dock lite märkligt att nu gå in för att göra försämringar på det här området, som man väljer att göra från finsk sida. Det handlar inte om så stora summor i sammanhanget, men det handlar om ganska viktiga signaler och det handlar om ganska riktade signaler till en viktig målgrupp.

Det är ju så att målgruppen som precis väljer att ta ett bolån och har studielån att betala av är ofta unga, högutbildade, tidigare studerande som väljer att flytta till Åland. Vi vet att det här är en av de mest kritiska målgrupperna att nå ut till, att försöka få att flytta till Åland. Om vi ska lösa det problem som ofta lyfts upp från näringslivets sida, nämligen kompetensförsörjningen, är den här målgruppen precis den som vi ska rikta oss till och det här är den typen av åtgärder vi kan använda oss av för att skapa verkliga ekonomiska incitament för den här målgruppen att flytta till Åland. Vi borde analysera det, vi tycker inte att man har gjort det i så stor utsträckning i det här lagförslaget. Vi förstår den administrativa sidan, men inte heller har man analyserat den. Det vittnar ministerns anförande om här tidigare. Man har inte undersökt hur mycket det skulle kosta att administrera en förändring. Personligen har jag svårt att se att det skulle medföra några större kostnader, eftersom man de facto har administrerat ett sådant system fram till dagens datum, om man skulle ha det systemet oförändrat framöver, men man har inte ens gjort en analys av om vi kunde använda oss av det nuvarande systemet på Åland framöver. Det är beklagligt, det borde vi ha gjort för att få ett underlag till en sådan debatt här i lagtinget idag.

Det är sist och slutligen så att det ska löna sig att arbeta. Det har blivit en klyscha i politiken i nordiska sammanhang under flera år. Tittar vi på just dem som väljer att flytta hem efter sina avslutade studier, väljer att arbeta, de skuldsätter sig, bygger ett hus och satsar på att bli en del av det åländska samhället och bygga sig en framtid här. Är det faktiskt så att vi med de här åtgärderna nu ska välja att höja skatterna och lägga ytterligare skattebördor på de här grupperna, det är faktiskt tveksamt. Det handlar inte om så stora summor i det här sammanhanget, men principen är ändå viktig att vi reflekterar över här i salen när vi gör den här typen av förändringar.

Summa summarum, fru talman, det är bra att man från landskapsregeringens sida väljer att satsa på att stärka köpkraften, men man borde ha analyserat frågorna mera på djupet och ställa sig frågan om det här är optimalt utifrån åländska förhållanden. Det gynnar vår trovärdighet i argumentationen för utvecklad skattebehörighet på Åland, det gynnar också våra ambitioner att lyckas locka tillbaka den kritiska målgruppen för framtidens tillväxt, som de här unga nyutbildade studerande faktiskt är.

Vicetalman Roger Jansson, replik

Tack fru talman! Jag undrar om det är lite skämmig självstyrelsepolitik att propagera för att vi ännu mera ska använda kommunalskatteinstrumentet för att ersätta avsaknaden av statsskatteinstrumentet i vår verktygsbox. Det resulterar nämligen i det som vi har läget idag. Vi har hört vår kollega Runar Karlsson säga att i Saltvik är den reella skatteprocenten mellan 10-12 procentenheter på grund av att vi använder kommunalskatteinstrumentet för att ersätta vår brist på statsskatteinstrumentet. Det innebär att skulle vi använda det mycket mera, vilket Ålands framtid propagerar för, får vi en ännu större snedvridning av situationen. I Mariehamn, som är en annan kommun på Åland, är det nästan full procentsats, den reella skatteprocenten.

Ltl Axel Jonsson, replik

Fru talman! Det blir närmast ett teoretiskt resonemang, även om det är intressant. Tittar vi på den här typen av avdrag, där vi de facto kompenserar kommunerna för inkomstbortfallet, blir resultatet för kommunen inte vare sig plus eller minus med en sådan här förändring eller ett sådant förslag. Visst kan man resonera att den reella skatteintäkten blir lägre, men samtidigt blir den totala intäkten densamma om vi kompenserar ett avdrag fullt ut över landskapsbudgeten.

Vicetalman Roger Jansson, replik

Fru talman! Resultatet för kommunerna blir oförändrat under förutsättning att man skapar ett tillräckligt invecklat och ogenomskinligt system för landskapsandelssystemet. Om Saltvik, som ett exempel, råkar ut för det här, tack vare alla avdragssystem vi har i kommunalbeskattningen, är deras skatteprocent reellt så lågt att de istället får en hel del landskapsersättningar. Då får man till slut ett så invecklat och ogenomskinligt system att det inte finns någon chans att skapa rättvisa i det. Låt oss glömma den diskussionen i huvudsak och anstränga oss på att få statsskattebehörigheten. Det är det enda rimliga instrumentet för att använda skattepolitik i olika politikområden, när det gäller studier, när det gäller sociala stödformer osv. osv.

Ltl Axel Jonsson, replik

Fru talman! Vi har tydligen lite olika syn i den här frågan vtm Roger Jansson och jag. Jag menar att det är klart att vi ska använda de möjligheter som finns i dagsläget. Att koppla ihop olika avdrag i kommunalbeskattningen, som vi kompenserar från vår sida här i salen, med landskapsandelssystemet har jag svårt att förstå. Det är klart att det blir en komplex helhet, men så är det med skattelagstiftning. Vi ska givetvis sträva till att vi ska skapa ett enklare system. Självklart ska vi tillsammans se till att vi får statsbeskattningen också så att vi kan använda det instrumentet i större utsträckning. Nog måste vi kunna bedriva en konstruktiv skattepolitik till dess från den här salen och inte begränsa oss utifrån olika farhågor vi har utan se på möjligheterna och se var vi faktiskt kan stöda och åstadkomma den politik, som följer de ambitioner som vi har. Vill vi locka hem studerande, vill vi locka hem den här målgruppen, ska vi också kunna satsa på dem med de instrument vi har idag.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! För att locka hem de studerande som har tagit sina examina så är en välfungerande arbetsmarknad och välbetalda arbetsplatser som ger goda karriärsmöjligheter den bästa moroten, att vi har en fungerande arbetsmarknadspolitik. Själv ser jag om det finns ett utrymmer framöver för att förbättra för de studerande så borde man rikta det utrymmet till de studiestöd som finns, för att de som studerar så effektivt som möjligt ska kunna utföra och slutföra sina studier för att komma in på arbetsmarknaden. Det här avdraget som man talar om här kan säkert fylla sitt syfte, men samtidigt måste man ibland ställa sig frågan vilka som ska betala skatt i det åländska samhället i framtiden. Är det inte de välutbildade som samhället har satsat utbildning på och som har fått goda arbetsplatser. Vem ska betala skatt, är det de som är kassörskor på Kantarellen som ska betala skatten.

Ltl Axel Jonsson, replik

Fru talman! Det kan faktiskt vara kassörskor på Kantarellen som flyttar hem och får ett sådant arbete i den här typen av dåliga ekonomiska tider. Den typen av argumentation skjuter fel, men däremot får man vara positiv till att den borgerliga sidan i finansministern har vaknat lite till liv. Det är klart att det är viktigt att betala skatt, givetvis är det så men samtidigt handlar det om att vi har ett studiestöd som är konkurrenskraftigt idag. Ja, efter Danmark har vi Nordens bästa studiestödssystem, förmodligen är det konkurrenskraftigt. Ska vi lägga mera resurser på det, kan man kanske tänka sig. Samtidigt ger det en viktig signal att vi utöver den vackra åländska naturen och det konkurrenskraftiga åländska näringslivet kan erbjuda våra studerande att dra av sina studielån om de väljer att flytta hit. Det är en möjlighet som man inte har i Finland eller i Sverige, men någonting unikt som vi kunde erbjuda på Åland och en möjlighet som vi borde titta närmare på. Det handlar om att övertyga dessa studerande att faktiskt flytta hem.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! I huvudsak tycker jag att ledamot Axel Jonsson hade ett bra anförande som erkänner att vi faktiskt försöker föra en politik som skapar en köpkraft i det åländska samhället. Det är jag tacksam för. Jag var också provocerande i min replik för ofta gör man det lite för lätt för sig här i lagtingets talarstol. Det kommer bara förslag på hur man ska lätta på beskattningen, det är avdrag och lägre skatteprocent och det ena och det andra. Samtidigt ska vi upprätthålla den högsta kvaliteten i Norden och i Europa egentligen här på Åland. Den här ekvationen går inte ihop och vi måste faktiskt våga ta ansvar och se till att vi får en fungerande helhet.

Ltl Axel Jonsson, replik

Fru talman! Hur vi väljer att finansiera den här satsningen har vi olika uppfattning om. Det är någonting som vi kommer in på i budgeten här snart så vi ska inte fördjupa oss i det resonemanget. Samtidigt är det så att öka skatteintäkterna handlar inte alltid om att öka procentsatserna, det handlar om att skapa incitament, i det här fallet för dem som inte betalar en enda cent i skatt till det åländska samhället genom att jobba i Sverige eller kanske i Finland. Att få dem att flytta hit, ge dem en liten morot genom ett avdrag för sina studielån så kommer de att bidra mångfalt till den åländska ekonomin och till de åländska kommunalskatteintäkterna framöver. Det handlar alltid om en balansgång, skapa goda incitament, få bort den här typen av flitfällor som finns i det åländska samhället så kan vi öka skatteintäkten och kanske behålla procentsatserna oförändrade eller lägre. Det handlar om en komplex helhet som vi har varit inne på, men vi behöver analysera den här typen av möjlighet, framför allt måste vi tänka efter förrän vi genomför förändringar. Det är faktiskt det som det handlar om. På studielånesidan och räntesidan för bolån är det vi som har ansvaret för de förändringar som vi gör. Det kan vi inte skylla på Finland utan vi måste analysera vad det här innebär för det åländska samhället. Är det här optimalt för att locka hem studerande, att ge företagen den kompetens som de skriker efter? Tack!

Talmannen

Replikskiftena är därmed avslutade.

Ltl Anders Eriksson

Fru talman! Först en kort kommentar. Som jag sade i en replik blev jag förvånad när finans- och näringsutskottets ordförande Jörgen Pettersson presenterade betänkandet och ungefär sade att det skapar förutsättningar för det åländska näringslivet om man följer det finska skattesystemet. Det förvånar mig och därför begärde jag i en replik en förklaring på hur man riktigt tänker. Vi vet alla och det var ledamot Pettersson inne på inledningsvis i sitt anförande, hur den finska ekonomin ser ut, en ekonomi som vi är kopplade till, det kommer ganska snabba skattehöjningar. Att det skulle vara någon förutsägbarhet bara för att vi följer det finska skattesystemet var ett väldigt förvånansvärt uttalande. Det är de facto så att ändringarna kommer så snabbt att inte ens landskapsregeringen vet vad som händer och sker, ännu mindre det åländska näringslivet. Har vi det här i vår hand är det klart att man ska ha en noggrann dialog med det åländska näringslivet just för att skapa förutsägbarhet, men nu släpar vi bara med. Jag blev lite förvånad. Det är inte speciellt gentlemannamässigt att i sista replik dra till med någonting som är uppenbart vilseledande, dvs. att Ålands framtid tydligen vill ha högre skatt på det åländska näringslivet. Det är en ganska tråkig debatteknik. Det är svårt att känna igen det tidigare självstyrelseprogressiva partiet, centern, det måste jag säga.

Fru talman! Det var inte det jag begärde ordet för. Reservationen som ledamot Mats Perämaa har lämnat in innehåller ganska många intressanta saker. Nu är huvudreservanten inte här, men jag fortsätter ändå. Det sägs att man efter avslutade studier skulle möjliggöra att man får göra ett avdrag på studielånet och för att få avdraget måste man flytta tillbaka till Åland. Jag erkänner att jag har varit tveksam till förslaget tidigare, men jag har inte analyserat det heller så noggrant. Det är en ganska god tanke. Jag håller inte alls med ledamoten Barbro Sundback som sade att det här var ett bottennapp, tvärtom är det en intressant tanke och jag tycker att landskapsregeringen kunde ta det här till sig och analysera det ganska noga.

Motiveringarna i reservationen är också bra där det sägs att Åland är beroende av tillväxt, någonting som vi från Ålands framtids sida har påpekat i tre års tid. Det sägs också att både det privata näringslivet och det offentliga arbetslivet kräver tillgång på kompetent arbetskraft. Det som fick mig att fundera lite är det som sägs att den målgrupp för inflyttning självklart bör vara åländska ungdomar som valt att studera utanför Åland och som genom sitt släktskap och genom sin uppväxt redan har starka band till Åland.

Det började ringa en klocka bak i huvudet på mig, att alla de utredningar som ÅSUB gjorde på den tiden när svenska språket var viktigt för de flesta partier, bl a 2008 gjordes en väldigt bra utredning, pekade på att det var just på det sättet. Rapporten jag tänker på är nr 8 från 2008 Den åländska flyttningsrörelsen ur ett arbetsmarknadsperspektiv. Det framgår av rapporten att i dagsläget var fjärde inflyttad till Åland är en återflyttad infödd ålänning, precis det som reservationen tar fasta på. Det sägs vidare: ”Andelen av de inflyttade som arbetar som företagare är något högre än motsvarande andel av alla sysselsatta på Åland. Var femte återflyttad infödd ålänning är företagare, att jämföra med var tionde av inflyttade som är födda på någon annan plats.” Om vi tar fasta på tillväxten är det här oerhört intressant. Det sägs att rapporten drar slutsatsen att det tydligen finns goda möjligheter att den åländska arbetsmarknaden kan tillföras den typ av högre utbildad kompetens som man är i behov av, om de rätta förutsättningarna skapas för dem som vill återflytta. Då tror jag att det skatteavdrag som liberalerna pekar på absolut kan ha en effekt. Därför kommer vi från Ålands framtids sida att stöda den.

Det finns de facto också, det visar den här rapporten och väldigt mycket annan fakta, en mycket, mycket viktigare faktor om vi vill få återflyttning och om vi vill få tillväxt. Det är när det sägs i den här utredningen som ÅSUB gjorde, att uppfattningen om behovet av kunskaper i finska på den åländska arbetsmarknaden skiljer sig mellan de utflyttade och de inflyttade. Fyra av tio utflyttade infödda ålänningar som sökt arbete på Åland uppgav att kravet på finska hade försvårat för dem att få arbete här, alltså hela 39 procent.

Jag vet, fru talman, att jag börjar hamna lite på sidan om ärendet så därför ska jag sluta. Jag vill avsluta med det som de sade i rapporten: ”Rapporten konstaterar avslutningsvis att hur allvarligt man anser detta språkdilemma vara och vilka slutsatser för organisationerna för den åländska politiken och ekonomin drar av detta, är en politisk och inte en vetenskaplig fråga”. Jag har tyvärr noterat att svenska språket för många är en icke-fråga i dagens läge och det bekymrar mig. Situationen är knappast bättre nu än vad den var 2008. Det finns en ganska tråkig uppgivenhet när det gäller den här frågan, en uppgivenhet som kan göra att det åländska samhället kan se ganska annorlunda ut.

Avslutningsvis, skattedraget tror jag att kan ha en effekt och därför hoppas jag att man från landskapsregeringens sida kan titta noggrant på förslaget. För så väl känner jag den åländska folksjälen, om den inte har ändrat sig alltför mycket, att har man möjlighet att få ett skatteavdrag vill man gärna ta det. Vill vi prata tillväxt, vill vi prata återflyttning behöver vi ta krafttag när det gäller det svenska språket.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack fru talman! Var sak har nog sin tid och det är säkert samma sak med skatterna. En effekt som mycket väl kan bli utfallet av det som ledamot Anders Eriksson föreslår är att de åländska företagen hamnar i en sämre situation än de finländska. Det kan gå andra vägen också. Det känner man inte riktigt till. I dagens läge lever vi i den verkligheten där de flesta affärer görs gentemot Finland. Om det kan man tycka vad man vill, men det är fakta idag. Då vinner alla på att man kan lita på att de skattesatser som gäller för konkurrenser i Finland gäller även här, ungefär på samma sätt då man försöker få vårt bidragsväsende att motsvara det som gäller i Finland. Om det är rätt eller fel är en annan fråga, men jag tror att i dagens läge vinner våra företag, många av dem med verksamheter även i Finland och bortom, på förutsägbarhet.

Ltl Anders Eriksson, replik

Fru talman! För det första, ltl Pettersson, föreslår jag ingenting överhuvudtaget utan det enda som jag har sagt är att vi från Ålands framtids sida stöder liberalernas reservation för vi tycker att det är ett bra förslag. Vad jag begärde ordet för var just det här att vi skulle skapa en så stor förutsägbarhet om vi fick allt lika som i Finland. Ltl Petterssons resonemang håller inte alls ihop mera för i nästa ärende när vi börjar prata om budgeten skriver faktiskt finans- och näringsutskottet att med tanke på den ekonomiska utvecklingen i Finland, måste vi mera börja vända oss till Sverige om vi ska kunna göra bra affärer och få tillväxt. Det här resonemanget, att man ska kopiera allt rakt av såsom det är på finska sidan, håller inte.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack fru talman! Det lät lite yvigt när ledamot Eriksson inte riktigt kan hålla sig till de ämnen som det ska vara. Ibland är det finska språket och så är det budgetbetänkande, ibland blir det Sverige. Det här handlar om skattelagstiftning. Resonemanget fördes kring nivån på skatterna och att det är svårt att exakt slå fast den åländska kommunalbeskattningen idag, eftersom riksdagen inte är klar med sitt arbete. När det gäller budgetbetänkande ska jag alldeles strax återkomma till det.

Ltl Anders Eriksson, replik

Fru talman! Som jag sade är det en tråkig debatteknik att smälla till i sista repliken. Därför tänker jag inte göra detsamma. Var och en får fundera vem som har den mest yviga debattekniken i den här plenisalen. Den fråga jag ställde handlade uttryckligen om den presentation ltl Pettersson själv gav. Där sade han att det skapar betydligt större förutsägbarhet för det åländska näringslivet om vi följer det finska skattesystemet jämfört med om vi skulle tänka själva, jämfört om vi skulle utarbeta ett skattesystem som är anpassat för åländska förhållanden. Det gjorde mig förvånad och därav ställde jag frågan.

Talmannen

Replikskiftet är därmed avslutat. Begäres ordet?

Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslagen var för sig i deras helhet.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring och temporär ändring av kommunalskattelagen för landskapet Åland för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 1 § landskapslagen om kompensation för uteblivna inkomster från beskattningen av kapitalinkomst för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om temporär ändring av landskapslagen om landskapsandelar till kommunerna för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om kompensation till kommunerna för sjukdomskostnadsavdraget 2014 och 2015 för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Lagförslagens första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.