Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Diskussion.

Minister Mats Perämaa

Fru talman! Ändringar i skattelagstiftningen 2017, så lyder rubriken för det som landskapsregeringen förelägger för lagtinget att behandla och fatta beslut om.

Detta är en väsentlig del i det konkurrenskraftsarbete som regeringen Sipilä i Finland gick in för efter tillträdet för ett och ett halvt år sedan. Diskussionen gick via lagstiftning som skulle öka konkurrenskraften för att sedermera landa bra nog i ett paket där arbetsmarknadsparterna enades genom avtal på rikshåll om vissa lönereduceringar för arbetstagare, för att sedan istället komma i åtnjutande av skattereduceringar där skatterna sänktes för att bibehålla köpkraften. Lönerna minskar något men skatterna minskar också så att köpkraften bibehålls. Landskapsregeringen har ända sedan kunskapen kom om planerna för att höja konkurrenskraften på finsk sida sagt att det är skäl att vi på landskapet inför samma eller motsvarande åtgärder och det har vi gett till svar både i skrift och muntligen till riksregeringen.

Arbetet med avtal om vissa lönereduceringar pågår som bäst mellan arbetsmarknadsparterna i enlighet med de rutiner och procedurer man följer när man ska avtalar om frågor.

Landskapsregeringen vill genom förslaget komma emot med den andra delen av konkurrenskraftspaketet dvs. föreslå skattesänkningar också på Åland för ålänningar. Den som läst förslaget kan notera att det krävs till vissa delar att lagtinget går in i landskapslagstiftningen och ändra avdragen för att vi ska uppnå det, till vissa delar träder riksåtgärderna i kraft per den behörighetsfördelning vi har och på de sätt vi satt rikslagar i kraft på Åland.

För skattebetalaren betyder det att det kommer att bli förändringar i avdragsförmånerna på följande punkter. De första blir direkt ett resultat av, om lagtinget så beslutar, att i ändrar i den lagstiftning som vi har gällande kommunalskatteavdrag. Det föreslås ett ökat avdrag för inkomstens förvärvande, i Sverige använder man begreppet jobbskatteavdrag, för den som har inkomster som kommer från arbete får ett lite ökat avdrag, lite mer pengar kvar i plånboken. Om förslaget antas, införs ett pensionsinkomstavdrag. Den som har pensionsinkomster kommer på ett motsvarande sätt få ett lite högre avdrag, vilket förbättrar situationen något för pensionärer. Grundavdraget höjs vilket är en åtgärd för att stärka situationen för låginkomsttagare. Människor med lägre inkomster gynnas mera av de avdraget än höginkomsttagare.

Ytterligare förbättringar för den enskilde ålänningen till följd av rikets åtgärder som en följd av de beslut som har fattats i riksdagen, är att ett småföretagaravdrag införs vars mål är att småföretagare som inte bedriver sin verksamhet i form a aktiebolag ska få en motsvarande skattenytta som samfunden fick tidigare då riksdagen gick in för att sänka samfundsskatten. Nu får småföretagare samma nytta.

Det blir vissa förbättringar i hushållsavdraget så att människor som anlitar entreprenörer för t.ex. reparationsarbeten i sina hem får ett lite högre avdrag, för att få igång hjulen på det här området också.

Det sker en förändring i vem som betalar vissa pensionsavgifter, arbetsgivaravgifter. Förut har arbetsgivaren betalat avgifterna nu förs de över på arbetstagaren men arbetstagarens skatter sjunker genom att avgiften dras av från det beskattningsbara lönebeloppet.

Sammantaget av åtgärderna får vi en effekt som har beskrivits i det budgetförslag som lagtinget remitterade till utskottet, i förhållande till kommunerna så att skatteintäkterna för kommunerna sjunker med 3,7 miljoner euro för att ändå lönereduceringsåtgärderna minskar lönekostnaderna för kommunerna som arbetsgivare med 2,4 miljoner euro. Ni minns alla att landskapsregeringen beskrev att det blev ett netto minus för kommunerna på 1,3 miljoner euro som landskapsregeringen gick in för att i princip kompensera genom att inte genomföra de minskningar i landskapsandelarna med 1,5 miljoner som tidigare hade aviserats.

Hörande till det här ärendet kan vi alla konstatera att kommunerna har satt sina skattesatser för 2017 och de farhågor om att kommunerna skulle höja skatterna inte har blivit så utan tvärtom bibehåller kommunerna skattesatserna ungefär som tidigare och sänker dem totalt sett lite grann. De små skattesänkningar som kommunerna genomför kan läggas till dessa åtgärder som påverkar den enskilde skattebetalaren i en positiv riktning.

Ltl Axel Jonsson, replik

Konkurresraftsavalet strävar till att sänka skattetrycket något för att få fart på tillväxten i Finland och vi har haft samma ambition på Åland.

Vill problematisera det som finansministern var inne på att det finns en risk när man inte kompenserar kommunerna med det inkomstbortfall som det innebär, att kommunerna på lång sikt blir tvingade till att höja kommunalskatten.  Därför är det viktigt att man granskar den kalkyl landskapsregeringen har gjort där man bl.a. menar att kommunerna skulle få in 300 000 extra i samfundsskatter, vad baserar man kalkylen på? Att vi inte ytterligare ser att kommunernas samfundsskatter kanske inte stiger med 300 000 och att vi ytterligare tvingar dem till kommunalskattehöjningar framöver.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Vi får öppet och ärligt säga att kalkylerna baseras på de underlag som legat till grund för beräkningarna på rikshåll när man tog fram konkurrenskraftspaketet. Vi har försökt att göra bedömningar och applicera det på åländska förhållanden, vi levererar material till finans- och näringsutskottet som behandlar frågorna via budgeten, egentligen samma frågor så de kommer att få ta del av finansavdelningens kalkyler.

Man måste berömma att det ger en effekt. Det är oerhört svårt att på förhand veta exakt hur mycket mera vinster företaget kommer att generera och den vägen betala mera samfundsskatt. Det finns givetvis en osäkerhet.

Ltl Axel Jonsson, replik

Från kommunernas sida har man varit tveksamma till kalkylerna, kan man faktiskt lita på att de faller ut på det sättet. Det vi vet med säkerhet är att 1,3 miljoner kommer man att bli av med men det kan eventuellt bli mera beroende på hur möjligheterna att minska personalkostnaderna och eventuellt ökade samfundsskatter faller ut. Det är viktigt att man har det bakom örat för att man inte ska uppnå den effekt som vi under förra mandatperioden var ganska eniga om med finansministern, att vi inte ska sänka landskapsandelarna och få en höjd kommunalskatt som effekt och höja skattetrycket på Åland, då blir konkurrenskraftsavtalets implementering på Åland direkt kontraproduktivt.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Sant, men man måste komma ihåg att hela grunden för förslaget är att få hjulen i rullning både i Finland och på Åland. Det betyder att företagen ska kunna expandera, anställa mera människor, skattekakan ska bli större. Vi måste våga tro på att skattepolitik ger effekter, det är vi eniga om och den diskussionen har vi fört tidigare. Avdrag kan ge positiva effekter, det ska skapa mera arbetsplatser i Finland och förhoppningen är att det också skapas mera arbetsplatser på Åland.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack talman! Minister Perämaa vet att förhandlingar om den kommunala sektorns arbetsmarknadsavtal, Akta huvuddelen av de anställda, pågår som bäst och då är detta skrivet mer som att man ska ta för givet att vi kommer att få en exakt modell av det finska avtalet. Det är ett antagande som landskapsregeringen har gjort men som ministerns sade är det svårt att uppskatta effekterna i övrigt för att se vad som kommer.

När landskapsregeringen framställer sänkningen av landskapsandelarna och den uteblivna kompensationen för den faktiska nettominskningen som drabbar den lokala kassan som om det skulle ha skett i samråd, är det inte trots kommunernas invändningar som kanske borde vara det rätta.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! En sådan formulering är helt korrekt. Kommunerna har säkerligen som utgångspunkt att man skulle kompensera skatteavdragen fullt ut och inte sänka landskapsandelarna, bibehålla dem på tidigare nivå. Men å andra sidan har landskapsregeringen sagt att kommunerna får vara med och ta en del av bördan för de inbesparingar som ska genomföras. Formuleringen ”i samråd” har kommit till för att landskapsregeringen har samrått med kommunerna och gett beskedet via två samråd där vi först hade ett annat förslag, hörde på kommunerna och kom fram till detta förslag och nu genomförs det. Samråd har skett men det vore fel att säga att kommunerna tycker att det här är det allra bästa men vi lade ändå ett bättre förslag än det ursprungliga enligt kommunerna.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack för förtydligandet. Ordvändningen kunde vara annorlunda med tanke på kommunernas grundinställning att saker och ting borde kompenseras. I det kommunala livet representerar jag en kommun som har andra finansiella förutsättningar än de flesta men trots det är det helheten som ska räknas.

Vill ta upp företagaravdraget, låt mig påstå att det är med ett slag i luften för den betydelse som aviseras bl.a. i remissdebatten om budgeten för nästa år är ett slag som inte kommer att ge effekt. Den typen av företagare, bolag som skulle uppvisa förvärvsinkomster att det skulle ha någon egentlig betydelse, tillåt mig tvivla att det har någon effekt. Där kunde landskapsregeringen ha tagit ett större grepp om saken.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Beroende hur det går med SOTE-diskussionen och vilka avdragsmöjligheter vi har i framtiden, kan inte gå in på den i en replikväxling. I grunden är ett småföretagaravdrag en god sak och vi borde vara mera framåtsyftande i den egna lagstiftningen och möjligen i framtiden vara lite mera aktiva. Det är inte fråga om så mycket pengar för de enskilda småföretagen men hela paketet har ändå, bedömer vi en psykologisk effekt på hela ekonomiska näringslivssituationen i Finland och förhoppningsvis också på Åland. Som paket måste det betraktas som något positivt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Tack för ett intressant anförande. Det som slår mig när jag läser förslaget är att man hela tiden skriver att det är på samma sätt som i riket, ni var inte tvungna att skriva det exakt så. I riket har vi en regering som består av samlingspartiet, centern och sannfinländarna, betyder det nu plötsligt att idag tycker ni om sannfinländarnas politik?

Talmannen

Talmannen påpekar igen att replikskiftet bör rikta sig till huvudanförandets substantiella innehåll.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Blir tvungen att komma in på det som anfördes. Så länge sannfinländarna för en politik som höjer konkurrenskraften i landet och vi kan föra en motsvarande politik på Åland där man sänker skatten för innevånarna istället för att införa en båtskatt kan jag faktiskt fördra även en sannfinländsk politik.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Varför har ni exakt citerat eurobeloppen, procenten, avdragsbeloppet osv. i detalj kopierat oberoende vem som lagt fram?

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det är en oerhört intressant diskussion och vi borde föra mera skattepolitiska diskussioner här. Skulle gärna ha sett att kommunalskatteavdrag kunde ha genomförts tidigare på det här området. Just i detta specifika fall har vi sagt att vi ska genomföra samma eller motsvarande åtgärder på rikshåll. Det har vi sagt åt arbetsmarknadsparterna, det är ingången i de avtalsförhandlingar som pågår nu och då blir det mera logiskt och förståeligt om vi från vår sida går in för det vi har sagt.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl John Holmberg

Tack, fru talman! Ändringar i skattelagstiftningen 2017 är givetvis mycket positivt för hela samhället. Syftet mot en ökad tillväxt är självklart. Pensionärer, låginkomsttagare, företagare många kommer att dra nytta av detta. Köpkraften ökar när det blir mer pengar i plånboken och hjulen börjar snurra ännu lite fortare, vilket snabbt kommer att smitta av sig och skapa en positiv trend i sig. Huvudsyftet att öka konkurrenskraften, vilket på sikt kommer att generera fler direkta arbetsplatser och större skatteintäkter. I Finlands går det just nu att hitta flera positiva signaler från den finska ekonomin och en förbättring av konkurrenskraften kommer att förbättra vardagen ytterligare. Givetvis är det ytterst viktigt att Åland inte hamnar i en negativ konkurrenssituation gentemot Finland.

Idag har vi nåtts av den fantastiska nyheten att Viking Line beställer nytt tonnage. Givetvis är ett företag som t.ex. Viking Line helt beroende av att köpkraften är god. Hela åtgärdens syfte är att öka den totala skattekakan, genom att förbättra efterfrågan, företagandet och antalet arbetsplatser.

Ltl Göte Winé

Tack, fru talman! Det diskuteras ofta att köpkraften bli starkare. Det är förbättringar för den enskilde ålänningen, även att hjulen kommer att snurra. Reagerade när man pratar om att arbetstagaren ska ta över ansvaret för den kostnad som tidigare har varit på arbetsgivaren, istället kompenseras arbetstagaren med minskade skatter och avdrag, vilket innebär mindre skatt för kommunerna. När man lyssnar på politiker tycker de att avdrag är bra, det får hjulen att rulla, det stärker näringslivet. Glöm inte att det minskar kommunernas skattekraft och därmed service till invånarna.

Jag har själv sagt att kommunerna ska ta ett större ekonomiskt ansvar, de ska inte vara beroende av landskapsregeringen. Vi har pratat om landskapsandelarna och arbetet med reformen och under våren kom ändringar genom att man märkte att SOTE-reformen tagit fart och vad det får för innebörd för våra åländska kommuner.

Avdraget för småföretagarna är bra men däremot har vi en del att se på hur man kan hjälpa dem framförallt vad det finns för andra skattelagar. Mycket av de ändringar man har gjort i skattelagstiftningen i riket är för stora företagare, våra småföretagare kommer i kläm genom den rapportering som krävs. En hälsning till finansministern, här måste man våga se på hur man stöttar det. All rapportering som ska göras, det har blivit betydligt mer administrativt i dagens läge.

Ser vi på lagförslaget så har ekonomiskt svaga kommuner en utmaning idag att klara ekonomin och den service som följer med den. Här tar man en lag men vi vet inte vad det blir för konsekvens i respektive kommun. Vi får en summa vad det sparar in för kommunerna. I min kommun har vi minskade utgifter på semesterersättning på 40 000 euro men vi vet inte vad avdraget blir för oss och har inte heller möjlighet att titta och räkna på vad det blir. Är det hållbart att vi idag har kommuner som är så känsliga för förändringar att vi inte vet om vi klarar av detta?

Med dessa ändringar som är bra för den enskilda individen men vi har inte tillräckligt starka kommuner för att klara av det. Vi ser kommuner idag som sänker skatten trots den osäkerhet vi har för framtiden, det är bara att gratulera invånarna och politikerna i kommunerna. Sedan har vi kommuner som funderar om de klarar av de lagstadgade detta år eller måste vi höja skatten.

Med all respekt till regeringen när vi går vidare med lagförslaget och man pratar om ett ökat ekonomiskt ansvar så måste en kommunreform komma. Visst är det bra med kamp och tävling mellan kommunerna som man gärna pratar om. Med denna lagändring befarar jag att det kan bli en större skillnad, nu skiljer det tre skatteprocent mellan kommunerna på Åland och det anser jag att inte är ett likvärdigt Åland vi har idag. Det börjar bli för stora skillnader och det är något som drabbar den enskilde kommuninnevånaren.

Har hela tiden sagt att kommunerna ska ta ett större ekonomiskt ansvar och det gör man genom att man inte blir kompenserade för minskningen, men då måste vi också se vad vi gör i kommunreformsfrågan. Det är de mindre kommunerna som tar allt mera stryk. Finansministern sade att kommunförbundet har sagt att detta förslag är bättre än det ursprungliga. Jag kommer att ta det vidare för i så fall gör inte kommunförbundet sitt jobb genom att prata för alla kommuners möjlighet, då följer man de stora elefanterna och ser vad de vill och glömmer de mindre kommunerna.

Minister Mats Perämaa, replik

Tack, fru talman! Vill återigen säga att hela avsikten med förändringarna som helhet där man ska öka konkurrenskraften i Finland och samma behov har vi på Åland, ska leda till att skattekakan växer och flera personer kommer i arbete. Ett kortsiktigt bortfall i skatteintäkter ska leda till ökade skatteintäkter på sikt vilket är grundmålsättningen med paketet.

Ltl Winé nämnde helt korrekt och riktigt att SOTE, landskapsandelsreformen skapar en osäkerhet i kommunerna för det är t.o.m. svårt för landskapsregeringen att hålla reda på alla reformer och hur de bitarna ska passa in i varandra. Har återigen kallat kommunerna till samråd för att informera dem om SOTE-diskussionerna med Finlands regering.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, talman! Det är bra att man diskuterar och informerar kommunerna. De mindre kommunerna har inte samma möjlighet som större kommuner att ta reda på vad som händer och sker. Ser vi på de små kommunerna är jag tvivelaktig på om vi kommer att ta del av det eller blir det de större kommunerna som får fler skattebetalare, vem gynnar det?  På Åland har vi en låg arbetslöshet. Vi måste titta på hur vi får ut de arbetslösa i sysselsättning mer än att vi minskar på skatten och därigenom tror att det kommer flera arbetsplatser. Det här är ett stort konkurrenskraftspaket och vi har bara sett steg ett ännu, men steg ett kan bli kostsamt för de mindre kommunerna.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Mycket som ltl Winé säger är klokt och det finns farhågor hur kommunerna kan tackla förändringarna som föreslås beroende på hur stor kommunen är. Vill tydligt säga att den här lagframställningen och konkurrenskraftspaketet inte är ett inlägg i kommunstrukturdiskussionen från landskapsregeringens sida utan ett paket som ska höja konkurrenskraften för Åland som helhet.

Några ord om småföretagare och administrationen, byråkratin det är ett viktigt ämne för landskapsregeringen som tur är har vi en synnerligen duktig näringsminister som ansvarar för småföretagarfrågorna och jag vet att arbetet pågår. Det är en intressant fråga för landskapsregeringen att minska byråkratin också för småföretagare.

Ltl Göte Winé, replik

Fru talman! Håller med om att vi har en duktig näringsminister. Däremot har jag förstått när jag pratat med småföretagare att den ökade byråkratin är genom skattelagar och skatteförändringar. Har inte heller menat att det är något medel för en kommunreform. Som ledamot i en kommun på Åland vill jag att ska vi gå vidare och öka det ekonomiska ansvarstagandet. Ska kommunerna ta ett större ansvar måste det komma en kommunreform. Nu ser vi att de starka, större kommunerna har råd och möjlighet att titta på skattesänkning medan vi andra funderar hur vi ska klara av det vi gör idag utan att höja skatten, vi har redan högst på Åland. Det är inte längre likvärdigt på Åland genom att vi har så stor skillnad mellan våra kommuner. Vi måste få ekonomiskt starkare kommuner.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack talman! Ltl Winé tar varje chans att diskutera kommunstrukturen och den här gången blev det malplacerat men dock tvungen att kommentera ledamotens konklusioner. Ledamoten vet att det normala är att detta parlament besluter om avdrag som drabbar kommunerna i och med att vi urholkar kommunernas skattebas. Därmed har det alltid varit en modell för detta lagting att kompensera kommunerna för skattebortfallet. Det är något som har hänt i den förda regeringspolitiken när den uteblivna kompensationen föreslås ånyo. Ltl Winé ni stöder en landskapsregering som för den här typen av politik som i första hand drabbar de små kommunerna.

Ltl Göte Winé, replik

Tack. Ltl Jansson säger att det är malplacerat, det är det inte, kommunerna måste ta ett större ekonomiskt ansvar för vi ser idag var landskapets budget är och vi måste göra något. Den här regeringen kompenserar inte avdrag, jag har suttit med i tidigare regeringskonstellationer där man beslutat att inte ersätta avdrag, där håller jag inte riktigt med. Att jag skulle ta varje chans att debattera en kommunreform stämmer inte. När man gör så här och man ser vart politiken i Finland går då måste vi också göra något åt våra kommuner för det här är inte hållbart.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack talman! Ledamoten talar med dubbel tunga. Å ena sidan klagar han på att vi straffar kommunerna för hårt, å andra sidan borde kommunerna ta större ekonomiskt ansvar. Faktum är att detta lagting genom alla tider har sett till att kommunernas faktiska, relativa skattesats är oerhört låg för invånarna. Den ligger någonstans mellan 10-12 procent beroende på var på Åland man bor och beroende på hur kommuninvånarens vardag ser ut med resekostnads- och sjukkostnadsavdrag osv. Kommunerna tar sannerligen redan ett stort ansvar genom att vi har en skattepolitik som ska gynna den enskilde, vilket är bra regionalpolitiskt. Att sedan begära att våra småkommuner ska ta ett ytterligare ansvar på det sätt som föreslås nu, sammantaget med Ålandsbudgeten och förslaget tycker centern är fel, det drabbar just den typen av kommun som ltl Winé representerar.

Ltl Göte Winé, replik

Tack talman! Det drabbar den kommunen jag representerar. Det kommer det att göra vart eviga beslut vi tar så länge vi inte våga se ändringar i strukturen. Man säger att det gynnar den enskilde invånaren vilket jag inte håller med om, kommunstruktur idag gynnar inte våra invånare. Det gynnar mer kommunerna och de förtroendevalda för att vi ska ha mer makt istället för att verkligen se vad vi erbjuder för service idag. Ltl Jansson säger själv att det är bra för vi har en låg skattekraft för den enskilde individen. Har vi en bra service i våra kommuner och tillräcklig skattekraft, den frågan måste vi också ställa.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Stephan Toivonen

Tack, fru talman! Ärade ledamöter, bästa regering. Har inget förberett tal, hade förväntat mig att få höra en massa intressanta tal kring fördelningspolitik när vi har skattelagar på gång.

Minister Perämaa sade att ni hade lovat att införa motsvarande förändringar, ingenstans står det att det ska vara exakt samma förändringar. I varje punkt som vi läser när det gäller avdrag för inkomstens förvärvande, pensionsinkomstavdrag osv. står det samma ändring föreslås av regeringen i riket. När ni andra säger att ni vill överta beskattningen, det är bara jag som är tveksam till att överta beskattningen, varför är det ingen debatt i den här frågan?

Regeringen som inte är ett till ett med regeringen i Finland har tagit exakt enligt nästan kommatecken, sedan finns det ingen som diskuterar det. Är mycket förvånad, varför ska man då försöka få över ännu mera beskattning? Som konkret exempel kan vi ta pensionsinkomstavdraget där det står att det höjs från 1,39 till 1,393 en väldigt stor förändring.

Det talas också om minskningsprocenten som går från 54 till 51. Minskningsprocenten gör att man får en ganska hög marginalskatt, där föreslår jag att minskningsprocenten ska minskas rejält så att vi inte får den höga marginalskatten. Ärendet kommer till finansutskottet och det ska bli intressant se om vi kan få en debatt.

Tydligen var kommunsammanslagningarna den viktiga frågan och inte skattesänkningarna. Det står att det är negativa effekter för kommunerna och där blir det intressant i utskottet att få höra hur kommunerna uppfattar det, om de faktiskt har de här fördelarna. Det är komplicerade saker. Som vi hörde får vi reda på landskapsregeringens kalkyler för inbesparingarna för att se om de passar ihop. Oerhört förvånad att det inte blev någon större debatt kring detta.

Ltl Bert Häggblom

Tack talman! Det är intressant det som ltl Göte Winé tog upp. Rättvisa mellan kommunerna kan aldrig nås före vi går in och gör en reform av samfundsskatten om man ser hur de flyter in till kommunerna, därför har vi så stor skillnad mellan uttaget på kommunalskatten. Statistiken som finns per november, tar Sund som exempel, kommunalskatteintäkterna för personer har ökat med 0,4 % medan det för samfundsskatten har ökat med 70 %, det hörs ju jättebra. Vet ni hur mycket Sund har fått in på hela året i samfundsskatt, 45 000 euro.

Går vi till grannkommunen Saltvik där har personskatterna ökat med 1,7 % men där har man ökat samfundsskatten med 95 %, får 1,1 miljoner euro. Det ska jämföras med Sund som har 45 000 euro. Det är klart att det inte blir rättvisa när man har denna fördelning i landskapet. I Jomala har personskatteintäkterna ökat med 2,8 % och samfundsskatten med 59,7  %, där får man 1,6 miljoner euro i samfundsskatt. I Finström har personskatterna minskat t.o.m. november med 0,8 %. Samfundsskatten hörs bra den har ökat med 43 %, 721 000 euro.

Har alltid haft en käpphäst att vi ska fördela det lika mellan alla invånare på Åland. Saltviks invånarantal har varit 6,5 % och man har fått samfundsskatten utgående från det. Skulle man göra en omfördelning av det skulle det bli en rättvisa på hela Åland, den som drabbas är Mariehamn som alltid haft de största samfundsskatterna. Det har också göra med den fördelningspolitik man har på landskapsandelarna som man då måste titta på. Hur ska man göra det för det drabbar där också?

Här är problemen om detta parlament vill ha rättvisa. Socialdemokraterna, dit Göte Winé hör, har suttit länge i regeringen och har man gjort något åt det? Nej, ingen annan heller har gjort något åt det. Om man vill ha rättvisa och ser till att kommunerna jobbar på samma villkor ska man göra det. Sundsborna är inte sämre företagare men man har inte företagen på rätt sida om gränsen. Chipsfabriken ligger på gränsen till Sund men det är Saltvik som får intäkterna. Det är tur för Saltvik och otur för Sund. Vill påstå att banker, försäkringsbolag och rederier i Mariehamn är uppbyggda av alla ålänningar, inte är det Mariehamn som har byggt upp det. Om man vill införa en rättvisa måste man titta på samfundsskattereformen. Det kanske är sista året vi diskuterar skattepolitik eftersom Finland håller på vittra sönder hela vår självstyrelse med hälso- och sjukvårdsreformen. Sedan kanske vi diskuterar en - två procent kommunalskattesatser, hela självstyrelsen är i gungning.

Vill ha en debatt om samfundsskatten, vad anser ni? Titta över er egen kommun och titta på rättvisa över hela Åland då skulle vi kanske komma ner i skatteprocenten och inte diskutera sammanslagningar för att få det att gå ihop, här ligger problemet.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Ltl Bert Häggblom har helt rätt i att samfundsskatterna ska fördelas mera jämt över hela Åland i framtiden. Det finns duktiga företagare i precis alla kommuner men sedan är det en slump var större företag har etablerat sig. Det har jobbats hårt för att de ska etablera sig på en viss ort men ändå finns det ett visst mått av slump.

I frågan om chipsfabriken jobbade hela Åland för att vi skulle ha kvar en chipsfabrik just i Saltvik. Som tur är ligger landskapsregeringen steget före. Det nya landskapsandelssystemet som varit på remiss där kommer samfundsskatten att utgöra en del av intäktsbalanseringen för kommunerna så rättvisan kommer att ske fr.o.m. 1.1 2018.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack talman! Där ser jag diskrepansen att försöka göra det med landskapsandelarna. Det slår snett för det beror på om ett företag går bra eller dåligt då kan det slå ut en kommun och då blir landskapsandelarna fel. Skulle man ha samma nyckel hela tiden för samfundsskatten för Åland skulle man aldrig få instabiliteten i systemet.

Näringspolitik har många motiverat med att samfundsskatten ska vara per kommun. I ärlighetens namn är det landskapsregeringen och tidigare landskapsstyrelsen som har fört näringspolitiken och gett ut lån och bidrag, inte är det enskilda kommuner som har gjort det. Man har gjort vissa industriområden men det är också med stöd av landskapet. Skulle helst se att man skulle se på samfundsskattereformen, om det finns stöd för det, vet inte ens om det finns stöd i detta parlament.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Att se på samfundsskattenyckeln är sin sak, men den motsvarande effekten kommer vi att få i och med det nya landskapsandelssystemet, det kommer att vara utformat så att intäkterna ska utjämnas. Gällande samfundsskatten betyder det att om någon kommun får väldigt höga samfundskatter kommer det att påverka på landskapsandelarna så att de kommer till godo för det kommuner, Sund som nämnts här där det finns väldigt duktiga människor men samfundsskatten är lite lägre. De här mekanismerna finns inbyggd i det nya landskapsandelssystemet och därför är det oerhört viktigt att vi får det i hamn.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack talman! Det är bra att man tittar på det. Det är instabilitet i landskapsandelarna för de är per år. Går det dåligt för företaget som har gjort samfundsintäkter till den kommunen så kommer den kommunen att drabbas enormt hårt. Låt oss säga att ett bolag som haft mycket skatteintäkter flyttar från kommunen, eller ett rederi som gör en fartygsbeställning och får massor med avdrag då faller också samfundsskatterna bort. Det blir en instabilitet i landskapsandelssystemet i förhållande till om man skulle slå ut det över hela landskapet, en samfundsskattenyckel.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Göte Winé, replik

Tack! Tur för Saltvik, otur för Sund det var det första min salige far lärde mig, men då rörde det sig om derby på Rangsby stadium och inte vår samfundsskattepolitik.

Ltl Häggblom frågade vad har socialdemokraterna gjort för att förändra skattepolitiken kring samfundsskatten? Under förra regeringen när Roger Nordlund var finansminister var jag den som pratade ganska hårt kring att man behövde få in skattekraften när man räknar landskapsandelarna. Vad har kommunerna för skattekraft, även diskuterade en mer solidarisk tanke kring landskapsandelarna och det vill jag tacka den tidigare finansministern för. Han lyssnade och tog in det i tänket för att man såg att det är den vägen man vill vandra. Vi har nog varit med, men vi har suttit i regeringen så vi har jobbat inom regeringen för att försöka förändra.

Ltl Bert Häggblom, replik

Talman! Jag fick inget svar på om ltl Winé är villig att ändra samfundsskattenyckeln eller har man sett systemet med landskapsandelar till fyllest?

Ltl Göte Winé, replik

Tack talman! Jag är beredd att se över det om landskapsregeringen bereder det. Det är en hel del vi kan se över med samfundsskatten som inte stämmer idag. En företagare i Sund frågade vart han egentligen betalar min samfundsskatt, genom att man ser var arbetsplatserna är. De tog som exempel ett byggföretag, hur mycket blir kvar i den egna kommunen och var är det? Personen var till skattebyrån och fick inget bra svar, då måste man börja titta hur vi ska göra och hur vi ska förbättra. Om det blir en landskapsandelsförändring kommer man att få ett mera solidariskt tänk mellan kommunerna och då kanske man inte behöver se över nyckeln.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack talman! Uppfattar att jag fick ett visst stöd att titta över det. Man ska också veta att varje kommun behöver titta över att man verkligen får samfundsskatten. Saltvik blev av med sin under många år för att man hade postnumret i Godby fast man bor i Saltvik, där har det betalats till fel kommun. Samma sak med Lemland och Mariehamn, vissa har gått till Mariehamn fast de ska gå till Lemland. Det har varit ett fel i systemet eftersom vi har samma postnummer fast i olika kommuner.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Roger Nordlund

Tack, fru talman! Stöder det som ltl Bert Häggblom framförde när det gällde samfundsskatten. Systemet har varit bra om man tittar på det historiskt. I och med att de övriga delarna av landskapsandelssystemet har urvattnats nu och även tidigare har det uppstått en obalans i systemet där de som har tillgång till samfundsskatterna har kommit i en bättre position än de övriga kommunerna i landskapet. Samtidigt är det som minister Perämaa sade att det kommer att balanseras upp om det kommer ett nytt system från 2018.

Det som skulle vara skäligt i diskussionen är att landskapsregeringen och finansminister Perämaa anger motiven varför man lägger fram en sådan helhetslösning som de facto får den effekten som ltl Göte Winé, Harry Jansson och flera andra har sagt att de små och svaga kommunerna får det jobbigare än tidigare. Systemet som läggs fram, helhetslösningen är till fördel för de starka kommunerna på Åland. Det finnas skäl för landskapsregeringen och minister Perämaa att ange vad motiven är och varför man gör det? De facto är det landskapsregeringen som sitter på alla redskap och kan se till att man balanserar om man har den politiska viljan. Det skulle vara en renlighetsfråga att man anger varför man gör på detta sätt.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det viktigaste i hela processen i frågan om finansiering av kommunal verksamhet är den landskapsandelsreform som inleddes under ltl Nordlunds ministerperiod och senaste regeringsperiod. Den reformen ska råda bot på orättvisor gällande samfundsskatten. Den reformen kommer till om drygt ett år och det som sker fram till dess så kommer på sikt inte att ha den avgörande betydelsen på något sätt. Alla kommuner har varit väl involverade i den diskussionen, alla siktar nog mot det målet. Sedan blir det förstås diskussion om hur mycket man laddar in i det systemet men huvudmålet ligger där.

Ltl Roger Nordlund, replik

Tack! Det är bra att det kommer från 1.1 2018. Samtidigt vet minister Perämaa, jag och alla andra här att vi lever i en väldigt osäker tid. SOTE-reformen och alla dess konsekvenser vi inte kan överblicka så är frågan om man ska komma med ett nytt landskapsandelssystem ett år och nästa år ska vi gå ner till två procent skatt på Åland eller likande om det värsta scenariot förverkligas. Det finns orsak att ha en övergripande strategisk diskussion om vad som är klokast att göra framöver men det får vi ta i ett annat sammanhang.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Den frågan är för stor att ta här idag men ska absolut tas.

Nog kvittar en kompensation med en inbesparing i landskapsandelar, det slår olika på olika kommuner det är ett faktum. Det kom vi fram till efter två samråd med kommunerna där man ändå uppfattade denna variant bättre än det första förslaget som skulle ha slagit mot andra kommuner på annat sätt. Detta förslag uppfattades som bättre och det är klart att landskapsregeringen går in i samråd för att lyssna på kommunerna, det betyder väldigt mycket. Grunden med förslaget är ändå att skattekakan ska växa, det ska ske tillväxt och skatteintäkterna ska öka, det är det centrala som behöver diskuteras.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Vi är alla överens om att det viktigaste för Åland är att den totala skattekraften ökar så att vi kan upprätthålla välfärden. Det är fel av landskapsregeringen att säga att kommunerna har varit med och valt detta. Har haft förmånen att sitta med och lyssna på kommunförbundet i frågan och det var verkligen ingen vacker beskrivning vi fick över hur processen har varit. Man skulle kunna säga en hel del men det väntar jag med till ett annat sammanhang. Kommunerna är väldigt kritiska till att det egentligen inte har varit något samråd i dess rätta mening i sammanhangen och man har hamnat att välja mellan pest och kolera.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson

Tack talman! Ltl Häggbloms tankar om samfundsskatten är något vi måste återkomma till i ett större sammanhang. Det är självklart att man tittar över systemet på alla sätt hur vi ska fördela de samlade intäkterna för Åland. Vi måste komma ihåg att styrkan i det åländska samhället har varit att kommunerna faktiskt har velat vara aktiva för att dra till sig företag. Sänker man den egna potten, d.v.s. det som man kan få som ett ekonomiskt utfall av nya företag då tar man också bort initiativkraften, urholkar den för att verkligen se till att företagen har det maximalt bra.

Skulle inte Jomala ha agerat för något decennium sedan på ett exceptionellt snabbt sätt så hade Åland tappat ett av våra viktigare företag inom högteknologibranschen. Det visar att det behöver finnas kommunala enheter som har kraften och styrkan att snabbt agera på omvärldsförändringar.

Det jag saknar i skatteförslaget är en större analys av följderna av det vi gör. Företagaravdraget har en mycket ringa effekt på både skattegivare och skattetagare. Det skulle ändå vara intressant att veta vad vi pratar om för antal företag som har maximalt 10 000 euro i omsättning kommer att få uppskattningsvis 150 euro som positiv nettoeffekt. Hur många har vi som har upp till 100 000 euro där man faktiskt kan prata om någon tusenlapp beroende på hur man har delat upp det mellan kapitalinkomst och förvärvsinkomst ägarna emellan. Det skulle vara bra att ha lite större material att utgå ifrån när vi gör våra beslut i lagtinget.

När det gäller helheten vill jag återkomma till att landskapsandelarna är ingenting annat än ren och skär regionalpolitik. Bästa vänner, det blir inte roligt att finansiera glesbygden på något annat sätt än via landskapsandelar i framtiden. Då kommer man naturligtvis att blottlägga på vilket sätt vi hittills har valt på Åland att se till att glesbygden har en välfärdsstruktur som vi kan vara glada och stolta över. Det är regionalpolitik när vi bestämmer hur mycket vi ska fördela ut över Åland.

Ltl Göte Winé, replik

Tack talman! Ltl Jansson frågade i sitt anförande vad jag har gjort för att få ändring på detta. Under hela mandatperioden har jag sagt att vi måste få kommunerna att ta ett större ansvar. Vi måste se hur skattekraftiga våra kommuner är. Skatteprocenten skiljer ganska mycket mellan kommunerna. Ska jag komma till finansministern med ett förslag så behöver jag veta vad jag vill dra ner på. Är det att minska inom gymnasialstadiet, inom ÅHS eller vill jag se förändringar inom våra kommunreformer så att vi klarar av detta?

Ltl Harry Jansson, replik

Tack talman! Rekommenderar ltl Winé att påverka systemet för landskapsandelar. Vi har märkt hur det går att vara flexibla på olika sätt, att då se till att andelarna för 2017 skulle ha varit uppdelade på ett sådant sätt att inte de mindre kommunerna får bära en oskälig börda. Det hade varit lätt åtgärdat att förverkliga.

Med större ansvar för kommunerna, återigen har vi via skattepolitiken där vi urholkar kommunala skattebasen valt att förändra deras möjlighet att agera, det måste ledamoten medge. Ledamoten anser även i ett tidigare replikskifte att den enskilde får det för bra tack vare vår politik, kommunen drabbas för mycket, då kunde ledamoten sagt att vi skulle dra bort vissa avdrag.

Ltl Göte Winé, replik

Har jag sagt att den enskilde medborgaren får det för bra? Det jag sagt är att vi genom avdraget höjer köpkraften för en viss grupp? Jag vill tacka ltl Jansson för det förtroende han har för mig som person. Att jag skulle kunna gå in och säga att nu vill jag att för vi den här skattepolitiken, då får jag nog ändra min status hos regeringen. Däremot vet de att jag har mycket kunskap och erfarenhet men det hör inte till det finansiella och skattepolitiken. Jag har åsikter och har haft det länge och vissa lyssnar, vissa lyssnar mindre men jag jobbar vidare med frågan. Jag vill säga vad lagen får för konsekvenser och har jag lyft upp olika saker som en diskussion och sagt att vi måste ta det men vi behöver också gå vidare.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack talman! Ledamoten har valt att ställa sig bakom den förda regeringspolitiken. Vi som representerar oppositionen måste få peka på svagheterna både i framställningen och i ledamotens egen politik, där ledamoten var kritisk till hur det slår mot kommunerna. Då kan inte vi göra annat än att erinra ledamoten om att detta är följderna av den förda politiken. I övrigt vill jag ge ledamoten rätt, ni besitter stor kunskap och kan bara önska er lycka till i det fortsatta regerandet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Ltl Harry Jansson sade att man bör kompensera landsbygden för skattesänkningarna, det är regionalpolitik i högsta grad. Ställer mig frågan om ledamot Harry Jansson anser att den kommun som har haft möjlighet att sänka skatten, ledamotens egen kommun, att han skulle arbeta för att landskapsandelarna minskar för den kommunen och höjs för andra landsbygdskommuner. Är det så jag ska tolka ledamot Harry Janssons tankar?

Ltl Harry Jansson, replik

När man är stor och stark gäller det att vara snäll och ödmjuk. För Jomalas del, även om vi inte ska prata kommunalpolitik här, är det självklart att Jomala tillhör de kommuner som kan ta ett större finansiellt ansvar i vardagen än vad vi gör idag. Svaret är indirekt på ltl Carlssons fråga, ja. Vi som har det finansiellt bra bör vara med och tänka på helheten. Vi har något som heter solidaritet även på våra ålandsöar och då ska det även märkas i den kommunala politiken. Ser inget konstigt med det. Den ursprungliga KST-modellen bygger på en solidarisk finansiering och slutar den med ett kommunalförbund innebär det en mer utgift för Jomala på 500 000 euro. Det visar i alla fall att den tidigare regeringen, senaste mandatperiod har haft solidariskt tänkande som utgångspunkt.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Det är ett välkommet besked att centern ser att landsbygdskommunerna kan kompensera varandra, att det för en regionalpolitisk lösning när det kommer till landskapsandelarna. Ltl Jansson är inne för att omfördela inom landsbygden, att det finns möjlighet till att bedriva starkare regionalpolitik.

Huvudfrågan att gå in och kompensera kommunerna för ändringar i skattelagstiftningen, har centern ändrat politisk linje i frågan? Tillsammans med oss i förra regeringen var ltl Harry Jansson med och inte kompenserade kommunerna när det gällde sjukkostnadsavdraget, det är också skattepolitik. Har man ändrat sig nu när man sitter i opposition eller är det en ny politisk linjedragning vi ser från centern?

Ltl Harry Jansson, replik

Ltl Carlsson kan mycket väl kan erinra sig att sjukkostnadsavdraget under förra mandatperioden och dess konsekvenser var en isolerad helhet, det gick att bedöma den i relation till de andra justeringarna som gjordes mellan landskapet och kommunerna. Här har vi ett mycket större paket där konkurrensskattekraftspaketets följder på Åland vet vi inte ännu idag. Vi vet på basen av landskapsregeringens tro att kommunerna drabbas med minus 1,3 miljoner 2017. Därmed har vi ytterligare urholkat skattekraften på det sätt ltl Winé har sagt får följder för de små kommunerna.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Minister Mats Perämaa

Fru talman! Det har målats upp en bild där det hävdas att statsmakten i sin välvilja nog kompenserar kommunerna fullt ut för effekterna av konkurrenskraftsavtalet medan landskapsregeringen inte gör detsamma.

Vi har efter samråd valt modellen att inte minska i landskapsandelarna utan kvittar det mot nettoeffekterna av konkurrenskraftsavtalet på det sätt som har beskrivits här hur många gånger som helst. Staten kompenserar sina kommuner för konkurrenskraftsavtalet och skatteförlusterna. Därtill har staten lämnat en palett av åtgärder i statsandelarna som ger ett minus i sista ändan som vid en ytlig bedömning som gjorts vid finansavdelningen, ger ungefär motsvarande effekt i negativ riktning för kommunerna som genomförs här. Den goda fen som målas upp här, staten, har också för sin del gått in för att kommunerna får bära en viss del av bördan för att balansera ekonomin. Det är något vi kan redovisa för utskottet och har redan i viss mån berättat om det i samband med budgetdiskussionerna.

Kommunerna, pest eller kolera? Jag har fått höra de diskussioner som uppenbarligen har förts i finans- och näringsutskottet som torgfördes av förra finansministern, visst har jag full kunskap om att kommunerna inte är nöjda med det som landskapsregeringen föreslår. Det vore konstigt annars. Det blir ett nettominus för kommunerna och en viss osäkerhet i hur skatteutfallet blir och kommunerna skulle ha varit nöjda med full kompensation där vi ännu skulle ha tagit riskerna för eventuella avvikelser i utfallet och inte gjort inbesparingar på landskapsandelarna. Kommunerna är förstås inte nöjda med att vi aviserar att vi ska minska landskapsandelarna i och med den nya reformen. Kommunerna är inte nöjda med finansministern.

Det här torde den förra finansministern Roger Nordlund väl känna till, som finansminister får man ofta ta den här rollen. Minns så väl under förra perioden när kommunerna hävdade att en basbeloppsjustering som skulle göras enligt lag som drabbade kommunerna negativt med mellan 2-3 miljoner euro. Den dåvarande finansministern gjorde inte den justeringen och som jag minns hur det målades upp av kommunförbundet var inte finansminister Roger Nordlund vatten värd i den situationen. Det hör till politiken att den som genomför sådana åtgärder får ta del av kritiken. Jag och landskapsregeringen står rakryggad och gör vårt arbete för att skapa en hållbar ekonomi på sikt.

Landskapsregeringen hade ett samråd med kommunförbundet där jag som finansminisiter uttryckligen sade att det är ett förslag som finansministern har gett. Kommunerna var mycket missnöjda med hur vi skulle minska landskapsandelarna. Landskapsregeringen tog det till sig och diskuterade ett alternativ som också dök upp i samband med att vi fick ta del av de totala effekterna i kommunalbeskattningen för kommunernas del beträffande konkurrenskraftsavtalet. Vi hade ett informationstillfälle där vi sade att vi har beredskap att föreslå den andra varianten med en kvittning av den negativa effekten i konkurrenskraftsavtalet kontra landskapsandelarna. Fel att säga att kommunerna tyckte att det var jättebra. Vi hade ytterligare ett samråd och det uttalades att även om det må vara pest eller kolera så var det som nu föreläggs för lagtinget bättre än det första, om det nu var koleran eller pesten.

Man kan vara missnöjd med att landskapsregeringen inte har lyssnat fullt ut, med att man haft för få samråd när vi hade två samt ett informationstillfälle. De facto måste landskapsregeringar till slut gå vidare och föreslå saker och ting för lagtinget och nu ligger förslaget så här.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack talman! Börjar med budgetdebatten vi hade tidigare när finansminister Mats Perämaa sade att konkurrensavtalet inte kan beaktas när det gäller inbesparingar i budgeten för 2017 eftersom det inte finns avtal undertecknat och det vore att föregripa processen om man räknade in den inbesparingen. Samtidigt pekar samma finansminister på föreliggande att kommunerna ska räkna med att konkurrenskraftsavtalet verkligen träder i kraft när de gör upp sina budgetar medan landskapsregeringen å andra sidan inte gör det. Varför så olika budskap om det gäller landskapet eller kommunerna?

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Landskapsregeringen har makt över budgetförslaget för lagtinget och där har vi tydligt sagt att vi budgeterar minskningar i lönekostnader den dagen vi har ett avtal. Vi kan inte styra över hur kommunerna lägger sina budgetar men vi har noterat att ett antal kommuner räknar med de här sakerna vilket vi har nåtts av det i den offentliga debatten.  För att överhuvudtaget trovärdigt mena att kommunen ska budgetera för lönekostnadsminskningar måste landskapsregeringen lägga ett förslag om den andra delen i konkurrenskraftspaketet d.v.s. skattesänkningarna. Därav blir det fullständigt logiskt vi gör det vi har sagt och kommunerna får förhoppningsvis ta del av ett helt paket i sista ändan.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Vissa svårigheter att följa det resonemanget. Vad det gäller konkurrensavtalet och de förhandlingar som ska göras här på Åland står det i förslaget att man inte kan föregripa den processen. Det har också sagts när det gäller landskapets egen årsbudget att man inte kan föregripa den processen. Samtidigt pekar man på att kommunerna kommer att få minskningar på 1,3 miljoner. Slutsumman av detta betyder egentligen att man talar med kluven tunga från finansministerns sida. Om man å ena sidan inte kan räkna med konkurrenskraftsavtalet för att det inte är i kraft, hur kan man då räkna med det å andra sidan?

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Som jag betraktar det är det närmast struntprat. Det är självklart att det ligger i avtal också på den kommunala sektorn. Att man nu förhandlar för att ta den delen av konkurrenskraftspaketet, de avtalsförhandlingarna sköts självständigt av kommunerna och då måste givetvis landskapsregeringen lägga det förslag som är den andra biten d.v.s. skattesänkningarna för kommuninvånarna i förlängningen. När det läggs ett paket som innehåller både löner och skatter kan man inte beskriva det utan att beskriva båda delarna. Hur skulle det ha sett ut om vi kommer med ett skattesänkningspaket, positivt i sig, när vi inte överhuvudtaget berör den centrala delen i konkurrenskraftsavtalet, d.v.s. lönereduceringarna också.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Nordlund, replik

Tack, fru talman! En landskapsregering måste försöka vara rättvis. Landskapsandelssystemet är kanske det mest viktiga i det sammanhanget när vi försöker skapa rättvisa runtomkring i vårt samhälle och lika förutsättningar för de lagstadgade verksamheterna som ligger människorna väldigt nära.

Vi har fortfarande inte fått något svar på varför regeringen och finansminister Perämaa lägger ett förslag som de facto är mer fördelaktigt för de stora och starka kommunerna Mariehamn, Jomala osv. medan de små kommunerna Sund och skärgårdskommunerna drabbas mera i en tid som är tuff för alla kommuner med speciellt för de små. Landskapsregeringen behärskar alla komponenter i hela landskapsandelssystemet och kan justera dem om man vill. Varför har man inte velat göra det i det här förslaget?

Minister Mats Perämaa, replik

Vi belyser en avgörande skillnad på hur landskapsregeringen bedriver politik och hur centern fastnar i ett enskilt år, ett enskilt förslag hur det påverkar det lilla enskilda året inför att saker och ting ska reformeras. Landskapsregeringen ser kraften i att vi utökar konkurrenskraften här på Åland. Vi vidtar åtgärder på många håll för att bibehålla arbetsplatserna vi har gjort det via chipsfabriken på Orkla och nu vidtar vi den här åtgärden för att utöka skattekakan för att på sikt kunna åstadkomma att kommunerna blir mindre beroende av landskapsandelar. Det förvånar mig att centern är så fast bara i landskapsandelar och överhuvudtaget inte medverkar i den tillväxtpolitiska debatten som ändå andra för.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Det var ett märkligt svar med tanke på det förslag vi behandlar är de facto för 2017, det gäller för regeringen och det gäller för centern. Minister Perämaa har själv sagt att från 2018 ska det vara ett helt nytt. Jag förstår inte argumentationen. Vi talar nu om hur vi ska få ett så bra och rättvist system som möjligt för 2017 och där besitter landskapsregeringen alla de komponenter som behövs för att kunna skapa den balansen.

När man också är medveten om att landskapsregeringen har lagt fram ett eget budgetförslag som har ett överskott på 5,8 miljoner om man ska vara ärlig vilket vi bör vara, ärliga och transparenta. När man ser hur de små kommunerna ändå kämpar som vi fått bevis på från talarstolen. Jag tillåter mig fortfarande att fråga varför regeringen lägger fram ett så obalanserat förslag som är till stark fördel för de stora kommunerna som de facto kanske ändå har bättre möjlighet att klara sig själva med egen skattekraft.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Landskapsregeringen har haft samråd med kommunerna två gången, haft informationsmöten därutöver, lagt fram ett annat förslag som skulle fördelat bördorna på ett annat sätt. Även om det var pest och kolera så valde både Mariehamns stad och Ålands kommunförbund att föredra det förslag de inte var nöjda med. Den här landskapsregeringen lyssnar på kommunerna i samrådet, de är till för det också. Skillnaden är intressant mellan landskapsregeringen och de övriga majoritetspartierna i förhållande till oppositionen att det bara är landskapsandelarna som är det viktiga, d.v.s. bidragsdelen där den skattepolitiska tillväxtdiskussionen är den som borde genomsyra diskussionen här idag men den finns inte.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Roger Nordlund

Fru talman! Ursäkta att jag förlänger debatten men kan inte låta bli när finansminister Perämaa säger att den här landskapsregeringen lyssnar på kommunerna. Jag behöver inte hänvisa till gårdagens hörande i finans- och näringsutskottet, det är bara att hänvisa till offentliga uppgifter i media så har nog alla sett hur mycket landskapsregeringen lyssnar på kommunerna. De har från deras sida varit väldigt tydliga med att ingenting har fungerat det här året när det gäller den biten. Det har varit en ensidig information till kommunerna och sedan har man fått välja mellan två alternativ. Det är tråkigt för landskapsregeringen skulle de facto ha haft utrymme för att kunna föra en mer solidarisk och bättre politik för kommunerna.

Säger från mitt eget hjärta att det skulle ha varit skäl speciellt det här året 2017 att göra det eftersom den här regeringen har som sin stora fråga kommunstrukturreformen. Det kan inte hjälpas men man får en väldigt stark känsla av att man lägger förslaget därför att ytterligare förstärka en bild av att kommunstrukturreformen behövs. Därför ger man mindre till de redan små och svaga kommunerna och mera till de starka. Det är den enda slutsatsen man kan dra när man försöker se på det objektivt.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det är intressant med debatt. Landskapsregeringen lade fram ett förslag till kommunerna, Mariehamns stad och kommunförbundet som uttryckligen inte var slutligen taget. Vi lyssnade på kommunerna och vid ett informationstillfälle förde vi fram ett annat alternativ och hade ett samråd. Representanterna från alla 16 kommuner föredrog förslaget som nu läggs fram istället för det ursprungliga även om det kanske är pest eller kolera man tycker inte om det. Kom inte och säg att landskapsregeringen inte har lyssnat på kommunerna, det är precis vad vi har gjort. Säger det igen, under förra mandatperioden när finansminister Roger Nordlund inte basbeloppsjusterade landskapsandelarna vilket blev en förlust för nästan tre miljoner euro för kommunerna, då sade också kommunerna enhälligt, inte med de här orden men med den meningen att finansministern inte är vatten värd.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Vi får var och en ta ansvar för vår egen tid. Nu ansvarar minister Perämaa för den här tiden och framförallt för det förslag som läggs för 2017. Har fortfarande inte fått höra ett enda argument varför det skulle vara bra att ge de större och starka kommunerna en ännu bättre ställning än vad de små och svagare kommunerna har. Får jag ett bra argument ska jag ta det till mig och lyssna på det men det har jag ännu hört något sådant. Jag har bara hört en massa kringelikrokar om mina egna dåliga saker som jag har gjort i mitt tidigare liv. Kom med ett bra argument för det här förslaget. När det gäller att vi ska ha skattekraft i samhället är vi alla hundra procent överens, så det behöver inte finansminister Perämaa lyfta upp igen.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Olika förslag slår olika för de olika kommunerna. Det finns alltid metoder att hitta förslag som gynnar den ena kommunen, den mindre eller den större på ett bättre eller sämre sätt. För att man ska kunna komma framåt i politiken bör man, vad gäller den kommunala sektorn också lyssna på kommunerna själva. Av två, som uppfattades som dåliga förslag valde man ut det ena. Även representanter för de små kommunerna föredrog det här alternativet. För att kunna komma framåt bör man lyssna till det.

Jag tar ansvar för det som jag gör och har inga problem med det och ledamoten tog ansvar för sitt. Nu gäller det att komma framåt och tillväxtpotentialen är ändå det mest centrala i den här frågan.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.