För kännedom

PLENUM den 3 december 2001 kl.13.00.

ANDRA VICETALMANNEN:            

Plenum börjar. Upprop. (Frånvarande: talman Viveka Eriksson, ltl Roger Jansson, ltl Sundback, ltl Salmén, vtm Christer Jansson, ltl Pehrsson och ltl Wickström-Johansson).

23 lagtingsledamöter närvarande.

Om befrielse från dagens plenum anhåller ltl Pehrsson på grund av sjukdom och ltl Sundback på grund av privata angelägenheter. Beviljas.

 

 

Föredras för bordläggning ärende nr 1:

 

Näringsutskottets betänkande nr 5/2001-2002 angående anpassning av landskapsägd jordbruksmark till ekologisk odling. (HM nr 25/1999-2000).

 

Talmannen föreslår att ärendet bordläggs till plenum måndagen den 10.12. Godkänt.

 

 

Föredras för bordläggning ärende nr 2:

 

Näringsutskottets betänkande nr 6/2001-2002 angående återanvändning av returpapper för tillverkning av ekoisolering. (HM nr 22/2000-2001).

 

Talmannen föreslår att ärendet bordläggs till plenum den 5.12. Godkänt.

 

 

Föredras för bordläggning ärende nr 3:

 

Näringsutskottets betänkande nr 7/2001-2002 angående upphandling av ekologiska produkter till landskapets bespisningar. (HM nr 16/2000-2001).

 

Talmannen föreslår att ärendet bordläggs till plenum den 10.12. Godkänt.

 

 

Föredras för remiss ärende nr 4:

 

Landskapsstyrelsens framställning angående ny plan- och bygglag för landskapet Åland. (FR nr 6/2001-2002).

 

Talmanskonferensen föreslår att ärendet hänskjuts till social- och miljöutskottet. Godkänt. Diskussion.

 

Landskapsstyrelseledamoten Runar Karlsson:

Herr talman!

Ålands landskapsstyrelse tillsatte den 12 augusti 1998 en kommitté för översyn och revidering av byggnadslagen. Kommittén kompletterades den 9 mars 1999 och den 20 januari 2000.

Kommittén fick av landskapsstyrelsen följande uppdrag:

 

-att i möjligaste mån förenkla regelverket samt att vid behov mornenisera byggnadslagen.

 

Ganska snabbt kunde kommittén konstatera att en helt ny plan- och byggnadslag bör utarbetas, vilket betydde ett omfattande arbete.

 

Den 9 mars 2000 blev kommittén klar med sitt arbete. Därefter tillsattes den s.k. Sundmansgruppen som ytterligare bearbetade lagförslaget. Arbetet med detta blev klart den 2 mars 2001.

 

Förslaget till ny plan- och bygglag fördes därefter till lagtinget för sedvanlig behandling. På grund av att en ny landskapsstyrelse tillsattes i slutet av mars 2001 beslöt den nya landskapsstyrelsen att dra tillbaks lagförslaget. Därefter har lagförslaget bearbetas av representanter från den nya landskapsstyrelsen.

 

Herr talman!

Förslaget till ny plan- och bygglag innehåller följande väsentliga förändringar i jämförelse med den gamla byggnadslagen:

 

Planesystemet förenklas så att en detaljplan eller generalplaner kan göras både detaljrika eller mycket enkla beroende på vilket område planen göres över.

 

Både detaljplan och generalplan fastställes av kommunen vilket stärker den kommunala självständigheten.

 

Enligt gällande lag kan landskapsstyrelsen utfärda byggnads- och åtgärdsförbud  på ansökan av kommunen då en generalplan uppgörs. Eftersom  det enligt förslaget är kommunen som antar generalplan skall också kommunen själv vid behov kunna utfärda byggnadsförbud och åtgärdsbegränsning för högst 3 år. Längden på förbudet har gjorts mycket kort. Det krävs alltså att kommunen snabbt sätter igång med markplaneringen så att planen kan antagas inom tre år.

    

Undantag från tätbebebyggelse i gamla lagen slopas och ersätts med byggnadslov som ges under särskild förutsättning. Detta är en avsevärd förenkling av nuvarande förfarande.

 

Kommunöversikten antas av kommunfullmäktige men har endast informativ betydelse, inte juridisk rättsverkan.

 

Grannens ställning vid beviljande av byggnadslov utanför detaljplanerat område förbättras genom att ge grannen möjlighet att närvara vid förhandssynen och där ge sin syn på byggnadslovsansökan.

 

Mot bakgrund av de allt vanliga fukt- och mögelproblemen avser landskapsstyrelsen  att, på basen av tillgänglig kunskap, i landskapsförordning utfärda anvisningar om ventilation och fuktskydd i kraven på byggnation och i byggprocessen. Ansvaret för planeringen och ansvaret för arbetsledare och projketledare kommer att förstärkas.

 

Förslaget till ny plan- och bygglag medger också föreskrifter om återvinning och sortering av avfall.

 

Byggande på tomt skall inte orsaka oproportionerligt stora ingrepp i naturen, såsom stora sprängningsarbeten, stora schaktningsarbeten längre nya vägsträckningar eller ge upphov till svårlösta avloppsanläggningar som kan undvikas genom annan lämplig placering på tomten på samma fastighet.

 

Byggnadsnämnden kan överföra sin beslutsrätt till byggnadsinspektören. Speciellt alla rutinärenden som exempelvis bygglov för garage, ekonomibyggnader och andra enkla byggnader kan med fördel beslutas på tjänstemannanivå. På detta sätt kunde åtminstone 50 procent av byggnadsloven delegera, vilket betyder betydligt mindre arbete för byggnadsnämnden och byggnadsinspektören.

 

Till sist, herr talman, kan konstateras att detta förslag till ny plan- och bygglag medför förenklingar av nuvarande lag. Miljöintressena har beaktas i lagförslaget liksom  förebyggande av fuktskador.

 

Efter det att plan- och bygglagen träder i kraft kommer landskapsstyrelsen att informera kommunerna om tillämpning av den nya lagen.

 

Allra sist, herr talman, kan konstateras att både centern, liberalerna, Frisinnad Ssamverkan och de obundna har varit med i arbetet med beredningen av lagen vilket torde borga för ett brett stöd i lagtingen för den nya plan- och byggnadslagen.

 

Ltl Roger Jansson, replik:

Herr talman!

Det är förvisso så att vi har varit aktivt med i beredningen, men det finns några förändringar som vi har orsak att diskutera, men i denna inledande korta repliken vill jag bara efterhöra beträffande 5 § hur landskapsstyrelsen har tänkt sig när det gäller den ganska enorma byråkrati som man nu inför när man skall ta ställning till samhällsekonomiska, sociala och kulturella konsekvenserna också av varje form av planläggning. Det är en ny byråkratisk formulering som är intagen här som kan ställa planeringskontoren i en mycket svår situation.

 

Den andra frågan, i lite samma genre, gäller 25 § nya andra moment, där man kan i instruktion flytta ner fullmäktiges beslutsrätt när det gäller planeringen till underordnade organ. Hur har landskapsstyrelsen tänkt där? Det står inte i ett ord i motiveringen om varför man föreslår detta, trots att det är en nyhet som säkert inte finns någon annanstans.

Dessa två frågeställningar skulle jag gärna se att ministern kan redogöra för.

 

Landskapsstyrelseledamoten Runar Karlsson, replik:

Herr talman!

Jag börjar med 5 §. Där står det att  man skall se på de att samhällsekonomiska, sociala, kulturella och övriga konsekvenser av planen utreds i ”nödvändig omfattning”, så inte kan jag exakt svara på hur mycket det är, men inte är tanken att det skall bli någon omfattande byråkrati på grund av det, utan det är en bedömning som skall göras hur mycket det behövs, i hur stor omfattning det måste vara. Det är svårt i den här salen att gå in och säga vad det exakt betyder i praktiken.

 

Ltl Roger Jansson, replik:

Herr talman!

Jag ser också gärna att landskapsstyrelseledamoten Karlsson svarar på den andra frågan om 25 §. När det gäller 5 § kan det för byggnader, särkilt för företaget och för samhället, om det sedan är en fabriksbyggnad eller en arbetsplatsbyggnad, IT-hus, ett daghem eller ett badhus eller en skidtunnel, så kan det ha ganska stora samhällsekonomiska och i det senare fallet kulturella och i många av samhällsbyggena sociala konsekvenser. Man anger inte alls hur ingående planeringen skall gå in på den här biten. Har landskapsstyrelsen någon vägkost till lagtinget och kommunerna visavi omfattning av det här. ”Vid behov” är ju ett svårbedömt begrepp i lagstiftningen.

 

Landskapsstyrelseledamoten Runar Karlsson, replik:

Herr talman!

Det är så med all lagstiftning att det måste vara omdöme och sunt förnuft som måste råda och man kan säkert vinkla till det på många olika sätt hur olika paragrafer skall tolkas och det kan bli hur krångligt som helst om man vill, man jag utgår från att omdömet och det sunda förnuftet finns ute hos kommunerna.

 

Ltl Sundman:

Herr talman!

Minister Karlsson nämnde i sitt anförande helt kort om byggnadsförordningen och vad som skulle ingå i den. Där ingår också bestämmelser om Ålands byggbestämmelsesamling och jag fick inte riktigt klart mig huruvida man avser att lösa språkproblemet som finns beträffande byggbestämmelserna. Det är så i dag att endast själva bestämmelserna finns på svenska medan så gott som alla tillämpningsanvisningar, vilket är det viktiga, endast finns på finska. Den förra landskapsstyrelsen har föreslagit att man skulle basera Ålands byggbestämmelsesamling på Sveriges byggnorm i stället. Hur ligger det till med den här saken? Det är en ytterst angelägen sak som anknyter till många delar i lagen och framför allt till kvaliteten och undvikande av fuktproblem vid byggandet.

 

Landskapsstyrelseledamoten Runar Karlsson, replik:

Herr talman!

Jag håller helt med ltl Sundman att det är olyckligt att vår lagstiftning hänvisar till instruktioner som är på finska. Det är inte bra. Så har det varit en längre tid, men den här regeringen håller på att se över detta. Vi vet att ltl Sundman inledde utredningarna när han satt i landskapsstyrelsen. De utredningarna fortsätter, så vi hoppas at vi skall få löst på något sätt; om vi hänvisar till svenska byggbestämmelsesamlingen eller på något annat sätt vet vi inte ännu, men i vilket fall som helst är det ett omfattande jobb om vi skall ha helt egna bestämmelser. Det går förmodligen inte utan vi kanske måste ta de svenska, men den frågan återkommer vi till senare.

 

Ltl Perämaa:

Herr talman!

Då det tekniska innehållet i förslaget till plan- och bygglag redan beskrivits av landskapsstyrelseledamot Runar Karlsson, vill jag i detta anförande uppehålla mig vid de delar där liberalerna lyckats sätta sin prägel på detta förslag.

 

Eftersom mögel och mögelhus har blivit ett mycket stort problem i dagens samhälle, är det med tillfredsställelse man kan se att detta lagförslag beaktar dessa problem. Krav på fuktskydd nämns i kapitlet om allmänna förutsättningar för byggande, men framför allt ställer detta lagförslag större krav på planering och organisering av det arbete som byggandet av ett hus är. Detta betyder alltså att det vid byggandet av tekniskt mera avancerade byggnadsprojekt skall finnas en projektledare som ansvarar för helhetsplaneringen och att byggnationen sker enligt de bestämmelser som angivits, som t.ex. kravet på fuktskydd mm. De kommunala byggnadsnämnderna kan även i bygglovet föreskriva en mer detaljerad beskrivning över hur de olika arbetsskedena planeras och organiseras. Vem och vilka som är projektörer, vilka arbetsmetoder som används, hur och när syner skall förrättas osv, detta då på större byggnadsprojekt. Man kan kanske tycka att det låter invecklat och kanske kostnadsförhöjande, men liberalerna tror att alla sätt att bygga, där man undviker fuktskador och slutligen mögel, på sikt är kostnadseffektiva.

 

Även i detta lagförslag ingår kravet på en ansvarig arbetsledare. Så anges även i gällande lag. Skillnaden i förslaget gentemot gällande lag är att nu ställs det vissa krav på den ansvarige arbetsledare på så sätt att byggnadsnämnderna skall godkänna den som skall vara arbetsledare. Det finns inga formella krav på den ansvarige arbetsledaren, men den byggnadsnämnd som besluter känner ofta till de personer som kan tänkas anges som arbetsledare och kan då göra en bedömning om den personens byggnadserfarenhet. På detta sätt förhindrar eller försvårar man inte det väldigt vanliga sättet att bygga små egnahemshus, där den praktiskt lagde byggherren själv spikar ihop sitt eget hus. Men ifall byggnadslovsansökan anger att den som skall bygga sitt hus är en person som saknar byggnadsteknisk erfarenhet så kan byggnadsnämnden bestämma att en annan person med denna erfarenhet skall anges som ansvarig arbetsledare. Man kan säga att lagtexten försöker bibehålla flexibiliteten i småhusbyggandet samtidigt som en liten skärpning av kunskapskraven sker. På större byggnadsprojekt är det självklart att höga krav skall ställas på den ansvarige arbetsledaren.

 

Lagförslaget anger redan i dess 1 § vikten av att en ekologiskt hållbar utveckling skall ske, även inom det byggnadstekniska området. Detta tema återkommer på flera ställen i lagförslaget och man får hoppas att byggnadstekniken också utvecklas åt samma håll. Meningen är att detta lagförslag för sin del skall stöda en sådan utveckling.

 

Herr talman!

Sedan över till markplanering. Liberalerna har ofta påtalat vikten och behovet av en mer detaljerad och utökad markplanering. Därför får man erkänna att detta lagförslag inte nämnvärt stöder en utveckling i den riktningen. Ett uttalat önskemål från liberalernas sida, även om kanske inte helt enhälligt, inför behandlingen av detta förslag tillsammans med centern, var att generalplanen skulle bli ett verktyg som kommunerna skulle använda sig av för sin markplanering. Generalplanen finns med i lagförslaget, men är inte obligatorisk för kommunerna.

 

Kommunens byggnadsordning finns dock kvar som ett verktyg där landskapsstyrelsen skall uppgöra en modell för hur byggnadsordningen skall se ut. Kommunöversikterna skall utarbetas av kommunerna och sammanställas av landskapsstyrelsen och i den allmänna motiveringen i detta lagförslag anges att landskapsstyrelsen avser att utvärdera planläggningssystemet efter att kommunernas kommunöversikter har sammanställts.

 

Detta är svåra frågor. Planering inskränker naturligtvis på den frihet och rätt till byggande en markägare bör få ha, men samtidigt är det klart att en alltför stor frihet kan leda till en överexploatering av t.ex. våra skärgårdsöar.

 

Detta förslag är ett led i rätt riktning också vad gäller kommunernas rätt att själva anta och godkänna sina planer. Det må sedan vara byggnadsordningen, generalplanen, detaljplanen eller stadsplanen. Förut krävde dessa fastställelse av landskapsstyrelsen.

 

Herr talman!

Liberalerna fick möjligheten att sätta sina spårstämplar i denna plan- och bygglag fastän ett färdigt förslag redan fanns framtaget då denna möjlighet yppade sig. Vi anser att denna plan- och bygglag bör ersätta den gamla byggnadslagen och stöder därför denna lagframställning.

 

Ltl Wiklöf: Herr talman! Jag föreslår att ärendet remitteras till måndagen den 10 december.

 

TALMANNEN: Förslag om bordläggning har gjorts till plenumd en 10.12.

 

Ltl Sundman: Herr talman! Jag stöder förslaget om bordläggning och bordläggningstiden.

 

TALMANNEN: Förslag om bordläggning till plenum den 10 december har väckts och understötts av ltl Sundman och ärendet kommer därför att bordläggas. Vill någon uttala sig om bordläggningstiden? Ärendet bordläggas till till plenumd en 10 december.

 

 

Föredras för andra behandling ärende nr 5:

 

Social- och miljöutskottets betänkande nr 1/2001-2002 angående införande av eurobelopp i 4 § blankettlagen om utkomststöd. (FR nr 1/2001-2002).

 

Först tillåts diskussion och därefter vidtar detaljbehandlingen. Diskussion. Ingen diskussion. Detaljbehandlingen vidtar. Det i framställningen ingående lagförslaget föreläggs för lagtingets bifall. Lagförslaget är bifallet.

 

Ärendets andra behandling är avslutad.

 

 

Föredras för andra behandling ärende nr 6:

 

Social- och miljöutskottets betänkande nr 2/2001-2002 angående ändring av renhållningslagen. (FR nr 2/2001-2002).

 

Först tillåts diskussion och därefter vidtar detaljbehandlingen. Diskussion. Ingen diskussion. Detaljbehandlingen vidtar. I detaljbehandlingen föreläggs det i betänkandet ingående lagförslaget i dess helhet. Kan förfaringssättet godkännas? Förfaringssättet är godkänt.

 

Lagförslaget föreläggs för godkännande. Lagförslaget är godkänt. Ärendets andra behandling är avslutad.

 

 

Antecknas till kännedom att till lagtinget överlämnats:

 

Ltl Lasse Wiklöfs m.fl. spörsmål angående öppenheten i landskapsstyrelsens ärendehandlägg­ning. (S nr 1/2001-2002).

 

Tid för svaret meddelas senare. Lagtingets nästa plenum hålls onsdagen den 5 december kl. 13.00. Plenum är avslutat.

(Plenum avslutades kl. 13.30).