Första behandling

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av lagförslaget i betänkandet.

Diskussion.

Ltl Tage Silander

Tack, fru talman! Finansutskottet har behandlat lagförslag 8/2017-2018 gällande avbrytarlagstiftning.

I samband med att lagstiftningen reviderades för några år sedan och den nya lagen skulle träda i kraft den 1 januari 2015 efterlyste finans- och näringsutskottet en uppföljning av lagen och dess verkningar inom tre år. I rapporten från arbetsgruppen för utarbetande av mjölkstrategi för Åland föreslogs också som en av åtgärderna för att utveckla den åländska mjölknäringen att en utvärdering av avbytarsystemet skulle utföras. Det uppföljningsarbetet har verkställts.

Den största förändringen som gjordes i landskapslagen om avbrytarstöd från 2015 var att systemet med landskapsanställda avbytare avskaffades. Det skulle ändå finnas möjlighet till privat anställda avbytare. Det har därefter visat sig att tillgången på privata avbytare inte blev så stor som man hade hoppats.

Det som nu föreslås är vissa förbättringar som ska göra livet aningen bättre för djurhållarna. En väsentlig förändring är att beräkningen av antalet husdjursenheter och bestämmandet av stödbeloppen delegeras till förordningsnivå. Det gör att nödvändiga justeringar i fortsättningen vid behov kan utföras både smidigare och snabbare.

Husdjursenheterna som inte i sig ingår i lagen men som anges i en bilaga till lagframställningen, där den tänkt förordningen beskrivs, är inte helt likalydande med motsvarande regelverk som gäller på finska fastlandet utan istället anpassade till våra förhållanden.

När det gäller stödbeloppen föreslås att lagen ändras så att landskapsregeringen genom förordning kan besluta om dessa stödbelopp, förstås inom fastställda budgetramar och utgående från de prövningsgrunder som fortsättningsvis anges i lagen. Det gör att man i fortsättningen lättare kan göra justeringar t.ex. p.g.a. förändringar i kostnadsläget.

Landskapsregeringen aviserar i lagframställningen en höjning av ersättningsnivån vid olycksfall och längre sjukskrivningar. Därtill föreslås att gränsen för djurenheter sänks från minst sex till minst fyra djurenheter. I lagens 4 § mom. 2 anges att en avbytardag omfattar åtta timmar vid lantbruksföretag med huvudinriktning på mjölkproduktion osv. Utskottet har erfarit att detta är en felskrivning och att avsikten har varit att en avbytardag omfattar tio timmar. Den här omständigheten uppmärksammade t.ex. ltl Brage Eklund lagtinget om i samband med presentationen av lagförslaget.

Olika omständigheter har gjort att budgeterade medel inte har använts till fullo under de senaste åren. Anslaget har nu sänkts i budgeten för år 2018 och uppfattningen är att anslaget trots faktiska uppskattade merkostnader i storleksordningen 100 000 till 150 000 euro per år kommer att vara tillräckligt.

Finans- och näringsutskottet föreslår att lagförslaget godkänns med de ändringar i ingressen och i 4 § som framgår av betänkandet.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Utskottsordförande Silander nämnde att det råder skillnader mellan Finland och Åland när det gäller synen på hur avbytarfrågan ska lösas. I Finland har man gått in för att betrakta det som en social förmån, vilket man inte gör på Åland. Vilka är de avgörande skillnaderna mellan djurhållning på Åland och i Finland som skulle motivera en sådan skillnad? Vi har trots allt en självstyrelselag som säger lite yvigt uttryckt, att vi ska ha det lika bra på Åland som i Finland.

Ltl Tage Silander, replik

Det är en skillnad när det gäller uträknandet av djurhållningsenheter. Man har gjort en egen anpassning utgående från att man mycket noggrant har analyserat situationen och de olika gårdarna och alla förutsättningar här på Åland. Där är det bra att vi avviker från det finska systemet, det ger våra egna lagstiftningsmöjligheter oss möjlighet till.

Om verksamheten hör till det sociala lägret eller om det ska vara en näringslivsåtgärd har vi debatterat den frågan i samband med budgeten, där bestämde vi oss för att fortsättningsvis se det som en åtgärd som mera handlar om näringen än sociala rättigheter.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, fru talman! Är utskottet tillfreds med denna lagstiftning, är den lika bra som Finlands i dagens läge? Medger den att våra producenter i konkurrenshänseende kan mäta sig mot motsvarande gårdar i Finland?

I slutändan handlar det om förädlingen av produkterna, det vet vi alla. Kan vi ge vår industri samma förutsättningar som man har i Finland? Är utskottet nöjda med lagstiftningen?

Ltl Tage Silander, replik

Som en helhetsbedömning är utskottet nöjda med lagstiftningen såtillvida att de förbättringar som har gjorts utgående ifrån hur det var tidigare är bra.

Sedan ska man också vara medveten om att Finland har sannolikt världens bästa avbytarsystem för jordbrukarkåren som man ska jämföra sig med. Trots det är det marginella skillnader som det handlar om i det praktiska livet. Den åländska jordbruksnäringen, i det avseendet ligger på ungefär samma nivå som i Finland.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Veronica Thörnroos

Talman! Jag har fogat en reservation till finans- och näringsutskottets betänkande som jag nu presenterar.

I samband med hörande kom jag till den insikten att landskapsregeringen har valt att inte i lagframställningen någonstans skriva ner att förslaget har varit på remiss och att det har sågats vid fotknölarna av branschen.

Mycket av det som framkommer i min reservation är därför det som finns i de skriftliga utlåtanden som har kommit på lagförslaget. Jag skriver i min remiss att lagförslaget fortsättningsvis begränsar antalet gårdar som får rätt till avbytarservice, vilket i sin tur att ökar nedläggningen av små och medelstora gårdar. Den uppfattningen har branschen. Har man en uppfattning att man vill centralisera, vill ha en stor enhet är lagförslaget bra. Om man fortsättningsvis tycker att det är okej att ha flera olika inkomstkällor på landsbygden och skärgården, att vara en småbrukare så är lagförslaget dåligt.

Det finns redan nu en fortgående strukturutveckling mot större gårdar och det finns ingen anledning att skynda på den. Den uppfattningen har vi i centern, vi vill ha en levande landsbygd och även öppna landskap. Genom att möjliggöra för fler finns också möjlighet till att vi ser djur som håller naturen i skick ute på landsbygden. Ju färre djurbesättningar som finns desto svårare blir det att upprätthålla öppna landskap.

I Finland är avbytarsystemet en social rättighet och med beaktande av likabehandlingsprincipen borde våra åländska producenter ha rätt till samma socialskydd. Det är svagt att vi här på Åland inte kan leva upp till det.

Det som är mest anmärkningsvärt och som återfinns i alla remissutlåtanden, fyra eller fem stycken är när landskapsregeringen har valt att konstruera ett eget system för hur man beräknar djurenheter. ”Ytterligare har landskapsregeringen valt att konstruera ett eget system för beräkning av djurenheter istället för att använda motsvarande system som finns i Finland”. Orsaken till att man vill använda samma system som i Finland är för att man ska kunna jämföra om det är ekonomiskt försvarbart, är det effektivitetmässigt försvarbart.

Det har från branschen framförts farhågor om att systemet inte till alla delar är rättvist då samplet som legat till grund för uträkningarna för vissa kategorier är ytterst begränsat.

Bästa ledamöter, låt mig ge ett exempel från ett av de remissutlåtanden som har kommit in. Jag väljer att sätta fokus på det som kommer från Producentförbundets kvinnoutskott, ”utskottet ifrågasätter att tabellen i förordningen återspeglar en likvärdig daglig arbetsinsats av en lantbrukare. Utskottet ifrågasätter t.ex. på vilka vetenskapliga grunder man kan anse att en get i mjölkproduktion kräver en likvärdig daglig arbetsinsats som t.ex. 15 avvanda ungnöt eller 40 slaktsvin. Kvinnoutskottet anser att rikets grunder för husdjursenhet för avbrytarstöd ska omfattas och sättas in i den åländska förordningen”. Det stöds också av Agria och ÅCA.

Med beaktande av att landskapsregeringen har visat en total tondövhet gentemot remissinstanserna och att man därtill har valt att inte ens i framställningen påtala att det har varit på remiss, ej heller i presentationen som gjordes i lagtinget, gör att jag redan här och nu aviserar att jag kommer att ta det klämförslag som finns i min reservation till omröstning i andra behandlingen av lagförslaget.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Min uppfattning är att alla remissinstanser och höranden var överens om att den här lagen är en klar förbättring mot den lag som den förra landskapsregeringen där centern ingick, är mycket bättre än den centern antog.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Ett av centerns krav i den förra regeringen när vi processade lagstiftningen var att vi kände gick ytterst, vill betona ytterst stora tveksamheter, kring om det skulle vara praktiskt möjligt att omorganisera avbytarservicen. Dåvarande system var inte heller bra med 15 statliga ladugårdsavbytare, men vi var tveksamma till om det system som lades fram var helt korrekt. Det var därför som vi via dåvarande finans- och näringsutskottets ordförande Jörgen Pettersson fick till stånd ett krav att det skulle vara en utvärdering av lagstiftningen.

Det har gått precis så som vi sade, det har inte blivit så som det var tänkt åtminstone inte från vår sida och därför ser vi anledning till att ytterligare revidera lagförslaget.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Vtm Thörnroos pratar om att nu sittande landskapsregering är tondöv för att man inte har gjort justeringar till fullo såsom remissinstansen har önskat dem. Nog måste man se sig själv i spegeln när man hade en hel demonstration av lantbrukare utanför självstyrelsegården och ändå klubbade igenom en lagstiftning.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Det är säkert möjligt att centern behöver se sig i spegeln i det här fallet, det håller jag absolut med om. Det här var inget bra lagförslag och därför kan vi konstatera med facit i hand att det behöver revideras.

Den spegel behöver nog också riktas till andra regeringspartier i det här fallet, speciellt till moderat samling och till socialdemokraterna som ledde den förra regeringen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, talman! Det är intressant att vtm Thörnroos läser igenom vad som har stått i remissutlåtanden efter vår utskottsbehandling. Jag ska påminna vtm Thörnroos från mina anteckningar från utskottsarbetet där man nämnde om att tillgången på avbytare blir bättre. ”Trygghetsfrågan blir bättre vi plötsligt sjukskrivning, sänker kraven, små gårdar som tidigare inte hade rätt till avbytarservice får det i dag, höjer ersättningen till 30 dagar”. Det finns en hel del som vtm Thörnroos glömde att nämna som har kommit fram i utskottsarbetet. Man inte ska säga vem som har sagt vad och det har inte heller gjort.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Jag valde i mitt anförande att lyfta det som framgår ur min reservation. Enligt gängse praxis godkänns reservationstexten av en majoritet i utskottet. Där ska finnas åsikter som man tidigare har framfört och som man inte har fått gehör för.

Det var bara på ett ställe jag valde att direkt citera kvinnoutskottet vad de ansåg om förslaget. Visst finns det vissa förbättringar i förslaget det behöver man inte sticka under stol med, men man har däremot inte alls kommit emot de önskemål som branschen hade och det är inte heller möjligt alla gånger. När det gäller husdjursenheter, där det finns en total enighet från branschens sida att man vill ha samma system och inte ett eget hitta på system här på Åland blir man tveksam till varför inte landskapsregeringen kan vara lyhörd mot det.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, talman! Som nämndes i utskottsarbetet är det ett steg framåt framför allt för de mindre gårdarna. Jag har också antecknat att före 2010 hade vi en bättre lagstiftning än i riket med då ändrade den sittande regeringen, har ett minne av att centern var med då. 2015 valde man att spara in pengar, har ett minne av att centern med då.

Nu är centern i opposition och då väljer man att gå den här vägen, det är bra att man går framåt och visar vad man tycker men däremot känns det konstigt.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Principiellt skulle debatten vinna på om ltl Göte Winé skulle välja att diskutera det som jag för fram i min reservation, mitt huvudanförande inte vad centern gjorde eller inte gjorde 2010 vilket jag inte kan erinra att jag har lyft upp.

Lagförslaget som vi var med och tog var inget bra lagförslag. Vi har fakta här, finans- och näringsutskottet under ledning av Jörgen Pettersson också centerpartist krävde i sin behandling att vi skulle få en uppföljning av lagförslaget och det har vi fått. Landskapsregeringen har kommit emot till vissa delar men enligt vår bedömning borde man ha kunnat komma emot i större utsträckning än vad man nu har gjort.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Enligt en historiebeskrivning som jag kommer ihåg situationen fanns det under förra mandatperioden stora krav att minska på personal inom landskapsförvaltningen. Då var det diskussion om att vi hade anställt personer som i och med lagstiftningen ansåg att det privata skulle sköta. Utskottet har i sina synpunkter verkligen lyft fram problematiken kring att ändringen har fått konsekvenser, i och med lagstiftningen har man försökt förbättra, högre stödnivåer för att kunna få tillgängliga avbytare.

Tycker centern att vi borde gå tillbaka till det som var, att landskapsregeringen igen ska ha anställda avbytare i sin förvaltning?

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Jag har varit tydlig med det vid flera tillfällen i samband med grundpresentationen av lagförslaget och även i samband med min reservation. Nej, man ska inte gå tillbaka till att ha ”statligt” anställda ladugårdsavbytare. Däremot kan vi konstatera att det system vi försökte skapa inte har utfallit på det vis som vore önskvärt.

I min reservation är det inte i första hand systemet jag kritiserar utan två saker, beräkningen av djurenheter som jag också kommer att lyfta fram i klämmen och det andra är att vi från centerns sida anser med facit i hand att det borde vara en social rättighet. Det har varit mina tyngdpunktsområden. För övrigt har finans- och näringsutskottet gjort ett bra arbete.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Man kan inte ha kakan och äta den också. Om man privatiserar en verksamhet då ska det finnas lönsamhet i det. Det är väldigt svårt att få lönsamhet i den här verksamheten, det är en tuff bransch. Därför är lagförslaget rätt i sin tid när man går åt den finansiella formen, där man ger högre stödnivåer för att kunna öka antalet tillgängliga avbytare och på det sättet stöda den privata sektorn som egentligen borde klara sig själv om det skulle finnas business inom den här verksamheten.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Business inom den här verksamheten, det är intressant att ha en diskussion med en socialdemokrat huruvida man ska privatisera eller inte. Jag är för privatiseringen det gånger det visar sig att det är effektivare och samhällsekonomiskt försvarbart som t.ex. inom sjötrafiken. I det här fallet har det visat sig lite mera komplicerat därför att du har ett tredje ansvar för djuren, det är djuren som blir lidande.

Vi har tyvärr sett ett antal olyckor det senaste året med dödsfall inom den här sektorn som har visat hur otroligt sårbart det är. Jag har inget facit eller direkt svar hur det borde organiseras det men vi borde kunna skapa ett bättre system över än det vi har i dagsläget.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Johan Ehn, replik

Fru talman! Vtm Thörnroos hade ett intressant anförande. Jag vill ha ett förtydligande när det gäller en del av det motiv som skulle ligga till grund för att göra på ett annorlunda sätt än vad landskapsregeringen föreslår. Vtm Thörnroos tillika självstyrelsepartiet centerns ordförande uttryckte sig ungefär så här, ”man ska tolka nuvarande självstyrelselag så att vi på varje enskilt område ska ha minst lika gott som i Finland”. Är det den tolkning som centern har? Det var vad som sades att vi ska ha det minst lika bra som i Finland. Ska det nu i fortsättningen gälla på varje enskilt område eller ska det vara som tidigare d.v.s. att vi ska se till helheten för det åländska samhället?

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Självklart ska vi se till helheten och vi ska inte per automatik kopiera det som är i Finland om vi inte tror att det gynnar vårt eget samhälle och gör det bättre för oss. Vi har en självstyrelse att hantera inom vissa ramar. I det här fallet med lantbrukarna speciellt de som har djur ser vi från centerns sida att det finns en klar vinning i att koppla detta till en social rättighet, inte till en näringspolitisk aktivitet. Där vet jag att tidigare talmannen och nuvarande ledamoten Johan Ehn och jag inte har en samsyn, men vi kan gärna fortsätta diskussionen här i salen.

Ltl Johan Ehn, replik

Fru talman! Min fråga gällde inte huruvida vi skulle ha det specifikt som en social förmån eller som en näringsförmån. Min frågeställning gällde det som vtm Thörnroos var inne på, resonemanget kring kravet på att det ska vara minst lika, samma förmåner på Åland som i Finland. Vicetalmannen, vi kan gå tillbaka till protokollet efteråt och läsa det här tillsammans om så önskas. Det jag vill ha ett förtydligande på är om vicetalmannen menar att vi i varje enskilt fall ska ha en tolkning av självstyrelselagen som sådan för i så fall är det revolutionerande. I så fall är det en ny tolkning från centerns sida som för mig blir väldigt problematisk i ett självstyrelsepolitiskt perspektiv. Jag trodde att det handlade om att vi skulle skapa ett samhälle som vi tror att är det bästa, där har jag respekt för att centern har en annan åsikt än vad jag har.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Ltl Johan Ehn ska andas djupt nu och lyssna på det jag säger. Det vi diskuterar idag är avbytarlagstiftningen och det är till den jag kopplar mitt anförande. Jag anser explicit att vad det gäller avbytarlagstiftningen borde vi hålla den på minst samma nivå som man har på rikets sida. På rikets sida har man valt att koppla det som en social förmån liknande barnbidrag eller moderskapsledighet och centerns bedömning är att vi borde ha detsamma här på Åland för att skapa den trygg och den förutsägbarhet som lantbrukarna på Åland faktiskt behöver.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl John Holmberg

Fru talman! Fördelarna med den nya lagen och effekterna av den har i utskottsarbetet förstärkts. Kommer inte ännu en gång att räkna upp dessa positiva effekter, det gjorde redan utskottets avgående och eminenta ordförande Silander.

Det har under arbetets gång förts fram önskemål om att Åland borde kopiera den finska avbytarlagen. Den finska lag som är den mest frikostiga avbytarlag som finns, men som även göder en väldigt ineffektiv mjölkproduktion. Det är väl ändå ingen produktiv och framåtsyftande väg att vandra? Nej, exakt, det tyckte inte heller majoriteten i utskottet. Det gäller att med tillförsikt och positivism se på alla de förbättringar den nya lagen plockat in. Inte minst det faktum att nyttjandegraden av dosen stödpengar kommer att öka.

Detta lagförslag ger även möjlighet till relevanta och intressanta frågeställningar. Var finns den största potentialen inom vårt köttkluster sett till marknadspriser och stödbidragsbehov? Vilken köttyp har den största efterfrågan för att samtidigt vara minimalt stödberoende? Alltså ha en marknadsmässig bärkraft och lönsamhet för att fungera självständigt och vara minimalt beroende av stöd? Givetvis förstår jag att det är en utopi att tro att livsmedelsproduktion ska klara sig utan samhällsstöd. Det är en global verklighet. Däremot skulle det vara nyttigt att få en bild av bidragsstorleken per köttyp. Hur stor är bidragsandelen av ett kg nötkött, griskött, fårkött eller fjäderfä? Det handlar inte om att exponera producenterna, det handlar om att ta diskussionen kring av vilken köttinriktning vi på Åland får ut maximalt av satsade medel. Det är i förlängningen enligt mig något som borde belysas på ett konstruktivt sätt, för det handlar sist o slutligen om att skapa framtidstro i en tufft ansatt bransch där en ny generation företagare säkert skulle få hjälp i sina affärsmässiga beslut av att detta lyfts på bordet.

Det får inte vara så att ett sådant beslut görs på basen av var stöden är som högst. Det naturliga måste vara att erbjuda produkter som är så intressanta för konsumenterna att stödberoendet minimeras och istället kan ge en större verkningsgrad. I en sådan kategorisering skapas även bättre möjligheter till differentiering om var krutet ska läggas för att ge bästa effekt och produktivitet. Kanske det finns en beräkning av detta, men i samband med utskottshörandet fick jag inget svar på frågorna. Tack, fru talman.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Det var ett intressant anförande. Här var det tal om vad marknaden vill ha, men jordbruket har också tyvärr stora klimateffekter när det gäller koldioxidutsläppen. Hur ser ledamoten på hur stödet ska beakta det?

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Det ekologiska jordbruket är här för att stanna och för att växa, det ser vi i våra livsmedelsbutiker. Givetvis är det något som måste gå hand i hand även när det gäller stödformen i framtiden.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Jag blev missförstådd. Det faktum för att producera en liter mjölk så produceras samtidigt ett kilo koldioxid. När det gäller köttproduktion är det 25 kg/kg. Hur beakta ni det i stödformerna?

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Tyvärr har jag inget svar på den frågan, jag är för dåligt insatt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Ltl John Holmberg lyfter en mycket intressant frågeställning om stödnivåer till respektive del, hur stora det är egentligen. Det skulle vara synnerligen värdefullt för oss att veta. I många andra sammanhang diskuterar vi vad det lilla samhället Åland de facto är ska satsa på för att få mest ut av det totalt sett för Åland. Det är en av de mest intressanta framtidsfrågor inom den här branschen som kunde studeras för att få svar. Åtminstone borde vi inte vara rädda för att kartlägga och se hur mycket stöd vi riktar in jämfört med övriga runt omkring oss per producerande enhet. Jag hoppas att vi i framtiden får en kartläggning av det.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Det är inte fråga om att hänga ut någon speciell inriktning eller bransch utan det handlar om att lyfta det på bordet och konstruktivt se på framtiden. Det är många nya företagare inom branschen som gärna skulle få hjälp med det. Det kan hända att den utvecklingen finns men jag fick inget svar på det i utskottet och inte heller hittat den någonstans. Det är en viktig framtidsfråga speciellt för generationsskifte och nya företag inom branschen.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Vicelantrådet Camilla Gunell

Fru talman! Bästa lagtingskolleger, trevligt att se er igen. Vtm Thörnroos ställningstagande i den här frågan förvånar mig både ur självstyrelse- och jordbrukspolitiskt perspektiv. Dels är det skäl att påminna om att paragrafen ”minst samma som i riket” slopades under mandatperioden 2008-2011 och socialdemokraterna var den grupp som höll längst på att det skulle finnas kvar. Lagtinget, inklusive centern gjorde en annan bedömning att man skulle se till helheten och inte till varje enskilt belopp och varje enskild stödnivå. Därmed slopades paragrafen. Däremot kan man diskutera om det var bra eller dåligt och hur man vill ha det på längre sikt.

I otaliga sammanhang i den ena frågan efter den andra slåss vi för vår rätt till annorlundaskap, d.v.s. det som är självstyrelsens innebörd att kunna göra såsom det här parlamentet finner det bäst att utforma det åländska samhället.

När det gäller ”samma som i riket” som man här skanderade framförallt från vtm Thörnroos sida är det också problematiskt ur ett jordbrukspolitiskt perspektiv. Vi har på jordbruksbyrån försökte och i landskapsregeringarna flera på rad att i huvudsak se till dem som har jordbruket som huvudnäring som satsar hela sitt liv och sin själ på det. Ska vi ha samma djurenheter som i riket då ska vi också stöda det som har väldigt små djurenheter och de som har verksamheten som en hobbyverksamhet. Landskapsregeringen har tagit det ställningstagandet att vår huvudmålsättning är de som bedriver jordbruk som huvudsysselsättning, de är i längden uthålliga och har kapacitet att få lönsamma jordbruksföretag.

Man måste konstatera att det inte är innehåller i avbryteriservicen som har påverkat den kraftiga strukturomvandling som vi har sett inom djurhållningen på Åland de sista 60 åren, man har gått från små enheter och små gårdar till större enheter för att kunna få lönsamhet i företagen som gårdarna mer och mer övergår till att bli.

Frågan förenklas ganska rejält. För att kunna ha samma som i riket krävs det att vi har minst tio anställda inom avbryteriservicen där kanske tre av dem har jobb att utföra. Ska vi ha en heltäckande avbryteriservice kräver det att vi har många anställda men väldigt få som de facto är ute i gårdarna på arbete. Det var något som inte blev vettigt, systemet urholkades sakta men säkert och därför tog vi steget tillsammans med centern under förra mandatperioden för att göra förändringen.

Vårt problem på Åland är småskaligheten vi har så pass få gårdar som behöver verksamheten, hur viktig den än är och därför är det också svårt att etablera sig som entreprenör inom avbryteriområdet och därför har vi haft svårt att få tag på avbytare på Åland.

Kommer man med en bra lösning på den frågan, hur vi löser småskalighetsbekymret hos oss och ändå får ett system som inte blir så kostsamt. Skulle vi ha samma som i riket på avbryterisidan skulle det kosta 1,5 – 1,7 miljoner euro, det är pengar bästa lagting som åtminstone den här landskapsregeringen ser att vi behöver till annat.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Jag vänder mig mot den beskrivning som miljö- och näringsminister Gunell gör när hon talar om hobbyverksamhet. Jag har aldrig uppfattat att den som driver ett jordbruk eller lantbruk i någon större utsträckning ser det som sin hobby. Det är snarare en del av det mångsyssleri som har präglat ålänningarna under många år speciellt i landsbygden och skärgården.

Vad gäller klassificeringen av djurenheter kommer det samlade intrycket från remissinstanserna, det är inte något som jag eller centern har hittat på.  Det är remissinstanserna som sitter med kvalificerad kunskap som har bett landskapsregeringen att man ska använda samma klassificeringssystem av djurenheter som man gör i Finland.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Tack för det. Remissinstanserna har naturligtvis rätt till sin åsikt och framför allt är det Ålands producentförbund som för fram det. Vi har suttit vid samma bord och kommit överens om vilka åtgärder vi ska vidta för att stärka mjölknäringen och förbättra avbrytarlagen.

Landskapsregeringen anser att ungefär den här budgetnivån ska vi ligga på för avbryteriet, ÅPF vill ha något helt annat som vi inte är beredda att satsa på. Vi är eniga om att vi är oeniga och det är mest om nivån på det hela. Det är klart att det syns i remissinstanserna men för den skull, även om en intresseorganisation vill det här, förvånar det mig att centern tar samma ställning. Man måste också veta hur prislappen ser ut.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Jag vill tacka för klargörandet från minister Gunell, vi är inte beredda att satsa. Landskapsregeringen är inte beredd att satsa på lantbruksnäringarna och nu får vi det i klartexten. Man har beaktat att de pengar som har funnits avsatta i budgeten de senaste åren inte överhuvudtaget har används fullt ut, bara en väldigt liten del. Systemet har varit sådant att det inte har varit möjligt för lantbrukarna att använda det, det är det första.

För det andra skulle jag faktiskt vilja ha en förklaring till varför man inte kan använda samma djurenhetssystem som används i Finland, varför man måste försöka hitta på något eget när det redan finns ett som fungerar?

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Bästa vicetalman Thörnroos, det förvånar mig att jordbruket som ändå har varit centerns coreuppdrag, att man är så populistisk och onyanserad i sin diskussion. Vtm Thörnroos vet precis som jag hur svårigheterna är inom avbryteriet och vår småskalighet, därför har vi den problematiska situationen. Att vi inte är beredda att satsa på lantbruksnäringarna, det visar landskapsregeringen på många andra sätt bl.a. i det program vi har för utvecklingen av näring, vår matsatsning osv.

För att lösa det måste man vara lite mera nyanserad och precis för att komma med kloka lösningar. Vi har en viss mängd pengar och vi har bedömt att det ger dem bäst till dem som har det som huvudnäring och inte i lika hög grad som riket (…taltiden slut).

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Tack vicelantrådet Gunell för ett ärligt och tydligt anförande. Den lätta vägen skulle vara att fortsätta gödsla ut pengar så att alla är nöjda och tysta. Verkligheten är inte sådan. Därför känns det bra med lagen för även här tar landskapsregeringen en ståndpunkt i att skapa nya strukturer som doftar framtid. Precis som vicelantrådet lyfte fram, ska vi tillgodose alla just för stunden eller ska vi satsa på de som har en framtid, ett modernt lantbruk, för pengarna räcker inte till annars. Ingen i lagtinget är beredd att godkänna 1,3 miljoner för att tillgodose en motsvarande lag som i Finland.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Tack för det. Det är bra även om det inte bara handlar om pengarna, det finns andra bekymmer att lösa p.g.a. att vi är så få. Det är svårt att sysselsätta människor i den här verksamheten man måste kanske vara mångsysslare och ha olika typer av arbete.

Det finns ingen väg tillbaka. Vi kan inte gå tillbaka till ett system där landskapet erhåller den här tjänsten och har tio anställda som de facto tre är ute i arbete, den modellen har vi lämnat bakom oss. Nu måste vi gå vidare framåt och söka en ny lösning. Lagen hjälper åtminstone till att höja nivåerna för de som behöver den här verksamheten. Det är värt att säga i det här lagtinget att det är en lag som förbättrar reformen från 2015.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Exakt. Det är heller ingen överraskning att antalet djurgårdar blir färre, det är något som alla i branschen har prognostiserat. Tittar vi ytterligare tio år framåt kanske vi inte har så många djurgårdar som inte har anställd personal, dit går världen så det är bara att anpassa sig efter det. Tack igen vicelantrådet Gunell för ett tydligt anförande.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Det här är en förbättring mot idag, det kanske inte är fullt ut som alla vill ha det och bedömningen är att det kan bli finansierat inom budgetramen. Det handlar om pengar, vi har gått in för en viss nivå att det här är vi beredda från samhället att stödja.

Kommer den ramen att räcka? Det står i förslaget från landskapsregeringen att man bedömer att det ska rymmas inom ramen, men samtidigt står det att man höjer antalet stödberättigade gårdar och man minskar på kraven. Har man gjort ordentliga beräkningar eller kommer de igen tilläggsbudgeter?

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Vi måste lita på våra tjänstemäns beräkningar. Enligt deras utredningar och efter deras intervjuer med gårdar om deras framtidsplaner och annat är det här en bedömning vi gör. Vi vill ha en förbättring av systemet som höjer på nivåerna och framförallt då skapar en ökad social hållbarhet inom den här näringen. Svaret är ja på ltl Petri Carlsson fråga, vår bedömning är att medlen ska räcka.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Brage Eklund

Tack, fru talman! Det är intressant att höra när tidigare regeringskollegor beskyller varandra hur lagen har blivit till, att den inte är bra och en del säger att den är bra. Med facit i hand kan man säga att privatiseringen i sig var bra men resultatet har inte utvecklats som vi har velat. Folk stod inte på kö för att få jobbet som avbytare, det är grundproblemet varför vi har det som vi har det idag.

Med viss förståelse är det inget lätt jobb. Den som sysslat med mjölkkor tidigare i sin ungdom, i sitt liv vet hur det är, avbytarsystemet började på min tid i början på nittiotalet före det fick man lov att kämpa på.

Två frågor jag vill ta upp som jag förväntat mig att finans- och näringsutskottet skulle beröra, problemet med akuta sjukdomsfall som jag tog upp i samband med remissen. Man säger att möjligheterna ska bli bättre att få avbytare vid akuta sjukdomsfall. Enligt mitt sätt att se finns det ingenting i lagen som säger att det problemet är löst. Har man problem att få avbytare har vi fortfarande samma problem kvar. Det finns inget bra system ännu. Jag har inget råd hur man ska lösa det heller, möjligtvis är ett sätt att lösa det att man skulle anlita en person eller en avbytare med fast jourersättning vid akuta sjukdomsfall. Som tur är händer det inte så ofta men tyvärr händer det inom kåren att vissa personer drabbats av akuta sjukdomsfall.

Utbildningen av avbytare har inte utskottet berört alls. Ltl John Holmberg jag, eller om det var minister Gunell, hade en intressant diskussion om hur man borde utveckla det. Utskottet har inte berört någonting om hur man skulle kunna lösa dessa problem, analysera det, eller har man ens ställt frågorna till höranden t.ex. Producentförbundet? Kanske en mindre djurägare kunde utbilda sig till avbytare och lösa joursystemet samtidigt.

Förra gången hade vi också digitaliseringen, det har man lite berört utskott. Man ska inte ha alltför stor tilltro till digitaliseringen, om den ska fungera bygger också på att det ska finnas en avbytare som kan träda till när behoven finns.

Problemet började 2004 då lagtinget antog lagen, sedan trädde den i kraft först 2015. Redan då borde man ha funderat på enheterna. Enheterna som nu har diskuterats fram och tillbaka, ska man följa Finlands förslag till enheter eller ska vi ha egna enheter på Åland? Den delen borde man ha tagit ställning till redan förra gången när man försöker lyfta lagen första gången, eller åtminstone när man satte den i kraft skulle man ha lyft upp det. Nu kommer man med förslagen i denna sena timme.

Ålands Framtid ska fundera på reservationen. Kan sträcka mig till avbytarsystemet skulle lyda inom de sociala rättigheterna. Djurenheterna är jag tveksam till för man ska ändå bygga upp ett system som man gjort tidigare på egna enheter och anpassa det till våra förhållanden. Man kan inte rakt av anta eller anpassa de enhetsberäkningar man har i Finland.

Tackar finansutskottet för att man analyserade och tog reda på hur det förhåller sig med åtta eller tio timmarna. Lite märkligt är det att hela lagförslaget har runnit igenom utan att man sett problemet, om det var ett misstag är det märkligt att det gått igenom hela vägen. Det är tillrättalagt och det är bra.

I debatten har vi lyft fram produktivitet och att man ska gynna sådana som är heltidsjordbrukare och helst i större skala än de som har jordbruket på deltid. För mig är det ett rättvisetänkande att man håller sig till dem som har det som heltidssyssla. Hela det sista LBU-programmet byggde på produktivitet. Sedan kanske inte LBU-programmet uppfyllde produktiviteten utan man backade när man till sist antog det till slut.

Avbrytarsystemet bygger på produktion och att man faktisk presterar något när man sysslar med djur. Det är inte bara att ha det som en hobby och man vet att man ska få full ersättning för att man har en hobbysysselsättning.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Eklund. Det är alltid roligt att lyssna på ltl Eklund för han lyckas alltid plocka fram de bra sidorna.

När det gäller nya avbytare hade vi en diskussion, ledamoten och undertecknad i remissdebatten. Jag ställde frågan i utskottet vad som gällde utbildning, behörighet och det finns inte sådana krav på avbytare i dag fick jag som svar. Det krävs ganska mycket modern teknik, det ska vara lite it-ingenjör, VVS-ingenjör lite av allt möjligt men inget formellt kompetenskrav finns det.

Slutligen, det är alltid roligt att man kan se det positiva i allting och det gör ltl Eklund i dag igen.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack för de orden. Det är ett bekymmer i dag för tekniken är så avancerad inom mjölkproduktion, det är inte för en jordbrukare som han kört ett gammalt system att hoppa in i de nya systemen och tro att man klarar av det som när man hade den s.k. rörmjölkning och hängde upp enheterna och satte på spenkopparna och det fungerade. I dag är allt datoriserad och t.o.m. robotar ska man klara av. Därför ska man titta på möjligheten att ge någon form av kurs, förevisning eller skolning man får kalla det vad man vill och kanske få någon som är intresserad.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Det är kärnan i lagförslag att framtidens mjölkproduktion bygger på så pass mycket teknik och modernitet att man är beroende av att ha så stora enheter och fast egen personal för att kunna behålla kompetensen in house, att veta att man varje dag har den kompetensen för den är så pass tekniskt krävande.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tage Silander, replik

Tack, fru talman! När det gäller akuta sjukdoms- och olycksfall ställer det ofta till det naturligtvis. Lösningen som vi har resonerat ligger i att ha back up på lämpligt sätt, en del i det är att det finns avbytare så att det räcker. Därför måste man fokusera på att få flera avbytare. Utbildningskravet som ltl Holmberg var inne på finns inte i egentlig mening. Vi har också noterat att det nu för tiden här på Åland inte bara är problem när det gäller att förstå de tekniska apparaterna i sig utan det gäller även att förstå det rent språkligt, d.v.s. vi har många i branschen som skulle behöva en språkduvning för att förstå de komplicerade apparaturerna.

Ltl Brage Eklund, replik

Det är som vi sagt tidigare här att det ofta är personer som kommer utifrån som inte behärskar svenska eller engelska. Det är så avancerad teknik i de nya mjölkgårdarna så att man åtminstone borde vara kunnig inom språket.

Hela systemet bygger på att vi måste ha tillgång till avbytare för att det ska fungera, har vi inte det så spelar det ingen roll vad vi har för lag.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Ålands Framtids Brage Eklund nämner i sitt anförande att hans bedömning är att vi borde ha ett eget system på Åland när det gäller beräkning av djurenheter för att bättre anpassa oss till vårt småskaliga samhälle. På remissutlåtandena som har kommit in finns det en tydlig samstämmighet att man gärna skulle ha samma system som man har i Finland. Vad är det som gör att Ålands Framtid tycker att vi i det här fallet borde ha ett eget system? Är det för att vi ska ha ett eget system för det egna systemets skull eller finns det någon vinst i det här som branschen ännu inte har sniffat upp?

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Minns jag inte helt fel vara branschens önskemål, förra gången lagen trädde ikraft att vi skulle följa det finska systemet när det gäller enhetsberäkningar. Centerns satt då med i landskapsregeringen och tog det inte med i beaktande. Nu vill man tack vare att det kommer remisser från de berörda och producenter att man ska följa systemet, om vi är riktigt ärliga kanske vi inte har råd att följa det systemet eftersom det finns en viss summa pengar. De förändringar som är gjorda nu förbättrar för djurgårdarna mot vad det varit tidigare. I det här fallet kan vi ha ett eget system.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Förmågan att idag tänka olikt från i går skiljer den vise från den envise. Jag bad explicit att få en utvärdering av lagförslaget eftersom vi från centerns sida var tveksamma till det. Mycket av det betänkligheter vi hade har också kommit fram i remissutlåtandena.

Det jag explicit undrar över är om Åland Framtid tror att det blir för dyrt om vi har samma beräkningssystem av djurenheter som man har på rikssidan. Jag har inte uppfattat det så varken på hörande eller i remissvaret. Tar Ålands Framtid fasta på att det helt enkelt blir för dyrt och därför borde vi skapa ett eget system?

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Det var inte centern som lyfte, det var hela finansutskottet som begärde att ha en granskning efter tre år. Centern ska inte försöka ta åt sig äran för det. Centern har varit med och startat upp det avbytarsystemet som var helt förkastligt. Man måste ta allting i relation till pengar, det kan vara så att det blir för dyrt om vi antar det, jag har inte gjort beräkningar på det. Lite självstyrelsepolitik ska vi väl ha så att vi ska kunna ha egna enhetsberäkningar när det gäller vårt avbryter system.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Stephan Toivonen

Fru talman! Bästa lagting. Vi har nu på vårt bord finans- och näringsutskottets betänkande om avbytarlagstiftningen. Som synes var jag inte på plats när vi hade avgörande behandlingen, men jag var närvarande vid den inledande behandlingen.

Normalt brukar vi inte hinna reflektera över frågor som tangerar våra ärenden, än mindre diskutera våra ärenden ur ett mer allmänt perspektiv. Det är synd, men det är så arbetsbelastningen ser ut.

Denna gång gjorde vi det däremot, vilket redan framkom vid ltl John Holmbergs anförande. Efteråt gjorde jag några reflektioner och kommer med några allmänna synpunkter kring avbytarlagstiftning och jordbruksstöd. Jag hoppas att fru talman kan acceptera det. Jag anser att jag inte går utanför ämnet utan kanske ovanför ämnet.

Fru talman. I detta betänkande nämns att man i lagförslaget strävar till att ”öka rättvisan mellan gårdar med olika produktionsinriktning”. Landskapsregeringen skriver att ändringarna är ägnade att trygga en fortsatt tillgång till avbytare.

Ett viktigt syfte med vårt jordbruksstöd är att konsumenterna skall få bra produkter till ett rimligt pris trots våra miserabla odlingsförhållanden. Jordbrukspolitiken har även större och andra syften än ”att trygga fortsatt tillgång till avbytare”.

I utskottet illustrerade jag skillnaderna i klimat och förutsättningar utgående från en bilfärd som jag gjorde kring julhelgen till Cordoba, en historisk spansk stad öster om Sevilla. Efter att jag passerat den spanska gränsen möttes jag av ett öppet landskap. Här har vi ju Hagaslätten, eller gyllene åkrarnas land. Där körde jag mil efter mil upp och ner genom ett kuperat kulturlandskap. Passerade vinodlingar, olivodlingar, planteringar med korkekar, såg skyltar med ”varning för tjuren” och passerade många tomma d.v.s. nyligen skördade åkrar och körde sammanlagt ca 250 km genom ett kulturlandskap innan jag nådde Cordoba.

Efter en sådan resa blir jag inte förvånad över att vi översvämmas av billiga spanska tomater, inte heller att vi kan göra det året om. Jag såg inte en snöflinga längs vägen. Däremot bländades jag av solen tills den gick ner.

Jag är van med ett liknande klimat i Portugal och där kan man köpa färska jordgubbar i princip året runt. Det kan vara någon vecka per år som det är svårt att få tag på jordgubbar, eftersom det regnade förra veckan kan det vara svårt just nu. Men i övrigt får man tag i dem. Godare på sommaren och dessutom billigare.

Då kommer man till den första frågan som vi dryftade i utskottet och som ltl Holmberg tangerade. Vilka produkter skall vi satsa på här på Åland? Ska vi satsa på det som behöver minsta stöd för att produceras? I annat fall riskerar vi att subventionerad bananodling som genom ”rättvisa mellan olika produktionsinriktningar” kräver ökade subventionerna för det är krävande med bananodlingar. Vi kan också fråga oss om det är vettigt att subventioner tomater, som normalt växer i helt andra växtzoner än vad vi har här. Minns jag rätt har regeringen talat om hållbart i sitt regeringsprogram 89 gånger, hur hållbart och miljövänligt är det att odla i uppvärmda växthus? Nåja, de behöver kanske ingen avbytarservice? Här var ja tyvärr utanför ämnet.

Fru talman. Från materialet kring avbytarlagstiftningen så kunde vi få reda på att avbytarverksamheten tidigare kanske t.o.m. och avsiktligen hade stött mjölkproduktion mer än djurhållning. 

Eftersom även energi- och klimatstrategin finns på vårt bord och samtidigt i mitt bakhuvud, kom jag att tänka på projektet 1000-kor som var aktuellt tidigare. Minns inte om jag skrev en insändare eller om jag planerade att skriva en. På den tiden trodde jag på global uppvärmningen och koldioxid osv. men det jag noterade var att en liter mjölk producerar ett kg koldioxid. Vad jag kunde se producerar en normalduktig åländsk kossa ca 100 liter per dygn eller 36 ton per år. 1000 kor producerar alltså 36 000 ton koldioxid per år. Som en jämförelse kan sägas att vägtrafiken producerar 54 000 ton enligt den aktuella energistrategin.

Då måste man fråga sig. Varför ska man betala för ett avbytarsystem som gynnar mjölkproduktionen och ökar koldioxidutsläppen, samtidigt som man i energistrategi gör allt för att minska koldioxidutsläppen? Om man ser det på ett högre perspektiv. I klimatstrategin framgår inte vad jag kunnat se hur mycket koldioxid som det åländska jordbruket producerar. Det finns en uppgift om att utsläppet från de fossila källorna inom jordbruket var 36 000 ton men det gäller bränslet. För övrigt ett av de få områden som ökade från 2001 till 2015. I medeltal minskade nämligen de fossila utsläppen med 26 %.

Utgående från de uppgifter jag har fått ligger utsläppen från mjölkproduktionen på ca 36 000 ton som det är nu jämfört med vägtrafiken som ligger på 54 000 ton.

Fru talman. I förslaget till ny avbytarlagstiftning talas om rättvisa mellan olika produktionsinriktningar, men inte vems eller vilken rättvisa. Produktion av kött producera också koldioxid, ett kg nötkött producerar ca 35 kilo koldioxid. Det betyder att köttproduktionen på Åland producerar ca 15 000 ton koldioxid. Hittade dock inget om detta i klimatstrategin. Vi kommer då igen in på frågeställningen varför man med ena handen vill försäkra sig om fortsatt produktion med koldioxidutsläpp, medan den andra vill minska koldisoxidutsläppen? På måndag ska vi diskutera hur vi ska minska koldioxidutsläppen.

Som vi alla känner till så produceras betydligt mindre koldioxid då man producerar griskött och fågelkött. Det är kornas första mage, våmmen som producerar gaserna. Eller för att vara korrekt så gäller det också för tjurar och kvigor.

Fru talman. Den frågeställningen kommer nu upp att kanske avbytarverksamheten borde styras bort från mjölkproduktion och nötköttsproduktion till produktion av griskött, fårkött, fjärderfä och äggproduktion med tanke på ”rättvisan” mot klimatet? Kanske något för landskapsregeringen att fundera på inför nästa omläggning av avbytarverksamheten.

Fru talman. Vi från åländsk demokrati är ju inte helt övertygade om att djurproduktionens utsläpp av växthusgaser inverkar på vårt klimat, men även hälsoskäl talar för att det är bättre att minska konsumtionen av nötkött och ersätta den med griskött, fågel, vilt, vi bör även av hälsoskäl minska konsumtionen av mjölk och ersätta den med t.ex. äppeljuice från den åländska skärgården eller kanske en lokalt producerad lager vid speciellt högtidliga tillfällen.

Talmannen

Begäres ytterligare ordet?

Minister Mats Perämaa

Fru talman! Vill uttrycka min respekt för ltl Brage Eklunds agerande. Det behöver synliggöras det som just skedde.

Ltl Eklund i sin oppositionsroll tar ansvar, inser att man ibland tar strid för självstyrelsen och att pengarna inte alltid räcker till. Jag vill att det ska uppmärksammas på det här sättet med risker för att väljarna inte alltid ser det ansvar som man tar gjorde ändå ltl Brage Eklund det han nyss gjorde. Vill att detta tydligt ska framgå i protokollet och synliggöras på detta sätt.

Talmannen

Begäres ordet? Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslaget i sin helhet.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om avbytarstöd för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Lagförslagets första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.