Remissdebatt

Talmannens förslag är att detta ärende remitteras till finans- och näringsutskottet.

Diskussion.

Vicelantrådet Camilla Gunell

Fru talman! Bästa lagting, landskapsregeringen har överlämnat ett lagförslag till lagtinget om avskaffande av skogsvårdsavgiften men ändå upprätthållande av skogsvårdsföreningen och dess verksamhet.

Den lagstadgade skogsvårdsavgiften har funnits en lång tid och den har också funnits på rikshåll under lång tid. Det är en så kallad avgift av skattenatur som har avskaffats på rikssidan. Likaså har uppbörd via skattesystemet också upphört. Det betyder att möjligheten att behålla den här typen av skogsvårdsavgift av skattenatur på Åland i framtiden i princip är omöjlig. Det skulle innebära att vi skulle betala oskäligt mycket för uppbörden via skattesystemet i relation till vad skogsvårdsavgiften i sig inbringar.

Det här betyder att Ålands skogsvårdsförening inte längre har samma rätt till skogsvårdsavgiften och därmed finansieringen av sin verksamhet som tidigare. Nu övergår verksamheten till att vara sådan förening som regleras i lag och som fortsättningsvis kommer att ha en viss samhällsfinansiering för sin fortsatta verksamhet.

På rikshåll har man gjort en liknande bedömning. Man tycker att det är viktigt för skogsindustrin, skogssektorn och skogsägarna att man har en stabil tillgång på virke och skogsprodukter. Föreningen har en särskild status och den bör därför regleras på ett eget sätt.

Det är den lag som ni ser framför er och den handlar både om avskaffande av skogsvårdsavgiften men också att ge skogsvårdsföreningen en ny funktion.

Det betyder en ändring i skogsvårdsföreningens ekonomiska förutsättningar vilket förstås kommer att kräva nya strategier och nya sätt att verka på. Det betyder att skogsvårdsföreningen i högre grad måste ta betalt för de tjänster som de erbjuder skogsägarna.

Det är inte obligatoriskt att som skogsägare vara med i skogsvårdsföreningen. Det blir ett frivilligt medlemskap. Vi räknar med att under den första tiden kanske många medlemmar i föreningen uteblir och det blir en viss sänkning i medlemsavgiften. Därför kommer landskapsregeringen att hjälpa till i övergången från det gamla systemet till det nya.

Den här frågan har varit känd under en längre tid. Vi haft en arbetsgrupp som under 2015 har arbetat med den här frågan. Vi tror nu att det här är möjligt och ett bra sätt att framskrida så att fortsatt rådgivning till skogsägare kommer att tillhandahållas inom ramen för hushållningssällskapet där landskapet redan har ett avtal kring rådgivning till primärnäringarna.

Man kan hävda att skogsindustrierna i Sverige och Finland i allt högre grad ingår avtal direkt med skogsägarna kring förvaltning, röjning och avverkning. Men vi tycker ändå att det finns ett samhällsansvar att tillgodose de mindre skogsägarna. Landskapet har tagit ett särskilt ansvar för att bekosta de merkostnader som tillkommer för avverkning i skärgården.

Som jag ser är skogen en viktig fråga, särskilt i arbetet med våra klimatstrategier. Har man en skog som är frisk och ung så ökar dess kapacitet att ta hand om koldioxid. Därför är det viktigt att de här fortgår och att vi förnyar skogsbeståndet med jämna mellanrum.

Jag har en stark ambition att samverka med skogssektorn kring att stärka den lokala produktkedjan från tallplanta till färdiga hus byggda i trä. Det här vill jag för min del väldigt gärna arbeta för att vi ska kunna åstadkomma.

Skogsvårdsföreningen kommer ändå att kunna spela en viktig roll. Skogen har ändå en såpass stor nationalekonomisk betydelse att det också motiverar den här regleringen i en speciallag.

Ekonomiskt kan man säga att under den här övergångstiden blir utgifterna för landskapets del något högre. Men allt eftersom skogsvårdsföreningen arbetar upp sig och tar mer betalt för sina tjänster så tror vi att inom fem år, under år 2015, så ska landskapets utgifter gentemot den här sektorn vara ungefär på samma nivå som tidigare.

Jag svarar gärna på frågor. Jag kommer också gärna till utskottet för ytterligare behandling. Tack, fru talman.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! När man läser den här lagstiftningen så kan man konstatera att den inte är speciellt skarp på något sätt. Min fråga är; vad är den praktiska orsaken till att man valde att lagstifta inom det här området? Kan man ändå inte se till att skogsvårdsföreningen fortlever på annat sätt genom budget eller liknande? Varför gick man in för att lagstifta?

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Fru talman! Man tycker ändå att skogsvårdsföreningens roll och funktion är viktig. Med tanke på skogsvårdsföreningens status tidigare och en finansiering via skattesystemet, via skogsvårdsavgiften, så har man på det sättet gett en central roll till föreningen. Det är en status som man inte vill gå miste om. Det är väl ett sätt att trygga den här föreningen och dess verksamhet mera långsiktigt och ha ett stabilare finansieringssystem.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Tack för svaret. Det är klart att det förstås känns tryggare att ha en lagstiftning bakom en sådan här förening. Kanske utskottet borde se på om man också skulle ha med en paragraf som säger att landskapet ska finansiera, i alla fall under en övergångstid, så att man kan garantera den här föreningens fortbestånd. Utan pengar kan man knappast göra så mycket. Det hade kunnat vara lite mera skrivningar och kanske en paragraf om det för det är trots allt en budgetfråga.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Det är riktigt, det är absolut en fråga för budgeten. Men eftersom det i framställningen ganska tydligt redogörs för de ekonomiska konsekvenserna så är det på sätt och vis också förpliktande att de här nivåerna ändå budgeteras. Detta är inte den enda finansieringen som föreningen har. Man ska också bygga upp en möjlighet, via sina tjänster man tillhandahåller till skogsägarna, att få in en egen finansiering.

Den direkta rådgivningen avtalar man om separat. Det finns redan ett ramavtal med Ålands hushållningssällskap och där kommer skogsvårdsrådgivningen att ingå. Jag tycker att finansieringsmöjligheterna är ganska tryggade.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg

Fru talman! Bästa lagtingsledamöter, Ålands skogsvårdsförening står inför förändringar som ställer krav på nya tankesätt, rutiner och högre självfinansieringsgrad, precis som det ska fungera i en marknadsekonomi.

Orsakerna till att avskaffa skogsvårdsavgiften är enkel. Att ta upp en avgift som slopats i riket är inte av givna orsaker ekonomiskt försvarbar. Det mår endast skattebyråns administration bra av samt att man på sikt skulle vara tvungen att investera i nya datasystem. Istället kan föreningen uppbära medlemsavgift vilket blir aktuellt från 2017.

Med tanke på att nuvarande avgift beaktas som en skatt är Ålands skogsvårdsförening begränsad av vilken verksamhet föreningen får bedriva.

Ålands skogsvårdsförening och dess verksamhet påverkas också av den nya landskapslagen om stöd för hållbart skogsbruk. Denna lag medger inte längre att landskapsregeringen betalar ersättning för planering, arbetsledning och administration av stödberättigade skogsförbättringsarbeten. Landskapsregeringen kommer heller inte att fortsätta med förhandsfinansiering av röjning och markberedning utan dessa tjänster ska faktureras av dem som utför arbetet.

Arbetsgruppen som tillsattes våren 2015 hade som uppdrag att bl.a. se på en framtida finansieringsmodell. Precis som i riket ser landskapsregeringen vikten av skogsvårdsföreningens verksamhet för att trygga förutsättningarna till en god skogsvård, ett hållbart skogsbruk och speciellt de små skogsägarnas intresse i landskapet. Dessa argument motiverar en lagstiftning för att garantera att den finns kvar med sin verksamhet.

År 2014 utgjorde skogsvårdsavgiften 38 procent av föreningens intäkter. Detta och zon 3 stöd på 16 000 euro samt att den nya lagstiftningen om hållbart skogsbruk utgår ger summa summarum ett intäktsbortfall på 80 procent av föreningens intäkter.

Landskapsregeringens lösning och som även var arbetsgruppens slutsats, är att skogsvårdsföreningens finansiering ska bestå av tre delar. Medlemsavgifter, självfinansiering och rådgivningsstöd.

Certifieringen av skogen är ett stort argument för att motivera ett medlemsskap och skapar ett helhetsintresse bland hela skogsnäringen att samarbeta för att behålla ett högt medlemsantal i föreningen.

Det finns i lagförslaget en förståelse från landskapsregeringens sida att det under en brytperiod till ett nytt tanke- och arbetssätt är viktigt att trygga skogsvårdsföreningens finansiering, där finansieringen som gått till skattebyrån istället kan gå till administrativt stöd till föreningen.

Landskapsregeringen ser betydelsen av rådgivning och avser stöda denna verksamhet via ett utvidgat ramavtal med Ålands Hushållningssällskap så att det även omfattar skogsvårdsrådgivningen via skogsvårdsföreningen.

Med tanke på att landskapsregeringen ser betydelsen av skogsvårdsföreningens arbete gör att det under en övergångsperiod ökar landskapets kostnader. Stödet har en peak 2017, cirka 146 000 euro, för att 2020 vara nere på samma nivå som idag.

Det kan vara bra att i avtalet med Ålands hushållningssällskap ha regler för vilken verksamhet som rådgivningsunderstödet får användas till. Detta för att beakta den kritik som kom i samband med remissrundan och påtalade risken för konkurrerande verksamhet understödd med offentliga medel.

Jag tror på modeller som bygger på självfinansiering. Det skapar drivkraft och främjar entreprenörskapet. I och med att föreningen under en relativt lång tidsperiod kommer att få ekonomiskt understöd ges man även arbetsro och tid för att utveckla administration, självfinansiering, uppsökande verksamhet och rådgivning.

Fru talman! Det här bygger för framtiden och bygger i grunden på ett sunt affärstänk.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Runar Karlsson

Fru talman! Jag har egentligen ingenting emot den här lagstiftningen eftersom det är så illa tvunget att göra något på grund av att riket har avskaffat skogsvårdsavgifterna. Det är tråkigt att vi på grund av åtgärder som man gör i riket måste göra liknande åtgärder. Det är inte så bra i och med att vi har en självstyrelse.

I det här fallet är det så illa tvungna eftersom det blir alldeles för dyrt att upprätthålla ett eget system, som lantrådet sade, och det har jag förståelse för.

I repliken var jag lite förundrad över varför man egentligen lagstiftar om det här. Man lagstiftar väl för att man vill tydliggöra och göra skogsvårdsföreningen lite starkare.

Utskottet, som har hand om det här ärendet, borde också titta på finansieringen. Vi vet att utan finansiering så kan inte en sådan här förening verka. Nu ska man få intäkter via medlemsavgifter vilket torde kunna vara en hyfsad del eftersom man måste vara med för att få sin skog certifierad och det vill väl alla vara idag för att kunna sälja produkter. Där kan man få en hygglig inkomst. Skogsvårdsföreningen kan säkert sälja tjänster till både skogsägare och kanske till skogsvårdsbyrån, att man gör de tjänster som de tidigare har gjort och då får man inkomster.

 Den sista posten att man ska få ett budgettillskott varje år, det har pratats om 100 000-150 000 euro om jag förstod ltl Holmberg rätt, och det blir lite konstigt om det ”bara” är en budgetfråga. Det kan ju vara så att kommande lagting eller det här lagtinget inte beviljar de pengarna och det har man ju all rätt att göra. Det betyder att man slår undan benen för en förening som har ett viktigt jobb här. Utskottet borde titta på om det går att få in en skrivning om någon form av budgetgaranti. Det är inte heller så lätt att ge budgetgaranti i förskott. Men på något vis borde man i alla fall ha med en fundering på att det kan finnas en kalkylerad risk att ekonomin raseras beroende på lagtingets beslut.

För övrigt tycker jag och centern att den här föreningen har en oerhört viktig uppgift. Som vicelantrådet sade så handlar det inte bara om skogen i sig, det handlar också om en miljö och kanske inte heller bara om klimatet. Det handlar också hemskt mycket om livsmiljö för människan, man vistas mycket i skogen på olika sätt. Det är bra om skogen kan skötas på ett sådant sätt att man kan vistas där. Skogsvårdsföreningen har en viktig uppgift där genom rådgivning.

Det finns antagligen stor skatt i framtida energi. Tyvärr är både el och olja jättebillig, men det kommer säkert en dag när den här energin kommer att vara guld värd. Den är mycket värd redan idag när den tas tillvara, men tyvärr är priserna jättelåga. Det svänger en dag när det blir brist på energi och speciellt sådan här sorts energi. Skogsvårdsföreningen har en viktig uppgift att se till att rå om skatten som vi har i skogen. När det gäller byggnadsmaterial så är också skogen en viktig resurs.

Med de korta orden vill jag för min del säga att jag inte har någonting att invända mot den här lagstiftningen. Det är den enda rätta, jag tror också att skogsvårdsföreningen kommer att kunna bedriva en bra verksamhet här framöver trots att man avskaffar skogsvårdsavgiften. Tack.

Ltl Sara Kemetter

Tack, fru talman! Den här lagstiftningen är just ett exempel på när Finland gör en förändring så påverkar det genast Åland. Att jämföra Finland och Åland när det gäller skogsbruket är ganska intressant. Vi med vår skärgård och mycket skog på öar så är vi i en helt annan situation. Jag tycker att det här är ett oerhört intressant politikområde.

Skogspolitik och ett hållbart skogsbruk nämns också i det här betänkandet. Jag tycker att man kan problematiserar det lite ytterligare.

Vi har enhälligt tidigare tagit beslut om ett hållbart Åland 2051. Jag anser att det här är ett steg i den riktningen. Vi behöver dock ändå bevaka och se till Skogsvårdsföreningen också klarar sig framöver. Därför är det glädjande att höra från vicelantrådet att föreningen åtminstone fem år framåt har möjlighet att arbeta för att förändra sitt arbetssätt för att kunna få in intäkter. Det är klart att det finns en oro för föreningen och hur den ska klara sig när intäkterna ändå nästan halveras.

I framtiden måste vi kanske börja tänka i nya banor. Behöver vi stöda ett hållbart skogsbruk eller inte? Som ltl Runar Karlsson sade, och som också finns i betänkandet, så ses certifieringen som en morot. Det kan man ytterligare analysera lite mera. Utskottet kan se på om det faktiskt är en morot och på vilket sätt det kan vara ett större stöd för föreningen.

Allt sedan artonhundratalet har det debatterats om hur vår skog ska brukas. Skogen väcker mycket känslor och åsikter och de går ofta isär, speciellt när man pratar om hållbart skogsbruk. Det är inte endast ett ekonomiskt värde vår skog har, utan också ett produktionsvärde som kan värderas som rekreation och välmående. Det finns också ett starkt biologiskt värde i att bevara skyddade arter. Det är en kombination av de här tre delarna.

Marknaden som vi lever i idag, i kombination med globaliseringen, har ju ökat efterfrågan av virke och därför gör det också skogspolitiken intressant. Ju mer vi går mot ett hållbart tänkande så ju mer värdefull kommer också skogen att bli.

Man borde egentligen upprätta en skogspolitisk dialog där man tar miljöhänsyn, hänsyn till värdefulla biotoper och hänsyn till vattnet. Man tar hänsyn till kulturmiljön, alltifrån forn- och kulturlämningar som eventuellt kan skadas vid skogsbruk, vi har haft långa debatter om sådant.

Hur kan vi digitalisera den här verksamheten för att stöda och effektivera hanteringen? Det är intressant att få en balans när det gäller allt vilt som finns i skogen.

Den skogspolitiska dialogen knyter naturligt nya etappmål inom miljömålsarbetet. Man ska ha kunskap om vad som gäller för att kunna jobba vidare och jag tycker att vi debatterar detta lite för lite i den här salen.

Genom att skapa en dialog kan man också se till att man får så kallade sektorsansvar, som är bra. När man utvecklar föreningen vidare, börjar diskutera avgifter och medlemsavgifter osv. så borde man plocka in de här begreppen i en sådan diskussion så att man också får ett hållbart skogsbruk framöver.

Vi har redan nu bl.a. Natura 2000 som bevarar den biologiska mångfalden, men också miljömål och andra faktorer och indikatorer som hjälper oss att förstå och tillämpa ett sådant här politikområde. Tack.

Ltl Brage Eklund

Tack, fru talman! Likt andra talare här så har inte jag något att invända mot det här lagförslaget. Det är helt i sin ordning. Det blir en helt annorlunda lagframställning jämfört med den lag som har varit gällande tidigare.

Jag har tittat på några frågor. När man tittar på remissrundan som har förekommit så har vår skogsindustri haft lite åsikter. Säkert kopplar väl någon ihop skogsindustrin med mig då eftersom jag delvis är lite inblandad.

I 1 § står: ”Föreningen ska främja lönsamhet i skogsbruket och övriga mål som medlemmarna har uppställt på sitt skogsbruk samt en skötsel och användning av skogsmarken som hållbar i ekonomiskt, ekologiskt och socialt hänseende.” Här har skogsindustrin den uppfattningen att man på fastlandet har ungefär samma skrivningar. Det betyder att man får bedriva konkurrerande affärsverksamhet gentemot skogsbolagen. I remissvaret från skogsbolagen har man påpekat detta. Så länge man har en delfinansiering av sin verksamhet med landskapets allmänna medel så borde man ha 6 § och 15 § kvar i det här lagförslaget. Det tycker jag att utskottet kan titta på när de behandlar det här ärendet. Det beror egentligen helt hållet på en EU-lagstiftning där det tydligt och klart sägs att en man inte får bedriva konkurrerande verksamhet eftersom man delvis finansieras med samhällsmedel. Det är väl inte några stora konstigheter i den för i sådant fall skulle den lagen gälla i ett övergångsskede, när finansieringen av allmänna medel försvinner så upphör de paragraferna helt enkelt att gälla.

För en sådan här förening kan det vara svårt att hitta på finansieringsformer. Tidigare var föreningen van med att automatiskt få delfinansiering av de skogsvårdsavgifter som kom in. Det gäller för föreningen att vara på tårna och verkligen jobba konstruktivt.

Det står ingenting om det här men jag vet att det finns en ganska stor efterfrågan på skogsbruksplaner för skogsägare. Idag är det är landskapet som står för de här planerna. Här borde det också finnas en affärsidé för föreningen; kanske föreningen ettdera kan överta den här verksamheten eller tillsammans med landskapet göra likartade skogsbruksplaner.

Ltl Kemetter var inne på skogspolitisk dialog. Jag har länge från den här talarstolen frågat efter landskapets skogsprogram. Jag tror till och med att det står om det i regeringsprogrammet. Men åtminstone skulle jag vilja ha ett löfte att programmet skulle komma den här perioden. Jag tjatade förra gången ganska mycket om programmet. Jag tror att det nu gällande skogsprogrammet gick ut 2006. Det borde vara dags att landskapet kan visa upp ett skogsprogram. Om man ska ha en skogspolitisk dialog så borde det finnas en grund utifrån vad man diskuterar.

Vi vet att skogsbruksföreningen är huvudman för ett nytt certifieringssystem ytterligare, FSC. Det systemet bygger på ett certifikat som vi har idag, PFC. Efterfrågan från industrin är att vi också borde certifiera oss till FSC. Det är kunden som egentligen styr detta. Billerudkorsnäs, som vi idag levererar vår cellulosaflis till, ställer idag högre krav på oss att vi har FSC-certifierat virke. Billerudkorsnäs största kunder, Tetrapak, ställer krav på FSC-certifierat. Här måste man jobba vidare och försöka få så många skogsägare med sedan när det blir aktuellt. Nu i ingångsskedet kommer man att köra med ett visst antal skogsägare och sedan kommer man rent allmänt att höra efter om det finns intresse bland flera.

Många har berört den fortsatta finansieringen. Man vill ha någon säkerhet i framtiden för att föreningen ska klara av rollen som organisation.

I första hand vill jag att finans- och näringsutskottet tittar på 6 § och 15 §, om man kan införa övergångsparagrafer så länge man får stöd via samhällsmedel.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Tack, fru talman! Ltl Brage Eklund berör många viktiga aspekter i sitt anförande.

För det första, konkurrerande verksamhet har vi diskuterat. Det finns inga ambitioner och jag kan inte heller se att det skulle vara aktuellt överhuvudtaget att skogsvårdsföreningen skulle börja bedriva konkurrerande verksamhet med skogsbolagen och verksamhet. Det kändes inte riktig relevant att ta med en sådan paragraf.

Jag har träffat både skogsbolagen och föreningen tillsammans flera gånger och jag betraktar dem som grenar på samma träd och även landskapets skogsvårdsbyrå har en roll i det här. Det är tillsammans vi ska arbeta för att stärka den åländska skogsindustrin. Därför är det här programmet, som ltl Eklund efterlyste, under arbete. Vi har påbörjat ett arbete. Vi har en dialog med bolagen och föreningen om hur vi ska arbeta tillsammans för att uppnå den gemensamma skogsstrategin. Den ska vara klar i mars nästa år.

Ltl Brage Eklund, replik

Jag är glad för att strategin är på gång. Den har jag saknat länge.

När det gäller att vi sitter på samma grenar, visst är det så. Jag tror inte att ambitionen från skogsvårdsföreningen är att man ska bedriva konkurrerande verksamhet. Men tider är alltid föränderliga och man vet inte hur nya kvastar sopar i föreningen och vilka idéer man har. Så länge man delfinansierar verksamheten med samhällsmedel så borde man åtminstone finna en lösning i de här paragraferna som jag hänvisade till.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Ja, utskottet kan gärna diskutera och höra de olika aktörerna.

Jag återkommer till skogsstrategin. Som jag sade ska den vara klar om ett år. Den går hand i hand med klimat- och energistrategin som landskapet också arbetar med. Tanken är att vi ska utarbeta ett stödsystem för både vindkraft, sol och biomassa. De här ska koordineras med varandra. Därför följer skogsstrategin samma tidtabell som den större planen.

Det finns mycket att diskutera, alltifrån certifieringen men också tillväxtmöjligheter, produktutveckling, bioenergi och annat som är aktuellt och som vi tillsammans kan stärka. 

Ltl Brage Eklund, replik

Jag tror att vicelantrådet och jag har samma ambitioner.

Jag kan ytterligare tillägga att EU håller på att jobba fram en gemensam skogslag. Den kommer kanske att slå hårt mot Norden, för man har inte samma förståelse för skogsbruket nere i Sydeuropa som vi har här uppe. Det gäller för landskapsregeringen att följa med och bevaka vad det innebär.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.