Första behandling

Först tillåts allmän diskussion och efter det att diskussionen avslutats kan, enligt 54 § 2 mom. lagtingsordningen, förslag väckas om att ärendet skall remitteras till stora utskottet. Diskussion.

Ltl Olof Erland

Talman! Landskapsregeringen föreslår att man förenhetligar lagstiftningen hos några myndigheter, miljö- och hälsoskyddsmyndigheten, diskrimineringsombudsmannen och datainspektören så att landskapsregeringen kan besluta om permittering, förflyttning och omplacering för de nämnda myndigheterna. Det förtydligas också när det gäller beslutsgången att de här är administrativt underlydande landskapsregeringen. När det gäller enmans myndigheter så är det ett problem med dem, de kan rimligen inte själva besluta om förflyttning, permittering och liknande.

I det här sammanhanget kanske jag ska påpeka att permittering en åtgärd som man har möjlighet att vidta om det är ekonomiskt kärva tider. Man borde också alltid tillägga att det är för att undvika uppsägningar. Permitteringarna är reglerade och begränsade i tid.

Det som har diskuterats, i samband med den här åtgärden, är myndigheternas oberoende. Oberoendet är ju reglerat i EG lagstiftningen. Det är också reglerat genom att de här myndigheterna regleras av speciallagar. Här finns det en att administrativ ordning som landskapsregeringen står för. Medan myndigheterna i sig har en oberoende ställning.

Till lagutskottets betänkande har fogats en reservation av ltl Barbro Sundback.

Ltl Barbro Sundback

Herr talman! Som utskottets ordförande sade motiveras lagändringarna med att det ska finnas en laglig grund för att permittera de ledande tjänstemännen inom de här olika myndigheterna. Jag har inte några invändningar mot att man reglerar det på det här sätter vad gäller miljö- och hälsoskyddsmyndigheten. Sedan finns det en liten korrigering av lagen om motorfordonsbyrån. Men för de här två väldigt speciella myndigheterna, diskrimineringsombudsmannen och datainspektionen tillgriper regeringen och majoritetsblocket mera våld än nöden kräver.

Tjänstemannalagen gäller naturligtvis också för de här myndighetsinnehavarna. Det är nog min bestämda uppfattning att regeringen och majoritetsblocket tar tillfället i akt och motiverar förändringar i lagstiftningen med de dåliga tiderna för att samtidigt kunna styra och ställa mera, speciellt i fråga om diskrimineringsombudsmannen. Det har ju framkommit en viss kritik mot verksamheten, som jag tycker att är befogad. Man att försöka rätta till det på det här sättet är inte jag koöverensmmer med landskapsregeringen om. Den skrivning som vi har i gällande lag om diskrimineringsombudsmannens förhållande till regeringen och landskapet är; "diskrimineringsombudsmannen är en oberoende myndighet med i landskapet Åland som huvudman". Exakt samma skrivning har man för Ålands högskola och den har man inte tänkt ändra. Det måste vara till fyllest för regeringen som arbetsgivare att reglera öppethållningstider som det har varit diskussion om. Man nu vill säga att det är en oberoende myndighet administrativt underställt landskapsregeringen. Man tillägger; "beslut i fråga om tjänsten som diskrimineringsombudsman ska handläggas av landskapsregeringen." De här lagändringarna leder till att den här myndighetens oberoende de facto upphör. I sin tur betyder det här att den viktiga roll som den här myndigheten har, bland annat att särskilt granska landskapsregeringen och dess underlydande myndigheters göranden och låtande, att de förutsättningarna försvinner och rättsäkerheten i det här systemet skadas.

På samma sätt är det med datainspektionen, man tillgriper igen mera våld än vad nöden kräver. Därför har jag också tyckt att man skulle avstå från att lagstifta. Jag föreslår att lagändringarna inte ska godkännas.

När lagen om diskrimineringsombudsmannen tillkom var det många och långa diskussioner. Den viktigaste frågan var då om vi skulle ha en egen myndighet eller om vi skulle ha en sorts överenskommelse med riksdiskrimineringsombudsmannen.

Socialdemokraterna tyckte till en början att en lösning med en överenskommelse skulle ha varit till fyllest, särskilt med tanke på att den myndigheten också skulle ha ett starkt oberoende gentemot våra myndigheter. Vi skulle ha sluppit det lilla samhällets problematik.

Efter att vi hade fått garantier, om att den här myndigheten skulle bli oberoende, så kompromissade vi och kom överens om en lagstiftning som vi kunde godkänna. Man framhölls särskilt från centern att det är viktigt att de som känner sig diskriminerade i det åländska samhället har tillgång till en myndighet som talar svenska.

Nu är man då beredd att frångå det här. Enligt min uppfattning så finns inte de villkor nu som vi gick med på under tillkomsten av den här lagstiftningen.

Herr talman! Båda dessa en persons myndigheter, diskrimineringsombudsmannen och inspektören för datainspektionen har i utlåtanden starkt emotsatt sig lagförändringarna. Men vi ser ett mönster hos regeringen, man kör över. Man kör över sina underordnade med hänvisning till att man ska spara och att den ekonomiska situationen är allvarlig. Förvisso är den det, men man kan inte, trots det, åsidosätta grundläggande principer om hur de här myndigheternas oberoende ska garanteras.

Jag tror inte mera att det här lagtinget bryr sig om sådana här principer. Jag tror att det ska köras över nu efter den här budgetdebatten. Vi ser konsekvenserna. De anställda opponerar sig på olika sätt. De känner sig i djupt kränkta när de inte blir tagna på allvar. Så förefaller det också vara i det här sammanhanget.

Herr talman! Jag kommer antagligen, vi får väl se om krafterna finns, att protestera mot alla övergrepp som nu sker mot förvaltningen. Det här tycker jag är principiellt väldigt graverande. Jag tror fortfarande att principer är viktiga, även om landskapets klumpsumma minskar. Det går över med tiden. Men ska vi då ändra på den här lagstiftningen, eller ska vi ha de det på det här viset?

Det hör också till saken att det i lagen om ÅSUB inte finns några särskilda permitteringsbestämmelser och inte finns det heller det för polisen osv. Förenhetligande av lagstiftningen, som man nu hänvisar till, är bara delvis uppfylld. Den behövs inte, det har åtminstone vi fått uppgifter om av sakkunniga i utskottet. Med stöd av tjänstemannalagen kan man permittera också de här tjänstemännen.

Dessutom kan man också reglera deras arbetstid via budget och på andra sätt, om det nu är så avgörande att spara på just de här två tjänsterna.

Ltl Folke Sjölund, replik

Herr talman! Jag delar inte överhuvudtaget den konspiratoriska analys som ltl Barbro Sundback gör sig till tolk för. För mig är principerna om oberoende ombudsmän precis lika viktiga som för ltl Sundback. Genom den här lagstiftningen förändras inte den ställningen överhuvudtaget på något sätt. Jag hävdar att ltl Sundback slutsatser är felaktiga.

Ltl Barbro Sundback, replik

Ltl Folke Sjölund säger att dessa tjänstemäns ställning inte ändras överhuvudtaget. Men varför lagstiftar man då? Finns det något fog för att lagstifta om inte deras ställning ändras? Det där pratet är nog att slå blå dunster i folks ögon.

Ltl Folke Sjölund, replik

Talman! Som jag sade, så delar jag inte den analys som Sundback gör. Jag hävdar fortsättningsvis att de här tjänstemännens oberoende ställning inte ändras.

Ltl Barbro Sundback, replik

Ja, det har jag förstått. Motivet för lagstiftningen förblev väldigt oklar ur ltl Folke Sjölunds synvinkel. Jag tror att man ska ta de här tjänstemännens oro på allvar. Om man inte är överens med dem så är det en stor risk för att man faktiskt kränker deras oberoende som myndighet. De är båda jurister och har fått det här jobbet. De har inte krävt att bli det här, de har blivit godkända av landskapsregeringen Jag antar att de själva kan bevaka sina intressen, vilka inte har blivit beaktande i den här framställningen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, herr talman! Vad gäller ltl Sundbacks påstående om att det skulle förekomma någon form av övergrepp, till följd av den föreslagna lagstiftningen, så måste vi komma ihåg att den oberoende ställning som nu ltl Sundback oroar sig för kommer att prövas i samband med att landskapsregeringen för denna nya lagstiftning till Bryssel, till EU-kommissionen, för notifiering d.v.s. en form av underställelse. Då får vi det här prövat. Jag kan inte på något sätt finna att ltl Sundbacks påstående kan äga någon riktighet, att det här skulle vara någon form av övergrepp. Erfarenheter har visat att vi behöver instrument även från landskapsregeringens och lagtingets sida för att kunna styra en persons myndigheter, när det kan finnas risk för bristande arbetsinsatser.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Det är just det här argumentet som är det farliga. Man ska alltså styra de här myndigheterna via lagstiftning, inte via diskussion, inte via förhandlingar, inte via överenskommelser utan i lag ska man liksom tvinga dem till underordning. På det viset kan man naturligtvis mycket starkare än nu påverka dem. Det andra sättet är mycket mera krävande, det kräver respekt och att man kommer överens. Inte att man säger att i lag tvingas ni att göra si och så. Det är jag helt överens med ltl Harry Jansson om.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, herr talman! Jag tror att ltl Sundback blandar ihop två saker. Å ena sidan myndighetens verksamhet d.v.s. de faktiska ärenden som eventuellt skulle kunna vara känsliga för omvärlden, låt oss säga en landskapsregering eller en enskild politiker, å andra sidan myndighetspersonerna. Det är ju på inget sätt så att man går in på ärende sidan och styr. Det handlar om att se till att den praktiska vardagen fungerar. Vad är bättre, med tanke på den kritik som bland annat ltl Sundback har riktat mot instansen diskrimineringsombudsmannafrågor? Då är det bättre att det finns någon form av regelverk där man slår fast att det är landskapsregeringen och ingen annan som kan påtala ifall en persons myndigheter inte fungerar. Det här är ju en rättssäkerhet för oss alla. Vi får någonting för våra skattepengar.

Ltl Barbro Sundback, replik

Jag tycker att ltl Jansson inte förstår att det är en myndighet i första hand och i andra hand rör det sig om tjänsteinnehavare. Myndighetens position förändras nu. Den är inte mera en självständig oberoende myndighet som landskapsregeringen ska kommunicera med, utan den ska underordnas. Det är problematiken enligt mig. Situationen när det gäller diskrimineringsombudsmannen blir inte mera den att man ensidigt representerar sina klienter intressen. Man måste beakta att överordnad myndighet, d.v.s. regeringen, kan vara kritisk och utöva påtryckning på de här myndigheterna om att man inte beter sig på ett visst sätt. Vilket ju nu också anförs i diskussionen som ett motiv för att man ska ändra det här.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Lantrådet Viveka Eriksson

Talman! Ltl Sundback är helt på vills när ledamoten påstår att motivet för den här lagstiftningsåtgärden skulle vara det ekonomiska läget och sparkrav. Det hade inte med sparkrav att göra när den här lagen tillkom. Lagen tillkom därför att vi ville tydliggöra vissa administrativa strukturer inom vår förvaltning och inom olika myndigheter. Det är orsaken till att de här lagarna har tillkommit. Vi tydliggör också hur de administrativa funktionerna ska hanteras i förhållandet till en persons myndigheter. Det kommer att ske i enlighet med tjänstemannalagens krav.

Det är också viktigt att de olika underlydande myndigheterna och organisationerna har en likadan struktur. Det tillkom till exempel ändringar så sent som 2006 när det gäller permitteringsinstrumentet och förflyttning av tjänstemän. Det är en av de åtgärder som vi också har lyft in i lagstiftning, som har tillkommit efteråt, för att det också ska vara likalydande.

Det här är en lag för att tydliggöra administrativa strukturer. Och också klargöra hur förhållandet är mellan landskapsregeringen, i förhållandet med tjänstemannalagen i förhållande till en persons myndigheter. Det är alltså åtgärdsförslaget.

Ltl Barbro Sundback, replik

Ja, fru lantrådet, så har jag också uppfattat det. Men utskottets ordförande säger att det har tillkommit på grund av att man ska genomföra permitteringsvillkoren och att den här lagstiftningen ska förenhetligas med övrig lagstiftning. Jag tycker nog att jag är på rätt spår här.

Sedan håller jag inte med om lagförslagets innehåll. Lantrådet säger att det ska bli en underordnad myndighet. Det menar jag att är fel. Det här ska vara en oberoende myndighet, som är på jämställd nivå med landskapsregeringen. Men lantrådet vill styra och ställa i nästan allting nuförtiden. Det kräver mycket mer arbete och känslighet att diskutera och komma överens än att sitta på kammaren och besluta om hur andra ska bete sig.

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Talman! Landskapsregeringen agerar utifrån den lagstiftning vi har och vi följer den. Vi behöver också ha system som är klara och transparenta. Det har inte den här lagstiftningen varit så här långt. Det har varit oklart om hur det administrativa ansvaret ligger. Var ligger det ansvaret? Det har varit luddigt.

Lagutskottet efterlyste att vi skulle gå in lagen om diskrimineringsombudsmannen, för att titta på hur den organisationen är konstruerad, i samband med att jämställdhetslagen behandlades i lagutskottet. Det var en beställning ifrån lagutskottet, som landskapsregeringen effektuerar.

Nog är ltl Sundback på vills. Det är ju ltl Sundback som i sin reservation har lyft in att det här är ett lagförslag som har tillkommit p.g.a. den tillfälliga ekonomiska nedgången i landskapets ekonomi. Inte någonstans i framställningen finns det som motiv. Ingen har framfört det. Jag har inte framfört det när jag presenterade lagen. Vi har inte framfört det som ett motiv för lagen. Det har att göra med att de administrativa strukturerna blir någorlunda likadana. Vi hade ett system där dataombudsmannen och diskrimineringsombudsmannen hade olika struktur, trots att båda är oberoende myndigheter. Oberoende myndigheter!

Ltl Barbro Sundback, replik

Motiven för lagstiftningen varierar lite beroende på vem man pratar med tydligen. Förslaget visar att man vill att diskrimineringsmyndigheten ska bli en myndighet underordnad landskapsregeringen. Det anser jag att är fel. Jag har tyckt att den lagstiftning som finns nu är bättre, med tanke på att respektera myndighetens oberoende. Men man kan naturligtvis som arbetsgivare ändå påverka sina underordnade tjänsteinnehavare. Det går också i diskussion och överenskommelser. Det har blivit mycket, mycket bättre med arbetsrutinerna för diskrimineringsombudsmannen när det blev påtalat. Men om ingen säger någonting?

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Talman! Vi har regelbundna diskussioner med diskrimineringsombudsmannen. Men trots det måste landskapsregeringen bygga sin verksamhet på lag och förordning. Det är det som är våra verktyg och vår plattform för allt vi gör. Det är inte så att landskapsregeringen kan, efter det här, gå in och styra varken i diskrimineringsmannens eller i dataombudsmannens verksamhet. Det kan vi inte och det ska vi inte göra. Däremot klargörs det att också de myndigheterna följer tjänstemannalagen och det regelverk som stipuleras där. Det är det som vi har velat reda upp med det här. När det gäller en persons myndigheter så kan inte en person fatta beslut om sin egen omflyttning eller permittering. Därav måste man lyfta in det i tjänstemannalagen på landskapsregeringsnivå. Det är en administrativ åtgärd. Det har ingenting med sparkrav att göra. Det är ltl Sundbacks som har fört in de argumenten. Så står det i reservanternas reservation.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Olof Erland

Herr talman! Ålands lagting är en lagstiftande församling. En av våra viktigaste uppgifter är att se till att lagar och förordningar fungerar. Vi har ett samhälle som bygger på lag och lagarna ingår i ett system som är tydligt och klart. Till den delen har lagutskottet behandlat det här. Jag ser reservationen som ett uttryck för politiskt konspirationstänkande. När man säger att lagtinget inte bryr sig om det här oberoendet, det är frågan om att man kör över och att det är ett övergrepp så tycker jag att det klart och tydligt är överdrivet. Syftet är naturligtvis inte att förbättra lagstiftning och rättssäkerhet utan det har politiska syften. Det ska man ha klart för sig när man diskuterar det här.

För lagutskottets del kan man klart konstatera att myndigheterna ska vara kvar såsom myndigheter. När man då går in och gör administrativa förändringar så är det fråga om att kunna fullfölja de uppgifter som landskapet har, att tillse att tjänstemannalagen och det administrativa fungerar när det gäller omflyttningar och liknande som är besvärligt när det gäller enmans myndighet. Hur ska man i en enmans myndighet kunna utöva disciplinära åtgärder och liknande? Det här måste lagstiftningen innehålla för att det ska vara likvärdighet.

När det gäller oberoende för de här myndigheterna som fortfarande är myndigheter det är ingenting i myndighetsfunktionen som ändras, så finns det en kontroll, utöver landskapsregeringen, som också ska se till att lagarna följs. Kontrollen finns i Europarådet och den finns på EU-nivån. Som ltl Harry Jansson här sade så är det här någonting som naturligtvis granskas i vårt andra juridiska system, EU.

På det sättet tycker jag att lagutskottet fullföljer sin uppgift i Ålands lagting, granskar lagar och lagförslag och ser till att det lagliga och rättsliga systemet fungerar. Att politisera det här ärendet och att konspiratoriskt påstå att lagtingsledamöterna inte bryr sig om vad som händer i ekonomiskt svåra tider, de vill köra över och utöva makt, det är inte värdigt ett lagting såsom en lagstiftande församling. Den politiska diskussionen må vara, men den borde bygga på fakta. Det är ett system vi faktiskt har.

Ltl Barbro Sundback

Herr talman! Jag är övertygad om att budgetsituationen har påskyndat att vi har fått det här ärendet hit till lagtinget. Det viktigaste just nu i regeringens politik är att göra det möjligt att permittera folk för att minska personalkostnaderna. I den vevan har man passat på att försöka ändra på det förhållande som finns mellan diskrimineringsombudsmannen och den förvaltning som den här myndigheten ska granska. Likaså med datainspektionen, men inte på samma sätt. Det verksamheten är inte reglerad lika fritt som den som gäller för diskrimineringsombudsmannen. Det är ganska naturligt eftersom de frågor som diskrimineringsombudsmannen ska sköta är väldigt känsliga. Ofta är enskilda personer, som känner sig diskriminerade eller är utsatta för diskriminering, i en mycket försvagad position gentemot förvaltningen.

Om man nu gör som här förklaras så blir diskrimineringsombudsmannen en tjänsteman under regeringen. Det betyder inte att verksamhetens påverkas direkt utan det är själva tjänsteinnehavaren, som ska driva försvaret för den enskilda människan, som samtidigt underställs landskapsregeringen. Eftersom lagen berör så många av landskapets verksamheter så är det klart att tjänsteinnehavarens oberoende ställning försämras. Det tycker jag inte är bra.

Att regeringen via lagstiftningen vill gå in och styra arbetstider och öppethållningstider kan jag ha en viss förståelse för. Men jag tror att det här är fel sätt. Man kastar ut barnen med badvattnet. I stället borde man göra överenskommelser som tjänsteinnehavaren förväntas kunna svara emot. Om inte, så finns det en åtgärd, man kan avsätta den här personen. En person som har det här jobbet måste ha väldigt hög moral och måste sköta sitt arbete på ett sätt som inger tilltro och trovärdighet. Gör hon eller han inte det, då har regeringen medel att förändra situationen. Men att på det här sättet styra och ställa är riskfyllt. Det fråntar den här myndighetens sin oberoende ställning, inte själva verksamheten.

Det är min principiella hållning. Den står jag fast vid. Jag var mycket engagerad i den här diskussionen när lagstiftningen kom till. Jag tycker att den lagstiftning som vi har är välgrundad. Att det sedan i praktiken inte blev fullt ut såsom vi alla önskade är en annan sak. Det problemet måste lösas på ett annat sätt.

Lantrådet Viveka Eriksson

Herr talman! Återigen, den här lagen har inte tillkommit på grund av att vi vill införa några nya permitteringsregelverk. De finns, vi förenhetligar det systemet. Ltl Sundback är ihärdig och påstår att det är orsaken till att den här lagen har tillkommit. Det är inte så. Orsaken till att landskapsregeringen har tagit fram den här lagen är att lagutskottet uttryckligen begärde, när lagutskottet behandlade lagen om jämställdhetsdelegationen, att vi skulle titta över de administrativa strukturerna, särskilt för diskrimineringsombudsmannen.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Man brukar inte diskutera vad som sades i utskottet och jag tänker inte göra det heller. Jag har nog en annan bild och minne av varifrån initiativet kom. Jag tycker att det här lagförslaget är misslyckat.

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Talman! Jag hör ofta ltl Sundback recensera olika utskottsdiskussioner. Jag har inte sagt vem som har sagt vad. Däremot har jag full respekt för ltl Sundback har den åsikt hon har om lagen, men det är en annan sak. Men fakta- och historiebeskrivningen ska vara korrekt.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Är det lantrådet eller jag som talar sanning? Det kan ingen avgöra. Vi har kanske olika uppfattningar om historien. Jag vet överhuvudtaget inte om det finns fakta om det här, annat än det som är skrivet i text.

Som sagt var, jag tycker inte att det här förslaget är bra. Det skadar myndighetens oberoende.

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Talman! Fakta varför den här lagen är framtagen i landskapsregeringen är det som jag har redogjort för. Det känner jag till eftersom jag har jobbat med frågan.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Begäres ordet? Diskussionen är avslutad.

Väcks förslag om remiss till stora utskottet? Ingen remiss.

Ärendets första behandling är avslutad.