Föredras

Enkel fråga ska läsas upp av frågeställaren och därefter ger lantrådet eller därtill utsedd minister svar på frågan. Frågeställaren får efter det hålla högst två anföranden som också kan besvaras. Annan diskussion är inte tillåten.

För svaret på frågan tillämpas ingen tidsbegränsning medan de övriga yttranden inte får överstiga tre minuter.

Ltl Barbro Sundback

Tack, herr talman! Finansminister Mats Perämaa besöker riksdagens skattedelegation i syfte att förmå finansutskottet att inte sänka momsfriheten för varor som förmedlas från Åland från 10 euro till 5 euro. En framgång med besöket är av stor betydelse för sysselsättningen och företagandet i landskapet.

Med hänvisning till 48 § 2 mom. lagtingsordningen ställer jag till vederbörande medlem av landskapsregeringen följande enkla fråga: Med vilka argument ska finansminister Perämaa säkerställa att momsfriheten på 10 euro för varuförmedling bibehålls på Åland?

Minister Mats Perämaa

Herr talman! Besöket till finansutskottets skattedelegation som frågeställaren hänvisar till skedde förra tisdagen. Jag representerade landskapsregeringen och fick förmånen att bli hörd i nämnda skattedelegation. Landskapsregeringen har förutom det muntliga framförandet tagit fram ett skriftligt utlåtande, precis som vi har gjort tidigare när finansministeriet lämnade propositionen till riksdagen.

De huvudsakliga argumenten till varför vi motsätter oss en sådan här förändring är att vi anser att regeringen i Finland inte har gjort en fullödig analys av alla effekter av en sådan här förändring. Det framgår ganska klart av de skrifter och synpunkter som har framförts i samband med propositionen att man har gjort en väldigt förenklad analys av ett ökat inflöde av momsintäkter utgående ifrån ett bibehållet varuflöde. Man har inte heller gjort några analyser överhuvudtaget över bortfall av samfundsskatt. Företag etablerade på Åland genererar givetvis samfundskatt som går till statskassan. Man har heller inte gjort bedömningar över bortfall av arbetsplatser. Arbetsplatser genererar inkomstskatter till statskassan, till kommuner och de genererar för övrigt en omsättning i samhället.

Finansministeriet som tog fram propositionen som nu är i riksdagen har inte heller bedömt vilka effekter en sådan här åtgärd har för konsumenterna i landet. Vi hävdar ifrån landskapsregeringens sida att detta är en negativ regionalpolitisk effekt. Konsumenterna kommer i förlängningen att få betala en momssats på varor av ringa värde som man beställer över nätet. Det kommer också att ske en tullklarering av ett annat slag av dessa varor vilket höjer värdet. Det här kan påverka också glesbygdens möjligheter att ha en fungerande varuleverans via det finländska postbolaget Itella. Det finns många ekonomiska faktorer som inte har analyserats i samband med detta förslag. Därför finns det en berättigad kritik hävdar jag ifrån vår sida.

I våra beräkningar, då vi också har hört posten som ägarrepresentanter, och när vi har hört andra företag som via Åland idkar denna verksamhet så har vi kunnat visa i siffror att den förväntade positiva effekter för landet som helhet inte blir den som finansministeriet hävdar att den ska bli.

Vi har också hävdat att det är en stark arbetsmarknadspolitiskt negativ sak för Åland. Landskapsregeringen bedömer att det är uppemot 50 direkta arbetsplatser som kan försvinna genom denna åtgärd. Ett annat på Åland beläget företag har bedömt att antalet arbetsplatser t.o.m. vara något större. De indirekta effekterna kan medföra ännu ytterligare bortfall. Om man jämför ett bortfall på över 50 arbetsplatser, med tanke på att vi på Åland nu har en arbetslöshet på något 400 personer, så är det en mycket stor sak för Åland. Bibehållandet av arbetsplatser torde ändå vara en röd tråd för alla regeringars arbete under finanskrisen och svallvågorna därefter. Värdet av att bibehålla arbetsplatser måste vara viktigare än bara tillfälligt ökade momsintäkter.

Man kan ännu säga när man bedömer den totala ekonomiska effekten att Finland avser också att anställa ett antal skattebyråkrater, personal för att hantera en ökad tullklarering genom att man sänker bagatellmomsen. Sammantaget minskar man privata arbetsplatser ute i näringslivet och ökar den offentliga sektorn. Vi bedömer att den totala effekten inte är positiv, snarast negativ för Finland.

Ltl Barbro Sundback

Det var mycket värdefulla synpunkter som kom fram. När man hör det här funderar man på vad de verkliga motiven är bakom den här ändringen av skattelagstiftningen på det här området. Jag skulle förstå regeringen om de tog bort det helt och hållet med något slags principiellt resonemang. Men att man sänker momsgränsen förefaller väldigt ogenomtänkt, precis som ministern säger. Det skulle vara intressant att veta vilka de politiska motiven är bakom det här, för ekonomiska motiv förefaller det inte finnas.

Det finns en problematik som ministern inte berörde. Det är sådana företag som använder Åland för att studsa varor, som det kallas. Det är företag som inte har ett fast driftställe här på Åland. Om man från åländsk sida vill vara aktiv och visa att man handhar det här undantaget seriöst så borde man ifrån regeringens sida fundera över att komma med initiativ för att förhindra studsningen så att de företag som är seriösa, har sysselsättning på Åland och betalar skatt ska kunna skyddas. Det kunde kanske vara en fråga att förhandla om i fortsättningen.

Jag skulle gärna höra om den tidtabell som gäller för det här lagförslagets fortsatta behandling.

Minister Mats Perämaa

Herr talman! Tidtabellen är så sagd att skattedelegationen har februari månad på sig att hantera frågan. Sedan ska frågan vidare till finansutskottet för behandling och sedan i plenum i riksdagen före valet.

Det kan vara svårt att uttrycka någon exakt synpunkt på de politiska motiven för detta eftersom olika politiker kan ha lite olika syn på det. Uppenbart, klart och fullständigt offentligt är att en riksdagsledamot i Finlands riksdag vid upprepade tillfällen har lyft upp den här frågan för debatt och ställt frågor till finansministern om denna situation som råder.

Vi har den uppfattningen, herr talman, att finansministeriet nog valde att först undersöka möjligheten att sänka bagatellmomsen från tio euro till noll. Nu är det föreslaget att den ska sänkas till fem euro. Man gjorde då bedömningen, med samma antagligen ganska grova analysmetoder som jag beskrev här tidigare, att det skulle vara till nackdel för landet som helhet. Man har gjort ganska svepande bedömningar och kommit fram till att 5 euro ska vara den rätta nivån, möjligen också beroende på att 5 euro tycks vara en rätt allmän nivå, sett ur hur europeiska länder hanterar den här frågan.

Sedan till frågeställningen om hur man kunde hitta en lösning. Den diskussionen fördes också i skattedelegationen med skattedelegations medlemmar. Givetvis vill vi framföra om det kunde finnas en politisk beredskap att dra tillbaka det här förslaget och inte genomföra det och i första hand göra en ordentlig ekonomisk analys, vilket alltid borde göras innan man antar och lägger propositioner och innan man antar lagar. Den diskussionen ska landskapsregeringen naturligtvis delta i för att se om man kan hitta en lösning. Studsandet med varor, via Åland tillbaka till Finland, uppfattas ändå som ett problem.

Ltl Barbro Sundback

Herr talman! Vad gäller strategin i den här frågan så tror jag att man ska försöka få skattedelegationen att dra ut på det här så mycket som möjligt så att hela ärendet förfaller i samband med nästa val. Det är alldeles för stor prestige för regeringen att ta tillbaka det här. Det är omöjligt. Men om man på något vis kan upprätthålla något slags intresse för att man skulle hitta någon lösning på frågan så kanske man kan lyckas med den taktiken. Det är mitt förslag.

Jag anser att regeringen Viveka Eriksson måste vara aktiva och visa att man vill få bort dessa studsföretag. Det beviljas tillfälligt näringstillstånd på någon slags anmälningsbasis. Här kan regeringen, hoppas jag, visa att man inte understöder den typen av verksamheten. De verksamheterna ju också illa för de seriösa företagen, inte minst för posten, men också andra som sysslar med det här,

Den sista frågan är; jag tycker inte att det verkar som om regeringen tillräckligt väl har förankrat den här frågan i Ålands regering. Frågan har stor ekonomisk betydelse för våra företag och för vår sysselsättning. Det är ju ett bra undantag som gynnar Åland. Riksmyndigheterna har ju själv varit med och tagit fram det här undantaget, det är i deras lag det står tio euro. Det är inte Åland som ska straffas nu på grund av politiska skäl. Det är antagligen någon slags avundsjuka som är en kraftig drivkraft i de flesta politiska sammanhang. Har självstyrelselagens bestämmelser följts när det gäller att höra Åland i den här frågan?

Minister Mats Perämaa

Herr talman! Förmodligen har de formella bestämmelserna upprätthållits och man har följt de formella kraven på höranden. Men det var i en situation då propositionen var färdigt framtagen och man hävdade att den ekonomiska analysen redan var gjord. Ja, formellt hördes vi men om vi reellt hade påverkningsmöjligheter i det skedet kan man vara mera tveksam till.

Den ekonomiska analysen har lett till att man lättvindigt har lagt fram det här förslaget. Man inte har analyserat bortfall av arbetsplatser. Man har inte analyserat bortfall av inkomstskatter, samfundsskatter osv. Man har inte gjort korrekta bedömningar av hur många skattebyråkrater som man behöver anställa. När man bildar sig en uppfattning om någonting så är det så att ju mindre man vet om någonting desto lättare är det att ha en klar åsikt. Jag har den känslan av att så har det varit i det här fallet också. Det är ju bara att beklaga.

För att hitta en lösning så finns det två saker i den här situationen att företag har studsat varor via Åland. Det har blivit uppenbart att det finns företag som möjligen ha varit tvivelaktiga i sin marknadsföring, om man har följt alla regler som finns. Stadsmyndigheterna, via skattemyndigheter och tullen, har en möjlighet att beivra marknadsföring som inte är korrekt enligt reglerna. Landskapsregeringen har också möjligheter via det tillfälliga näringsrättsinstrumentet att påverka en utveckling. De här sakerna nämndes också från min sida i diskussionen med riksdagsledamöterna i skattedelegationen. Det finns en beredskap att diskutera om dessa instrument kan användas för att möjligen hitta en alternativ lösning.

Talmannen

Landskapsregeringens svar antecknas till kännedom. Ärendet är slutbehandlat.