Föredras

Samma procedur gäller för denna fråga. För svaret på frågan tillämpas ingen tidsbegränsning medan övriga yttranden inte får överstiga tre minuter. Svaret kommer att ges av minister Roger Höglund. Ordet ges först till lagtingsledamoten John Holmberg.

Tack, talman! Tack minister Höglund. Bästa lagting och åhörare. Byggsektorn på väg in i lågkonjunktur. Den åländska byggbranschen är på väg in i lågkonjunktur, vilket snabbt kommer ge negativa effekter för underentreprenörer inom VVS-, el och en mängd andra företag. Landskapsregeringen bör ha en god bild av det totala offentliga byggandet som är i ett planeringsskede, tillika kring fastighetsverkets planerade underhåll av landskapets fastigheter. Att påskynda och tidigarelägga offentliga bygg- och underhållsprojekt skulle ge positiv stimulans till den åländska byggsektorn.

Med hänvisning till 38 § 1 mom. lagtingsordningen ställer jag till vederbörande medlem av landskapsregeringen följande skriftliga fråga: Vilken förmåga och ambitionsnivå har landskapsregeringen att stimulera den åländska byggsektorn genom att tidigarelägga planerade projekt?

Tack, fru talman! Tack för frågan ledamot Holmberg. Det var en bra och angelägen fråga. Jag brukar ibland i mina anföranden säga att arbetslöshet är vår värsta fiende och det kanske inte riktigt är så, men den är i klar topposition. Sysselsättning är viktigt och tänker man på byggsektorn så är den oerhört viktig. Man brukar säga att på varje byggnadsarbetare går det två personer till i form av underentreprenörer, i form av transporter, i form av tillverkning, försäljare, konstruktörer och konsulter av diverse slag. En nedgång i byggsektorn får förstås konsekvenser. Vi ser att stigande material- och energipriser och räntor har en inverkan på den här sektorn också såväl som på andra.

I den bästa av världar fungerar den offentliga sektorn som en konjunkturutjämnare. När sysselsättningsläget inom byggsektorn försämras startar det offentliga upp sina projekt. Det är inte alltid som detta lyckas, det offentliga brukar kunna lyckas med att starta upp projekt under värsta högkonjunkturen till och med, det känner jag till. Lyckas man med det här så har det förutom sysselsättningsdelen den fördelen att offentliga byggen som inte sker under en annars överhettad bransch blir något förmånligare. Utmaningen är förstås att det offentliga ska ha byggprojekt klara i rätt stadium, dvs. klart att bjuda ut när det behövs, när sysselsättningen så kräver.

För tillfället är sysselsättningsläget inom byggsektorn tillfredsställande. Dock hyser branschen kanske inte bara en viss oro utan en stor inför framtiden, med början nu inkommande höst. Ett antal av de byggprojekt som nu pågår slutförs.

Hur ser branschen då ut framöver:
Inom den privata sektorn planeras ett antal projekt, exempelvis ett par större projekt i stadens absoluta centrum. Om de blir av, det vet man aldrig och när de blir av vet man inte heller. Det är under planering och förhoppningsvis så startar de småningom. För om det finns byggprojekt inom det privata så då är inte behovet av input från det offentliga lika stort förstås.

Tittar man på den kommunala sektorn och deras budget för innevarande år och planerna för de två följande åren så har den kommunala sektorn totalt ungefär 6 miljoner euro i snitt för investeringar. Men då innefattar investeringarna inte bara renoveringar och byggnationer utan också allt från IT-system till asfaltering etcetera. Jag har gått igenom i detalj och studerat lite här vad kommunerna har skrivit. Det finns en del renoveringar och en del nybyggnation planerat här.

Det är samma sak här att kommunernas ekonomiska läge samt prognoser gör att projekt kan skjutas framåt eller till och med kan skrinläggas. Sen vet vi också att det kan dyka upp sådant som inte är planerat i detta nu.

Landskapets byggnation sker i huvudsak i fastighetsverkets regi. Tittar vi lite bakåt på vad som hänt de senaste åren så är det två större byggnadsprojekt som har uppförts genom fastighetsverket; Besökscentrum i Bomarsund och det nya polishuset.

Tittar man framåt så vad är på gång inom nybyggnation av dignitet? Det ju förstås sjukhusområdet, ÅHS, där pratar vi ju nybyggnation och renovering och så vidare. Där håller en arbetsgrupp på att arbeta i detta nu med en förstudie. Det handlar inte bara om att uppföra ett antal väggar, ett tak och golv, utan här är det ju teknik och logistik. Det är ett omfattande projekt. Det kommer att ta några år innan man är i det läget att man kan bjuda ut någonting större på sjukhusområdet. Hur många år det kommer att ta det, det vet ingen, men ett antal år.

I fastighetsverkets budget för 2023 finns en summa på 6 miljoner upptaget för planerat underhåll. Fastighetsverket fastighetsmassa består av 155 000 kvadratmeter och det kräver kontinuerligt underhåll. Det som i år faller under det planerade underhållet är bland annat renoveringar på sjukhuset, fasad, tak och fönsterbyten på närmast kulturhistoriska byggnader samt en större renovering i självstyrelsegården. Renoveringar är bra på det viset att de sysselsätter, de har en hög sysselsättningsgrad. Det går åt många mantimmar, många byggtimmar och det är sysselsättning vi vill ha.

Under många år har det renoverats och byggts ett stort antal hamnar, kajer, broar och detta är ett pågående arbete. Det pågår som bäst och det kommer att fortgå. Nu är inte det här ett sedvanligt husbyggnadsprojekt, men även här krävs det insatser av konstruktörer och konsulter, av byggnadsarbetare, underentreprenörer, transportörer, säljare och tillverkare av byggnadsmaterial såsom till exempel betong.

Vill man vara lite visionär och det tycker jag att man vara ibland, speciellt om man är visionär med fötterna på jorden. En vision är väldigt bra om man har råd med dem. Men vill man se lite framåt så då tycker jag att Ålands Posts lokaler i Sviby kunde användas på ett annat sätt och i högre grad. Idag finns det ganska många kvadratmetrar som står tomma. När jag ser lite framåt vad man kunde göra så är det en samlokalisering av myndigheter. Det skulle ha många positiva effekter. Man skulle optimera nyttan av egna fastigheter inom koncernen i det här fallet. Man skulle kunna optimera och samordna verksamheter. Man skulle frigöra lokaler, exempelvis attraktiva lokaler i stan som kunde användas för vettigare ändamål, till exempel kommersiell verksamhet. Men detta kräver en lång planering och det kräver också att man ser lite hur nuvarande hyresavtal löper ut eller kan omförhandlas. En förstudie här har gjorts, det har lite börjat kikas på. Men här ser jag en vinst för hela samhället, att man kan använda befintliga lokaler, man samlokaliserar och göra någonting bra av det.

Så från Ålands landskapsregering så följer vi väldigt noga med sysselsättningsläget på Åland inom byggsektorn och inom andra sektorer. Tack!

Tack, talman! Tack för ett väldigt seriöst svar av finansministern. När antalet bygglov går ner och när antal projekteringar går ner så är det en varningssignal. Då vet man att då slås bromsarna på efter ett halvår eller så. Allting går i cykler, det är givet. Så även byggkonjunkturen som alla andra konjunkturer.

Men borde det inte vara möjligt att i möjligaste mån invänta offentliga byggprojekt till svackor i byggkonjunkturen? Sannolikheten att få in fler anbud ökar och då även att få en positiv prisbild. Att undvika investeringar när konjunkturen är glödhet borde vara det offentligas ansvar. Bomarsunds besökscenter är ju ett typexempel på när man inte skulle ha byggt. Nu var det ju andra krav på att det skulle byggas. Vi skulle fira Åland 100 och det skulle vara färdigställt till det. Men där såg vi att det var få anbud som kom in, det blev dyrare än beräknat och rent konjunkturmässigt och arbetsmässigt så behövdes inte det projektet just där och då. Det hade varit bättre att starta det nu i stället.

Det här pratar man alltid inte om när byggkonjunkturen går in i en svacka. Borde inte vara möjligt att det offentliga tar ett ansvar och blir den här krockkudden där landskap skulle gå i bräschen och projektera och vara ganska startklar. För som sagt, man kan ju läsa av den här konjunkturen ganska väl. Kanske inte hur lång den blir, lika lätt som att den kommer att komma. Vad anser finansministern, skulle inte landskapet och det offentliga kunna bli ännu bättre på att matcha in sina investeringar och byggprojekt? Det tror jag att skulle vara väldigt, väldigt viktigt.

Sedan när det kommer till fastighetsverket och det planerade underhållet så håller jag helt med. Just planerat underhåll är ju det som skapar jobb för många av våra enmansföretag bland annat. Jag hoppas också att man kanske kan speeda på det planerade underhållet till viss del i alla fall och kanske göra det lite snabbare än vad man hade tänkt sig just med tanke på den kommande lågkonjunkturen.

Det finns ju goda exempel, som Islandia som ledamot Strand var ansvarig för när det byggdes. Islandia måste ha varit den mest kostnadseffektiva offentliga byggnaden historiskt sett på Åland. Den fick man för en väldigt billig när man gjorde det mitt i en väldigt kraftig bygglågkonjunktur. Jag tror att det finns pengar att spara och arbetslöshet att minska om det offentliga tar ett lite större ansvar när det gäller när man startar upp ett bygge.

Tack, fru talman! Ibland händer det att ledamot Holmberg och minister Höglund är helt överens. Det hände nu. Det händer faktiskt oftare än vad folk tror också egentligen. Vi har en samsyn runt ekonomi fast vi kanske ibland ser det på lite olika sätt ut och uttrycker oss på olika sätt.

Runt den här delen att landskapet ska vara den här stötdämparen, vara den som träder in när konjunkturen är på väg neråt och backar när konjunkturen är som som hetast. Ja, så är det ju, så är det. Det är bra för samhället, det är bra för sysselsättning och det är billigare prislapp, precis det som ledamot Holmberg nämnde. Jag håller helt med.

Verkligheten kommer dessvärre emot och som jag sade tidigare så har det visat sig under många år att det offentliga har gått in och byggt under en högkonjunktur till ett dyrt pris med få anbud. Så det ska vara ett mål.

Sen vet vi också att man kan aldrig planera ett bygge i detalj klart alltför många år i förväg, för verkligheten kommer emot och verksamheten behöver anpassas. Det kanske blev för stort eller för litet det som man hade planerat. Men en god framförhållning, vi är helt överens där.

Vad gäller fastighetsverket så har jag haft flera diskussioner här med fastighetsverkets VD Stefan Rumander. Det här är en angelägen fråga för oss och det här är en angelägen fråga för fastighetsverket. I dessa 6 miljoner finns det olika typer av projekt. Här är vi helt överens om att när man går in i den förväntade lågkonjunkturen, som jag tror att vi alla ser komma med med sysselsättningsproblem, då måste man prioritera de projekt hos fastighetsverket som skapar sysselsättning. Där finns också en samsyn mellan mig och Stefan på fastighetsverket. De har sin summa på 6 miljoner. Jag tycker också att man ska kunna vara beredd på att helt enkelt ta en diskussion om det behövs. Behöver man öka på dessa 6 miljoner? Det är ju via via lagtinget, fullmakt och sedan budgetbeslut. Behöver den ökas på för att kanske i framtiden kunna minska? Vi har de möjligheterna inom den offentliga Åland ekonomiskt och då ska man kunna göra det. Som sagt, som jag sade i inledning, arbetslösheten är en av våra värsta ovänner.

Tack, talman! Jag har full förståelse och håller helt med finansministern. Jag förstår också det problematiska med att avgöra när det är en lågkonjunktur och hur lång den blir. Jag förstår absolut det.

Men ett bra sätt att undvika byggandet när konjunkturen är för stark, det är ju att man inte antar ett anbud som överskrider budgeten. Har man en budgetnivå så är det den som ska hålla, annars avvaktar man tills konjunkturen medger att budgeten håller. Det skulle vara väldigt bra. Där har det offentliga kanske inte alltid varit bäst i klassen om vi säger så.

Det låter väldigt bra att finansministern har samsyn kring det här. Jag hoppas att det på något sätt skulle kunna vara ett arv efter finansminister Höglund när det gäller just styrningen av fastighetsverket som jag också har fullt förtroende för VD Rumander. Att man kanske på något sätt kan få det strukturerat. Jag vet att det är svårt, men på något sätt, så att vi inte sen om tio år när det är nästa lågkonjunktur i byggbranschen kan konstatera att det offentliga borde bygga när det är lågkonjunktur i stället.

Vi har samsyn hela vägen. Det som jag skulle kunna avsluta med och som är positivt i mångt och mycket så är en skrivning vi har i årsbudgeten för 2023. Det gäller en idétävling vid Lemströms kanal. Man skulle kunna exploatera - det är väl ett fult ord, men det är väl det som gäller här - en liten del under kontrollerade former av det här området runt Lemström. Man skulle kunna bygga någon typ av café eller matställe där. Det skulle dels öka attraktionskraften för området, det skulle också betyda att någon ska bygga någon typ av hus. Skulle det här löpa väl så skulle man kunna ha det här projektet, som inte är så stort i för sig. Men varje timme som man kan skapa till någonting bra så är ju välkommen. Jag ska från min sida lite driva på det här projektet. Det är inte så stort, men det kryssar i alla rutor på rätt sätt. Tack!

Landskapsregeringens svar antecknas för kännedom. Ärendet är slutbehandlat.