Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet. Diskussion.

Talman!

Bästa lagting, det här är ett praktexempel på att när ett ärende en gång har börjat gå åt fel håll, så reder det inte upp sig. Det är inte med glädje jag presenterar det här lagförslaget ytterligare en gång idag. Ni som har varit med och kommer ihåg, noterar att det inte är första gången den här lagen har varit uppe för diskussion.

Jag tycker förvisso att det idag är ett ganska bra skäl att ta upp det igen, och det beskrivs rätt väl i den allmänna motiveringen, där man pekar på grundlagsutskottets utlåtande. Ni kommer ihåg att vi tog en lag som sade att man skulle ge svar elektroniskt, ifall man fått in ärendet elektroniskt. Det visade sig dock sent, för sent, att flera myndigheter hade bekymmer med detta. Det fanns praktiska problem som inte framkom i remissutlåtandena och på ett sådant sätt att de uppmärksammades.

Därför tog vi in bestämmelsen att man skulle få fortsätta skicka ut saker på papper istället för elektroniskt. Vi gick alltså tillbaka till en tidigare bestämmelse.

Men under tiden, ungefär samtidigt som vi lade ner klubban på vår lagstiftning, tror jag till och med att det kan ha varit samma dag, kom grundlagsutskottet med en ny tolkning av frågan i riksdagen. Det handlar alltså om det som brukar användas, nämligen att man kan få en hel del notifikationer på Suomi.fi om saker som ska skötas, skatter som ska betalas och annat.

Nu går man in på rikssidan i det som kallas "digitalt först" på svenska, där egentligen alla handlingar kommer att skickas elektroniskt om man en gång har varit inne i systemet Suomi.fi. Det här har föranlett att grundlagsutskottet har konstaterat att det blir knepigt för människor att faktiskt se den här viktiga myndighetsposten när man bara får den elektroniskt. Det räcker alltså inte med att det bara kommer ett meddelande; man har rätt att få det till en angiven adress.

Dessutom uppmärksammas det att om man inte anger en e-postadress eller något annat kommunikationsmedel, så måste man aktivt som medborgare notera att man måste gå in regelbundet för att läsa sin information.

Detta ställer nya krav på lagstiftningen under processens gång. Det är alltså det här som nu rättas till eller ändras i det här lagförslaget.

Det är ingen rolig sak att behöva ta upp den här lagen en gång till. Men personligen tycker jag att det är grundlagsutskottets ansvar att uppmärksamma ett reellt problem, som jag har förstått att det faktiskt är för invånarna. Många missar skattebetalningar och annat, vilket gör att saker går till utmätning i större utsträckning än tidigare. Det är en bra sak för medborgarna, men det är synd att vi ännu inte har den här lagen på plats för landskapsförvaltningen och övriga myndigheters del. Tack, talman!

Talman!

Om man vågar skämta lite så här på 1 april, brukar man säga att "tredje gången gillt". Men det här är faktiskt fjärde gången som vi får detta ärende till lag- och kulturutskottet. Vi har haft det i december 2024, i juni 2025 och i december 2025. Nu är det fjärde gången, men det kan vi hantera. Det är inga bekymmer.

Dock ger det inte riktigt ett starkt och trovärdigt intryck när det gäller själva lagberedningsdelen. Jag tycker att vi måste vara ärliga här. Jag hoppas att detta är sista gången, åtminstone under den här perioden, som vi får detta lagförslag i lag- och kulturutskottet.

Jag håller med om det, och därför ser jag detta som en glädjens dag.

Om vi nu går igenom vad som hände: Först lade vi fram en lagstiftning, men det visade sig att det fanns ett tryckfel i den. Det är ett tryckfel som vi gemensamt får ta ansvar för. Detta tryckfel genomsyrar hela lagstiftningsprocessen.

Under remissrundan fick vi inte tillräckligt med information om vad ändringen faktiskt skulle innebära. Jag tror att mycket av detta beror på att det var en följdändring till den stora informationshanteringslagen. Vi fick många remisser på informationshanteringslagen, men väldigt få på denna lagstiftning, vilket var beklagligt.

Vid det sista tillfället hade ingen kunnat förutse vad som skulle hända. Vi fattade vårt beslut samtidigt som grundlagsutskottet ändrade sin praxis, vilket var helt omöjligt att förutse. Alternativet hade varit att vår lagstiftning hade gällt, men då hade vi inte följt vad Grundlagsutskottet menar att är god förvaltning och då hade vi också hamnat i ett osäkert rättsläge.

Tack, talman!

Jag vill börja med att säga att ministern var här och nämnde att det kanske var olyckligt att få komma hit en gång till. Jag anser dock att det inte är något att vara olycklig över. Det är bra att vi har fått möjlighet att ta ett varv till.

Detta var något som Moderaterna lyfte fram i samband med remissdebatten, särskilt när det gäller medborgarnas rättssäkerhet i samband med delgivningar.

Det som grundlagsutskottet tog upp är något jag minns att vi diskuterade i ett tidigare replikskifte, och jag uppmanade lag- och kulturutskottet att titta närmare på det. Jag tror att detta är mycket viktigt. Allt går mot att bli mer elektroniskt, men när det blir elektroniskt är dessa notifikationer avgörande för att medborgarna inte ska hamna i kläm och bli omedvetna om att de har blivit delgivna.

Jag vill också kort lyfta fram paragraf 58a. För många av våra myndigheter på kommunal nivå kan det vara bra att ordet "ska" har ändrats till "får". Detta ger de myndigheter som har kommit långt i sin digitala utveckling möjlighet att hantera delgivningar elektroniskt. Samtidigt ges de mindre kommunerna och myndigheterna, som ännu inte har kommit så långt, lite mer tid att hinna ikapp när det gäller den digitala utvecklingen, vilket är nödvändigt för Åland som helhet. Tack, talman!

Talman!

Jag håller med ledamoten Nordberg om att det är en bra ändring som görs, men att den ska komma igen är mindre glädjande. När det gäller stora och små myndigheter, så är det för en liten myndighet med väldigt få ärenden ett litet bekymmer att skanna in handlingar och skicka dem via e-post, om man har fått ett ärende på det sättet.

Men när det handlar om större volymer och en övergång från manuell till elektronisk hantering, till exempel 50, 100, 200 eller 500 ärenden, blir det ett stort bekymmer. Jag tror att detta har varit ett litet bekymmer för de allra minsta myndigheterna, men ett större bekymmer för de större myndigheterna, inklusive landskapsförvaltningen.

Herr talman! Oberoende.

Talman!

Oberoende så ger den här paragrafen utrymme för dem som behöver det, så att de inte tvingas till något som kan vara kostnadsdrivande och som inte nödvändigtvis har en förbättrande effekt.

Jag tror att det är bra att det är mer öppet och inkluderande i 58a, när man använder ordet "får" istället för "ska".

Talman!

Det väcker förstås frustration hos vissa medborgare att de inte kan få sina handlingar elektroniskt. Många är vana vid det och föredrar det. Men vi måste arbeta med de tekniska utvecklingarna.

Vi har en medborgarportal som är avsedd att hantera just den här typen av frågor. När vi har det på plats kan vi ta nästa steg. Det blir bra så att medborgare som vill ha material elektroniskt också kan få det.

Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet omfattas? Ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.