Remissdebatt

Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till näringsutskottet. Godkännes? Godkänt.

Diskussion.

Minister Roger Eriksson

Fru talman! Nu har vi på vårt bord landskapsregeringens framställning om förnybara energikällor. Här, som tidigare många gånger, ligger det ett EU-direktiv i botten om främjande av energi från förnybara energikällor. Detta måste vi också implementera hos oss. Processen har också gått så långt att även här vi formell underrättelse på gång.

Vad innebär det här direktivet då? EU:s allmänna mål är att öka andelen förnybar energi till 20 procent av den slutgiltiga energianvändningen senast till år 2020, samt att 10 procent av varje medlemsstats energianvändning inom transportsektorn ska täckas av energi från förnybara energikällor.

Verkningen av detta är att miljön blir den stora vinnaren. Tanken är att man ska minimera växthuseffekten.

Fru talman! Vissa delar av direktivet har vi redan kunnat genomföra med åländsk lagstiftning, men inte allt.

Hur ska vi uppnå det här? För att uppnå EU:s energianvändningsmål föreslår vi en lagstiftning.

Tittar man på § 1 så är syftet med lagen att främja användningen av biodrivmedel för motorbensin och dieselolja så att de ska kunna ersättas. Distributörerna blir också skyldig att tillhandahålla och leverera biodrivmedel för konsumtion.

Blankettlagstiftningsteknik visar sig vara förnuftigt när vi har tittat på frågan. Vi har ett gemensamt handelsområde med riket. Det kräver också en överenskommelse för att tullverket ska kunna sköta förvaltningsuppgifter. Tack, herr talman.

Ltl Anders Eriksson

Tack, herr talman! Ltl Runar Karlsson kom i ett tidigare ärende in ganska mycket på det som jag tänkte säga. Det är onödigt att upprepa det. Låt mig koka ner mina tankar så mycket det går så att vi får tiden att gå.

När vi tittar på energi från förnybara energikällor så tänker jag på vindkraften, som vi pratade om tidigare, jag tänker på biogas som det här EU-direktivet mycket handlar om och jag tänker på biobränsle från sopor, skogsprodukter, jordbruksgrödor osv. Det skulle vara intressant om man från landskapsregeringens sida hade möjlighet att ta ett helhetsgrepp på området grön energi. Jag tror att det är en viktig framtida näringsgren för Ålands vidkommande.

Nu har vi igen en framställning. Vi var många som blev förvånade över att det kom så mycket framställningar. I den här framställningen finner man förklaringen ganska snabbt när man ser att redan den 5 december i fjol gick tiden ut för att få det här EU-direktivet på plats. Vi förstår väl alla som är läskunniga att det är någorlunda brådskande med den här framställningen.

Herr talman! Varför har man inte från landskapsregeringen följt upp de tankar som tankesmedjan lämnade? Tankarna om hur man kunde driva vidare området grön energi. Det är naturligt, tycker jag, när man kommer med en sådan här framställning att man faktiskt ser till helheten. Vad kan vi göra när det gäller i vindkraft? Var kan vi göra när det gäller biogas? Vad kan vi göra när det gäller biobränsleutveckling? Det finns mycket som vi kunde göra här. Men istället släpar man efter och ser till att man uppfyller de olika EU-direktiven som landskapsregeringen ställs inför.

Huvudfrågan är: Varför finns det ingen samlad strategi för det här området minister Eriksson?

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Som jag sade tidigare och som ltl Eriksson sade här så borde vi komma igång med det här arbetet. Det slängs 3000 ton matavfall varje år som läggs i komposter och avger metangas. Det enda som man får av det är matjord. Istället för att röta och gasa matavfallet så skulle man få gas som man kan köra bilar på och man har fortfarande kvar matjorden. Samma sak kan man göra med jordbrukets gödsel. Det finns oerhörda mängder biogas. Det är fantastiskt att man kan köra bilar på detta. Vi vet att det produceras mycket el på Åland redan, men vi kan också producera bränsle som man kan köra bilar på. Tekniken finns, den måste bara få en puff och lite stöd i början för att komma i gång.

Ltl Anders Eriksson, replik

Det där är vi helt eniga om. Mitt anförande kanske blev i kortaste laget. Jag tycker att det förekommer tillräckligt med maratonanföranden ändå. Vi var ganska nära i tankarna ltl Karlsson och jag.

Det som skiljer oss åt, och som jag också sade i repliken tidigare, är att jag inte har möjlighet att få landskapsregeringen att agera, trots att jag verkligen har försökt med alla medel att få fram någonting från landskapsregeringen. Den möjligheten borde ltl Karlsson ha. Jag förstår inte varför man inte tar ett helhetsgrepp på detta. Detta är inte några invecklade saker. Det krävs bara lite arbete. Det är ordet arbete som förefaller saknas. Vad beror det på ltl Karlsson?

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Roger Eriksson, replik

Tack, herr talman! Jag delar ltl Anders Erikssons åsikter om grön energi, grön el och Åland som den gröna ön i det blå havet. Den visionen har vi. Från landskapsregeringen jobbar vi fortsättningsvis med det. Vi har, inom olika områden och olika moment, olika lösningar som stöder energilösningar inom byggsektorn och inom miljöstöd etc. Det finns ett helt batteri av olika åtgärder där vi befrämjar de här sakerna.

Jag kan också påminna om energistrategimeddelandet som lagtinget tog. Där framgår just våra målsättningar. Det är också ett faktum att vi hittills, vilket redan har framkommit i debatten, har satt ner mycket energi på att kunna komma med i inmatningstariffsystemet. För det ser vi som den största övergripande åtgärden som skulle ha den största påverkan på det åländska samhället för att kunna producera grön el. Den kampen tänker vi fortsätta.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag vet inte om jag håller med ministern om att inmatningstariffsystemet är den absolut viktigaste frågan, men den är viktig. Det blir lite märkligt när ansvarig minister säger att han delar de tankar jag har, han delar visionen och att man jobbar med det här. Det kan vara mycket möjligt, minister Eriksson, att man inom landskapsregeringen kanske gör någonting inom det här området. Jag tror att om man ska få till stånd en utveckling så gäller det att ta ett helhetsgrepp, för många av de här olika verksamheterna går in i varandra. Även det som man eventuellt jobbar med från landskapsregeringens sida måste man ju kunna kommunicera ut, så att åtminstone jag som läskunnig lagtingsledamot har möjlighet att veta om det händer någonting. Till dess tillåter jag mig att tvivla.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Folke Sjölund

Herr talman! Det är inte särdeles kontroversiellt med de uttalade målsättningarna i framställningen. Framställningen bygger på EU-direktiv. Jag tänkte också passa på att prata ifrån det perspektivet.

Det händer ganska mycket inom EU i den här sektorn. Utvecklingen går ganska snabbt framåt. Den politiska ambitionsnivån är faktiskt hög, vilket jag märker när jag vistas i Bryssel lite nu och då och umgås med folk i EU-parlamentet och andra instanser i Bryssel. Det finns ett stort intresse för miljöfrågorna och i synnerhet energifrågorna och kombinationen miljö och energi.

Det diskuteras också ganska allvarligt på politisk nivå om takten 20-20-20 programmet är för långsam. Borde man höja ambitionen inom energisektorn till en effektivering till 30 procent istället för 20 procent fram till år 2020? Det kan mycket väl komma.

Det satsas också väldigt mycket på kohesionspolitiken, samordning av politikområden och utveckling mellan olika länder och att man lär av varandra. Just frågan om bästa sättet att utöva olika verksamheter utnyttjas mycket. Det här tar sig i uttryck att man försöker göra så öppna informationssystem som möjligt. Man ska kunna lära av varandra. Det läggs ut väldigt mycket på nätet, som finns tillgänglig för alla i alla EU-länder. Det är en utveckling som pågår och som kommer att bli ännu mera betydelsefull. Det här pågår i en sådan takt att när man jämför med hur vi gör här hemma så finns det faktiskt en risk för att vi håller på att halka efter i utvecklingen. Istället för att vi skulle vara föregångare, som vi kanske tidigare har varit, så håller vi nu på att bli omsprungna på en del områden.

För att övergå till våra egna förhållanden så teknikutvecklingen är rent allmänt snabb och den finns också här hos oss. Där tycker jag att det är jätteviktigt, och det illustreras väldigt bra av fiskrensanläggningen, att man gör biobränsle och kör bussar på. Man ska inte förakta småskaliga lösningar där man kan använda råvaror eller olika källor för att tillverka bränsle. Biobränsle är en modell, men det finns också andra. Det här kan man åstadkomma med rätt små investeringar. Det kanske mer är tankekraft som behövs än investering i hårdvara. De här lösningarna och åtgärderna är väldigt viktiga. Om man har väldigt många sådana åtgärder, om man faktiskt går ut och lär av varandra och tillämpar det på många olika ställen, så sammantaget blir det ganska stor effekt till nytta för miljön och också för ekonomin. Där gäller det att vara noga med att se till att de lösningar som man gör också ska ha en ekonomisk hållbarhet.

Sedan har vi den andra biten som också är viktig, solkraft, värmeväxlare, bränsleceller och allt möjligt. Till skillnad från de småskaliga lösningarna så är de beroende av stora utvecklingskostnader. De är beroende av serieproduktion av långa serier för att komma ner till en vettig ekonomi. Tillämpningen när man använder de olika lösningarna kan man göra i liten skala och anpassa och skräddarsy lösningar för de egna behoven. Också detta är väldigt viktigt och nödvändigt med tanke på att få en bra miljö.

Jag tycker att vi själva har goda förutsättningar att delta i det här arbetet och nå goda resultat. Det ska vi fortsätta med, tycker jag.

Ltl Danne Sundman

Herr talman! Det här är ett intressant ärende som man kunde tala mycket om. Det är ett politikområde som obunden samling har drivit på väldigt kraftigt ända sedan 1995. Vi tycker det är roligt att alla partier är väldigt för den här utvecklingen idag. Det är för att vi har blivit varse om klimatproblematiken.

Den förnyelsebara energin är förstås miljövänligare. Det är också nationalekonomi för Åland. Istället för att importera olja från fjärran så kan man låta pengarna stanna och arbeta på Åland i åländska företag som skapar både avkastning och arbetsplatser. Om man ser till hållbar utveckling så är det minst lika intressant som miljövänligheten.

När man tittar i direktiven som nu implementeras så är EU:s målsättning ur ett åländskt perspektiv hopplöst föråldrad och väldigt lågt satt. Vi har redan uppfyllt det här i stort sett. Redan med de planer vi har på satsningarna i vindkraften kommer man att överstiga det här. Till och med på visionsstadiet produceras det dubbelt mer vindkraft än vad det används el på Åland. Då kompenserar man också drivmedel som inte är förnyelsebart.

Det finns också lite problematik. Det gör ändringar i flera lagar, om än små. Om man tar den här blankettlagen om främjande av användningen av biodrivmedel för transport så är Finland och Åland, tack vare att man hör till Finland, väldigt efter mot Sverige som idag erbjuder både etanolbränsle och biogas i många mackar. Det är ju en stor brist.

Jag träffade en svensk som har flyttat till Åland, har fått jobb på Åland, har fått frun med på noterna och de har slagit ner sina bopålar här. Han hade en svensktillverkad bil som var biogasdriven men han kan inte tanka sin bil här på Åland. Det upplevde han som en jättestor brist. Man blir verkligen varse vilket u-land Åland är kopplat till jämfört med om vi istället skulle göra som man har gjort i Sverige, ha biogas- och etanolnätet väl utbyggt, särskilt biogas. Det är en stor brist att inte man kan tanka biogas på Åland. Jag vet inte heller om det är på gång. Jag har tidigare efterlyst att landskapsregeringen borde försöka få till en sådan utveckling, uppmana marknaden att se till att det görs och om det skulle behövas också stöda den utvecklingen rent ekonomiskt. Det är av vikt för turistnäringen och miljön. Jag skulle gärna höra landskapsregeringen åsikt om detta.

I Finland blandar man i mera etanol i bränslet, från 5 procent till 10 procent i bränsle. Det gör i det stora hela en stor skillnad. Att det sedan är mycket problem med de nya bränslena och äldre fordon är lite tråkigt. Det gör att de inte riktigt får förtroende hos befolkningen tyvärr. Men det är en annan sak.

När det gäller den första lagen kan man se det som ett stort problem, att vi har en sådan underutvecklad bränsleförsäljning, tyvärr, jämfört med Sverige, vilket drabbar folk som har importerade bilar från Sverige. Det är väldigt vanligt på Åland.

När det gäller lagen om bostadsproduktion tycker jag att man kanske borde vara så djärv på Åland att man skulle sätta ett datum, ett årtal, där det förbjuds att använda andra än förnyelsebara bränslen till uppvärmning, det ska vara en tid framåt i tiden. Det är den del av energiproduktion där det är allra enklast att verkligen övergå till förnyelsebar energi. Det finns många alternativ som passar både nybyggnation och befintliga fastigheter med måttliga kostnader. Man skulle helt enkelt förbjuda annat än uppvärmning med förnyelsebara energikällor för att ytterligare skynda på en utveckling som nu har gått rätt så långt på Åland om man ser till statistiken.

I framställningen saknas också en redogörelse för var Åland ligger beträffande detta. Det kanske man borde ha nämnt i framställningen som bakgrundsinformation. Då skulle det också ha framgått hur mycket efter EU är, EU:s målsättning är för låg.

Jag driver själv Ålands mest miljövänliga radhus och det enda klimatneutrala lägenhetsboende som finns på Åland. Det är väl i sig inte någon sensation, annat än att det är det enda, vilket är en sensation. Det borde vara flera som tar efter den här modellen. Just nu är jag med och bygger ytterligare nästa steg. Det är ett ännu ett bostadshus där elva lägenheter till stor del kommer att värmas av solfångare. Det är också Ålands största solfångaranläggning. Den tekniken är redan etablerad och ekonomisk tillgänglig i och med de stödsystem som finns. Det är till och med en god affär rent ekonomiskt och framförallt för miljön. Vi provar ut en ny teknisk lösning som installeras för första gången på Åland. Man lagar solens värme delvis i berget för att på hösten få högre verkningsgrad. Nu blir det väldigt tekniskt. Men jag vill säga att formuleringen här; ”en miljömässig positiv aspekt är installering av utrustning och system för energi från förnyelsebara energikällor”. Man borde förbjuda de här energikällorna som inte förnyelsebara från och med ett visst år.

När det gäller den tredje lagen så är det en formell ändring i plan- och bygglagen. Jag har erfarit, förstås som huvudmotionär, att en bra motion har godkänts från social- och miljöutskottet, där man ska mäta förbrukningen av både varmvatten och kallvatten, kallvatten på initiativ av utskottet. Förutom teknik så måste man också lära människor och man måste ge ekonomiska morötter till befolkningen, både från samhällets sida och från fastighetsägarnas sida så att man ändrar sitt beteende till en mer miljövänlig riktning. Det kanske det här direktivet lite har missat. Den här utvecklingen har varit väldigt teknikdriven. Den beteendemässiga biten av det hela är minst lika viktigt. Om man är fastighetsägare så ser man hur äldre människor lever miljövänligt, bara genom att leva som de lever. Medan yngre människor tyvärr lever tvärtom. Detta måste man analysera och se hur man kan ge incitament för att vi ska leva lite mera som de gjorde förr, inte helt som det var förr när det var svartvitt. Vi ska leva i färg men mer miljövänligt.

Som sagt, det här kan man prata länge om. Det är en formalitet som vi för länge sedan i praktiken uppfyller.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Jag är förvånad över den här förbudsmentaliteten som obundna torgför här. Det är väl rimligt att vi ska använda morötter istället för förbud så långt vi kan. Visserligen skulle det här området erfordra beskattningsrätt. På den punkten är det förhoppningsvis ett framsteg som vi ska göra inom ett antal år. Hur skulle man kunna förbjuda allt utom förnyelsebar uppvärmning när vi har åtskilliga hus idag som körs på värmeväxlare där det behövs insatser av el vissa tider? Vi har åtskilliga lösningar som också i framtiden är elberoende. Då kan man ju inte förbjuda det eftersom elproduktionen till delar åtminstone fortsättningsvis måste vara beroende av import.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Ska man ta ett så djärvt steg som ett förbud mot icke förnyelsebara energikällor så måste man ju noggrant fundera på vad man gör. Man måste fundera på om man ska ta befintligt bestånd eller om man ska ta nyetableringar? Man skulle inte få installera något annat från ett visst datum när man byter eller installerar nytt värmesystemen i fastigheten. När det gäller sådana system som behöver el i backupp så kan man t.ex. ställa det kravet att sådana anläggningar får finnas men då måste fastighetsägaren visa på, att i motsvarande grad som den här anläggningen konsumerar el, antingen ha certifikat från förnyelsebar el eller äga sådan elkraftproduktion som är förnyelsebar, då är den tillåten. Det finns ett gränsland.

När det gäller den fastigheten som jag själv är delägare i så äger vi vindkraftsproduktion och tar del av vindkraftselen som används för fastighetens uppvärmning. Det är ett sätt att lösa det.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Oberoende vill vi från moderat håll understryka att vi är för andra lösningar än förbud när det gäller så här stora saker. Det skulle innebära en kapitalförstöring som skulle vara markant. Naturligtvis kan man ha övergångstider och man kan undanta befintliga hus. Men då uppnår man inte det som ltl Sundman är ute efter. Det är då bättre med morötter av olika slag och då inte i form av direkt stöd utan på andra sätt.

Jag vill naturligt gratulera Sundman till hans tro på att han har det enda hyreshuset som använder sig av helt och hållet förnyelsebara uppvärmningsmetoder. I Mariehamns stad kör vi nästan allt varmvatten på biobränsle. Nästan alla hyreshus i stan är uppvärmda med förnyelsebara energimetoder och åtskilliga mindre hyreshus har också numera bergvärmelösningar, så det är relativt vanligt.

Ltl Danne Sundman, replik

Det stämmer, herr talman, att det är relativt vanligt. Jag känner inte till någon fastighet som har bergvärme eller jordvärmepump där sedan eldelen täcks till hundra procent av vindkraft, som i det här fallet. Det kan hända att det finns. Jag säger så här därför att jag vill att någon ska komma fram och säga; vi har också det eller vi har större solfångare. Hittills har inte någon kommit och sagt det så då stämmer det att det fortfarande är Ålands enda hus där man har bergvärmepump och eldelen helt täckt med egen ägd vindkraft.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Katrin Sjögren, replik

Talman! Landskapsregeringen har en uttalad målsättning att erbjuda klimatmorötter. När det gäller stöd för bostadsproduktionen så ger landskapsregeringen stöd för solpaneler och även för reglering av värme och ventilation där det finns stora klimatvinster när det gäller flerfamiljshus och hyreshus. Vi ger också stöd för vissa rimliga kvadratmetrar när det gäller egnahemshus. Vi har gjort en bedömning vad som är rimligt att man bygger och det ger vi stöd för. Vill man bygga utöver detta så är det helt fritt fram. De kvadratmetrarna som är rimliga ur klimatsynpunkt ger vi stöd för.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Det stämmer att landskapsregeringen har betydande inslag av morötter och delvis också piskor i sina regelverk och där stöd inte beviljas på vissa villkor när det gäller miljön.

När det gäller miljövänlig energi så vet jag minister Sjögren brukar säga att den allra mest miljövänliga energi är den som man sparar. Man kanske har prioriterat det lite för lågt. Det finns mycket energi att spara. Den energi som aldrig behöver produceras är den absolut mest miljövänliga. Där finns det också mycket att göra i det åländska samhället. Där kan jag igen skryta med bostadsprojekten som jag själv håller på med. Min erfarenhet därifrån är att med relativt enkla medel, genom både teknik men framförallt genom mänskligt beteende, piskor och morötter, så kan man spara mycket energi, särskilt inom boendet.

Minister Katrin Sjögren, replik

Talman! Det är en uppfattning som jag förstås delar. Det finns betydande vinster för både kommunerna och landskapet att göra genom att se över sina driftskostnader. Det sparar både klimat och pengar. Där har vi, som ltl Sundman påpekade, en rejäl bit att gå ännu.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Begäres ordet? Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till näringsutskottet.