Remissdebatt

PLENUM den 9 januari 2002 kl. 13.00.

TALMANNEN:

Plenum börjar. Upprop. (Frånvarande: ltl Wiklöf).

29 lagtingsledamöter närvarande.

 

 

Föredras från tilläggslista för bordläggning ärende nr 1:

 

Social- och miljöutskottets betänkande nr 3/2001-2002 angående införande av allmän regelmässig prostataundersökning. (HM nr 17/2000-2001).

 

Talmannen föreslår att ärendet bordläggs till plenum måndagen den 14 januari. Godkänt.

 

Meddelas att talmanskonferensen beslutat att i 48 § 3 mom. LO avsedd frågestund kommer att hållas vid plenum fredagen den 18 januari. Frågor till frågestunden skall vara inlämnade till lagtingets kansli senast måndagen den 14 januari vid tjänstetidens utgång. Antecknas.

 

 

Föredras för remiss för remiss ärende nr 1:

 

Landskapsstyrelsens framställning angående euroanpassning av vissa landskapslagar. (FR nr 10/2001-2002).

 

Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till lagutskottet. Godkänt. Diskussion.

 

Vicelantrådet Erland:

Fru talman!

På föredragningslistan finns tre framställningar som alla gäller konvertering av mark till euro. När det gäller den första framställningen skall jag kort redogöra för de principer som ligger till grund för konverteringsarbetet. Det bygger alltså på de allmänna principer, som regeringens finanspolitiska ministerutskott fastställde den 11 januari, som säger att det här skall vara en konvertering där man omvandlar markbeloppet till euro och gör en utjämning antingen uppåt eller neråt. Principen är att de nya beloppen skall vara informativa och kostnadsneutrala. Det är alltså grundprincipen. I arbetet har det gjorts också vissa andra bedömningar utöver den rena tekniska konverteringen. Det finns för det första anledning i vissa fall att anpassa det nya beloppet till ett förändrat penningvärde. Det finns i vissa fall anledning att överväga beloppets jämnhet för att det skall vara ett informativt värde, dvs. ett jämnt värde är lättare att komma ihåg och tänka på. För det tredje kan det också göras bedömningar på annat sätt som har att göra med lämpligheten. Det är i allmänhet undantag och sådana saker som beror på att det är lagar som inte har tillämpats och att man där utgår från att bedömningen, när lagen tillämpas, kommer att göras av någon myndighet, t.ex. landskapsstyrelsen. Det kan vara fråga om att lagen har ett rambelopp, medan själva fastställelsen görs av landskapsstyrelsen. För det fjärde finns det också i avgiftslagen olika principer för hur avgifter skall tas ut för myndighetens prestationer.

 

Men när det gäller den första lagen har det att göra med befrielse från användnings- och överlåtelserestriktioner för hyresfastigheter, lag om parkeringsbot och andra trafikförseelser  i allmänhet. Några ytterligare kommentarer till den delen har jag inte nu för landskapsstyrelsens del utan är beroende på vilka frågor som väcks i diskussionen, men grunden är att det är en teknisk konvertering i allmänhet. Det finns alltså vissa andra ändringar, som förklaras i framställningen.

 

TALMANNEN: Begärs ordet

Ltl Roger Jansson:

Fru talman!  

I annat sammanhang kommer jag att återkomma till frågan om lagstiftningen som presenteras för lagtinget under den här sessionen eller bristen på lagstiftning – det kommer ingenting annat än dessa omkalkyleringslagar som man bra kan använda sig av den lilla gratis apparaten man får på bankerna för att räkna ut vad det är. Men när det gäller den här lagen är det alltså fråga om förhöjningar. Nu kommer lagen att gå till lagutskottet, så jag får möjlighet att där gå mera in i detalj och ställa de frågorna, men en fråga av högt allmänt intresse är det som vicelantrådet var inne på avslutningsvis, att vissa avgifter höjs och det är huvudsakligen ordningsboten i samband med trafikförseelser. Där är det fråga om ganska häftiga höjningar, från 40 till 60 mark. Det är från 70 till 120 mark osv. Det är procentuellt ganska enorma höjningar. Sådana höjningar är genomgående i den lagen.

 

I samband med övergången till att euron närmade sig gav kommissionen ut direktiv till medlemsstaterna om att medlemsstaterna skulle tillse att man i samband med övergången till euro inte skulle höja priser, inte i offentlig sektor förstås, men att man också skulle rekommendera privat sektor att inte göra det. Det här har inte hållit alldeles genomgående, men ganska bra ändå måste man säga att det har hållit; det är vissa som har höjt priserna från 1 januari, inte många. Det kanske skulle ha hänt ändå om man hade haft marken kvar. Men är det bra när landskapet Åland och landskapsstyrelsen nu föreslår inför lagtinget att man skall föregå med dåligt exempel och just i samband med övergången till euro göra dessa höjningar? Då bryter man s.a.s. mot kommissionens mycket starka rekommendation som har följts väl i Norden.

 

Vicelantrådet:

Fru talman! 

Et finns många enskildheter i den här framställningen och andra. Det är inte såsom ltl Roger Jansson sade att man går till banken och använder gratis apparaterna och räknar om beloppen, utan det görs en bedömning enligt för det första grundprincipen att man konverterar, höjer och sänker enligt enkla matematiska modeller. Är det en tionde decimal på fem, så kan man höja; är det en decimal på fyra bör man sänka. Sedan är det penningvärdeanpassningen, informationsvärdet, bedömning som görs av annan myndighet och avgiftsprinciperna som kan motivera skillnader. Om vi sedan tar argumentet att det här skulle förändra principerna på marknaderna, så gäller i allmänhet sådana saker som beloppet för ansvarsförsäkring, beloppet för böter osv. Det har inte direkt att göra med prisbildningen av prismekanismerna utan ett bötesbelopp som blir högre kan göra att trafikförseelserna minskar. Samma sak med ansvarsförsäkring: höjer man värdet bör inte det påverka prisbildningen på marknaden. Jag skulle alltså säga att när det gäller den allmänna prisnivån är det nog i detaljhandeln, partihandeln och på andra marknader som man får söka avvikelser från EU:s normer. I det här fallet är det mera ändamålsenlighetsbedömningar.

 

Ltl Roger Jansson, replik:

Fru talman!  

Förstod jag svaret rätt skall man förstå det på det sättet att landskapsstyrelsen tolkar EU:s rekommendationer så att de inte gäller landskapsstyrelsens avgifter, bötesbelopp och dylikt. Kommissionens rekommendation utgår från alla former av priser som påverkar levnadskostnaderna. Alla avgifter och priser som medborgarna har att betala är av den arten som faller in under den här rekommendationen. Det svaret förstod jag alltså inte på annat sätt än att landskapsstyrelsen anser sig undantagen från rekommendationen – eller offentlig sektor möjligen i sin helhet, jag vet inte! Det andra motivet var att detta var en penningvärdeanpassning; att höja bötesbeloppet med 50 procent kan vara en penningsvärdeanpassning om de inte har höjts sedan 1983 ungefär. Men det har gjorts och därför höll inte heller den motiveringen. I och för sig räcker det med att inför utskottsbehandlingen få landskapsstyrelsens motiv för vad man gör; vi får väl sedan ta diskussionen om vad lagtinget anser om det.

Vicelantrådet, replik:

Fru talman! 

Det är till lagtinget ärendet nu övergår och lagutskottet får behandla det, men det kan ändå vara skäl att landskapsstyrelsen redogör för sin uppfattning i det här fallet när det gäller EU:s normer för prisbildningen i samband med övergång till euro. Det här är alltså en ändring av lagarna, där man samtidigt gör en bedömning av hur ändamålsenliga beloppen är och huruvida de står i samklang med lagstiftningen. Jag får väl ta en pragmatisk, praktisk utgångspunkt när det gäller parkeringsböterna och levnadskostnaderna. Om alla här i lagtinget, och alla andra, bemödar sig om att parkera rätt, så kommer vi faktiskt att sänka levnadskostnaderna, även om beloppet för böter är höjt i lagen!

 

Ltl Roger Jansson, replik:

Fru talman!  

Jag nämnde inte parkeringsboten, för den höjs mindre; den höjs visserligen men betydligt mindre än ordningsbot för andra trafikförseelser, som jag nämnde. Det där skämtet var säkert välplacerat någon annanstans än i den här debatten!

 

Vicelantrådet, replik:

Fru talman! 

Mitt skämt var väl ändå ganska generellt. Om man parkerar fel i mindre utsträckning, så sänks levnadskostnaderna på Åland. Men jag kan upprepa samma sak när det gäller övriga trafikförseelser. Om hela lagtinget och landskapsstyrelsen minimerar sina förseelser i trafiken och alla övriga, så sänker vi också levnadskostnaderna på Åland och den Europeiska unionen kan glädja sig åt att landskapet sköter sig väl!

 

TALMANNEN: Begärs ordet? Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till lagutskottet.

 

 

Föredras för remiss ärende nr 2:

 

Landskapsstyrelsens framställning angående ändring av landskapslagstiftningen om skatter och avgifter med anledning av övergången till euro. (FR nr 11/2001-2002).

 

Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till näringsutskottet. Godkänt. Diskussion.

 

Vicelantrådet:

Fru talman!  

Samma principiella utgångspunkter gäller för den här konverteringen. I  det här fallet föreslås inga belopp bli ändrade av någon annan, av de orsaker jag räknade upp tidigare, än övergången till euron.

 

TALMANNEN: Begärs ordet? Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till näringsutskottet.

 

 

Föredras för remiss ärende nr 3:

 

Landskapsstyrelsens framställning angående ändringar i vissa pensionslagar med anledning av valutaövergången från mark till euro. (FR nr 12/2001-2002).

 

Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till lagutskottet. Godkänt. Diskussion.

 

 

Vicelantrådet:

Fru talman! 

I den här framställningen gäller i viss mån också andra principer än dem jag nämnde i framställning nr 10. Det är så att i lagberedningsarbetet har man sett över lagarna och konstaterat att vissa bestämmelser inte längre är tillämpliga och att man därför har tagit bort dem ur lagtexten, så där har lagutskottet också anledning att granska den delen av en viss lagberedning.

 

TALMANNEN: Begärs ordet? Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till lagutskottet.

 

Lagtingets nästa plenum hålls måndagen den 14 januari kl. 13.00. Plenum är avslutat.

(Plenum avslutades kl. 13.20).