Remissdebatt

Talmanskonferensens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Diskussion.

Minister Fredrik Karlström

Fru talman! Det här är ett lagförslag i EU-byråkratins tecken, men med små ytterligare konsekvenser för aktörerna inom den åländska fiskerinäringen.

Lagstiftningen är nödvändig för ett fullständigt genomförande av EU:s regelverk för fiskerikontroll. Även om vi kan anse att detta är byråkrati på hög nivå kan vi tyvärr inte längre göra någonting annat åt det än att implementera det på ett så smidigt sätt som möjligt.

Något jag vill påpeka innan jag presenterar förslaget är att landskapsregeringen har varit väldigt aktiv de senaste åren under utarbetandet av de förordningar som utgör EU:s kontrollsystem. I såväl formella ställningstaganden, som i informella diskussioner under arbetets gång, har vi framfört gång på gång att förordningarna är anpassade för ett storskaligt havsfiske och inte dimensionerat för det småskaliga kustfiske som bedrivs i landskapet.

Landskapsregeringens ståndpunkt har under många år varit att det småskaliga kustfisket borde frigöras från kontrollkraven eftersom det inte är praktiskt möjligt, rimligt eller nödvändigt att övervaka det på samma grunder som havsfisket. Detta beaktades endast i marginell utsträckning och nu omfattar kontrollregelverken allt fiske och vattenbruk som bedrivs i marina områden, inkluderande hela värdekedjan från fångst till slutkund.

Vårt mål och vår skyldighet från näringsavdelningen och fiskeribyrån är sålunda att genomföra de EU-bestämmelser som krävs, för kontroll inom fiskerinäringen, så kostnadseffektivt som möjligt så att den utökade administrativa bördan och kostnaderna för verksamhetsutövarna och landskapsregeringen blir så liten som möjligt.

Bakgrunden till detta lagförslag är att EU-lagstiftningen för fiskerikontroll har reformerats i syfte att åstadkomma ett effektivt, heltäckande och harmoniserat kontrollsystem genom hela produktions- och saluföringskedjan. Det ställs krav på nationerna att man ska införa enhetliga system för kontroller, rapportering och inspektioner men också för påföljder för de som gör sig skyldiga till överträdelser mot fiskeripolitikens bestämmelser.

EU:s regelverk för fiskerikontroll utgörs i huvudsak av flera förordningar som visserligen gäller rakt av i medlemsländerna, men för ett fullständigt genomförande behövs också nationell eller landskapslagstiftning.

Från EU-kommissionens sida har man uppmärksammat landskapsregeringen under flera år att vi har brister gällande detta. De har skickat flera så kallade pilotbrev, vilket är ett informellt förfarande innan ett formellt överträdelseförfarande inleds. EU-kommissionen har även gjort tre revisionsbesök till Finland och i mars förra året gjordes även ett revisionsbesök till Åland, varvid dessa brister konstaterades.

Det är också brådskande att få det här åtgärdat nu eftersom lagen är ett så kallat förhandsvillkor för det operativa programmet inom ramen för Europeiska havs- och fiskerifonden 2014-2020. Utan godkänt regelverk för fiskerikontroll får vi inte tillgång till medlen ifrån fonden.

Landskapsregeringen har i svar på EU-revisorernas granskningsrapporter informerat kommissionen att vi bedömer att nödvändig åländsk lagstiftning ska kunna träda ikraft från 1.7.2015. Jag är medveten om att vi inte riktigt klarar det, men nu med att den här lagen är lämnad till lagtinget kan vi i all fall visa att vi är en god bit på väg.

Den största förändringen med förslaget rör delen om ”överträdelser mot fiskeripolitiken”. Det är inte längre möjligt att ge böter för brott mot fiskeripolitiken utan det ska istället tillämpas ett system med så kallade administrativa avgifter för de som gör överträdelser.

Vad som är en överträdelse och vilken avgift som ska påföras styrs i stor utsträckning av EU-regelverken. De som har begått en allvarlig överträdelse ska också påföras ett visst antal prickar, som i sin tur ska registreras i ett överträdelseregister, och om prickarna ackumuleras kan det i värsta fall innebära att fiskelicensen dras in.

Vad gäller systemen för fiskerikontrollen har vi de behövliga strukturerna tillsammans med de finska myndigheterna. Genom avtal har vi del i det nationella datasystemet för övervakning, vilket omfattar bl.a. fiskeregister, fångstregister, register för förstahandsuppköpare och fartygsregister.

EU-regelverken ställer krav på att det bara ska finnas en enda myndighet som ska samordna kontrollverksamheten i landet. I Finland är jord- och skogsbruksministeriet den myndigheten. Det ställs även krav på att det ska finnas ett centrum för fiskerikontroll som ska vara bemannat dygnet runt alla årets dagar. Det centrumet föreslås vara gränsbevakningsväsendet eftersom de bl.a. redan nu övervakar de båtar som omfattas av det satellitbaserade kontrollsystemet, vilket gäller för båtar över 12 meter.

Redan idag har vi en överenskommelseförordning som säger att gränsbevakningen kan utföra vissa fiskeriövervakningsuppgifter i landskapet. Det skulle därför vara naturligt om de även för Ålands del utgjorde det dygnet-runt bemannade centret när det kommer till Ålands del.

Nu till förslaget. Landskapsregeringen föreslår att EU-bestämmelserna för fiskerikontroll genomförs genom en s.k. blankettlag av rikets lag, med vissa mindre avvikelser. Vi bedömer att det är det mest ändamålsenliga eftersom:
– EU-bestämmelserna är mycket detaljerade och ger oss väldigt begränsade möjligheter för alternativa genomföranden och den finska lagen reglerar vad som krävs, men inte mer.
– De system för fiskerikontroll som vi har är gemensamma med riket och det vore kostsamt att utveckla separata datasystem.
– Vi planerar även att ta ett initiativ till en överenskommelseförordning där administrationen för det nya påföljdssystemet överförs till landsbygdsverket och att de hanterar det på samma sätt som i riket. Interna diskussioner har förts och landsbygdsverket ställer sig positiva till detta förutsatt att vi har ett system som är relativt likt det finska systemet som möjligt.

Vi uppskattar att vi kommer att ha väldigt få överträdelser och att det inte är ändamålsenligt att bygga upp en administration för detta inom landskapet. Beslut om sanktionsavgifter och påförande av prickar kan få stora konsekvenser för verksamhetsutövarna och för att få det rättssäkert bör dessa ärenden utredas av en fristående myndighet.

Landskapsregeringens fiskeribyrå är den myndighet som utför kontrollerna i landskapet och ska göra anmälan vid misstanke om överträdelsen. Landsbygdsverket skulle alltså bli den myndighet som utreder överträdelserna som vår fiskeriinspektör rapporterat in och som fiskeribyråns chef sedan skickat vidare för utredning.

Landskapsregeringen planerar också att ta initiativ till ändring av överenskommelseförordningen om gränsbevakningsväsendets uppgifter så att det blir tydligt att gränsbevakningen även kan upprätthålla de uppgifter som krävs av det dygnet runt bemannade centret för fiskerikontroll.

Bortsett från bestämmelserna om sanktions- och pricksystemet vid överträdelser så efterlever vi i stor utsträckning redan kraven i kontrollregelverken, bl.a. i fråga om rapportering och kontroller.

Det viktiga i detta sammanhang är att konsekvenserna för verksamhetsutövarna av det nu liggande förslaget blir små.

En fiskare inom det småskaliga kustfisket som, vid upprepade tillfällen, brister i fråga om rapportering kan påföras en avgift om minst 100 euro. Troligen kommer denna typ av överträdelser att minska då avgiften förmodligen medför att man blir mer noggrann i sin rapportering.

Inom landskapet idag finns tre trålbåtar som är verksamma inom havsfisket. Dessa båtar landar inte sin fångst på Åland. Landningen sker främst i Sverige och Finland men även i Polen och Danmark.

Harmoniserade sanktionssystem i medlemsländerna ska göra att påföljden bli kännbar oberoende av var överträdelserna har begåtts. För en allvarlig överträdelse kan påföljdsavgiften vara upp till 100 000 euro men om fiskaren har fiskat olagligt kan avgiften dock vara upp till åtta gånger värdet av fångsten.

För verksamhetsutövarna medför förslaget knappt några ytterligare kostnader utöver de eventuella överträdelseavgifterna.

Förslaget innebär begränsade nya administrativa uppgifter för landskapsförvaltningen under förutsättning att påföljdsadministrationen kan överföras till landsbygdsverket och uppgifterna för centrumet för fiskerikontroll kan skötas av gränsbevakningen. Om dessa uppgifter skulle handhas av landskapets egen administration skulle behovet av nya tjänster bli betydligt större och väldigt kostsamma.

Kostnaderna för landskapet är ringa om lagen godkänns så som föreslaget. De beräknade kostnaderna för utvecklingen av datasystemen kommer att vara cirka 1,2 miljoner euro. EU är med och stöder dessa kostnader upp till 90 procent. De resterande 10 procenten kommer att delas mellan Finland och Åland varav Finland kommer att ta den största kostnaden.

Landsbygdsverket behöver ersättas för arbetet med påföljdsadministrationen. Uppskattningsvis kan det röra sig om 10-20 ärenden per år där de flesta troligen är enkla ärenden så som försenad rapportering. Troligen kommer vi att avtala om att vi ersätter landsbygdverket per arbetad timme.

Med detta, fru talman, hoppas jag att lagtinget behandlar denna lag så snart som möjligt och i brådskande ordning eftersom avsaknaden av kontrollregelverket sätter hinder för Åland att ta del av den gemensamma havs- och fiskerifonden.

Ltl John Hilander, replik

Tack, talman! Tack minister Karlström för den här redogörelsen. Vi har väldigt få stora fiskefartyg på Åland, men väldigt många små fiskare som även är registrerade och vi har ofantligt många flera som inte är registrerade.

Jag tänkte koncentrera repliken på dem som inte är registrerade. När en fritidsfiskare som fiskar för husbehov får en större fångst än vad man själv mäktar med så förbjuder den här kontrollförordningen saluföring av fångst från fritidsfiske. Hur ser ministern på det?

Minister Fredrik Karlström, replik

Fru talman! Redan idag får man inte sälja fångsten till någon annan uppköpare som säljer fisken vidare om man inte är registrerad binäringsfiskare. Så det här förändrar ingenting, men nu blir det klart och tydligt att kontrollsystemet är på det här viset. Idag kan vem som helst registrera sig som binäringsfiskare, det är avgiftsfritt och har man registrerat sig så har man också rätt att sälja små mängder fisk till exempelvis en stugby eller till restaurang. Det som krävs är att man månatligen redovisar vad man har fiskat och vad man har sålt.

I sak skiljer sig den här lagstiftningen inte mot situationen idag.

Ltl John Hilander, replik

Tack, talman! Tack ministern för det klargörandet. Hur detaljerad blir byråkratin? När det gäller stora fiskebåtar och fångstkvoter då förstår jag problematiken.

När det gäller det småskaliga fisket där framförallt många ungdomar har sett en möjlighet att bli entreprenörer och kunna skaffa sig lite egna fickpengar genom att fiska lite mera än bara till husbehov så där tycker jag att den här EU-byråkratin går lite för långt.

Minister Fredrik Karlström, replik

Kort svar; det var precis det som vi har fört fram till kommissionen under årens gång. Vi anser att det småskaliga kustfisket borde undantas från de här kontrollbestämmelserna exempelvis på samma sätt som man har gjort vid insjöfisket i både Sverige och Finland där kontrollbestämmelserna är borttagna.

Vi lyckades inte få gehör för det. Nu lever vi i den EU-byråkrati som vi lever. Vi kan inte göra annat än att försöka lindra effekterna av kontrollsystemet så mycket som möjligt.

För en driftig ung entreprenör på 15 år som har en fiskebåt så är det bara att registrera sig till fiskeribyrån som binäringsfiskare. Det kostar ingenting och sedan har man rätt att sälja fisk till restauranger, stugbyar och till andra.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, fru talman! Jag håller med det som minister Karlström sade om EU:s fiskeripolitik, den är ganska styvnackad och riktar sig mot havsfisket.

Har man fått fram argumenten ordentligt när det gäller våra förhållanden på Åland? Vi har mycket privatägda vatten inomskärs, till och med rålagda vatten privat för varje hemman osv. Fisket är ju en av primärnäringarna. Sedan det började vistas folk på Åland så har fiske, jakt och jordbruk varit primärnäringar. Har man uttömt alla möjligheter att få någon form av ändring för det inomskärs småskaliga fjällfisket? Jag fiskar själv, jag är en av dem som är registrerade och jag vet att det går många timmar till att fiska ihop 5 000 euro på ett år.

Minister Fredrik Karlström, replik

Fru talman! Det här är en fråga som både den här landskapsregeringen jobbar med och den förra landskapsregeringen jobbade med på samma sätt. Man ville försöka komma undan kraven. Det småskaliga kustfisket borde undantas från de här bestämmelserna. Tyvärr är det loppet kört. Nu måste vi anpassa oss till den Europeiska unionens fiskerilagstiftning. Det viktigaste är att vi har en miniminivå. Vi kan lägga oss på den absolut lägsta byråkratiska nivån för att få den här lagstiftningen godkänd. Jag håller helt med, byråkratin står inte i proportion till att kunna fiska lite småskaligt för att sälja vidare till exempelvis stugbyar och restauranger.

Vi lever i den här verkligheten. Vi kan tyvärr inte göra någonting åt det. När vi gick med i EU så får vi ta den här baksidan också tyvärr.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack för det svaret minister Karlström.

Nu ska man rapportera månatligen. Många gånger tar det ända till maj månad innan man får ut häftena med blanketterna som ska rapporteras och då skulle vissa rapporter ha varit inne redan. Jag tycker att det inte är logiskt. Man måste redogöra för hela privatekonomin varje år för att få vara binäringsfiskare. Jag tycker att det är ganska stort ingrepp mot den enskilda människan.

Minister Fredrik Karlström, replik

Ja, jag kan hålla med om att det är onödigt mycket byråkrati i det här. Det finns en gräns mellan binäringsfiskare och yrkesfiskare. För att kunna hålla någon sorts nivå på det så behöver man tyvärr kräva uppgifter om inkomsterna för att antingen bli klassad i det ena eller det andra facket. Vi försöker hela tiden hitta system som ska vara så smidiga och enkla som möjligt och avdelningen jobbar kontinuerligt med det. Med de nya datasystemen ska det bli enklare att rapportera.

Jag håller med att det är tragiskt att det är på det här sättet. Hos oss borde samma gälla som i de svenska och finska insjöarna när det gäller de arter som inte är kvoterade.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Det här resultatet får vi ta på bekostnad av vårt medlemskap i EU. Det visar sig att lagstiftningen av direktiven inte är anpassade till vår småskalighet och det är egentligen förödande för vårt kustfiske som bedrivs.

Administrationen överförs på landsbygdsverket och fiskeribyrån ska vara kontrollmyndighet. Ministern sade att man skulle betala till landsbygdsverket enligt ersättning per timme. Jag uppfattade inte riktigt om det fanns ett klart avtal med landsbygdsverket eller är det under förhandling?

Minister Fredrik Karlström, replik

Fru talman! Nej, det finns inget klart avtal mellan landsbygdsverket. Interna diskussioner har förts. Det förutsätter först att den här lagen går igenom, sedan görs en överenskommelseförordning och där kommer man överens om finansieringen mellan landskapsregeringen och landsbygdsverket. Vi räknar med att det kommer att bli väldigt få ärenden, 10-20 per år, om de överhuvudtaget behöver gå dit. Det handlar inte om många timmar.

Vi vet att vi har ett småskaligt kustfiske. Utmaningarna är kanske att få in rapporteringarna i tid. Tyvärr kräver kontrollregelverket att de ska vara inlämnade ett visst datum varje månad. Om rapporten inte är inlämnad så kommer det en påminnelse från fiskeriinspektören och sedan kanske en påminnelse till via ett telefonsamtal. Men till slut blir man tvungen att följa lagstiftningen och rapportera detta till landsbygdsverket som konstaterar att det är en försenad inlämnad rapport.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Nu pratar ministern som om det inte vore något bekymmer att få ett avtal. Jag hoppas att det är på det sättet så kanske minimikostnaden av det här regelverket blir så liten som man har räknat med. Finns det någon risk att landsbygdsverket inte åtar sig det här uppdraget?

Minister Fredrik Karlström, replik

Tack, fru talman! Faktum är att vi har relativt lika system som i riket eftersom vi har en blankettlagstiftning. Landsbygdsverket har sagt att då är det inte några problem. Men om vi börjar om avvika väldigt mycket ifrån hur kontrollsystemet fungerar i den finska lagstiftningen så då behöver vi ta en ny diskussion och förhandla mera om priset. Om vi utgår ifrån den här lagstiftningen så kommer det inte att kosta mycket. Givetvis kommer vi att få betala någonting men det är också ett sätt att få det rättssäkert och få en instans till som kan titta på ett ärende så att det inte bara är vår fiskeriinspektör som avgör just de här svåra fallen.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

 Ltl Tony Asumaa

Fru talman! EU:s fiskeripolitik reglerar hur fiskeflottorna i EU ska förvaltas och fiskbestånden bevaras. Reglerna har utformats av EU för att förvalta de gemensamma resurserna och ger alla fiskeflottor samma tillgång till fiskevattnen i EU. Därmed kan fiskarna enligt EU konkurrera på samma villkor.

EU:s befolkning äter mer fisk än vad som finns och får fångas i europeiska fiskevatten. Stränga regleringar medför att den europeiska fiskeflottan söker sig till nya fiskevatten för att möta efterfrågan från den europeiska marknaden.

Därför köper EU rätt att fiska i vattnen utanför Afrika och i Indiska oceanen och i Stilla havet från en lång rad länder. I utbyte ska EU ge ekonomiskt och tekniskt stöd för att länderna ska ta hand om sina fiskbestånd och utveckla sin fiskeindustri på ett hållbart sätt, till exempel ska pengarna användas för forskning och kontroll av svartfiske.

EU-kommissionen har dock konstaterat att EU inte når sina mål. EU:s stöd har utvecklat avtalsländernas fiskebranscher, men det har inte haft några större effekter i kampen mot fattigdom eller för att nå FN:s utvecklingsmål.

Vi kan säga med all tydlighet att medan EU reglerar vårt fiske här hemma mycket strikt så är man själv med och plundrar fiske av de fattigaste länderna utanför Afrikas kust.

Fru talman! Landskapsregeringen föreslår att en särskild lag stiftas om fiskeritillsyn och påföljder vid överträdelser av bestämmelser i den Europeiska unionens gemensamma fiskeripolitik.

Genom att vi är en del av EU måste vi anpassa vår lagstiftning för att göra det möjligt att på ett korrekt sätt genomföra unionens lagstiftning för kontrollåtgärder inom fiskeripolitiken och även för att kunna ta del av havs- och fiskerifonden.

EU:s regleringar inom fiskeripolitiken är mycket trubbigt för oss på Åland för de tar i princip fasta på Atlantfisket medan vår fiskeflotta till 90 procent fiskar mellan vass och land.

I och med att EU:s kontrollförordning trädde ikraft förbjöds exempelvis fritidsfiskare att sälja sin fisk i förtjänstsyfte. För EU betyder fiske i förtjänstsyfte att fritidsfiskaren inte får förtjäna mera än 350 euro per år eller 29 euro per månad. Alla vet hur många rökta sikar 29 euro räcker till på torget i Mariehamn.

För att få sälja mera fisk måste nämligen båten vara registrerad som fiskebåt. Det är nu 223 båtar av den här typen av båtar som är registrerade och som denna lagstiftning ska övervaka. Om inte EU-reglerna efterföljs så ska dessa fritidsfiskare enligt lag åläggas med administrativa avgifter och i värsta fall kan fritidsfiskaren förbjudas att fiska helt.

Kustbevakningen i Sverige och gränsbevakningen i Finland sköter kontrollen av såväl yrkes- och fritidsfisket till sjöss, till exempel genom kontroll av fiskeredskap, dokumentation och förbudsområden. På Åland har landskapsregeringen, som berörd myndighet, i huvudsak detta ansvar, vilket man har skött genom en överenskommelseförordning med gränsbevakningen som kan sköta kontrollen för landskapets räkning. Hur den överenskommelsen ser ut och hur det sköts i praktiken kanske finansutskottet kunde fördjupa sig i. Kanske man vill se på den frågan eftersom det är det som hela lagpaketet går ut på; kontroll och övervakning.

Den europeiska fiskerikontrollen gäller alla delar av Europa, även för oss på Åland. Men för oss på Åland med 27 riktiga yrkesfiskare, 3 trålbåtar och största delen fritidsfiskare som har registrerat sin Askeladd till fiskebåt är denna reglering mycket trubbig och mycket byråkratisk. Detta har lett till att allt mindre fisk som fångas i de åländska vattnen säljs till oss ålänningar. Tack, fru talman.

Ltl Anders Eriksson

Fru talman! Ltl Asumaa hade ett bra anförande. Jag håller med om det mesta. Det här ärendet kommer till det utskott som jag sitter i, om det står rätt på föredragningslistan, så jag ska inte ha så mycket åsikter i det här skedet. Vi får anledning att återkomma till det här ärendet.

Fiskerinäringen är om troligtvis ännu mera genomreglerad än vad jordbruksnäringen är. I ett tidigare i ett replikskifte pratades det om att EU-medlemskapet har varit förödande för fiskerinäringen. Förödande är ju ett starkt ord, men helt klart har det varit en enorm tillbakagång för fiskerinäringen efter EU-medlemskapet.

Det vore intressant om landskapsregeringen kunde initiera en konsekvensbedömning av alla de pålagor som har kommit. Vad har detta lett till och vad kan man göra för att motverka nackdelarna?

Jag noterade att minister Karlström sade att man inte kan göra någonting och då menade han säkert generellt. Jag är mycket väl medveten om att vi måste ha EU:s fiskerikontroll plats för att vi överhuvudtaget ska få fisket att fungera och kunna ta del av stödordningar osv.

Som ministern sade så kan man inte dess mera särskilja det småskaliga kustnära fisket och havsfisket. Om man generaliserar lite så är det exakt samma regler som gäller för en 40 meters trålare i Spanien som en 4 meters roddbåt i Svartsmarafjärden. Det är i stort sett samma regler och det, om något, borde få folk att förstå att det inte är riktigt rimligt.

Vi vet också att cirka 15 procent av strukturfondspengarna till fiskerinäringen hamnar i fel fickor i Sydeuropa. Det är mycket bedrägerier. Vi borde på något sätt få till stånd undantag och få ett annat förfaringssätt.

Jag hade förmånen att få vara med i ett par sammanhang där EU:s medlemsländer kritiserade EU-kommissionen. Båda kommissionärerna var plats, Cioloş för jordbruket och Damanki för fiskerinäringen, och de fick kritik för genomregleringen av fiskerinäringen.

Det finns säkert en hel del grund för den här kritiken men jag glömmer aldrig när Cioloş svarade en svensk som frågade att han har aldrig kunnat förstå varför medlemsländerna, och speciellt i Nordeuropa, implementerar EU-förordningarna så oerhört invecklat som man gör.

Det är någonting som man också ifrån åländsk sida borde titta på. Eftersom jag tycker att det har ett stort allmänt intresse ställer jag nu ett par frågor till fiskeriminister Karlström. Vilka politiska överväganden har ministern gjort för att försöka minska onödig byråkrati och administration? Jag noterade att ministern sade i sin presentation att det är viktigt att konsekvenserna blir så små som möjligt för fiskarna. Utgår man då ifrån det regelverk som gäller idag eller utgår man ifrån konsekvenserna efter medlemskapet i EU? Jag tror, tyvärr, att man utgår ifrån dagens situation och den är allt annat än enkel.

Man borde få till stånd andra regler för det småskaliga kustnära fisket som jag sagt flera gånger och som även ltl Asumaa var inne på.

Därför ställer jag min andra fråga till fiskeriminister Karlström. När de nordiska fiskeriministrarna har träffats, har ministern fört upp de här frågorna och försökt skapa allianser för att sammantaget gå emot EU och försöka få till stånd förändringar på den nivån? Samtidigt måste man oerhört noggrant följa upp så att man inte krånglar till det i onödan här på Åland, vilket jag är rädd för att vi gör.

Jord- och skogsbruksministeriet är ansvarig myndighet vilket man mig veterligen har varit ganska länge, det är inte något som har blivit aktuell nu.

Minister Karlström sade man inte vill bygga upp en egen administration här och det kan jag också förståelse för. Efter EU-medlemskapet har näringen blivit liten och utan att jag har full inblick i det så kan jag mycket väl tänka mig att det skulle bli enorma kostnader och en ganska stora apparat för oss. Jag kan ha förståelse för det men jag vill ändå fråga: De dataprogram som har funnits en längre tid, och som också kommer att finnas framöver, finns de på svenska? Eller blir Ålands landskapsregering tvungen att arbeta på finska när det gäller administrationen av fiskerinäringen? Det var min sista fråga.

Minister Fredrik Karlström, replik

Fru talman! Det var många frågor på en gång.

För det första, det åländska programmet är ju en del av det finska programmet. Det kan inte finnas två fiskeriprogram i en nation. Det finns ett program. Det åländska fiskeriprogrammet är en del av det finska programmet, till skillnad från landsbygdsutvecklingsprogrammet där det finns två program i Finland.

För det andra, om frågan har tagits upp med mina nordiska kollegor på nordisk nivå så har detta diskuterats under många år. Det har pratats om detta före min tid, förra landskapsregeringen och även jag har tagit upp frågan. Med nuvarande fiskeriminister har jag inte hunnit prata så mycket med. Den förra fiskeriministern, minister Koskinen, och jag pratade mycket om det här men vi konstaterade att det här är någonting som vi inte kommer undan. Våra gemensamma påtryckningar har inte lyckats. Det är det här fiskerikontrollsystemet som kommer att gälla för Åland och för Finlands del så tyvärr har det tåget gått. Våra påtryckningsmetoder har inte nått i mål.

Efter EU-inträdet vill vi givetvis göra konsekvenserna av byråkratin så lindrig som möjligt för fiskarna på Åland.

Ltl Anders Eriksson, replik

När det gäller konsekvenserna så tror att det vore bra om man kunde ha ett sådant underlagsmaterial inför kommande förhandlingar att man faktiskt kunde påvisa vilka konsekvenserna har blivit för den åländska fiskerinäringen. Jag räknar fiskerinäringen som en av våra ursprungsnäringar. Man skulle visa vilka konsekvenserna har blivit på grund av alla pålagor och att vi inte längre kan acceptera det här och att vi måste få till stånd en förändring. Jag tror att ett sådant dokument skulle vara ganska viktigt, vilket min fråga handlade om.

Rent konkret, vilka förslag och vilka åtgärder har ministern lagt i det här dokumentet för att försöka få ner byråkratin till en så rimlig nivå som möjligt?

Minister Fredrik Karlström, replik

Fru talman! Jag vill också svara på frågan om registren finns på svenska. Ja, dataprogrammen är på svenska.

När det gäller det här förslaget så har minister och avdelningen verkligen sett till att vi har lagt oss på en skamnivå. Finland har lagt sig på en nivå som har så lite byråkrati som möjligt. Åland har jobbat vidare utgående från det. Vi måste uppfylla de kriterierna som sägs i förordningarna. Vi har försökt hitta de vägarna så att det ska bli så enkelt som möjligt. Jag kan inte se något konkret förslag som skulle kunna göra det ännu enklare än vad vi har gjort i det här lagförslaget.

Det här är den verklighet vi lever i. Från landskapsregeringens sida och fiskeribyråns sida har vi verkligen gjort vårt yttersta för att få byråkratin så liten som möjligt.

Ltl Anders Eriksson, replik

Det är mycket möjligt. Jag har ingen anledning att betvivla det som ministern säger att man har gjort så mycket man kan.

Jag tror ändå att det skulle vara bra att ta fram ett underlag, en konsekvensbedömning, som jag har efterlyst. Jag vet samtidigt att det krävs resurser för allt, men jag tror att det skulle vara nyttigt att se på vilket sätt man t.ex. i Sydeuropa har implementerat exakt samma regelverk.

Med all respekt, minister Karlström, situationen är ju lite sådan att så här har man gjort på finska sidan och per automatik så har vi på Åland gjort på samma sätt. Det kan man inte komma ifrån.

På allt flera områden har åtminstone jag, och jag tror flera med mig, blivit varse om att byråkratin, administrationen, krångelsamhället är de facto större än till och med i Sverige, ett samhälle som jag har trott att har varit världens mest byråkratiska.

Det är viktigt att vi kan höja blicken och lite försöka lära oss av hur man gör på andra platser i Europa. Detta i all välmening!

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.