Enda behandling

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen.

Diskussion.

Ltl Tage Silander

Herr talman! Finans- och näringsutskottet har behandlat landskapsregeringens förslag till femte tilläggsbudget för år 2015, och har som en följd av denna behandling formulerat det betänkande jag nu i korthet kommer att redogöra för.

Först en kort reflektion. Budgeten är till sin karaktär ett styrinstrument för verksamheterna, och är därför framåtinriktande. En förändring av budgeten som görs efter att det år som budgeten gäller för har tagit slut, kan verka senkommen.

Det här förfarandet är försvarbart om anslagen i detta sena skede inte förändras, utan att det istället finns andra orsaker till att göra ändringar i budgeten.

Tilläggsbudgeten avser i första hand ändringar av så kallad teknisk natur, som sammanhänger med förändrad budgetstruktur och nya budgeteringsprinciper.

Några av de avsedda förändringarna har i övergångsskedet förbisetts. Vissa anslag för investeringar har fortsättningsvis funnits med bland driftsanslagen. Detta korrigeras nu vilket gör att driftsanslagen minskar i någon mån medan investeringsanslagen på motsvarande sätt ökar.

Herr talman! Landskapsregeringen aviserade i det fjärde tillägget till budgeten för år 2015 högre kostnader för upphandlingen av sjötrafiken till följd av förseningar i driftsprivatiseringarna. Anslaget förefaller ändå vara tillräckligt. Detta till följd av att oljepriset har varit lägre än budgeterat.

I utskottet ansågs det vara viktigt att informera om den inbesparing som har gjorts till följd av lägre oljepris. Även om det inte handlar om en aktiv inbesparingsåtgärd, utan istället om ren tur, ska jag ge några siffror för att belysa vad det handlar om.

För år 2015 budgeterades 4,4 miljoner euro i bunkerkostnader utgående från en förbrukning på 6,9 miljoner liter brännolja och ett medelpris på 0,64 euro per liter. Medelpriset för året torde uppgå till cirka 0,45 euro per liter, vilket är ungefär 30 procent lägre än budgeterat. Med dessa siffror som grund kommer man att ha använt 3,1 miljoner euro för bunker, vilket är ungefär 1,3 miljoner lägre än den budgeterade kostnaden, vilket också anges i betänkandet. Som en parentes kan tilläggs att man i budgeten för 2016 räknar med ett medelpris på 0,50 euro per liter.

Herr talman! Utskottet har ägnat mest tid och fördjupning gällande det budgeterade lånet till Ålands Utvecklings Ab för genomförande av finansieringsinstrumentet offentligt riskkapital inom Ålands strukturfondsprogram ”Entreprenörskap och kompetens 2014-2020”. Det upptagna anslaget uppgår till drygt tre miljoner euro och finansieras till hälften av Europeiska regionala utvecklingsfonden.

Det här förfarandet innebär en överföring av uppgifter från landskapets egna interna stödverksamhet till Ålands Utvecklings Ab, som i enlighet med det avtal som har upprättats mellan parterna lånar de avsedda medlen för att med finansieringsinstrumentet Offentligt riskkapital, och i enlighet med överenskommen investeringsstrategi, ge stöd där målet är att sex företag ska ha fått stöd genom finansieringsinstrumentet år 2018 och 20 företag år 2023, med investeringsbelopp om 100 000-150 000 euro, och endast undantagsvis över 200 000 euro.

För dessa insatser får Ålands Utvecklings Ab ett visst överenskommet arvode.

Lånet samt räntor, vinster och övriga inkomster som härleds till lånet minskat med förvaltningsarvoden och eventuella avskrivningar ska återbetalas i sin helhet till Ålands landskapsregering senast 31.12.2027.

Landskapets uppföljningsmöjligheter har reglerats i avtalet.

I utskottet betonades, såsom framgår av betänkandet vikten, av att landskapsregeringen tar en aktiv roll i ägarstyrningen av landskapets bolag samt underlydande myndigheter.

Herr talman! I förslaget till femte tilläggsbudget för år 2015 har det för år 2015, i och med detta tillägg, budgeterats ett totalanslag om 372 880 000 euro. Beloppet framgår inte av den i förslaget ingående resultaträkningen, som, enligt utskottets mening, bör omformas eller kompletteras i fortsättningen för att tydliggöra var beloppet kommer ifrån.

Slutligen, herr talman, föreslår utskottet att lagtinget antar landskapsregeringens förslag till femte tillägg till budgeten för år 2015, samt att lagtinget beslutar att femte tillägget till budgeten för år 2015 ska tillämpas omedelbart i den lydelse den har i lagtingets beslut. Tack, herr talman.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, talman! Utskottsordförande redogjorde för bunkerpriserna som i många år har varit mycket debatterade både i massmedia och kanske här i salen också. Jag är fundersam när det gäller summan på 1,3 miljoner som var under det som var budgeterat. Har utskottsordförande något mer att säga om hur de pengarna används och vart de har tagit vägen? Eller ska vi vänta på bokslutet och vänta något överskott istället?

Ltl Tage Silander, replik

Tack, herr talman! Jag har ännu ingen uppfattning om hur resultatet för 2015 kommer att te sig, även om jag har fått vissa indikationer. Om det blir ett överskott eller ett underskott tack vare just dessa 1,3 miljoner det har jag ingen uppfattning om överhuvudtaget.

I framställningen sägs att man har finansierat privatiseringen, som drog lite längre ut på tiden än vad som var tänkt, med just en del av de här pengarna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Tack, herr talman! Tack finansutskottets ordförande för presentationen av betänkandet. Jag tycker att det är bra att utskottet intresserar sig för lånet till Ålands Utvecklings Ab och hur pengarna kommer att användas. Det här är inte bara landskapsregeringens politik att man använder sig i mindre grad av direkta bidrag och mer övergår till den typen av stödinstrument i form av lån och garantier.

När det gäller den här meningen med ägarstyrning så skulle jag gärna vilja att utskottsordförande lite utvecklar. Vad avser utskott med det, utöver det som är fullt naturligt för landskapet att bedriva, ägarstyrning av sina bolag?

Ltl Tage Silander, replik

Tack, herr talman! Exakt vad som är fullt naturligt för landskapsregeringen känner jag inte riktigt till. Syftet har varit, när vi överhuvudtaget har diskuterat landskapets olika bolag och myndigheter, att man bör vara väldigt tydlig i ägarstyrningen. Den här frågan kom speciellt upp nu när vi diskuterade Ålands Utvecklings Ab, om man avhändar sig möjligheten att själv styra bidrag, eller i det här fallet långivningen, eller på annat sätt kapitaltillförsel till ett antal bolag och istället lägger det på en annan juridisk person. Då är det av största vikt att ägarstyrningen fungerar.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Det ska naturligtvis fungera. Ägarstyrningsdokumentet, som är taget, ligger ju förstås till grund för det här.

Viktigt att poängtera är att i och med att det här instrumentet kommer att användas av Ålands Utvecklings Ab så ger man också mandat till bolaget att efter omdöme och lönsamhetskalkyler granska de nya företag som ämnar starta. Vi ska ha också ha tilltro till den kompetensen som där finns och att de använder instrumenten så konstruktivt och långsiktigt som det bara går. Min erfarenhet hittills är att man har följt reglerna med stor respekt och haft gott omdöme med de medel som de har haft till sitt förfogande.

Ltl Tage Silander, replik

Tack, herr talman! Jag är övertygad om att ambitionerna är mycket goda. Jag tror att styrelsen för Ålands Utvecklings Ab jobbar riktigt bra med de här stödfrågorna utgående ifrån vad man har kommit överens om i avtal med landskapsregeringen. Jag har ingen anledning att betvivla att så inte skulle ske.

Jag anser däremot fortfarande att det är viktigt att man håller en bra dialog med Ålands Utvecklings Ab så att man kan följa hur verksamheten som man har planerat egentligen kommer att utfalla. Man har också satt med i villkoren till det här avtalet att det finns naturliga uppföljningsmöjligheter, skulle man inte ha det med i villkoren så skulle det vara svårare att komma in i ett enskilt juridiskt bolag och begära dylika uppgifter.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Vtm Veronica Thörnroos

Talman! Bästa ledamöter, jag vill inledningsvis tacka för ett fint och gott samarbete i finans- och näringsutskottet. Det är oerhört intressant att sitta med där. Tidvis tror jag att vi kanske till och med glömmer vem som sitter i opposition och vem som sitter i regeringen. Vi har Ålands bästa för ögonen och det känns väldigt stimulerande att få ta del av det arbetet.

Jag ska kort inledningsvis bara diskutera lite kring bunkerfrågan. Jag har lite samma frågeställning som ltl Torsten Sundblom ställde i ett tidigare anförande här. Bunkerkostnaderna och vart pengarna tagit vägen brukar ju vara en intressant frågeställning. Det var mycket bekymmersamt och djupa veck under den tid då bränslekostnaderna steg och man tvingades begära tilläggsanslag och man tvingades också att skära ganska grovt i turlistorna.

 Jag hoppas att vi vid ett annat tillfälle ska få vetskap om var dessa 1,3 miljoner, som nu inte har behövts användas till bunker, var dessa pengar sedermera finns. Det blir en senare frågeställning.

Jag vill också ta upp Ålands Utvecklings Ab och lånet för genomförandet av finansieringsinstrument offentligt riskkapital. Intressant!

Tidigare har systemet, som ni säkert känner till alla, varit sådant att bidrag har beviljats på näringsavdelningen. Tjänstemännen på näringsavdelningen har haft möjlighet att rådfråga och diskutera med ansvarig minister. Över ett visst belopp har också besluten tagits av enskild minister, ibland efter en diskussion med den samlade landskapsregeringen för att vara säker på att medlen verkligen maximeras till nytta.

Med det här nya systemet så överförs det här arbetet från näringsavdelningen till en extern aktör, i det här fallet Ålands Utvecklings Ab. Det är väl inget fel i det, det är ju så som regelverket ser ut från EU:s sida.

Jag har däremot ett litet frågetecken kring hur kommunikationen kommer att ske mellan den politiska landskapsregeringen och Ålands Utvecklings Ab. Orsaken till mina tankegångar är att Ålands Utvecklings Ab är ett aktiebolag som lyder under aktiebolagslagen. Styrelsens främsta uppgift är att främja bolagets intressen, det är inte att främja ägarens intressen. Här finns tillfällen när det kan uppstå en intressekonflikt. Vi har tidigare haft flera sådana intressekonflikter i våra landskapsägda bolag. Situationen torde därmed inte vara ny. Det finns ingen lagstiftning i dagsläget som ger möjlighet till insyn i ett aktiebolag liknande de system som finns på svenska sidan. Det här betyder i klartext att lagtinget idag ger en fullmakt in blanco till landskapsregeringen, det är väl i och för sig ingenting ovanligt, och landskapsregeringen ger den fullmakten sedan vidare utan att lagtinget har möjlighet att ta del av och följa med vad som egentligen händer med de pengar som Ålands Utvecklings Ab tar vidare.

Det avtal som reglerar arbetet mellan å ena sidan landskapsregeringen å andra sidan Ålands Utvecklings Ab ger full insyn för regeringen i transaktionerna mellan landskapsregeringen och Ålands Utvecklings Ab, men det ger de facto ingen extra insyn för ägarna i transaktionen vidare sedan från Ålands Utvecklings Ab till x antal företag där man väljer att sätta pengarna.

Det är möjligt att det här är korrekt, att det är den här vägen vi ska gå. Men jag känner nog att lagtinget lite tappar insynen i vart pengarna tar vägen, åtminstone skiljer det sig väsentligt från hur det tidigare har varit.

I de landskapsregeringar där jag har suttit med, två stycken, dels under lantrådet Viveka Erikssons ledning och dels under nuvarande vicelantråd Camilla Gunells ledning så fördes det ofta diskussioner av regionalpolitisk karaktär. Vad är viktigt för den här regionen? Vad kan vara viktigt för Mariehamn just nu? Hur kan vi från landskapsregeringen vara med och försöka bana vägen i den utsträckning vi kan utan att det blir en orättvis behandling mot någon annan och så vidare? Jag är osäker på hur det här kommer att avspegla sig vidare.

Vi kan ta ett fiktivt exempel, helt taget ur fantasin. Det kommer in två ansökningar till Ålands Utvecklings Ab där man vill starta upp ett bageri. Man vill starta ett bageri på Sottunga och man vill starta ett bageri i Godby. Ansökningarna är nästan identiska. Tittar man rent företagsmässigt på dem så torde sannolikheten redan här och nu vara att det bageri som man startar i Godby har bättre och större förutsättningar till en god affär. Medan bageriet på Sottunga troligen har sämre förutsättningar att kunna utvecklas som affärsföretag, men det kan ge andra spinoffeffekter i samhället som är minst lika värdefulla för samhället som helhet. Jag tror inte att de här aspekterna kommer att beaktas i arbetet i Ålands Utvecklings Ab, såvida det inte är reglerat i avtalet och det har jag inte kunnat se i det som vi i finans- och näringsutskottet har tagit del av.

Nå, jag ska inte vara pessimist, jag är bara lite försiktig. Det ska bli intressant att via finans- och näringsutskottet följa de här projekten vidare. Jag hoppas också att landskapsregeringen i egenskap av regering försöker informera hela lagtinget, inklusive oppositionen, hur projekten framåtskrider. Tack.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Tack, herr talman! Jag blev nog lite förvånad över ltl Thörnroos funderingar och invändningar om detta.

För det första är det här ett finansieringsinstrument som vi har varit eniga om att införa. Efter upphandling har vi fattat beslut om att de här pengarna ska handhas och förädlas av Ålands Utvecklings Ab som redan har den uttryckliga uppgiften att stöda bolag att komma igång och få en bra start. Sedan när de är på fötter så gör man exit ur bolagen och låter dem gå på egna ben. Man hjälper till i startfasen.

Det här är ingenting som idag överförs och är någonting nytt. Det är ett helt nytt instrument som från början hamnar i händerna på Ålands Utvecklings Ab. Ålands Utvecklings Ab är landskapets eget bolag som landskapet äger.

Jag ser nog att det finns alla möjligheter att följa upp det här arbetet mycket väl. I dagsläget tar ju inte heller lagtinget ställning till direkta företagsstöd, det gör landskapsregeringen.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Jag fortsätter lite på det resonemang som vicelantrådet nu för. I dagsläget är det så att om lagtinget inte är nöjd med det arbetet som en minister gör så kan lagtinget säga åt ministern; ”vi har inte ditt förtroende längre” vilket får följder för ministern och för regeringen. Men den möjligheten finns inte, i det här aktuella fallet nu så kommer ministern/vicelantrådet Camilla Gunell att vara ansvarig för näringsavdelningen. Indirekt om ägarstyrningen är från näringsavdelningen så borde också vicelantrådet vara ansvarig för transaktionerna och det som händer på Ålands Utvecklings Ab. Men det är de facto i princip omöjligt, därför att Ålands Utvecklings Ab lyder under aktiebolagslagen.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Jag känner mig helt lugn att det fungerar på det här sättet. Vi har varit eniga om i åratal att det ska fungera så här.

Vi har en styrelse och en organisation som ska ta ställning till olika bolags möjligheter att bli lönsamma och framgångsrika företag på basen av kalkyler och hur företagen är beskaffade.

Jag vill också bemöta regionalpolitiken. Det är fullt möjligt för Ålands Utvecklings Ab att gå in både i ett bageri i Sottunga och i Godby om man bedömer att företagen har bärkraft, kan bli företag som växer och sedan kan stå på egna ben. Det finns ingenting som hindrar det. Bedömningen görs efter lönsamhet och kvalitet i projekten.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Jag vill inte att vicelantrådet ska missförstå mig här. Jag har full tillförsikt vad gäller Ålands Utvecklings Ab:s affärsstrategiska möjligheter att arbeta sig vidare.

Jag funderade närmast kring att vi ger en fullmakt in blanco till ett externt företag, aktiebolag, visserligen råkar nu landskapsregeringen vara ensam ägare till bolaget, men i alla fall. Det är närmast där som jag har mina funderingar.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tage Silander, replik

Tack, herr talman! Det var precis det där jag tänkte ta fasta på. Vtm Thörnroos sade att det är stor skillnad på den juridiska personen som ska leva sitt eget liv, göra det bästa för bolaget och att detta kan vara något helt annat än ägarnas intressen. Det fallet gäller ju när man har många ägare.

I det här fallet så är det exakt samma sak och det kan man sköta med tydliga ägardirektiv. Bolaget ska jobba i enlighet med de ägardirektiv som har fastställts. Anledningen till att det ibland kan vara diskrepans är ju när det finns olika ägare, då kan man inte börja fara iväg åt ett håll och kanske därmed misskreditera några andra ägare. Men här råkar det vara ett likhetstecken emellan.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Jag vill inte på något vis yppa de diskussioner som har förekommit i finans- och näringsutskottet. Det finns en tanke bakom, det samlade utskottet har skrivit; ”landskapsregeringen behöver ta en aktivare roll i ägarstyrning av landskapets bolag samt underlydande myndigheter.”

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg

Herr talman! Kära ledamöter, denna tilläggsbudget är som sagts av mest teknisk natur. Däremot finns ett moment som kan vara början till ökad export och fler arbetsplatser på Åland. Det gäller lånet till Ålands Utvecklings Ab, drygt 3 miljoner som nu kommer att finnas tillgängliga som riskkapital för nya och växande företag.

På Åland och som i de flesta regioner och länder är det kvinnliga företagandet lägre än männens. Det betyder, utan någon större överdrift, att tillväxtpotentialen är hög om det kvinnliga företagandet ökar. Kvinnors kraftiga underrepresentation kan lugnt betraktas som en samhällsekonomisk förlust, eftersom det innebär att affärsidéer och viljan att driva något eget inte omsätts i nya växande företag.

Jobbskapande, tillväxt, utveckling och innovationer uteblir när företagandet inte tar fart. Bristen på allt detta skapar istället en dyrare offentlig sektor.

Tillväxtverket i Sverige konstaterar att manligt företagandet växer från de sektorer som generellt sett sysselsätter flest män. Kvinnligt företagande från kvinnodominerande branscher är lägre, då möjligheterna att skapa företag inom dessa branscher är sämre.

I Sverige bidrog RUT avdraget till en rejäl ökning av kvinnliga företag. Det är intressant att många av dessa nya företag kom fram inom branscher med hög andel kvinnlig sysselsättning såsom vård, omsorg och offentlig sektor.

ÅSUB tog för cirka 8 år sedan fram en studie över kvinnligt företagande.  Den visade att åländska arbetsmarknaden är, liksom arbetsmarknaden i våra närregioner, relativt könssegregerad. Männen startar företag inom primärnäringarna; byggverksamhet, transportsektorn och industri, men även inom handel och företagstjänster. Kvinnorna å andra sidan dominerar företagandet inom personliga tjänster samt utbildnings-, hälso- och sjukvårdstjänster, men det finns även relativt många kvinnoföretag inom handeln och primärnäringarna.

Ålands Utvecklings Ab:s riskkapital på 3 miljoner tillsammans med Ålands Näringslivs etableringsservice, utmanarrätter inom offentligt finansierade tjänster och ett stort behov av nya tjänsteföretag inom speciellt turismen som är en stor exportbransch, ger spännande möjligheter till ökat företagande. Förhoppningsvis ett ökat kvinnligt sådant. Tack, herr talman.

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Det var ett intressant anförande som ltl John Holmberg höll. Jag håller med honom fullständigt. Det skulle finnas potential att starta företag inom mer traditionella kvinnoyrken såsom vård och omsorg. Vi vet också att det förekommer en debatt om att det är relativt fult att förtjäna pengar inom de tjänsteföretagen. Man ska inte tjäna pengar på att arbeta privat inom vård och omsorg. Det finns en dubbelbottnad diskussion som jag hoppas att vi ska kunna föra vidare. Man ska istället se potentialen och möjligheterna för kvinnor att starta företag inom just de sektorerna. 

Ltl John Holmberg, replik

Herr talman! Jag håller fullständigt med ltl Lindholm, jag hoppas också det.

Talmannen

Diskussionen är avslutad. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Detaljbehandlingen börjar. Först föreläggs betänkandets klämmar och efter det motiveringen. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

Föreläggs betänkandets första kläm för godkännande. Klämmen är godkänd.

Föreläggs betänkandets andra kläm för godkännande. Klämmen är godkänd.

Föreläggs betänkandets motivering för godkännande. Motiveringen är godkänd.

Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.