Plenum den 20 januari 2016 kl. 14:00
Protokoll
-
1 Godkännande av ramavtalet om ett partnerskap och samarbete mellan EU och Mongoliet
Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 1/2015-2016
Landskapsregeringens yttrande RP 1/2015-2016-s
Republikens presidents framställning RP 1/2015-2016
Social- och miljöutskottets betänkande SMU 2/2015-2016
Landskapsregeringens lagförslag LF 5/2015-2016
Landskapsregeringens lagförslag LF 6/2015-2016
4 Finansiering av landsbygdsnäringar
Landskapsregeringens lagförslag LF 7/2015-2016
5 Förslag till femte tilläggsbudget för år 2015
Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 5/2015-2016
Landskapsregeringens budgetförslag BF 2/2015-2016
Plenum börjar
Närvaroregistrering. 26 ledamöter närvarande.
Lagtingsledamöterna Petri Carlsson och Runar Karlsson anmäler om ledighet från dagens plenum på grund av sjukdom. Antecknas.
Herr landshövding
Värderade herr talman! Jag ber att till lagtinget för behandling få överlämna republikens presidents framställningar om godkännande av för det första; förslaget till förordning om sättande ikraft av avtalet om ändring av överenskommelsen mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige om tillträde till högre utbildning.
För det andra; förslaget till lagen om sättande ikraft av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i en överenskommelse med Ryssland om internationell vägtrafik.
För det tredje; lagen om sättande ikraft av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i den internationella konventionen om och hantering av fartygs barlastvatten och sediment.
För det fjärde; lagen om sättande ikraft av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i Nagoyaprotokollet till konventionen om biologisk mångfald.
Talman
Herr landshövding! De överlämnade ärendena kommer att behandlas i sedvanlig ordning.
Andra behandling
1 Godkännande av ramavtalet om ett partnerskap och samarbete mellan EU och Mongoliet
Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 1/2015-2016
Landskapsregeringens yttrande RP 1/2015-2016-s
Republikens presidents framställning RP 1/2015-2016
Först tillåts allmän diskussion och efter det kan lagtinget antingen lämna sitt bifall till förslaget i presidentens framställning eller vägra ge ett sådant bifall.
Diskussion. Ingen diskussion.
Förslaget i presidentens framställning föreläggs lagtinget för bifall. Kan lagtinget enhälligt ge sitt bifall till framställningen? Lagtinget har i andra behandling enhälligt lämnat sitt bifall till förslaget.
Betänkandets motivering föreläggs för godkännande i enda behandling. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.
Ärendets andra behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.
Andra behandling
2 Energieffektivitet
Social- och miljöutskottets betänkande SMU 2/2015-2016
Landskapsregeringens lagförslag LF 5/2015-2016
Först tillåts diskussion om ärendet i dess helhet. Efter det föreläggs de lagförslag som ingår i betänkandet var för sig för beslut i andra behandling. Slutligen föreläggs betänkandets motiveringar för godkännande i enda behandling. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.
Diskussion. Ingen diskussion.
Föreläggs förslaget till landskapslag om energieffektivitet för godkännande för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.
Föreläggs förslaget till landskapslagen om ändring av 1 § landskapslagen om Ålands energimyndighet för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.
Betänkandets motivering föreläggs för enda behandling. Diskussion? Ingen diskussion. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.
Ärendet är slutbehandlat.
Remiss
3 Konsumentsäkerhet
Landskapsregeringens lagförslag LF 6/2015-2016
Enligt arbetsordningens 44 § beslutar lagtinget på förslag av talmannen till vilket utskott ett ärende ska remitteras. Beslutet fattas efter avslutad diskussion. Talmannens förslag är att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.
Diskussion.
Vicelantrådet Camilla Gunell
Herr talman! Bästa lagting, landskapsregeringen överlämnar till lagtinget en ändring av lagen om konsumentsäkerhet med anledning av att den blankettlag, som idag gäller på Åland, genomgår i riket en förändring med anledning av Europaparlamentets och rådets direktiv om allmän produktsäkerhet.
Förändringen föranleds särskilt av det faktum att tillsynsuppgifterna ändrar på rikssidan så att till tillsynsuppgifterna gällande konsumentsäkerhetslagen centraliseras och överförs från kommuner och regionalförvaltningsverket till TUKES som är den finska förkortningen, Säkerhets- och kemikalieverket.
Skulle inte vi på Åland ändra vår blankettlag i den här riktningen så skulle dessa tillsynsuppgifter, som idag åligger ÅMHM, med automatik överföras till landskapsregeringen. Om dessa förvaltningsuppgifter ska skötas i praktiken så är det bäst att vi ändrar lagen så att de förvaltningsuppgifter som i riket ankommer på regionförvaltningsverket och kommunerna på Åland att de uppgifterna nu också sköts av ÅMHM. Det var i huvudsak den förändring som lagen föranleder.
En annan aspekt är att anmälningsplikten gällande vissa tillsynsuppgifter slopas. Eftersom landskapsregeringen inte ser något skäl att kvarhålla nuvarande system på Åland så är vi också beredda att följa med i den här förenklingen. Det innebär att säkerheten är alltid verksamhetsutövarens ansvar och att tillgodo se att olika typer av verksamheter är trygga för konsumenterna. Det bygger mer på egenkontroll snarare än ÅMHMs direkta inspektioner av enskilda objekt.
Det här betyder att vissa uppgifter som idag sköts av ÅMHM kommer att överföras, bl.a. slopande av anmälningsplikten. Det medför också att det blir en viss minskning av inkomsterna, cirka 6 000 euro, till miljö- och hälsoskyddsmyndigheten.
Landskapsregeringen föreslår med anledning av det här ärendet att man utvecklar en överenskommelseförordning med riket när det gäller tillsynen av konsumtionsvaror eftersom det gäller specialkompetenser som inte har betydelse för den åländska självstyrelsen. De uppgifterna kan mycket väl skötas av statliga myndigheter eftersom behörigheten på det här området är delad mellan Åland och riket på ett sätt som inte är alldeles enkel att hålla i åtanke. Tack, herr talman.
Ltl Torsten Sundblom
Talman! Konsekvenserna av ändringarna som ingår i det här lagförslaget är helt i linje med vad som skrivs i regeringsprogrammet ”en enklare vardag för företag”.
Om jag förstår saken rätt så fokuserar lagförslaget på övervakning av aktörers egenkontroll, riskhantering och säkerhetsledningssystem samt olika metoder för styrning istället för att vara inriktat på inspektionen av enskilda objekt.
Jag tror att detta är bra för verksamhetsutövarna. Tillsynen ska i regel bli avgiftsfri medan avgifter kan tas ut för så kallade efterkontroller och det kommer att förbättra för verksamhetsutövarna. För dem som sköter sig och har ordning och reda i sin verksamhet så tror jag det här kommer att fungera som en morot att sköta sig.
Jag köper resonemanget när det gäller behovet av överenskommelseförordning. Resonemanget är helt rätt angående att säkerställa för ÅMHM att de fortsättningsvis kan få stöd i sitt arbete från rikets expertmyndighet, Säkerhets- och kemikalieverket.
I en liten förvaltning som vi har på Åland så kan man inte alla gånger bygga upp en expertkännedom och kunskap på alla små områden och därför är det bra med en överenskommelseförordning. Det kan vara ett fullgott alternativ.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Talman! Jag stöder i mångt och mycket det som helt Torsten Sundblom sade.
Min frågeställning är mer av självstyrelsepolitisk karaktär. I framställningen står det att läsa; ”vi överför förvaltningsuppgifterna till Säkerhets- och kemikalieverket”. Det är substantiellt troligen helt korrekt att göra med tanke på den expertkunskap som finns. Men självstyrelsepolitiskt skulle jag gärna vilja veta hur ni har diskuterat i liberalerna.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl John Holmberg, replik
Tack, herr talman! Stort tack till ltl Sundblom och till vicelantrådet Gunell. Det här är exakt ett skolexempel på något som näringslivet har efterfrågat. Man går från en tillsynsplikt och istället satsar mera på en egenkontroll. Man kan bläddra i tidningarna före valet och titta vad näringslivet efterfrågade och det här var en av många saker, men nu en sak avbockad.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade. Diskussionen är avslutad.
Kan förslaget att remittera ärendet till social- och miljöutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.
Remiss
4 Finansiering av landsbygdsnäringar
Landskapsregeringens lagförslag LF 7/2015-2016
Talmannens förslag är att detta ärende remitteras till finans- och näringsutskottet.
Diskussion.
Vicelantrådet Camilla Gunell
Herr talman! Under fjolåret gav landskapsregeringen en lag till lagtinget, finansiering landsbygdsnäringar, som sedan skickades vidare till lagstiftningskontrollen. Eftersom landskapsregeringen har antagit nya EU-program både för fiskerisektorn, jordbrukssektorn och även övrigt näringsliv så behövs lagar och lagstöd för utbetalningen av dessa.
När vi gjorde lagen om fiskeripolitiken och verkställande av den så fanns en någorlunda gemensam problematik, varken ÅD eller HD hade i det sammanhanget någonting att säga om lagens utformning utan den gick igenom utan bekymmer.
När det sedan kom till finansieringen av landsbygdsnäringar ansåg man att författningsnivåerna var felaktiga och att framom att fatta närmare beslut om stödmottagarna och hur stödordningar ska gå till i landskapsregeringens beslut så hävdade man att dessa borde regleras i en förordning.
Nu har landskapsregeringen ändrat i den riktningen som Högsta domstolen har ställt på oss och ändrat i paragraferna så att delegeringsstadgarna är sådana att det görs på rätt nivå.
Vi tycker dock att det finns en ganska stark jämförelse när det gäller hur man har det på rikssidan och hur lagarna där och bemyndigande är uppbyggda. Vi är lite fundersamma kring om det här är nödvändigt, men vi respekterar naturligtvis de här ställningstagandena som har kommit.
Det som var lite problematiskt i den första lagstiftningen var att det stadgades kanske lite för mycket detaljer kring stödmottagarna inklusive åldersgränser och annat, vilket man ansåg att kunde vara oförenligt med grundlagen.
Nu gör vi ett andra försök och skickar över detta till lagtinget för behandling. Det som nu har förändrats i framställningen är att istället för att riskera stödmottagarna så har vi tagit bort de paragraferna kring hur stödmottagaren ska se ut. Vi hänvisar istället helt hållet till den EU-förordning där detta i detalj regleras. Vi menar då att det inte kan bli någon felaktighet.
Med de orden föreslår landskapsregeringen att lagtinget behandlar det här ärendet i vederbörlig ordning. Tack.
Ltl Axel Jonsson
Herr talman! Med tanke på det som vicelantrådet nyss presenterade och reflekterade kring, de delegeringsfullmakter som det här lagförslaget föll på, så kunde jag ana en viss skepsis och tveksamhet kring de slutsatser som man har dragit i lagstiftningskontrollen.
Det vore förtjänstfullt om självstyrelsepolitiska nämnden kunde studera frågan, åtminstone har jag dragit den slutsatsen när jag har tittat på de här skrivningarna. Det vore intressant att höra lag- och kulturutskottets åsikt i frågan, om man har för avsikt att höra nämnden eller om det finns ett behov av att föreslå det här i salen? Hur ser lag- och kulturutskottet på den här frågan? Tack, herr talman.
Talmannen
Talmannens förslag var till finans- och näringsutskottet.
Ltl Axel Jonsson
Ursäkta, får jag ställa om frågan så att jag riktar mig till finans- och näringsutskottet?
Hur ser finans- och näringsutskottet på möjligheterna att begära yttrande av självstyrelsepolitiska nämnden? Är det någonting som man tänker göra? Hur ser medlemmarna i finans- och näringsutskottet på den saken?
Ltl Tage Silander, replik
Herr talman! Vi i finans- och näringsutskottet kommer att börja behandla det här ärendet imorgon klockan nio. Jag kommer att ta mig den här frågan till dess.
Ltl Axel Jonsson, replik
Det låter betryggande. Jag hoppas att man djupdyker och noga överväger möjligheten att begära ett yttrande från självstyrelsepolitiska nämnden. Vi har i många sammanhang fått diskutera den här frågan tidigare, både i finans- och näringsutskottet och i lag- och kulturutskottet. Det är viktigt vi följer med, att vi är uppdaterade och har kunskaper så att vi framöver slipper skicka den typen av frågor fram och tillbaka inom lagstiftningskontrollen.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.
Kan förslaget att remittera ärendet till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.
Enda behandling
5 Förslag till femte tilläggsbudget för år 2015
Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 5/2015-2016
Landskapsregeringens budgetförslag BF 2/2015-2016
Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen.
Diskussion.
Ltl Tage Silander
Herr talman! Finans- och näringsutskottet har behandlat landskapsregeringens förslag till femte tilläggsbudget för år 2015, och har som en följd av denna behandling formulerat det betänkande jag nu i korthet kommer att redogöra för.
Först en kort reflektion. Budgeten är till sin karaktär ett styrinstrument för verksamheterna, och är därför framåtinriktande. En förändring av budgeten som görs efter att det år som budgeten gäller för har tagit slut, kan verka senkommen.
Det här förfarandet är försvarbart om anslagen i detta sena skede inte förändras, utan att det istället finns andra orsaker till att göra ändringar i budgeten.
Tilläggsbudgeten avser i första hand ändringar av så kallad teknisk natur, som sammanhänger med förändrad budgetstruktur och nya budgeteringsprinciper.
Några av de avsedda förändringarna har i övergångsskedet förbisetts. Vissa anslag för investeringar har fortsättningsvis funnits med bland driftsanslagen. Detta korrigeras nu vilket gör att driftsanslagen minskar i någon mån medan investeringsanslagen på motsvarande sätt ökar.
Herr talman! Landskapsregeringen aviserade i det fjärde tillägget till budgeten för år 2015 högre kostnader för upphandlingen av sjötrafiken till följd av förseningar i driftsprivatiseringarna. Anslaget förefaller ändå vara tillräckligt. Detta till följd av att oljepriset har varit lägre än budgeterat.
I utskottet ansågs det vara viktigt att informera om den inbesparing som har gjorts till följd av lägre oljepris. Även om det inte handlar om en aktiv inbesparingsåtgärd, utan istället om ren tur, ska jag ge några siffror för att belysa vad det handlar om.
För år 2015 budgeterades 4,4 miljoner euro i bunkerkostnader utgående från en förbrukning på 6,9 miljoner liter brännolja och ett medelpris på 0,64 euro per liter. Medelpriset för året torde uppgå till cirka 0,45 euro per liter, vilket är ungefär 30 procent lägre än budgeterat. Med dessa siffror som grund kommer man att ha använt 3,1 miljoner euro för bunker, vilket är ungefär 1,3 miljoner lägre än den budgeterade kostnaden, vilket också anges i betänkandet. Som en parentes kan tilläggs att man i budgeten för 2016 räknar med ett medelpris på 0,50 euro per liter.
Herr talman! Utskottet har ägnat mest tid och fördjupning gällande det budgeterade lånet till Ålands Utvecklings Ab för genomförande av finansieringsinstrumentet offentligt riskkapital inom Ålands strukturfondsprogram ”Entreprenörskap och kompetens 2014-2020”. Det upptagna anslaget uppgår till drygt tre miljoner euro och finansieras till hälften av Europeiska regionala utvecklingsfonden.
Det här förfarandet innebär en överföring av uppgifter från landskapets egna interna stödverksamhet till Ålands Utvecklings Ab, som i enlighet med det avtal som har upprättats mellan parterna lånar de avsedda medlen för att med finansieringsinstrumentet Offentligt riskkapital, och i enlighet med överenskommen investeringsstrategi, ge stöd där målet är att sex företag ska ha fått stöd genom finansieringsinstrumentet år 2018 och 20 företag år 2023, med investeringsbelopp om 100 000-150 000 euro, och endast undantagsvis över 200 000 euro.
För dessa insatser får Ålands Utvecklings Ab ett visst överenskommet arvode.
Lånet samt räntor, vinster och övriga inkomster som härleds till lånet minskat med förvaltningsarvoden och eventuella avskrivningar ska återbetalas i sin helhet till Ålands landskapsregering senast 31.12.2027.
Landskapets uppföljningsmöjligheter har reglerats i avtalet.
I utskottet betonades, såsom framgår av betänkandet vikten, av att landskapsregeringen tar en aktiv roll i ägarstyrningen av landskapets bolag samt underlydande myndigheter.
Herr talman! I förslaget till femte tilläggsbudget för år 2015 har det för år 2015, i och med detta tillägg, budgeterats ett totalanslag om 372 880 000 euro. Beloppet framgår inte av den i förslaget ingående resultaträkningen, som, enligt utskottets mening, bör omformas eller kompletteras i fortsättningen för att tydliggöra var beloppet kommer ifrån.
Slutligen, herr talman, föreslår utskottet att lagtinget antar landskapsregeringens förslag till femte tillägg till budgeten för år 2015, samt att lagtinget beslutar att femte tillägget till budgeten för år 2015 ska tillämpas omedelbart i den lydelse den har i lagtingets beslut. Tack, herr talman.
Ltl Torsten Sundblom, replik
Tack, talman! Utskottsordförande redogjorde för bunkerpriserna som i många år har varit mycket debatterade både i massmedia och kanske här i salen också. Jag är fundersam när det gäller summan på 1,3 miljoner som var under det som var budgeterat. Har utskottsordförande något mer att säga om hur de pengarna används och vart de har tagit vägen? Eller ska vi vänta på bokslutet och vänta något överskott istället?
Ltl Tage Silander, replik
Tack, herr talman! Jag har ännu ingen uppfattning om hur resultatet för 2015 kommer att te sig, även om jag har fått vissa indikationer. Om det blir ett överskott eller ett underskott tack vare just dessa 1,3 miljoner det har jag ingen uppfattning om överhuvudtaget.
I framställningen sägs att man har finansierat privatiseringen, som drog lite längre ut på tiden än vad som var tänkt, med just en del av de här pengarna.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Vicelantrådet Camilla Gunell, replik
Tack, herr talman! Tack finansutskottets ordförande för presentationen av betänkandet. Jag tycker att det är bra att utskottet intresserar sig för lånet till Ålands Utvecklings Ab och hur pengarna kommer att användas. Det här är inte bara landskapsregeringens politik att man använder sig i mindre grad av direkta bidrag och mer övergår till den typen av stödinstrument i form av lån och garantier.
När det gäller den här meningen med ägarstyrning så skulle jag gärna vilja att utskottsordförande lite utvecklar. Vad avser utskott med det, utöver det som är fullt naturligt för landskapet att bedriva, ägarstyrning av sina bolag?
Ltl Tage Silander, replik
Tack, herr talman! Exakt vad som är fullt naturligt för landskapsregeringen känner jag inte riktigt till. Syftet har varit, när vi överhuvudtaget har diskuterat landskapets olika bolag och myndigheter, att man bör vara väldigt tydlig i ägarstyrningen. Den här frågan kom speciellt upp nu när vi diskuterade Ålands Utvecklings Ab, om man avhändar sig möjligheten att själv styra bidrag, eller i det här fallet långivningen, eller på annat sätt kapitaltillförsel till ett antal bolag och istället lägger det på en annan juridisk person. Då är det av största vikt att ägarstyrningen fungerar.
Vicelantrådet Camilla Gunell, replik
Det ska naturligtvis fungera. Ägarstyrningsdokumentet, som är taget, ligger ju förstås till grund för det här.
Viktigt att poängtera är att i och med att det här instrumentet kommer att användas av Ålands Utvecklings Ab så ger man också mandat till bolaget att efter omdöme och lönsamhetskalkyler granska de nya företag som ämnar starta. Vi ska ha också ha tilltro till den kompetensen som där finns och att de använder instrumenten så konstruktivt och långsiktigt som det bara går. Min erfarenhet hittills är att man har följt reglerna med stor respekt och haft gott omdöme med de medel som de har haft till sitt förfogande.
Ltl Tage Silander, replik
Tack, herr talman! Jag är övertygad om att ambitionerna är mycket goda. Jag tror att styrelsen för Ålands Utvecklings Ab jobbar riktigt bra med de här stödfrågorna utgående ifrån vad man har kommit överens om i avtal med landskapsregeringen. Jag har ingen anledning att betvivla att så inte skulle ske.
Jag anser däremot fortfarande att det är viktigt att man håller en bra dialog med Ålands Utvecklings Ab så att man kan följa hur verksamheten som man har planerat egentligen kommer att utfalla. Man har också satt med i villkoren till det här avtalet att det finns naturliga uppföljningsmöjligheter, skulle man inte ha det med i villkoren så skulle det vara svårare att komma in i ett enskilt juridiskt bolag och begära dylika uppgifter.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Vtm Veronica Thörnroos
Talman! Bästa ledamöter, jag vill inledningsvis tacka för ett fint och gott samarbete i finans- och näringsutskottet. Det är oerhört intressant att sitta med där. Tidvis tror jag att vi kanske till och med glömmer vem som sitter i opposition och vem som sitter i regeringen. Vi har Ålands bästa för ögonen och det känns väldigt stimulerande att få ta del av det arbetet.
Jag ska kort inledningsvis bara diskutera lite kring bunkerfrågan. Jag har lite samma frågeställning som ltl Torsten Sundblom ställde i ett tidigare anförande här. Bunkerkostnaderna och vart pengarna tagit vägen brukar ju vara en intressant frågeställning. Det var mycket bekymmersamt och djupa veck under den tid då bränslekostnaderna steg och man tvingades begära tilläggsanslag och man tvingades också att skära ganska grovt i turlistorna.
Jag hoppas att vi vid ett annat tillfälle ska få vetskap om var dessa 1,3 miljoner, som nu inte har behövts användas till bunker, var dessa pengar sedermera finns. Det blir en senare frågeställning.
Jag vill också ta upp Ålands Utvecklings Ab och lånet för genomförandet av finansieringsinstrument offentligt riskkapital. Intressant!
Tidigare har systemet, som ni säkert känner till alla, varit sådant att bidrag har beviljats på näringsavdelningen. Tjänstemännen på näringsavdelningen har haft möjlighet att rådfråga och diskutera med ansvarig minister. Över ett visst belopp har också besluten tagits av enskild minister, ibland efter en diskussion med den samlade landskapsregeringen för att vara säker på att medlen verkligen maximeras till nytta.
Med det här nya systemet så överförs det här arbetet från näringsavdelningen till en extern aktör, i det här fallet Ålands Utvecklings Ab. Det är väl inget fel i det, det är ju så som regelverket ser ut från EU:s sida.
Jag har däremot ett litet frågetecken kring hur kommunikationen kommer att ske mellan den politiska landskapsregeringen och Ålands Utvecklings Ab. Orsaken till mina tankegångar är att Ålands Utvecklings Ab är ett aktiebolag som lyder under aktiebolagslagen. Styrelsens främsta uppgift är att främja bolagets intressen, det är inte att främja ägarens intressen. Här finns tillfällen när det kan uppstå en intressekonflikt. Vi har tidigare haft flera sådana intressekonflikter i våra landskapsägda bolag. Situationen torde därmed inte vara ny. Det finns ingen lagstiftning i dagsläget som ger möjlighet till insyn i ett aktiebolag liknande de system som finns på svenska sidan. Det här betyder i klartext att lagtinget idag ger en fullmakt in blanco till landskapsregeringen, det är väl i och för sig ingenting ovanligt, och landskapsregeringen ger den fullmakten sedan vidare utan att lagtinget har möjlighet att ta del av och följa med vad som egentligen händer med de pengar som Ålands Utvecklings Ab tar vidare.
Det avtal som reglerar arbetet mellan å ena sidan landskapsregeringen å andra sidan Ålands Utvecklings Ab ger full insyn för regeringen i transaktionerna mellan landskapsregeringen och Ålands Utvecklings Ab, men det ger de facto ingen extra insyn för ägarna i transaktionen vidare sedan från Ålands Utvecklings Ab till x antal företag där man väljer att sätta pengarna.
Det är möjligt att det här är korrekt, att det är den här vägen vi ska gå. Men jag känner nog att lagtinget lite tappar insynen i vart pengarna tar vägen, åtminstone skiljer det sig väsentligt från hur det tidigare har varit.
I de landskapsregeringar där jag har suttit med, två stycken, dels under lantrådet Viveka Erikssons ledning och dels under nuvarande vicelantråd Camilla Gunells ledning så fördes det ofta diskussioner av regionalpolitisk karaktär. Vad är viktigt för den här regionen? Vad kan vara viktigt för Mariehamn just nu? Hur kan vi från landskapsregeringen vara med och försöka bana vägen i den utsträckning vi kan utan att det blir en orättvis behandling mot någon annan och så vidare? Jag är osäker på hur det här kommer att avspegla sig vidare.
Vi kan ta ett fiktivt exempel, helt taget ur fantasin. Det kommer in två ansökningar till Ålands Utvecklings Ab där man vill starta upp ett bageri. Man vill starta ett bageri på Sottunga och man vill starta ett bageri i Godby. Ansökningarna är nästan identiska. Tittar man rent företagsmässigt på dem så torde sannolikheten redan här och nu vara att det bageri som man startar i Godby har bättre och större förutsättningar till en god affär. Medan bageriet på Sottunga troligen har sämre förutsättningar att kunna utvecklas som affärsföretag, men det kan ge andra spinoffeffekter i samhället som är minst lika värdefulla för samhället som helhet. Jag tror inte att de här aspekterna kommer att beaktas i arbetet i Ålands Utvecklings Ab, såvida det inte är reglerat i avtalet och det har jag inte kunnat se i det som vi i finans- och näringsutskottet har tagit del av.
Nå, jag ska inte vara pessimist, jag är bara lite försiktig. Det ska bli intressant att via finans- och näringsutskottet följa de här projekten vidare. Jag hoppas också att landskapsregeringen i egenskap av regering försöker informera hela lagtinget, inklusive oppositionen, hur projekten framåtskrider. Tack.
Vicelantrådet Camilla Gunell, replik
Tack, herr talman! Jag blev nog lite förvånad över ltl Thörnroos funderingar och invändningar om detta.
För det första är det här ett finansieringsinstrument som vi har varit eniga om att införa. Efter upphandling har vi fattat beslut om att de här pengarna ska handhas och förädlas av Ålands Utvecklings Ab som redan har den uttryckliga uppgiften att stöda bolag att komma igång och få en bra start. Sedan när de är på fötter så gör man exit ur bolagen och låter dem gå på egna ben. Man hjälper till i startfasen.
Det här är ingenting som idag överförs och är någonting nytt. Det är ett helt nytt instrument som från början hamnar i händerna på Ålands Utvecklings Ab. Ålands Utvecklings Ab är landskapets eget bolag som landskapet äger.
Jag ser nog att det finns alla möjligheter att följa upp det här arbetet mycket väl. I dagsläget tar ju inte heller lagtinget ställning till direkta företagsstöd, det gör landskapsregeringen.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Tack, talman! Jag fortsätter lite på det resonemang som vicelantrådet nu för. I dagsläget är det så att om lagtinget inte är nöjd med det arbetet som en minister gör så kan lagtinget säga åt ministern; ”vi har inte ditt förtroende längre” vilket får följder för ministern och för regeringen. Men den möjligheten finns inte, i det här aktuella fallet nu så kommer ministern/vicelantrådet Camilla Gunell att vara ansvarig för näringsavdelningen. Indirekt om ägarstyrningen är från näringsavdelningen så borde också vicelantrådet vara ansvarig för transaktionerna och det som händer på Ålands Utvecklings Ab. Men det är de facto i princip omöjligt, därför att Ålands Utvecklings Ab lyder under aktiebolagslagen.
Vicelantrådet Camilla Gunell, replik
Jag känner mig helt lugn att det fungerar på det här sättet. Vi har varit eniga om i åratal att det ska fungera så här.
Vi har en styrelse och en organisation som ska ta ställning till olika bolags möjligheter att bli lönsamma och framgångsrika företag på basen av kalkyler och hur företagen är beskaffade.
Jag vill också bemöta regionalpolitiken. Det är fullt möjligt för Ålands Utvecklings Ab att gå in både i ett bageri i Sottunga och i Godby om man bedömer att företagen har bärkraft, kan bli företag som växer och sedan kan stå på egna ben. Det finns ingenting som hindrar det. Bedömningen görs efter lönsamhet och kvalitet i projekten.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Tack, talman! Jag vill inte att vicelantrådet ska missförstå mig här. Jag har full tillförsikt vad gäller Ålands Utvecklings Ab:s affärsstrategiska möjligheter att arbeta sig vidare.
Jag funderade närmast kring att vi ger en fullmakt in blanco till ett externt företag, aktiebolag, visserligen råkar nu landskapsregeringen vara ensam ägare till bolaget, men i alla fall. Det är närmast där som jag har mina funderingar.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Tage Silander, replik
Tack, herr talman! Det var precis det där jag tänkte ta fasta på. Vtm Thörnroos sade att det är stor skillnad på den juridiska personen som ska leva sitt eget liv, göra det bästa för bolaget och att detta kan vara något helt annat än ägarnas intressen. Det fallet gäller ju när man har många ägare.
I det här fallet så är det exakt samma sak och det kan man sköta med tydliga ägardirektiv. Bolaget ska jobba i enlighet med de ägardirektiv som har fastställts. Anledningen till att det ibland kan vara diskrepans är ju när det finns olika ägare, då kan man inte börja fara iväg åt ett håll och kanske därmed misskreditera några andra ägare. Men här råkar det vara ett likhetstecken emellan.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Tack, talman! Jag vill inte på något vis yppa de diskussioner som har förekommit i finans- och näringsutskottet. Det finns en tanke bakom, det samlade utskottet har skrivit; ”landskapsregeringen behöver ta en aktivare roll i ägarstyrning av landskapets bolag samt underlydande myndigheter.”
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl John Holmberg
Herr talman! Kära ledamöter, denna tilläggsbudget är som sagts av mest teknisk natur. Däremot finns ett moment som kan vara början till ökad export och fler arbetsplatser på Åland. Det gäller lånet till Ålands Utvecklings Ab, drygt 3 miljoner som nu kommer att finnas tillgängliga som riskkapital för nya och växande företag.
På Åland och som i de flesta regioner och länder är det kvinnliga företagandet lägre än männens. Det betyder, utan någon större överdrift, att tillväxtpotentialen är hög om det kvinnliga företagandet ökar. Kvinnors kraftiga underrepresentation kan lugnt betraktas som en samhällsekonomisk förlust, eftersom det innebär att affärsidéer och viljan att driva något eget inte omsätts i nya växande företag.
Jobbskapande, tillväxt, utveckling och innovationer uteblir när företagandet inte tar fart. Bristen på allt detta skapar istället en dyrare offentlig sektor.
Tillväxtverket i Sverige konstaterar att manligt företagandet växer från de sektorer som generellt sett sysselsätter flest män. Kvinnligt företagande från kvinnodominerande branscher är lägre, då möjligheterna att skapa företag inom dessa branscher är sämre.
I Sverige bidrog RUT avdraget till en rejäl ökning av kvinnliga företag. Det är intressant att många av dessa nya företag kom fram inom branscher med hög andel kvinnlig sysselsättning såsom vård, omsorg och offentlig sektor.
ÅSUB tog för cirka 8 år sedan fram en studie över kvinnligt företagande. Den visade att åländska arbetsmarknaden är, liksom arbetsmarknaden i våra närregioner, relativt könssegregerad. Männen startar företag inom primärnäringarna; byggverksamhet, transportsektorn och industri, men även inom handel och företagstjänster. Kvinnorna å andra sidan dominerar företagandet inom personliga tjänster samt utbildnings-, hälso- och sjukvårdstjänster, men det finns även relativt många kvinnoföretag inom handeln och primärnäringarna.
Ålands Utvecklings Ab:s riskkapital på 3 miljoner tillsammans med Ålands Näringslivs etableringsservice, utmanarrätter inom offentligt finansierade tjänster och ett stort behov av nya tjänsteföretag inom speciellt turismen som är en stor exportbransch, ger spännande möjligheter till ökat företagande. Förhoppningsvis ett ökat kvinnligt sådant. Tack, herr talman.
Ltl Gun-Mari Lindholm, replik
Talman! Det var ett intressant anförande som ltl John Holmberg höll. Jag håller med honom fullständigt. Det skulle finnas potential att starta företag inom mer traditionella kvinnoyrken såsom vård och omsorg. Vi vet också att det förekommer en debatt om att det är relativt fult att förtjäna pengar inom de tjänsteföretagen. Man ska inte tjäna pengar på att arbeta privat inom vård och omsorg. Det finns en dubbelbottnad diskussion som jag hoppas att vi ska kunna föra vidare. Man ska istället se potentialen och möjligheterna för kvinnor att starta företag inom just de sektorerna.
Ltl John Holmberg, replik
Herr talman! Jag håller fullständigt med ltl Lindholm, jag hoppas också det.
Talmannen
Diskussionen är avslutad. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.
Detaljbehandlingen börjar. Först föreläggs betänkandets klämmar och efter det motiveringen. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.
Föreläggs betänkandets första kläm för godkännande. Klämmen är godkänd.
Föreläggs betänkandets andra kläm för godkännande. Klämmen är godkänd.
Föreläggs betänkandets motivering för godkännande. Motiveringen är godkänd.
Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.
Plenum slutar
Nästa plenum hålls 07.03.2016 klockan 13.00. Plenum är avslutat.