Remissdebatt

Fiskereglering LF 13/2018-2019

  • Utdrag ur protokollet

    Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

    Diskussion.

    Vicelantrådet Camilla Gunell

    Fru talman! Bästa lagting. Ur många synvinklar så är det viktigt med fiskeripolitik och att det finns fisk som resurs och tillgång, gärna lokalt fångad sådan både på restauranger, i butiker och även för turismen så är en fisk på tallriken viktig för en helhetsupplevelse.

    Eftersom Åland uppfattas som ett skärgårdssamhälle så är det viktigt att det finns tillgång till lokalt fångad fisk och att fiskeripolitikens utformning är anpassad så att den passar det småskaliga fisket som vi har här på Åland.

    Den här framställningen som ligger på vårt bord idag har sitt ursprung i EU:s fiskeripolitik. Det handlar om reglering, nyttjande av de gemensamma fiskeresurserna och hur det här ska se ut i praktiken. Man har också infört individuella fiskekvoter för förvaltning och det här ingår också i landskapslagen om hur man fördelar och tillser hur fisket verkställs.

    Det inte någon stor politik i den här lagen. Det är ändringar som vi anmodas att genomföra i vår lagstiftning så att den är följdriktig i enlighet med EU:s fiskeripolitik, men också genom rikslag som har ändrats just kring fördelningen av båtvisa fiskekvoter.

    Man kan ytterligare säga att Åland och riket fortfarande har en öppen fråga kring hur fiskekvoterna ska fördelas. Ni kanske minns att det här var aktuellt för några år sedan och att ärendet fortfarande ligger i Åbo förvaltningsdomstol för avgörande. Det betyder att vi fortfarande inte heller - i och med att vi inte fick någon ny självstyrelselag – till alla delar har kommit överens om hur fördelningen av kvoter enligt 59 b paragrafen ska göras. Det är även en viktig självstyrelsepolitisk fråga där också fisket kanske får en betydelse av självstyrelsepolitisk karaktär.

    I den här lagen gör vi också en ändring av fiskelagen vilket var aktuellt när vi hade lagframställningen om en fiskevårdsavgift som sedan inte gick vidare, om ni minns det.

    Nu tar vi upp den här istället och gör en ändring av landskapslagen om fisket i landskapet Åland, framförallt i syfte att tillmötesgå besöksnäringens behov. Därför att ändringen gör att alla, oberoende av hemland, ska ha rätt att fiska med handredskap och trollningbåtar på allmänt vatten. Det här var tidigare knutet till nordbor endast. Det ska även vara möjligt för tyskar och andra som kommer för att fiska i åländska vatten. Det här ska kunna erbjudas, framförallt är det kanske utvecklingen av trollingfisket som här berörs mest. Det här är en förändring som man också välkomnar bl.a. från Visit Åland.

    Fru talman! Jag har inte så mycket mer att tillägga i sak.

    Ltl Mikael Lindholm, replik

    Tack, fru talman! Tack vicelantrådet för presentationen.

    Jag har en fråga som kanske egentligen inte rör lagen utan mera den förordning som ni eventuellt ska stifta. Det gäller de här specifika kvoterna som ska vara båtspecifika och som ska kunna överlåtas Hur har ni resonerat i det fallet? Tittar man på våra omgivande länder så när de har haft detta så har det betytt att småföretagarna har blivit lockade att sälja bort sina kvoter till stora aktörer, vilket har gjort att de sedan inte haft möjlighet att fiska. Har ni tänkt något i de banorna?

    Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

    När detta var aktuellt, då man i Finland gick in för båtvisa kvotfördelningar, så poängterade vi från Åland att vi önskade ha en egen modell för den här fördelningen. Vi såg en risk att plötsligt kunde de åländska kvoterna också bli en del av den här marknaden.

    Jag kan inte närmare i det här skedet säga hur det kommer att fungera i praktiken med försäljning av de här kvoterna. Jag får be att återkomma med det i utskottet.

    Ltl Mikael Lindholm, replik

    Tack, talman! Det är bra. Innan man går in för att bestämma båtvisa kvoter i förordning så är det viktigt att man tar ett resonemang med branschen och hör huruvida de tycker att det är en bra idé. För jag vet som sagt att det inte har fungerat såsom det ursprungligen var tänkt. Det var ju tänkt att skydda de små aktörerna men det gick precis tvärtom i våra grannländer när de införde det här. Det är bara ett tips att man tänker sig noga för innan man inför något sådant.

    Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

    Särskilt när det gäller fiskebranschen och det småskaliga fisket på Åland så tycker jag att det finns en väldigt god dialog och förståelse mellan branschen och landskapsregeringen. Inte heller Ålands fiskare har i den här remissomgången haft några stränga åsikter om den här lagframställningen.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack, fru talman! Tack vicelantrådet Camilla Gunell för förtydligandet av fiskeregleringen. Vi från vår grupp tycker att det är väldigt positivt att det framförallt satsas på hållbar turism i och med att man möjliggör för trollingfisket som är en ganska stor och växande turistnäring och också fritidsfisket med kastspön osv. Flera aktörer kommer från hela Baltikum och det är därför också som BSPC engagerar sig just i frågan kring hållbar turism där det här har varit en stor diskussion.

    Det är glädjande att vi också nu i lagstiftning går till verkstad.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack, fru talman! Tack för den här framställningen. Den klargör bra handredskapsfiske på allmänna vatten och att det också är fritt för trollingfiske.

    Jag funderade på en sak. Det ökar intresset från grupper från andra länder att komma. Hur kommer övervakningen att ske? Blir det en ökad övervakning på allmänna vatten, byavatten och andra samfällda vatten? Risken finns att man inte ser de här gränserna. Vi har pratat om övervakningar förut. Blir det en stärkt övervakning eller blir det som förut?

    Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

    Så som jag uppfattade det så den diskussionen hade vi också ganska intensivt i samband med just fiskevårdsavgiften, vad som skulle ge övervakarna bättre möjligheter om man nu tänker på det turistiska fisket.

    Som jag ser det så förändrar inte den här lagstiftningen på den saken.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack, fru talman! Nej, så är det, men jag tänker att det kanske blir flera aktörer ute i vattnen när det gäller framförallt trollingfiske eftersom man öppnar upp för andra länder också. Risken finns ju att det blir ganska många båtar och det är lätt att gå in på privata vatten och samfällda vatten.

    I den förra lagen var det tal om att man skulle stärka övervakningen, övervakningssidan skulle bli skarpare och man skulle anlita sjöbevakningen. Gäller det fortfarande?

    Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

    När det gäller trollingfisket så är det väl just det här evenemanget som man kanske framförallt har haft i åtanke. Det är ändå en ganska tidsbunden och ganska avgränsad verksamhet som jag tror att löper liten risk för behov av ökad kontroll.

    Ltl Eklund kanske mera menade det här fisket via stugbyar och så vidare i våra vatten? Ja, det var ett trollingfisket du avsåg. Den här framställningen ser jag inte att leder till någon ökad övervakning.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Roger Nordlund

    Fru talman! Om jag får börja med en parentes som ett svar på ltl Eklunds fråga för den är ju relevant och jag är lite inblandad i de här sakerna på olika sätt. När det gäller trollingfisket och dess övervakning under maj-juni som det är mest aktuellt så görs övervakningen av sjöbevakningen tillsammans med fiskeribyrån enligt en uppgjord plan. De har väl hittat en viss nivå när det gäller frekvensen. Är det så att det skulle finnas behov av att öka den så är jag säker på att fiskeribyrån - i praktiken Tom Karlsson – sköter om det. Hela den processen torde nog vara under kontroll.

    Fru talman! Jag vill bara på centergruppens vägnar framföra att vi stöder den här framställningen. Som vicelantrådet sade så är det inte några stora dramatiska förändringar som föreslås här, men de är vardera i rätt riktning. Det gör det bättre för fisket både för turistfisket, det ges möjligt för flera trollingfiskare att komma från framförallt i Europa och man ger en större flexibilitet när det gäller yrkesfisket med kvoterna också framöver om det behövs.

    Fru talman! Den främsta orsak till att jag begärde ordet är kanske meningen som finns på sidan 5. Landskapsregeringen skriver: ”Målsättningen är livskraftiga fiskbestånd samt att Åland 2030 ska vara helt självförsörjande på fisk.” Det är något som jag av hela mitt hjärta också skriver under på. Jag önska att det ska vara så.  

    Men det krävs nog fortsatta aktiva åtgärder för att det ska vara möjligt, för det sätt vi har levt på, utnyttjat naturens resurser och förstört ganska mycket av de naturliga lekplatserna runt om på Åland och gjort andra miljöförstörande åtgärder och ganska hårt fiske ibland, så har gjort att våra stammar har varit satta under ganska hårt tryck.

    Jag tycker nog nu att vi absolut är på rätt väg både när det gäller att få regleringarna på en bra nivå och hoppeligen får vi också lekplatserna restaurerade an efter. Det finns en mycket större och bättre förståelse och också en ökad kunskap runt om på Åland och i skärgården för att man måste hjälpa naturen lite för att komma tillbaks i den balans som en gång i tiden har funnits.

    Jag vill speciellt lyfta fram landskapsregeringens tvååriga fiskevårdsprojekt, EU-projektet. För min del undrar jag om man inte redan nu måste fundera på någon fortsättning på det projektet. Det har faktiskt varit en av de mest positiva konkreta sakerna som har gjorts här när det gäller fiskevård och att vi ska uppnå målet om att vi ska kunna vara självförsörjande på fisk också långsiktigt på Åland.

    Fru talman! Vännen Petri Carlsson sade ”jaha, nu ska fiskeguiden gå upp och prata”. Jag tänker inte prata så mycket som fiskeguide nu, utan nu pratar jag mera som turistmänniska.

    Om vi ska ha en turistprodukt så god kvalitet är precis det som vicelantrådet sade här, man förväntar sig när man kommer till ett skärgårdssamhälle som Åland att man ska kunna gå in på en restaurang och beställa en fiskrätt, en lokalt fiskad fiskrätt och att det ska vara färsk fisk. Det är ganska naturligt.

    Då måste vi ha det som vi har pratat om redan, vi måste ha fisk i sjön som går att fiska, men, fru talman, vi måste också ha fiskare. Det är nog en väldigt viktig sak att jobba med hela tiden för landskapsregeringen, att se till att man inte byråkratiserar den här verksamheten för mycket, utan att man gör den så intressant som möjligt för unga människor att starta upp verksamhet och bli egna företagare. För det krävs nyrekrytering om vi ska kunna se till att vi lever upp till målet att vi 2030 har både fisk i våra vatten men att vi också ska ha fiskare som tar upp lagom mycket fisk så att vi också kan servera fisk i våra restauranger och sälja fisk i våra butiker på Åland. Det är det som man förväntar sig när man kommer till Åland och som de facto är en av våra absoluta styrkor om vi sköter det på rätt sätt. Tack.  

    Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

    Det sista håller jag helt med om. Vi har många hot mot fiskeriet, men en absolut hotad art är nämligen yrkesfiskaren. Det finns inte många sådana. Vad vi kan göra för att få flera att välja yrkesfiskare som sin livsbana är nog en utmaning som vi får anta tillsammans.

    Annars håller jag med om väldigt mycket som ltl Nordlund sade. Det är en stor utmaning att bli självförsörjande på fisk till 2030. Det betyder väldigt mycket fiskevårdsåtgärder. Det vi har sett de här närmaste åren när det gäller fiskevård, EU-projektet som nämndes, fastighetsverkets arbete och även fiskevårdsföreningen så är det väldigt positivt och mycket som händer på den fronten.

    Ltl Roger Nordlund, replik

    Jag kan bara hålla med vicelantrådet här också. Jag understryker att det är viktigt att vi nu också försöker hålla de här hjulen rullande.

    Jag upplever också att det har skett en positiv utveckling under de senaste åren, framförallt en förståelse för fiskevårdsåtgärder. Man kanske inte fiskar i alla lekvikar och man ska ge fiskarna en chans att sköta sin naturliga reproduktion. Den kunskapen och respekten för naturen håller på att komma tillbaka. Vi måste se till nu att det här inte bara blir bara en momentan insats som görs nu något år, utan att det här blir en process och en kunskap som fortsätter att växa i vårt samhälle, då tror jag att det här kan bli riktigt bra.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl John Holmberg

    Tack, fru talman! Bästa lagting. Jag vill också tacka ltl Nordlund för ett bra anförande och kommentarer. Jag håller helt med.

    År 2030 ska Åland vara självförsörjande på fisk. Det tror jag absolut är ett möjligt scenario, inget ouppnåeligt alls. Vi kommer att vara självförsörjande på fisk och vi kommer att öka våra exportintäkter tack vare fisket, inte minst via turismfisket.

    Lagförslaget om fiskereglering kommer att bidra till detta. Det enkla är ofta det bästa och därför är förändringen av paragraf 2 i landskapslagen om fiske väldigt positiv. Att det inte spelar någon roll från vilket land du kommer då du idkar fiske med handredskap eller trolling på allmänt vatten. Det här bidrar till att skapa en positiv bild av turist- och fiskeÅland. Då det rör sig om handredskapsfiske på allmänt vatten finns knappast heller någon större dramatik eller risk för rovfiske. Men lika fullt så förstår jag ltl Eklunds replikfråga också kring övervakning, för det behöver komma till rent allmänt när det gäller sportfiske på Åland.

    Ibland ter sig fisket i Östersjön enligt mig väldigt orättvist. Våra åländska småskaliga fiskare kan inte jämföras med de flytande industrier som dammsuger bottnarna i speciellt södra Östersjön. Småskaligheten borde främjas med tanke på betydelsen av ett ekosystem i balans och biologisk mångfald. Kanske denna fiskereglering bättre kan balansera upp de förhållanden som hittills rått och medverka till livskraftiga fiskbestånd.

    De fiskarter som nu är aktuella för kvotering är strömming, vassbuk, torsk och lax. De åländska kvoterna sätts i ett system med överlåtbara nyttjanderätter och aktörsspecifika fiskekvoter. EU:s gemensamma fiskeripolitik har en tydlig röd tråd som bygger på nationella regleringar för bevarandet av marina biologiska resurser. Regionala samarbeten för bevarandeåtgärder och vi på Åland kan själva besluta om regleringar kring fartygslängd, fångstmängder, tillåtna fiskeredskap, tekniska egenskaper hos fiskeredskap m.m.

    Kanske jag är lite naiv men lagförslaget känns för mig som flera steg framåt, dels på en övergripande EU-nivå där den gemensamma fiskeripolitiken styrs in mot ett mer långsiktigt uttag av fiske och bevarande av de akvatiska levande resurserna. Det är även steg framåt när det gäller Ålands möjligheter att styra sitt eget fiske gentemot Finland, vilket även framkom i ett av remissvaren kring lagförslaget. Vi har rätt till en procentuell andel av de årliga kvoterna, må vara att denna procent är för låg och att en process pågår men vi ska vara positiva.

    Lik nästan all primärnäring är givetvis lönsamheten inom småskalig verksamhet väldigt låg. Det vita guldet i form av strömming, vassbuk och torskens vita filéer har idag ett alldeles för lågt värde ute i konsumentledet. Det är ett för lågt värde för att inbringa ett tillräckligt högt pris som ger en lönsamhet inom hela förädlingsledet och speciellt för den åländska fiskaren.

    Vi ska hoppas att den blåa ekonomin tar ordentlig fart och bidrar till export och självförsörjning. Detta lagförslag kan ge en liten push framåt.

    Jag vill också ytterligare ge en eloge åt ltl Nordlund och hans anförande kring åtgärder och även åt minister Gunell för de åtgärder som har vidtagits.

    I kölvattnet av den tänkta fiskevårdsavgiften så uppstod det på något sätt en samlad röst kring speciellt sportfisket på Åland och då speciellt öring, abborre, gädda och gös. Det uppstod en samlad kraft inte minst via fiskevårdsprojektet men också att ännu flera fiskelag började inse betydelsen av att kanske ha strängare regler kring storleken, ha skyddade områden för lekplatser och bedriva ett organiserat arbete för att förbättra produktionen av fiskyngel på ett naturligt sätt.

    Jag ser också en fara som jag tror att kommer att växa, det gäller inte bara på Åland men vi blir väldigt drabbade under några veckor, och det gäller skarven. Läser man de vetenskapliga studier som finns kring skarven så ser man att den gör väldigt mycket skada. Den är ett hot mot fjällfiske i våra skärgårdar. Vi ska vara glada att vi har vi en jägarkår som lite grann i alla fall har möjlighet att hålla undan den via skyddsjakt. Men detta är någonting som vi borde ta samlade krafter kring i hela Östersjöområdet och speciellt i Helsingfors, Åbolands Ålands och Stockholms skärgårdar för där har vi nog en stor hotbild när det gäller det framtida fisket. Tack.

    Ltl Mikael Lindholm, replik

    Tack, talman! Tack ltl Holmberg för ett bra anförande.

    När vi pratade om vårt småskaliga fiske så vill jag lite kort berätta att jag var på ett möte i fredags med torskfiskare från Grisslehamn. Vi diskuterade problemen och framförallt det problem som har uppstått i och med att Världsnaturfonden har rödlistat torsken. Det har medfört att Eckerölinjen numera inte längre kan köpa torsk från Ålands hav utan de köper norsk torsk till sin matservering ombord. Det är sådana problem som ytterligare gör det svårare för det småskaliga fisket. Det fisket som bedrivs i Ålands hav efter torsk är ju hållbart enligt alla konstens regler. De får fina torskar där på alla sätt. Så det finns stora bekymmer.

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack, fru talman! Tack ltl Lindholm. Exakt, det var det som jag menade i mitt anförande, det småskaliga fisket som vi bedriver här i Ålands hav, det är inte det som skapar problemen. Problemen är de industridammsugningar som sker längre ner i Östersjön och som också skapar problem med rödlistad torsk till exempel.

    Vi får hoppas att sett över tid så kanske det här lagförslaget ändå bidrar till en förbättring och förbättrar möjligheterna för småskaligt fiske.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

    Tack till ltl Holmberg för ett väldigt kunnigt och sak orienterat anförande.

    Det är kanske lite på gränsen, fru talman, till vad det här ärendet om fiskereglering handlar om, men just när vi pratar om fisket i Östersjön så en sak som bekymrar mig när vi ser på framtiden och fisket så är också de förändringar som Östersjön kommer att genomgå ifall temperaturökningarna de facto sker. Havet blir varmare och utsötat och de arter vi är vana med och har lärt känna så kommer att förändras. Det är en fråga som gör att vi bara måste fortsätta att arbeta med den stora bilden, så att säga, eftersom det finns påverkningar på Östersjön som inte är så positiva.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack, fru talman! Det är bra att ltl Holmberg lyfte upp problematiken med skarven.

    Vi har sälen också som är ett problem och som går in i vikarna idag. Det är kanske nästa kamp som vi får ta upp och titta på hur vi ska åtgärda den.

    Österrikiska fiskare har varit till mig i 24-25 år. Det är samma gäng som kommer. Jag tror att det var för 15 år sedan så påpekade de när de fick se de första skarvarna inne i Marsund ”nu har ni snart ett problem om ni inte vidtar åtgärder”.

    Ingenting har egentligen hänt, ja, förstås får man bedriva skyddsjakt. Men det har avmattats det också för det är inte så väldigt roligt att skjuta fåglarna och ta vara på dem. Men det är en kamp som vi måste ta tag i, skarvarna är ett problem för yrkesfiskarna.

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack, fru talman! Tack ltl Eklund. Absolut, skarven är ett problem. Jag tror att vad vi än gör här och hur mycket vi än gör mot skarven så handlar det ändå om ett regionalt samarbete mellan skärgårdarna. De flesta skarvar som besöker oss är ändå på genomresa och stannar ett antal veckor. Det är ett enormt problem. Det räcker att prata med fiskare öster och väster om oss, skarven fiskar ut vissa arter inom ganska stora områden. Det är ett problem, skarvens antal är inte naturligt sett i den miljö de lever i, tyvärr.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade. Diskussionen är avslutad.

    Kan förslaget att remittera ärendet till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

    Talmannen vill påminna om att det under nästa plenum kommer att hållas en debatt enligt bestämmelserna i 38 § lagtingsordningen. Debatten gäller näringspolitiken och ett underlagsmaterial har sänts ut från landskapsregeringen till ledamöterna.