Remissdebatt

  • Utdrag ur protokollet

    Plenum börjar 1

    Val 1

    1    Val av två ordinarie medlemmar och två ersättare i Nordiska rådet 2018-2019

    V 2/2018-2019

    Första behandling. 2

    2    Reform av kommunstrukturen på Åland

    Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 1/2018-2019

    Landskapsregeringens lagförslag LF 21/2017-2018

    Remiss. 63

    1    Godkännande och sättande i kraft av samarbetsavtalet om partnerskap och utveckling mellan EU och dess medlemsstater, å ena sidan, och Islamiska republiken Afghanistan, å andra sidan

    Landskapsregeringens svar RP 5/2017–2018-s

    Republikens presidents framställning RP 5/2017-2018

    Remiss. 64

    2    Godkännande av avtalet med Ryssland om ändring av överenskommelsen om internationell vägtrafik och av protokollet om tillämpning av överenskommelsen om vägtrafik

    Landskapsregeringens svar RP 6/2017-2018-s

    Republikens presidents framställning RP 6/2017-2018

    Remiss. 64

    3    Godkännande av avtalet med Hongkong för att undanröja dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och för att förhindra kringgående och undvikande av skatt

    Landskapsregeringens svar RP 8/2017-2018-s

    Republikens presidents framställning RP 8/2017-2018

    Remiss. 64

    4    Fördelning av kompensation till kommunerna 2018

    Landskapsregeringens lagförslag LF 1/2018-2019

    Remiss. 64

    5    Ny vallag för Åland

    Landskapsregeringens lagförslag LF 3/2018-2019

    Remiss. 64

    6    Om skyldighet att anmäla viltolycka

    Ltl Stephan Toivonens åtgärdsmotion MOT 9/2017-2018

    Plenum slutar 64

     

    Plenum börjar

    Närvaroregistrering.

    Lagtingsledamoten Harry Jansson anmäler om frånvaro från dagens plenum på grund av sjukdom.

    Lagtingsledamoten Ltl Annette Holmberg-Jansson anmäler om frånvaro från dagens plenum på grund av deltagande i EPP-kongress i Helsingfors.

    27 ledamöter är närvarande.

    Antecknas.

    Val

    1        Val av två ordinarie medlemmar och två ersättare i Nordiska rådet 2018-2019

    V 2/2018-2019

    Enligt 2 § i landskapslagen om Ålands representation i Nordiska rådet utser lagtinget två av lagtingets ledamöter till medlemmar av Nordiska rådet samt två ledamöter till ersättare. Valet ska förrättas inom sju dagar från lagtingets öppnande.

    Endast en kandidatlista har lämnats in till kansliet inom föreskriven tid och i behörig ordning. Listan upptar följande namn: Ordinarie medlemmar: Lagtingsledamöterna  Mikael Staffas och Britt Lundberg. Ersättare: Lagtingsledamöterna Tony Wikström och Axel Jonsson.

    Vid val tillåts enligt 90 § i arbetsordningen ingen annan diskussion än om kandidaternas valbarhet och valets laglighet i övrigt. Begärs ordet? Ingen begär ordet.

    Eftersom endast en kandidatlista lämnats in verkställs enligt 100 § i arbetsordningen ingen valförrättning, utan de kandidater som finns upptagna på listan förklaras valda.

    Valet gäller för den mandatperiod som föreskrivs  i landskapslagen om Ålands representation i Nordiska rådet.

    Antecknas.

    Första behandling

    2        Reform av kommunstrukturen på Åland

    Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 1/2018-2019

    Landskapsregeringens lagförslag LF 21/2017-2018

    Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av de lagförslag som ingår i betänkandet.

    Diskussion.

    Ltl Roger Eriksson

    Talman! Vi har nu på vårt bord lag- och kulturutskottets betänkande 1/2018-2019, reform av kommunstrukturen på Åland.

    Jag kan inledningsvis säga att det har varit ett intressant och givande utskottsarbete. Det stora politiska beslutet debatterats förstås också ute i samhället.

    Den liberala gruppen har åtminstone två eller tre anföranden till, ett gruppanförande och lite specialiserade enligt utskotten, dvs. finans- och näringsutskottet samt social- och miljöutskottet. Vi kommer sammanlagt från liberalerna att ha fyra anföranden, tre plus mitt betänkande.

    Minoriteten har lämnat en reservation som berör lagförslag 1, landskapslag om kommunstrukturen, vilken de senare kommer att presentera.

    Utskottets förslag. Majoritet föreslår att lagtinget ska anta två lagförslag. Det första innebär en lagstadgad kommunindelningsreform som antas efter vissa ändringar och det andra förslaget reglerar framtida kommunindelningsreformer, kommunstrukturlagen, lag 2. som antas efter vissa tekniska ändringar och ett tillägg. Jag återkommer senare litet närmare till detta.

    Allmän motivering. Kort om behovet av en reform. Utskottets majoritet delar landskapsregeringens helhetsbedömning om att det är nödvändigt, motiverat och välgrundat att genomföra en reform. Reformen är strategisk och framåtsyftande. Målet är att skapa så stora kommunala enheter att de kan klara framtida utmaningar så att de kan leverera likvärdig kommunal service av hög kvalitet.

    Jag går inte desto närmare in på det digra utredningsmaterialet utan konstaterar att man med reformen bl.a. strävar till att trygga kravet på likställighetsprincipen och kommuninvånarnas rätt till reell självstyrelse.

    I övrigt hänvisar jag till kap 3 och 4 i lagförslaget där det i detalj redogörs för landskapsregeringens överväganden och förslagets konsekvenser, ekonomiska, miljö m.m. och där finns bl.a. ÅSUBs rapport och PWC: slutrapport. Jag tänker inte ta upp desto mera om detta.

    Kort om innehållet i reformen. Innehållet torde vara bekant för de flesta. Utgångspunkten är att lagtinget genom lag fastställer grunderna för reformen. Därefter följer kommunala processer ute i kommunerna.

    Talman! Därefter litet om juridiken. Kommuninvånarnas rätt till självstyrelse.

    I debatten och ute i samhället har man frågat om man kan göra på det sätt som landskapsregeringen föreslår. Japp, det kan man. Det är av avgörande betydelse att inse det faktum att det är frågan om kommuninvånarnas rätt till kommunalt självstyrelse, inte kommunernas självstyrelse. Det är just det här som regleras i lag. Denna skillnad har även HFD betonat i ett rättsfall det s.k. Sibboärendet. Detta är även förenligt med europeiska stadgan om lokalt självstyrelse. Man kan göra så här enligt lag.

    Sammanslagningar enligt lag, det som kallats tvångslag här i debatten. I grundlagens 122 § stadgas det om att grunderna för kommunindelning utfärdas genom lag, inte på lägre nivå.

    Under arbetets gång har utskottet fått erfara att grundlagsutskottet fortsättningsvis inte har något att invända mot att grunderna för en kommun-sammaslagning kan regleras genom vanlig lag, efter att nya grundlagen trätt i kraft.

    Grundlagsutskottet har framfört att en sammanslagning måste vara motiverad som en helhet och nödvändig för att trygga servicen för kommuninvånarna.

    Vidare har utskottet fått erfara att lagstiftaren, här lagtinget, har relativt fria händer att besluta om kommunsammanslagningar. Tröskeln är således lägre än om beslutet skulle ha tagits av t.ex. landskapsregeringen, vilket är möjligt enligt gällande lag på Åland, dvs. en blankettlagstiftning från slutet på 1990-talet om jag minns rätt.

    Som kuriosa kan nämnas att i propositionen till den lag som fortfarande gäller här på Åland sägs att riksdagen genom lag kan bestämma om vilken som helst ändring av kommunindelningen utan några villkor. Vi har alltså en gällande lag på Åland som är upphävd på rikssidan där man har sagt så här i propositionen. Här kan vi jämställa riksdagen och lagtinget.

    Utskottet har vidare fått erfara att den praxis och grundlagsutlåtanden som finns inom området inte är direkt tillämpliga på Åland. Vår särart och vår lagstiftning skiljer sig från rikets motsvarande.

    Det s.k. nödvändighetskriteriet, dvs. att förändingen är nödvändig för att trygga den kommunala servicen i kommuner med svår ekonomisk ställning, det ska inte bedömas lika starkt här hos oss. Det gäller på lagnivå hos oss. Kriteriet som jag just nämnde ska läsas i ljuset av statsrådet, dvs. Finlands regerings förhållande till sina kommuner. Nivåskillnaden är jätteviktig att förstå. Vi har det här på lagnivå och de har det på statsrådsnivå. Därför har vi mycket starkare case här, som jag ser det, i förhållande till laglighetskontrollen.

    Talman! Vi har under vårt arbete erhållit kommentarer såsom att vi på Åland är progressiva, vi är pionjärer på området och vi tänker utanför boxen. Allt detta är bra att höra. Intressant.

    Talman! Avslutningsvis några ord utskottsmajoritetens förändringar som gjorts i förhållande till landskapsregeringens lagförslag. Vi föreslår att slopa ett sista datum för när kommunerna ska godkänna samgångsavtalet. Som vi alla minns så var just detta föremål för starkt kritik, allt skulle vara klart i juni 2019.

    Enligt vårt betänkande så blir det kommunens eget ansvar att komma överens om ett samgångsavtal och godkänna det i så god tid att de kan gå samman senast 1.1.2022.

    Detta, bästa lagting och övriga, sätter höga krav på kommunpolitiker och tjänstemän. De måste verkställa gällande lag, den vi håller på att stifta just nu, för att trygga kommuninvånarnas rätt att erhålla sin kommunala service. Detta faktum är i sanningen en utmaning med modernt uttryck. Nu får kommunpolitikerna hela ansvaret för det här.

    På detta sätt betonas den kommunala självbestämmanderätten och kommunens ansvar. Det här är en stor sak.

    Utskottsmajoriteten föreslår även att medlingsförfarandet slopas helt och hållet. Även detta förfarande har utstått hård kritik, till och med befogad, ute i samhället och i denna sal.

    Kontentan av kritiken var att man inte kan låta kommunrepresentanter tala för hela kommunens existens jämfört med direktiv till ombud. Även problemet med att kommunrepresentanter indirekt kunde påverka en annan kommun har nu tagits bort eftersom vi slopade hela medlingsförfarandet. Två representanter från varje kommun skulle besluta om de här frågorna och sedan var det medlingsförfarande. Det har vi tagit bort. Det har skett tillsammans med landskapsregeringen, ansvarig minister och lantrådets goda minne och hjälp i själva processen.

    Utskottmajoriteten och landskapsregeringen har således varit lyhörda för tidvis massiv kritik och tagit åt sig och beaktat kritiken. Det innebär att kommunerna kommer att få ett jättestort ansvar. Det här blir en lag som man ska verkställa. Det finns inga genvägar.

    Till sist, fru talman, några ord om kommunstrukturlagen, den s.k. lag 2. Utskottet har varit enigt om tekniska ändringar. Jag vill poängtera 18 §, där vi uppmanar lagtinget att inkomma med förslag till lagstiftning om kriskommuner. Det saknas nu. Detta med tanke på framtiden. Tack, fru talman.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Tack för ordet, fru talman! Min fråga gäller det faktum att vi nu har en situation där landskapsregeringen genom det här medlingsförfarande inte kan tvinga fram en kommunsammanslagning. Vi vet att inom de här samarbetsområdena som definieras i lagen så finns det kommuner som motsätter sig att ingå den här typen av frivilliga avtal.

    Min bedömning av det här lagförslaget är att vi riskerar att ha en situation där vi inte får de kommunsammanslagningar som anges i lagen förverkligade. Det betyder också att den lag som är tänkt att komma efter inte kan träda ikraft före reformerna i den första lagen har förverkligats. Har vi då en situation där man inte kommer att kunna gå vidare med kommunsammanslagningar på grund av man inte har någon lag som kan tillämpas eftersom kommunerna obstruerar den första lagen?

    Ltl Roger Eriksson, replik

    Tack, fru talman! Ltl Jonsson ställde en befogad fråga. Jag har också funderat på den saken. Det är inte helt rätt och det händelseförlopp du beskrev är i alla fall teoretiskt möjligt.

    Som jag sade i mitt anförande så är det här ett stort ansvar på kommunerna och på kommunpolitikerna. Kommuninvånarna har rätt till kommunal självstyrelse. När det här träder ikraft så måste de ansvariga tjänstemännen och kommunpolitikerna se till att de följer den här lagen, som jag ser det.

    I förlängningen, jag hoppas att det inte blir aktuellt, så kan man till och med eventuellt tänka sig ett juridiskt ansvar, åtminstone politiskt men även ett juridiskt, dvs. brott mot tjänsteplikten. Det är nog förstås lite sökt men det kan jag tänka mig vara aktuellt i teorin.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Det är klart att man kan argumentera att kommunpolitiker och tjänstemän har ett visst ansvar enligt den här lagen. Samtidigt vet vi att de också har många ansvar enligt andra lagstiftningar, framförallt att företräda sina kommuninvånare enligt kommunallagen och bevaka kommunens intressen. Om de strider mot den egna majoriteten i kommunen ska man då också anse att de även är ansvariga för brott mot tjänsteplikten i det hänseende? Det blir ju en tydlig intressekonflikt i det här sammanhanget där det inte är helt lätt att veta vilket intresse och vilken lag som väger tyngre i det här sammanhanget. Det är ju därför som vi också har kommunal självstyrelse för att det ska vara upp till kommunerna att göra den typen av bedömningar, annars har vi egentligen ingen kommunal självstyrelse om vi här i lagtinget ska sitta med pekpinnar och säga vems intresse som är viktigast. Den bedömningen måste få göras av kommunpolitikerna själva.

    Därför menar jag att med det här lagpaketet som man nu lägger fram så riskerar vi att få en situation där inga kommunsammanslagningar är möjliga under en längre tid eftersom man har låst fast strukturen i den här första lagen som kommer att gälla så länge inte de nya kommunerna är förverkligade.

    Ltl Roger Eriksson, replik

    Tack, fru talman! Axel Jonsson har ett teoretiskt resonemang om hur det i värsta fall kan gå. Jag är överens i stort om hur det i värsta fall kan gå.

    Det som jag just nämnde var påföljderna, de juridiska, de politiska och vi får väl hoppas att det aldrig går så långt. Det här är kommuninvånarnas rätt till service av sina valda politiker och tjänstemän. Det måste bli en stor press från kommuninvånarna att de ska få oss den berättigade servicen.

    Om jag minns rätt så sade ÅSUBs utredning att merparten av ålänningarna ville ha en ändring i den här strukturen. Det torde finnas ett starkt politiskt folkligt intresse och påtryckningar om att man ska följa den här lagen. Problemet blir sedan om tjänstemännen inte gör det och då kommer vi in på det som jag just nämnde.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Talman! Jag fortsätter lite på ltl Jonssons resonemang. I min egen hemkommun Brändö så finns det ett väldigt kraftigt motstånd mot en tvångssammanslagning med andra kommuner. Man har också haft en rådgivande folkomröstning som visade att kommuninvånarna i Brändö säger ”nej tack, vi vill fortsätta som en självständig kommun”. Hur ser man då på juridiken kring det? Ska ansvarig tjänsteman i kommunen följa den lag som landskapsregeringen har fört fram eller ska man följa kommuninvånarnas vilja? Det är min första delfråga.

    Min andra fråga rör en skrivning på sidan 5 i betänkandet. Utredarens uppgift är att ta fram ett beslutsunderlag för sammanslagningen av kommunerna i enlighet med landskapsregeringens förslag till ändring av kommunindelningen på Åland.Det är ju tvärsemot vad kommunutredarna har sagt i massmedia. De har sagt att de tar fram sitt eget förslag och det är inte avhängiggjort av vad landskapsregeringen vill.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Roger Eriksson, replik

    Tack, fru talman! Här gäller samma sak som jag just anförde, vad händer om tjänstemannen i kommunen vägrar följa lag? Om man kokar ner det så är det just detta som det handlar om och det finns åtgärder om tjänstemännen i kommunen vägrar följa lag. Då kommer också kommuninvånarnas tryck på att de måste få service och tjänstemännen vägrar. Lagen går före det som man tycker.

    Den andra delen om kommunutredare så tog jag inte upp detta i anförande, det kommer kanske närmare i vårt gruppanförande. Så här är det. Beslutsunderlaget - 5 § om jag minns rätt - ska vara till grund för det fortsatta arbetet.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Talman! Landskapet gör ett försök för att sätta många av våra ledande tjänstemän i en synnerligen svår situation.

    Jag tar igen Brändö som exempel eftersom jag känner det bäst, men det är på intet sätt unikt. Vi har sett samma resonemang från flera andra kommuner. I folkomröstning ordnad enligt gällande lagstiftning har folket i Brändö kommun sagt nej. Man har inte sagt någonting om serviceproduktion osv. Vi ska också komma ihåg att kommundirektörerna sitter på fullmäktiges förtroende. Fullmäktige sitter på invånarnas förtroenden. Invånarna vill inte tvångssammanslås med en annan kommun. Hur ser juridiken kring det? Det är ju någonting som borde vara klarlagt från landskapsregeringens sida innan man lägger fram ett sådant här lagförslag.

    Ltl Roger Eriksson, replik

    Tack, talman! I inledningen av mitt anförande så gick jag genom juridiken. Under utskottsarbetet har vi fått den uppfattningen att man kan göra på detta sätt, dvs. att genom lag göra de här åtgärderna. Vi har också märkt att frivilligheten hittills har lett till nollresultat. Det har varit goda försök, speciellt på norra Åland, men det blev ingenting.

    Landskapsregeringen har tagit ett ansvar över att alla kommuner ska ha en sådan ekonomisk bärkraft att de ska kunna trygga produktionen av den höga servicenivån till invånarna. Därför har landskapsregeringen lagt fram det här förslaget och då blir det förstås den här konflikten som nämndes.

    Men som jag sade tidigare, ÅSUBs utredning visar att flertalet vill ha en ändring och det kommer en lag som tjänstemännen är skyldiga att följa och även kommunpolitikerna. Så blir tågordningen som jag ser det.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Fru talman! Man måste i alla fall läsa det så att samgångsavtalet ska godkännas av fullmäktige. Jag kan inte se att tjänstemännen ska få något ansvar och eventuellt ställas inför svar för brott mot tjänsteplikten, i så fall måste det vara fullmäktigeledamöterna.

    Menar faktiskt utskottsviceordförande, och därmed landskapsregeringen, att man kan och kanske kommer att ställa ungefär 200 fullmäktigeledamöter till svars inför rätta för att man inte följer det här? Då håller nog hela det här ärendet på att gå riktigt överstyr.

    Ltl Roger Eriksson, replik

    Fru talman! Jag tror nog inte att varken regeringen eller någon annan ansvarsperson avser att ställa 200 personer inför rätta. Det är väl ett extremt scenario.

    Om vi beaktar att enligt utredningen vill ett flertal ålänningar ha en förändring och landskapsregeringen har ett ansvar att kommunerna ska kunna trygga det ekonomiska ansvaret för sina invånare och ge en bra god service, då finns det lagliga möjligheter och det har man gjort här nu.

    Instrumentet med folkomröstning finns fortfarande kvar enligt gällande lagstiftning så det är inte borta.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Fru talman! Utskottsviceordförande sade ju själv är att den möjligheten finns, men man kommer inte att göra det och det vet vi förstås inte ännu. Bara det att lagen medger att ställa 200 fullmäktigeledamöter inför rätta och att de ska göra det som deras invånare inte vill att de ska göra så är ju förstås orimligt. Det måste man ju säga.

    Och om man inte kommer att göra det så kan man i princip tolka det som så att det egentligen kommer att vara frivilligt att göra det här. Finns det ingen dom på varför man inte gör det så då blir det i praktiken kanhända såsom centern vill, att man kan göra det här på frivillig basis men med andra strukturer.

    Jag tycker nog att det här ärendet håller på att gå riktigt överstyr. Det är inte på det här sättet som man ska idka självstyrelsepolitik, genom att ställa de folkvalda inför rätta med risk för ganska hårda straff.

    Ltl Roger Eriksson, replik

    Den här debatten har blivit teoretisk, hur det eventuellt det kan gå. Jag sade att det eventuellt kan gå så och så men det är ju spekulationer.

    Om man är ansvarig politiker, som landskapsregeringen också är, så försöker man se till att invånarna får en så bra och god kommunal service som möjligt. Då finns systemet att man gör det via lag. Lag- och kulturutskottet har just utrett det och vi har fått information om att man kan göra det på detta sätt, via lag. Alla som berörs måste följa lagen. Det står om samarbetsområdena. Kommuninvånarna måste ju ha rätt att kräva av sina företrädare och tjänstemän att de följer lagen för att de ska få servicen som de är berättigade till. Desto svårare är det inte, som jag ser det.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack, fru talman! Tack viceordförande Eriksson. Vi debatterar nu ett för Ålands välfärd och framtid väldigt viktigt ärende. Jag är milt sagt förvånad över hur oppositionen i utskottet har valt att hantera det här arbetet med betänkandet. Jag är nyfiken på att få höra av viceordförande Eriksson hur arbetet egentligen har gått. Man har alltså bestämt höranden och hört höranden. Vad hände sedan?

    Ltl Roger Eriksson, replik

    Det här är förstås ingenting som jag tog upp i mitt anförande. Jag kan generellt säga att vi har haft ett gott samarbete i lag- och kulturutskottet. Det kan jag inte sticka under stol med. Vi har haft vår linje och oppositionen har ganska tidigt klarerat hur de såg på det. Alla i lag- och kulturutskottet har varit med på hörandena och tillägnat sig samma information. Sedan har vi olika slutsatser och det är en annan sak, det är politik.

    Talmannen

    Jag uppmanar ltl Holmberg att rikta repliken till anförande som Roger Eriksson höll.

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack, fru talman! I och med att det framkommer i betänkande så trodde jag att det var okej att man också ställer en fråga kring arbetet av viceordförande som också håller anförandet kring betänkandet.

    Jag är fortfarande väldigt förvånad över hur arbetet har gått till. Jag sitter själv i finans- och näringsutskottet och där har jag under de här tre åren inte varit med om att man på olika håll har arbetat med ett ärende för att sedan komma till någon sorts konklusion. Är det så att oppositionen fick välja höranden och vara med på hörandena men sedan valde de att arbeta på eget håll?

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Roger Nordlund, replik

    Fru talman! Tack för presentationen. På något sätt känns det som att vi är inne i en historisk stund i åländsk självstyrelse just nu, inte bara med tanke på vad som händer med den stora självstyrelsen utan också vad som händer här internt på Åland. För mig som ålänning och jag tror de flesta ålänningar så värnar vi självstyrelsen och vårt självbestämmande väldigt högt gentemot Helsingfors.

    Vi har också en intern självstyrelse här där de åländska kommunerna har självstyrelse och kommuninvånarna har självstyrelse.

    Nu står vi inför en situation här närmaste året, om majoriteten tvingar igenom den här lagstiftningen, där ett stort antal kommunfullmäktige som representerar de åländska kommuninvånarna kanske kommer att ha en annan åsikt. Det kommer att göra det svårt att verkställa det här, kanske omöjligt. Vi får en kaos situation i det åländska samhället inför det kommande valet (… taltiden slut).

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Roger Eriksson, replik

    Tyvärr hörde jag inte ltl Nordlunds knorr och vad han sade. Förstås har vi i lag- och kulturutskottet tänkt på de flesta eventualiteter. Om det värsta scenario som har beskrivits inträffar så gäller ju lagen. Ansvarig landskapsregering, vilken den än må vara, kan ju dra politiska slutsatser av en uppkommen situation i framtiden. Mera kan jag inte heller stå här och spekulera. Men lagen ska gälla, om den går igenom förstås.

    Ltl Roger Nordlund, replik

    Fru talman! Viceordförande Eriksson hänvisade till ÅSUBs undersökning som inkluderade hela Åland och där Mariehamn är en majoritet av dem som har röstat, den kommun som de facto inte berörs. I samtliga kommunera där man har haft folkomröstningar så har det slutat med att det finns en majoritet för att det här inte är ett bra sätt att arbeta, framförallt med tvångslagstiftning. Det är ju en verklighet, ålänningarna har redan visat vad de tycker om det här. Ändå gör man det med maktmedel.

    Efter att ha läst dagens tidning och hört presentationen här så måste jag faktiskt fråga viceordförande Eriksson, som representant för majoritetspartierna; är ni beredda att polisanmäla de åländska kommunerna och tjänstemännen som anser att de inte kan följa den här lagen utan kommer att följa kommuninvånarnas åsikter?

    Ltl Roger Eriksson, replik

    Fru talman! Scenariot som målas upp med anmälningar är förstås teoretiskt i förlängningen. Jag anser, tror och hoppas att oberoende vem som sitter i lagtinget och i kommunerna och är folkvalda att de inte går så långt. Det är ju förstås till skada för alla. Det där är ett teoretiskt resonemang som är högst osannolikt, som jag ser det.

    När det gäller de folkomröstningar som har varit så kan man väl diskutera kvaliteten, frågeställningarna och sådana saker. Men instrumentet finns kvar. Instrumentet med folkomröstningens finns också kvar i gällande lag, vad man anser nu när det finns någonting att rösta om. Det är stor skillnad när det gäller teoretiska funderingar, ja eller nej till tvångslagstiftning. Alla lagar är egentligen tvång. KST-lagen är samma modell.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Bert Häggblom

    Talman! Jag vill börja med att föreslå bordläggning av ärendet till den 19 november 2018 för att ltl Harry Jansson som är ordförande i utskottet också ska ha en möjlighet att delta. Jag visste inte att han var sjuk idag.

    Utgående från utvecklingen av det här ärendet med presentationen av viceordförande Roger Eriksson så måste jag faktiskt uttala mig.

    Ltl John Holmberg höll sig inte i repliken till anförandet. Han anklagade oss i oppositionen för att behandlingen i utskottet skulle ha varit felaktig. Jag tror att alla utskottet är eniga om att det inte har varit någon oenighet om behandlingen överhuvudtaget. Behandlingen har skett korrekt, det har varit ett konstruktivt arbete i utskottet. Vi har haft höranden och vi är konstruktiva till den delen att vi är ense om att vi är oense. Det är det betänkandet som är skrivet. Det är ingen som har obstruerat den andra, var och en har fått säga sina åsikter. Rätta mig om jag har fel, övriga utskottsmedlemmar, men till den delen är det klarlagt.

    Det som chockar mig lite här idag är att viceordförande, tillika tjänstlediga åklagaren, kommer med hot mot den som inte skulle följa den här lagstiftningen.

    För det första så tror jag att det blivit klarlagt också för majoriteten att om man ska få kommunsammanslagningar så måste man också ha stöd av befolkningen i kommunerna. Det går inte bara att driva genom tvång.

    Nu vidhåller man vid den här lagstiftningen. Jag tror att det finns dubier också i majoritetsblocken till den delen, men man fortsätter att driva det här.

    Nu har man rättat de största fadäserna i det här lagförslaget. Vi ska också vara ärliga med att det här lagförslaget borde ha gått tillbaka och omarbetats av landskapsregeringen. Det var så mycket grundläggande fel som absolut inte hade hållit i en laggranskning på de grunderna.

    Precis som viceordförande tog upp på här så har medlingsförslaget tagits bort och att två utsedda fullmäktige skulle kunna bestämma på kommunens vägnar. Något sådant finns det inte något stöd för i lagstiftningen överhuvudtaget. Nu har majoriteten nogsamt tagit bort det här och har hört på de sakkunniga i höranden. Jag utgår ifrån att de har gjort sina slutsatser utgående från det på ett korrekt sätt, såsom ett utskottsarbete ska vara. När man ser att det inte håller så ska man ändra det.

    Talmannen

    Talmannen vill påminna om att ledamoten har fått förtur för att särskilt presenterar reservationen.

    Ltl Bert Häggblom

    Om det är på det viset så avstår jag i så fall från ordet. Jag tycker att talmannen går över gränsen där, har man gett ordet till någon så har jag ordet. Det är utgående ifrån den grunden som reservationen kommer till sedan. Men om talmannen vill ta ordet av mig så har talmannen den rätten och sedan får lagutskottet göra bedömningen om det var rätt eller fel. Man har rätt att föra ärendet till lagutskottet för bedömning.

    Reservationen bygger på det politiska, att man kommer med en tvångslag där man ska tvinga någon. Det vänder vi oss emot. Därför har vi också godkänt att man har rätt att slå ihop kommuner men det ska ske på frivillig bas.

    Det viktigaste, och det bygger också vår reservation på, är att det är kommuninvånarna som ska bestämma och det ska ske genom folkomröstningar. Att man ska beakta det har majoriteten däremot inte sagt ett ord om. Som det framkommer i grundlagsutskottet och i lagstiftning så ska finnas en majoritet hos befolkningen. Det här har landskapsregeringen i sin framställning tagit bort och utskottsmajoriteten har inte gått in och bedömt det. Man hänvisar till ÅSUBs utredning men det är ingen folkomröstning i sig. Det är fel till den delen. Vill man ha en demokratisk beslutsgång eller inte?

    Utskottsviceordförande tog upp sådant som inte fanns i betänkandet. Jag vänder mig emot att man börjar hota med att folk åtalas för brott mot tjänsteplikten och det tror jag inte att kommer att leda någon vart. Man kan inte gå emot en folkopinion beträffande kommunerna. Det faller på sin orimlighet.

    Sedan återkommer jag i ett senare skede med ytterligare kritik mot det här lagförslaget. Tack.

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack, talman! Tack ltl Häggblom. Jag har inte på något sätt betvivlat att stämningen inte har varit god i utskottet. Jag har heller inte betvivlat att allting har gått rätt till.

    Det som jag däremot tycker är märkligt är sättet som oppositionen väljer att arbeta med det här betänkandet. Det säger å andra sidan rätt mycket om hur man har valt att tackla och bemöta hela den här processen under de här tre åren.

    Jag, i min naivitet, tycker ju att man tillsammans ska sitta och arbeta fram ett betänkande. På det sättet kan man också få svar på sina frågor och kunna ha en argumentation, men det kanske jag är lite för naiv ännu för att förstå.

    Ltl Bert Häggblom, replik

    Tack, talman! Jag hoppas att ltl Holmberg kommer att få svar av ltl Ehn som också har begärt ordet angående hur utskottsarbetet har gått till. Det har överhuvudtaget inte varit någon oenighet i utskottet om det här arbetet.

    Om det finns en majoritet i ett utskott så äger helt klart majoriteten de motiveringar som står för majoriteten. Inte kan man väl som ltl Holmberg säga att vi i oppositionen skulle styra majoriteten? Det fungerar inte så och det ska inte fungera så. Majoriteten ska säga sin mening och den som är i minoritet ska få fram sin åsikt och det får man fram i en reservation.

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack, fru talman! För tredje gången, jag har inte påpekat eller tyckt att det verkade vara någon oenighet i utskottet. Däremot har jag påpekat det orimliga sättet som oppositionen har valt att tackla betänkandet. Jag tycker att det här är ett betänkande som är ett av de viktigaste som kanske någonsin har hamnat på bordet i lagtinget. Men om svaret av hörandena kanske inte gav en bild av situationen som oppositionen hade förväntat sig eller någonting annat, men jag har fortfarande inte fått svar på varför man inte tillsammans runt ett bord kan sitta och arbeta fram ett betänkande.

    Ltl Bert Häggblom, replik

    Utskottet har suttit tillsammans när besluten har fattats. Det är inte några dubier om det. Jag fattar inte varför det är så svårt för ltl Holmberg att begripa det? Vi har varit totalt eniga om behandlingsordningen i utskottet. Rätta mig om jag har fel, övriga utskottsmedlemmar!

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Talman! Jag funderar lite över detta när man nu säger tvångslag, ja man kan ju säga så. Jag var in vid ett tillfälle och hörde på en del av dem som hördes i utskottet. Jag funderar om ltl Häggblom lite skulle kunna tolka det som jag förstod att är skillnaden, om det är statsrådet eller ett parlament som Ålands lagting som utfärdar ett tvång? Om jag har förstått allt rätt av det som vi hörde då så är det en viss skillnad och det skulle vara till fördel för det här lagförslaget.

    Ltl Bert Häggblom, replik

    Fru talman! Jag förstår inte vad ltl Torsten Sundblom menade. Inte har Torsten Sundblom varit med i lag- och kulturutskottet i varje fall.

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Tack, talman! Jag var faktiskt in en stund och hörde på en del hörande, de som kunde lite. Jag vill inte säga namn, men de som kunde grundlagen bra. Här tror jag att det är någon som har missat någonting. Det var inte jag.

    Ltl Bert Häggblom, replik

    Fru talman! Ltl Torsten Sundblom var in och hörde men var i varje fall inte med och beslutade. Till den delen är vi väl ense. Det som folk säger i utskottet är ingenting som vi ska referera om här från talarstolen.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Tony Wikström, replik

    Tack, fru talman! Som medlem i lag- och kulturutskottet kan jag också intyga att stämningen har varit god och arbetet har skett i en väldigt konstruktiv anda. Jag stålsatte mig och trodde att det skulle bli mycket, mycket värre än vad det var. Det ska alla ha heder för som har suttit på de här stolarna.

    Däremot känner jag mig ganska beklämd, häpen och förvånad att det höjs röster kring huruvida en lag ska följas eller inte. Det verkar som att man helt håller på att blanda korten. Enligt mitt sätt att se det och den lagens man som ltl Häggblom är så är det väl rubriken ”Land ska med lag byggas” som ska vara ovan allting, inte att man lyssnar på marken och hör hur byinvånarna tycker om det ena och det andra.

    Ltl Bert Häggblom, replik

    Tack, fru talman! Det är väl här våra åsikter går isär. Ltl Tony Wikström företräder socialdemokraterna som tycker att man kan göra hur som helst. Man kan gå över den demokratiska ordningen där folk ska få bestämma genom en folkomröstning. Jag hyllar den principen och jag anser att det är den som ska ligga till grund.

    Den här lagen ska gå igenom en laggranskningskontroll. Vi kanske kommer att ha ett val före. Vi kommer från obunden samling se till att denna tvångslag kommer bort

    Ltl Tony Wikström, replik

    Tack, fru talman! Nu har vi haft den största enkäten i Ålands historia via ÅSUB och fått ett klart svar på vad ålänningarna tycker i den här frågan. En stor majoritet vill se en förändring. Om man däremot går in och frågar enskilda små regioner så har det visat sig runt om i Norden på andra ställen att man ofta får ett nej till svar eftersom det är väldigt svårt att ställa frågan överhuvudtaget. Folk har svårt att tänka sig vad den här förändringen skulle innebära och förändringar är alltid skrämmande.

    Däremot kan man faktiskt inte välja vilka lagar man ska välja att följa och vilka man väljer att ignorera och strunta i. Vi har ett demokratiskt samhälle och även om man inte hurrar åt beslutet så får man ta skeden i vacker hand ibland.

    Ltl Bert Häggblom, replik

    Tack, fru talman! Ska vi ha folkdemokrati så är det kommuner som berörs i den enkät som Wikström hänvisade till. Mariehamn är ju också involverad, men Mariehamn är ju inte involverad i tvångssammanslagningen. Vi har haft folkomröstningar i Eckerö, Hammarland, Sund, Saltvik och i Brändö. De har varit entydiga. Ska man då bara säga att den demokratin inte gäller, utan jag som kommer från Mariehamns ska bestämma vad dessa ska tycka ute i kommunerna? Det är där som det finns en stor skillnad mellan ltl Tony Wikström och mig.

    För mig är demokrati att den kommun och kommuninvånare som berörs ska också fatta beslutet om deras framtid.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Petri Carlsson

    Talman! Finans- och näringsutskottet har i det här utlåtandet valt att enbart beröra de aspekter som berör ekonomi och näringsliv. Vi utlåter oss alltså inte om skärgårdstrafik eller något annat som inte är inom områdena ekonomi och näringsliv.

    Utskottet konstaterar att det i sina höranden och i de remissutlåtanden som utskottet tagit del av fått en nästan enig bild av att det behövs en reform av den kommunala strukturen för att öka den ekonomiska effektiviteten i den kommunala sektorn, minska överlappande arbetsuppgifter, öka kompetensen och ge en likvärdig service.

    Vi konstaterar också helt naturligt att landskapsandelssystemet måste justeras efter att kommunantalet och de använda relationstalen ändrar. Vi har fått veta att landskapsregeringen avser att korrigera och anpassa fördelningen av landskapsandelarna till de nya kommunerna, dock så att totalnivån bibehålls vid reformens genomförande. Så om någon har påstått något annat så är det inte sant. Vad som däremot händer långt fram i framtiden är en annan sak.

    Talman! Näringslivet efterlyser en mer övergripande planering av infrastrukturen i landskapet och poängterar att långsiktigt stabila spelregler är viktiga. Dessutom poängteras vikten av att arbetskrafts- och kompetensförsörjningen fungerar på ett bra sätt nu och i framtiden. Arbetskraftsreserven är liten och resurserna samt kompetensen nyttjas inte alltid på bästa sätt i mindre enheter. Vi kan även konstatera att större kommuner i allmänhet är mer robusta och har bättre förutsättningar för arbetskrafts- och kompetensförsörjning än vad riktigt små kommuner har.

    Utskottet har tagit del av statistik som visar på att Åland inom en snar framtid står inför stora utmaningar när det gäller den demografiska försörjningskvoten. I dagsläget räcker inte ens den relativt stora inflyttningen till för att täcka upp de pensionsavgångar som finns eftersom de nya årskullarna är betydligt mindre än de som går i pension.

    Vi konstaterar vidare att den ekonomiska försörjningskvoten är god för närvarande, men att det finns framtida risker gällande arbetskraftsförsörjningen på grund av den demografiska utvecklingen. Utskottet anser att det är bättre att genomföra en kontrollerad reform i förebyggande syfte än att vidta åtgärder när krisen redan är ett faktum.

    Fru talman! Till sist vill jag belysa det faktum att både kommunutredningen för en eventuell sammanslagning av Finströms, Getas och Sunds kommuner och erfarenheterna från Danmark visar på inbesparingspotential inom administrativa kostnader med en kommunreform.

    Hur ekonomiskt effektiv en ny kommunstruktur blir och hur bra villkor som skapas för näringslivet avgörs till största del av vilka beslut som fattas i de nya kommunerna. Utskottet är av den uppfattningen att färre och större enheter än vad vi har idag i den kommunala sektorn ger betydligt större möjligheter till framgång än om ingenting görs.

    Utskottet erfar att administrationen inom hela den kommunala sektorn är betydligt större än de cirka fem procent av kostnaderna som uppges under allmän administration i kommunernas och kommunalförbundens bokslut. Inom andra sektorer finns en hel del administration under respektive förvaltning. Dessutom utför många som levererar kommunal service också administrativa uppgifter.

    Med anledning av det här anser utskottet att det är viktigt att en utredning genomförs som belyser samtliga administrativa kostnader som finns inom hela den kommunala sektorn på Åland. Den utredningen ser vi fram emot och blir till nytta för jobbet som ska göras i och med de nya kommunerna.

    Avslutningsvis konstaterar utskottet att det behövs en reform av kommunstrukturen i landskapet och att lagförslaget är nödvändigt. Tack.

    Minister Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Landskapsregeringen har noterat utskottets önskan om en utredning som visar på hur stor del av den kommunala serviceproduktionen som är administration. Vi har inlett diskussioner på min avdelning om hur man på bästa sätt kunde leverera det som nu beställts av utskottet. Jag ser framför mig att vi kommer att utföra det arbete och så småningom leverera ett resultat. De första signalerna tyder väl på att det inte är alldeles lätt att genomföra för då blir det frågan om att bedöma enskilda tjänster och bedöma hur stor del av en viss serviceproducerande som är administration och hur stor del som är en ren tjänsteproduktion. Det kan möjligen ta ett tag men vi ska i varje fall se till att vi får det här klarlagt.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Tack, fru talman! Tack finansministern för att man redan påbörjat diskussionen och arbetet med att beställa ett sådant här arbete. Det är ändå viktigt att det görs. Det måste inte göras före det här beslutet tas. Det blir en viktig input till fortsättningen för de nya kommunerna, man ser då var det finns potential att göra förändringar i samband med att man slår ihop de här nya kommunerna. Det är en viktig aspekt, samt att få bort de påståenden i debatten som har påstått att administrationen är enbart fem procent för det är den inte, utan den är betydligt större än så. Definitionen av den här utredningen blir ju svår, precis som finansministern var inne på. Vilken del ska man utreda? Den kan bli ganska omfattande. Det är nog viktigt att man definierar beställningen innan man börjar med utredningen så att den inte sväller ut alltför mycket helt enkelt.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Vtm Veronica Thörnroos

    Tack, talman! Det är alldeles korrekt att jag här presenterar en reservation som är undertecknad av mig, ltl Lars Häggblom och ltl Stephan Toivonen. Jag kommer i ett senare gruppanförande att föra fram centerns åsikt.

    I lagförslaget som vi hade att ta ställning till så finns inte en enda ekonomisk analys. Inte en enda! Det enda som egentligen står om ekonomi i lagförslaget är: ”Landskapsregeringen konstaterar att reformen långsiktigt medför en inbesparingspotential som kan komma kommuninvånarna till godo genom åtgärder som lägre skatter och utveckling av barnomsorgen, grundskolan, den sociala sektorn och äldreomsorgen samt ökad valfrihet.”

    I finans- och näringsutskottet gjorde vi ett försök att utgående från förslaget se på de ekonomiska aspekterna. Men det lät sig naturligtvis inte göras därför att det inte finns en enda ekonomisk analys medtaget i lagförslaget. Det finns ett traktorsläp med utredningar som visar att inbesparingspotentialen ligger inom skolväsendet och inom socialomsorgen, det är där som man kan skära ner och spara. Det finns ingeting i lagförslaget som visar var de ekonomiska inbesparingarna finns och det är detta som vi reservanter vänder oss emot.

    Det andra som vi vänder oss emot är att vi tycker att det finns en viss övertolkning av vad hörandena har sagt i finans- och näringsutskottet. Om man vågar sig på ett litet humoristiskt inslag här, det är väl på gränsen kanske men i alla fall, så går mina tankar osökt till Sven Melanders sketch på åttiotalet om vad svenska barn önskar sig mest av allt i hela världen. Jag kommenterar det inte ytterligare, jag tror att var och en förstår vad jag menar.

    Avslutningsvis, vi kan inte stöda den här lagframställningen som finans- och näringsutskottet har tagit ställning till därför att den saknar ekonomiska analyser. Tack.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Fru talman! Vtm Thörnroos slirar ganska mycket på sanningen när påståenden kommer om att det inte finns någon ekonomisk analys överhuvudtaget. Det finns det visst!

    Som vicetalmannen själv konstaterade så finns det traktorsläp av utredningar och dokumentation kring den här reformen. Det visar också på den inbesparingspotential som vtm Thörnroos själv var inne på i sitt anförande. Det finns mycket inbesparingspotential.

    Det vi gör med en sådan här reform är att vi skapar möjligheter för att göra de inbesparingarna om kommunerna själva så vill. De beslut som de nya kommunerna kommer att ta bli avgörande för om det här blir ekonomiskt effektivt eller inte, vilket jag också framhöll i mitt anförande när jag presenterade utskottets utlåtande. Det är nog en relativt vilseledande att påstå att det inte finns några ekonomiska analyser för det finns det visst.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Talman! Jag har lagförslaget här framför mig. Jag håller lagförslaget i mind hand. Det finns inte på ett enda ställe medtaget en bilaga som visar en analys av det ekonomiska utfallet i framtiden med färre kommuner.

    Däremot finns det, som jag tidigare sade, ett antal utredningar som pekar åt än det ena hållet och än det andra hållet. I mitt anförande och i vår reservation så hänvisar vi till lagförslaget. Hur mycket lägre blir skatterna? När blir skatterna lägre? Hur kommer man annars att spara pengar? Det finns inga ekonomiska analyser medtagna i detta lagförslag.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Fru talman! I lagförslaget finns PwC Kommunutredningen 2016, Långsiktig finansiell analys. Det framgår också hänvisningar i utlåtandet från finansutskottet till kommunutredningarna och också direkt citat från kommunutredningarna i Finström, Sund och Geta. I lagförslaget framgår också bilagor till Danmarks erfarenheter om inbesparingar på tio procent i administrationen. Det finns hur mycket hänvisningar som helst i lagförslaget om man bara läser och som man också måste läsa. Man måste läsa hela lagförslaget inklusive bilagorna. Inte bara lagförslaget utan alla bilagorna också. Som vicetalmannen var inne på så finns det ett traktorsläp med utredningar.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Tack, talman! Jag kan inte erinra mig, trots att jag tycker att jag är ganska hyggligt påläst, någonstans i utredningsmaterialet som visar hur och när vi kommer att få lägre skatter. När kommer vi att få lägre skatter? Det är väl egentligen ganska intressant. Var finns in besparingspotentialen som gäller Åland? Hur kommer det här att påverka oss? Det är ju detta som är det intressanta, inte vad som händer i omvärlden. Det är klart att du kan ha det som bas för din egen argumentation. Men det faktumet bör man sedan ta konsekvenserna av och göra en analys utgående från din egen situation och enligt mitt sätt att se det så har man inte gjort det.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Göte Winé, replik

    Tack, talman! Tack vtm Thörnroos för anförandet. Jag håller med vicetalmannen, det står inte i lagförslaget hur mycket skatten kommer att bli i de framtida kommunerna. Däremot finns det en hel del om vad det kan bli.

    Bästa vtm Thörnroos, det är kommunerna själva som väljer vilken servicenivå de vill ligga på. Det är de kommunvalda i de nya kommunerna som bestämmer var man ska ligga och vilken skatteprocent det ska vara. Det har aldrig varit så och det kommer inte att bli att landskapsregeringen säger vilken skatt kommunerna ska ha.

    Jag har varit på en kommunutredning där de sade att ni på norra Åland troligtvis kommer - om ni bibehåller servicen - att ligga på den här nivån. För sundsborna skulle det bli en skatteprocent lägre. Det här beror på vad man väljer för nivå i den nya kommunen och det kan man inte sia om i en lagstiftning.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Tack, talman! Ltl Göte Winé och jag frekventerar ju inte riktigt samma möten. Jag kan ju bara förhålla mig till det material som har presenterats här i lagtinget och det som vi har resonerat kring i finans- och näringsutskottet.

    Paradoxen i det här är att man står och utlovar lägre skatter samtidigt som man ska ha bibehållen servicenivå och inga servicepunkter ska stängas ner. Det här gör att hela konceptet haltar.

    Inledningsvis av den här reformen var ett av incitamenten att serviceprodukten skulle bli billigare. I någon av dessa rapporter, jag kan inte säga vilken, så stod det också att det var skolor som skulle läggas ner. Nu skriver man här att det ska ge lägre skatter på sikt men att det är kommunerna själva som ska besluta om vilka enheter som ska stängas. Det är ju paradoxalt.

    Ltl Göte Winé, replik

    Tack, talman! Först är det viktigt när man citerar en lag att man citerar den rätt. Om jag inte minns alltför mycket fel så står det ”kan” ge lägre skatt, inte att det ”ska”. Fortsättningsvis är det de nya kommunerna som bestämmer skatteprocenten. Det är den nya kommunen som bestämmer servicenivån. Det är den nya kommunen som bestämmer antalet skolor. Det är den nya kommunen som ser vad vi ska ha för service. Däremot är det landskapsregeringen som sätter målet, hur man ska gå tillväga och det gäller hela Åland, inte som centern vill att man fryser ut någon kommun eller man gör någonting annat. Alla ska få vara med i en kommunreform.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Talman! Jag är något osäker på hur det påhoppet, anklagelserna mot det parti jag representerar Åländsk center, på något vis kan ha framkommit i mitt huvudanförande? Jag väljer att inte kommentera frågan ytterligare.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack, fru talman! Tack vtm Thörnroos. Utan att blanda in Sven Melander desto mer men här kommer i alla fall, om inte ett traktorsläp med motiv så, en skottkärra med motiv som kom fram under hörandena i finans- och näringsutskottet.

    Bättre förutsättningar att möta framtida demografiska och försörjningsmässiga utmaningar. Det blir en bättre planering över Åland, speciellt inom infrastruktur. Det kommer att finnas en viss övertalighet inom vissa tjänster med färre kommuner, det ger dels en mer kostnadseffektivitet men också möjligheter att lägga resurser inom andra områden. Det kommer att finnas en större möjlighet till specialisering inom de kommunala sektorerna som finns idag. Det blir starkare möjligheter till investeringar, det är fler som är bakom varje investering. Det blir mindre byråkrati, mindre administration vilket förenklar företagandet.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Talman! Som jag sade i mitt huvudanförande så det som framkom under hörandena så lämnar utrymme för tolkning. De efterföljande frågor som man också ställde till vederbörande lämnar också utrymme för att diskussionen kan gå å ena sidan och å andra sidan. Sedan väljer utskottet ytterligare vad de lyfter in i sitt eget betänkande. Inte är det ju så att allt som alla säger kommer med i ett betänkande. Vanligtvis är det på det viset att det som majoriteten vill och det som styrker landskapsregeringens arbete så kommer fram. Det är väl i och för sig helt logiskt.

    Jag delar inte fullt ut de analyser av hörandena som ltl John Holmberg gör, och det gör inte heller mina kolleger Stephan Toivonen och Lars Häggblom.

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack, fru talman! Jag fortsätter. Enklare att hitta rätt kompetenser och många tjänster blir mer attraktiva i större kommuner. Allt det här kokar ner i bättre konkurrenskraft och större attraktionskraft, vilket i sig ger positiva ringeffekter för det åländska samhället.

    Jag vidhåller min åsikt att jag tycker att hörandenas motiv var väldigt tydliga och klara. De klingar också väldigt positivt i samklang med remisserna. Det var ungefär samma svar som vi fick via remisserna som vi fick i hörandena, även fast vissa personer var de samma men det kom samma signaler från olika håll och det stärker hela motivet till den här kommunreformen.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Ltl John Holmberg försöker med alla tillbudsstående medel med konster och knep att övertyga mig om att den här kommunreformen är absolut nödvändig och att den ska genomföras med det tvång som landskapsregeringen förespråkar. Jag delar, som sagt, inte den synen. Jag delar inte heller den övertolkning som jag anser att utskottets majoritet har gjort vad gäller hörandena. Jag tror att jag har sagt det här flera gånger nu så jag stannar här.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Stephan Toivonen

    Tack, fru talman! Bästa lagting, vi diskuterar reformen av kommunstrukturen men min roll här är att presentera den reservation som jag har lämnat in tillsammans med ltl Häggblom.

    Som vi hörde ordförande i finansutskottet så fick vi den självklara begränsningen att vi skulle titta på den här reformen ur vår synvinkel. Jag som ekonom är väl också intresserad av de här analyserna. Jag ska inte kritisera de ekonomiska analyserna eftersom de saknades ganska mycket, som vi hörde. Jag tittade lite vidare också på de övriga analyserna. Det är utgående från detta som jag har skrivit den här reservationen.

    I motiveringen till det här förslaget står: ”Ett mål med förändringen av kommunstrukturen är att skapa förutsättningar för ekonomisk hållbarhet på lång sikt.” Som jag konstaterade så innehåller det här förslaget väldigt få och dessutom vilseledande uppgifter av de ekonomiska effekterna. Uppgifterna om den demografiska försörjningskvoten innehåller felaktigheter och stora överdrifter. Det här är saker som åtminstone vissa ledamöter har upprepat åtskilliga gånger, att det är den demografiska kvoten som är den besvärliga.

    I motiveringen till lagförslaget hävdas att försörjningskvoten 2018 är 77 procent och kommer att stiga till 90 procent år 2040 enligt statistik från ÅSUB. Och som vi vet, det som är från ÅSUB är hugget i sten.

    Tyvärr visar ÅSUBs uppgifter, som vi kan se på nätet, att kvoten är 60 och kommer att stiga till 73 år 2040. Den kommer alltså att bli lägre än man i motiveringen uppger att den är i nuläget. Det borde väl rimligen vara så att om man hamnar i situation än den som man utgår ifrån så borde det väl också påverka slutsatserna. Jag tog upp detta i remissdebatten. Jag noterar till min förvåning att i betänkandet från lag- och kulturutskottet så nämner man överhuvudtaget inte den här felaktigheten. Man bara nämnde ordet demografisk kvot och utmaning osv. Men sifforna är alltså felaktiga. Grunden är felaktig.

    Enligt motiveringarna kommer Åland att ha den äldsta åldersstrukturen i Norden enligt den demografiska försörjningskvoten. Lagförslaget om sammanslagningen av kommunerna kommer nog knappast att utjämna de demografiska skillnaderna, snarare förstärka dem. Om man tittar på de olika kommunerna i det förslaget som ligger så kommer skillnaderna ytterligare att förstärkas.

     Enligt ÅSUB har Åland en väldigt låg ekonomisk försörjningskvot tack vare högre pensionsålder och betydligt lägre arbetslöshet. Den kan vara lägst i Norden. Detta torde vara en mer relevant analys än den demografiska utredningen, men den saknas helt i motiveringarna. Man använder den kvot som är både felaktig och irrelevant som jag ser det.

    Fru talman! En av de mest centrala analyserna i tidigare förslag har gällt skattekraften och dess utjämning tack vare kommunsammanslagningarna. Det var ju såsom förslagen gjordes. Denna analys saknas totalt i det slutgiltiga förslaget. Tittar man närmare på det så är det tvärtom, kommunsammanslagningarna enligt förslaget utjämnar inte skillnaderna, snarare tvärtom, de blir ännu större.

    I avsnittet ”nyckeltal” för verksamheten, som finns i motiveringarna, så uppges kostnaderna för barnomsorgen, grundskolan, hemservicen och åldringsvård per år och per dygn. Däremot saknas en analys av vad dessa kostnader är per individ enligt en livstid. Det är det som är det väsentliga, inte vad en natt kostar, att det är dyrare att vara en natt på åldringsvård än en dag i grundskolan. Man kanske är lite längre tid i grundskolan.

    En grov uppskattning, som jag försökte göra, visar att kostnaden per individ för barnomsorgen och grundskolan kan vara i storleksordningen 150 000 euro under en livscykel, medan kostnaden för äldreomsorgen kan röra sig om 40 000 euro per individ, alltså betydligt lägre. En minskning av antalet yngre personer och en ökning av antalet äldre personer behöver därför inte per automatik höja kostnaderna, dvs. problemet med den demografiska kvoten. Det blir färre yngre och fler äldre, och kostnaderna för de yngre är betydligt större.

    Fru talman! Vi hade skarp tid idag. Problemet när man har långa, utförliga och fina reservationer är att man inte hinner presentera dem på den här tiden.

    Jag tar upp en tabell som jag hittade om nettokostnadernas utveckling över tid. Det visar sig att kostnaderna för barnomsorgen har stigit från 8 600 euro till 11 000 euro mellan 2011 och 2016, medan kostnaden för hemservicen har stigit från 10 100 euro till 10 115 euro, den har stått stilla. Utvecklingen av de här kostnaderna har också betydelse, inte bara den demografiska kvoten.

    Fru talman! Jag får återkomma i ett annat anförande. Sammanfattningsvis konstaterar utskottet att det behövs en reform av kommunstrukturen i landskapet och det kan vara en korrekt slutsats. Men det finns absolut ingenting i förslaget som stöder att det ska vara fyra kommuner och framförallt inte den här strukturen som ni har föreslagit här, mot kommuninvånarnas vilja. Tack.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Tack, fru talman! Jag har hittills i alla debatter undvikit att gå i polemik med ltl Toivonen när det gäller siffrorna om försörjningskvoten, men jag tänkte att jag skulle göra det nu.

    Slutsatsen som ltl Toivonen gör är om siffrorna gällande försörjningskvoten är 77 och ska stiga till 90 eller om de är 62 och ska stiga till 73 och om det skulle ha en avgörande betydelse för huruvida vi ska gå vidare med den här reformen eller inte på något visst sätt.

    Sanningen är den att ökningen från 77 till 90 är 16,88 procent. De siffror som Toivonen själv har tagit fram så har ännu större ökning av försörjningskvoten, dvs. 17,75 procent. Det betyder att utmaningarna torde vara större med de siffror som ltl Toivonen tar fram. För mig är slutsatsen att 16,88 procents ökning nästan är lika mycket som 17,74 procent. Det är inte så himla mycket som skiljer där oavsett vilka siffror man använder. Det är fortfarande en rejäl ökning av försörjningskvoten, det kan vi väl vara överens om?

    Ltl Stephan Toivonen, replik

    Ja, att det är en rejäl ökning kan vi vara överens om. Men vi måste titta på de skalor som vi använder, framförallt om vi sedan ska jämföra oss med andra områden. Om vi använder oss av en helt annan definition av försörjningskvoten än vad andra gör, så det är ungefär som om vi skulle använda metermått och andra använder yard. Vi måste ha samma skala ändå före vi kan börja jämföra mot andra och se om det är problem. Det är det som är min point.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack, fru talman! Tack ltl Toivonen. Det är enklare att diskutera principen än att lägga in siffror.

    Kan vi enas om det här? Vi vill att det föds ännu flera barn på Åland. Vi vill ge våra äldre en god välfärd och omvårdnad även om 20, 30 och 40 år osv. Den demografiska utmaningen är inget Ålandsproblem utan det är globalt. Kan ltl Toivonen och jag var överens om det?

    Ltl Stephan Toivonen, replik

    Fru talman! Ja, vi kan vara överens om att det är en utmaning, men vi måste ju veta om på vilken nivå det är frågan om. Då måste vi titta på hur siffrorna ser ut här och hur siffrorna ser ut på annat håll och då kanske vi inte ligger så illa till. Att det är en förändring, ja, men det är frågan om nivån och då måste vi ha samma grundundersökning som de andra har.

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack, fru talman! Jag tänker inte sätta in siffror. Jag tycker att ÅSUBs statistik, rent generellt under så pass många år, och deras prognoser är så pass omfattande och så pass digra att man ser trenden och den speglar ganska väl mot omvärlden, speciellt Norden och Europa. Att tro att vi skulle klara oss undan de här utmaningarna på Åland, att vi skulle vara i någon sorts bomullsvärld där de här problemen inte existerade, det är ju naivt.

    Jag ställer frågan till ltl Toivonen; är inte en kommunreform som bygger på att vi kan lägga mera resurser, skapa en större välfärd och en starkare välfärd ett bra alternativ till det som vi har idag? Eller vad är ltl Toivonens alternativ?

    Ltl Stephan Toivonen, replik

    Fru talman! För det första så finns det nog många områden som har betydligt högre försörjningskvoter och betydligt större problem än vad vi har. En av mina poänger var också att kommunsammanslagningen inte påverkar försörjningskvoten.

    Jag tycker lite illa om att man i motiveringarna hänvisar till ÅSUB men tar fel siffror från ÅSUB.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Minister Wille Valve, replik

    Tack ltl Toivonen. Jag blev lite förundrad över ledamotens anförande. Jag undrar hur ledamoten menar att kostnaderna inte ökar med anledning av vår åldrande befolkning? Det anses ju numera vara en hyfsad etablerad sanning bl.a. av ÅHS styrelsen inklusive oppositionen där man talar om att det kommer att innebära en kostnadsökning på 2 procent per år. Det kommer förstås också att sätta press på kommunerna som behöver utveckla tjänsterna för att stöda den friskare delen av vår växande äldre befolkning att kunna bo hemma så länge som man vill och kan.

    Vi har också i närtid sett exempel på en enskild kommuns budget som gick omkull på grund av att några medborgare behövde institutionsvård. Ltl Toivonen, är det rimligt att ha det på det sättet? Borde inte kommunens primära uppgift vara att stöda sina medborgare, stå på starka ben och stöda sina medborgare i vått och torrt?

    Ltl Stephan Toivonen, replik

    Tack, fru talman! Jag tar upp början på repliken, hur det kan vara möjligt att kostnaderna inte ökar. Som jag nämnde så om nu kostnaderna för barnomsorgen och grundskolan är i storleksordningen 150 000 per individ under livscykeln, och kostnaden för äldreomsorgen är ungefär 40 000, så eftersom det är ett nollsummespel - det är ju 100 procent totalt - så betyder det att om antalet barn i barnomsorgen minskar med 5 procent så påverkar det ju betydligt mera ner. Alltså, kostnaderna blir betydligt mindre än om antalet äldre ökar med 5 procent eftersom kostnaderna per individ är mycket lägre i medeltal. Däremot är kostnaderna stora för dem som är på äldreomsorg, men i medeltal för det är många som inte alls är på äldreomsorg.

    Minister Wille Valve, replik

    Jag tror, ltl Toivonen, att jag måste smälta det jag just hörde.

    Men jag konstaterar ändå från landskapsregeringens sida att det som vi har sett med oro är att serviceutbudet minskar och är allt mera olika och faktiskt också ojämlikt mellan de åländska kommunerna.

    Landskapsregeringen gjorde nyligen en sammanställning om hur äldreomsorgen skiljer sig åt i våra 16 åländska kommuner. Jag vill rekommendera ltl Toivonen att bekanta sig med hur olika serviceutbudet kan vara beroende på vilken åländsk kommun du råkar bli äldre i. Detta anser landskapsregeringen att är ett problem. Här är kommunreformen svaret.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Mikael Staffas, replik

    Tack, fru talman! Det blir alltid en massa siffror när ltl Toivonen är uppe och berättar. Det blir så mycket siffror så att folk har svårt att följa med.

    Problemet på Åland är att vi har en försörjningskvot som inte vill räcka till. Det är det stora problemet som vi har.

    Om vi sedan har färre barn så bygger det på att vi får ett ännu större framtida försörjningskvotsproblem för då finns det ingen som kommer in och arbetar och tillskjuter skattekraft. Det är ju verkligen märkligt att tycka att lösningen ska vara att vi ska tömma daghemmen och fylla på i åldringsvården. Det är inte någon lösning.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Carina Aaltonen

    Tack, fru talman! Också social- och miljöutskottet har behandlat kommunstrukturlagen. Vi har valt att fokusera nästan helt på det sociala området. Det är för att kunna svara upp till de krav och de förväntningar som finns på den gemensamma sektorn, och på den sociala sektorn i synnerhet, som vi behöver en kommunreform men även andra reformer, som kommunernas socialtjänst, en äldreomsorgslag och förnyad socialvårdslag.

    Tanken är att kommunerna i en nära framtid endast ska ha hand om barn- och äldreomsorg medan övrig socialvård ska ges av en kommunalt samordnad socialtjänst. Därför har utskottet främst fördjupat sig i barn- och äldreomsorgen.

    Utskottet konstaterar att kommunerna står inför stora utmaningar som den demografiska utvecklingen, att kunna ge likvärdig service för medborgarna oberoende av var man bor. Vi måste också anpassa socialservicen till kommande socialvårdslagstiftning där tyngdpunkten i socialvården flyttas mot tidiga, förebyggande insatser och specialisering. Utveckling av digitala tjänster men också kraven att använda resurserna vi har på ett effektivt sätt är viktiga. Det här är ett tufft uppdrag även om vi får färre kommuner. Att göra det i sexton sårbara kommuner låter sig knappast göras.

    Skillnaderna är stora. Även inom ett så homogent uppdrag som barnomsorgen på Åland finns det idag skillnader mellan kommunerna. Vissa kommuner har anställda barnomsorgsledare medan andra inte har det. Också fortbildningen och kompetensutvecklingen skiljer sig åt liksom löneskillnader.

    Utskottet har också erfarit att det skulle behövas pedagogiska ledare med uppgift att ansvara för den pedagogiska ledningen av kommunens barnomsorg.

    Det andra stora och viktiga området vi har granskat lite närmare är äldreomsorgen. Redan idag ser vi att vi behöver satsa mer på de äldre och i synnerhet på äldre med minnessjukdomar.

    Landskapsregeringen har nyligen, utgående från tillgänglig statistik, konstaterat att kommunernas utveckling av äldreomsorgen inte alls motsvarar de av landskapsregeringen fastställda servicemålen och inte heller de mål som uppställs i kommande äldreomsorgslagstiftning.

    Landskapsregeringen bad i våras kommunerna att svara på hur de tänker utveckla sin äldreomsorg så att den motsvarar de fastställda servicemålen. Också här har vi erfarit att den service som ges till äldre varierar från kommun till kommun. Omfattningen av socialservice och stödtjänster för hemmaboende som är 75 år och äldre varierar stort både beträffande antalet tjänster och på vilket sätt en tjänst tillhandahålls. För att uppnå servicemålen om tidiga, förebyggande åtgärder och därmed senarelägga behov av tyngre omsorg inom ramen för boendeservice och institutionsvård så visar svaren att vissa kommuner har ett relativt stort antal olika serviceformer medan andra har endast ett fåtal tjänster. Det är till exempel endast äldre i fem kommuner som har tillgång till hemservice dygnet runt.

    Från utskottet bedömer vi att färre kommuner skapar bättre förutsättningar att uppnå de uppsatta servicemålen och utjämna skillnaderna mellan dagens kommuner beträffande service till hemmaboende, serviceboende och institutionsvård. Men, vi menar dock betona att färre kommuner inte är tillräckligt för att möta de demografiska utmaningarna inom äldreomsorgen. Man behöver ändra verksamhetens inriktning och arbetssätt i riktning mot tidiga, förebyggande insatser.

    Beträffande demensvården och omsorgen av minnessjuka konstaterar utskottet att demensvården inte tycks fungera på ett helt tillfredsställande sätt idag. Personer som drabbas av demens och deras anhöriga upplever att de får olika grad av service beroende på i vilken kommun de bor. Anhöriga upplever att stödtjänsterna och omsorgen snarare utgår från vad kommunen har att erbjuda än från vad de drabbade behöver. Enligt utskottet skulle ett färre antal kommuner medge en högre grad av specialisering än idag samtidigt som förutsättningarna för att kunna ge en kostnadseffektiv service av god kvalité på lika villkor skulle förbättras. Det här gynnar både de personer som lider av demens men också alla andra som är i behov av kommunernas socialservicetjänster. Utskottet är också övertygat om att samarbetet mellan kommunerna och Ålands hälso- och sjukvård skulle gynnas av att antalet kommuner minskar.

    Utskottets samlade bedömning är att den föreslagna kommunstrukturreformen och en kommunalt samordnad socialtjänst kommer på ett bättre sätt att kunna möta de utmaningar som följer av att socialvårdslagstiftningens tyngdpunkt flyttas mot tidiga, förebyggande insatser. Vi främjar en likvärdig behandling av våra ålänningar oberoende av bosättningsort. Det skapar bättre förutsättningar för en effektivare användning av resurserna, det möjliggör utvecklingsarbete samt stärker kompetensen och en ökad specialisering inom personalen.

    Utskottet bedömer även att färre kommuner tillsammans med en kommunalt samordnad socialtjänst på ett bättre sätt än idag främjar integriteten och stärker anonymiteten för klienterna.

    Men från utskottets sida vill vi understryka att färre kommuner och en för kommunerna gemensam socialtjänst inte är tillräckligt för att möta utmaningarna inom den sociala sektorn, även verksamhetens innehåll och arbetssätt behöver ändras för att möta framtidens behov.  

    Vårt beslut var inte helt enigt. Viceordförande Mikael Lindholm kommer att presentera reservationen till social- och miljöutskottets utlåtande. Tack fru talman.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Talman! Jag skulle bara önska en komplettering från utskottsordförande. Det gäller sammanfattningen kring kommunernas samordnade socialtjänst. Är det så att en samlad utskottsmajoritet har gått in för ett gemensamt KST? Eller har utskottsmajoritet gått in för flera olika KST som kommer att sammanfalla med de eventuellt framtida kommunstrukturerna? Det framgår inte riktigt ur betänkandet vad ni avser kring den delen.

    Ltl Carina Aaltonen, replik

    Fru talman! Beträffande frågan om ett eller flera KST så är i alla fall min utgångspunkt att vi pratar om den lag som har godkänts av lagtinget och handlar om ett KST.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Tack, talman! Nu är jag lite förbryllad. Regeringspartierna har tidigare vägrat att möjliggöra ett KST, istället har man flyttat fram startperioden. Nu säger utskottsordförande att det är ett KST som man arbetar för trots att det strider helt mot det beslut som landskapsregeringen tog för ett tag sedan, där landskapsregeringen skriver att det framtida KST ska vara flera stycken och de ska sammanfalla med de nya kommungränserna.

    Ltl Carina Aaltonen, replik

    Ingenting sådant står i det här förslaget om kommunstrukturreform. Vi utgår ifrån att det kommer att bli det som lagtinget har fattat beslut om.

    Utskottet säger att trots att vi gör den här kommunen och trots att vi får ett KST så behövs det också verksamhetsförändring inom det sociala området för att resurserna ska kunna räcka till helt enkelt. Vi behöver jobba på ett annat sätt inom det sociala området för att komma in med tidiga insatser. På så sätt så tror vi att vi bättre kan möta de behov som kommer på grund av att vi har den äldsta befolkningen i hela Europa, den finns på Åland.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Ingrid Johansson, replik

    Talman! Vi delar ltl Aaltonens uppfattning kring att vi definitivt behöver engagera oss i frågan om äldre och kognitiv svikt och demenssjukdomar. Vi delar också uppfattningen om att vi behöver göra mer. Vi ser för vår del ett behov av gemensamma lösningar i specialiserade demensboenden som säkert täcker hela Åland och som kan fungera som ett kompetenscentrum. Vi ser också t.ex. att de riktlinjer för demenssjuka, som ledamoten tog fram som minister, inte har implementerats i någon kommun. Det krävs mycket, det krävs förändrade arbetsrätt och det krävs mera förebyggande åtgärder. Min personliga uppfattning är att det också krävs att vi börjar förordna om att t.ex. den här typen av riktlinjer ska gälla.

    Ltl Carina Aaltonen, replik

    Fru talman! Det här är någonting som både ltl Ingrid Johansson och jag har mycket utvecklande diskussioner om och är eniga om. Vi behöver kanske fastställa de här riktlinjerna i en förordning. För trots att vi har riktlinjer från landskapsregeringen så ska det mycket till för att de ska förverkligas. Varför förverkligades de inte? Ja, resurserna och den kompetensen finns inte i 16 små kommuner. Det finns knappt i de större kommunerna idag. Vi behöver också ha, som ltl Johansson sade, ett kompetenscentrum kring de här frågorna.

    Ltl Ingrid Johansson, replik

    Talman! Ltl Aaltonen talade också om dagvården och där skulle jag vilja lyfta en till ojämlikhet som jag har uppfattat inom landskapet; kvälls- och nattvården, dvs. vård och omsorgen av barn vars föräldrar jobbar obekväm arbetstid. Det ter sig vara ett ganska stort bekymmer i vissa kommuner. Det är dels en viktig ekonomisk fråga. Det betyder att människor som är i arbetsför ålder kanske är tvungna att jobba deltid, inte jobba alls eller vara hemma länge med hemvårdstöd för att man inte har möjlighet att gå tillbaka till sitt ordinarie jobb. Men det är också en jätteviktig jämställdhetsfråga, för det är kvinnorna som stannar hemma. En kommunreform skulle kunna möjliggöra specialdaghem för den här typen familjen mera gemensamt och därigenom också bli kostnadseffektiv.

    Ltl Carina Aaltonen, replik

    Fru talman! I de här diskussionerna handlar mycket om statistik, pengar och demografi. Egentligen borde vi diskutera mycket mera, kanske inte från lagtinget utan från kommunernas sida, om vilken socialpolitik som vi vill föra. Hur vill vi att de barn som växer upp i våra kommuner ska kunna få barnomsorg dygnet runt om föräldrarna har sådana arbetstider? Vilken äldreomsorg vill vi ha för våra föräldrar och våra äldre i kommunerna? Nu när vi försöker jobba vidare med kommunreformen så är vi långt borta från visionerna och om vad vi ska fylla de fyra nya kommunerna med för innehåll. Det fastar så väldigt mycket på landskapsandelar, andra siffror och statistik.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Göte Winé, replik

    Tack, talman! Tack ltl Aaltonen. Jag vill verkligen förtydliga behovet av en kommunreform i de sociala frågorna. Ltl Aaltonen nämnde bl.a. barnomsorgen där vi har barn med särskilda behov och rätten till hjälp, det kan vara sämre i vissa kommuner och bättre vissa kommuner. Tyvärr har det också att göra med storleken.

    I äldreomsorgen har vi också en tråkig utveckling. Vi får allt större utmaningar inom de neurologiska sjukdomarna. Jag tror att större kommuner kommer att kunna ge möjlighet till bättre hjälp.

    Framförallt anser jag att vi inom kommunerna missköter de psykosociala. Personer som mår dåligt skulle behöva få hjälp med det sociala. Det är verkligen någonting som vi behöver titta på. Idag missköter våra kommuner detta och tredje sektorn hamnar att ta ansvaret.

    Ltl Carina Aaltonen, replik

    Jag delar ltl Winés synpunkter här. I utskottet har vi sagt att det inte är enbart kommunstrukturreformen som kommer att vara svaret på alla behov som finns. Vi behöver också andra nya lagstiftningar. Bara en sådan sak som att införa begreppet boendestöd i den nya socialvårdslagen är något som vi får ta i ett senare sammanhang. Nu handlar det om kommunstrukturreformen och den görs ju för att våra ålänningar som behöver hjälp och stöd ska kunna få det på ett likvärdigt och bra sätt.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Roger Nordlund, replik

    Fru talman! Det är lätt att hålla med om det mesta som ltl Carina Aaltonen sade eftersom jag vet att hon har ett varmt hjärta och verkligen engagerar sig i de socialpolitiska frågorna.

    Det som bekymrar mig är att teoretiskt är det lätt att säga likvärdig service och det är lätt att skriva en lag till och med. Men att sedan ge det i verkligheten är ganska svårt.

    Även om vi nu skapar de här fyra kommunerna som det här lagförslaget föreslår så en av de här kommunerna, den så kallade södra kommunen, kommer att vara jättestarkt. Det är här som utvecklingspotentialen finns och det växer så det knakar. Medan man har valt att sätta ihop skärgårdskommunerna till en kommun i det här förslaget, de som redan idag har det svårast att producera den servicen som vi vill att ska vara likvärdig och av god kvalitet. Hur tänker man egentligen då? Hur ska man i praktiken lösa att man också på Kökar ska få en likvärdig service som man får Jomala?

    Ltl Carina Aaltonen, replik

    Fru talman! Det är viktigt att ltl Nordlund just tog upp skärgårdens utmaningar. Det är klart att det är mycket lättare att kunna leva upp till de fina målsättningarna som vi har i en ekonomisk stark region som södra Åland. Hur gör man det i verkligheten på riktigt i skärgården som har så många andra problem att hantera? Därför har vi i utskottets utlåtande också tagit in ett stycke om just skärgårdens utmaningar. Vi säger att man måste fästa en särskild uppmärksamhet vid skärgårdskommunernas särförhållanden, speciellt bas- och specialservice, stödjande av näringsliv, trafik och transportservice, samhällsplanering, skärgårdskommunernas ekonomiska ställning och miljöskydd. Det är en jätteviktig fråga.

    Ltl Roger Nordlund, replik

    Fru talman! Det är precis det, särskild uppmärksamhet och det är lätt igen att hålla med det som ltl Aaltonen sade. Men vad innebär det i praktiken? Hur gör man det här? På något vis cementerar det här lagförslaget, om det görs igenom med våld, de som har svårt, de kommer att ha det svårt i fortsättningen och de som har det bra så kommer att ha det bra och t.o.m. ännu bättre. Det tycker jag att är tråkigt och en politik som inte är mitt sätt att se och hur jag skulle utveckla Åland.

    Skulle man ha lagt ner lika mycket ekonomiska resurser och politisk kraft på att utveckla socialpolitiken också för regionerna; för glesbygden och för skärgården, som man har lagt på det här projektet under dessa till 3 1/2 år som har gått hittills så skulle vi ha en helt annan situation än vad vi har idag. Nu har det i praktiken egentligen inte hänt någonting. Nu kommer ytterligare ett antal år gå ut på att man ska försöka organisera någonting som kommer att bli väldigt komplicerat och kanske till och med omöjligt.

    Ltl Carina Aaltonen, replik

    Fru talman! Jag tror att hur vi än gör beträffande skärgården så kommer det att kräva speciallösningar. Det kommer att krävas solidaritet från de kommuner på Åland som har en större skattekraft osv. Men jag tror också att det behövs kreativitet och nya sätt att tänka och arbeta på. Det går inte heller att klamra sig fast och tänka att det var bättre förr. Vi måste hitta nya lösningar för skärgården och jag tror att vi måste göra det tillsammans. Det hjälper inte om vi har en opposition och vi strider mot varandra. Här gäller det nog att försöka både se hur man har gjort på andra ställen, försöka hitta de bästa lösningar, och vara beredda att betala för dem också.

    Ltl Mikael Lindholm

    Fru talman! Föga förvånande är oppositionen inte av samma åsikt som utskottsmajoriteten, ens i social- och miljöutskottet.

    En del av det som vi nämnde i vår reservation har redan framkommit i de tidigare reservanternas uttalanden. Jag tar främst det som rör social- och miljöutskottets betänkande.

    Vi har koncentrerat oss på framförallt det här som landskapsregeringen säger utgående ifrån tillgänglig statistik, att kommunernas utveckling av äldreomsorgen inte motsvarar de av landskapsregeringen fastställda servicemålen och de mål som uppställs i kommande lagstiftning.

    Vi konstaterar att kommunerna i dagsläget har fler platser på ESB och institution än servicemålen vilket betyder att kommunerna framförallt behöver satsa på personal inom hemservicen, vilket inte är lika kapitalkrävande som direkta investeringar.

    Vi har också en klart avvikande åsikt när det gäller att fyra kommuner ger den enskilde bättre möjligheter till service. Vi tror att även fortsättningsvis kommer det att bero på bosättningsort. Större kommuner kommer dessutom på sikt, till följd av centraliseringar, att leda till försämrad närservice.

    Vi anser att bildandet av ett enda kommunernas socialtjänst på Åland kommer att innebära att den överväldigande delen av de problem som lyfts i höranden och remissutlåtanden angående behovet av specialisering, kom- petensförsörjning, jämställdhet och integritetsskydd inom den sociala sek- torn löses utan att kommunerna slås ihop med tvång.

    Vi anser dessutom att lagförslaget saknar de analyser av kostnadsökningar som inte minst den sociala sektorn för med sig då löner och förmåner ska likställas inom de nya kommunerna. Tack, fru talman.

    Ltl Ingrid Johansson, replik

    Talman! Jag vill ställa en fråga till ltl Lindholm. Man säger att KST kommer att lösa frågan om specialisering. Menar då ltl Lindholm, med oppositionen och centern, att det inte behövs någon sorts form av specialisering inom äldreomsorgen som de facto ligger utanför KST?

    Ltl Mikael Lindholm, replik

    Tack, fru talman! Jag menar att det här liggande lagförslaget, som vi nu diskuterar, inte är lösningen på det problemet som ltl Ingrid Johansson tog upp.

    Ltl Ingrid Johansson, replik

    Då vore det klädsamt också om ltl Lindholm kunde presentera den rimliga lösningen.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Pernilla Söderlund, replik

    Tack, talman! Ltl Lindholm menar då att det är nästan felaktigheter i utskottets betänkande och det är flera saker som han inte håller med om? Ändå hade oppositionen möjlighet att till utskottet kalla in flera höranden som kanske skulle ha styrkt ert tyckande och era åsikter, med det valde ni att inte göra. Kan ni resonera lite kring varför ni valde att inte göra det?

    Ltl Mikael Lindholm, replik

    Tack, fru talman! Jag tycker att det framkom av de höranden som vi hade att det allra mesta som de såg fram emot rörde faktiskt kommunernas socialtjänst och det hade mindre att göra med kommunstrukturreformen. Det var den uppfattningen som jag fick vid de höranden som vi hade. Jag tycker att vi hade bra höranden. De framlade sina problem och åsikter på ett bra sätt.

    Ltl Pernilla Söderlund, replik

    Tack, talman! Själv fick jag den uppfattningen att de sade att KST inte löser alla problem, men en del av problemen och det finns många problem kvar att lösa.

    Ni pratade om den enskildes rätt till service och ifrågasatte att det faktiskt sedan blir så då. Service finns ju i många olika former. Ni ifrågasatte mest på hemservicen, tror jag. Annan service fungerar ju ut till randkommuner såsom polis, ambulans, sopbilar och plogbilar mm. Ändå ifrågasätter ni att på hemservicen skulle kunna komma ut till randkommunerna och ge service på obekväm tid.

    Ltl Mikael Lindholm, replik

    Tack, fru talman! Min uppfattning är att ju glesare man bor och desto längre bort ifrån kommuncentrum man bor så desto mindre sannolikt är att man kan få hemservice - om kommunstrukturreformen går igenom. Man kan visa på att man ordnar hemservice dygnet runt i alla kommuner, men det kommer inte att vara så för alla invånare i de nya kommunerna. Det kommer fortsättningsvis att ha betydelse var man bor, annars kommer vi att få en sådan kostnadsspiral för detta även om det inte är investeringar utan det är personalen som det handlar om. Det är min uppfattning.

    Vi har olika uppfattningar och det var vi överens om redan i utskottsförhandlingarna.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Göte Winé, replik

    Tack, talman! Jag börjar med att hålla med ltl Lindholm. Många kommuner har ESB-boenden, man har institutionsvård och man kommer att klara det i många år.

    Det som Lindholm och jag ser lite annorlunda på är hemservicen. Jag är helt övertygad om att det är där som vi behöver utveckla. Jag bor i en kommun där jag själv har jobbat politiskt med äldreomsorgen och jag upplever att vi blir för få för att utveckla hemservicen så som man vill om man ser på hur de större grannarna har klarat av det. Jag känner en utmaning här, vi behöver bli flera för att kunna erbjuda en bättre hemservice. Jag har inte de farhågor som ltl Lindholm, ”nej, de där bor för långt bort, till dem ger vi inte någon hemservice, men de där bor inom en halvtimmes körväg, till dem ger vi hemservice.” Så funkar det inte ltl Lindholm, inte är det så inom hemtjänsten heller, man får hemservice var man än bor på Åland.

    Ltl Mikael Lindholm, replik

    Tack, talman! Ltl Winé och jag har helt samma uppfattning just vad gäller hemservicen, det är där som utvecklingen behöver göras och det är där som det behöver göras insatser. Vi delar inte den uppfattningen att det inte skulle vara beroende av var i kommunen man är bosatt. Man får säkert hemservice, kanske både två och tre gånger per dygn även om man bor perifert. Men kom inte och säg att man har lika stor chans att få hemservice även nattetid om man bor långtifrån där som personalen utgår ifrån jämfört med om man bor centralt. Det tror inte jag.

    Ltl Göte Winé, replik

    Tack, talman! Ltl Lindholm, rätten till hemservice är lagstadgad, den är behovsprövad. Tjänstemännen gör en behovsplan och man köper en hemservice kategorimässigt, vilken nivå man behöver. Det står inte där sedan, ”nej, vi kan lägga dig i kategori tre för att du bor för långt bort”. Det finns inte! Om det är i skärgården kan det i så fall eventuellt gälla färjförbindelser eller någonting sådant, men då brukar man diskutera det och då behöver man eventuellt en plats på ESB-boende.

    Jag upplever och har gjort det länge att när man frågar om hur man kan utveckla hemservicen i vår kommun så har svaret nu varit i ganska många år; ”vi behöver bli flera klienter”. Det är det som behövs, inte att vi behöver bli flera i närregion i vår kommun, och inte att ”de bak i kommunen har vi inte råd med”.

    Ltl Mikael Lindholm, replik

    Tack, talman! Ltl Winé, enligt alla de här demografiska utvecklingskurvorna som finns så löser det sig ju, för det ska ju bli flera som blir äldre och som kommer att vara i behov av hemservice. Om det bara beror på att det är för få klienter så då löser sig den saken per automatik.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Mikael Staffas, replik

    Tack, fru talman! Ltl Lindholm diskuterade sitt anförande om problemen i nutid. Han ansåg att det egentligen inte finns så stora problem i nutid. På något sätt fick jag känslan av att man också förnekar prognoserna som visar på de verkliga problemen som vi står inför, det som den här lagen har stöd för att vi ska klara av bättre, de framtida problemen. Litar ledamoten på de prognoserna som ligger som underlag för den här lagen att vi har ett ökande demografiskt bekymmer? Vi har andra problem inom kommunerna att lösa som vi inte klarar av att lösa med den statusen som vi har idag.

    Ltl Mikael Lindholm, replik

    Tack, talman! Tack för frågan ltl Staffas. Som de allra flesta så tror jag på de prognoser som finns, att vi förhoppningsvis kommer att bli äldre alltså vi lever längre, blir äldre och vi kommer att vara i behov av mera vård, på så vis – ja.

    Däremot är jag väldigt skeptisk. En i min hemkommun sade när det gäller den demografiska utvecklingen; ”om det är så att vi blir tio år yngre om vi går ihop med andra kommuner, ja fint, då ska vi gå samman”. Men vi har problemet kvar oberoende om vi är en kommun, fyra kommuner eller sexton kommuner.

    Ltl Mikael Staffas, replik

    Tänk om tillvaron vore så enkel att vi helt plötsligt skulle bli tio år yngre. Naturligtvis är det inte på det viset. Vi måste skaffa oss bättre verktyg för att klara av den framtid som vi står inför.

    Jag har en annan fråga. Ledamoten nämnde KST, vad är det som är jämförbart mellan KST och liggande lag? Ja, båda är så kallade tvingande lagar. Vad är det som får ledamoten att acceptera KST som en lag men har så svårt att acceptera den här lagen som har samma förutsättningar att berätta om hur vi ska gå vidare och vilka villkoren är?

    Sedan fick jag också känslan av att ledamoten tyckte att tjänstemännen och de som sitter i kommunerna skulle kunna strunta i de lagar som vi har när vi ska producera tjänster åt dem som bor lite längre utanför centrum, att det var någonting som var valbart. (… taltiden slut).

    Ltl Mikael Lindholm, replik

    Tack, talman! Det blev lite mycket på slutet så jag har lite svårt att sortera ut vad som var huvudfrågan egentligen.

    Ltl Staffas menar nu att ja, det är lagstadgat. Det är en vacker tanke att alla ska ha exakt samma rätt oberoende av var du bor. Det är helt klart att när man kommer upp tillräckligt högt i den här trappan vad gäller besök i hemtjänsten så kommer du att bli rekommenderad att flytta till ett ESB-boende eller institution i värsta fall beroende på vad du har för problem. I alla fall kommer det inte att hända mera för att det blir större kommuner, att man får mer jämbördig service. Det kommer fortsättningsvis att bero på var du på bor.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack, fru talman! Tack ltl Lindholm. Jag tycker att centerns ltl Lindholm gör det lite väl lätt för sig i sin argumentation och i sin reservation.

    Tittar vi på de utmaningar som ligger så vill vi alla att den allt mer åldrande befolkningen ska ha minst lika god välfärd, omsorg och omvårdnad som idag. Jag undrar hur ltl Lindholm ser på behovet av investeringar, personalresurser och specialisering etc. kontra denna kommunstruktur. Vad är ltl Lindholms alternativ? Vi kan väl vara överens om att utmaningarna finns oberoende av vilka åsikter vi har i frågan idag. Utmaningarna finns. Vad är då alternativet? Det måste finnas ett alternativ och det skulle vara väldigt viktigt och intressant att höra alternativet. Det är för enkelt bara säga nej.

    Ltl Mikael Lindholm, replik

    Tack, talman! Tack ltl Holmberg. Alternativ och alternativ, det som nu ltl Holmberg hela tiden pratar om och har pratat om sedan vi har börjat här i lagtinget är att den enda lösningen helst är en kommun men i alla fall så få kommuner som möjligt och det skulle lösa alla problem. Tyvärr så delar jag inte ltl Holmbergs uppfattning.

    Sedan när det gäller de ekonomiska utmaningarna, investeringsbehov och sådant, så ser det väldigt olika ut beroende på vilken nuvarande kommun du tittar på.

    Landskapsregeringen servicemål, det är inte där som vi har det stora bekymret just nu. De närmaste tio åren finns inte investeringsbehov i byggnader, utan det finns investeringsbehov i att få mera personal till hemtjänsten.

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack, fru talman! Jag håller inte med centerns ltl Lindholm här heller. Det enda alternativ jag har fått från oppositionen tidigare är skattehöjningar. Det är det reella alternativet som finns till denna kommunstrukturreform.

    När det gäller investeringar så har ÅSUB faktiskt tagit fram en prognostisering som ligger på drygt 90 miljoner bara inom den sociala sektorn. Det är viktigt att vi inte tittar på behovet nu utan vi måste titta 10, 20 och 30 år framåt. Jag tror att ltl Lindholm gör det lite väl lätt för sig genom att säga ”det är ingen fara, vi har det ganska bra idag som det är”. Vi måste titta på framtiden, det är ju för framtiden som vi gör det här som vi håller på med idag. Det är inte för att klara av dagen här.

    Ltl Mikael Lindholm, replik

    Tack, talman! Att göra det lätt för sig, det kan ltl Holmberg tycka att jag gör.

    Faktum kvarstår, när det gäller landskapsregeringen servicemål så de allra flesta kommuner - om inte alla, jag har inte allas statistik framför mig - vårdar i dagsläget sina äldre på en för hög nivå. Det betyder per automatik att det behövs vanliga äldrebostäder, i och för sig handikappanpassade, för dem som blir äldre. Det behövs mera hemservice för de äldre. Dagens ESB-platser som finns ska vara till sådana som verkligen behöver.

    Det som inte har framkommit nu och som är ett bekymmer som vi verkligen ska fundera på det är ju demensutvecklingen i landskapet och där behövs det flera platser.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Igge Holmberg, replik

    Tack, fru talman! Det finns stora skillnader redan nu. Det är ju det vi är ute efter att förändra. Reformen är ju till för att ge medborgarna mera likabehandling inom äldreomsorgen, barnomsorgen och socialomsorgen och för att jämställa den och den hjälp man ska få. Säg åt de ålänningar som sökt rättelse från olika nämnder 10 gånger på raken och som efter lång väntan från förvaltningsdomstolen fått rätt 10 gånger på raken. Och säg åt dem som inte orkat söka sin rätt från förvaltningsdomstolen för att de varit för sjuka. Säg att de inte får det bättre i kommuner med fler tjänstemän och med mera spetskompetens eller i kommuner med större resurser. Det är ju för medborgarna vi gör den här reformen, inte för kommunpolitiker som inte vill ge upp sina positioner.

    Ltl Mikael Lindholm, replik

    Tack, talman! Tack ltl Igge Holmberg. Man ska akta sig hur man uttalar sig för man brukar få tillbaka så mycket.

    Tittar vi på den servicenivå som har varit och där det har funnits mest klagomål inom äldreomsorgen på Åland så inte är det i de små kommunerna som det har framkommit mest klagomål. Klagomål som har framkommit till medierna har nog tyvärr varit från centralorterna.

    Det som händer om denna kommunreform går igenom är att det centraliseras till ett fåtal ställen där all service kommer att administreras ifrån. De som bor längre ifrån kommer att få lägre till service.

    Ltl Igge Holmberg, replik

    Tack, fru talman! Problemen i media inom Mariehamns äldreomsorg har varit personalpolitik, inte omsorgen. Vi har en fruktansvärt bra äldreomsorg i Mariehamn.

    För det andra så tror jag ju mångt och mycket på det andra problemet som jag nämnde i min första replik, dvs. att människor helt enkelt har gett upp. Det är ingen idé att söka efter hjälp av en kommun som inte har råd med det. Därför försöker man en gång, men när man inte får det så ber man inte om att få gå till förvaltningsdomstolen, man ber inte om att få sin rätt. Man vet att det lönar sig inte i en kommun som inte har de resurser som krävs, vilket de nya större kommunerna förhoppningsvis kommer att ha.

    Ltl Mikael Lindholm, replik

    Tack, talman! Okej, ltl Igge Holmberg sade att det rör personalpolitik men samtidigt rör det faktiskt också ekonomi på det viset. Det handlade ju om att det inte fanns resurser för nattpersonal på ett av boendena. I våra små kommuner där det hela tiden sägs att vi bara skyddar våra egna platser, så i de fall som jag refererar till här nu så i vår kommun skulle vi ha sagt ”lös det” och sedan gör vi en tilläggsbudget för att lösa personalbehovet. Att säga att allting blir bättre bara för att det blir större så det köper inte jag.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Mikael Staffas

    Fru talman! Äntligen är ett slitet uttryck, men nu har vi baxat lagen om framtidens eller ska jag säga första steget i utvecklingen av Ålands kommuners anpassning till framtiden.

    Nu kolleger är det viktigt att vi lägger bort kommunpolitikerrollen och ser till helheten. En helhet som består av både stora och små kommuner men framförallt ett samhälle som består av invånare som vi lovar ska vara ett tryggt samhälle, ett samhälle som ska ge lika förutsättningar till kommunal service oavsett om du bor mitt i kommunens centrum eller på en ö ute i vår skärgård.

    Vi är alla medvetna om de förändringar som ett modernt och utvecklande samhälle står inför. Ett Åland som växer befolkningsmässigt och ett Åland som ska fortsätta att leverera goda levnadsmöjligheter som konkurrerar med andra samhällen utanför Åland.

    Vi vet att vi åldras i högre omfattning än tidigare generationer och med det så stiger behoven om en utvecklad service. Att därför fortsätta som tidigare och envist hävda att vi har det så bra nu att vi inte behöver göra förändringar är inte trovärdigt.

    När förändringar behöver göras måste man komma fram med förslag som verkligen leder till förändring och inte fortsätta hävda att det ordnar sig nog.

    Åland och andra samhällen i närområdena får dagligen ta del av vetskapen om konjunktursvängningen som står för dörren och vi måste anpassa vårt samhälle och strukturen till förändringen. Vi är valda att ge ålänningar de bästa förutsättningar vi kan och då ska vi inte tänka vi och dem. Vi alla vet att vissa områden har bättre förutsättningar än andra och vissa saker kan vi inte påverka men med kommunreformen kan vi ge invånarna mera likvärdiga förhållande. Visst kommer det att framkomma överraskningar men så sker när stora strukturförändringar genomförs.

    Vi bygger nu broar in i framtiden med anpassning och skapande av nya verktyg och möjligheter. Alla våra invånare ska känna att det finns en kommunal service för dem när de behöver det. Inte som det sker idag att invånare blir uppmanade att söka sig till en annan kommun för att få den service som lagar ålägger kommunerna.

    Behovet av en ny kommunstruktur har utretts för vår gemensamma framtid, det har fler och fler fått insikt i. Den lag som vi nu får presenterad ska skapa förutsättningar att möta de förändringar som sker mot den prognostiserade utvecklingen. Vi gör Åland redo för framtiden och väntar inte på att släcka eventuella kommande bränder.

    Fru talman! Indelningen i fyra kommuner har gjorts för att skapa förhållandevis jämnbördiga kommuner, bortsett från Skärgårdskommunen. Detta är den första fasen i något som vi liberaler strävar till att bli en faståländsk kommun och en skärgårdskommun.

    Eftersom skärgårdskommunen fortsättningsvis kommer att ha större utmaningar än övriga kommuner så blir den en egen enhet med egna problemlösningar. Däri ligger bland annat en utveckling av trafiken som alltid är aktuell.

    Ett led i att samordna trafiken internt och externt för skärgården är mycket viktigt, där den nu omtalade tunneln kommer att vara ett viktigt incitament då mer trafik säkert kommer att ledas över Föglö för att möta upp den interna trafiken inom skärgårdskommunen. Till detta önskar vi en bred politisk enighet så att skärgården och dess invånare kommer att vara trygga i de planer som tas fram för den nya skärgårdskommunen. Med en parlamentarisk enighet i trafikfrågan från början skapas en stabilare grund.

    Identiteten för oss ålänningar är alltid viktig och det ska inte den nya kommunen förändra. Fast vi rekommenderar att den nya kommunen får ett nytt namn bör de gamla ortsnamnen fortsättningsvis användas benämning på i eventuella sockenråd, kommundelsnämnder, kommittéer och varför inte i postadresserna.

    Viktigt i förändringsprocessen är att hålla personalen informerad i god tid och alla kollektivavtal ska gälla till kollektivavtalsperioden slut.

    Genom den föreslagna ändringen om ett sista datum för när samgångsavtalet ska godkännas ökar kommunens eget ansvar att komma överens och godkänna i så god tid att kommunerna kan gå samman senast den 1 januari 2022.

    Kommunindelningsutredarnas uppgifter har också debatterats. Deras uppgift är att ta fram ett beslutsunderlag, ett underlag som ska identifiera de problem som behöver lösas för att ge den nya kommunen bäst förutsättningar över tid att serva våra kommuninvånare.

    Den liberala lagtingsgruppen står bakom betänkandet och lagförslaget.

    Ltl Roger Nordlund, replik

    Fru talman! Det här är ett stort politiskt projekt. Kan ltl Staffas berätta för mig på vilket sätt det liberala partiet gick ut inför valet för lite över tre år sedan och berättade för sina väljare på landsbygden och skärgården vad resultatet skulle bli om liberalerna kommer med i regeringen under den kommande perioden? Jag upplever att det finns en enorm stor besvikelse ute på landsbygden och i skärgården på det liberala partiet på den totala avsaknaden av regionalpolitik. Man har helt gått in för den centralistiska linjen som andra partier företräder. Jag tror att den besvikelsen kommer att ge sig i uttryck om ett år ungefär. Jag skulle gärna höra ltl Staffas berätta på vilket sätt man berättade för sina kommande väljare hur det skulle bli.

    Ltl Mikael Staffas, replik

    Tack för frågan. Nu blir det väldigt lätt att gå in i facit och läsa våra partiprogram och valprogram som vi hade till det senaste valet. Det blir lite svårt att kunna redogöra exakt för vad som fanns där.

    Vi berättade att vi ville se en förändring. Vi visste inte hur förändringen skulle bli eftersom samtliga var övertygade om att vi inte skulle få egen majoritet och därför kunde vi inte vara säkra på hur förändringen skulle bli. Det är, som säkert ltl Nordlund känner till, en förhandling mellan regeringspartierna som utmynnar i ett lagförslag och där är vi idag.

    Ltl Roger Nordlund, replik

    Fru talman! Jag har gjort mig besväret att gå igenom liberalernas material inför valet. I det valprogram som man gick ut med till sina väljare och till ålänningarna finns de facto inte ett ord om sammanslagning av kommunerna. Nu kör man igenom med tvångslagstiftning, det ska bli fyra kommuner på Åland. Kan ltl Staffas förstå att väljare, ålänningar och människor känner sig svikna och besvikna på politikerna? Vad är det för vits att rösta på ett parti som man tror att står för en aktiv och genuin regionalpolitik när man istället förverkligar en centralistisk politik?

    En avslutande fråga, fru talman, ni sade att det här var det första steget för liberalerna, det ska bli en landsbygdskommun. Ska Mariehamn också ingå i den landsbygdskommunen sedan eller ska det bli tre kommuner på Åland enligt liberalerna?

    Ltl Mikael Staffas, replik

    Jag börjar med den andra frågan, vilken jag var väldigt tydlig med, det ska bli en faståländsk kommun och en skärgårdskommun. Det är helt tydligt att Mariehamn, norra och södra kommun ska gå ihop till en, medan skärgårdskommunerna fortsättningsvis ska vara en egen på grund av de utmaningar och bekymmer som den geografiskt rätt utbredda kommunen står inför. Därför fortsätter vi på det viset.

    Vi strävar till, i samarbete med framtida regeringar, att få ihop det till en kommun på fasta Åland.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Talman! Det är väldigt intressant att liberalerna nu talar för en likriktad centralisering, att målsättningen för liberalerna, som tidigare har varit så starka både på landsbygden och i skärgården, nu med alla tillbudsstående medel vill centralisera. Man vill alltså ha två kommuner på Åland. Den ena är fasta Åland, om jag förstår saken rätt, och den andra är skärgården. Jag tycker ändå att det är bra att man kommer med ett förtydligande och talar om vad man vill. Vi ska se till att det budskapet verkligen blir klargjort för alla ålänningar.

    Det som förvånar mig lite är tvånget som liberalerna nu har gått in för, en tvångssammanslagning. Strider inte det mot grundideologin hos liberalerna, dvs. att det ska finnas frihet, individens rättigheter och att tänka själv? Eller är det en liten elit som styr tänkandet för resten av liberalerna?

    Ltl Mikael Staffas, replik

    Tack, talman! Vi försöker skapa bättre förutsättningar för områden på Åland att överleva jämfört med de strukturer som vi har idag. Det är att vara progressiv att göra förändringar och det är någonting som vi står för dagligdags. Vi liberaler har en vilja att förändra och förbättra. Vi har inte ett måtto att vi ska stå på stället och stampa och inte göra några förändringar. Till den delen är det klart givet.

    Vad gäller centraliseringen, om vi riktigt rådfrågar oss själva, hur mycket springer var och en av oss till kommunkanslien, hur väsentlig del är det? Hur mycket större behov har vi inte av att ha nära till vård och ha den säkrad? För det är inte säkert att vi kan fortsätta ha det som vi har idag.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Talman! Om det finns en osäkerhet i den serviceproduktion som kommunerna idag ger så är det ju anmärkningsvärt i så fall att liberalerna, som innehar lantrådsplatsen, inte har vi tagit mått och steg under de tre år som man har suttit vid makten. Om man anser att ålänningarna har farit illa, vilket man ju indikerar härifrån talarstolen, att det finns orättvisor som gör att ålänningarna far illa, den lilla människan, och att man ingenting har gjort på tre år, så då tycker jag att det också estimerar en förklaring från ledamoten.

    Ltl Mikael Staffas, replik

    Vtm Thörnroos pratade om hur det ser ut idag. Den här lagen är till för att vi ska skapa bättre förutsättningar för framtiden. Det är i framtiden som problemen kommer att finnas om vi ingenting gör.

    Det är egentligen meningslöst att svara eftersom vicetalmannen lämnar salen.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Vtm Veronica Thörnroos

    Tack, talman! Har ni någon gång suttit vid sidan om när ett litet barn eller kanske ett större barn försöker pussla? Det är ganska intressant att följa med hur de beter sig. Bitarna kanske inte är så många, ramen finns där och man kanske får några bitar på plats och så är det en kvar och den får man inte dit. De flesta små barn försöker i alla fall på olika sätt att få biten att passa. Passar den inte så kan man ju se att vissa barn tar till våld till slut. Man klämmer helt enkelt ner pusselbiten. Resultatet av ett sådant agerande hos ett barn går naturligtvis att korrigera. Men resultatet som man ser framför sig är ett pussel som är ojämnt, saknar struktur och där man inte kan se en fungerande helhet.

    Jag gör en koppling till landskapsregeringens agerande vad gäller tvångssammanslagning av kommuner. Landskapsregeringen ritar upp en karta med några bitar i sitt pussel. De bitarna ska rymmas inom den ram som finns. Att sedan vissa bitar inte passar in, till exempel kommunernas socialtjänst, att skärgårdstrafiken skapar förutsättningar för att kunna skapa en fungerande helhet mellan skärgårdskommunerna, väsentliga delar, så de lämnar man helt bort. De har så att säga ingen betydelse.

    I lagförslaget som man presenterar var man inledningsvis väldigt tydlig med att det här skapar ett ekonomiskt utrymme, men det saknas fullständigt i det lagförslag som ligger på bordet.

    I utskottets betänkande talar man sig varm för personalen. Men tittar man lite närmare på de kommunalt anställda så vill jag här och nu höja ett varnande finger. Både i lagförslaget och i betänkandet skriver man att de anställda ska gå över som ”gamla arbetstagare”. Det är helt korrekt. Men det avtalet som de har då gäller bara till kollektivavtalsperioden går ut. Den nuvarande kollektivavtalsperioden är från 1 mars 2018 till 30 april 2020, alltså en tvåårsperiod. Det är vanligt och brukligt, tvååriga avtal.

    Det betyder att år 2022 har alla anställda inget skydd längre. Det finns ingenting som säger att de får finnas kvar i organisationen eftersom anställningsavtalet är kopplat till ett tidigare gällande kollektivavtal. Det är någonting som man uppenbarligen har förbisett åtminstone från socialdemokraterna och det förvånar mig något.

    Det som också förvånar mig är de skrivningar som jag lyfte upp tidigare här och som har att göra med utredarnas uppgifter. ”Utredarnas uppgift är att ta fram beslutsunderlag för sammanslagning av kommunerna i enlighet med landskapsregeringens förslag till ändring av kommunindelning på Åland.” Det intressanta är att utredarna vid flera tillfällen i massmedia har förklarat att de inte lyder under landskapsregeringen. De har ett uppdrag och kan också föreslå andra ändringar än det som landskapsregeringen har föreslagit. Här finns nu ett motsatsförhållande, för om det är möjligt så borde vi inte kunna ta den här lagen före utredarna har presenterat sitt förslag. Är det så att det är landskapsregeringens förslag som gäller, då är det väl ganska onödigt att sätta tid och pengar på en utredning som man ändå inte kommer att fästa någon som helst uppmärksamhet vid.

    Vidare funderar vi inom centerpartiet mycket kring kommunernas socialtjänst, den samlade socialtjänsten, som redan borde ha varit ikraft.

    De av er som bevistade Ålands Framtids seminarium här i veckan om utsatta barn vet att t.ex. Rädda Barnen, som är en väldigt respekterad organisation, är besvikna över att kommunernas socialtjänst inte finns på plats ännu och de är inte de enda.

    I tidigare diskussioner här med social- och miljöutskottets ordförande Carina Aaltonen så frågade jag vad det är som gäller nu. Är det ett KST eller flera KST som gäller? Hon sade sig då inte känna till de skrivningar som finns i lagförslag nr 22/2016-2017 där landskapsregeringen skriver: ”Landskapsregeringen föreslår att landskapslagen om en kommunal samordnad socialtjänst ändras så att tidpunkten för kommunerna att själva välja samarbetsmodell för en samordnad socialtjänst skjuts fram ett par år.”  Notera, den skjuts fram ett par år! Det är många barn som hinner fara illa på den tiden när resurserna inte finns.

    ”Genom förslaget skapas möjligheter att koordinera framväxten med de nya kommunerna inom ramen för kommunstrukturreformen med samordning av den kommunala socialtjänsten”. Vad landskapsregeringen här säger, och det vet jag också att den ansvarig på moderata ministern har fört fram, är att de gärna ser ett KST som följer de nya kommungränserna. Om liberalerna får som de vill, betyder det då att vi har ett KST i skärgården och sedan har vi ett KST på resten av Åland i framtiden? Jag är inte riktigt säker på att det är riktigt förnuftigt.

    Att tvinga samman kommunerna med en lagstiftning som uppenbarligen uppvisar brister, där det finns frågetecken och där tjänstemännen i kommunerna kan komma att ställas mot en lagstiftning - om den vinner laga kraft - är ett förfaringssätt som vi från centerns sida inte kan stöda.

    Vi har en from förhoppning att detta ska få bli en valfråga oktober 2019 så att ålänningarna verkligen får säga sitt. Vill man tvingas till ett samarbete eller vill man välja själv? Landskapsregeringen vill tvinga. Vi inom centerpartiet vill att kommunerna själva får bestämma och vi vill att de får välja.

    Lemland och Lumparland har ju ett välutvecklat samarbete har jag förstått och det var inte speciellt länge sedan de äskade från landskapsregeringen att de skulle få stöd för att kanske gå vidare till ett samgående. Men man fick back på den frågan för den passade inte in i den ramen och de pusselbitar som landskapsregeringen har lagt och ritat upp. Det är lite sorgligt, tycker jag.

    Dagens nyheter säger att över hälften av getaborna gärna skulle sig ett samgående med Finström. Jag är inte helt uppdaterad här men någon från regeringspartierna kan säkert informera mig om man har fått ett positivt från landskapsregeringen och jobbar vidare med det.

    Jag är den första idag att beklaga att vår gruppledare Harry Jansson inte finns på plats. Jag hoppas att han också vid tillfälle ska ha möjlighet att framföra sina synpunkter speciellt kring lagförslaget. Tack.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Fru talman! Jag blev lite konfunderad över vtm Thörnroos anförande när det gäller pussel. Som jag har förstått det så delar landskapsregeringen ut 16 pusselbitar som ska passa i 4 pussel och alla bitar ska passa. Om jag har förstått centern rätt så vill de dela ut 16 pusselbitar till 16 kommuner, det blir 256 pusselbitar för 16 pussel eller ännu fler pussel. Hur går det här ihop? Det blir jättemånga pusselbitar där ingen passar ihop med en annan.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Jag noterar att den åsnebrygga jag försökte använda mig av uppenbarligen inte var till fyllerist för att ltl Carlsson riktigt ska kunna anamma mitt tankesätt där.

    Jag försökte säga att jag inte tror att man med våld ska försöka skapa en reform som rör kommunstrukturen på Åland. För det är väldigt sällan som folk vill arbeta under tvångsliknande omständigheter. Det är inte så i vår värld här. I en demokratisk värld har du möjlighet att vara med och påverka.

    Som läget ser ut idag så är det 17 ledamöter i Ålands lagting som stöder det här lagförslaget och 11 av dem bor i Mariehamn, en kommun som överhuvudtaget inte påverkas av den här reformen. Jag känner lite betänkligheter kring det också faktiskt.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Fru talman! Att börja använda retorik och använda ordet våld, det förstår jag inte alls. Ingen här har väl förespråkat våld? Det är någonting helt annat.

    Vtm Thörnroos tog upp att centerledamöter från Mariehamn också på något sätt skulle stöda reformen, det förstår jag inte. Jag antar att vtm Thörnroos också räknade upp centerledamöter i Mariehamn, för de finns också och de tycker på ett annat sätt. Jag förstår inte den där retoriken.

    Vi får återigen inget svar på hur centerns pussel ser ut. Jag försökte beskriva centers pussel. Det är 16 kommuner och alla 16 ska frivilligt få bestämma hur deras pusselbit ska se ut. 16 gånger 16 blir 256, i ett pussel som inte någon vet hur det ska se ut.

    Det går inte med frivillighet, det vet vi redan. Vi har ju sett det i flera processer. Vi måste ta till det demokratiska instrumentet och i demokratisk ordning fatta beslut. (… taltiden slut).

     Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Tack, talman! Centern motsätter sig inte kommunsammanslagningar. För mig personligen - jag är inte aktiv kommunpolitiker - får det finnas 1, 5, 7 eller 16 kommuner på Åland. För mig är det inte antalet som är det väsentliga. För mig är respekten för den kommunala självstyrelse det väsentliga. Det gör att kommuninvånarna själva och de förtroendevalda i kommunen vet vad som är bäst för den egna kommunen. Tittar man några år tillbaka och framåt så kan man se att det finns ett starkt utvecklat kommunalt samarbete. På sikt kommer vi att ha färre kommuner, men i så fall har det skett på frivillig väg.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack, fru talman! Det är ganska oroväckande att vi kan följa med liknande retorik, som vi just hörde från vtm Veronica Thörnroos, som t.ex. i det senaste valet här under dagarna i USA, kampanjen av Trump men också av SD i Sverige.

    Ledaren för det största oppositionspartiet här tar till sig propaganda, fake news eller så kallad skrämseltaktik. Att på det här sättet skrämma upp personalen ute i kommunerna och påstå att man inte har ett skydd, det är för mig direkt frågan om fake news.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Tack, talman! Läser man i lagförslaget och också kommentarer som finns i utskottets betänkande så är det gällande lagstiftning som ligger till grund. Det betyder att arbetstagaren övergår som gammal arbetstagare med de förmåner som finns i gällande kollektivavtal. När kollektivavtalsperioden går ut så är det annat som gäller. Det finns ett undantag i det här som kom in i ett senare skede och det gäller för kommundirektörerna som garanteras ett tvåårigt anställningsavtal åtminstone. Jag vet inte riktigt vad det finns för felaktig information i det här, men rätta mig gärna. Tala om var i lagstiftningen jag kan finna stöd för det som ltl Sara Kemetter sade? Jag vet vad det står om kollektivavtalen.

    Ltl Sara Kemetter, replik

    Tack, fru talman! Ledamöterna här vet ju att under den period som jag har suttit som politiker så har haft ett nätverk med facket och även jag själv har jag varit fackligt aktivt före jag ställde upp i valet. När det gäller tjänstemannatryggheten och anställningstryggheten så den försvinner inte. Centerns ledare måste nog gå tillbaka till facket och börja diskutera med dem och inte lyfta fram sådan här skrämselpropaganda och fake news i Ålands lagting.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Jag noterade att ltl Sara Kemetter inte kan tala om var någonstans i lagstiftningen som hon har stöd för sitt uttalande. För det första finns det i lagförslaget, och för det andra finns det också en kort skrivning om det i betänkandet där man noterar om personalens ställning. ”Den nya kommunen får inte ensidigt sänka lönerna eller ändra arbetstider eller andra anställningsvillkor som avtalats och den nya kommunen är skyldig att iaktta gällande kollektivavtal till kollektivavtalsperiodens slut”. Jag tycker att det är ganska klart faktiskt.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Johan Ehn, replik

    Fru talman! Har man inte några andra vägar att gå så tar man till skrämsel.

    Det är en viss skillnad i fackliga förhandlingar om man byter avtal eller om man har samma avtal som tidigare. I det här fallet är det samma avtalsparter som tecknar avtal, både före och efter att den här kommunreformen är gjord, eftersom det är den kommunala avtalsdelegationen som tecknar avtal.

    När det sedan gäller lagstiftning så antyder vtm Thörnroos att man ska ha möjlighet att välja vilken lag man vill följa eller inte så skulle jag vilja ha ett litet förtydligande. Vilken annan lagstiftning anser vtm Thörnroos att man ska ha möjlighet att välja om man vill följa eller inte? Gäller det hastighetsbegränsningar för oss som sitter här? Gäller det misshandel? Eller kanske det gäller rent ut sagt ”tvånget” att ordna grundskola?

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Tack, talman! Jag tror att ltl Johan Ehn och jag och talar lite om varandra här.

    Det som jag refererade till främst är de förändringar som utskottet nu har gjort, dvs. att medlingsförfarande är borta. Även det som massmedia har lyft upp, och som också ltl Axel Jonsson på ett föredömligt sätt redogjorde för, att det finns en risk att kommuner där kommundirektörerna sitter på fullmäktiges förtroende, som t.ex. i Brändö, och där kommuninvånarna klart och tydligt har sagt till sina förtroendevalda att de kommer inte att acceptera det här. De har sagt att de inte kommer att gå med i den nya kommunen. Det medför att det blir en svår situation för tjänstemännen som berörs av det här. Kom gärna med ett förtydligande på hur ni från utskottetser på det.

    Ltl Johan Ehn, replik

    Vad utskottet anser framgår väldigt tydligt av vårt betänkande.

    Jag återupprepar min fråga. Vtm Thörnroos, vicetalman i parlamentet som stiftar lagar, vilka lagar ska vara möjliga att välja att inte följa? Gäller det hastighetsbegränsningar? Gäller det misshandel? Gäller det ”tvånget” att ordna grundskola, äldreomsorg, barnomsorg och fritidsverksamhet osv.? Det är ett märkligt sätt att vi i lagtinget står och försöker rättfärdiga att man inte skulle följa lag. Det är faktiskt inte, enligt mig, ett värdigt beteende ur lagtingets synvinkel.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Tack, talman! Jag har inte försökt säga att någon inte ska följa lagen. Däremot har jag försökt säga att som den här lagstiftningen nu är utformad så kommer vissa ledande tjänstemän i kommuner, där det finns ett starkt motstånd mot tvångssammanslagning, att finna sig i en brydd situation. Eftersom de å ena sidan har en lag de borde följa, naturligtvis, och å andra sidan har man ett fullmäktige, deras arbetsgivare, som säger någonting annat. Det vilar på en folkomröstning som säger att ”vi vill inte sammanslås med andra”. Det finns några sådana kommuner. Det är så som jag har uppfattat det. Det ska bli intressant att se hur laggranskningen tar sig till den här biten. Jag tror att det blir lärorikt för flera av oss här.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack, fru talman! Tack vtm Thörnroos. Jag tycker att centern och vtm Thörnroos sätter en ny men väldigt trist nivå på lagtingsdebatten genom att använda ordet ”våld”. Det är en retorik som växer i världen runt om oss dagligen. Låt oss hoppas att den aldrig får slå rot här hos oss. Jag tycker att det var ett lågvattenmärke.

    Jag vill också ge en liten passning gällande pusslandet. Jag ser framför mig ett litet barn som sitter vid ett bord med en blåvitrödrandig tröja på sig och pusslar för fulla muggar och bakom kommer ett annat barn med en grön tröja och precis när pusslet är färdigt, när den 16:e pusselbiten ska läggas på plats, så daskar barnet med grön tröja handen i bordet och pusselbitarna flyger.

    Jag tror att innerst inne finns det en liten kliade känsla av irritation över att inte få vara med och bestämma och styra samhällsutvecklingen på Åland. Det är det som är problemet för vtm Thörnroos.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Jag väljer att inte kommentera det sista.

    Jag säger det jag har försökt säga. Jag är orolig för personalens ställning. Jag vet att den här reformen har delat Åland i olika läger och det är också ytterst olyckligt. Jag ser fram emot att få slutresultatet sedan efter att det har varit på laggranskning. Det är det enda jag kan kommentera till ltl John Holmbergs tidigare replik.

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack, fru talman! Jag går vidare. Jag har många gånger i olika i debatter i ämnet och även idag ställt frågan till oppositionen och centern. Vad är alternativet till en kommunreform? Då har jag många gånger fått höra ordet skattehöjning och jag har fått höra ordet frivillighet. Vi vet alla hur frivillighet fungerar, speciellt på norra Åland. Vi vet att det finns partier som är beredda att satsa pengar från partikassan genom att göra utskick och tidningsannonser för att, om inte för annat, bromsa en frivillighet. Jag ställer frågan även idag till vtm Thörnroos. Vad är alternativet till det som vi debatterar idag?

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Tack, talman! Jag hoppas att vi kunde vara ense om att det här inte på något vis blir ekonomiskt billigare. Det finns inte några analyser som visar det, utan på sikt kan det medföra vissa inbesparingar och kanske skattesänkningar.

    Jag skulle vilja lyfta fram det som Mikael Lindholm skriver i sin reservation, vilket har varit vårt förstahandsval för att komma emot de utmaningar som finns. Man skriver: ”Vi anser att bildande av ett enda kommunernas socialtjänst på Åland kommer att innebära att den överväldigande delen av de problem som lyfts i höranden och i remissutlåtanden angående behovet av specialisering, kompetensförsörjning, jämställdhet och integrationsskydd inom den sociala sektorn löses utan att kommunerna slås samman med tvång.” Detta har varit vårt förstahandsval när det gäller hur man tar sig vidare.

    Sedan tror vi också på att det kommer att bli färre kommuner, men vi vill inte göra (… taltiden slut).

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Ingrid Johansson, replik

    Talman! Jag tycker att diskussionen om KST är lite sorglig. Så som jag har förstått historien så fanns det ett förslag om ett KST för Åland men centerpartiet ville att det skulle finnas möjligheter till frivilligt arbete där man också kunde möjliggöra för kommunerna - om alla var överens om det - att ha flera KST.

    Nu hörde vi här vicetalmannen säga att det är förkastligt med flera KST fastän partiet själv förde in den möjligheten under den förra mandatperioden. Jag skulle vilja ha en analys om det här. När har centern bytt linje, att det var viktigt att så snart som möjligt med tvång föra in ett KST? För så vitt jag vet så var det centern som ville ha möjligheter till flera KST och också att det skulle vara frivilligt.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Därom kan jag ge besked, om frun som vill, ty jag var med.

    Inledningsvis under den förra regeringsperioden så förespråkade centern att det skulle finnas flera KST-områden. Det är ingen nyhet. Det gjorde vi absolut.

    Men under resans gång och i dialog med de regeringspartier som vi hade då så enades vi om att det måste bli ett KST. Orsaken till att vi gjorde det berodde dels på de problem som vi såg, speciellt inom de riktigt smala sociala områdena och därför gick vi helt enkelt in för det. Vi valde i det här fallet att sätta de allra svagaste, de mest utsatta, i fokus. Det är ett val som jag inte ångrar idag. Jag tycker att det var rätt. Under resans gång fick vi också en allt större acceptans kring just de här frågorna.

    Ltl Ingrid Johansson, replik

    Det låter ju för mig mycket, mycket märkligt eftersom den lagstiftning som förra landskapsregeringen tog innehåller möjligheter att samordna KST i flera olika områden om alla 16 kommuner kommer överens om det. Nu sade vicetalmannen att alla var överens om att ett KST var det enda rätta. Det naturliga skulle då ha varit att man hade fastställts så i lag. Varför är annars den här lagstiftningen skriven på det sättet? Det är ju någonting som inte stämmer i vicetalmannens historieskrivning.

    Jag vill också påpeka att det finns ingen landskapsregering som har hindrat kommunerna från att fastställa KST, fast för två år sedan. Ingen landskapsregering har hindrat det!

    Centern lyckades ju bra här från centralt håll att hjälpa till att den frivilliga sammanslagningen mellan Finström, Geta och Sund inte blev av. Då kanske man på samma sätt kan hjälpa till med att stöda att ett KST kommer på plats så snart som möjligt.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Bästa ltl Ingrid Johansson, menar ni faktiskt att det utskick som centern i Sund skickade ut, där man skrev ”Sundsbo vill du bli finströmare? ” att det var detta som stjälpte hela den processen? Det var nog väldigt, väldigt svagt riggat från början, det kan jag säga.

    Att sedan andra oppositionspartier också valde att via massmedia föra fram sin politiska åsikt, det kan jag inte tycka att är fel. Regeringspartierna gjorde ju också ett utskick, inte i regeringens namn utan med de tre partierna tillsammans.

    Jag skulle nog vara lite försiktig om jag var ltl Ingrid Johansson att komma med kritik.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Göte Winé, replik

    Tack, talman! Jag tänkte först lite prata om det här pusslet men det blev så känsligt för man gav tillbaka så jag tror att jag låter bli. Däremot får väl alla kommuner vara med i landskapsregeringens pussel. Men i centerns politik så får man bara vara med om man är tillräckligt populär.

    Jag begärde replik angående KST.

    För övrigt kanske vi någon gång borde ta en diskussion om historiebeskrivningen som vtm Thörnroos tog upp i sitt förra replikskifte.

    Som jag ser det så är KST just nu kommunernas ansvar. Man valde att skjuta upp den här tiden eftersom kommunerna ville det. Jag var själv med på mötet i Kyrkby högstadieskola där man begärde mera tid av landskapsregeringen så att man skulle komma till ett resultat. Landskapsregeringen lyssnade på kommunerna. Men nu får man kritik för att man lyssnade på kommunerna och att de skulle få agera.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Mikael Staffas, replik

    Tack, fru talman! I inledningen av sitt anförande så marginaliserade vicetalmannen utredarna som ska göra ett arbete för att hjälpa de nya kommunerna att lösa de problem som eventuellt finns och säkerligen finns.

    Som ni alla känner till så finns det ett problem med skärgårdstrafiken och hur man ska lösa den interna trafiken. Där har de en roll att göra, för då ska de sitta och prata med varandra. Jag tycker att det är lite beklagligt när man förringar och säger att det där är ingenting som regeringen ska lyssna på. Jag vet inte varför man tar ett sådant ord i sin mun?

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Talman! Jag försökte påvisa att det finns en diskrepans mellan det som lagtinget nu skriver i sitt betänkande och det som utredarna själva har sagt i massmedia. I massmedia har utredarna sagt att de kommer att arbeta förutsättningslöst för att se över den åländska kommunkartan och vad de bedömer vara den bästa lösningen oberoende av vad landskapsregeringen tycker. De har sagt att deras mandat är fritt, det kan överensstämma med det som landskapsregeringen har sagt, men de kan också komma fram till ett annat slutresultat. I betänkandet här står det att utredarna ska arbeta utgående ifrån den modellen som landskapsregeringen har aviserat. Det är där som jag menar att det finns en diskrepans.

    Ltl Mikael Staffas, replik

    Tack, fru talman! Jag tror att vi alla också känner till begreppet om man verkligen ska lita på allt som står i tidningen. Jag tycker att det är bättre att man litar på den dialogen som fördes dels i utskottet och dels också mellan utredarna och regeringen, vad deras uppdrag egentligen var och där kan vi fortsätta att diskutera.

    Jag vill gå tillbaka till alternativet till kommunreformen. Det har genomgående saknas alternativ. Det enda som oppositionen säger, och nu också från talarstolen, är att det ska ske genom frivillighet. Vi har haft ett system där man under långa tider har haft möjlighet att göra det på frivillig basis, men vi har inte gjort det. Vissa kommuner har begärt att få mer pengar och mjölkat ut det. Vad sker om vi fortsätter och får kriskommuner? Det är ju det som är risken och dit vill vi väl inte. (… taltiden slut).

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Tack, talman! Ltl Staffas hänvisade till diskussioner som har varit mellan utredarna och regeringspartierna. Jag har inte tagit del av några sådana diskussioner. Det sätt som jag kan följa den här processen från oppositionsbänken är ju via massmedia. Jag får ju utgå ifrån att massmedia analyserar och skriver vad som är korrekt. Är det så att det är felaktigt så bör ju regeringspartierna korrigera det.

    Vad sedan gäller att ingenting skulle ha hänt så det tycker jag inte stämmer. Tittar man tillbaka 10-15 år och tittar var vi står idag så har det kommunala samarbetet utvecklats på väldigt många olika områden, inom den sociala sektorn och inom bygg osv. Jag tror att man sakta men säkert kommer att få kommunsammanslagningar. Men det som är problemet med demokrati är att demokratiska processer tar tid.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Talman! Vicetalmannen tog upp KST i sitt anförande här och funderade över det lite och antalet kommuner, 16 kommuner, 4 kommuner eller, som det förvarnades om i vårt gruppanförande att vi hade som mål, 2 kommuner. I 16 kommuner ska det vara 16 avtal med KST. I 4 kommunerna blir det fyra avtal. I 2 kommuner då är det bara två kvar. Det är ganska mycket arbete med alla dessa avtal. Allting blir mycket smidigare. Beroende på kommunens storlek och styrka så har man olika möjligheter till att sköta det sociala, för det hänger faktiskt ihop med storleken, styrkan och vilka muskler en kommun har.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Tack, talman! Det är säkert så som ltl Torsten Sundblom sade, ledamoten har ju en lång erfarenhet av det kommunala arbetet. Visst är det så att storlek och styrka spelar in, men man kan ändå inte sätta ett likhetstecken med att ju större organisation det är desto effektivare blir den. Det kan man inte göra.

    Sedan ska vi inte sticka under stol med att det har funnits problem speciellt inom barnskyddet där man t.ex. i en liten kommun kanske har ett fall vart femte eller sjunde år. Det är klart att det är en spetskomptens som tjänstemannen borde ha och den har han eller hon inte. Det är ju därför som vi har varit en stark förespråkare av ett KST i första hand.

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Talman! Med ett KST i två kommuner, en faståländsk kommun och en skärgårdskommun, så då behöver man inte ha ett kommunalförbund utan då kan till och med skärgårdskommunen köpa upp det här av den större kommunen som har muskler att sköta det själv. Det här ser jag framför mig.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Talman! Vi ser inte den framtida kommunstrukturkartan på samma vis, ltl Torsten Sundblom och jag.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Tony Wikström, replik

    Tack, fru talman! Jag reagerade på någonting som vtm Thörnroos sade i sitt anförande, närmare bestämt att man har tänkt göra den här frågan till en valfråga, märk väl, efter att den har blivit klubbad och efter att den har passerat en lagkontroll och fått grönt ljus från alla instanser. Innebär det att centern ämnar skapa blockpolitik på Åland? Vi har ett regeringsblock här med moderater, socialdemokrater och liberaler som har sagt att vi kommer inte att avvika från den här åsikten. Vi darrar inte på manschetten i valrörelsen. Har centern tänkt så långt på hur nästan regering ska se ut? Med Ålands Framtid och Obunden samling och kanske med Åländsk Demokrati i regeringssamarbetet eller hur kommer det att se ut?

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Tack, talman! Åländsk center har en lång tradition och erfarenhet av att samverka och regera med många olika partier. Vi har samverkat med liberalerna, moderaterna och socialdemokraterna.

    Jag tycker att vi ska börja med att ha val först och sedan ska vi vinna valet. Efter det kan vi börja diskutera kring regeringssamarbetet. Min personliga uppfattning är att när man efter valet sätter sig ner runt ett regeringsbord och resonerar så är det två saker som är viktiga. För det första, man börjar från rent bord, och för det andra, man skapar inte medvetet konflikter som sätter regeringskumpanerna i en dålig ställning. Man söker kompromisser eller man lägger det på ”hold”. Det är de alternativen som jag ser att finns här och nu.

    Ltl Tony Wikström, replik

    Tack, fru talman! Jag förstår att centern gärna vill ge den bilden inför väljarna. Vi övriga tycker nog att man bör ha en ganska öppen och glasklar kommunikation om vad man vill och var man står i den här frågan. Det råder inget tvivel om var regeringsblocket står. Jag undrar lite grann med vem centern ska regera med i så fall?

    Jag oroar mig över ifrågasättande i fall man bör följa den här lagen eller inte. Det är närmast en normalisering av en ganska extrem åsikt och politik vilket vi ser ganska mycket av i vår omvärld och det oroar mig. Samtidigt legitimerar man sådana här åsikter både ute på kommunfältet, bland folk och man lyfter upp det i media osv. Är det inte bra att man värnar de demokratiska värderingarna och ärar den här salen som vi sitter i?

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Talman! Det var kanske inte helt lätt att följa vad som var ledamotens huvudfråga i det andra replikskiftet. Ledamoten efterfrågar en tydlighet. Från centerns sida tycker jag att vi har varit väldigt, väldigt tydliga i den här kommunfrågan, vad det är som gäller. Vi har också varit tydliga och sagt att vi vill att det här blir en valfråga, att ålänningarna själva får välja. Hur andra partier sedan väljer att föra fram sin politik inför valet är ingenting som vi kommer att ta ställning till. Det är väljarna sedan som avgör hur de vill att Åland ska utvecklas i framtiden. Ska det vara tillsammans, gemensamt eller ska det vara med tvång?

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Pernilla Söderlund, replik

    Tack, talman! Även jag tänkte föra ett litet resonemang om anställda och deras kollektivavtal och hur det sker när det datumet kommer. Men det är flera andra som har resonerat om det. Jag kan nöja mig med att fråga; är vi ense om att de anställda är bundna till gällande kollektivavtal, så länge det gäller, och att det finns ett nytt kollektivavtal som tar vid när det gamla slutar?

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Talman! Jag förstod faktiskt inte riktigt frågan. Det är väl självklart att det måste finnas ett gällande kollektivavtal. Från arbetsgivarens sida måste målsättningen alltid vara att förhandla så att det nya avtalet tar vid där det andra slutar.

    Ltl Pernilla Söderlund, replik

    Tack, talman! Precis så, för det blir inget glapp för det gamla gäller tills det finns ett nytt.

    Sedan vill jag också försäkra mig om att ni är medveten om lagen om samarbete mellan arbetsgivare och arbetstagare som också gäller här i kommunerna. Den ser till att processen sköts på rätt sätt, att arbetstagarna får komma till tals och att allt sker rätt och riktigt. Den kan lindra oron ifall någon har lyssnat på den här debatten.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Tack, talman! Jag fick både grundkursen och de övriga förstärkningskurserna vad gäller kollektivavtal och vilket regelverk som gäller i samband med privatiseringen av sjötrafiken. Jag tycker att jag är hyggligt påläst vad gäller det. Jag är inte expert på det men jag är hyggligt påläst.

    Anmärkningsvärt med landskapsregeringens lagförslag är att här skiljer det sig från den finska sidan. På finska sidan gav man nämligen en garanti att de anställda skulle få ha sina arbeten kvar i fem år. Det gör man inte i landskapsregeringens förslag. Då kan man fråga sig; varför var det så viktigt på finska sidan att ge garanti åt att alla anställda att de skulle få hålla sin tjänst i fem år när det inte är det på Åland?

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Johan Ehn

    Fru talman! Inledningsvis, att jämföra kollektivavtal när man gör en privatisering och när man jobbar med att föra över människor som fortsätter att finnas inom samma avtalsskrank så det låter sig nog inte göras som vtm Thörnroos nu senast gjorde. Jag ska inte säga mer om detta nu för jag ser inte att problematiken finns.

    Diskussionen och debatten kring den åländska kommunstrukturen har pågått länge nu utan att vi egentligen har tagit steget och fått någonting konkret hanterat. Nu är vi framme vid att vi ska ta de första konkreta stegen. Det som jag och vi i moderat samling är glada över är att diskussionen om hur vårt Åland ska se ut i framtiden också under den här tiden har förändrats sakta men säkert. Min erfarenhet är, när man nu pratar både här i salen och med människor utanför, att en mycket tydlig majoritet anser att en förändring behövs. En förändring behövs för framtiden och det var det som sades vid de höranden som vi inhämtade. Förändring behövs, men vi är inte eniga kring hur det ska göras.

    I det här sammanhanget, med hänvisning till de höranden vi har haft, så vill jag passa på att tacka kollegorna i lag- och kulturutskottet för ett mycket konstruktivt arbete med intressanta höranden och genomgående respekt för att vi tycker olika kring hur en sådan här reform ska göras. Vi har jobbat på ett sätt där vi först testade på om vi kunde hitta varandra och när vi konstaterade att vi inte kunde hitta varandra så formulerade vi de åsikter som vi hade. Det tycker jag att var ett bra sätt att jobba och jag högaktar att vi kunde göra det.

    Utskottets betänkande ger i det stora hela ett stöd för den process som landskapsregeringen har stakat ut för hur vi ska gå vidare.

    Vi har dock gjort en stor förändring, vilket också har framkommit tidigare här i diskussionen, och det gäller lagförslagets 9 § som handlar om medling och det har vi strukit. Orsaken till den här strykningen var egentligen två. För det första, flera av de hörandena som var juridiskt kunniga personer såg problemet med det här förfarandet. Det såg att vi bröt ny mark som var väldigt, väldigt osäker och där man med säkerhet inte kunde uttala sig om vad resultatet skulle bli. Att äventyra reformen på grund av den typen av frågeställningar var inte vi från majoriteten - i samråd med landskapsregeringen – beredda att göra.

    Den andra biten var att när vi förde resonemang kring vad det egentligen betydde att stryka detta så kunde vi också konstatera att det här visar också tydligare på hur vi ser att den här processen ska gå vidare. Landskapsregeringen, lagtinget fattar beslut om en lag som ger ramarna för hur det framtida kommunala Åland ska se ut. Kommunerna tillsammans med kommuninvånarna är de som nu ska förverkliga det.

    Därför förstår jag faktiskt inte den diskussion som nu förs om vad som händer om man presumtivt skulle välja att inte följa lag. För mig är det nämligen självklart att jag ska följa lag. Vad som sedan blir följden om så inte sker, det är spekulationer.

    I det här sammanhanget ser jag också framför mig att landskapsregeringen nu ska påbörja ett arbete som ska understöda det beslut som lagtinget förhoppningsvis kommer att anta här inom den här månaden. Vi behöver ha ett landskapsandelssystem som ska stöda den nya kommunstrukturen. Vi behöver annan lagstiftning som ska stöda de bitarna. Det betyder att vi bygger strukturerna också på annat sätt för att se till att vårt sätt att agera ska följas upp ute i kommunerna. Det behövs för att man ska säkra kommuninvånarna den service de behöver. Det är ett sätt att säkra framförallt ekonomin inom respektive kommun.

    Som sades under remissdebatten så har det funnits olika tankar och åsikter även hos oss i moderat samling om hur en reform av den kommunala strukturen ska göras och hur den kommande kommunstrukturen ska se ut. Vissa har velat ha en kommun, någon annan fyra och någon ytterligare två eller tre. Jag tycker att det är sunt att den typen av diskussion och debatt förs. Den behövs i ett demokratiskt samhälle, det är den som ger styrkan till att vi kan utveckla samhället på ett positivt sätt.

    Den gemensamma målsättningen som vi moderater har haft är att skapa en struktur som ger förutsättningar och flera verktyg för att möta framförallt framtidens utmaningar.

    Här vill jag vara väldigt tydlig. Jag och vi tror inte för någonting i världen att kommunstrukturen med ett slag löser alla problem som vi har i framtiden. Den ger oss verktyg i den verktygslåda som vi som politiker har att jobba med i framtiden. Jag tycker att det vår skyldighet i den här salen att göra både för ålänningarna, för framtida politiker och för de kommunala beslutsfattarna som är satta att säkra den kommunala servicen.

    Vilken som är den optimala strukturella lösningen, den tror jag faktiskt att ingen av oss här kan säga med säkerhet. Men från moderat samling så anser vi att det här förslaget svarar bättre upp mot de nämnda målsättningar än vad dagens struktur gör. Vår bedömning är att förslaget är tillräckligt bra för att kunna godkännas som grund för det fortsatta arbetet.

    Att sedan påstå att det här arbetet inte skulle vara demokratiskt, det tycker jag också faktiskt är fel. Vi är 30 ledamöter som är demokratiskt valda och som är satta att se till att förvalta den lagstiftning som finns inom vår behörighet. Det är precis just det vi gör nu. Vi säkrar också att kommuninvånarna har den möjligheten.

    Fortsättningsvis finns det möjligheter för varje kommun att i det här sammanhanget ordna folkomröstningar om innehållet i de sammanslagningsavtal som ska bli resultatet av det arbetet som nu ska ledas. Där säkrar vi möjligheten för kommuninvånarna att vara med och påverka det som berör dem ytterst, det vill säga möjligheten att få service, möjligheten att finnas med och i framtiden också påverka sin situation.

    Motiven har ibland ifrågasatts. Jag tänker inte desto mera gå in på dem, de finns i utredningar. Jag tror att det pratades om allt från skottskärror till lastbilslass med utredningar som visar på det här. Jag har uppfattat att de allra flesta också är eniga om att behovet finns. Motiven finns redogjorda för.

    Att sedan försöka sig på att säga att så här kommer det exakt att se ut om tio år om vi har på det här sättet, så det kommer jag inte att göra. Därför att det som ligger till grund för hela vårt tankesätt i moderat samling är att vi ger verktygen till politiker att fatta beslut om hur framtiden ska se ut. Inte att i detalj beskriva det. Det om någonting skulle vara att klampa in på den kommunala självbestämmanderätten som finns i både grundlag och annars.

    I slutändan så den enda facit vi kommer att få om det här är möjligt att göra eller inte, det är den dag när presidenten sätter tummen upp eller tummen ner för det som vi har att ta ställning till nu. Under de höranden som vi har haft så finns det ingen som har sagt att det med absolut självklarhet kommer att bli tummen ned. Och det är därför att man anser att det inte finns klara och tydliga liknande fall som man kan jämföra med. Landskapsregeringen likt utskottet har försökt att se till att lägga ett sådant förslag som ska klara grundlagens stadganden.

    Under hela processen med framtagandet av förslaget och särskilt under behandlingen i utskottet har det ställts en del berättigade frågor. Tryggas kommuninvånarnas rätt till inflytande i denna process som i de nya kommunerna? Är arbetet som görs nu med kommunindelningsutredningar juridiskt hållbara? Finns det lagliga möjligheter till tvångssammanslagningar? Hur står lagförslaget sig i förhållande till grundlagen? I utskottets behandling så uppfattar vi att frågorna har fått relevanta svar. Vi har också redogjort för dem i det betänkande som i dag ligger på bordet.

    I några fall så bryter vi nu ny mark med det här förslaget och där kan man naturligtvis inte slå något i sten. Men de höranden som vi har haft har gett mig och resten av majoriteten i utskottet den råg i ryggen som gör att vi också känner att vi kan föra fram det här med den tillförsikten att vi vågar ställa det under den sedvanliga granskningen i demokratisk ordning efter att lagtinget fattat beslut.

    Fru talman! Sammanfattningsvis så konstaterar jag att moderat samling med det här ser att vi lägger grunden för och ger verktygen för att nuvarande och kommande beslutsfattare ska kunna utveckla Åland på bästa möjliga sätt för alla ålänningar. Att vi med tillförsikt ser fram emot att få vara med och säkra ålänningarnas tillgång till effektiv och kvalitativ service även i framtiden. Moderat samlings lagtingsgrupp stöder lag- och kulturutskottet att godkänna förslaget så som det nu är format enligt vårt betänkande. Tack, fru talman.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Fru talman! Ledamoten nämnde det här med tummen upp och tummen ner för den här lagstiftningen. Presidenten har visserligen avgörandet, men ännu viktigare är förstås väljarna som i nästa val kommer att säga om det är tummen upp eller tummen ned för den här strukturen. Så blir det förstås i praktiken och det är bra att vi har den demokratin kvar.

    Förutom att moderaterna stöder den här lagstiftningen som ger möjlighet att stämma in fullmäktigeledamöterna med brott mot tjänsteplikt, så säger också moderaterna att man är beredd att svälta ut de kommuner som inte godvilligt går med i den här i hopslagningen. Det är faktiskt lite sorgligt hur man väljer att bedriva politik, genom juridiskt hot och genom att inte ge pengar genom att svälta ut kommunerna.

    Ltl John Holmberg, replik

    Fru talman! Lagstiftningen som ligger på bordet ger på intet sätt någon specifik rätt att hota på annat sätt än annan lagstiftning som vi ställer i lagtinget och under talmannens klubba här. Lagstiftningen ger heller ingen specifik rätt eller möjlighet att på något sätt svälta ut kommunerna.

    Det handlar om att landskapsregeringen naturligtvis måste tro på den politik man har lagt fram, genom att visa på att man i följande steg också formar de system som ligger till grund för att vi ska producera servicen i det åländska samhället i framtiden och att det passar ihop med det som lagtinget har beslutat.

    Ja, ltl Karlsson, det är naturligtvis så att i slutändan så är det väljarna som fäller domen över det arbete som vi gör här. Det gäller den här frågan och det gäller alla andra frågor som vi har gjort eller inte gjort under den senaste mandatperioden.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Fru talman! Så är det. I den här frågan så har man ju faktiskt inte kommit så långt som man har velat med fyra kommuner på Åland, men man har säkert kunna komma en bit på vägen om man skulle ha haft mera samtal med oppositionen och framförallt mera samtal med kommunerna. Som det nu har bedrivits, av en handfull konsulter från Mariehamn och även från Stockholm, så har man drivit sin fråga framåt på ett märkligt sätt. Man har inte frågat kommunpolitikerna och invånarna, utan man sagt att så här vill vi ha det. Det tycker jag är tråkigt. Jag tror att man hade kunnat komma en bit och det hade inte medfört en uppdelning av Åland som nu i två delar, vilket som sagt är sorgligt för hela vårt samhälle.

    Ltl Johan Ehn, replik

    Fru talman! Till det sista att Åland är uppdelat så delar vi synen att det är sorgligt. Men jag tänker på intet sätt, varken för min del, för partiets del eller regeringens del, ta något slags ensamt ansvar om att dela upp Åland i olika delar. Där tror jag att vi alla, som sitter i den här salen och deltar i den här debatten, på det sätt som vi lägger upp retoriken och debatten också har ett ansvar i att vara med och splittra Åland. Man beskriver processen med adjektiv och invektiv som ibland nog faktiskt mera borde höra hemma i någon slags avkrok i en del av ett av ett slumområde i en stad där man inte är van att prata demokratiskt med varandra, tyvärr, och där har vi alla (… taltiden slut). .

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Bert Häggblom, replik

    Tack, fru talman! Förstod jag rätt att ltl Johan Ehn tar avstånd från det som viceordförande i presentation ansåg, att om kommunerna och kommunala tjänstemän inte följer den här lagen så ska de ställas till ansvar och riskera åtal mot tjänsteplikt?

    För det andra så öppnade ltl Ehn något som regeringsblocket inte tidigare har framfört, alltså folkomröstningar. På vilket sätt ska de folkomröstningar ske som moderat samling nu anser att kan hållas? Samtidigt sade ltl Johan Ehn att den här lagstiftningen ska följas oberoende. Vad ska kommuninvånarna ta ställning till i så fall? Vad har de för möjligheter att stoppa en kommunsammanslagning som de inte gillar?

    Ltl Johan Ehn, replik

    Talman! Inledningsvis, en lag som är stiftad ska följas och följer man inget lag så kan det få konsekvenser. Men det beror precis på vilket sätt man i så fall bryter mot en lag. Jag uppfattar att det är på det sättet att ltl Häggblom och jag som ansvariga medborgare, oberoende av var vi finns i samhället, har en skyldighet att följa den lag som demokratiskt har stiftats här och som har godkänts att börja gälla. Det har vi en skyldighet att göra. Den processen, om vi bryter mot den, har sin gång utgående från det regelverk som finns där.

    När det gäller möjligheten till folkomröstningar så är det ju ingenting som är speciellt nytt. Alla kommuner har möjlighet att ordna en folkomröstning. I det här fallet så skulle man folkomrösta om innehållet i det samgångsavtal som man sedan gör. Där kan medborgarna utöva sin påverkan i det sammanhanget.

    Ltl Bert Häggblom, replik

    Tack, fru talman! Om kommuninvånarna i en folkomröstning säger nej till det samgångsavtal som då föreligger som förslag i folkomröstningen. Vems är felet då? Då har man ju uppfyllt den kommunala självstyrelsen där invånarna säger att detta avtal kan vi inte godkänna. Hur ska man då gå vidare i en sådan konfliktsituation som uppenbarligen kommer att uppstå utgående från de folkomröstningar vi haft i landskapet redan under den gång man diskuterade kommunstrukturreformen?

    Ltl Johan Ehn, replik

    Fru talman!  Om man ute i kommunerna anser att man behöver ha en folkomröstning för att kunna godkänna de här samgångsavtalen så måste man också fundera på på vilket sätt man ska ställa frågan så att man kan få ett svar utgående från den möjlighet man har att säga ja eller nej till att gå vidare. Säger medborgarna i en kommun nej till ett visst samgångsavtal då måste kommunen fundera vidare kring hur man ska få till stånd ett sådant avtal som man kan säga ja till. Folkomröstningen kan inte på något sätt överspela att det finns en lag som säger att en viss kommunindelning ska vara på ett visst sätt. Det är ungefär som att en kommunal folkomröstning ska kunna säga ”nej vi ska inte ordna grundskoleservice i den här kommunen” Det godkänner vi inte heller. Folkomröstningen måste ju då handla om det som man har möjlighet att besluta om, dvs. hur man förhandlar sig fram till hur det här samgångsavtalet ska se ut rent strukturellt om servicepunkter, om hur man ska fördela makten och hur man ska se till att medborgarna får möjlighet att synas och höras.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Tony Wikström

    Tack, fru talman! Olyckskorparna har varit många, och även i regeringsblocket har det funnits tvivel.

    En mandatperiod är fyra år, och det stod helt klart att oppositionen inte vill se en ny kommunstruktur. Visst, om den skulle ske på frivillig väg, men det har inte skett på 50 år trots att man lockat med saftiga morötter vid sammanslagningar.

    Men det gick. Vi är inte i mål, men när den här lagen är klubbad och klar ligger bollen på andra planhalvor, i lagstiftningskontrollen, och därefter hos kommunerna.

    När en ny kommunkarta ska ritas om är det självklart att det finns många olika viljor och miljoner kombinationer men nu blev det så här. Få fick exakt det de ville ha, men huvudsyftena uppfylls. Nämligen möjligheten att ge ålänningarna en högklassig service, även i framtiden- utan att låta skatteöret i vissa kommuner rusa långt över 20 %.

    Visst är det så att om man inte gjort något alls, så hade flera kommuner klarat sig helt ok. Men andra hänger på fallrepet redan idag och det handlar om att se till helheten. Inse att vi alla är ålänningar, och vi har ett solidariskt ansvar att se till att samhällets service och skatteöre inte bör skilja sig åt alltför mycket mellan kommunerna. Att höja kompentensen, samordningen, arbetsgemenskapen, öka transparensen, anonymiteten då den behövs- och säkerställa att kommunerna klarar av att leva upp till lagens och invånarnas krav. Idag och imorgon.

    Fru talman! Man talar ofta om kommunernas självstyrelse och kommunernas rättigheter. Men då är det viktigt att komma ihåg att det handlar om kommunens invånares rättigheter och självstyrande. Rätten till god service nu och i framtiden. Inte kommunpolitikers rätt till sin stol i ett visst fullmäktige, styrelse eller nämnd. Inte rätt till att en osynlig gräns ska dras i skogen, och på ena sidan har en person rätt till något som någon annan går miste om några hundra meter bort.

    Nej, nu är tiden inne att höja blicken. Se till Åland och ålänningarnas bästa. Se till att vi klarar av att betala för en välfärd i världsklass även i framtiden. Och i samma veva göra den bättre, mer professionell, flexibel och lagenlig.

    Här vill jag slå ett slag för ett vackert ord i sammanhanget: Samgångsmöjligheter! För det handlar om inse att utmaningarna är gemensamma för hela Åland, och man gör klokt i att gå in för en lösning som skapar en effektiv och hållbar kommun-och servicestruktur för Åland, som helhet!

    Samtidigt ska man inte tro att de positiva effekterna kommer över en natt. Nej, som på andra håll kommer det att dröja minst 5 år innan man på allvar ser positiva effekter. Men med statistiken i ryggen kan vem som helst se att detta arbete och lag inte kommer en dag för tidigt.

    Jag är stolt över att ha varit med om att ta fram den här lagen som i efterhand kommer att visa sig vara ett lyckokast för Åland. Det är jag övertygad om.

    Kommer alla de gamla kommunerna att försvinna nu då? Nej, vanligt folk kommer knappt att märka någonting. Sund är fortfarande Sund. Geta är fortfarande Geta. Antagligen blir postnumren kvar, liksom ortsnamnen. Som jag ser det finns bara ett mörkt moln på himlen.

    Och det handlar om att det finns krafter som redan nu sneglar på att kanske sitta med armarna i kors. Att ignorera den demokratiska beslutsgången, och att eventuellt låta bli att implementera en färdig lag som fått grönt ljus. Det skrämmer mig på riktigt.

    Inte bara skulle kommuninvånarna gå miste om nästan hälften av samgångsstödet- men desto allvarligare är att öppet tala för någon sorts laglöshet där man inte respekterar vårt parlament och demokratiska system. Det är inte bara oansvarigt och fulast möjliga spel – det är direkt farligt. För vi lever i en tid där demokratins grundbultar visat sig inte vara så hårt fastskruvade som vi trott.

    Så, avslutningsvis vill jag vända mig till oppositionen, kommunpolitiker, media och andra som känner sig träffade: Respektera demokratin, och när denna lag klubbas kräver ingen att ni hurrar, men jag hoppas på en värdig acceptans av beslutet, och att man kavlar upp ärmarna och gör det bästa av lagen, om inte för sin egen skull så för kommuninvånarna, för ålänningarna. Och som en liten slutknorr vill jag också säga att från socialdemokraternas sida så står vi förstås bakom det här betänkandet och lagen, då vi gick som bekant till val med ett KST och tre kommuner. Så inte behöver vi någon ny valfråga kring det här då vi redan gått till val en gång på detta. Tack.

    Ltl Bert Häggblom, replik

    Tack, fru talman! Ledamot Wikström säger att Åland redan är i världsklass beträffande kommunpolitiken och att vi inte har någon arbetslöshet och så vidare. Vad är det då som vi kan bli bättre på eftersom vi är så bra redan? Om vi ser på att vi har låg arbetslöshet, vi har bra service åt våra kommuninvånare, vad är det som kan bli bättre om vi redan är i världsklass? Sedan en annan sak som regeringsblocket eller majoriteten här i utskottet sagt är att kommunalskatten inte får avvika mer än 1,5 % från en kommun till en annan. Vad avser man? Är det 1,5 % av 18 % kommunalskatt eller vad är det? Den motiveringen faller på sin egen orimlighet.

    Ltl Tony Wikström, replik

    Tack, fru talman! Ja, vi ålänningar har generellt förmåga att vara lite mallig och stolta över oss och vi anser nog lite till mans att vi har en välfärd av världsklass. Men skrapar man lite på ytan så visst finns det folk som trillar mellan stolarna. I många av de fallen så beror det på våra 16 kommuner, alla de brokiga avtalen och alla de gånger som resurserna inte räcker till för att uppnå lagens bokstav och syner. Gällande differensen av skatteöret så är det en median man räknar med och det skall inte skilja alltför mycket kring den, inte utgående från 18 eller 19 %.

    Ltl Bert Häggblom, replik

    Tack, fru talman! Det här är unikt i så fall, att ett parlament börjar blanda sig i den kommunala självbestämmanderätten beträffande kommunalskatten, att man inte har någon sorts tävlan mellan kommunerna, vem som har lägsta skatteöret. Det som socialdemokraterna har sagt är att det ska vara starka kommuner, vi har haft den starkaste kommunen Mariehamn som har ett enormt inflöde av samfundsskatt och personliga inkomster och ändå har man haft ett högt skatteöre, man har också skatteöre på egen fastighet, boende så att säga – som man bara har i Sottunga till, av alla kommuner. Beträffande barnskyddet så är det Mariehamn och Jomala som inte har uppfyllt kraven enligt de utredningar som kom senaste veckan. Så inte stämmer det att ”stor och stark” är så bra alla gånger, eller hur?

    Ltl Tony Wikström, replik

    Tack, fru talman! För egen del ser jag att vi harmoniserar skatteöret så långt det är möjligt. Nu kommer man en bra bit på vägen och jag vet att det har funnits tankegångar om att det bra att det skiljer rejält på skatteöret mellan kommuner, att det skulle vara någon sorts konkurrensfördel för att locka invånare från den ena kommunen till den andra. Det tycker jag inte är ett solidariskt tänk och inte ett sunt tankesätt för Åland och ålänningarna. Visst finns det många, många brister – inte minst gällande barnskyddet och även där skulle färre kommuner kunna spela en stor roll. Nu är det lite komplicerat när t.ex. Jomala köper tjänster från Mariehamn och man har haft rätt turbulent där, men man börjar hitta formerna och jag tror absolut att det kommer bli en uppryckning där.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Lars Häggblom, replik

    Tack, fru talman! Dagens åländska landsbygds- och skärgårdskommuner är i stort sätt ganska välmående. Då undrar jag, vad är det för fel på dagens kommuner när man måste ta till lagstiftningar som den här?

    Ltl Tony Wikström, replik

    Tack, fru talman! Det har talats här idag om lastbilsflak med rapporter och vi har siffror, undersökningar, enkäter och workshops bakom oss. Vi ser hur demografin ser ut och vi vet ungefär hur det kommer att se ut på det sociala området om 20 och om 30 år och det är inte en dag för tidigt att vi gör något åt det här. Som jag sagt tidigare, skulle vi inte göra någonting skulle vissa kommuner klara sig helt okej men en del skulle hänga på fallrepet och gör det redan idag.

    Ltl Lars Häggblom, replik

    Håller inte lagtingsledamot Wikström med att det här är ren förmyndarpolitik? Att vi på landet och i skärgården inte är vuxna nog att ta ansvar för sin framtid utan att man måste ta till tvångslag?

    Ltl Tony Wikström, replik

    Talman, jag ser det inte som någon tvångspolitik eller att vi är förmyndare utan snarare att vi med större enheter kan sträcka en stor, stark, varm och hjälpande hand så att man klarar sina uppgifter. Jag tror att politikerna där ute gärna vill leva upp till lagens bokstav och invånarna förväntar sig det också.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Fru talman! Det stämmer att man har hållit på och diskuterat i ungefär 50 år, kanske även längre, om att man borde slå ihop kommuner. Jag har själv en bok hemma som är från 70-talet då det fanns lagtingspolitiker som uttryckte sig att ”nu går det inte längre, vi måste slå ihop kommunerna”, det är 50 år sen och sen dess har det varit en fantastisk utveckling i kommunerna. Vi har byggt upp en samhällsservice som andra länder avundas och det vill jag påstå är till stor del för att vi har många kommuner och kommunpolitiker som arbetar för sina invånares bästa, nära sina invånare osv., inte som i större kommuner där politiker har jättesvårt att tränga sig in i den tjänstemannasfär som finns. Jag vill påstå att till stor del beror det på att vi har många kommuner och att vi har kunnat utveckla den här servicen så fantastiskt som vi har gjort.

    Ltl Tony Wikström, replik

    Tack, fru talman! Det är sant, och det finns många områden där Åland är som en humla som egentligen inte borde flyga. ÅHS är ett exempel på att ”hur är det möjligt att vi har så pass hög kvalité?”. Vi är ju inte ensamma om den här frågan heller, till exempel i Norge har man hundratals kommuner och de är väldigt, väldigt små. Men även där inser man, precis som här, att det inte kommer att hålla i längden och vi måste göra någonting nu för att se till att vi även om 15, 20 år har råd till den service som invånarna kräver.  

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Fru talman! Man har ju gjort det här lite på ”ålandsvis”, istället för som på många andra länder slå ihop kommuner till större kommuner har man som Ålandsbanken brukar säga ”vi går vår egen väg” och det har man gjort hittills. Vi vet att landskapet tog över ÅHS och gymnasialskolorna, man slog ihop högstadierna till större enheter, man samarbetar inom barnskydd, man jobbar med att slå ihop många andra områden till exempel brandskyddet och nu näst i tur är KST där samtliga 16 kommuner är överens om att man ska ett KST på Åland. Därför borde det, och det har visat så i praktiken, vara den bästa vägen – i alla fall när man tittar bakåt - att det burit bäst frukt jämfört med man har slagit ihop till större kommuner. Även idag kan vi se på TV på vilket sätt man sköter servicen till sina invånare.

    Ltl Tony Wikström, replik

    Tack, fru talman! Jag uppfattade inte riktigt frågan i den här repliken men jag kan som kuriosa tillägga att vi har haft ett val till Nordiska rådet, vilket var trevligt att bli ersättare även ett år framåt. Där brukar jag alltid lyfta i upp till allas belåtenhet och tycka att det är lite skoj att berätta om våra små 16 kommuner och de tror knappt att det är sant. När berätta vad som är på gång nu så säger alla att det låter som en sund utveckling att bli lagom stora. Mariehamn och Jomala kunde gärna ha gått ihop enligt mig men då hade det blivit en för stor centralort, och det förstår jag. Det här är en bra lösning som jag tror att blir bra i slutändan.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Brage Eklund

    Tack, fru talman! Debatten är lång och skiljelinjerna finns fortfarande kvar. Det är opposition mot regeringen, det tycks inte ske några förändringar. Det debatteras mycket i detaljer, kanske för mycket detaljer, men det kan också vara bra att lyfta dem. Många uttalanden har gått ut på att ”stor och stark är bäst” och att små kommuner inte uppfyller lagens krav på den service som ska finnas. Jag tror att man säkert kan hitta fel och då hittar man fel hos alla, men i det stora hela tror jag att alla kommuner sköter sin lagstadgade service. Sen finns det kanske några kommuner som har service utöver den lagstadgade och det är fritt för dem. Jag vet inte om det bara är de stora kommunerna, men det kanske också finns service utöver den lagstadgade i de små kommunerna.
    I början av den här diskussionen när vice ordförande i lagutskottet presenterade betänkandet så lyftes också behandlingssättet i utskottet fram och jag tycker att det är värt, som alla andra medlemmar i utskottet sagt, att säga att det har varit stor enighet och det har inte varit några konfrontationer på det viset utan vi har varit överens om tillvägagångssättet. Jag har också sagt att inbesparingar kan göras om man slår ihop kommuner med 10 % på administration, det finns inte exakta siffror – det ä svårt att få fram siffor. Som näringsutskottet sa i sitt betänkande att man skulle behöva göra en uträkning över de verkliga administrationskostnaderna men det är ganska svårt att få fram då det många gånger är delade tjänster. Oberoende om det är 5 eller 10 % av en total budget så är det inga stora summor det handlar om i inbesparingar ändå. Det handlar om vilken service ute i lantkommunerna, det är ju därför åtminstone jag har jobbat för att bevara kommunerna så långt det går. Jag tror inte att den enda lösningen är att slå ihop kommunerna emot deras vilja, utan jag tror att en frivillighet och ett samarbete är bättre än det tillvägagångssättet som är på gång nu.

    Jag tänker ta upp och diskutera en sak och kanske komma med ett förslag till nästa behandling, för att lätta upp det här låsta läget. Vi har utredare idag som ska presentera ett förslag till samgåendet till årsskiftet 2018–2019, och lagen klubbar vi nu och därmed förtar vi utredarnas möjlighet att komma med andra alternativ. Man har dragit gränsen enligt § 3 i lag 1 så har man dragit en gräns vid att det ska bestå av tre samarbetsområden: norra, södra och skärgården. Vad händer om kommunutredarna kommer med ett annat förslag? I princip så förtar man möjligheten för dem att komma med ett annat förslag i och med att man har klubbat lagen och slagit fast vid att det ska bestå av de här områdena. Därför tycker jag att man kanske borde fundera över de där skrivningarna i tredje paragrafen. Man antar första stycket, reformen av kommunstrukturen innebär att de befintliga kommunerna indelas i samarbetsområden inom vilka kommunerna skall gå samman senast 1 januari 2022, resten stryker man. Då finns det en möjlighet för kommunutredarna att komma med andra alternativ eller om man vidhåller de alternativ som landskapsregeringen har presenterat. Det är en öppning för att kanske tillfredsställa många kommuner som ser andra samarbetsmöjligheter och inte bli ett sådant låst läge som det verkar vara nu. Jag tycker att det är något som regeringspartierna skulle kunna fundera på och diskutera för att lösa upp knuten och motståndet mot lagförslaget. Vi kommer att lägga ett förslag i nästa behandling, ett förslag om att stryka den delen som rör de tre samarbetsområdena.  Jag ska inte destomera gå in i detaljer och ifrågasätta de som andra har sagt utan det räcker med den här diskussionen som jag har väckt. Tack, fru talman.

    Ltl Göte Winé, replik

    Tack, ltl Eklund. Ltl Eklund sade att regeringen säger att de mindre kommunerna inte följer lagen. Jag vet inte om det är jag som har varit dålig på att lyssna eller om det blev missförstånd men jag tycker däremot att man mer har sagt att det är de olika stödåtgärderna som är utanför det lagstadgade som skiljer. Det kommer också att skilja framledes men det blir större möjlighet till det. Det är hur jag upplever debatten.

    Sedan nämnde ledamot Eklund samarbete och det låter jättefint, det är otroligt vad det låter bra! Men, hur många samarbeten fungerar? Det är de lagstadgade skoldistrikten, men annars? Man har kommit från en kommun och begärt om t.ex. en gemensam byggnadsinspektion men då säger en annan kommun nej. Man har föreslagit en gemensam löneräkning men då säger en annan kommun nej. Så det blir oftast ett nej.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack, fru talman! Ltl Winé bor i fel kommun, då vi åtminstone i västra Åland har ett samarbete. I Hammarland och Eckerö i varje fall, med löneräkning och sociala tjänster, så visst går det. Men jag kan hålla med om att det skulle kunna förbättras, att allt kan förbättras. Men det bygger på att kommunpolitiker måste tänka om, man kan inte stånga huvudet i väggen och tro att man alltid klarar sig själv. Men det måste få växa fram, det går inte med tvång.

    Ltl Göte Winé, replik

    Jag håller med ledamot Eklund i mycket av det ni säger, vi har också t.ex. ett jättebra samarbete med Vårdö i sociala frågor, även med löneräkningen. Men det är lite som Bamse sa ”är man stor, ska man vara snäll”, och det kanske inte är alla kommuner som ser det utan man vill föra någon sorts maktpolitik kommuner emellan, då blir det prestige emellan kommuner och det är tråkigt. Istället borde man försöka hjälpa varandra. Man ser för mycket på vad man förlorar på något istället för vad man tillsammans kan göra. Man skulle kunna göra mycket mer i samarbete med andra men oftast när man ställer frågan så kommer det tillbaka ”tyvärr, vi har det så bra just nu och det kan bli sämre så ni får sköta er själva”. Då är man där igen, och så fortsätter det år efter år och det blir ganska tufft för de mindre kommunerna att komma vidare och få till samarbete.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Fru talman, det där är kanske inte så mycket att svara på, det är mer ett påstående än en fråga. Till stora delar så delar jag ledamot Winés uppfattning om att det finns en tröghet inom kommunalpolitiken för samarbetet men vi måste visa att vi kan ändra oss. Till slut kommer tiden att visa att vi är tvungna.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Minister Mika Nordberg, replik

    Fru talman! Jag tyckte höra att ltl Eklund nämnde att man borde få till stånd en kommunreform på frivillig väg, att kommunerna frivilligt vill komma fram till att de vill gå ihop med någon annan. Jag har väldigt svårt att se att det skulle vara praktiskt möjligt i och med att de lokala politikerna ute i kommunerna jobbar för sin egen kommuns räkning och för det som ligger i den egna kommunens intresse. Att då driva att ens egna kommun skall upphöra tror jag att är rent utav en omöjlighet. Så jag skulle vilja ha ett förtydligande. Tror faktiskt ledamot Eklund att vi får se en kommunreform på frivillig väg?

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack, fru talman! Det förslaget som jag eventuellt kommer att lägga är att datumen blir kvar men att gränserna tas bort. För det kan komma alternativ på andra lösningar och då lämnar man öppet för kommunutredarna att komma med andra förslag. Ministern vet lika bra som jag att skärgården kommer att vara ett stort problem och det finns ett stort motstånd bland vissa skärgårdskommuner att slås ihop med andra. Så det finns stora utmaningar där och det är då utredarna kanske kommer med andra lösningar som kanske är bättre än de som är föreslaget här.

    Minister Mika Nordberg, replik

    Tack, fru talman! Tack för det förtydligandet också ltl Eklund. Jag har hela tiden lyft fram i olika sammanhang min syn på en kommunreform. Jag anser ändå att vi skriver snart år 2019. En kommun idag är för en medborgare en alltmer administrativ instans, dit du ansöker elektroniskt om byggnadslov, barnomsorg eller om allt annat. Vi har också gjort möjligt i lagstiftningen att kommunala organ kan ha beslutsgång via elektroniskt beslutsfattande. Jag är helt övertygad om att det som ltl Eklund lyfter fram att lagen finns kvar, men att det behöver finnas en lag för att lokala kommunpolitiker kan ha någonting att luta sig på när de ska starta det här arbetet.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack, fru talman! Jag förstod inte ministerns slutkläm. Ska jag uppfatta det som att han kan omfatta ett eventuellt förslag att ta bort gränsdragningen, eller vad menar ministern? För i det här fallet öppnas det upp för alternativa lösningar och det bygger på samma förfaringssätt, att man ska försöka få en lösning till 2022.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack, fru talman! Och tack ltl Eklund. Vi kan konstatera att vi har det rätt bra på Åland idag, men det finns viktiga områden som kan bli bättre. Det viktiga i detta ärende är väl ändå att konstatera hur vi ska kunna klara av framtiden? Det är lätt att säga att vi har det bra idag, men det här ärendet handlar i mångt och mycket om hur ska vi förbereda oss inför framtiden. Hur ska vi stärka Åland för att kunna hantera välfärden om 10, 20, 30, 40 år osv? När ledamot Eklund ser på den saken kanske också ledamot Eklund inser att någonting måste göras och det kanske inte räcker att förlita sig på frivillighet utan det kanske måste göras på något annat sätt. Hur ser ledamoten på det?

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack, fru talman! Jag tror inte på tvångsmekanismen för att komma till lösningar. Jag tror att ett samarbete och en dialog löser problem mycket bättre och då blir det inte, som jag tror att det kommer att bli vid gränsdragningarna ändå i en stor kommun, konflikter för att man har blivit tvingad in i ett system. Hellre att man kommer in i ett system där man har kommit överens frivilligt så blir övergångarna mycket mjukare och inte så skarpa. För det kommer absolut att bli så i en stor kommun, dit man har tvingats in, konflikter om gränsdragningar. Varför fattas dessa beslut mot oss? Varför får inte vi det här i våra anslag? Jag tror på frivillighet, jag tror inte på tvång.

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack, fru talman! Ja, i en perfekt värld eller ett perfekt Åland så skulle frivilligheten vara något som skulle inkludera alla 16 kommuner. Men det vet vi ju, handen på hjärtat, att så kommer det aldrig att bli. Precis som man sagt här i tidigare replikskifte, det här med frivillighet låter bra men det fungerar inte. Det kan vi konstatera.

    Jag vill i alla fall inte ha ett Åland som består av ett antal kommuner som har hittat varandra frivilligt och resten är kvar. Vad blir det för jämlikhet? Vad blir det för rättvisa och lika behandling?  Jag vill ha ett Åland där oberoende vad du har för postnummer på ditt brev ska du få samma omsorg och vård, skola och ja, på det sättet ska Åland vara jämlikt.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Jag skulle säga att vi har en ganska bra omsorg, vård och skola idag i alla kommuner som är. Risken för att det blir en sammanslagning som är enligt förslag nu är att åtminstone Eckerö blir utan skola i framtiden. De signalerna har jag redan fått från tjänstemän i en stor kommun, att är det ekonomin som tryter, vad tittar man på? Det är tjänstemannens ansvar att se var kan man dra ner kostnaderna, då ryker skolorna i Eckerö och Lumparland till hundra procent. Landskapsregeringens målsättning kommer inte att gälla. Ni tror att de stora kommunerna kommer att skyffla ut pengar till randkommunerna, det kommer inte att hända.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Tack, talman! Och tack ledamot Brage Eklund för ett intressant anförande. Det som ledamoten lyfter upp nu vad gäller paragraf § 3, reformen av kommunstukturen, att de befintliga kommunerna delas in i tre samarbetsområden etc. är lite samma frågeställningar som jag hade. Jag fick inte något svar i mitt anförande eftersom man har utredare nu som ska arbeta förutsättningslöst och det känns en aning obegåvat att slå fast det i lagparagraf före man vet resultatet av utredningen. Det skall bli intressant att föra diskussionen vidare kring de förslag som ni kommer att lämna i andra behandling.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack, fru talman! Jag tycker att det är en konstruktiv lösning och att ordet ”tre” ska strykas i det där fallet. ”I samarbetsområden” ska det vara, ”inom vilka kommunerna ska gå samma senast den 1 januari 2022”. Då finns det tid för kommunerna att hitta andra lösningar och även tid för utredarna att hitta andra lösningar. Kanske det inte blir tre kommuner, utan sex eller åtta. Men då har man uppnått ett mål och sedan fortsättningen i framtiden kan det bli så att de kommunerna kommer underfund med att de ska gå ihop med grannen, och då växer det fram en diplomatisk överenskommelse och frivillighet, där man är överens.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Tack, talman! Här finns en stark samsyn mellan partierna Ålands Framtid och Åländsk Center, att vi inte tror att tvångsreformer är det optimala för det fortsatta samarbetet. Det är möjligt att man med våld kan driva igenom något, och med tvång, men det kommer ju ett liv efter det också. Efter att beslutet är fattat. Vill man utveckla Åland så behöver man göra det tillsammans, så jag stöder Ålands Framtid på den punkten.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Bert Häggblom, replik

    Tack, fru talman! Jag måste begära om ett förtydligande, är det moment 2 i tredje paragrafen som skall strykas eller vill också Ålands Framtid ändra i moment 1? Att det kan bli fler samarbetsområden eller ska det vara kvar vid tre? Jag fick det inte klart för mig, men det är kreativt att komma med förslag som kan förbättra det här eftersom man håller på att utreda det. Tack. 

    Ltl Brage Eklund, replik

    Egentligen är det endast ordet ”tre” som ska strykas i det första momentet, resten av texten kan vara kvar.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Johan Ehn, replik

    Fru talman! Jag fick delvis svar på frågan här genom frågan från Ledamot Häggblom, jag uppfattade nämligen i inledningen att det var det sista momentet skulle strykas och då fanns det vissa bekymmer med det av andra lagtekniska skäl.

    Menar då ledamot Eklund att man kan accepterat ett tvång i övrigt, när det gäller när man ska ha gått samman? I sådana fall säger du att de befintliga kommunerna ska indelas i samarbetsområden och de ska också gå samman senast den 1 januari 2022, så det tvånget kan man alltså acceptera. Ska jag uppfatta diskussionen på det sättet?

    Ltl Brage Eklund, replik

    Ja, det är en kompromiss. Om ni stryker sista delen av stycket och ”tre” så kan jag acceptera ”2022”.

    Ltl Johan Ehn, replik

    Fru talman! Det är intressant att det dyker upp en sådan lösning i det här skedet. Vi har också suttit i utskottet och den här lösningen är inte en av dem som har kommit upp där, men jag är glad att ledamot Eklund visar möjligheten att resonera.

    Mitt problem blir fortsättningsvis att en av huvudingredienserna i den reservation som ni har skrivits från utskottsreservanternas sida så är att tvånget inte kan accepteras för att det är ett problem i sig, ett demokratiskt problem osv. Jag får svårt att hänga med i resonemanget när man nu kan tänka sig ett visst tvång men inte det tvång som vi övriga har valt att gå in för. Naturligtvis ska man alltid när man hör ett förslag få fundera på det och se hur man kan ta sig an det, men jag förstår inte på vilket sätt det här egentligen skulle förbättra situationen för möjligheten att uppnå resultat annat än att tidpunkten definitivt blir 2022.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Resultatet kan leda till att utredarna kommer med andra förslag än vad som ligger i grund för tredje paragrafen, alltså gränsdragningen. Nu förtar man egentligen möjligheten för utredarna att komma med andra förslag om man håller sig till tredje paragrafen och den gränsdragningen som finns. Som det är nu kan de egentligen inte komma med andra förslag.

    Som jag nämnde i tidigare replik, skärgården är ett stort problem och hur man ska lösa den kommunen, för det ska bli en kommun enligt det här förslaget. Gällande det kanske det kommer andra lösningar och även andra lösningar på övriga delar av Åland. Men åtminstone öppnar man då upp för utredarna att komma med andra förslag, det gör man inte nu. De har tappat sin roll efter att den här lagen klubbas.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Diskussionen avbryts nu och återupptas på måndag den 12 november 2018.

    Remiss

    1        Godkännande och sättande i kraft av samarbetsavtalet om partnerskap och utveckling mellan EU och dess medlemsstater, å ena sidan, och Islamiska republiken Afghanistan, å andra sidan

    Landskapsregeringens svar RP 5/2017–2018-s

    Republikens presidents framställning RP 5/2017-2018

    Talmannens förslag är att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.

    Diskussion. Ingen diskussion.

    Kan förslaget att remittera ärendet till lag- och kulturutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.

    Remiss

    2        Godkännande av avtalet med Ryssland om ändring av överenskommelsen om internationell vägtrafik och av protokollet om tillämpning av överenskommelsen om vägtrafik

    Landskapsregeringens svar RP 6/2017-2018-s

    Republikens presidents framställning RP 6/2017-2018

    Talmannens förslag är att också detta ärende remitteras till lag- och kulturutskottet.

    Diskussion. Ingen diskussion.

    Kan förslaget att remittera ärendet till lag- och kulturutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.

    Remiss

    3        Godkännande av avtalet med Hongkong för att undanröja dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och för att förhindra kringgående och undvikande av skatt

    Landskapsregeringens svar RP 8/2017-2018-s

    Republikens presidents framställning RP 8/2017-2018

    Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

    Diskussion. Ingen diskussion.

    Kan förslaget att remittera ärendet till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

    Remiss

    4        Fördelning av kompensation till kommunerna 2018

    Landskapsregeringens lagförslag LF 1/2018-2019

    Ärendet avförs från dagens lista och upptas vid ett senare plenum.

    Remiss

    5        Ny vallag för Åland

    Landskapsregeringens lagförslag LF 3/2018-2019

    Ärendet avförs från dagens lista och upptas vid ett senare plenum.

    Remiss

    6        Om skyldighet att anmäla viltolycka

    Ltl Stephan Toivonens åtgärdsmotion MOT 9/2017-2018

    Ärendet avförs från dagens lista och upptas vid ett senare plenum.

    Plenum slutar

    Nästa plenum hålls måndagen den 12 november 2019 klockan 13.00. Plenum är avslutat.