Första behandling

  • Utdrag ur protokollet

    Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen.

    Diskussion.

    Ltl Carina Aaltonen

    Tack, fru talman! Social- och miljöutskottet har behandlat presidentens förslag om att godkänna ändringarna i de så kallade Göteborgsprotokollet som är en del av konventionen om långväga gränsöverskridande luftföroreningar och som i sig syftar till att skydda människors miljö mot luftföroreningar. Hittills har konventionen utökats med åtta protokoll, där det fastställs specifika åtgärder som parterna ska vidta för att minska sina utsläpp av luftföroreningar.

    Genom denna ändring av protokollet fastställs nya nationella åtaganden för att minska utsläppen för luftföroreningar samt uppdateras utsläppsgränsvärdena från och med år 2020. Åtagandena för att minska utsläpp ska i fortsättningen gälla även partiklar. Dessutom fastställs nya standarder för produkters innehåll av flyktiga organiska föreningar utom metan samt kompletteras parternas rapporteringsskyldighet i fråga om utsläppen av luftföroreningar och om gjorda framsteg inom teknik och forskning.

    I remissdebatten önskade man en redogörelse för vad detta innebär i kostnader på Åland. Utskottet har tagit del av erfarenheter från Sverige och Finland, där luftföroreningarna beräknas kosta cirka 4 000 respektive 1 600 människors förtida död per år. Omräknat till Åland skulle i snitt cirka 10-12 människor per år dö i förtid på grund av utsläpp från luftföroreningar.

    I Mariehamn har mätningar gjorts och ytterligare mätningar kommer att göras nästa år för att undersöka hur stora utsläpp vi har hos oss. De mätningar som gjorts hittills visar på i stort sett normala värden men visar däremot på förhöjda värden gällande partiklar i luften.

    Utskottet vill därför ge sitt stöd till landskapsregeringen att man fortsätter undersöka luftföroreningarna på Åland och följer med utvecklingen och om behov finns utfärda rekommendationer för att minska utsläppen.

    Utskottet har inga invändningar mot att ändringarna i protokollet träder i kraft på Åland till de delar bestämmelserna faller inom landskapets behörighet och föreslår att lagtinget ger det begärda bifallet. Tack, fru talman.

    Stephan Toivonen

    Tack fru talman! Ärade ledamöter av Ålands lagting och bästa landskapsregering. Då har vi igen ”godkännande av förordningen om sättande i kraft av ändringen av ett protokoll till 1979 års konvention om långvariga gränsöverskridande luftföroreningar” på vårt bord.

    Fru talman! Jag tänker framföra några egna tankar i ämnet och några åsikter från Åländsk Demokrati. Det kan mycket väl hända att inte hela lagtinget kan omfatta dessa åsikter, men jag hoppas ändå får framför dem här i vårt gemensamma parlament.

    Fru talman! Denna gång har vi tre handlingar som grund. De två första redogjorde jag för i remissdebatten. Jag nämnde då att när man senare granskade effekterna av protokollet så fann att ökade insatserna behövdes för att uppnå de mål som uppställts för miljön och människors hälsa. Detta föranledde till den omförhandling av protokollet som vi nu står i beråd att godkänna.

    Fru talman! Jag noterade då att det inte framgick vilka mål som inte kunde uppnå ens i landskapsregeringens yttrande. Där fanns inget om vad som kunde tänkas vara relevant för Ålands del och ingenting om vilka mål som inte hade uppnåtts eller ens vad som redan uppnåtts på Åland, vilket jag hoppades att hade uppnåtts.

    Vi vet inte heller vilka kostnader det här eventuellt kommer att medföra. Vi vet ju att miljömål och klimatmål kostar när de implementeras. Jag utgick då att social- och miljöutskottet noggrant skulle gå igenom dessa frågeställningar.

    Men, fru talman, trots att vicelantrådet i sin presentation betonade att ren luft är en ”otroligt viktig fråga” så saknar utskottsbetänkandet fortfarande uppgifter om vilka delar av protokollet som påverkar Åland, vilka delar vi kanske redan uppfyller och det finns inte heller något med om kostnaderna.

    Det som ltl Aaltonen talade om här i sitt anförande gällde antalet människoliv som det beräknas kosta, men det är inte kostnader för att förbättra miljön och det var det som jag avsåg. Jag kanske uttryckte mig lite oklart.

    Oberoende så är vi förvånade över att man har valt att ta det så kallade korta formuläret med enbart två höranden, vad jag kunde se. Jag tycker att det är märkligt och det vill jag i alla fall påpeka. Sedan vet jag inte vilken åtgärd man eventuellt skulle ha i det här skedet. Kanske någon av mina kollegor kan hjälpa mig?

    Fru talman! Jag vet inte om jag har rätt, men man får ju lätt en känsla av att det nu har gått mode i att vidta åtgärder så fort man talar om klimatförändringen, medan miljöförändringen verkar nonchaleras. Rätta mig om jag har fel, men jag har en känsla av att om ordet klimat hade nämnts fler än en gång i framställningen av republikens president så är min gissning att utskottet hade behandlat det mer uttömmande.

    Vi från Åländsk Demokrati ser kanske lite mer konservativt även på denna fråga och ser faktiskt mera problemen ur miljösynpunkt än ur klimatsynpunkt även om många frågeställningar är väldigt nära varandra och går på varandra också. Tack för ordet, fru talman.

    Ltl Carina Aaltonen, replik

    Fru talman! Det förefaller som om ltl Toivonen, trots sina två år här i lagtingets arbete, fortfarande inte känner till vad det innebär när vi får en framställning från republikens president om att godkänna en konvention, i det här fallet Göteborgsprotokollet som anknyter till den här konventionen. Det innebär att vi har två val, vi kan bifalla eller så kan vi förkasta den. Från social- och miljöutskottet föreslår vi att lagtinget ska bifalla de här protokollsändningarna.

    Beträffande de övriga kostnaderna så anser utskottet att det är mycket viktigt att minska andelen människoliv som dör i förtid på grund av luftföroreningar och därför måste det här göras.

    Ltl Stephan Toivonen, replik

    Tack, fru talman! Om jag fortsätter så har jag inte heller föreslagit förkastande. Jag ville helt enkelt ha lite mera bakgrundsinformation, det var detta som jag var ute efter.

    När det gäller kostnaderna så är det en kostnad, men det är en kostnad för miljöproblemen, inte kostnaderna för att förbättra miljön och det var den typen av kostnader som jag var ute efter. Vi kanske talar lite förbi varandra.

    Ltl Carina Aaltonen, replik

    Tack, fru talman! Man kanske kan komma med förslag på hur man gjort på andra ställen för att förbättra luftkvalitén. I vissa städer förbjuder man t.ex. att köra med dubbdäck och det kan förbättra luftkvalitén och förminska partikelhalterna i luften. Man kan komma med förslag på att man förbjuder dieselbilar i Mariehamn till exempel och det är väl något som ltl Toivonen kan föreslå i andra organ där han sitter.

    I och med behandlingen av det här ärendet så har vi tittat på om Åland ska godkänna det här förslaget eller förkasta det och utskottet föreslår att vi ska ge det ett bifall.

    Ltl Stephan Toivonen, replik

    Tack, fru talman! Eftersom ltl Aaltonen gick lite utanför mitt anförande så kan jag väl fortsätta också på den tråden. Jag har ju faktiskt tre motioner om gasbilar som just berör dessa utsläpp. Vi kan fortsätta debatten också där.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

    Detaljbehandlingen börjar. Förslaget i presidentens framställning föreläggs för lagtingets bifall i enlighet med betänkandet. Förslaget är bifallet i första behandling.

    Ärendets första behandling är avslutad.