Plenum den 20 november 2017 kl. 13:00
Protokoll
-
Social- och miljöutskottets betänkande SMU 1/2017-2018
Landskapsregeringens yttrande RP 16/2016-2017-s
Republikens presidents framställning RP 16/2016-2017
2 Ändrade besiktningsintervaller och genomförande av EU:s trafiksäkerhetspaket
Lag och kulturutskottets betänkande LKU 1/2017-2018
Landskapsregeringens lagförslag LF 36/2016-2017
Landskapsregeringens yttrande RP 15/2016-2017-s
Republikens presidents framställning RP 15/2016-2017
4 Program för idrott, motion, hälsa och en aktiv fritid
Landskapsregeringens meddelande M 1/2017-2018
Plenum börjar
Upprop. 27 ledamöter närvarande.
Lagtingsledamoten Igge Holmberg anmäler om ledighet från dagens plenum på grund av
Antecknas.
Första behandling
1 Godkännande av förordningen om sättande i kraft av ändringen av ett protokoll till 1979 års konvention om långväga gränsöverskridande luftföroreningar
Social- och miljöutskottets betänkande SMU 1/2017-2018
Landskapsregeringens yttrande RP 16/2016-2017-s
Republikens presidents framställning RP 16/2016-2017
Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen.
Diskussion.
Ltl Carina Aaltonen
Tack, fru talman! Social- och miljöutskottet har behandlat presidentens förslag om att godkänna ändringarna i de så kallade Göteborgsprotokollet som är en del av konventionen om långväga gränsöverskridande luftföroreningar och som i sig syftar till att skydda människors miljö mot luftföroreningar. Hittills har konventionen utökats med åtta protokoll, där det fastställs specifika åtgärder som parterna ska vidta för att minska sina utsläpp av luftföroreningar.
Genom denna ändring av protokollet fastställs nya nationella åtaganden för att minska utsläppen för luftföroreningar samt uppdateras utsläppsgränsvärdena från och med år 2020. Åtagandena för att minska utsläpp ska i fortsättningen gälla även partiklar. Dessutom fastställs nya standarder för produkters innehåll av flyktiga organiska föreningar utom metan samt kompletteras parternas rapporteringsskyldighet i fråga om utsläppen av luftföroreningar och om gjorda framsteg inom teknik och forskning.
I remissdebatten önskade man en redogörelse för vad detta innebär i kostnader på Åland. Utskottet har tagit del av erfarenheter från Sverige och Finland, där luftföroreningarna beräknas kosta cirka 4 000 respektive 1 600 människors förtida död per år. Omräknat till Åland skulle i snitt cirka 10-12 människor per år dö i förtid på grund av utsläpp från luftföroreningar.
I Mariehamn har mätningar gjorts och ytterligare mätningar kommer att göras nästa år för att undersöka hur stora utsläpp vi har hos oss. De mätningar som gjorts hittills visar på i stort sett normala värden men visar däremot på förhöjda värden gällande partiklar i luften.
Utskottet vill därför ge sitt stöd till landskapsregeringen att man fortsätter undersöka luftföroreningarna på Åland och följer med utvecklingen och om behov finns utfärda rekommendationer för att minska utsläppen.
Utskottet har inga invändningar mot att ändringarna i protokollet träder i kraft på Åland till de delar bestämmelserna faller inom landskapets behörighet och föreslår att lagtinget ger det begärda bifallet. Tack, fru talman.
Stephan Toivonen
Tack fru talman! Ärade ledamöter av Ålands lagting och bästa landskapsregering. Då har vi igen ”godkännande av förordningen om sättande i kraft av ändringen av ett protokoll till 1979 års konvention om långvariga gränsöverskridande luftföroreningar” på vårt bord.
Fru talman! Jag tänker framföra några egna tankar i ämnet och några åsikter från Åländsk Demokrati. Det kan mycket väl hända att inte hela lagtinget kan omfatta dessa åsikter, men jag hoppas ändå får framför dem här i vårt gemensamma parlament.
Fru talman! Denna gång har vi tre handlingar som grund. De två första redogjorde jag för i remissdebatten. Jag nämnde då att när man senare granskade effekterna av protokollet så fann att ökade insatserna behövdes för att uppnå de mål som uppställts för miljön och människors hälsa. Detta föranledde till den omförhandling av protokollet som vi nu står i beråd att godkänna.
Fru talman! Jag noterade då att det inte framgick vilka mål som inte kunde uppnå ens i landskapsregeringens yttrande. Där fanns inget om vad som kunde tänkas vara relevant för Ålands del och ingenting om vilka mål som inte hade uppnåtts eller ens vad som redan uppnåtts på Åland, vilket jag hoppades att hade uppnåtts.
Vi vet inte heller vilka kostnader det här eventuellt kommer att medföra. Vi vet ju att miljömål och klimatmål kostar när de implementeras. Jag utgick då att social- och miljöutskottet noggrant skulle gå igenom dessa frågeställningar.
Men, fru talman, trots att vicelantrådet i sin presentation betonade att ren luft är en ”otroligt viktig fråga” så saknar utskottsbetänkandet fortfarande uppgifter om vilka delar av protokollet som påverkar Åland, vilka delar vi kanske redan uppfyller och det finns inte heller något med om kostnaderna.
Det som ltl Aaltonen talade om här i sitt anförande gällde antalet människoliv som det beräknas kosta, men det är inte kostnader för att förbättra miljön och det var det som jag avsåg. Jag kanske uttryckte mig lite oklart.
Oberoende så är vi förvånade över att man har valt att ta det så kallade korta formuläret med enbart två höranden, vad jag kunde se. Jag tycker att det är märkligt och det vill jag i alla fall påpeka. Sedan vet jag inte vilken åtgärd man eventuellt skulle ha i det här skedet. Kanske någon av mina kollegor kan hjälpa mig?
Fru talman! Jag vet inte om jag har rätt, men man får ju lätt en känsla av att det nu har gått mode i att vidta åtgärder så fort man talar om klimatförändringen, medan miljöförändringen verkar nonchaleras. Rätta mig om jag har fel, men jag har en känsla av att om ordet klimat hade nämnts fler än en gång i framställningen av republikens president så är min gissning att utskottet hade behandlat det mer uttömmande.
Vi från Åländsk Demokrati ser kanske lite mer konservativt även på denna fråga och ser faktiskt mera problemen ur miljösynpunkt än ur klimatsynpunkt även om många frågeställningar är väldigt nära varandra och går på varandra också. Tack för ordet, fru talman.
Ltl Carina Aaltonen, replik
Fru talman! Det förefaller som om ltl Toivonen, trots sina två år här i lagtingets arbete, fortfarande inte känner till vad det innebär när vi får en framställning från republikens president om att godkänna en konvention, i det här fallet Göteborgsprotokollet som anknyter till den här konventionen. Det innebär att vi har två val, vi kan bifalla eller så kan vi förkasta den. Från social- och miljöutskottet föreslår vi att lagtinget ska bifalla de här protokollsändningarna.
Beträffande de övriga kostnaderna så anser utskottet att det är mycket viktigt att minska andelen människoliv som dör i förtid på grund av luftföroreningar och därför måste det här göras.
Ltl Stephan Toivonen, replik
Tack, fru talman! Om jag fortsätter så har jag inte heller föreslagit förkastande. Jag ville helt enkelt ha lite mera bakgrundsinformation, det var detta som jag var ute efter.
När det gäller kostnaderna så är det en kostnad, men det är en kostnad för miljöproblemen, inte kostnaderna för att förbättra miljön och det var den typen av kostnader som jag var ute efter. Vi kanske talar lite förbi varandra.
Ltl Carina Aaltonen, replik
Tack, fru talman! Man kanske kan komma med förslag på hur man gjort på andra ställen för att förbättra luftkvalitén. I vissa städer förbjuder man t.ex. att köra med dubbdäck och det kan förbättra luftkvalitén och förminska partikelhalterna i luften. Man kan komma med förslag på att man förbjuder dieselbilar i Mariehamn till exempel och det är väl något som ltl Toivonen kan föreslå i andra organ där han sitter.
I och med behandlingen av det här ärendet så har vi tittat på om Åland ska godkänna det här förslaget eller förkasta det och utskottet föreslår att vi ska ge det ett bifall.
Ltl Stephan Toivonen, replik
Tack, fru talman! Eftersom ltl Aaltonen gick lite utanför mitt anförande så kan jag väl fortsätta också på den tråden. Jag har ju faktiskt tre motioner om gasbilar som just berör dessa utsläpp. Vi kan fortsätta debatten också där.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.
Detaljbehandlingen börjar. Förslaget i presidentens framställning föreläggs för lagtingets bifall i enlighet med betänkandet. Förslaget är bifallet i första behandling.
Ärendets första behandling är avslutad.
Första behandling
2 Ändrade besiktningsintervaller och genomförande av EU:s trafiksäkerhetspaket
Lag och kulturutskottets betänkande LKU 1/2017-2018
Landskapsregeringens lagförslag LF 36/2016-2017
Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av de lagförslag som ingår i betänkandet.
Diskussion.
Ltl Harry Jansson
Talman! Ärade kolleger, lag- och kulturutskottet har handlagt landskapsregeringens förslag till landskapslag om ändrade besiktningsintervaller och genomförande av EU:s trafiksäkerhetspaket.
Utskottet har kunnat handlägga ärendet enligt det korta formuläret i och med att detta är ett lagförslag som till alla delar är välkommet.
Lagförslaget innebär i korthet att antalet besiktningar kommer att gå ner med ungefär 2 400 per år. Det betyder att vi får en ny intervall med 4-2 varje år, beroende på bilarnas ålder. Veteranbilarna kommer att få en förmånligare situation, i alla fall ägarna.
Förändringen innebär förstås mindre intäkter för motorfordonsbyrån. Enligt vad vi har inhämtat så kommer det här att kunna ordnas via så kallad naturlig pensionsavgång vid byrån.
När det gäller räddningsfordon så har vi också intresserat oss för dem. Vi har konstaterat att det är vartannat år som kommer att gälla för räddningstjänstens fordon och det finner utskottet att är bra.
I sammanhanget kan noteras att den här reformen innebär också att den annars nödvändiga utbyggnaden, tillbyggnaden, av motorfordons lokaler kan undvikas i det här skedet, vilket är välkommet med tanke på investeringsbehovet i stort i vår allmänna verksamhet.
Därmed, talman, yrkar utskottet på bifall till lagförslaget med några smärre tekniska ändringar som vi kan tacka vår alltid lika observanta sekreterare, lagtingsdirektören, för. Tack.
Talmannen
Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.
Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslagen var för sig i deras helhet.
Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om besiktning och registrering av fordon för godkännande. Lagförslaget är godkänt.
Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 9 § trafikbrottslagen för landskapet Åland för godkännande. Lagförslaget är godkänt.
Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 59 § körkortslagen för Åland för godkännande. Lagförslaget är godkänt.
Lagförslagens första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.
Remiss
3 Godkännande av det strategiska partnerskapsavtalet mellan EU och dess medlemsstater, å ena sidan, och Kanada å andra sidan
Landskapsregeringens yttrande RP 15/2016-2017-s
Republikens presidents framställning RP 15/2016-2017
Talmannens förslag är att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.
Diskussion.
Minister Nina Fellman
Fru talman! Bästa lagting, landskapsregeringen har på lagtingets begäran avgett ett yttrande om regeringens proposition om ett strategiskt partnerskapsavtal mellan EU och Kanada.
Landskapsregeringen har tidigare, i maj 2014, lämnat utlåtande om det här avtalet då man förutsatte att Ålands demilitarisering och neutralisering skulle beaktas. Utrikesministeriet konstaterade då att landskapets synpunkter skulle beaktas.
I augusti det här året lämnade landskapsregering ett formellt utlåtande till utrikesministeriet. Där konstaterades att det här är ett så kallat blandavtal som inte innehåller bestämmelser som står i strid med självstyrelselagen eller annan landskapslagstiftning.
Landskapsregeringen ser alltså inga hinder för att lagtinget lämnar sitt bifall till det här avtalet.
Ytterligare kan man konstatera att det här partnerskapsavtalet har förhandlats samtidigt som man förhandlar om det så kallade CETA-avtalet, om ekonomi och handel, och att de är tänkta att i en framtid utgöra en institutionell helhet. Tack.
Talmannen
Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.
Kan förslaget att remittera ärendet till lag- och kulturutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.
Föredras
4 Program för idrott, motion, hälsa och en aktiv fritid
Landskapsregeringens meddelande M 1/2017-2018
Enligt 34 § i arbetsordningen kan lagtinget på förslag av talmannen remittera ett meddelande till ett utskott eller till självstyrelsepolitiska nämnden.
Lagtinget beslutar att ärendet inte ska remitteras till utskott.
Diskussion.
Minister Tony Asumaa
Fru talman! I vårt regeringsprogram skriver vi följande: Idrottspolitiken ska ha som målsättning att brett engagera barn och unga, stöda dem som vill elitsatsa men också förbättra folkhälsan.
Seniormotion har betydelse för livskvalitet och hälsa vilket ger positiva effekter för samhällsekonomin. Idrott är en central del av integrationspolitiken och medel för idrott och motion ska fördelas jämställt och jämlikt, där personer med funktionsvariationer särskilt ska uppmärksammas.
Alla barn och ungdomar ska ha möjligheter att utöva idrott och andra fritidsintressen baserade på egna önskemål och egna förutsättningar. Idrottsföreningar, tredje sektorn och friskvårdsföretag ska uppmuntras och stödjas att ordna aktiviteter för barn, ungdomar, vuxna och äldre samt för att utbilda kompetenta ledare.
I vårt regeringsprogram är en av åtgärderna inom området idrott att också ta fram ett idrottspolitiskt program där landskapets långsiktiga målsättningar för motion och idrott definieras. Målet är att ålänningar i alla åldrar stimuleras till att bli fysiskt aktiva och främja välmående och folkhälsa. Avgifter och kostnader ska inte sätta hinder.
Detta program, ett program för idrott, motion, hälsa och en aktiv fritid, har ni nu framför er på era bord.
I arbetet med att ta fram programmet har representanter från alla lagtingsgrupper ingått i form av en parlamentariskt kommittee som satt riktlinjerna samt ett tiotal sakkunniga personer i olika arbetsgrupper som stått för detaljkunskapen inom de olika områdena i programmet. Så ett stort tack till alla dessa personer för ett mycket värdefullt jobb!
Allt material finns också samlat under adressen www.idrottspolitik.ax.
Fru talman! År 2014 genomförde Ålands statistik- och utredningsbyrå (ÅSUB) i samarbete med landskapsregeringen en undersökning av ålänningarnas kultur- och fritidsvanor.
Undersökningen tog ett brett grepp om hur befolkningen spenderar sin fritid. Den visar att bland de 20 populäraste fritidsintressena kom sådana aktiviteter som kräver fysisk ansträngning först på en sjätte plats med promenad/stavgång. På tionde plats kom cykling och på sjuttonde respektive nittonde plats kom styrketräning och jogging. I topp fanns skärmaktiviteter på dator, mobiler och surfplattor.
Undersökningen visar med all tydlighet att det finns anledning att främja de fysiska fritidsaktiviteterna inom alla våra ålderskategorier.
Syftet med det här programmet är att beskriva landskapsregeringens politik på just idrotts-, motions- och hälsoområdet, samt de åtgärder som landskapsregeringen planerar att vidta under perioden 2018-2022 för att långsiktigt främja idrotts- och motionsaktiviteter i landskapet.
Programmet beskriver ett antal målsättningar och åtgärder som ska öka välmående, förbättra hälsan och skapa en aktiv och meningsfull fritid för oss ålänningar. De föreslagna åtgärderna ska följas upp med hjälp av ett antal indikatorer, konkreta mål och mätbara nyckeltal.
Programmet betonar särskilt pojkars och flickors fysiska aktivitet och hälsa samt möjligheter för alla barn och ungdomar att delta i idrott och motion utifrån sina egna villkor.
Den uttalade visionen för programmet är att: Alla ålänningar - såväl flickor/kvinnor som pojkar/män - tryggt och utan hinder kan idrotta och motionera utifrån egna förutsättningar, intressen och ambitioner för att utveckla sig själva, främja sin hälsa och livskvalitet, känna social tillhörighet och ha en aktiv och meningsfull fritid.
Fru talman! Vi lyfter vi särskilt fyra utvecklingsområden i programmet:
1. Barn- och ungdomsidrott,
2. Skolan i rörelse
3. Senioridrott- och motion och
4. Tillgänglighet.
Undersökningar visar att barn- och unga rör sig allt mindre och tillbringar mera tid framför sina datorer eller med sina mobiler och surfplattor.
Barn- och ungdomsidrottens viktigaste långsiktiga syfte är därför att väcka ett livslångt intresse för idrott och motion, ett livslångt tränande.
Landskapsregeringens idrottspolitik ska ha ett särskilt fokus på idrottens möjligheter att främja de ungas fysiska och mentala utveckling och ge dem möjligheter till livslång, meningsfull fritid och kamratskap. Regelbunden fysisk aktivitet är också en positiv faktor i arbetet med att förebygga risk- och missbruk.
Det är viktigt att barn och ungas fysiska aktivitet uppmuntras så tidigt som möjligt. Enligt landskapets grunder för förskoleundervisning ska barnen ges möjlighet att vistas utomhus så mycket att de får utlopp för sitt rörelsebehov i leken på ett naturligt sätt.
Alla slags vardagstillfällen ska nyttjas för att gynna den fysiska aktiviteten. Skolan erbjuder en utmärkt arena för just detta för alla våra ungdomar.
Därför är det viktigt att varje skola inför mera rörelse och motion under skoldagarna på sitt eget sätt. Exempel på det kan vara möjlighet för eleverna att testa olika idrotter, delta i organiserade aktiviteter på rasterna och att lektioner avbryts för mikropauser med rörelse.
Den vägen får vi elever som orkar mer på lektionen och de får en bättre motorik. Flera studier visar nämligen att barns fysiska aktiviteter också förbättrar förutsättningarna för inlärning och för att klara skolgången.
Efter skoldagen finns ytterligare möjligheter att uppmuntra till fysisk aktivitet. Sedan några år har Ålands Idrott tillsammans med grundskolorna utvecklat ett projekt kallat ”Starka barn” där barnen ges möjlighet till fysiska övningar och att stimuleras till ett livslångt idrottande. Landskapsregeringen anser att projektet ska ges finansiella och praktiska möjligheter att fortgå och utvecklas vidare.
Många seniorer motionerar regelbundet i hög ålder, vilket främjar såväl den fysiska hälsan som välbefinnandet. Alla har dock av olika orsaker inte samma förutsättningar till regelbunden fysisk aktivitet. Därför behöver åtgärder sättas in för att skapa dessa förutsättningar, framförallt idrottsledare för seniorer.
Tillgänglighet är ett nyckelbegrepp som ska omfatta hela befolkningen. Det ska vara enkelt att ta sig till idrottsanläggningar och enkelt för alla att använda dem och enkelt att på annat sätt, utifrån sina egna förutsättningar, ägna sig åt hälsofrämjande fysisk aktivitet. Också detta kräver åtgärder för att uppnå ett jämlikt och jämställt utövande av idrott och motion.
Fru talman! I programmet lyfter vi förutom de fyra särskilda utvecklingsområdena också andra viktiga områden så som bredd- och motionsidrott, evenemang, idrottsutbyte och elitidrott.
För den som vill ägna sig åt organiserad idrott och motion är förutsättningarna goda på Åland. De cirka 70 idrottsföreningarna och -organisationerna erbjuder mångsidiga och välorganiserade möjligheter till aktiviteter. Det totala antalet medlemskap inom idrottsföreningarna och organisationerna är cirka 14 000.
För att vi ska kunna upprätthålla denna bredd inom idrotts- och motionsaktiviteter så krävs det alltid ledare. Därför är en av åtgärderna att tillsammans med Ålands Idrott ordna kampanjer för att rekrytera flera ledare och framförallt kvinnliga ledare. En särskilt prioriterad utbildning gäller också ledare för personer med särskilda behov och seniorer.
Idrotts- och motionsevenemang är av betydelse av flera skäl. De inspirerar oss till träning då det finns intressanta evenemang och tävlingar att sikta mot. Idrottsturismen gynnas, särskilt om evenemangen förläggs utanför egentlig högsäsong, och varumärket Åland stärks genom att förknippas med idrott och hälsa på ett sätt som lockar besökare.
Nationellt och internationellt idrottsutbyte är en viktig del av idrottsrörelsen. Både breddidrottare och elitsatsande idrottare får stimulerande impulser för fortsatt engagemang och egen utveckling genom idrottsutbytet. Sådant utbyte understöds i olika former av landskapsregeringen och gäller både aktiva och ledare.
Idrottare och idrottslag på elitnivå är inspiratörer och förebilder för barn och ungdomar. Genom goda tävlingsresultat sätter de också Åland ”på kartan” och har på det sättet stor betydelse för samhällets synlighet i stort. Så även om elitidrotten utgör en liten del av den totala tävlingsidrotten har den en stor betydelse.
Fru talman! Landskapsregeringen och kommunerna ansvarar för att skapa allmänna förutsättningar för idrotts- och motionsverksamhet i landskapet.
Kommunerna beviljas årliga landskapsandelar för både idrotts- och ungdomsverksamhet. Ålands Idrott i egenskap av paraplyorganisation för organiserad idrott och motion har också en betydelsefull roll.
Programmet för motion, hälsa och en meningsfull fritid ska förverkligas av ett nytt råd, och i nära samverkan med bl.a. Ålands Idrott, kommunerna och tredje sektorn. Planen är att rådet för idrott, motion och hälsa ska tillsättas i början av december.
Rådet ska i första hand fungera som en övergripande tvärsektoriell styrgrupp för att säkra att de åtgärder som nämns i detta program förverkligas. Programperioden är 2018–2022.
Jag tror att jag måste sluta här, tiden tar slut. Tack, fru talman.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Talman! Tack för presentationen minister Asumaa. Jag har två frågor av kompletterande karaktär. I ingressen står det ”det här programmet gäller främst åtgärder för främjande av fysisk aktivitet vid sidan av den organiserade motions-, bredd- och elitidrotten”. Men sedan i kapitel 8 så de indikatorer och konkreta mål som finns framtagna, alla de är ju direkt kopplade till en organisation, som finns registrerad, alltså en förening. Den första frågan är varför indikatorerna är kopplade, det stämmer ju inte överens. Vad är det som landskapsregeringen egentligen vill försöka mäta?
Minister Tony Asumaa, replik
Tack, fru talman! Tack för den kompletterande frågan. Jag hann inte riktigt till slutet i mitt anförande och där skulle jag ha nämnt att just de här indikatorerna som finns är kända. Tillsammans med rådet, Ålands Idrott, ÅSUB och andra organisationer så kommer det att utarbetas nya indikatorer och även nyckeltal för att främja och följa upp programmet. De spänner sig över alla grupper.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Det är möjligt att det är ministerns vision, men det är inte det som står i programmet, där står att man kan ta fram nya indikationer om man vill.
På tal om indikatorer så har jag en fråga: Är det faktiskt lagligt att registrera personer utgående var de kommer ifrån. Det finns en indikator som säger ”andelen fysiska aktiva flickor och pojkar med utländsk bakgrund”. Möjligen vill landskapsregeringen ha den informationen, men är det faktiskt lägligt att registrera barn och ungdomar på det viset?
Minister Tony Asumaa, replik
Tack, fru talman! Rådet har inga intentioner att registrera någon, utan utgår ifrån sådan statistik som finns hos ÅSUB och andra instanser. Det som ÅSUB gör så är säkert fullt lagligt.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Sara Kemetter, replik
Tack, fru talman! Tack minister Asumaa för ett bra program för både idrott, motion, hälsa och en aktiv fritid. Det är viktigt att det här inte blir en hyllvärmare utan att det faktiskt går vidare.
Jag vill utmana landskapsregeringen. På fastlandet har man jakt på landets mest aktiva kommun och så länge vi har 16 kommuner på Åland så blir det verkligen en jakt. Varför inte göra något liknande här på Åland? Man kunde ordna en tävling tillsammans med kommunförbundet, Mariehamns stad, Ålands Idrott och det nya rådet som ministern förde fram. Man kunde ha en gemensam tävling för att hitta den mest aktiva kommunen. Man skulle lyfta fram främjandet av mångsidiga idrottsplatser som lockar till motion, motionsfrämjande åtgärder, projekt och försöksverksamhet men också möjlighet att söka partnerskap inom idrottsvärlden. Vad tycker ministern om min idé?
Minister Tony Asumaa, replik
Tack, fru talman! Idén är lysande. RIMH:s roll är framförallt att utveckla och komma med nya idéer kring aktiviteter och evenemang som får oss att röra på oss mera på alla delar av Åland. Det tar vi med oss!
Ltl Sara Kemetter, replik
Tack, fru talman! Tack ministern för det positiva bemötandet. Jag tar åtminstone detta vidare till Mariehamns stad. Om landskapet och Mariehamn är med så månne inte de andra kommunerna känner sig utmanade?
Det är också glädjande att man i programmet lyfter fram det livslånga motionerandet, att motionera hela livet ut. Det var glädjande när socialdemokraterna var och hälsade på till Oasen, där lyfter man fram dansen på fredagarna. Om man har varit upp och dansat så får man också en pilsner och det var ett ganska roligt evenemang där de äldre får röra på sig.
Minister Tony Asumaa, replik
Tack, fru talman! Ja, lika väl som vi pratar om ett livslångt lärande så tycker jag också att vi kan prata om ett livslångt tränande. Det är lika viktigt för oss alla.
Ltl Britt Lundberg, replik
Tack, fru talman! För oss som med intresse följer protokollen från Ålands Idrott så framkommer att under året har det varit många dubier och en stark oro under den här processen som programmet har tagits fram. Det vore intressant att få höra mera om vilka som har varit de svåra frågorna och vad och hur de har lösts.
Minister Tony Asumaa, replik
Tack, fru talman! Vad gäller arbetet med programmet så har det bestått av en parlamentarisk grupp och en sakkunniggrupp där två av Ålands idrottsrepresentanter har funnits med genom hela processen. Några stora problem med att göra programmet har inte funnits inom de grupperna.
Ltl Britt Lundberg, replik
Det står mycket om breddidrott i det här programmet, men vi behöver spets och det nämndes lite kort av ministern här. Oerhört viktigt för att alla ska vara intresserade av att röra på sig är att det finns förebilder och kanske att man också kan ha drömmar att sträva emot. Samhället gynnas ju oerhört av idrottsframgångar, men här finns inga mål för elitidrotten. Varför har regeringen valt att lyfta bort detta?
Minister Tony Asumaa, replik
Tack, fru talman! Som jag sade så är elitidrotten otroligt viktig också för att profilera oss. Vi vet att utan bredd har vi heller inte någon spets och 10 procent av all idrott är väl elitidrott. När det gäller elitidrott så har vi åtgärder, framförallt att bredda de internationella idrottsutbytena och även se till att vi har internationella standarder på våra arenor så att elitidrotten har fungerande anläggningar att bedriva elitidrott på. Det finns nog också åtgärder i programmet, men säkert går det att finna flera.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Jörgen Pettersson, replik
Tack, talman! När man skapade Ålands Idrottsförbund så gjorde man det i förvissningen att därifrån skulle den åländska idrotten och faktiskt motionen också skötas. Min fråga är följande: Varför är det viktigt att göra ett eget politiskt meddelande? Innebär inte det nya rådet att man faktiskt klampar in på Ålands idrottsförbunds område och gör någonting som någon redan håller på med? Det känns som att man byråkratiserar något som faktiskt inte borde byråkratiseras.
Minister Tony Asumaa, replik
Tack, fru talman! Om vi ser på vad Ålands Idrotts uppgift är så är det att handha den organiserade föreningsidrotten.
Idén med det idrottspolitiska programmet, som vi har döpt till mer än det, är framförallt att vi ska förbättra folkhälsan för alla grupper, också för dem som inte hör till den organiserade föreningsidrotten. Rådets uppgift är tvärsektoriell där Ålands Idrott har en given plats i det arbetet. Idén med rådet är ju att samla alla de resurser och utnyttja resurserna på bästa möjliga sätt så att vi får ut maximalt av alla de resurser som vi har.
Ltl Jörgen Pettersson, replik
Talman! Jag tror att ministern bekräftade det som jag befarade. Rådet är en överbyråkratisering.
I det idrottspolitiska meddelandet ska jag också nämna en sak som jag faktiskt saknar på riktigt. Man har gått in väldigt mycket på de traditionella idrotterna, på motionsformer där ingenting egentligen är nytt. Världens idag snabbaste publiksport är e-sport, e-gaming, 385 miljoner, säger man! Ungdomar, mestadels unga män sitter och idrottar framför datorn. Det skapar möjligen inte så hemskt mycket fysiskt kraft men däremot mental skärpa. Man lär sig teamwork, man lär sig att samarbeta, man lär sig att ta initiativ och fatta snabba beslut. En stor del av forskningen hävdar att det här gör folk smartare på många andra sätt än ren idrott. Varför saknas det i programmet?
Minister Tony Asumaa, replik
Tack, fru talman! Programmet i sig lyfter inte upp någon specifik idrott. I programmet lyfts inte heller fotboll, ishockey, ridning eller annat. Frågan är ju ganska intressant. Jag har också följt med e-sport ganska mycket, det är inte bara sitta framför datorerna, man behöver också en ganska god fysisk och psykisk hälsa och motion. I Sverige är ju e-sporten en registrerad sport inom riksidrottsförbundet. Vi har den ännu inte är registrerad idag, men jag är säker på att den förr eller senare finns som registrerad förening under Ålands Idrott. Det kommer att bli en given del av vårt sportande i framtiden, så jag håller helt med.
Dokumentet ska ju vara levande så det finns alltid möjligheter att beakta det som inte nu finns här och vi ser fram emot att också få feedback.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Harry Jansson, replik
Tack, talman! I likhet med kollegan Jörgen Pettersson så undrar jag nog verkligen om byråkratiseringen av idrottsvärlden. Är vi verkligen betjänt av mera byråkrati? I slutet läser man att det nya rådet för idrott, motion och hälsa till och med ska hålla på med forskning och olika projekt. Är det inte på väg att skapas något som känns som en överdimensionerad produkt? Är inte det här egentligen landskapets konkreta arbete i vardagen när man t.o.m. börjar prata om forskning? Det känns faktiskt som att man istället borde ha gett Ålands Idrott ett större förtroende för att hantera de frågor som hör till just fysisk fostran i stort i samhället och sedan skulle landskapsregeringens eget arbete komma i fokus.
Minister Tony Asumaa, replik
Tack, fru talman! Rådets huvudsakliga uppgift är också att samla en tvärsektoriell grupp för att kunna genomföra de här åtgärderna som vi har skrivit om i det idrottspolitiska programmet. Jag tror också att Ålands Idrott har viktigare saker att göra än att förverkliga ett program som landskapsregeringen har skrivit. De resurser som de har är nog riktade på det organiserade föreningsidrotten. Att lägga på ett till ansvarsområde för att utföra ett politiskt program så det kanske inte riktigt hör till en sådan organisation.
Ltl Harry Jansson, replik
Tack för svaret ministern. Men nog oroar man sig också för gränsdragningar mellan de ledande organisationerna när vi får ett råd som samtidigt ska gå in ganska operativt. Det finns nog fog för landskapsregeringen att fundera om detta är ett vettigt steg.
Avslutningsvis, om man tänker på att motionen är så oerhört viktig med tanke på individens utveckling och även i lärandet, var hittar vi mera utrymme - särskilt i grundskolan - för en timme fysisk fostran per dag? Var hittar vi de timmarna?
Minister Tony Asumaa, replik
Tack, fru talman! Ltl Harry Jansson har varit och är säkert aktiv idrottsman ännu, men det fanns inte mycket positivt i det här programmet från hans sida. Vi får väl ta det som konstruktiv kritik för att förbättra programmet.
Det finns mycket tid i skolan som kan utnyttjas för rörelse och motion. Vi har raster och vi vet att största delen sitter inne. Man kanske borde göra en attraktivare skolgård för att också den vägen få barn och ungdomar att röra sig. Undervisningen kan handla mera om rörelse och vara integrerad i rörelse. Under en skoldag och framförallt vägen till skolan så får man kanske den där timmen per dag utan att man ens vet om det. Det är inte så att vi börjar utöka gymnastiktimmarna för att få mera rörelse för det finns ändå de som inte vill röra på sig för det. Det är tiden före och efter skolan som vi kan utnyttja på ett mycket bättre sätt.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Brage Eklund, replik
Tack, fru talman! I det stora hela så är vi från Åland Framtid positiva till det här programmet. Som i alla program och meddelanden så fordras det också att man aktiverar sig och att det görs konkreta åtgärder, annars blir det en hyllvärmare.
För att upprätthålla hela det här programmet och önskemålen i framtiden att folk ska röra på sig på olika sätt så fordrar det också mer resurser. Ministern sade själv att det är landskapet och kommunerna som ska stå för finansieringen, vi får landskapsandelar för det. Man samtidigt har landskapet prutat ner på landskapsandelarna så det blir en direkt nettokostnad för kommunerna. Hur är det egentligen tänkt att man ska kunna upprätthålla detta i verkligheten om inte kommunerna har råd att finansiera det här?
Minister Tony Asumaa, replik
Tack, fru talman! Har kommunerna en frisk befolkning så är det också en god investering. Det är nog vinn-vinn!
Vad gäller själva programmet så finns det både åtgärder och målsättningar. När det gäller ”starka barn”, eftermiddagsverksamheten ute i kommunerna så finansieras det helt av landskapsregeringen. Vi går mera in i ett samarbete med kommunerna. I budgeten har vi 50 000 eller 70 000 euro för att också förverkliga delar av programmet. Det är inte meningen att det här ska belasta kommunerna ekonomiskt, utan mera att man får en friskare befolkning.
Ltl Brage Eklund, replik
Ja, jag förstår tankegångarna. Det är helt okej att man ska engagera folk att röra på sig mera. Det är både mentalt och fysiskt bra. När det gäller att delvis utveckla ungdomars intelligent så är det bra att ha en fysisk hälsa också. Men som ministern nämnde så fodrar det idrottsledare och sådana som ska hålla i de här olika aktiviteterna. I kommunerna är det ofta ett stort problem att få folk som engagerar sig och vill göra det här. Allt har en kostnad med sig. Det är resurserna, pengarna, som i sista ändan ska räcka till. Om man inte har pengar så kan man inte verkställa det här.
Minister Tony Asumaa, replik
Tack, fru talman! Så är det. Det handlar alltid om pengarna. När det gäller aktiviteter i kommunerna så ger vi till Ålands Idrott idag ungefär 1,6 miljoner som fördelas ut till föreningarna i alla kommuner, så de har också sin verksamhet. Samtidigt har vi inom den tredje sektorn också andra organisationer som får PAF-medel. Vi ger egentligen ganska mycket resurser till föreningarna och tredje sektorn som kan idka fysiska aktiviteter. Meningen med rådet är att man också tvärsektoriellt kan samarbeta och sy ihop det här så att det finns lite överallt. I en viss del på Åland kanske det inte finns någon idrottsförening, men det kanske finns någon annan organisation som kan ta hand om det. Det behöver inte alltid vara en idrottsförening för att man ska kunna röra på sig.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Britt Lundberg
Tack, fru talman! Jag tänker börja där ministern slutade med trafiksäkerheten. Idag har vi en gräns på två kilometer när man får skjuts till skolan, till skolan. Har man tänkt göra någon förändring där i och med det här programmet? Det skulle vara intressant att höra.
Fru talman! Att idrott är bra för hälsan känner de flesta till, dessutom på många olika sätt, både psykiskt och fysiskt. Dessutom vet vi att ett mycket stort antal människor arbetar ideellt inom idrottsföreningar runt om på Åland och möjliggör för människor i alla åldrar att ägna sig åt idrott genom att utföra alla möjliga typer av obetalt arbete. Det rör sig om allt ifrån att agera tränare till att på olika sätt samla in medel där intäkterna tillfaller föreningarna. Vad jag vet har ingen utrett ur stort det ekonomiska värdet av detta ideella arbete är det kan man bara få reda på genom en utredning dedikerad till just detta ändamål.
En annan svårmätt indikator är hur mycket idrotten bidrar till samhällsekonomin i form av bättre hälsa och därmed lägre sjukfrånvaro. Idrottsevenemangen i såväl liten som stor skala omsätter stora summor på Åland varje år. Man kan säga att idrotten är en viktig del i det som brukar kallas upplevelseindustrin. Idrotten fungerar även som en, låt oss kalla det plantskola, för många som sedan får användning, för vad de lärt sig på idrottsplanen, i arbetslivet.
Det för oss in på de sociala aspekter som idrotten bidrar med. Idrotten är en fantastisk faktor när det gäller att arbeta med integration av människor i samhället. Idrotten kan på många sätt öka sammanhållningen. Att mäta i hur hög grad idrotten minskar kriminaliteten bland ungdomar är svårt, men kan med stor säkerhet räknas till de positiva effekterna också.
Idrottsrörelsen är en således en viktig del av folkrörelsernas Åland, som i sin tur faktiskt är en viktig grund för vår demokrati.
Idrotten kan således bland mycket annat också bidra till förbättrad integration, ökad ömsesidig förståelse, demokratisk fostran och socialt kapital.
Fru talman! Vi har nu att behandla ett meddelande från regeringen som avser att beskriva hur regeringens politik på idrotts- motions och hälsoområdet ska se ut. Regeringens vision är att alla ålänningar - såväl flickor/kvinnor som pojkar/män tryggt utan hinder ska kunna idrotta och motionera utifrån egna förutsättningar och intressen och ambitioner för att utveckla sig själva, främja sin hälsa och livskvalitet, känna tillhörighet och ha en meningsfull fritid.
Programmet lyfter också det faktum att de unga på Åland rör sig mindre och tillbringar mera tid framför sina skärmar än barn i Finland.
Regeringen föreslår tre åtgärder för att möta det – satsa på ledarutbildning, vidareutveckla utlåningsbanken för idrottsredskap och uppmärksamma de som bor där föreningsverksamheten är låg.
Ytterligare ska skolan införa mer idrott och rörelse vilken förutom grundskolan även inkluderar Ålands yrkesgymnasium, som en liten parentes undrar jag förstås varför Ålands lyceum och Ålands folkhögskola ställs utanför. Det förklaras inte.
Nåväl, även målsättningar för seniorer finns i programmet liksom tillgänglighet och ett kort kapitel om evenemang.
Idrotten är oerhört engagerande och som jag nämnde i inledningen oerhört brett och viktigt för samhället.
Regeringen lovar att arbeta vidare med programmet och det är bra och vi hoppas på en mer engagerad version med den fördjupning som detta oerhört viktiga politikområde skulle vara förtjänt av.
Så här kommer lite vägkost för det fortsatta arbetet. Det finns tydliga mätbara mål för våra skolelever men inte för resten av befolkningen. Det skulle vara viktigt att analysera vad våra barns anmärkningsvärda inaktivitet beror på och gärna föreslå mer konkreta åtgärder för att vända den utvecklingen.
Meddelandet visar på vilka medel som viks för idrotten, men den enorma samhällsnyttan som idrotten står för önskar vi att får plats i programmet.
Den största delen av befolkningen dvs. unga vuxna, vuxna och medelålders borde också få mer utrymme. När man är 40-50 år så avgör man i mycket hög grad hur man kommer att må som 60, 70 respektiver 80 år.
Det finns ju även många företag som satsar på folkhälsan och denna växande företagsinriktning och medborgarnas intresse för att besöka gym, utöva yoga och att springa är stora och viktiga områden både ur hälsosynvinkel men också som närings- och evenemangs- och turismpotential.
Så slutligen vikten av idrott för sammanhållningen i ett samhälle. Vi har känt av den när vår ålänning sprang sig till ett guld i EM i maraton och när våra ligalag i fotboll vunnit guld. Vi kunde säkert ha gjort mycket mer av det här och vi borde jobba mer med idrottens förankring i samhället på Åland. Alla vi som följt med Östersunds fotbollsklubb och sett vad som hänt i samhället där med alla fotbollsframgångar, vet vad jag menar. Det finns en kraft i att koppla ihop samhällsgemenskap, kultur, allas lika värde och gemensamma mål och framgångar. Det här vill vi ha med i den åländska idrottspolitiken.
Vi behöver ett program som är mer strategiskt och som i högre grad flätar in hela samhället.
Från centern vill vi tacka regeringen för meddelandet och hoppas att våra synpunkter tas väl emot för det fortsatta arbetet med idrottspolitiken.
Jag skulle också vilja ställa några frågor till ministern. Den ganska blygsamma summan som finns med i budgeten, eftersom det står i meddelande som kom ganska sent under den här mandatperioden att den ska verkställas omedelbart, vilka delar har man nu tänkt prioritera för dessa tiotals tusen som kommer in i budgeten?
Det andra är koordineringen och eftermiddagsverksamheten där man avser att skapa en ny ytterligare organisation ÅSIFF. Ska detta vara landskapets organ och vilket mål och uppdrag har man tänkt ha för det?
Även om man inte nämner olika sporter så tycker jag att det skulle finnas skäl att i det här programmet lyfta just det som ltl Jörgen Pettersson nämnde, E-idrotten men också friluftslivet. Friluftslivet och all häst- och hundsport är helt och hållet utanför vilket jag tycker att man på något sätt också skulle kunna ta med i det här idrottsprogrammet.
Innan jag avslutar skulle jag vilja understryka att vi behöver ta arbetet med en aktiv idrottspolitisk på allvar. Vi vet inte konsekvenserna idag för vad de relativt nya vanorna med ett högt antal timmar skärmtid kommer att göra med oss. Vi måste skapa en bättre balans för starkare mångfald. Det gäller både stad och landsbygd, tävling och motion, individen och laget, anläggningar och natur, gamla och unga samt alla personer av olika kön, könsidentitet, könsuttryck, sexuell läggning samt social, etnisk och kulturell bakgrund med eller utan funktionsvariationer.
För att möta idrottens behov, fru talman, och utmaningar och få att få en utveckling vi vill ha så måste politiken veta vart den ska. I programmet vi fått idag har vi en god början men den behöver breddas och fördjupas. Tack, fru talman.
Ltl John Holmberg, replik
Tack, fru talman! Tack ltl Lundberg. För några år sedan gjorde ÅSUB en väldigt stor undersökning om tredje sektors ekonomiska effekt på Åland. Man tog upp idrotten, kulturen och den sociala tredje sektorn. Den undersökningen var väldigt omfattande och påvisade också hur stor och bra idrotten är både när det gäller antalet timmar som läggs ner ideellt, självförsörjningsgrad och vilka samhällsekonomiska effekter av det som man producerar inom idrotten på Åland genererar. Det är en bra utredning att ta till sig.
Ltl Britt Lundberg, replik
Tack för det stödet ltl Holmberg. Visst skulle det förbättra det här programmet om man också skulle lyfta in den viktiga tredje sektorn och den effekt som den har på samhället.
Ltl John Holmberg, replik
Tack, fru talman! Personligen tycker jag att man redan lyfter in tredje sektorn i det här programmet. Det är också ett dokument som inte kan vara för detaljstyrt i sin form som program. Nu är det upp till alla involverade att göra det mesta möjliga av det. Vi har verktygen på Åland. Jag tror att det här arbetet kommer att göra mycket gott, precis som det är utformat just nu, för det låser inte in någonting. Programmet tar inte upp specifikt sportfiske eller hundsport etc. Programmet är brett, modernt och kommer att öppna upp möjligheter för alla bara man har en aktiv fritid och ett öppet sinne.
Ltl Britt Lundberg, replik
Fru talman! Jag tycker inte heller att man ska ha detaljer i ett program. Däremot borde man beskriva hur det ser ut, vart man vill nå och när, så att man kan följa upp det och vet i vilken riktning de politiska satsningarna ska göras.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Ingrid Johansson, replik
Tack, talman! Ltl Lundberg talade om vikten att vi sätter någon form av grund för tränandet genom livet vid 40–50-årsåldern. Jag vill också lyfta fram det faktum att det aldrig är för sent att börja träna och just de specifika träningsbehov som de äldre har när det gäller både styrketräning men framförallt balansträning. Behovet att motionera är förstås livslångt, men vi behöver också ha kännedom om och planera för att det finns specifika träningsbehov hos de allra äldsta.
Ltl Britt Lundberg, replik
Fru talman! Jag tycker att det är oerhört bra att man lyfter upp seniorrörelse och allt det som görs idag på våra äldreboenden och även vad vi kan göra före vi är på ett äldreboende.
Jag tycker också att det är jätteviktigt för alla dessa kvinnor och män som kanske just vid 30-, 40- och 50-årsåldern kanske aldrig har rört på sig som ungdom heller. Mitt i allt vid 40-årsåldern så kanske man får ett annat intresse. Jag tror att arbetslivet har en väldigt stor del i detta, för det är väldigt många arbetsplatser idag som lyfter fram hur viktigt det är att man rör på sig och håller sig frisk. Det här är också ett område som gärna skulle få finnas med i det idrottspolitiska program som vill lyfta folkhälsan.
Idag satsas mycket pengar från företagen på friskvård. Otroligt många företag, många kvinnoföretag, bildas idag för att ta till vara intresset för att röra på sig. Många av oss slipper ha värk tack vare att vi rör på oss. Precis som ltl Johansson nämnde här så att träna upp sin balans behöver man göra redan vid 50-årsåldern. Det finns mycket, mycket viktigt i den här medelåldersgruppen som jag tycker att man kunde komplettera med.
Ltl Ingrid Johansson, replik
Visst är det så. Det är glädjande att se alla nya företag. Det handlar om rena tjänsteföretag och det är dubbelt hållbart, att minska konsumtionen av ”slit och släng varor” och istället köpa träning. Det är alldeles utmärkt.
Jag vill fortfarande lyfta fram gruppen äldre ännu tydligare. Vi behöver vara noga med att se till att vi förmedlar den här kunskapen till de äldre. Det är viktigt att vi lyfter fram just senioridrotten. Generellt har vuxna samma behov av träning, man kan ge samma information åt en 25-åring som åt en 45-åring om hur man ska träna. När man blir äldre, framförallt efter 80 år, så behöver man ha specifik träning och träningsbehoven förändras. Jag tycker att det är ypperligt att landskapsregeringen separerar just seniorträningen på det här tydliga sättet som de har gjort.
Ltl Britt Lundberg, replik
Tack, fru talman! Just seniorträning är en av de frågor som jag undrar om finns med i budgeten för 2018, vilken nödvändigtvis bör finnas. Men regeringen kan ju komma in med en rättelse medan ärendet är i utskottet om de har missat den.
Jag är också glad över att det finns ett intresse och att regeringen tycker att det är viktigt med alla dessa medelålders som tränar och alla företag som jobbar med träning och de också skulle vara förtjänta av att omnämnas när man beskriver situationen på hälsoområdet. Förhoppningsvis kommer det nu i ett ganska brådskande reviderat program till lagtinget.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Minister Tony Asumaa, replik
Tack, fru talman! Tack för de konkreta tilläggen och åtgärderna. Vi tar givetvis till oss dem.
Jag försöker besvara några av de frågor som ställdes. Den första var att Ålands lyceum glömdes bort. Så är det inte, men vi satsar speciellt på Ålands yrkesgymnasium för vi vet att där är rörligheten som lägst. På sidan 16, under målsättningar, står att alla elever i gymnasiet ska träna och motionerar minst en timme per dag, 20 procent. Ålands lyceum är nog med, men inte speciellt upplyft och där finns ändå en lite mer fysisk aktivitet.
Vad gäller nyckeltal och värden så har vi nyckeltal på barn och ungdomar eftersom det har utförts undersökningar. Men vi har ännu inte nyckeltal på medelålders och seniorer, det ska landskapsregeringen jobba fram tillsammans med ÅSUB och RIMH för att få de mätbara (…taltiden slut).
Ltl Britt Lundberg, replik
Tack, fru talman! När det gäller nyckeltalen så hade jag kanske mera tänkt på eliten, vad vi vill satsa på, hur vi vill profilera Åland och sätta på kartan. Det finns överhuvudtaget inga mål med elitidrotten vad jag kan hitta, utan bara lite åtgärder om att det är viktigt med fina anläggningar och att det är viktigt med tränare osv.
När det gäller båda gymnasieskolor och folkhögskolan, som inte omnämns alls, så tror jag också att det är viktigt att man kanske har två olika inriktningar där. Det finns en risk att man vid den teoretiska skolan använder ganska mycket skärmtid, det gör man säkert i yrkesgymnasiet också vid sidan av men där har man också den ergonomiska delen som är otroligt viktig om man har ett tyngre, fysiskt arbete att göra. Jag tror nog att det finns en viktig del att titta på båda de här delarna.
Minister Tony Asumaa, replik
Tack, fru talman! Det stämmer att inte alla skolor är nämnda vid namn, men vi har ett speciellt utvecklingsområde 4.2, Skolan i rörelse, så det berör alla skolor utan att de är nämnda. Det har varit vår intention.
Programmet ska inte genomföras omedelbart utan programperioden är 2018-2022. Under den tiden försöker vi genomföra våra målsättningar och åtgärder
Vad gäller skol- och fritidsförbundets så är det ett önskemål från Ålands Idrott att vi kombinerar ”starka barn” eftisverksamheten vad gäller idrott och även kultur så att någon skulle ha ett helhetsgrepp. Det kan ligga under Ålands Idrott, huvudsaken är att det kan koordineras och samköras så att vi får det mesta och bästa ur det. Alla barn kanske inte vill röra på sig, men en kulturell aktivitet kanske får dem att röra på sig. Det behöver inte alltid vara idrott för att få folk aktiva så därför det här önskemålet att eventuellt (…taltiden slut).
Ltl Britt Lundberg, replik
För det första vill jag säga att det är glädjande att ministern tar till sig de konkreta förslag som vi har haft med här. Hoppas att det under året kommer en komplettering.
När det gäller perioden till 2022 så är det under 2018 och 2019 som den här regeringen sannolikt kan sätta sin prägel på det här vilket kan mäta intresset för att faktiskt genomföra den här politiken, för det var väldigt blygsamt i budgeten för 2018. Det är kanske för att få igång något som man borde visa de största ambitionerna.
Sedan vädjar jag att ministern tittar ett varv till på byråkratin med de här nya uppgifterna. Om man redan nu har problem med att hålla vattendelningen mellan Ålands Idrott och landskapsregeringen och sedan ska man ha ett tredje organ till och detta som ska organisera eftermiddagsverksamheten. Är det inte så att pengarna börjar gå till byråkrati och att vi håller på att arbeta precis motsatt dit vi borde komma i moderna organisationer? De som ansvarar för saker ska ansvara för dem också.
Jag stöder dem som säger att är Ålands Idrott borde få ett (…taltiden slut).
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Tony Wikström, replik
Tack, fru talman! Tack ltl Lundberg för ett intressant anförande.
Jag kan hålla med om att det finns en period i livet mellan 30 och 60 år där många trillar bort. Man har ett fulltecknat schema, man jobbar mycket och det sammanfaller med småbarnsåren.
Däremot kan jag tänka att det här programmet inte ska gå in och detaljstyra just det som kan vara lösningen till det hela, nämligen att arbetsgivaren i mycket, mycket större grad kan ta ansvar och till och med låta de anställda träna på arbetstid. Det har visat sig vara jätte, jätte lyckat när man har gjort olika försök t.ex. som folktandvården i Stockholm gjorde. Jag vill gärna höra ledamotens tankar kring detta.
Ltl Britt Lundberg, replik
Fru talman! Jag som själv har jobbat på personalbyrån i det här huset tycker nu att utvecklingen håller på att gå åt lite fel håll faktiskt. Jag tycker att det är väldigt, väldigt viktigt att satsa mycket på sin personal när det gäller rörelse och när det gäller att förebygga så att man inte får arbetsrelaterade sjukdomar. Så där får ltl Wikström mitt fulla stöd.
Jag menar inte heller att man i det här programmet ska tala om vad de olika företagen ska göra eller någonting liknande. Jag tycker att det är ledsamt att det inte är nämnt, för då är det osynliggjort. Det är en så otroligt viktig del av samhällets hälsa som kommer via det som 40-,50- och 60-åringarna gör alldeles själva för sin egen kropp och sin egen utveckling. Företag satsar verkligen både för att ha en frisk personal men också för att ge en bra sak. Det här behöver beskrivas.
Vi ska också komma ihåg att den största delen av de utbrända just befinner sig i den här ålderskategorin och där är ofta rörelse också väldigt, väldigt (…taltiden slut).
Ltl Tony Wikström, replik
Tack, fru talman! Jag håller inte riktigt med om att det blir bortglömt. Jag vidhåller ändå att det här är företagens sak. Det finns en otrolig bredd på vad man kan hålla med, t.ex. så kan kulturen komma med in i bilden som ministern talade om.
När det gäller att träna på arbetstid så ska jag ge några siffror som kan ge perspektiv lite grann. Folktandvården i Stockholm hade tre grupper under ett år som under 2,5 timmar antingen fick vara lediga eller träna. Sjukfrånvaron sjönk med 11 procent för dem som hade varit lediga; för dem som hade tränat sjönk sjukfrånvaron med 21 procent. Det finns väldigt mycket att vinna både i hälsa och i pengar faktiskt.
Ltl Britt Lundberg, replik
Fru talman! Det är precis så som det är. Därför är det så synd att det i programmet inte omnämns hur viktigt det är med idrott och att röra på sig också i den här ålderskategorin, och även kanske lite mera vad idrotten betyder för den psykiska hälsan. Det är en väldig betoning på den fysiska hälsan och det skulle också finnas ytterligare ett kapitel att lägga till kring den psykiska hälsan.
Efter debatten hoppas vi att arbetet med uppföljningen av programmet sätter igång medan debatten är färsk.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl John Holmberg
Tack, fru talman! Det kan hända att jag går någon minut över tiden. Jag ber om ursäkt på förhand.
Vill du bli mer stresstålig, må bättre, förbättra ditt minne och bli mer kreativ och intelligent? Se då till att röra på dig. Den moderna hjärnforskningen visar att motion och träning får fullständigt ofattbara effekter på hjärnan, det organ som påverkas allra mest av att vi rör på oss. De positiva effekterna är så omfattande att man faktiskt kan kalla dem för en mental uppgradering! När du rör på dig blir du inte bara piggare och mår fysiskt bättre. Träning påverkar även koncentrationen, minnet, sömnen, kreativiteten och stresståligheten – till och med din personlighet och intelligens. Du tänker helt enkelt snabbare och kan lägga i en extra ”mental växel”, till exempel för att kunna koncentrera dig när det är stökigt omkring dig. Alla som rör på sig får de här fördelarna – barn, vuxna och äldre. Vi människor har inte bara en kropp som är byggd för rörelse, även vår hjärna är byggd för det. Fysisk aktivitet är medicinen vi glömde för att ingen tjänade pengar på den. Om du inte är fysiskt aktiv fungerar inte din hjärna så bra som den skulle kunna.
Glöm kosttillskott, korsord och sudoku. Träning är betydligt mer effektivt för att hålla hjärnan i trim. Ju mer vältränad du är, desto snabbare kommer du att kunna tänka och desto bättre kommer du att kunna fokusera, även om det är stökigt omkring dig. Vem vill inte ha den förmågan? I studier har resultaten på kreativitetstester blivit 60 procent bättre om deltagarna har fått träna först. Minnestester har visat att människor lär sig 20 procent fler glosor om de hör dem medan de rör på sig. Fysisk aktivitet förbättrar särskilt koncentrationen hos barn med ADHD. Träning dämpar aktiviteten i kroppens stressystem. När vi tränar bildas också fler hjärnceller och hjärnans åldrande bromsas.
Stress, oro, ångest och depression drabbar många i mer eller mindre omfattning under livet. Tänk om det fanns en tablett vi kunde ta som gör en mer stresstålig, minskar oron och förebygger depressioner, och som dessutom gör att hjärnan blir yngre och minnet och koncentrationen bättre. "Tänk om det fanns en tablett som kunde göra det här"; som bevisligen kunde göra att man blev 60 procent mer kreativ i någon timme. Den tabletten hade ju funnits överallt och varit otroligt hårt marknadsförd. En tablett som minskat risken för demens med 40 procent hade varit världens mest sålda läkemedel.
Evolutionsbiologin visar hur vi har behövt logiken, kreativiteten och andra tankeaktiviteter när vi rört på oss, inte när vi suttit ner och varit inaktiva. När vi var ute och jagade behövde alla hjärnaktiviteter vara på helspänn, därför har hjärnan slipats på ett sådant sätt så att den stärks av fysisk aktivitet.
Hjärnan krymper under hela livet, och trots att det hela tiden bildas nya hjärnceller så dör celler i snabbare takt än det hinner bildas nya. Minnescentrum är ett av områdena i hjärnan som minskar när man blir äldre. Genom magnetkameraundersökningar av hjärnan har man kunnat se att hos de som konditionstränar regelbundet har minnescentrumet istället vuxit. Genom träning kan man alltså föryngra hjärnan.
Träningen i framtiden kommer komma "på recept" och kanske ersätta antidepressiva mediciner för de som lider av oro, ångest och depressioner. Effekterna på hjärnan av fysisk aktivitet är så stor så att jag tror att det kommer vara en huvudsaklig anledning till att folk motionerar om 20 år. Men det tar tid innan sådant här sjunker in, det är relativt ny kunskap.
Anders Hansen, forskare, läkare, psykiatriker och författare ligger bakom mycket av det jag precis sagt och jag tycker det sätter ett ännu större fokus och förståelse för det program vi nu har framför oss.
Fru talman! Floden av forskarrön och fakta kring betydelsen av rörelse och farhågorna med att vi blir allt mer stillasittande sköljer över oss i en allt snabbare takt. Idag dör fler personer av övervikt än av svält.
Vetskapen om hur den fysiska och psykiska ohälsan växer i takt med att vi blir mer stillasittande och därför är landskapsregeringens program för idrott, motion, hälsa och en aktiv fritid vältajmad. Jag vill rikta ett tack till alla inblandade för ni har gjort ett bra arbete och ett viktigt arbete med detta program.
Programmet tar ett helhetsgrepp och syftet är att arbeta tvärsektoriellt, bara det lovar gott.
Ibland är det lätt att fokusera på det som är mindre bra och man kan luras att tro att det mesta är vint och snett. Detta program för fram något som mångt och mycket mår bra. Vi har under många år haft en unik finansiering av vår tredje sektor, vi har haft en fantastisk utveckling av och offentlig finansiering av anläggningar. Vi har ett blomstrande föreningsliv, vi har en befolkning där cirka hälften, 14 000 personer är medlem i en idrottsförening. Vi har ett brett utbud av idrotter och motionsformer. Jag brukar skämtsamt säga att på Åland är det bara backhoppning och formel 1 som saknas.
Vi har organisationer som Ålands Idrott, Folkhälsan, Ålands motionsförbund m.fl. Ja, vi har det väl förspänt, men vi kan definitivt bli bättre på att arbetet tvärsektoriellt.
Den allmänna utvecklingen i västvärlden är att vi rör på oss för lite. Klyftan mellan de som rör på sig och de som inte rör på sig växer. Även det socioekonomiska gapet i möjligheterna till idrott och rörelse är en riskfaktor som måste belysas.
Detta program lyfter med tydlighet utmaningarna och åtgärderna som krävs för att nå ett rörligare, mer välmående Åland idag och i framtiden.
För en satsning inom detta område betalar av sig direkt, men har även en mycket långsiktig utbetalning, vilket garanterat märks på vårdköer, sjukskrivningsdagar och produktivitet.
Programmet strukturerar upp fokusområden där jag i punktform tar upp en del av innehållet.
Barn- och ungdomsidrott. Barnidrottens viktigaste långsiktiga syfte är att väcka ett livslångt intresse för idrott och motion.
Den ska vara ekonomiskt tillgänglig, ha en fortsatt utveckling av ledar- och tränarutbildningen, inkluderande jämställdhet, demokrati, interkulturellt bemötande samt barn med särskilda behov och funktionshindrade och lyfta upp demokratiarbetet i föreningarna och på så sätt öka intresset för just sin förening.
Ålands Idrotts fina arbete ska även i fortsättningen betona kravlös breddidrott. Det är den som skapar toppar.
Utlåningsbanken av idrottsredskap utvecklas vidare. Uppmärksamhet till dem som bor där föreningsverksamheten är låg lyfts upp.
Skolan i rörelse. Allt mer förväntas ske inom skolans ansvar. En av förklaringarna är att det är enda platsen som vi når ut till samtliga barn och ungdomar. Våra åländska skolor har redan länge varit måna om och duktiga på att satsa på rörelsestimulerad undervisning. Det är även bra att en elev kan få extra rörelse för att t.ex. utveckla motorik, koordination och balans det är förmågor som är av största vikt för att tillgodogöra sig undervisning.
Den minskade rörelsen hos våra barn och ungdomar ger flera brister som hämmar koncentrationsförmågan och som kan leda till försämrad inlärning. Det finns även en socioekonomisk sida där barns möjlighet och intressen för rörelse ibland har blivit en ekonomisk fråga. Detta är ytterligare ett argument för att lyfta rörelsen i skolan så att alla får en bra skjuts ut i vuxenlivet.
En av målsättning i programmet är ett åländskt skolidrotts- och fritidsförbund med en mångfald av såväl rörelse, idrott och kultur, noggrannare uppföljning av ålänningars fysiska aktivitet och även en strategi utarbetas mellan idrottsrörelse och utbildningssektorn för hur barn och unga kan stimuleras till regelbunden motion och rörelse. Här finns redan ”starka barn” som ett lysande exempel!
Senioridrott och – motion. Ledarutbildning för seniorer, riktade medel för satsningar inom motion och spontanidrott för äldre.
Tillgänglighet. Våra idrottsanläggningar håller en mycket hög nivå redan idag, men bra kan bli bättre. Anpassning för personer med funktionsnedsättning såväl för den aktive och den som är åskådare. God och lättfattlig info till nya ålänningar, öppettider, enkla bokningsrutiner och spontanidrott är viktiga inslag och som kommer att premieras.
Bredd- och motionsidrott. Åland har cirka 14 000 medlemskap i idrottsföreningar! En siffra i yppersta världsklass. Här är inkludering, integration, jämställdhet, fair play och fler utbildade ledare några av målsättningarna.
Evenemang. Idrottsturismen är idag vår största mellansäsongsmotor med evenemang och arrangemang där deltagarna själva utgör volymen. Dessa ger stora positiva ringeffekter för det åländska näringslivet året om och förädlar även varumärket Åland på ett positivt sätt. Potential att växa ytterligare finns och en av åtgärderna blir att utarbeta och utveckla stödformer under ett evenemangs uppbyggnadsfas.
Idrottsutbyte och elitidrott. Tävlingsidrotten fyller en viktig funktion. Utbytet av att träffa och möta andra idrottare skapar nya impulser och en tävlingsresa är alltid en morot i tränandet. Elit- och breddidrotten lever i symbios. För att ha en topp krävs det en bas och tvärtom. Ett idrottsutbyte sätter även Åland på kartan och alla våra åländska idrottare är goda ambassadörer då de tävlar utanför Åland. Möjligheterna till att bredda idrottsutbytet undersöks samt en revidering av riktlinjerna av landskapsstöd till investeringar i anläggningar och redskap sker.
Anvarsfördelning och finansiering. Landskapsregeringen och kommunerna ansvarar för att skapa allmänna förutsättningar för idrotts- och motionsverksamhet i landskapet. Detta sker bl.a. via landskapsandelar. Det nya rådet tillsätts med uppgift att på ett tvärsektoriellt sätt hantera och koordinera ärenden och frågeställningar som nämns i detta program.
Landskapsregeringen och kommunerna. Här är det viktigt att kommunikationen är god till samtliga kommuner då skola, fritidsverksamhet, föreningsliv är mottagare för att uppnå en bra förankring av programmet, för utan den så blir det här en hyllvärmare.
Landskapsregeringen beviljar efter prövning stöd och lån för uppgradring eller nybyggnation av idrotts- och fritidsanläggningar.
Ålands Idrott är redan idag en huvudspelare och paraplyorganisation för den organiserade idrotten och motionsverksamheten på Åland och som även hanterar fördelning och utdelning av medel i samarbete med landskapsregeringen.
Slutligen, rådet för idrott, motion och hälsa är navet i programmet och som bl.a. ska vara en garant för att målsättningarna uppfylls och att sakkunskapen finns inom alla programmets områden. Rådets uppbyggnad är tvärsektoriellt och det är A och O för ett lyckat resultat.
Personligen har jag inte några dubier över att rådet kommer att bli en administrativ kloss. Jag tror att det behövs ett nav som tittar tvärsektoriellt och kan få med alla i båten i resan ut mot ett ännu friskare och mer välmående Åland.
De indikatorer och mål som finns uppställda i programmet är tydliga, konkreta och levande. De fungerar väl som alarmklockor på vad som trendmässigt är på väg att hända i endera riktningen.
I och med att arbetet inkluderar hela det åländska fältet och tvärsektoriellt har rådet alla verktyg för att analysera och agera och på så sätt lotsa målsättningarna i rätt riktning.
Fru talman! Programmets budskap är viktigt. Samhället Åland har enorma vinster att hämta, såväl ekonomiska som på individnivå, när vi uppnår de målsättningar som finns uppräknade. Det här är ett program som kommer att stärka Åland på flera sätt och plan. Tack, fru talman.
Ltl Petri Carlsson, replik
Fru talman! Det var ett synnerligen omfattande anförande.
Jag tänker påtala det som lyftes inledningen, dvs. kopplingen till psykisk hälsa. Ltl John Holmberg sade att motion borde skrivas ut som medicin och det görs redan idag. Jag vill bara poängtera att framförallt inom psykiatrin i ÅHS så görs det redan idag. Det är viktigt. Jag vill tacka ltl Holmberg för att man lyfter den frågan, för den är synnerligen viktig också för framtiden. Så det görs redan idag men kunde säkert göras ännu mera.
Ltl John Holmberg, replik
Tack, fru talman! Absolut görs det, både via ÅHS och ute bland skolhälsovårdarna. Jag vet också att många företag gärna vill se en utveckling på det här området, att man kan få någon form av rehab eller träningsprogram istället för en längre sjukskrivning. Det händer mycket på det här området till gagn för alla parter.
Ltl Petri Carlsson, replik
Tack, fru talman! Ja, det är helt rätt.
Jag tänker ytterligare lyfta frågeställningen som ledamoten avslutade sitt anförande med, rådet och det tvärsektoriella. Jag delar ledamotens uppfattning att det är nog viktigt att någon tar på sig och gör det jobbet. Jag kan inte riktigt stämma in i den tidigare kritiken som har funnits här om byråkratiseringen. Det finns ingen som tar hand om detta nu. Att man rör på sig, hälsan och allt detta är mycket bredare än bara den organiserade idrotten. Det är bredare och vi har också ett offentligt ansvar att hantera de här frågorna. Jag tycker att det är bra att det tillsätts ett råd och att man får ett tvärsektoriellt arbete där ideella krafter också kommer in.
Ltl John Holmberg, replik
Tack, fru talman! Exakt, jag försökte lyfta det i mitt anförande, vikten av att vi verkligen får med alla nu. Vi har det bra förspänt, alla har det ganska bra, men gemensamt kan vi få det mycket, mycket bättre. Jag tror att det behöver finnas en spelare i mitten som är mer eller mindre neutral och som kan få med alla. Jag brukar säga att 1 + 1 blir 3, den här gången kan till och med 1 + 1 bli 4 för det finns så pass mycket att vinna på att vi samarbetar och drar nytta av varandra, mycket bättre än vad vi har gjort hittills.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Sara Kemetter, replik
Tack, fru talman! Ltl John Holmberg höll ett långt och välfyllt anförande. Men jag saknade lite resonemanget kring idrottsundervisningen i gymnasieskolan. Ltl Holmberg är ordförande i gymnasiets styrelse. Hur ser man på idrottsmöjligheterna, framförallt inom Ålands yrkesgymnasium? De elever som går där ska ju jobba och arbeta med sin kropp ända fram till pensionen.
Ltl John Holmberg, replik
Tack, fru talman! Tack ltl Kemetter. Det är en väldigt viktig fråga som ltl Kemetter lyfte. Alla vi som jobbar inom skolan eller sitter i gymnasiestyrelsen vet idag om problematiken och att det är en liten tickande bomb. Vi har studeranden som rör på sig alldeles för lite och som egentligen inte orkar med all den undervisning som många gånger är fysisk, beroende på vilket program man går. De eleverna kommer att ha små möjligheter att orka ett helt yrkesliv med den fysik de skaffar sig i unga år. Här behövs insatser, här behöver vi skapa en medvetenhet om hur viktigt det är att man rör på sig. Jag tror också att det här kommer att bli en utslagningsfråga när man söker ett arbete. Man kanske har en prövotid och inte orkar jobba åtta timmar i ett varmt kök. Det här är viktigare än vad många tror.
Idag söker företagen personer som orkar arbeta oberoende av bransch. Här kommer vi också in på hur viktigt det är att (…taltiden slut).
Ltl Sara Kemetter, replik
Tack, fru talman! Jag nämnde jakten på Ålands mest aktiva kommun i en replik till minister Asumaa. En av de sakerna som testas där kunde vara en försöksverksamhet och projektverksamhet. Kommunerna kunde se hur man skulle engagera ungdomar 16-18 år, åldersgruppen som går i yrkesgymnasiet, att röra på sig mera. Det är ofta så att om man sätter igång någon form av tävling eller gemensamt mål så brukar det vara lättare att uppnå det. Det är något som jag tror att vi måste ta till oss i styrelsen och engagera oss in i ett gemensamt all åländskt projekt. Hur ska vi röra på oss mera?
Ltl John Holmberg, replik
Tack, fru talman! Det stämmer ltl Kemetter. Tanken är att under nästa år ska Ålands gymnasium ha friskvård för personal och de studerande som ett temaområde.
Jag tycker också om ltl Kemetters kampanjidé om att utmana varandra kommunvis.
Häromveckan fick jag av en förälder också ett kampanjförslag som gäller en utmaning i grundskolan mellan olika klasser på ett spännande och kul sätt där man också tar hänsyn till skolvägen, till skolan och från skolan. Det kunde också göra att man kanske blir fysiskt aktiv under sin skolväg jämfört med att man åker buss eller bil.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Göte Winé, replik
Tack, talman! Även jag vill hålla med ltl Holmberg när vi pratar om rådet för idrott, motion och hälsa och det som ledamoten sade om navet för idrotten. Jag är övertygad om att man är på rätt spår.
Ålands Idrott gör mycket, men huvudfokus för dem bör vara föreningarna och utvecklingen där. Man frågade tidigare vem som ansvarar för elitidrotten. Det är Åland idrott, anser jag.
Hur kan vi utveckla spontanidrotten? Var kan vi göra för vuxna och seniorer? Hur kan man ta in tredje sektorn och få dem mer involverade? Åland Idrott gör idag jätte mycket som organisation men de kan inte göra allt. Här tror jag att RIMH kan vara ett komplement och det är mera nytta än att det blir överbyråkratiserat som det har talats om.
Ltl John Holmberg, replik
Tack, fru talman! Bra talat ltl Winé! RIMH är ingen konkurrent till Ålands Idrott utan de är ett komplement. Om vi talar idrottsspråk så är det här ett lag där vi samlar på oss nyckelspelare för att få ihop ett riktigt landslag. Vi kan säga att vi med det här programmet skapar ett friskvårdslandslag som ska se till att alla, oberoende av ålder, studerande, pensionär eller förvärvsarbetare, ska ha möjlighet att på ett bra, enkelt och kostnadseffektivt sätt må bättre.
Allt kan inte nämnas i det här programmet, men jag är helt övertygad om att många av de kvinnor som skapar nya företag i en strid ström på Åland, och som vänder sig just mot friskvårdssektorn, kommer absolut att behövas. Det här handlar inte bara om det offentliga, här ska alla finnas med och alla kommer att ha plats att göra nytta.
Ltl Göte Winé, replik
Tack, talman! Ja, det är så. Jag valde faktiskt avsiktligt att lämna bort barnen i min replik till ltl Holmberg när han pratade om RIMH:s uppgifter och hur man skulle utveckla. Jag tror faktiskt att Åland Idrott har den största kompetensen och kunskapen kring hur detta ska administreras.
Därmed tror jag att RIMH kan vara ett otroligt viktigt nav. Vad vill ni? Var är vi? RIMH kan beställa. Jag tror att det finns otroligt med önskemål från tredje sektorn att kunna göra det tillsammans. Ålands Idrott har kunskapen.
Som ltl Holmberg sade så kanske det finns någon annan utövare och då ska vi inte vara rädda för att använda näringslivet till det och därigenom kunna se hur vi kan utveckla det tillsammans för den här gruppen.
Ltl John Holmberg, replik
Tack, fru talman! Exakt, RIMH kommer att ha många funktioner. En funktion som man inte ska överdriva men som kommer att vara viktig är den rådgivande funktionen, att påvisa nyttan med att ett företag t.ex. har en aktiv friskvårdspolitik. Sedan är det upp till varje företag att avgöra om de ska subventionera sina anställa så att de får träna någon timme i veckan under arbetstid. Hur ska företagen göra för att få sin personal att må så bra som möjligt? Här tror jag att RIMH kommer att kunna vara i framkant med forskning och fakta och föra ut detta på det åländska fältet både i skolor, äldreboenden och på arbetsplatser.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Petri Carlsson
Fru talman! Jag frågade min 17-åriga son som tränar regelbundet om vad som gör att han går och tränar helt självmant? Svaret jag fick var: ”Det är skönt att träna. Svårt att förklara. Det stimulerar hjärnan”. Och så frågade jag vad han tror är orsaken till att många andra inte tränar? Då svarade han att ”det är alltid lättare att vara lat. Man tar gärna den lättare vägen”. Det är tänkvärda och enkla förklaringar som jag tror att beskriver hur det verkligen är på ett bra sätt. Vi måste få fler att ta annat än den lätta vägen och inse att det finns många fördelar med att träna. Det som är lätt är inte alltid det som är bäst!
Här är jag också övertygad om att förebilder är synnerligen viktigt. Vi som politiker, ledare, föräldrar och vuxna har en stor möjlighet och ett ansvar att agera själva på ett föredömligt sätt. Barn och unga gör inte alltid som vi säger, de gör som vi gör. Det gäller också många gånger mellan oss vuxna. Ser vi förebilder och ledare som motionerar med positiv inställning och positiva resultat så finns möjligheten att fler tar efter det beteendet.
Jag personligen vet att det är så i praktiken. Efter att jag på allvar började med att ta tag i min hälsa och började motionera så har jag fått mycket respons från andra som har sagt till mig att jag har inspirerat dem. Det är ord som värmer och ger också mig kraft att fortsätta.
Jag vill uppmana er alla här i lagtinget och i landskapsregeringen att också agera själva. Ät och drick lite bättre och motionera regelbundet. Det är aldrig för sent att börja och ni kommer att må bättre, orka mera och tänka smartare. Det gäller alla. Den enda nackdelen med att jag ger det här tipset nu är väl att oppositionen också blir bättre, men det får vi väl leva med.
Fru talman! Rubriken säger att det här är ett program för idrott, motion, hälsa och en aktiv fritid. Sedan kan man längre ner läsa att det här programmet gäller främst åtgärder för främjande av fysisk aktivitet vid sidan av den organiserade motions-, bredd- och elitidrotten. Det är en ganska stor avgränsning alltså. Kanske en avgränsning man inte borde ha gjort eftersom allt hänger ihop, men visst, man måste väl ha avgränsningar för att bli någorlunda konkret. Och just det konkreta hade jag gärna sett lite mer av redan i det här programmet, särskilt eftersom man har avgränsat det alltså.
Jag ska ta upp några konkreta exempel som jag tänker att man kan beakta framåt nu. Lite förbättringspotential för framtiden alltså. Man kunde ha med:
– ”Prova-på-tillfällen” och ”prova-på-dagar” också för gymnasieelever, såsom vi har i grundskolan. Alltså, där man får testa olika träningsformer och se vad man gillar. För om man tycker om något vill man göra det igen och chansen att man får in en regelbundenhet i motionerandet är större än den annars skulle vara.
– Man kunde skriva in att landskapsregeringen och dess underlydande myndigheter samt kommuner bör vara mer positiva till avstängningar och annat i samband med större evenemang. Sådana evenemang genererar inte bara intäkter i form av idrottsturism utan skapar också ett intresse för flera att träna när man har en målsättning att nå till ett större evenemang. Med tydliga mål i sikte är det lättare att hålla igång motionerandet.
– Offentliga lokaler borde också i högre grad uthyras till övernattningar när de inte används för sin huvudverksamhet om det finns brist på övernattningsplatser i samband med evenemang.
– Man kunde skriva in att den kommunala planeringen, till exempel generalplaner och detaljplaner, ännu mer ska beakta så att fysisk rörelse och motion stimuleras. Anläggningar och ytor för spontan fysisk aktivitet bör prioriteras mer i samhällsplaneringen. Vi bör också fundera på hur vi stimulerar fysisk rörelse i gamla och nybyggda offentliga byggnader.
– Sedan så tänker jag att om idrottsturismen inte redan är en del av destination Åland så borde den kanske vara det. Idrottsturismen kunde inkluderas och göras till en del av strategin och strategiarbetet för destination Åland.
– Ytterligare så undrar jag varför inte det står något om friskvårdsavdraget? Det står klart och tydligt i regeringsprogrammet och borde vara en del av ett nytt program som landskapsregeringen tar fram i ämnet.
Fru talman! Man kanske även kunde ha haft med en skrivning om att varje kommun, som kommer att bli färre än en handfull snart, borde ha ett eget idrottspolitiskt program. Där kunde det framgå konkreta ställningstaganden och åtgärder för respektive kommun.
Till exempel så har vissa framgångsrika kommuner på området prioriterat underhållsplaner för idrottsanläggningar och gräsplaner där invånarna och föreningarna enkelt kan ta del av dem visuellt vid varje anläggning. Alla aktörer ges också möjligheter att delta i nytänkande projekt tillsammans med kommunen som involverar ideella krafter i en kreativ anläggningsutveckling. Så, det var en del tips för det framtida arbetet.
Själva programmet är annars bra och innehåller skrivningarna som i princip stöder allt det jag har sagt. De är bara på en lite högre nivå, så som det kanske ska vara. Bra så!
Avslutningsvis vill jag lyfta en av de viktigaste meningarna i hela programmet, nämligen den där det står: ”Regelbunden fysisk aktivitet är en positiv faktor i arbetet med att förebygga risk- och missbruk”. Det finns också många exempel på hur fysisk aktivitet har hjälpt missbrukare, så det är jätteviktigt att vi har med det och uppmärksammar det i programmet. Tack.
Ltl Britt Lundberg, replik
Tack, fru talman! Ja det har gjorts en kraftig avgränsning i det här programmet, precis som ltl Petri Carlsson sade. Men egentligen är det en prioritering. När man gör en avgränsning så prioriterar man ju också och lyfter det som man tycker att är viktigt och lägger åt sidan det som är mindre viktigt. Därför är det så oerhört viktigt att lyssna på allt det som vi alla andra här med en röst talar om bl.a. de vuxnas idrottande och bredden i det och allt det som saknas i de här prioriteringarna. Det verkar inte riktigt har funnits en dialog nu, att regeringspartimedlemmarna har varit med i arbetet när det gäller det sista jobbet i arbetsgruppen och att faktiskt göra det här till regeringens program eftersom det nu kommer otroligt mycket vägkost.
Det stärker också behovet av att det behövs ett reviderat program nu snarast som tar in dessa viktiga saker så att vi faktiskt vet vart vi ska med politiken, och kanske också en komplettering av budgeten.
Ltl Petri Carlsson, replik
Fru talman! Det kommer mycket synpunkter här. En avgränsning har gjorts. Men jag vet inte om jag delar uppfattningen om att det är en prioritering. I programmet sägs att man ska tillsätta rådet för att få det tvärsektoriella samarbetet och där ingår Ålands Idrott och det är dem som man avgränsar bort. I rådet ska man jobba med helheten och ta med sig de åtgärder som vi föreslår och diskuterar här. Jag ser också att rådet har ett arbete att göra framöver. Vem ska annars ta det här helhetsgreppet om vi inte har en organisation som hanterar det?
Ltl Britt Lundberg, replik
Fru talman! Det är ju det som gör det här så intressant. Den åländska idrottspolitiken är ju ministerns och lantrådets huvudsakliga ansvar. Det är ju de som måste formulera, tillsammans med de här partierna, vad de olika organisationerna ska ha för mål och uppdrag för att få sina pengar. Det saknas väldigt tydligt i det här. Vad är uppdraget och vad är målet? Det är ju inte meningen att vi ska tillsätta ytterligare ett råd som sedan ägnar sig åt det som rådet tycker att ska göras. Då har vi ju inte någon idrottspolitik överhuvudtaget, inget mål.
Andra alternativet, som jag nästan tycker vore bättre, är att regeringen lämnade idrottspolitiken och gav den till Ålands Idrott föra att låta de utveckla verksamheten. Jag märker nu att regeringen vill ha flera organisationer och då blir det så. Jag tror att det är väldigt, väldigt viktigt att man ändå måste vara tydlig med målsättningen och uppdraget samt att det också syns i budgeten vad man tänker göra under 2018.
Ltl Petri Carlsson, replik
Fru talman! Jag håller med om att man ska vara tydlig i sina målsättningar. Uppdrag ska vara tydliga och också kopplade till pengar, där håller jag helt med. Jag tror att det är väldigt viktigt att det finns en organisation som tar hand om de här frågeställningarna som inte Ålands Idrott kan ta hand om. Vem ska annars se till att vi förbättrar de fysiska offentliga miljöerna osv? Vi kan också ha många olika åtgärder som ska koordineras mellan organisationer, offentliga verksamheter, ideella krafter och företag, som ltl Britt Lundberg tidigare så tydligt lyfte fram. Jag ser att det måste finnas någon som koordinerar detta. Jag ser rådets uppgift som väldigt viktig, att samordna och koordinera och då tror jag att vi kan få bästa möjliga effekt för att alla börjar röra på sig mera.
Ltl John Holmberg, replik
Tack, fru talman! Tack ltl Carlsson för bra synpunkter. Jag tar till mig träningstipset för gymnasiestuderanden, alltså att man har en prova-på-dag, enligt en modell som man med lyckat resultat har haft i grundskolan under många år. Det är ett bra tips.
Personligen tar jag också med mig hur viktigt det är att man är en förebild som förälder och som vuxen. Här ligger mycket arbete även när det gäller att skapa goda relationer och goda framtida möjligheter för våra barn att växa upp och få med sig allt i bagaget.
Sedan också vikten av spontanidrott och hur viktigt det är. Man ser också att där sker en positiv utveckling. Det blir fler utegym och fler multiplaner så där finns ett tänk redan som förstås kan bli ännu bättre.
Ltl Petri Carlsson, replik
Stort tack till ltl John Holmberg som tar till sig de här tipsen. De här prova-på-tillfällena och den här prova-på-dagen trodde jag faktiskt redan fanns i gymnasiet, men när jag frågade min son som går i gymnasiet så förekom detta inte. Jag blev lite förvånad för jag var helt säker på att detta förekom. Nu vet jag att styrelseordförande för gymnasiet tar med sig det och tar det till sig.
Det är också viktigt att ledamoten tar till sig det personliga tipset. Bra!
Ltl John Holmberg, replik
Tack, fru talman! Det kan ju förstås vara förknippat med lite svårare i utmaningar att få ihop en prova-på-dag i gymnasiet beroende på all praktik, alla provperioder och allt sådant som föreligger på gymnasiet jämfört med grundskolan. Men vi ska se vad vi kan göra.
Jag tycker också det är bra att ltl Carlsson lyfte upp idrottsturismen i sitt anförande. Idrottsturismen är så pass stor, så pass omfattande och så pass viktig och har en sådan potential att den borde få ännu större synlighet. Jag är glad över att ltl Carlsson lyfte den.
Sedan förtydligade också ltl Carlsson rådets roll. Det är inte frågan om att rådet ska klampa in och ta mandat från någon, utan det handlar om att man ska skapa ett nav, någon som tvärsektoriellt kan få med alla i det här viktiga arbetet. Jag tror att där krävs det nog ett råd med tanke på hur mångfacetterad hela den tredje sektorn och vår idrottsrörelse är. Det behövs ett råd för att med fast hand få en synkning i det hela.
Ltl Petri Carlsson, replik
Tack, fru talman! Det är precis så. Koordineringen av alla åtgärder som vi har inom det tvärsektoriella är egentligen det som mycket saknas.
Som många har lyft så har vi ett väldigt aktivt föreningsliv. Vi har mycket fysisk rörelse på Åland jämfört med många andra ställen, men det är koordineringen och samordningen som lite saknas tycker jag, och det är det som det här programmet belyser och lyfter fram. Vi behöver någon som gör det, och det tycker jag att är viktigt så jag håller helt med där.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Sara Kemetter, replik
Tack, fru talman! Ltl Carlsson hade många kreativa idéer. Bekymmersamt med dagens samhälle är att man som förälder ofta sätter sina barn i alla möjliga idrottsanläggningar. Man hoppas att de ska klara sig bra inom fotboll, kanske inom gymnastiken eller kanske bli balettdansös. Sedan när kraven blir så pass stora på dem så gallras de ut. När det är match så är det inte så hemskt roligt att sitta och vänta på bänken och inte få komma ut på spelplanen. Då är det många ungar i 12–13-årsåldern som tappar intresset och kanske börja göra något annat.
Så den svåra problematiken är nog egentligen hur vi ska kunna engagera våra 12- och 13-åringar att fortsätta. Där har idrottsföreningarna ett oerhört stort ansvar att verkligen få dem att vara med, inte så att säga i B-laget men ändå att de kan fortsätta att spela. Hur ser ledamoten på det?
Ltl Petri Carlsson, replik
Tack, fru talman! Tack ltl Sara Kemetter som egentligen lyfte det som jag ville poängtera särskilt tydligt i mitt anförande, dvs. åldern när man börjar tappa intresset. Man har hållit på med någonting ganska länge och så kommer man upp i tonåren och börja kanske tappa intresset för just det som man hållit på med länge. Därför menar jag att det är en av de viktigaste orsakerna till att man bör arrangera de här prova-på- tillfällena. När man får göra någonting som man tycker att är roligt så det är då som man verkligen gör det. Det måste vara roligt, det tycker jag att är viktigt.
Sedan detta med förebilder som jag lyfte, det är viktigt att vi vuxna - både som föräldrar, ledare, politiker och lärare och alla - visar på att vi är förebilder och också agerar så.
Ltl Sara Kemetter, replik
Tack, fru talman! Där har vi ett otroligt pedagogiskt ansvar som politiker men också själva som aktiva ute i samhället.
Jag tror också att det är viktigt att man kunde starta föreningar även för dem som är 40 plus och som fortfarande skulle vilja spela fotboll. Det skulle kunna finnas alla möjliga lag. För den som vill dansa balett så skulle det finnas möjligheter att starta upp det. Det är klart att Avancia, Träningsverket m.fl. ordnar mycket, men jag tror att det kunde finnas ännu flera möjligheter att gå tillbaka till det som man en gång som 12–13-åring tyckte att man var ganska bra på men lämnade bort för att man kanske inte klassade in på en tillräcklig hög nivå jämfört med klasskamraterna. Sedan vill man ta upp det på nytt när man blir äldre. Detta är något som man också kunde se över.
Ltl Petri Carlsson, replik
Fru talman! Ja, det där är jättebra. Precis så har jag gjort nu de senaste veckorna. Efter att vi hade parlamentsfotbollen så har jag faktiskt själv fått inspiration som 40 plussare och börjat prova på att spela fotboll igen. Jag upptäckte att det är fantastiskt roligt. Det finns ideella föreningar och grupper som inte ens är föreningar som ordnar sådana här saker. Det är kanske skäl att lyfta fram, belysa och marknadsföra dem ännu mera så att folk också vet om att de finns.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Brage Eklund, replik
Tack, fru talman! Jag trodde att det här var ett meddelande som i grova drag förklarar hur man har tänkt sig aktiviteter, motion, hälsa och aktiv fritid i framtiden.
Nu tycker jag att det börjar bli på en sådan detaljnivå när ltl Petri Carlsson räknade upp en massa åtgärder som han saknar i programmet. Det finns väl ingenting som hindrar att man utvecklar det inom programmet utan att man skriver in det? Har inte moderaterna överhuvudtaget varit med - och övriga som har en massa åsikter om det här meddelandet - när landskapsregeringen har skrivit och tagit fram programmet? Det brukar vara så att respektive lagtingsledamot har möjlighet att påverka programmet om man är i regeringsställning. Nu verkar det faktiskt som om ingen av lagtingets representanter från respektive partier i regeringen har varit med när man har tagit fram programmet.
Ltl Petri Carlsson, replik
Fru talman! Jag vet inte om ltl Brage Eklund missade när jag förde fram att jag tyckte att programmet var bra. Jag kom med förbättringspotential och konkreta åtgärder på vad man bör ta med sig, framförallt i rådets arbete där man just ska jobba med friskvårdsfrämjande åtgärder. Jag hade tips och idéer som jag hoppades att man kunde ta med sig för det framtida arbete i enlighet med det här programmet som är bra. Programmet har lagts på en lite mer visionär nivå, det kanske ska vara så och bra så sade jag.
Ltl Brage Eklund, replik
Tack, fru talman! Ja, men frågan är om vi ska diskutera de detaljerna när vi diskuterar meddelandet samt hur man ska fortsätta att utveckla programmet så att det ska bli en verklighet?
Förlåt, talman får ursäkta, men jag tycker att en del av den här debatten är så detaljerad och de detaljerna finns egentligen inte med i det här meddelandet. Man borde kunna omfatta meddelandet i princip som det är skrivet utan att gå in i detaljer. När regeringspartierna sedan står här och utvecklar meddelandet ytterligare så kan man ställa sig frågan om de inte har varit med när man har jobbat fram det. De borde ju kunna godkänna det på det viset utan att ha en massa talturer och förklara hur väldigt bra eller inte bra programmet är.
Ltl Petri Carlsson, replik
Jag tycker att det är bra att man förklarar vad de som har varit med och tagit fram programmet har menat. Jag tycker att det är bra att man lyfter den politik som man också vill att ska synas och berätta vad man anser om den. Jag tycker inte att det är konstigt att man diskuterar detaljer ibland. Jag tycker att jag blandade lite mellan detaljer och också stora frågeställningar. Jag lyfte t.ex. idrottsturismen som en stor fråga och det var inte direkt en detaljfråga tycker jag. Jag pratade om planeringen i samband med general- och detaljplanering hos kommunerna. Jag pratade om att kommunerna kunde ha sitt eget idrottspolitiska program, framförallt nu när vi förhoppningsvis snart får en handfull med kommuner. Det fanns absolut detaljer men också övergripande och jag blandade lite. Jag är väl lite ledsen då att inte ltl Brage Eklund var tillfreds med mitt anförande.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Roger Eriksson, replik
Talman! Jag begärde replik här när ltl Petri Carlsson berättade att kommunerna skulle ta sitt eget ansvar. Jag tycker att det är en mycket bra idé.
Jag understöder också det som ledamoten tidigare anförde här i sitt anförande.
I min egen hemkommun, Jomala, har vi t.ex. en hinderbana som jag själv har testat på, den är mycket bra och det är ett bra sätt att få fritiden att fungera. Folk kan egentligen fara dit när de vill, dygnet runt. Så det är en bra tanke här som ltl Carlsson förde fram, att kommunerna själva ska göra sina egna idrottspolitiska program. Jag tycker att det är en mycket bra tanke som jag understöder fullt ut.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Tony Wikström
Fru talman! Från den socialdemokratiska gruppen välkomnar vi att man titta närmare på idrottens roll i politiken och samhället. Jag vill lyfta några punkter som jag anser speciellt resonerar hos oss.
Grundbulten i programmet är en enkel och heltäckande vision: ”Alla ålänningar – såväl flickor/kvinnor som pojkar/män - kan tryggt och utan hinder idrotta och motionera utifrån egna förutsättningar, intressen och ambitioner för att utveckla sig själva, främja sin hälsa och livskvalitet, känna social tillhörighet och ha en aktiv och meningsfull fritid.”
Detta ligger helt i linje med regeringens hållbarhetsagenda som sträcker sig till år 2030 och förlängningen hägrar ju året 2051, året då vi ska ha uppnått ett hållbart Åland, även på detta område.
För det är ju så, idrottens och motionens betydelse för att ett samhälle ska må bra kan inte överskattas. Och det handlar inte bara om att det spelar stor roll samhällsekonomiskt – det är också en källa till lycka, god hälsa och ett långt liv.
Talman! De närmaste fem åren ger man vissa områden speciell uppmärksamhet: Barn- och skolidrott, senioridrott och – motion samt tillgänglighet. Mycket bra!
Ska man göra skillnad så är det främst här man ska lägga krutet, och det finns det vetenskapliga belägg för också.
I begreppet tillgänglighet finns definitivt också ekonomisk tillgänglighet. Något vi socialdemokrater har påtalat många gånger och anser att är fundamentalt. Ekonomin ska aldrig sätta stopp för idrottande. Därför är det glädjande att man nu vill utöka möjligheten att låna utrustning och redskap runt om på Åland. Det är förstås också något miljön tackar för.
Vidare handlar tillgänglighet om låga avgifter, rättvisa avgifter, möjlighet att följa med på träningsläger och tävlingar utanför Åland och transport och kommunikationer som gör att du har möjlighet att kunna ta dig från hemmet till utövningsstället. Här anser vi socialdemokrater att en bra utbyggd och flexibel kollektivtrafik spelar en avgörande roll.
Skolorna får möjlighet att införa mer rörelse och motion. Speciellt i de lägre årskurserna är det viktigt att motionen sker på ett lustfyllt och lekfullt sätt.
Utbildningssektorn och idrottsrörelsen ska hjälpa till med en strategi, och det är bra. Det här är ju något som övriga Norden också försöker införa och det finns mycket vi kan lära av metoder som visat sig fungera.
Genom mitt deltagande i Nordiska rådets utskott kultur och utbildning har jag t.ex. fått en närmare inblick i metoden Active Smarter Kids, ASK, som visat sig ge mycket goda resultat i Norge och Sverige. Metoden försöker integrera andra skolämnen i motionen, t.ex. matematik, ger motion som hemläxor och ägnar en liten stund av rasten till att t.ex. dansa loss till en ny hitlåt. Kanske skulle vara något för oss här i plenisalen då och då? Nja, kanske inte, men min poäng är att idrott och motion inte behöver vara jobbigt och tråkigt. Det mesta går bättre om glädjen finns med och ett gott skratt förlänger också livet som bekant.
Programmet vill locka till mer spontanidrott bland äldre och ge mer kunskap till ledare. Dessutom initierar regeringen en landskapsomfattande kampanj för att stimulera äldre till mera fysisk aktivitet. Kampanjen genomförs i samarbete med kommunerna och organisationer inom idrott, motion, hälsa och bildningsverksamhet. Det är också bra. Och här tycker jag det är viktigt att ha med sig att det aldrig är för sent att börja träna.
Även fast man passerat 90 så finns massor att vinna på att motionera på sin nivå efter sina förutsättningar. Just här ser förutsättningarna rätt olika ut, tyvärr, beroende på var du bor på Åland och så ska det inte behöva vara.
Vi anser att alla boende på serviceboenden, och varför inte även äldre boende hemma ska ha tillgång till träning och fysioterapi med hjälp av utbildad personal. Men på många håll ska det räcka med någon sporadisk promenad och sittgympa och det är inte okej.
När man diskuterar investeringar i välfärden finns det nog knappt något som är smartare att lägga pengarna på.
Talman! Ungefär 14 000 ålänningar är medlemmar i olika idrottsföreningar och organisationer. Men samtidigt ska man komma ihåg att många motionerar på sitt eget sätt, om de så promenerar, springer eller skidar på motionsspår, vinterbadar eller tränar på gym.
Det finns riktlinjer utgivna av WHO som programmet förhåller sig till, men träning är ofta väldigt individuellt. Var och en bör hitta just sin nivå, träna mot sina mål, ha kul på vägen och känna att idrotten är tillgänglig.
Självklart bör träningen också kombineras med en god kosthållning så kroppen får rätt bränsle.
Och vad man än ägnar sig åt för träning gäller först och främst den gamla tesen: ”Den bästa träningen är den som blir av.”
Vi har en viktig roll för att möjliggöra för träningen ska bli av och det här programmet är ett viktigt steg i rätt riktning. Tack.
Ltl Ingrid Johansson, replik
Talman! Det har talats om utmaningar kommunerna emellan. Jag tycker att det är bra att ltl Wikström lyfte idrottsbankens betydelse när det gäller idrottande. Det är bara att utmana de kommuner som idag inte levererar den här servicen att så börja med. Det är ett ganska smart system där man idag via avfallshanteringen samlar in funktionerande idrottsutrustning, men jag tror att det bara sker inom MISE-kommunerna. Så det är en bra utmaning att skicka vidare till de kommuner som inte har det ordnat.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Göte Winé
Tack talman! Jag fick äran att få representera vårt parti i den referensgrupp som tagit fram det idrottspolitiska programmet.
Jag vill börja med att förtydliga. Under debatten hittills har man frågat regeringspartierna vad de har gjort. Alla partier har precis lika god insyn och har arbetat i detta program, vilket jag vill lyfta fram.
När ltl Brage Eklund frågade varför regeringspartierna vill debattera detta så kan jag erkänna att jag vill debattera och prata idrott och det ska jag inte be om undersökt för och bli recenserad av ltl Eklund. Det är precis lika viktigt som att prata om annat. Här pratar vi faktiskt om folkhälsofrämjande åtgärder.
Talman! Genom takorganisationen Åland Idrotts stöd så har vi idag starka idrottsföreningar. Åland Idrott stöder föreningarna ekonomiskt och med utbildning.
Vi har små kommuner och alla kommuner kan inte erbjuda alla aktiviteter, därför att möjligheten att samarbeta över kommungränserna viktigt. Men då är det också viktigt att kommunerna kan samarbeta sinsemellan om det.
Därför tycker jag att landskapsregeringens vision att man tryggt och utan hinder kan idrotta och motionera utifrån sina egna förutsättningar är oerhört viktigt. Men jag hoppas sedan att det blir mer än fina ord på papper, för det är upp till dem som ska förverkliga programmet att se till att visionen uppfylls.
Ska man kunna idrotta för sina egna förutsättningar, intressen och ambitioner så är tillgänglighet viktig. Tillgängligheten vill jag se som mycket viktig för det fysiska. Tillgänglighet är ett måste som gäller för alla människor, att kunna delta på samma villkor också ekonomiskt och oberoende boendekommun.
Därför är jag nöjd över att vi i denna grupp har med föreslagit att man ska ha tillgång till en avgiftsfri kollektivtrafik till och från idrottsanläggningar. Det är ett litet steg i rätt riktning.
Talman! I ett sådant här arbete så kan man inte få allt utan man får ge och ta. Jag är riktigt nöjd med detta program som alla lagtingspartier har varit med och tagit ram. Det är en bra vision med viktiga utvecklingsområden.
Jag hade också förslag som inte fick gehör. Jag hade ett förslag om att man skulle uppmana att i kommuner och kommunförbund ha hyresfritt för aktiviteter för barn under 18 år. På det sättet skulle man från föreningarna kunna sänka träningsavgifterna.
I Stockholms stad så har man så kallad nolltaxa för att stödja fritidsverksamheten för barn och ungdomar mellan 7-20 år. Här på Åland betalar föräldrarna träningsavgift till föreningarna för att föreningarna ska kunna betala hyran till kommunerna. Men som jag ser det så är föräldrarna redan med och bekostar, genom skatten, för att ta del av kommunens service och anläggningar. Så skulle man frigöra hyror för barn och ungdomar från de kommunala träningshyrorna så skulle föreningarna också ha möjlighet att sänka träningsavgifterna.
Det är för barnen och att de ska få möjlighet att röra på sig som är det viktiga med idrotten. Då bör vi se att idrotten är tillgänglig ekonomiskt.
Sedan kan man inte blunda för att det är våra små kommuner uppgör en utmaning för detta. Föreningarna har gått ihop över kommungränser för att bli starkare och för att fortsätta erbjuda bra verksamhet. Men kommunerna och dess regelverk är samma, vilket gör att föreningar hamnar i kläm.
Förnyar kommuner regelverk så ökar administrationen för föreningarna. Se bara hur man idag bara får bidrag från barns hemkommuner. Idrotten vill ge barn möjlighet att idrotta, inte skicka in olika ansökningar till alla kommuner. Så jag tror nog föreningar välkomnar en kommunreform i alla fall.
En uppmaning till lantrådet som ska se över arbetet vad man kan göra för de mest ekonomiskt utsatta så är att se hur man göra för att sänka kostnaderna för idrotten så att den blir mer ekonomiskt tillgänglig för alla på samma villkor. För det har konstaterats att kostnaderna inom idrotten utgör ett hinder för alla att få möjlighet att vara med.
Talman! Med detta program framledes så ser jag RIMH, rådet för idrott, motion och hälsa som intressant. I RIMH ser jag en viktig organisation som bör vara med, och det är Åland Idrott. Ålands Idrott med all den kunskap de har är ändå motorn i den åländska idrottsrörelsen.
Jag ser fram att följa RIMH:s arbete, men tror ändå vi inte ska vänta stordåd för innerst inne är det viljan att få människan själv att vilja röra på sig och där är information viktig.
Talman! Tidigare hade vi på Åland motion på recept, en sak som jag förstod var ett samarbete mellan ÅHS och Ålands motionsförbund. Nu i debatten har jag fått höra att det fortgår fortfarande. Men tänk att få fysisk aktivitet på recept eller ännu bättre rätt till fysisk aktivitet på jobbet. Det finns företag där personalen blir uppmuntrad till att få motionera på arbetstid. Det lyfter jag på hatten för.
Jag fick en idé i helgen när jag satt och fundera på alla klokskaper jag ville ha sagt i detta anförande. Tänk om man från kommunerna skulle lyckas få de som bara är hemma att röra på sig. Tänk er om vi skulle ha möjlighet till avgiftsfri personlig eller träning i grupp för arbetslösa.
I mitt anförande i budgetdebatten i onsdags så pratade jag om ensamheten och risken med detta. Tänk om vi kan stärka dem med att vilja ta tag i sin hälsa och vilja stärka sin fysiska hälsa, då kommer det sedan också en förbättring av den psykiska hälsan. Det finns många studier om att förbättring av den fysiska hälsan bättrar också den psykiska hälsan.
Avslutningsvis, talman, vill jag tacka minister Asumaa för ett intressant arbete. Ett tag kallade jag arbetet för konstigt, men genom att ge arbetet en sådan tid så har man fått tid att göra det ännu bättre. Minister Asumaa bad om ursäkt på sista mötet att det tagit tid, det behöver inte ministern göra. Istället kan Asumaas vara nöjd att man fått möjlighet att sätta sig in i arbetet och vara med och påverka.
Man kan inte få med allt och det har jag respekt för. Jag vet att jag inte varit den lättaste medlemmen att ha med i gruppen. Men jag vill citera en mening från mitt anförande en 2 december 2015 när vi debatterade regeringsprogrammet. ”Så nu hoppas jag att minister Asumaa har tålamod med mig”.
Avslutningsvis, gör man inget så hörs inget, men får man saker åtgärdade så kommer också synpunkter. Tack för ett bra jobb och på återkommande!
Ltl Brage Eklund, replik
Tack, fru talman! Nej, ltl Göte Winé, jag har inte tänkt neka regeringspartiernas ledamöter i lagtinget att uttala sig. Men jag finner det lite märkligt att man går in på sådana detaljnivåer i programmet eftersom de detaljerna överhuvudtaget inte alls berörs, utan det är mera skisser på hur man vill ha i framtiden.
Vi har haft en representant i arbetsgruppen, jag har pratat med henne personligen, hon var nöjd med det här och därför är vi också nöjda med det här programmet.
Det märkliga är att ledamöter från regeringspartierna inte verkar nöjda, utan de går in i detaljnivåer och debatterar och det trodde inte jag att man måste göra.
Ltl Göte Winé, replik
Tack, talman! Jag kommer inte att recensera enskilda lagtingsledamöter, de har sin rätt att få prata. Jag reagerade på att när man har haft en parlamentarisk kommitté där alla lagtingspartier har fått vara och arbetat och så sitter man och pratar om att medlemmarna från regeringspartierna ska tänka på det här. Här har ju alla fått vara med!
Men som jag sade i mitt anförande, alla kommer inte att kunna få allting för det gäller att kunna kompromissa. Man måste gå vidare och titta på det och då måste partiet eller en enskild ledamot ha möjlighet att få lyfta det i debatten.
Ltl Brage Eklund, replik
Tack, fru talman! Visst har alla partier varit delaktiga i framtagandet av meddelandet som ledamoten sade. Men ledamöterna från regeringspartierna har haft ytterligare mera möjligheter att påverka än vad oppositionen har haft. Regeringspartierna har majoritet i den här gruppen också samt representanter i lagtinget.
Ltl Göte Winé, replik
När vi jobbar med idrott i en parlamentarisk kommitté, med parlamentarism, så tycker jag att det är viktigt att alla får komma till tals oberoende om man är i regerings- eller oppositionsroll. Jag tycker faktiskt att den här i gruppen har jobbat på det sättet, med parlamentarism. Alla som sitter med i gruppen har haft möjligheter att vara med och påverka. Jag sitter med ett regeringsparti och jag har inte fått allting som jag vill, men i stället har jag också varit med och gett stöd till det som andra vill. Det gäller att ge och ta.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl John Holmberg, replik
Tack, fru talman! Tack ltl Winé. Jag håller helt med ltl Winé, det ska inte spela någon roll vilken kommun man råkar bo i, man ska ha möjlighet att ta del av den idrott eller den fritidsverksamhet som man önskar. Det här är ett av tusen argument för att vi ska riva kommungränser.
Angående arbetslösa och träning så är det väldigt viktigt, man mår så pass mycket bättre psykiskt om man tränar. Därför har också Mariehamn stad; Mariebad och Idrottsgårdens gym, infört att man kan träna om man är arbetslös. Jag tror t.o.m. att det är gratis eller väldigt förmånligt.
Ltl Göte Winé, replik
Tack, talman! Det som ltl Holmberg avslutade med är jätteviktigt, möjlighet till fysisk rörelse. Jag tänker också ibland på hur man får folk att vilja. När man mår som sämst och är mest nere i botten då gäller det att någon utifrån har en dialog.
Sedan är det som ltl Holmberg sade med föreningarna, det går inte längre. När jag själv växte upp så hade vi inom min idrott, simningen, fem-sex olika föreningar. Det funkar inte längre. Kraven på föreningarna växer och det gör att man samarbetar över kommungränserna. Det viktiga är att man kan stöda. Nu ska man skicka sina ansökningar till alla kommuner, det vet jag själv när jag drev en sektion inom simning ett tag, men det blev administrativt för tungt så jag måste lägga av helt enkelt.
Ltl John Holmberg, replik
Tack, fru talman! Det är roligt, ltl Winé lyfte också, precis som det har lyfts här tidigare i debatten, RIMH-rådets funktion. Jag tycker också att det visar hur brett det här arbetet är.
Nu när vi diskuterar vikten av att arbetssökande rör på sig och på det sättet också får en bättre psykisk hälsa så vet jag precis hur BOOST, ungdomens hus, mycket arbetar och vilket de gjorde även när de hette Katapult. Man premierade aktiviteter där man rörde på sig, t.ex. friluftsverksamhet, just för den orsaken att man skulle få upp den psykiska hälsan, få in självförtroendet och att varje individ ska må bra.
Ltl Göte Winé, replik
Ja och det viktigaste för de ungdomarna var att kunna röra sig på sina egna villkor och inte alltid jämföra. För tyvärr är det alltför mycket tävlande inom idrotten. De som har en sämre självkänsla blir utslagna vid 12–13-årsåldern för då duger man inte längre, då är man värdelös. Man ska kunna idrotta på egna villkor.
När jag själv var involverad inom Ung resurs så vet jag att en promenad är precis lika viktig som att spela fotboll. Man ska få gå iväg och göra fysiska rörelser för att må bättre. En promenad är enormt bra för då får man också den friska luften som är jättebra.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Roger Eriksson, replik
Talman! Ltl Winé framförde många kloka ord här. Jag vill komplettera lite.
Tillgängligheten nämndes och det har också diskuterats om man har råd att delta i olika aktiviteter. Här slår jag faktiskt ett slag för Ålands motionsförbund. Jag har förmånen att sitta i styrelsen. Ålands motionsförbund erbjuder en rad aktiviteter för en relativt låg summa, så det finns möjligheter. Det finns gruppträningar, Senior Power och allt möjligt. Flaggskeppen, som kanske de flesta här känner till, är nyårsruset, sjöjungfruloppet och kanonloppet. Allt detta sköts av Ålands motionsförbund som faktiskt gör ett jättejobb. Det finns faktiskt folk som jobbar med de här frågorna, vilket är bra.
Ltl Göte Winé, replik
Tack, talman! Tack för det ltl Eriksson. Det finns många som gör ett fantastiskt jobb.
Det är viktigt att kunna ge ett motiverande samtal när man t.ex. får motion på recept, att någon kan bolla med en, säga vad man kan pröva på och att man skulle få hjälp med en plan. För det kan vara ganska svårt att börja när man ska in direkt i gruppaktiviteter eller delta i nyårsruset där hälften tänker på att pressa sin tid från ifjol. Man behöver få det kravlösa rörandet i början, vilket jag efterlyser. Man ska hjälpa den enskilda personen att komma ut.
Ltl Roger Eriksson, replik
Talman! Jag håller med Göte Winé där, jag tror nog att vi har en samsyn. Motionförbundets ledord är att få hela den åländska befolkningen att röra på sig. Det ska vara en låg tröskel. Sedan kanske man går vidare till att bli motionär eller t.o.m. elitidrottare, det är upp till var och en. Men tanken är att alla ska med, det finns både för barn, ungdomar och upp till seniornivå. Jag tycker att det är en bra spännvid och också ett bra komplement till allt det andra som tidigare har anförts här.
Ltl Göte Winé, replik
Talman! Där kan RIMH komma in igen, navet, som kan se hur vi verkligen får alla att vilja röra på sig. Jag tror att det finns en otrolig möjlighet bara vi gör det rätt. Vi låtar det här kommat så finns det fantastiska möjligheter.
När vi tar fram det här programmet så är det ett steg i rätt riktning för att alla ålänningar ska få möjligheter att röra på sig. Man behöver inte vara med i en förening, utan det ska rikta sig till alla vilket jag tycker att det här programmet gör.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Stephan Toivonen
Tack, fru talman! Bästa lagting och bästa regering, det blir nästan en fortsättning på ltl Winés anförande.
Jag hade tänkt börja med att säga att idag har vi ett av de viktigaste politiska programmen under denna period på vårt bord. Det kallas idrottspolitiskt program men det fullständiga namn är program för idrott, motion, hälsa och en aktiv fritid.
Vid presentationen sade jag att om rådet, RIHM, som nu ska bildas, lyckas i sin uppgift så kan vi kanske sänka ÅHS budget med 50 procent.
Fru talman! Jag förstår att det är en liten optimistisk vision, men jag vill med det visa hur jag ser på detta program.
Tidigare hade vi just ett idrottspolitiskt program, men nu har vi för första gången ett program som ser till en bredare del, även ett folkhälsoperspektiv och ur ett samhällsperspektiv.
Som jag ser så är inte idrott alla gånger helt synonymt med hälsa. Via media ser vi inte endast idrottarnas utveckling och framgång, vi ser tyvärr allt för ofta även en baksida i form av skador pga. hård träning och hårda tävlingar. Jag minns själv från skoltiden att det nog mest var fotbollsspelare som var skadade och flitiga användare av sjukvården. Det finns ju fortfarande sådana fall, men framförallt då.
Fru talman! I programmet talar man nu om organiserad idrott, dvs. föreningsverksamhet och även om så kallad spontanidrott, vilket är ett nytt begrepp för mig.
Jag vet att det är några i kommittén som kanske mer eller mindre ser föreningsverksamheten som identisk med idrotten och kanske i förlängningen hälsa och aktiv idrott.
Personligen har jag en helt annan bakgrund. I skolan ”hatade” jag gymnastik. Vad jag senare förstått så berodde det kanske på att jag inte hade de rätta förutsättningarna och dessutom inte var så social.
När jag sedan fick en lärare som tillät mig och en kompis att spela usel tennis och vi fick förtroendet att fara på joggingturer så då hittade jag en helt annan väg. Så småningom, via en utmaning några år senare, halkade jag in på marathon och så småningom triathlon.
När vi talar om föreningsidrott så konstaterar jag att trots att jag fullföljt tre tävlingar på Ironman-distansen och fler halv Ironman tävlingar än den åländska befolkningen tillsammans så har jag faktiskt aldrig varit med i någon idrottsförening. Tydligen har jag hållit på med spontanidrott.
När jag tänker på mina jämnåriga så är det nog inte många, om ens någon, som är engagerad i någon form av organiserad idrott, utan det är inom spontanidrotten. Om det sedan har med ålder och erfarenhet att göra vet jag inte, men så är läget i alla fall. Avsikten är att vi ska bredda rörelsen också upp i åldrarna.
Det gläder mig därför att programmet uttryckligen har en inriktning mot seniorer och livslång motion.
Via skolidrotten och de många föreningarna inom ungdomsidrotten kan man lätt få uppfattningen att det är ungdomsidrotten som är viktigast. Men det beror på vad man ser. Om man ser till folkhälsan så är det kanske tvärtom. Det sägs, kanske lite för enklat, att musklerna utvecklas upp till 20-årsåldern även utan träning. Efter 20-årsåldern kan musklerna börja förtvina om man inte tränar och efter 40-årsåldern börjar även skelettet få vissa problem om man inte motionerar.
Så för många år sedan, när jag debatterade motion och hälsa, så sade jag i en karikerad bild att i dagens läge är det föräldrarna som skjutsar sina barn till hockeyträningen och när det är match så kommer också farfar och tittar. Det borde vara tvärtom. Farfar tränar och blir eventuellt skjutsad av sonen och när det är match så kommer barnbarnen och ser på. Det är i ålderdomen som motionen är viktigare.
Ungdomsidrotten medför att en grund skapas och en vana som förhoppningsvis gör att man senare fortsätter med de nyttiga vanorna, så båda behövs, men man kanske kan se det på lite olika sätt.
Jag vill betona just folkhälsan och bredden om vi ska se det ur samhällssynvinkel. Det är inte alltid de dyra lösningarna som ger de bästa resultaten.
Jag diskuterade också simhallar för ett antal år sedan. Det var som vanligt de turistiska effekterna som betonades här i lagtinget. Det var lite tråkigt att den ena hallen stängdes inför turistsäsongen, speciellt för en triathlet som då hade behövt bassängen. Man betonade även effekterna på folkhälsan. Jag vet att 1 km simning motsvarar cirka 2,5 km jogging rent energimässigt, så jag kunde enkelt räkna ut att det blev ganska dyra simkilometrar.
Jag funderade då istället på vad som kunde vara den mest kostnadseffektiva motionsaktiviteten på Åland. Det nämndes faktiskt här i en replik. Jag vill inte påstå att jag har det rätta svaret, men jag kom att tänka på kanonloppet som arrangeras år efter år med väldigt många deltagare som ska ut och träna inför kanonloppet. Det loppet har antagligen förbättrat folkhälsan mera än mycket annat. Problem är att vädret inte alltid är det bästa, inte i år heller. Min vision och idé till RIMH-rådet är att försöka hitta något liknande på våren och som får folk att börja motionera den tiden på året. Vi har mindre regn statistiskt och vi har vårblommor som vi inte har på hösten. Det var en idé. Vi ska inte gå in i detaljer här, men det är en sak som jag tänkte på.
Fru talman! I inledningen läste jag, och jag tror att ministern också nämnde det, att topp ett bland aktiviteter är skärmaktiviteter. Det ger kanske inte så mycket motion. När jag tittar mig omkring så finns skärmaktiviteter också i det här rummet.
För några år sedan så tränade jag för inför en Ironman tävling. Jag noterade någon gång att jag satt vid datorn, tiden rann iväg och om jag hade tränat istället så hade det varit bättre. Jag tog fram en enkel hylla som jag ställde i ett svalt rum. Jag placerade en hylla så högt att jag kunde sätta datorn på den och kunde sätta cykla under. Då kunde jag cykla samtidigt som jag satt vid datorn. Det går alldeles utmärkt att läsa, titta på mejl osv. Att skriva är inte så lätt. Men snart går det en timme, så det är ett sätt. Kanske detta även kan passa för någon av mina kolleger?
Fru talman! Detta är som jag sade en mycket intressant rapport och det ska bli spännande att se hur RIMH förverkligar det på basen av de idéer som också har kommit fram här.
Jag tror absolut att en korrekt implementering kan göra skillnad för folkhälsan, livskvaliten osv. och reducera kostnaderna för sjukvården, kanske inte med 50 procent men i alla fall till en del.
Avslutningsvis, det har varit spännande att få delta i denna process, mitt namn finns där någonstans på första sidan. Men som vi alla vet så är det inte kommittémedlemmarna som gör skrivarbetet och speciellt inte denna gång då vi dessutom hade en sakkunniggrupp, men vi har alla fall varit med och kunnat ge våra idéer.
Tack minister Asumaa för att jag fick ta del av processen. Tack även till de kolleger som också sitter här och har varit med i det här arbetet. Tack, fru talman.
Ltl John Holmberg, replik
Talman! Visst förekommer det skador inom idrotten och ibland ”onödiga sådana”. Man får förslitningsskador just p.g.a. ensidig träning. Men även här kommer en positiv sida med programmet, enligt min mening, och det är att programmet lyfter upp spontanidrott, aktiv fritid och möjlighet att prova på olika idrotter. Det ger incitament och det är bra att i unga år pyssla med flera olika idrotter samt att man ska ha utbildade ledare etc. Allt det här bidrar till att ge en god grund för livslång rörelse och det är viktigt.
Ltl Stephan Toivonen, replik
Tack, fru talman! Ja, jag instämmer nog. Skaderisken är större inom elitidrotten.
För folkhälsans del är det ju viktigt är att vi har träning på en kanske något lägre nivå, att vi kan fortsätta år efter år och hitta olika former när det gäller att röra sig som passar i livssituationer. Vi kanske inte ska tala om idrott heller alla har gånger.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Talman! För den som inte aktivt har deltagit i processen i framtagande av detta program, landskapsregeringens meddelande nr 1, så är det inte alltid helt lätt att följa tankegångarna.
Jag slås av att det redan i inledningen i ingressen står: ”Det här programmet gäller främst åtgärder för främjande av fysisk aktivitet vid sidan av den organiserade motions-, bredd- och elitidrotten.”
I detta program ska således beskrivas aktiviteter som inte tas upp av den organiserade idrotten redan här och nu. Det stämmer ju inte!
När man sedan tittar på innehållsförteckningen så talar man ju om skolan, motionsidrott och evenemang osv. Skulle inte ingressen vara formulerad som den är så vågar jag säga att då skulle det ha varit betydligt klarare vad landskapsregeringen egentligen vill med sitt program.
Går man vidare och sedan tittar på uppföljning av programmet så står det: ”Målsättningen med detta program är att stimulera alla ålänningar i alla åldrar till att bli fysiskt aktiva och främja allas välmående.”. Det är ett bra mål som man har, men det återfinns ingenstans i programmet hur det är tänkt att det ska göras om man kopplar det tillbaka till ingressen, dvs. att det här ska vara utanför den organiserade motionsbredden och elitidrotten. Det medför att jag tycker att det haltar.
Jag förstår landskapsregeringens goda intention i det här arbetet, men jag tycker att själva systematiken i detta meddelande haltar. Man talar om en sak som man vill göra och sedan beskriver man längre fram någonting annat.
I ett tidigare replikskifte med ansvarig minister så frågade jag om det faktiskt var lagligt att registrera antalet fysiskt aktiva flickor och pojkar med utländsk bakgrund. Har man rätt att föra ett register över folk som har en utländsk bakgrund? Jag är nog faktiskt väldigt tveksam till om man kan göra det.
Vi kommer säkert ihåg från den svenska sidan där det fördes register över en viss etnisk grupp och det var inte förenligt med gällande lagstiftning. Jag uttrycker en stor tveksamhet till detta faktiskt.
För övrigt är det min bestämda uppfattning att de konkreta mål och de indikatorer som finns här är någonting som redan nu förs fram.
Jag förstår inte riktigt varför man vill skapa en ny administration kring rådet för friidrott, motion och hälsa? Alldeles på riktigt kan jag inte förstå det fullt ut när jag läser programmet. Möjligen borde man på något vis ha varit mera delaktig i processen, men det är ändå det här meddelandet som landskapsregeringen presenterar och jag känner inte riktigt att jag kan följa. Jag hittar varken den röda eller den blå tråden i detta meddelande.
Jag tycker att rådet för idrott, motion och hälsa är en överadministrering av det som vi nu har. Det kommer att medföra kostnader, naturligtvis, det gör det alltid.
Mitt förslag är istället att inte införa rådet här och nu, utan att landskapsregeringen, tillsammans med Ålands motionsförbund, arbetar vidare. Och de pengar, som egentligen nu skulle ha gått till administrationen av detta råd, de kan landskapsregeringen istället transferera så att barn och ungdomar upp till 18 år, under ett års tid, inte behöver betala inträde till offentliga idrottsanläggningar som simhallar och annat. Jag tycker att det kunde vara ett konkret och bra förslag.
Jag ser den goda intentionen i det här, jag förstår behovet av utökad fysisk aktivitet. Någon tidigare talare menade att vi kanske borde införa detta i lagtinget också och det är möjligt att det inte skulle vara helt fel.
Jag förstår det fullt ut, men jag tycker ändå inte att landskapsregeringens skrivningar i detta meddelande följer en tråd hela vägen och det är jag faktiskt den första att beklaga. Tack.
Ltl Johan Ehn, replik
Fru talman! Jag tror att man ska skilja lite på att föra register och att föra statistik. Om jag förstår landskapsregeringens meddelande rätt så står det man ska ha statistik på hur människor väljer att motionera.
I ÅSUBs utmärkta statistiska årsbok från 2017 finns ett antal sådana uppgifter som förs in där man statistiskt samlar uppgifter om hur många som gör en sak. Det betyder inte att man börjar föra ett register och registrerar människor.
Det känns som om man försöker skapa en liten motsättning mot något som är ganska vedertaget egentligen. Man tittar på hur olika delar av vår befolkning tar del av t.ex. olika typer av idrottsaktiviteter.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Tack, talman! Jag förstår varför just den här indikatorn finns med - flickor och pojkar med utländsk bakgrund - med tanke på att det också är ett av tyngdområdena, som jag uppfattade det, med meddelandet. Integrationspolitiken ska fungera på ett sådant sätt så att våra nyinflyttade också har möjlighet att ta del av detta.
Men jag är ändå tveksam till skrivningen, vilket jag måste få vara helt enkelt, att man ska registrera statistik som ska bygga på utländsk bakgrund.
Ltl Johan Ehn, replik
Fru talman! Om man återigen går in i statistisk årsbok så finns det bl.a. uppgifter på medborgare från olika ställen i världen, hur många som kommer från olika länder. Är det också fel enligt vtm Thörnroos i det här sammanhanget? Det finns ett antal olika sådana statistiska uppgifter om man tittar i ÅSUB statistiska årsbok idag. Man har tittat på olika delar av samhället; uppgifter mellan män och kvinnor, mellan olika ålderskategorier och från vilket land man har kommit. Vad är egentligen problemet i det här sammanhanget? Är det inte ett problematiserande för problematiserandets skull nu? Naturligtvis är det viktigt att också ställa den här typen av frågor. Men jag måste ärligen säga att i det här fallet så förstår jag inte problematiken. Snarare tvärtom, det är väl bra om vi kan hitta ett sätt att uppmuntra just kvinnor och män, pojkar och flickor och också titta lite på om det finns någon skillnad när det gäller integrationen i det här sammanhanget.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Talman! Att statistikföra olika kön och vilka länder man kommer ifrån, det är ju en vedertagen praxis, mig veterligen. Men jag känner inte till att vi på Åland tidigare har fört en speciell statistik i ett så här pass smalt område, alltså fysiskt aktiva flickor och pojkar med utländsk bakgrund.
Om det är okej att ha en sådan statistik, är det då också okej att ha statistik på flickor och pojkar med utländsk bakgrund som söker hälso- och sjukvårdstjänster. Var går gränsen för hur mycket man kan gå ner i statistiken?
Min intention med att lyfta det här är att jag på riktigt ser ett problem och jag hoppas faktiskt att jag har fel.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Göte Winé, replik
Tack, talman! Jag ser inte det här som en registrering utan som statistik som sades i det förra replikskiftet.
Intressant är om idrotten är tillräckligt bra för integrering, att man skulle få in folk som kommer utifrån till idrotten. Ålands Idrott och Rädda Barnen har lett en utbildning inom detta. Vi har tittat på ett projekt som heter High five. Hur ska vi få flera inflyttade att komma till idrotten? När vi gick det här programmet så såg vi att vi har mycket att lära, vi behöver bli öppnare och jag tror att statistiken kan ge oss en hel del. Så jag ser inte på statistiken som vtm Thörnroos som pratade om registrering. Jag ser det mera som statistik. Är vi tillräckligt bra att öppna för andra eller är vi föreningar för slutna helt enkelt?
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Talman! Det framgick kanske inte riktigt vad ltl Göte Winé själv tyckte om integration via idrotten, men jag tror att vi har en samsyn där. Jag tror att det är ett alldeles utmärkt sätt för nyinkomna till Åland, både barn och ungdomar, att komma med i en gemenskap. Jag tror att idrotten är ett alldeles utmärkt sätt så jag stöder det fullt ut.
Som sagt, jag har inte ont uppsåt i min replik vad gäller statistiken, registreringen eller kalla det vad ni vill - flickor och pojkar med utländsk bakgrund - men jag är tveksam till om det faktiskt är enligt lagens bokstav. Om det är enligt lagens bokstav så är ingen gladare än jag.
Ltl Göte Winé, replik
Tack, talman! Jag försökte undvika mina egna tankar kring det eftersom jag begärde replik angående Thörnroos anförande om den så kallade registreringen.
Jag ser att idrotten kan bli bättre på att öppna upp för flera. Idag behöver man kanske veta vart man ska vända sig för att gå med. Om jag tar ett eget exempel, min simförening, så kan vi bli betydligt bättre på att annonsera ut vart man ska anmäla sig och hur man ska anmäla sig. Ofta är det så att man känner någon som tipsar om vart man ska mejla. Vi behöver bli bättre på integration. Vi behöver titta om detta är ett problem eller inte och det får vi fram genom statistik.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Petri Carlsson, replik
Fru talman! Vtm Thörnroos kritiserade programmet både i stort och smått och både på övergripande nivå och på detaljnivå. Vicetalmannen hittade varken den röda eller den blå tråden och uppenbarligen inte heller den gröna tråden. Har vtm Thörnroos tagit del av den parlamentariska gruppens diskussioner? Har ni haft upp programmet i er lagtingsgrupp? Vi har haft upp programmet ett par gånger i vår lagtingsgrupp och även fått tycka till om utkast. Jag hoppas också att centern har ett sådant arbete.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Talman! Jag inledde mitt anförande med att förklara att jag personligen inte har tagit del av de underliggande rapporterna. Jag läser det här meddelandet med nya fräscha ögon. Det gäller mig personligen, det gäller inte hela centergruppen.
När jag läser det så känner jag att jag har svårt att riktigt följa det här programmet alldeles på riktigt. Det är inte menat som kritik. Det är snarare så att om man har varit tillräckligt delaktig i processen så tror jag att man kan läsa in mera under rubriken än vad man kan göra med nya ögon.
Ltl Petri Carlsson, replik
Fru talman! Jag uppskattar det förtydligandet. Fortfarande framgår att det är lagtingsgrupperna som har fått utse representanter att vara med i det här arbetet, det torde också gälla vtm Thörnroos som är en del av en lagtingsgrupp. Då är det också viktigt att man är med och diskuterar och kanske kommer med de nya ögonen i ett tidigare skede helt enkelt.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Talman! Visst är det så. Men som jag sade så har det processats i centers lagtingsgrupp, men jag personligen har inte, av olika anledningar, varit delaktig i den processen. När jag läser det här nu så läser jag det som vilken annan ålänning som helst som inte har varit delaktig i lagtingsarbetet.
Sedan ska vi också komma ihåg att det har funnits en parlamentarisk grupp bakom det. Som någon annan i ett tidigare anförande sade så är det alltid frågan om att ge och ta.
Men sist och slutligen är detta ett meddelande från landskapsregeringen, det är landskapsregeringen som har hållit i pennan och så ska det ju också vara. Det här är landskapsregeringens visioner som också finns förankrade rent parlamentariskt.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Sara Kemetter, replik
Tack, fru talman! Jag vill tacka vtm Thörnroos för stödet om avgiftsfritt för barn och unga. Socialdemokraterna har drivit den här frågan kommunalt i många, många år och hittills inte fått stöd av något annat parti. Men nu ser jag att vi har ett starkt stöd från centern också i Mariehamn att driva avgiftsfritt för barn och unga inom idrottsaktiviteter.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Talman! Jag har inte sagt att det ska vara avgiftsfritt. Jag har sagt att man kan tänka sig en transferering. Genom att inte tillsätta rådet så borde det i rimlighetens namn finnas en del pengar över som inte går till ren administration, och i så fall kunde man då överväga att just barn och ungdomar skulle ha möjlighet att ta del av de här aktiviteterna. Det är tyvärr på det viset att det är ganska många som har det ganska kärvt. Jag tycker att det ska i första hand inte drabba barnfamiljerna, utan det finns andra sätt som vi kan hantera det på.
Ltl Sara Kemetter, replik
Tack, fru talman! För mig var vtm Thörnroos replik på min glädjeiver här väldigt otydlig. Det är kanske det som centerpolitik ofta handlar om, man säger en sak men sedan när man får en klar och tydlig fråga så svarar man på ett mycket otydligt sätt.
Är det så nu att vtm Thörnroos inte vill höra till socialdemokraterna med vår tydliga avgiftspolitik där vi vill driva avgiftsfritt för barn och unga inom idrotten? Det är ett politiskt mål som vi har drivit i många år och hoppas här nu att få stöd av centern.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Talman! Jag ska vara väldigt tydlig: Nej, jag vill inte tillhöra socialdemokraterna. Jag stöder inte deras politik fullt ut heller, för i så fall hade jag funnits i det partiet.
Jag kommenterar inte heller hur kommunalpolitiken sköts i Mariehamn eller i någon annan kommun, för saken berör inte detta.
Jag säger att om man vill ha en sak avgiftsfritt för en grupp så måste man fundera på hur man kan balansera upp det på annat vis istället.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl John Holmberg, replik
Tack, fru talman! Jag tycker att det är synd att centern nu vill skjuta sönder det här programmet som har arbetats fram parlamentariskt med syfte att göra livet lättare för alla dem som har det som sämst och jobbigast i vårt samhälle. Det är precis det som det handlar om. Det handlar om att ge alla möjligheter att röra på sig. Vi vet, för det finns fakta kring det, att om man rör på sig så mår man psykiskt och fysiskt bättre, man lär sig lättare i skolan och man har lättare att koncentrera sig. Det här handlar om att få med alla i vårt samhälle på ett sätt som gör att våra barn och ungdomar går en bättre framtid till mötes.
Därför tycker jag att det är synd att man ”pinpointar” en liten fråga speciellt om man, som vtm Thörnroos, inte har satt sig in i det här programmet. Jag är glad att det finns andra ledamöter här i salen som verkligen har ägnat lite mera tid åt det här programmet, annars blir det lätt mycket förstånd och många onödiga frågor som man kanske kunde ha dragit en egen slutsats kring om man hade satt sig in i programmet under en längre tid.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Jag anser att jag har satt mig in i det här programmet väldigt väl. Jag har läst igenom det här programmet tre gånger och jag har reflekterat kring det.
Att i Ålands lagting ställa frågor kring ett program som de facto presenteras av landskapsregeringen är inte att skjuta sönder. Om man är så lättstött som ltl John Holmberg är nu så måste man fundera varför i så fall. Varför kan vi inte diskutera det här så att man kan få adekvat svar på frågorna?
I ett replikskifte tidigare och som jag lyfte nu igen så handlade om ingressen: ”Det här programmet gäller främst åtgärder för främjandet av fysisk aktivitet vid sidan av den organiserade motions-, bredd- och elitidrotten.”. Resten av programmet är nästan uppbyggt kring det och då är det lite svårt att följa tråden.
Ltl John Holmberg, replik
Tack, fru talman! Vi har resurser, vår tredje sektor har resurser, våra anläggningar har resurser och våra föreningar har hyfsat med resurser, men det stora problemet är, och har historiskt varit, samarbete, samarbete över gränser och ett tvärsektoriellt samarbete. Det är det som är det stora problemet. Att tillföra andra uppgifter på Ålands Idrott kan vara en dellösning.
Men det här programmet bygger på en sådan bredd så det är hela spannet; skola, äldreomsorg. I princip varenda en fråga som vi diskuterar här i parlamentet går in i det här programmet. Så att av den orsaken lägga allt detta på en intresseorganisation är för mig en gåta. Då är det mycket bättre att man har ett råd som kan hantera de här frågorna tvärsektoriellt, annars skulle vi inte behöva sitta här och diskutera det här programmet för det skulle fungera ändå. Men det har visat sig att vi behöver ett sådant här program för att komma vidare.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Tack, talman! Jag ser också att det troligtvis här, som inom andra politikområden, finns ett behov av ytterligare samordning, av ytterligare samarbete osv. och det är något som främjar hela Åland. Däremot förstår inte jag, som enskild lagtingsledamot, varför man måste skapa en ny organisation till det? Det känns lite överadministrativt, speciellt med tanke på att ltl John Holmberg vid varje upptänkligt tillfälle brukar säga att vi ska minska på antalet offentliga organisationer. Jag tänker på kommunerna, men nu vill han, det oaktat, skapa en ny och det är lite intressant.
Jag hoppas att det här programmet ska vara framåtsyftande och jag hoppas att det ska fylla en funktion. Men som sagt, jag uttrycker vissa betänkligheter och den rätten förbehåller jag mig.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Minister Tony Asumaa
Tack, fru talman! Jag ska hålla mig jättekort. Jag vill bara belysa ett skrivfel. I figuren på sidan 15 ska förkortningen vara RIMH men det står RIHM. Önskar lagtinget en ny uppdaterad version av meddelandet så kan regeringen leverera det. Det var egentligen mitt ärende.
Talmannen
Tack för den informationen. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.
Lagtinget antecknar sig meddelandet för kännedom.
Plenum slutar
Nästa plenum hålls onsdagen den 22 november klockan 13.00. Plenum är avslutat.