Remissdebatt

Först tillåts diskussion och därefter vidtar detaljbehandlingen.

Diskussion.

Ltl Torbjörn Eliasson

Mycket har hänt sedan vi behandlade grundbudgeten för 2009. Vi vet mer men kan vi med större säkerhet idag förutspå hur det kommer att gå? När lågkonjunkturen bottnar ur? När vi på nytt kan börja räkna med ljusare tider? Tyvärr så finns det inga bra svar på någon fråga, finansutskottet har hört många sakkunniga, men kan inte lämna säkrare eller bättre svar än landskapsregeringen.

En journalist konstaterade häromdagen att utskottet har levererat ett ”snällt” betänkande, inga siffror har ändrats och inga revolutionerande ändringsförslag har förts in.

Det är riktigt, men herr talman, jag skulle vilja byta ut ordet ”snällt” mot ”ödmjukt”! I ett läge där vi trots många höranden inte kan ge en säker prognos har vi valt att sakligt redogöra för det vi erfarit och jag upprepar, intagit en ödmjuk position i förhållande till framtiden.

I remissdebatten sade jag att det skulle kännas mycket bra om vi kunde uppnå enighet i utskottet, att ett enigt betänkande skulle visa på styrka i denna svåra situation och bana väg för en sund och balanserad sanering som tar hänsyn till alla inblandade människor och organisationer! Nu kan vi konstatera att det inte gick, men jag vill understryka att arbetet varit konstruktivt och det är väl naturligt trots allt att det kommer några reservationer. I vårt parlamentariska system är det viktigt att regeringspartierna som har ansvaret fattar de svåra besluten.

Herr talman! Den stora osäkerheten om den ekonomiska utvecklingen är alltjämt vårt största problem. Det råder stor variation mellan prognosinstitutens förutsägelser och det finns relativt stora skillnader i den kortsiktiga konjunkturutvecklingen i Finland och i Sverige. Svenska konjunkturinstitutet hävdar att fallet i ekonomin har stannat av under våren medan till exempel ETLA beskriver situationen i Finland som en ekonomi i ”fritt fall”. Finansministeriets bedömningar, som ligger till grund för budgeten, är inte lika negativa.

Under hösten 2008 antogs det att den finländska ekonomin skulle klara sig bättre än EU-genomsnittet tack vare de goda statsfinanserna och näringslivets starka balansräkningar. Nu har det emellertid visat sig att nedgången även drabbar den finländska ekonomin med full kraft och det är just denna ekonomi som vi med nuvarande ekonomiska system är så beroende av.

Herr talman! Varje dag får vi nya rapporter, positiva blandade med negativa. I Hufvudstadsbladet kunde vi häromdagen läsa att; ”Av de finländska företag som etablerat sig i Ryssland har över hälften tvingats skära ner sin verksamhet i landet. Samtidigt har exporten rasat. Ändå tror finländska företag på den ryska marknaden - på lång sikt. Enligt Finsk-ryska handelskammarens barometer är de finländska företagen i dag mer optimistiska än vid årsskiftet.”

De europeiska börserna sjönk på bred front på torsdagen efter spekulation om att högre lånekostnader kan komma att försvåra en återhämtning i ekonomin. "Det sista vi behöver just nu är högre lånekostnader. Det skulle bli ett hinder för någon form av återhämtning oavsett om det handlar om husmarknaden eller den globala ekonomin", säger internationella analytiker.

Nåväl, finansministeriet kalkylerar med en volymförändring i Finlands BNP om – 5,0 procent, att jämföras med de försiktigt positiva siffror som angavs i höstens översikt. Nu finns det färskare uppgifter på det är. Vi vet att det tre första månaderna i år, har BNP visat en minskning på - 10 %, vilket betyder att det omedelbart måste komman över på plus för att vi ska klara av prognosen – 5 %. Det här är inte någon rolig nyhet.

Den finska industrin har haft en orderstock med långsiktiga kontrakt vilket delvis hållit tillbaka konjunkturnedgången men nu har det visat sig att orderstocken inte fylls på i den takt man förväntat sig. Arbetslösheten i Finland förväntas stiga till minst 9 procent under 2009 och nästan lika högt i Sverige. Under 2010 förväntas arbetslösheten stiga ytterligare med 0,5 – 1,0 procentenheter för att därefter börja sjunka. Allt det här sagt nu före vi visste att de tre första månaderna är - 10 %.  Så var fallet när detta betänkande skrevs. I tisdags kunde vi höra att arbetslösheten i Sverige kan komma att stiga till 12 % och ungdomsarbetslösheten ända upp emot 30 %! Som ni vet, bästa lagtingsledamöter, så är allting mycket ovisst. I Baltikum är ekonomierna mycket hårt klämda, ja jag kunde fortsätta länge och räkna upp exempel på den globala osäkerheten om vad framtiden kommer att föra med sig.

Enkelt uttryck, att vara kaxig och förklara för andra hur det kommer att bli, håller inte, det rätta ordet nu är som sagt ödmjukhet!

Några ord om den åländska ekonomin, herr talman: Eftersom den huvudsakligen är tjänsteproducerande har konjunkturnedgångens effekter inte påtagligt synts i det åländska vardagslivet. Vi tror oss veta att utvecklingen för den åländska bruttonationalprodukten kommer att bli negativ under de närmaste åren men det beror i första hand på utflaggningar av fartyg, annars skulle prognosen troligtvis visa positiva förtecken. Arbetslösheten har inte stigit nämnvärt under vårvintern, däremot har antalet lediga platser minskat avsevärt och i dagarna har vi tyvärr också fått läsa om ett åländskt fraktrederi som inte lyckas övervintra den svaga fraktmarknaden. Arbetslösheten förväntas stiga med en procentenhet till 3,0 procent under 2009 och till 3,8 procent nästa år, enligt ÅSUB. Utskottet varnar för att en fortsatt svag svensk krona redan ställer till problem och på sikt kan skapa stora problem för den åländska besöksnäringen. Trots detta har antalet inresande till Åland under de fyra första månaderna ökat jämfört med i fjol! Kanske är det ett tecken på att turisterna väljer närmare resmål i ekonomiskt tuffare tider, vi får hoppas på det och sätta in alla klutar på att utnyttja den omständigheten. Åland tycks klara sig bra, än så länge, i jämförelse med andra.

Herr talman! Tillsvidare visar sig den globala ekonomiska krisen på Åland först och främst i vikande inkomster för den offentliga sektorn. Landskapet som är utsatt för hårt tryck då inkomsterna till största delen är linjärt beroende av statens inkomster. I föreliggande förslag till tilläggsbudget är förskottet på avräkningsbeloppet sänkt från 206,6 miljoner euro till 184,6 miljoner euro och skattegottgörelsen höjd från 22 miljoner euro till 24 miljoner euro, vilket totalt utgör en minskning av skatteinkomsterna med 20 miljoner euro. Totalt minskar budgetens inkomstsida med 33 miljoner euro jämfört med grundbudgeten, från 318, miljoner euro till 285 miljoner euro. Med de kostnadsbesparingar som anvisas i budgeten kommer budgetbalansen för 2009 att uppvisa ett underskott om ca 21,5 miljoner euro.

Skattegottgörelsens storlek är av avgörande betydelse för totalutfallet. En annan stor enskild inkomstpost är avkastningen från penningautomatverksamheten. Enligt föreningen beräknas avkastningen uppvisa en oförändrad nivå under planperiodens två första år (2009-2010) medan de två följande åren präglas av osäkerhet. Sammantaget för alla inkomstslag ser ett enigt utskott därför ingen orsak att ändra landskapsregeringens bedömning av utvecklingen då samtliga osäkerhetsfaktorer tas i beaktande. Utskottet har inte i siffror belägg för att komma med andra bedömningar men utskottet ser allvarligt på läget och det gäller naturligtvis att hålla kvar krismedvetandet och strängt övervaka budgetförverkligandet som utskottet påpekade redan i sitt betänkande över grundbudgeten.

Det ackumulerade budgetunderskottet för den fyraåriga planperioden 2009-2012 uppges till 86,7 miljoner euro, d.v.s. i genomsnitt ca 21,7 miljoner euro per år. Det är mycket stora siffror, herr talman, ja rent av skrämmande. Men tack och lov har vi idag en reserv. Utskottet konstaterar att för att täcka underskotten de närmaste åren finns en i jämförelse med övriga unikt stor likviditet, varav 47 miljoner i utjämningsfonden, varför landskapet av allt att döma inte kommer att bli tvunget att ta upp lån för att finansiera budgeten under planperioden.

Herr talman! Utskottet har tagit del av ÅSUB:s analys av de samhällsekonomiska effekterna av en överföring av skattebehörigheten till landskapet. Utskottet ser med förväntan fram emot landskapsregeringens meddelande med strategier för utveckling av den ekonomiska självstyrelsen. Det är viktigt att denna process kommer igång fortast möjligt men utskottet framhåller igen att det är av största vikt att utveckla de ekonomisk-politiska instrument som redan finns inom självstyrelsens behörighet samt att uppta förhandlingar med riksmyndigheterna om en justering av avräkningsgrunden för klumpsumman. Parallellt med utveckling av den ekonomiska självstyrelsen ska vi utnyttja de behörigheter vi redan har, fullt ut.

Herr talman! Landskapsregeringen planerar en omorganisation inom ett flertal avdelningar. Utskottet anser att det är viktigt att upprätthålla likvärdiga och homogena strukturer inom organisationen. Inom landskapsorganisationen finns idag ett antal underställda större myndigheter med många anställda, stor budget och en relativt sammanhållen verksamhet. Utskottet understryker igen att ekonomi- och förvaltningskontrollen bör utvecklas för att ge ledningarna rätt instrument för att effektivt styra verksamheterna.

I framställningen föreslås skapandet av en tydligare struktur för trafikavdelningen i en beställar- respektive utförarfunktion. Utskottet har tagit del av en plan enligt vilken avdelningens utförarfunktioner skulle bolagiseras i tre olika bolag, ett bolag för vägunderhåll, ett för skärgårdstrafik och ett för besiktningsverksamheten i nuvarande motorfordonsbyrån. Utöver detta aviserades redan i grundbudgeten en bolagisering av fastigheten på Möckelö. Utskottet anser att organisationen och driften av skärgårdstrafiken är mycket viktig eftersom kostnadsinbesparingar genom nya strukturer är möjliga och intressanta och bör därför utredas grundligare innan utskottet kan ta ställning till dess slutliga utformning.

Utskottet anser att bolagisering av offentlig verksamhet generellt ska ha ett klart syfte och en affärsplan. En bolagisering kan vara ett bra sätt för att kunna konkurrensutsätta verksamhet, men vad beträffar sjötrafiken så är det fullt möjligt redan med nuvarande organisation att driftsprivatisera både lin- och övriga färjor. Eftersom en bolagisering tar tid, understryker utskottet att det är nödvändigt att fortast möjligt företa konkurrensutsättningar som leder till förväntade kostnadsreduceringar.

För att garantera ett för trafikbehovet och infrastrukturen lämpligt fartygstonnage är utskottet dessutom av den åsikten att landskapet fortsättningsvis huvudsakligen bör äga fartygen. Men utskottet anser också att landskapsregeringen, för att göra skärgårdstrafiken ekonomisk, behovsanpassad och flexibel, bör utvärdera andra typer av fartyg, i första hand bilbärande katamaraner, som kunde komplettera och tidvis ersätta de nuvarande relativt dyra isgående fartygen.

Herr talman! Landskapsregeringen arbetar med en personalförsörjningsplan för att bland annat få en bättre överblick över förväntade pensionsavgångar och framtida rekryteringsbehov de kommande åren. Den kommer att omfatta hela förvaltningen, där ÅHS kommer att ha en egen plan. Utskottet konstaterar att den i budgeten aviserade personalminskningen om 130 personer utgör en stor utmaning för förvaltningen, speciellt för dem som ska leda förändringsarbetet. Vissa förändringar aviseras i budgeten men utskottet konstaterar att dessa knappast kommer att vara tillräckliga för att uppnå de ekonomiska målen på kort sikt, speciellt avvecklandet av tjänster kan ta upp till 1,5 år i anspråk. Planen är förmodligen det viktigaste instrumentet när konsumtionsutgifterna ska minskas och ska ha högsta prioritet! Planen ska presenteras parallellt med budgeten för 2010. Utskottet uppmanar landskapsregeringen att vara tydlig i frågor som berör arbetstagarna samt att involvera arbetsmarknadsorganisationerna i förändringsarbetet. I sammanhanget kan jag nämna att utskottet anser att skrivningen angående målsättningen om så kallade 0-avtal och eventuella konsekvenser ifall de inte uppnås, som uppfattats negativt att fackorganisationerna, kunde ha formulerats smidigare.

Herr talman! Beträffande de aviserade förändringarna av premieinbetalningar till och uttag ur landskapets pensionsfond erfar utskottet att nettoinbetalningen trots allt är positiv, dock på en väsentligt lägre nivå än tidigare år. Utskottet konstaterar att fonden kommer att fasas ut över tid och att landskapsregeringen därför bör ta fram en plan i vilken kommande pensionsansvar, premiebetalningar, överföringar från fonden och förväntad utveckling av fondkapitalet presenteras.

Beträffande Ålands hälso- och sjukvård erfar utskottet att ÅHS kommer att granskas i landskapsrevisorernas rapport för 2008 och att man som en del av detta arbete låtit utföra en extern granskning av förvaltningen av ÅHS. Utskottet har fått en presentation av rapporten och framhåller att rapporten och revisorernas kommande skrivning kommer att utgöra ett gott underlag för en fortsatt utveckling av ÅHS:s organisation.

Beträffande landskapsförvaltningens utrymmesbehov har landskapsregeringen strukit anslaget för tillbyggnad av en fjärde våning på kanslihuset och budgeterar enbart för en renovering och ombyggnad av befintliga utrymmen. Utskottet ansluter sig till landskapsrevisorernas uppfattning om att arbetsförhållandena i självstyrelsegården måste förbättras men anser att med beaktande av den planerade personalminskningen och omstruktureringen av förvaltningen är de projekterade åtgärderna tillräckliga i detta läge, det vill säga ingen fjärde våning nu. Vi måste också komma ihåg att arbetet med att pruta ner budgeten och att strukturera om kräver beslut i euro och cent, pengar måste faktiskt plockas bort från konkreta projekt och det är också viktigt att politiskt signalera besparingar.

Och, herr talman, om byggbranschen behöver stimuleras anser utskottet att det är viktigare att bygga bostäder än offentliga administrationslokaler.

Ett av landskapsregeringens mål är att utveckla det kvinnliga företagandet. Nuvarande stödsystem till näringslivet gynnar inte etableringar inom branscher där kvinnor av tradition verkar och således också skulle kunna tänkas bilda nya företag, t.ex. inom vård- och omsorgssektorn. Eftersom inrättande av direkt genusbaserade stöd inte är möjligt anser utskottet att landskapsregeringen måste intensifiera sina ansträngningar att identifiera de branscher där kvinnligt företagande har de bästa förutsättningarna att uppstå och aktivera sina insatser för dessa branscher.

Förutom konjunkturanpassade stödåtgärder för investeringar anser utskottet det prioriterat att landskapsregeringen förbereder insatser som kan sättas in om arbetslösheten ökar och som riktar sig till arbetskraften i form av yrkesinriktad fortbildning och övriga kompetenshöjande insatser.

Herr talman! Utskottet föreslår att finansmotionerna nr 70 - 84/2008 - 2009 och nr 86 - 97/2008 - 2009 förkastas.  Finansmotion nr 85 har inte behandlats eftersom den gällde ett icke öppnat moment.

Jag tackar utskottsledamöterna och speciellt utskottets sekreterare för era insatser i en ovanligt svår situation. Vi har hört 66 personer och arbetet har varit kreativt och effektivt. Denna tilläggsbudget är början på en lång process där vi ska anpassa landskapets kostym efter nya förhållanden. Det är inte gjort över en natt. Vi måste räkna med en tung process som börjar ge riktigt synliga ekonomiska resultat först om 1-2 år för konsumtionsutgifter och betydligt längre tid när det gäller att förstärka inkomstsidan. Vi är nu på allvar inne i en omdaningsprocess som säkert kommer att sträcka sig över nästa val, vi talar om en femårsperiod.

Till sist, herr talman, kan jag konstatera att alla gärna skulle pruta mer, men det är en svår balansgång vi har framför oss. Visst skulle det kännas bra att kapa 30 miljoner euro ur 2009 års budget. Om vi visste att det med säkerhet inte skulle förvärra krisen. Men det är så det kan gå om vi far fram för snabbt och för hårt med röda pennan. Jag vill återknyta till det jag sade i remissen, att just nu är vi inne i en mycket känslig del av konjunkturen, tiden står på något sätt stilla och ekonomierna väger. Allt hänger på en skör tråd. Att i ett sådant läge gå in hårt och skära bort jobb och investeringar kunde medföra att läget vippar över till ett negativare scenario och att den lokala lågkonjunkturen skulle förvärras ytterligare. Våra beslut idag sänder ut signaler till hela samhället. Vi måste vara balanserade och vi måste ta ansvar. Att för snabbt skära ner och säga upp många anställda skulle nog bli den negativa självuppfyllande profetia som gör allt värre än det behöver bli. Ödmjukhet är ordet! Tack, herr talman!

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Efter onsdagens frontalangrepp på landskapsregeringen är det välgörande och välkommet att finansutskottet och regeringspartierna visar parlamentisk styrka och ansvar. Det viktiga är inte enighet utan att det finns en konsekvent linje som ger landskapsregeringen stöd, det tycker jag är tacksamt. Jag tänkte ställa en fråga som för mig är den stora frågan, nämligen utflaggning. Är det risk för ytterligare utflaggning enligt det som utskottet har fått erfara? Seglar vår skattebas iväg i ännu större utsträckning?

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Vi har inte hört den frågan i finansutskottet. Vi känner alla till att det finns risker. Alla som läser tidningarna vet att det finns risk för det ytterligare.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! En annan fråga som jag gärna skulle höra vad utskottet har fått fram är om BNP har sjunkit med 10 %, vad betyder det i termer av klumpsumman? Hur mycket påverkas klumpsumman av minskningen av BNP i antal miljoner? Har utskottet fått uppgifter om det?

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack ordförande! Att de tre första månaderna detta år visar -10 % i Finlands BNP, det fick vi reda på igår. Utskottet har inte känt till den allvarliga signalen. Däremot vet vi att kommer att drabba klumpsumman mycket allvarligt, om det skulle bli på det sättet. Det finns positiva signaler och negativa signaler, beroende på vem man pratar med och beroende på vilken vecka man pratar med dem. Vi måste nog vänta och se. Personligen så trodde jag redan i februari att vi kunde få ett sådant scenario att det minskar med 50 miljoner euro. Det kanske tyvärr kan gå på det sättet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Finansutskottets ordförande ltl Eliasson säger att det har hänt en hel del sedan finansutskottets betänkande över den ordinarie budgeten. Det är ju det inte har gjort! Det har inte hänt en hel del i landskapsförvaltningen. Det har hänt väldigt, väldigt lite. Det är det som vi är kritiska mot i oppositionen. Särskilt mot bakgrund av de nya siffrorna som kommer nu. Där årets nedgång redan har skett, det första kvartalet i princip, första halvåret. Visst är det en tung process, som Eliasson säger, men den blir inte lättare av att man hela tiden lämnar det och skjuter det framför sig. Eliasson säger att det är viktigt att majoritetspartierna tar ansvar och fattar de svåra besluten, det är ju det man inte har gjort. Man har inte fattat de svåra besluten! Det är därför min reservation är 6 sidor lång, och den kanske borde ha varit 15 sidor.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Jag kanske uttryckte mig otydligt även om jag hade en skriven text. Det jag avsåg med att det har hänt mycket, är i hela omvärlden. Det var det jag syftade till. Jag slog mig inte för bröstet och menade att det har gjorts fruktansvärt mycket här på Åland. Det handlade om vad som har hänt inom ekonomierna runt om, som vi är beroende av. Svåra beslut, ja! Jag är av den uppfattningen att de riktigt svåra besluten startar i.o.m budgeten 2010. Där ska man förverkliga de avsikter som nu framgår. Vi vet att man inte kunde göra alltför mycket i en budget som bara har ett halvt år kvar.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Det har hänt mycket i omvärlden, därför borde det ha hänt mycket också på Åland. Därför borde man ha koncentrerat sig och prioriterat den här utvecklingen, fått fram förslag till tydliga beslut för att vända den här ekonomiska utvecklingen. Visst är det så att saker och ting tar länge, det kan ta flera år innan besluten börjar verka ekonomiskt. Men man måste ta dem någon gång. De steg som man avser ta i höst, de borde vi ha tagit i den här tilläggsbudgeten. Sedan borde vi ha tagit nästa steg i höst. Man ligger ett steg efter, det var därför oppositionen var enig med majoriteten i ordinarie budgeten och i princip återremitterade budgeten. Det som vi fick tillbaka och det vi har hört i utskottet motsvarar inte det som oppositionen ville ha, tydlig politik för att vända den här utvecklingen. Nu blir det än mer bråttom när intäkterna ytterligare viker. Det här blir en ohållbar situation om vi måste stå ut med det här.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Jag frågar mig, vad vet ltl Sundman om vad som har gjorts och inte gjorts? Ltl Sundman sitter inte i landskapsregeringen. Det är lätt att prata, det är mycket, mycket lättare att prata och säga hur man ska göra om man inte själv behöver hålla i bilan. Det har jag lärt mig under den här resan. Den som tror något annat så behöver lite mera erfarenhet. Det här är en lång process, det kommer att handla om säkert fem år innan vi har den här skutan på fötter igen. Vi ska vara jätteglada för att tidigare politik har sett till att det finns mycket pengar i kassakistan. Vi kan nu använda egna pengar, andra måste låna enorma belopp. Det ska vi vara tacksamma för. Vi ska ändå strukturera och göra allt för att anpassa kostymen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! Jag fäste mig också vid att finansutskottet ordförande sade att mycket har hänt seden grundbudgetens betänkande. Det som har hänt är nog inte så positivt, som jag ser det.

Drar vi filmen tillbaka, var finansutskottet betänkande på grundbudgeten ju egentligen en total bakläxa till landskapsregeringen, varsågoda och gör om! Jag kan mycket väl tänka mig att det var ledamöterna Gunell och Sundman som höll i pennan och sköt på, men det var ändå ett enigt finansutskott som sade att det måste göras om, återkom i tilläggsbudget första mars. Efter mycket om och men fick vi en tilläggsbudget där man kunde konstatera att inte fullt 12 miljoner euro hade man tagit bort, d.v.s. 2 % rakt av, luften på de olika momenten. Det fanns inte några konkreta sparförslag och det fanns inte omstruktureringar.  Allt var skjutet på framtiden. Det här skulle göras år 2010 var det budskap landskapsregeringen kom med. Det var oerhört beklämmande och jag ställde mitt hopp till finansutskottet. Men det är ännu mera beklämmande när jag konstaterar att nu är det tvärstopp också där. Det är en obehaglig ”låt gå” mentalitet som man kan se i det här betänkande.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Jag förväntar mig väl inte något annat från ltl Anders Eriksson än ett sådant uttalande. Det är en speciell teknik som han använder sig av. Det är okej för mig. Ltl Anders Eriksson får vara med i egenskap av suppleant och behandla och lyssna på diskussionerna i finansutskottet. Det är ett lagarbete som jag ser det. Finansutskottets arbete är ett lagarbete. Det har fungerat väldigt bra. Jag är mycket nöjd med representanterna från oppositionen. Visst ger de mycket till de vi skriver också, men inte allt som ltl Anders Eriksson tror. Det är faktiskt ett lagarbete!

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag vet inte, om man tar del av finansutskottets betänkande, om det är så väldigt enigt lagarbete. Det är i reservanternas, oppositionens reservationer som man kan utläsa något konkret. Det som gör mig förvånad är att när man lyssnar på ltl Eliasson så pekar han väldigt realistiskt på den ekonomiska oro och osäkerhet som finns både i Sverige, Finland och i Balticum. Där har han en bra blick över vad som händer och sker. Det måste ju komma några konkreta besked och beslut, värderade ltl Eliasson. Det är inte bara oppositionen, vi behöver inte bli personliga. Det är definitivt inte bara jag som inte tror att den här landskapsregeringen kommer att klara av det här. Det är stora delar av det åländska samhället.

Finansminister Borg i Sverige och Katainen i Finland försöker göra allt för att skingra den osäkerhet som är synnerligen negativ i de ekonomiska tider vi lever i nu.  Här ifrån åländsk sida gör man ingenting. Ltl Eliasson sade att våra beslut sänder ut signaler i samhället, det gör också våra icke beslut.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Jag har inte samma uppfattning som ltl Anders Eriksson, att det inte görs någonting. Var tar han det ifrån? Det är nog många här som gör sitt allra yttersta för att förbättra och för att göra det möjligt för oss att övervintra. Var tar han det ifrån att det inte görs någonting?

När det gäller den ekonomiska bedömningen över läget, vad som har hänt och vad som kommer att hända, det som är viktigt är hur klumpsumman utvecklas. Det är jätteviktigt. I detaljer så finns det reservationer, naturligtvis. Det ska det finnas och det har jag räknat med att kommer, även om jag jobbade för ett enigt betänkande, men man når inte alltid ända fram.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! I remissen av tilläggsbudgeten till finansutskottet var vi tydliga med att landskapsregeringen inte hade tillräckliga åtgärder, strukturförändringar och besparingar för varken 2009 eller i ramarna för 2010. Vi var tydliga med att behovet var stort, att finansutskottet skulle konkretisera de erforderliga åtgärderna när och hur och på vilket sätt. I en tidningsintervju i Ålandstidningen väcktes vårt hopp när finansutskottets ordförande på ett klart och tydligt sätt angav att han ville ha en budget i balans. Han ville ha ett större ekonomiskt ansvarstagande än det som landskapsregeringen hittills hade visat. För detta fick han en hyllnings ledare i tidningen. Nu är det helt andra tongångar. Nu ska vi klara den offentliga sektorn med ödmjukhet.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Det är inte alls andra tongångar nu. Det är inte alls fel, ltl Roger Jansson, att vara ödmjuk i en sådan här svår situation. Det är inte alls fel. Kom ihåg att jag har sagt det här. Budget i balans, det är klart att det är en målsättning för oss alla, men jag har inte mig veterligen sagt att det är möjligt att få budgeten i balans nu. Då får nog ltl Roger Jansson söka ganska ordentligt, tror jag. Men målsättningen finns! Däremot har jag sagt att vi kommer att få leva med ett underskott ett antal år. Min förhoppning är att om fem år, om vi nu på allvar sätter igång, i.o.m budgeten 2010 att vi försöker anpassa vår kostym efter den nya ekonomiska verkligheten, så kanske vi om fem år kan ha landskapets ekonomi i skick. Det är min förhoppning.

Ltl Roger Jansson, replik

Landskapsregeringens egna uträkningar visar att vi har ett kraftigt underskott ännu 2012. Då ska vi 2013-2014 återta de förlorade åren, det förstår vi alla att är omöjligt. Vi måste börja 2009 och fortsätta med kraft 2010.  Eftersom den långsiktiga inkomstutvecklingen med klumpsummesystemet med all säkerhet innebär långsiktiga minskade inkomster för landskapet. Det här har inte finansutskottet brytt sig om att reda ut, långsiktigheten i inkomstbilden, på ett tydligt sätt. Det förefaller som man skulle ha ett resonemang om att det kommer nog bättre dagar, det kommer nog större inkomster.

När jag behöver sanera min ekonomi, när företag behöver sanera sin ekonomi, då är det inte ödmjukhet vi tar till utan åtgärder. Samma är det med offentlig sektor och det presenterar inte finansutskottet.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Det kommer nog bättre dagar. Ja, det hoppas jag verkligen. Det tror jag ltl Roger Jansson också hoppas på. Alla vi som sitter här hoppas det. Det är en förutsättning för att vi över huvudtaget ska klara ut det här. Vi är helt överens när det gäller att vi måste sätta igång, strukturera om och anpassa. Det är bara det att den som sitter på oppositionsbänken har lättare att säga att vi ska göra det tvärt. Det ska gå med en gång, vi ska kapa. Varför jag använder ordet ödmjukhet är att vi måste se, när man går fram med röda pennan, vad konsekvenserna är. Jag tror inte att det går att göra direkt utan vi måste göra det långsiktigt. Det finns nog inskrivet i vårt betänkande.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

Herr talman! Ingen kan helt säkert säga hur den ekonomiska utvecklingen kommer att utveckla sig. Det gäller att ha strategier för hur vi ska kunna möta svårare tider, men också på lång sikt få en mindre offentlig sektor och ekonomin i större stabilitet och bättre skick. Siffrorna, som vi fick av statsminister Vanhanen igår, visar det som ltl Eliasson säger att igenomsnitt finns det en minskning för januari-mars på 10,6 när det gäller BNP. Vill man se något positivt i det är att siffrorna är på -13 i januari och på -8,1 i mars. Om den tendensen håller i sig går vi emot en lite ljusare framtid. Det kan vi inte säkert säga något om ännu. Det vi vet är att det är en markant förbättring när det gäller industriproduktion och beställning till industri till den finska sidan. Däremot så är det fortfarande väldigt dåliga siffror när det gäller import och export. Belåning från finländsk sida gynnar inte på något sätt den åländska ekonomin.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Tack för de uppgifterna. Jag var inte med i går kväll när statsministern var här. Det är så att det är ett dåligt omen. Ingen kan säga idag annat än det kan bli ännu värre än vad vi hade trott.

Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

Det andra jag skulle säga, herr talman, är att det har hänt mycket i vår omvärld och det har hänt mycket på Åland också. Jag tror att vi kanske i höst känner mera konkret av vad den ekonomiska krisen betyder för Åland. Jag kan intyga om att alla ledamöter i landskapsregeringen arbetar intensivt med budgeten för 2010, i nära samarbete med alla som är budgetansvariga. Det finns en stor insikt och förståelse. I förvaltningen tar man på stort allvar den ekonomiska situation vi står inför. Man tar fram både kreativa och mycket goda lösningar för hur vi ska kunna hantera det här på ett nytt sätt. Vi har en fullkomlig enighet i det att vi måste långsiktig få ekonomin i skick. Vi ska också, oavsett om ekonomin ser ut att bli ljusare, se till att vi efter 2012 har en mindre offentlig förvaltning.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Jag tror också att landskapsregeringen besjälas av de här målsättningarna. Det kanske är på det sättet att den som inte sitter med i landskapsregeringen, inte vet hur och hur mycket man jobbar. Det kan ju vara på det sättet. De som i den här salen har varit med i landskapsregeringens arbete de borde ju i varje fall veta att man gör sitt allra yttersta. Det förutsätter jag att den här landskapsregeringen också gör. Det kommer säkert att visa resultat fast vi inte kan få det som en ”jackpot”, det kommer sakta men säkert.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson, replik

Herr talman! Jag delar finansutskottets ordförandes farhågor om det ekonomiska läget. Därför är jag glad att finansutskottet har en skrivning som stöder landskapsregeringens förslag om förändringar i organisationen vid Trafikavdelningen där vi kan påbörja en kraftig minskning av kostnaderna, förhoppningsvis, som en privatisering och konkurrensutsättning skulle ge. Därför har vi redan inlett och kommer att slutföra upphandlingen av vägunderhåll, linfärjor och frigående färjor. Jag hoppas sedan innerligen att lagtinget stöder oss i det arbetet med de konsekvenser det kan ge så att vi får ner kostnaderna och kan bibehålla trafiken i stort sett som det ser ut idag.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Det är intressant att höra. Jag kom att tänka på att från oppositionens håll har man sagt att vi ingenting gör. Landskapsregeringen gör ingenting, finansutskottet har inte gjort någonting, otillräckligt, ja! Man säger så, att det är otillräckligt. Men vad är det som vi ska göra? Inte ett enda förslag har jag fått i de här replikerna!

Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson, replik  

Herr talman! Det är digert arbete som står framför oss.  Vi ska spara 30 miljoner som det finns här i ramen. 30 % av utgifterna består av löner. Det är 9 miljoner, vilket betyder 200 anställda. Man kan omplacera 60-70 av dem, det betyder att 130-140 tjänster ska bort, inom ett år. Det är inte lätt men det krävs antagligen. Därför kommer trafiksidan att dra sitt strå till stacken och göra sitt så att vi uppnår den ram som nu lagtinget kommer att ta här i den här sessionen.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Min bedömning och utskottets bedömning är att landskapsregeringen är väl på väg när det gäller de stora frågorna. Om vi tar exempelvis sjötrafiken, där vet vi att det går att göra omstruktureringar, man kan förtjäna pengar på det. Sedan finns det många, många bäckar som rinner ut i den här ån. Av personlig erfarenhet vet jag att när man ska sätta sig ner i en styrelse eller i en direktion och börja plocka bort t.ex. 10 %, som vi försöker i Ålands Musikinstitut, där jag är nu är direktionsordförande, är det inte lätt. Det börjar genast handla om människor som ska bort. Det är där det stora och jobbiga är. Den här personalförsörjningsplanen är ett enormt viktigt instrument. Att vi ska kunna hantera det här och minska kostymen på sikt, utan att effekterna blir förödande.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Danne Sundman

Herr talman! Med respekt för de principer som har utfärdats och rekommendationer om taltid så kan jag avisera att jag ev. kommer att nyttja min rätt enligt lagtingsordningen att överskrida den samma.

Talman! I början av mitt anförande i remissdebatten uttryckte jag min besvikelse som jag upplevde när jag fick tilläggsbudgeten i min hand. Man kan med fog säga, att den inte är mindre nu efter utskottets behandling. Många hörandens avslöjande budskap har varit direkt nedslående måste jag säga, det har nästan varit svårt att resa sig och hitta arbetsmotivationen, likt en boxare i tionde ronden. På punkt efter punkt framgår det att de intetsägande skrivningarna i budgeten är just det, intetsägande. Att förändringarna och effektiviseringarna är väldigt dåligt förankrande i förvaltningen, om de är det alls, och att det sist och slutligen är väldigt lite konkret innehåll i skrivningarna i budgeten, tyvärr. Detta är oroväckande och tyder med största sannolikhet på att man inte kommer att hinna med att göra ens de förändringar som krävs för att göra denna budget till verklighet. Man skjuter fram väldigt mycket till budgeten 2010, saker som borde ha varit gjorda nu. Det skulle förvåna mig om man inte göra samma sak i höst. Som jag sa i remissen så tycker jag att man har satt ribban för lågt när man siktar på ett underskott om 86 miljoner, som är t.o.m. så mycket som 96 om man räknar åren isolerade, under perioden. Mycket tyder på att man river trots att ribban är låg. Dessutom verkar det som om bäst före datumet på de här kalkylerna har gått ut redan innan de serverats för lagtinget.

Talman! Jag hoppas att jag har fel och att mina farhågor kommer på skam. Jag hoppas vi får se en budget i höst som innehåller alla tankar och funderingar i denna tilläggsbudget konkretiserade och lite till!

Jag hoppas landskapsregeringen prioriterar detta arbete högre och ser över metoder och strukturer för förändringsarbetet, att man är tydligare i sin politik och inte lastar ansvaret i famnen på tjänstemän som nu verkar vara fallet i stor utsträckning. I kristider måste organisationen och arbetsmetoderna anpassas. Det har man inte gjort i tillräcklig utsträckning. Den tillbuds stående resursen av tid är begränsad, vilket betyder att man måste lämna oviktiga saker därhän och engagera sig i detta.

En av saken med tilläggsbudgeten som var frustrerande var att lagtinget var bakbundet till att förändra det som hade upptagits i budgeten, jämfört med ordinarie budget, där man kan ta ställning till helheten. Trots detta har jag på ett trettiotal punkter haft annan uppfattning än utskottsmajoriteten. Av dessa har jag prioriterat 15 på vilka jag inlämnat reservation, delvis själv och delvis tillsammans med ledamoten Gunell. Jag hade velat förtydliga politiken och skriva mer i betänkandet men majoriteten ville tyvärr inte, det kan kanske bero på att man vill vara otydlig. 

Talman! Jag ska nämna några av punkterna i reservationen, jag aviserar samtliga som ändringsförslag och kommer under diskussionen att överväga vilka som ska föras till omröstning.

Till att börja med är det en kovändning utan dess like när det gäller bostadsfinansieringen. Det är oklart vilken väg kon kom när vi började.

Landskapsregeringen behöver föra en långsiktig och stabil bostadspolitik som uppmuntrar främst privata aktörer att producera bostäder. Att avskaffa enhetslånen är i det långa perspektivet en sund åtgärd, om man inte inför dem igen, vilket majoriteten nu verkar överväga, långsiktig och stabil, herr talman.

Enhetslånesystemet är främst anpassat för offentliga aktörer som t.ex. FAB Marstad som kan få både borgen och kapital utan avkastningskrav från sin ägare. Den marknadssituation som detta skapar utestänger många aktörer från bostadsmarknaden med bostadsbrist och regional obalans som följd.

För att få det här att fungera, räntestöd, så bör man komplettera med bestämmelser som jag nämner i min reservation, jag går inte närmare in på det. Det handlar i huvudskak om säkerheter. Vi måste få det här systemet att fungera regionalt, på hela Åland, oavsett konjunktur, som sagt långsiktigt och stabilt. Inte det här hattande som vi nu upplever. Därtill bör man ge möjlighet till de aktörer som så önskar, givetvis på vissa villkor, att komma ur de åtagande man har med befintlig finansiering för att lösgöra kapital. Kanske man inte har det intresset under alla delar av konjunkturen, men när konjunkturen förändras så har man det. Därför bör man återuppta den här lagstiftningen om friköp.

Vidare förvånar det mig att när man arrenderar ut Grelsby Kungsgård så ta man inte med alla marker och inte erbjuder möjligheten att erbjuda annan mark i utbyte, som diskussionen har varit kring golfprojektet. Jag önskar läsa upp den ändring jag vill ersätta motiveringen under moment 37.52.20 med:

"Föreslås att landskapsregeringen befullmäktigas att efter ett öppet förfarande arrendera ut Grelsby Kungsgårds marker på så lång tid att inteckning kan sökas för arrendeavtalets bestånd. I arrendet kan även ingå produktionsbyggnaderna och mangårdsbyggnaden. Markområdena kan arrenderas ut som helhet eller i delar och arrendetagare kan bjuda arrende i pengar eller markområde i arrendebyte. Värdet av eventuellt markområde som erbjuds i utbyte fastställs av oberoende värderare. Vattenområden ingår inte. De odlingsbara områdena ska användas som jordbruksmark. I övrigt ska områdena användas för kommersiellt eller allmännyttigt ändamål." 

Det förvånar mig att man utesluter den möjligheten. Jag vet att jordbrukare också har erfarenheter att vara med och tävla om arrende av jordbruksmarkerna på långt sikt. Nu har vi bara arrenderat ut dem på väldigt kort sikt.

Talman! Vidare i min reservation kommer jag att in på driftprivatisering av skärgårdstrafiken. Här svävar majoriteten verkligen på målet, vad man egentligen vill.

Utskottet har erfarit att betydande inbesparingar kan göras vid driftsprivatisering av skärgårdstrafiken. Gomorron yxskaft! Det finns de som har stått här i 20 år och hävdat det. Alla är inte längre med oss, som har hävdat det heller, som skulle vara glada idag när det åtminstone nämns i debatten.

Två linjer som omedelbart kan driftsprivatiseras är trafiken mellan Svinö och Degerby samt mellan Åva och Jurmo. Eftersom den nya Föglöfärjan som ska trafikera Föglölinjen är kraftigt försenad finns det god tid att förbereda en driftsprivatisering.

Därför föreslår jag att man tar de här motionerna till behandling, det rör två konkreta förslag och en konsekvens av dem är ett förslag om minskade utgifter.

Talman! Jag vill passa på, när jag ändå berör Trafikavdelningen, att säga att jag är djupt bekymrad över allt strul som finns på Trafikavdelningen. Det är verkligt bekymmersamma medborgare i andra ändan av tråden och radiovågen som ringer och ojar sig över det ena, än det andra inom trafikavdelningens fögderi. Kritiken är hård kan man lugnt säga. Listan kan göras lång på problem och jag hoppas att man kan vända utvecklingen och lösa dem så att listan avkortas och inte fylls på ytterligare. Nästan vart man än vänder sig så är det något som strular, verkar det. Det finns ett akut behov av konsolidering av verksamheten på trafikavdelningen. Det är inte bra att börja bygga en ny organisation på den grund man nu har. Det gläder mig att utskottet satt P för det, även om skrivningarna i betänkandet är hovsamma med tanke på allt utskottet tagit del av. Jag har ändå valt att inte reservera mig på den punkten eftersom jag hoppas att man kan ta tag i situationen utan svidande oppositionskritik. Om det fortsätter så lovar jag dock att återkomma, även om det kan svida.

Talman! Vidare i punkten 7, i min reservation så skriver jag så här: I allmänna motiveringen nämner landskapsregeringen kvinnligt företagande som ett potentiellt område för stimulansåtgärder. Utskottet har erfarit att landskapsregeringen inte har några konkreta åtgärder för att genomföra detta men avser ta fram sådana under året. Utskottet uttalar sig om detta men nämner inte den allra viktigaste åtgärden för att stimulera ökat entreprenörskap inom branscher som är särkskilt sysselsättningsintensiva och kvinnodominerade; avreglering och skapandet av en marknad för dessa företag. Till denna bransch hör olika företag som producerar välfärdstjänster, omsorg av olika slag. Att stöda etableringen av denna typ av företag genom bidrag, garantier och räntestödslån, på lika grund, som i andra branscher är viktigt, men allra viktigast är att skapa en marknad för dessa aktörer. Det görs genom att avreglera och konkurrensutsätta samhällets egen välfärdsproduktion och genom att skapa tydliga regelverk för genomförande av denna produktion i privat regi samt system för uppföljning och utvärdering av kvalitén på tjänsterna. Som positivt exempel kan nämnas barnomsorgen där lagstiftningen ger rätt till enskilda daghem, denna typ av avreglering kan tjäna som modell i vissa fall.

Där har jag också ett förslag i min reservation under rubriken, stimulansåtgärder.

Talman! I förslaget till tilläggsbudget sägs inget om lagtingets kostnader annat än att de beräknas vara de samma framdeles. Detta skickar fel signaler, lagtinget självt borde också förmå spara minst lika mycket som man kräver av landskapsförvaltningen i dess helhet. En neddragning av anslaget i samma storleksordning som resten av förvaltningen borde därför göras. Ett sätt att spara är att sänka lagtingsledamöternas arvode i samma omfattning som det är underskott i budgeten och låta arvodet vara sänkt så länge ett underskott finns i budgeten. Det borde sporra lagtinget att vara tydlig i sina beslut om den ekonomiska politiken. När det åter råder balans i budgeten kan arvodets nivå återställas. Detta förslås tilläggas i allmänna motiveringen.

När det gäller Ålands Radio och Tv så är det viktigt att en tydlig politik förs, för att få tydliga prioriteringar att det inte kommer sådana vulgära förslag som att dra in återutsändning av svensk radio och tv i landskapet. Där finns mycket jobb för dem som sitter i förvaltningsråd och styrelse, och för oss här i lagtinget och landskapsregeringen som har ansvaret för det bolaget, som vi äger.

Sedan vill jag kort beröra den gemensamma reservationen som vi jag lämnat in tillsammans med ltl Gunell. Reservationen har tre punkter varav två som jag vill nämna.  

För det första, utbyggnaden av Självstyrelsegården, det här berörde jag också i mitt remissanförande. Landskapsregeringen förslår att planerna på utbyggnad av Självstyrelsegården inte genomförs trots att lagtinget beslöt att genomföra projektet så sent som i innevarande års budget. Utskottets majoritet stöder detta, men förefaller inte ha några som helst sakliga argument för sin ståndpunkt. Enligt vad utskottet har erfarit elimineras inte utbyggnadsbehovet av de personalnedskärningar som planeras. Även om personalen inom allmänna förvaltningen minskas med hela 15 % så föreligger behovet av en fjärde våning. Enligt vad utskottet vidare erfarit finns ev. planer på en utlokalisering av trafikavdelningen till Godby, vilket inte redovisas i budgeten eller närmare är utrett, trots att det har funnit skrivningar om det i den ordinarie budgeten.

Kostnaden för att bygga nya lokaler i Godby är troligtvis avsevärt högre, än en tillbyggnad av Självstyrelsegården. Samtidigt som den regionalpolitiska nyttan verkligen kan ifrågasättas när utlokaliseringen sker endast 15 km från Mariehamn. Det var kanske lika klokt som att utlokalisera Ålands Idrottscenter.

Förvaltningen hyr därtill ca 15 externa utrymmen för landskapets personal till en kostnad om hela 456 000 euro per år, exkl. moms. Därtill kommer de merkostnader som uppstår för bl.a. IT-support, postgång, vaktmästeri, städning, mötesutrymmen mm. En utbyggnad betalar sig sålunda på mindre än 10 år. Kostanden för att inte göra den här tillbyggnaden torde på 20 års sikt bli i storleksordningen 7-8 miljoner euro.

Det moderniseringsarbetet som pågår inom organisationer i landskapsförvaltningen försvåras av att förvaltningen är splittrad och produktiviteten blir lidande av beslutet att inte samla förvaltningsresurserna i en och samma byggnad. Dessutom uppstår ytterligare utrymmesbehov ifall självstyrelsens behörighet utvecklas t.ex. inom skatteområdet. Förutom att det är en avsevärd inbesparing av skattemedel att göra den här utbyggnaden, särskilt nu när konjunkturen dessutom är lämplig, så skulle projektet utgöra en viktig stimulansåtgärd för byggsektorn som är den mest konjunkturkänsliga branschen.

Totalekonomiskt, herr talman, är det sålunda synnerligen dumsnålt att inte genomföra utbyggnaden nu! Finansutskottets ordförande säger att det är viktigare att bygga bostäder än offentliga administrationslokaler. Båda två är väl viktiga. Ska vi öka Ålands folk måste vi också vara beredda på att ta ansvar för att deras förvaltare har lämpliga utrymmen, att vår förvaltning är produktiv och effektiv. Det ena utesluter inte det andra, om man för en någorlunda borgerlig politik. Men för man den socialistiska bostadspolitiken, då måste man också ha råd att agera bank. Då har vi inte råd att ta vara på våra tjänstemän och dess arbetsutrymmen i lika stor utsträckning. Däremot har vi råd med regeringsladugårdar och annat om det passar, så då passar det. Men inte sådana här utrymmen, mycket märklig politik, och som sagt, dumsnålt.

En annan sak, som man kan säga att barnet sköljs ut med badvattnet, är skrotbilpremien. Landskapsregeringen avser avsluta miljöbils-, och skrotbilspremien.

Miljöbilspremien blev aldrig någon större succé. Det har troligen spelat ut sin roll. Miljöbilarna är redan så pass attraktiva och benägenheten hos konsumenterna att köpa dessa är så pass stor, att premien mycket väl kan skrinläggas.

Däremot finns det ett behov av att fortsätta med skrotningspremien. Enligt vad utskottet erfarit så finns det på Åland ett stort bestånd av bilar som är tillverkade för 20 år sedan eller mer. De här bilarna saknar katalysator, de har generellt högre bränsleförbrukning och är mycket mer trafikfarliga än nya bilar. Sammantaget utgör dessa bilar ett stort strukturellt miljöproblem som kunde åtgärdas i stor utsträckning med fortsatt ökad skrotningspremie. En utfasning av dessa ålderstigna fordon skulle vara av betydande trafiksäkerhets insats, och skulle bespara både dödsolyckor och olyckor med allvarliga personskador. Dessutom är det också en stimulansåtgärd för bilbranschen som har drabbats hårt av konjunkturnedgången. Skrotbilspremie har införts i flera länder i Europa med stor framgång. Att skrota skrotbilspremien nu, när den som mest behövs, är inte hållbar utveckling. Skrotbilspremien räddar både liv, miljö och jobb och bör därför i stället utvecklas. Om man ska göra som finansutskottets ordförande sade, och föra en politik som inte för ut krisen i samhället, de orden som jag en gång har satt ihop, ska man fundera på att ha skrotbilspremien kvar.

Talman! Sista punkten i min reservation blir punkt 8, åtstramning av budgetramar. I förslaget i budgetramarna de kommande åren räknar man med ett underskott på ca 86 miljoner euro. Det är för mycket och åtgärder måste vidtas för att om möjligt nedbringa underskottet ytterligare. Annars riskerar budgetunderskottet resultera i skuldsättning, om den ekonomiska nedgången blir långvarig. Mot bakgrund av vad vi hörde igår, så skulle det inte förvåna om jag tyvärr har rätt, när jag skriver det i min reservation.

Landskapsregeringen bör i budgetförslaget 2010 presentera ett scenario där underskottet blir maximalt 50 miljoner euro. Då ska man lägga till de nya prognoserna vilket kanske gör att med den åtgärden så blir det nya underskottet ändå det gamla, det ska ni komma ihåg. För att uppnå detta bör man särskilt granska möjligheten att effektivisera ÅHS och fastsälla ett netto kostnadstak på verksamheten på 2008 års nivå, fem år framåt, vilket är en tuff åtgärd. Vi kan inte bara stå och prata om trafikavdelningen och 10 % inbesparing där. Trafikavdelningen är 10 % av budgeten.  10 % av 10 % är bara 1 % . Vad vi pratar om är bara 1 %. Vi måste också våga prata om de stora kostnadsposterna.

Man bör se över överföringsavgifterna på Näringsavdelningen i syfte att nedbringa dessa. Man borde konkurrensutsätta hela Trafikavdelningens utförarfunktion.

Ta i bruk den mest kostnadseffektiva organisationen för utbildning för gymnasialstadiet. Det måste vara ekonomin som är den största och viktigaste delen för hållbar utveckling i vårt arbete. Tyvärr är vi pinade att prioritera så.

Vidare bör man utreda hur landskapets intäkter i form av skatter och avgifter kan ökas, utan att det påverkar köpkraften och verkar negativt på ekonomin. Det finns en rad åtgärder där vi kan på kort och lång sikt öka våra intäkter. Man kan avgiftsfinansiera service i större utsträckning. Klumpsumman kan justeras med hänvisning till bestämmelsen i självstyrelselagen osv.   

Talman! Som sagt, detta var en del av mina punkter i reservationen som var en del av de punkter jag tycker utskottet skulle ha varit tydligare av den lilla del av hela budgeten som denna tilläggsbudget handlade om.  

Talmannen

De aviserade ändringsförslagen noteras.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Herr talman! Ltl Sundmans reservation är något förvillande. Utgifterna ska stramas åt. Det, enligt ramen, ackumulerade underskottet ska nedbringas från ca 86 till 50 miljoner euro inför 2012. Det här rimmar illa, tycker jag, att sedan ha en reservation där man vill ha högre skrotbilspremie. Man ifrågasätter neddragningar inom Högskolan. Man kan undra hur många personen ltl Sundman tänker avskeda inom förvaltningen?

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Jag säger att man ska presentera ett scenario där underskottet är 50 miljoner euro. Mycket väl kan det scenario bli ett underskott på 86 miljoner, eftersom vi nu har tappat ytterligare intäkter.

När det gäller Högskolan säger jag inte att inbesparingar ska dras bort. Jag säger att man ska prioritera tydligare. När det gäller de utökningar som är väldigt få till antalet, det borde vara två, så finansierar jag dem många gånger om med de andra förslagen, som utskottet inte ville ta in i sitt betänkande. Förverkligar man min reservation så drar man ner underskottet med en handfull miljoner t.o.m. under den här valperioden. Dessutom anger jag tydligt vad jag vill att man ska prioritera för att ytterligare få ner underskottet. Jag säger att man måste också våga gå på de stora kostnadsposterna, inte bara peta i 1 %, 10 % av 10 %. Jag är beredd att hålla i bilan som finansutskottets ordförande sade, med er andra. Jag kan ju inte vara där själv. Jag är på andra sidan stängslet. Ni måste ju öppna portarna då.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, herr talman! I motiveringen, i den gemensamma reservationen från Socialdemokraterna och Obundna, står det; ”det kan ifrågasättas”, ordagrant.

Herr talman! När det gäller bostadslånen, nuvarande system har inte orsakat kreditförluster. Det har vi fått höra i utskottet. Men hur slutar det med ett system där landskapet ska börja ge garantier? I utskottet fick vi också höra och att det är en riskabel väg med garantier.

Ltl Danne Sundman, replik

Talman! Det här med bostadslån skulle kunna kräva ett eget plenum, nästan en egen lagtingsdag. Om man bedriver bank på ett sådant sätt att man till varje pris vill undvika att realisera säkerheter och krediter, då får man inte kreditförluster, om man till varje pris inte gör det. Det är bara om man realiserar dem som man får det. Därför får man ju inte kreditförluster. Det är ett banalt argument att föra fram.

När det gäller att ge garantier, javisst, det kan gå på tok, särskilt på landsbygden och i skärgården. Då finns ju i alla fall bostäderna där, den samhällsekonomiska nyttan finns kvar även om bolagen går omkull, och landskapet ger garantier. Det är väl bättre det, än att ha en massa lånekapital fast i de här husen. Det är någon annans lånekapital som går om intet. Det är mycket sundare att ge bara garantier än att mista hela kapitalet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Raija-Liisa Eklöw, replik

Herr talman! Det går för långsamt och det går för snabbt säger ltl Sundman. Sakerna borde vara gjorda nu, ändå går det för snabbt. Tillika säger han att personalen inte får vara med i förändringen. Det är ju väldigt svårt att förstå hur ltl Sundman ordar en stor organisationsförändring upp till 130 personers minskningar utan att det får ta tid. Utskottet säger att det tar upp till ett och ett halvt år att få ett anställningshållande att ta slut. Det är lite svårt att köpa det här argumentet som ltl Sundman har.

Ltl Danne Sundman, replik

Talman! Det som måste få ta tid är att de här åtgärderna ska få verka. Vissa av åtgärderna verkar kanske på två års sikt. Men om man aldrig tar besluten så börjar aldrig den tiden att ticka. Det är det jag är kritiskt till att man inte tar de här besluten tillräckligt tydligt för att tiden ska börja ticka redan nu och inte vänta till nästa budget och nästa budget. Jag sade i mitt anförande att jag hoppas att landskapsregeringen prioriterar det här arbetet högre och ser över metoder och strukturer för förändringsarbete. Att man är tydligare i sin politik och inte lastar ansvaret i famnen på tjänstemän, som nu verkar vara fallet i stor utsträckning. I kristider måste organisationer och arbetsmetoderna anpassas. Det har man inte gjort i tillräcklig utsträckning.

Ltl Raija-Liisa Eklöw, replik

Herr talman! Det är precis det som landskapsregeringen gör. Det är bara det att ltl Sundman vill föra fram att det inte görs. Det aviseras och det arbetas redan med organisatoriska förändringar. Det arbetas med personalförsörjningsplan som också kommer att se till att enheterna blir involverade i problematiken. Ltl Sundman talade om utbyggnaden av regeringsbyggnaden, där är det ju samma sak. Det är dumdristigt att börja i den ändan att man bygger huset och sedan ser till organisationen. Vi som också har talat för utbyggnad anser att det är klokare att göra de här behövliga ombyggnaderna, som gör huset hälsosammare att vara i, än att göra den här stora byggnaden. Sakliga argument, det är pengar det.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Jag säger inte att ingenting görs. Det har jag aldrig sagt och kommer inte heller att säga.  Visst är det mycket på gång, visst finns det mycket skrivningar i budgeten. Men tack, den är för långsam för att vi ska hinna fast den svåra utveckling som blåser förbi oss annars. Personalförsörjningsplanen är ett bra exempel, jag trodde den var klar. Att det fanns ett utkast som man kunde ta del av metodik osv. men det finns inte ens ett utkast, vad jag har förstått.

När det gäller regeringsbyggnaden så är det tvärtom mot vad ltl Eklöw säger, när man inte gör den här utbyggnaden, då försvårar man en effektiv organisation. I utbyggnaden så ingår ju en renovering. Kostnaden för utbyggnaden är bara några miljoner till, vilken gör den billig när man en gång gör den. Om man gör den här om-, och tillbyggnaden nu och renoveringen, då ska man aldrig mera fundera på en fjärde våning. Då är det spåret för all framtid kört tills det byggs en ny helt ny byggnad. Man måste komma ihåg det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Ltl Sundman inleder sitt anförande med att tala om sin egen sviktande arbetsmotivation. Det är det sista vi behöver i det här läget. Jag förvånas lite över den ensidighet och enögdhet som inte minst replikväxlingen till finansutskottets ordförande innehöll. Visst, vi skulle kunna få röda siffror här 2012, men landskapsregeringen har ett mycket stort ansvar för en helhetssyn. Vi måste se till sådana aspekter som arbetslöshet. Vi kan inte strypa hela samhällsekonomin och inte ha några stimulansåtgärder. Tittar man på investeringstakten som landskapsregeringen har och hur vi har övervägt olika stimulansåtgärder så ser man att den är i storleksklassen med underskottet.

Ltl Danne Sundman, replik

Talman! Ministern säger att vi har ett mycket stort ansvar. Ja, men ta det ansvaret då i tillräcklig utsträckning. Det är det jag vill vara med och göra. Därför är jag tydlig i den ordinarie budgeten, jag ställer mig bakom kampen för det här. När man inte jobbar på i den utsträckning som jag hade förväntat mig, så står jag inte längre bakom det. Så ärlig är jag. Jag har sagt precis vad jag tycker och vad jag tycker man borde ha gjort i stället. Jag kan inte anklagas för att vara otydlig. När det gäller stimulansåtgärder så tar man ju bort flera viktiga stimulansåtgärder, som man absolut kan kombinera med nytta för landskapsförvaltningen, t.ex. utbyggnaden av Självstyrelsegården och skrotbilspremien. Man för en rent av dumdristig politik till den delen. Jag hoppas verkligen, man behöver inte säga det nu, att man funderar till budgeten 2010 att ändra tillbaka till en klok politik.

Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren, replik

Herr talman! När det pratas om stimulansåtgärder så har vi prioriterat också där. Vi tänker bygga ut ÅHS, vi bygger Sjöfartsmuseet, vi har stark investeringstakt på avloppsbyggnationen. Vi har prioriterat där också, ltl Sundman, så är den bittra verkligheten. Det kan heller inte ha undgått ltl Sundman de skriverierna som har varit i tidningarna om Musikinstitutet, om busstrafiken, om ÅHS, om Utbildningsavdelningen, om Försöksstationen, om ekoodlarna, om radion. Ja, vi har satt igång den här processen och jag kan garantera att vi sparar ingen möda. Jag vill också säga att det här arbetet är absolut inte lätt.     

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Nej, det är inte lätt och det säger jag inte heller och påstår inte att något är lätt. Jag hoppas verkligen att landskapsregeringen i likhet med mig själv, hittar arbetsmotivationen, för det har jag gjort, trots att det är svåra tider. Man måste höja blicken och tänka på Ålands bästa, som något parti ville göra, åtminstone i valtider. Nu är det mera tomt i de bänkarna. Det är lätt att prioritera på externa enheter, som man inte direkt måste ta ansvar för vad en nedskärning innebär. Man bara säger upp, spara 10 %, men vi säger inte hur på Högskolan och radion. Det är också lätt att prioritera bort investeringar för de drabbar ju ingen. Men det drabbar ju företagen som skulle ha gjort de här investeringarna. Investeringsanslaget är kvar på samma nivå, men är det de klokaste investeringarna? Det kan man ifrågasätta, är det de investeringar som kan sättas igång omedelbart, är de investeringar som medverkar till hållbar utveckling osv. ? Det är så man måste tänka inför 2010.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

Tack, herr talman! Landskapsregeringen hoppas på att lagtinget ska ta del av våra ramar och prioriteringar och diskutera dem. Vi förväntar oss inte att lagtinget ska göra arbetet och gå in på detaljnivå och lösa detaljerna åt oss. Det ska vi sköta i landskapsregeringen. Jag har läst ltl Danne Sundmans reservation väldigt noga. Jag måste faktiskt säga att den kritik som ltl Danne Sundman här i debatten riktar mot landskapsregeringen, tycker jag att skulle vara väldigt lätt att rikta tillbaka när det gäller den här reservationen. Den innehåller väldigt övergripande skrivningar. Man vill också gå in för att göra en strategi för nya ramar. Ramar som vi, över partigränserna, har diskuterat. Om vi ska gå in för ramar som är 36 miljoner lägre än vad som föreslås här och dessutom ta alla tillägg som Danne Sundman här föreslår så tror jag inte att det finns någon realism i det, överhuvudtaget.

Ltl Danne Sundman, replik

Talman! Det finns realism om man ser på de långsiktiga siffrorna. Minskningen i budgeten minskar för varje år fram i den här perioden. Det borde vara tvärtom när man kommer igång med alla åtgärder och de börjar ge effekt så borde ju minskningen öka. Det är där man har tänkt fel. Landskapsregeringen har tänkt sig att det här blåser över. Man har tagit de här allra mest positiva prognoserna, börsen gick upp 3 % i morse, vi behöver inte bry oss om det här. Det är det som är oroväckande. Man har inte tagit den här situationen på allvar. Därför har man gjort på det här viset. Jag föreslår inte utökningar. Min reservation sparar pengar och den sparar stora pengar på 20 års sikt, eftersom jag föreslår en utbyggnad av Självstyrelsegården, som kommer att spara stora resurser och öka produktiviteten i förvaltningen. Den enda egentliga utökningen är skrotbilspremien. Det är också en åtgärd för hållbar utveckling, som stimulerar en utsatt bransch. Det är klok politik.

Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

Herr talman! Jag upplever nästan Danne Sundmans replikväxling här som fantasier och jag lockas till att säga att genom sig själv känner man andra. Det finns ingenting av det sätt att arbeta som speglas i det som ltl Danne Sundman här presenterar. Det som finns med i Danne Sundmans i reservation, när det gäller att minska ramarna ytterligare, så är en effektivering av ÅHS, det är en omstrukturering av Näringsavdelning, det handlar om utförare på Trafikavdelningen och att ta i bruk den mest effektiva verksamhetsformen för gymnasialstadiet. Allt det här har vi tänkt göra. Det är klart att lyckas vi få ner ramarna ytterligare, så kommer vi absolut att presentera en sådan sak. Det skulle vara intressant att veta vad ytterligare vi ska göra för att få ner de här 36 miljonerna? När det gäller Museibyrån så önskar ltl Danne Sundman att vi ytterligare ska spara 180.ooo euro. Vi har Konstmuseet, Ålands Museum och sevärdheterna. Jag vill att ltl Danne Sundman säger vad vi ska ta bort. För det är det som blir resultatet om vi ska spara 180 000 euro.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Inte är det är lätt att vara oppositionspolitiker. Först får man på huvudet för att man inte ska peta i detaljer, sedan ska man peta i detaljer för att landskapsregeringen inte klara av sitt arbete. Hur ska vicelantrådet Lundberg ha det? När det gäller museibyrån så är det ingen tvekan om att det finns möjlighet att spara utan att drabbar verksamheten. Man måste bereda sig på investeringar istället. Hela basutställningen behöver förnyas osv. Man måste försöka skapa ekonomiskt utrymme till det och dra ner på driften. Det är en viktig investering, en viktig stimulansåtgärd för den sociala delen av hållbar utveckling, för kulturen. Med den här farten, och utökningen på museibyrån så har man inte råd med det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Folke Sjölund, replik

Herr talman! Det är väl kanske ingen överraskning att jag inte alls delar ltl Danne Sundmans syn på den offentliga ekonomin. Sundmans recept är följande: Landskapsbudgeten ska skäras ner avsevärt. Däremot finns det inte en enda tanke på vilka konsekvenserna av detta är. Konsekvenserna av Sundmans politik det är en lägre ekonomisk aktivitet i samhället, ökad arbetslöshet, och en sämre offentlig service till de enskilda ålänningarna. Jag kan inte ta Sundmans ansvarslösa åsikter på allvar. Konsekvenserna av Sundmans politik är att inleda en nedmontering av den åländska välfärden. Jag tycker att det är ansvarslöst ur den synvinkeln att han inte överhuvudtaget tar hänsyn till människorna i samhället.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Det är verkligt illa om liberalen ltl Folke Sjölund över huvudtaget inte stöder det som står i min reservation. Då har vi nog verkligt tuff framtid framför oss, måste jag säga. Det trodde jag nog åtminstone att vissa saker föll på läppen. När det gäller ansvar för människorna, det är ju just det jag säger i mitt anförande och i min reservation i mitt anförande under remissen, att det är det man måste ta i större utsträckning. Man måste ta det politiska ansvaret. Med de nedskärningar jag föreslår, så visst kan det i någon mån ta bort guldkanten i offentlig service. Inte några stora nedmonteringar måste ske p.g.a. av de här nedskärningarna. Om man inte gör det här, om man inte tar ansvar för situationen, då kommer vi ur det här med skuldsättning, med fickorna på utsidan och en långsiktig situation där vi inte har råd med den service som vi erbjuder. Vad blir det då? Då blir det tvärstopp i servicen.

Ltl Folke Sjölund, replik 

Herr talman! Dessvärre har jag en känsla av att Sundmans politik bottnar i någon typ av panikslagenhet nu när siffrorna tillfälligt visar ett kraftigt dropp. Det här resonemanget som han för beror faktiskt långt på bristande insikter i hur de samhällsekonomiska sammanhangen fungerar. Konsekvenserna av alltför snabba nedskärningar i landskapsbudgeten blir ofrånkomligt att personal måste friställas och att den offentliga servicen blir sämre. Jag kommer faktiskt att ta upp den här bostadspolitiska debatten i ett särskilt anförande. Där jag kommer att analysera en hel del av det här som finns i ltl Sundmans reservation.

Ltl Danne Sundman, replik

Talman! Det handlar inte om panik. Det handlar om krismedvetande, det handlar om att förstå hur allvarlig situationen är och inte som Beatles sjunger; skapa en bro över mörka vatten till morgondagen och sedan oja sig över gårdagen. Man måste redan på förhand ta tag i problemen, ta de beslut som krävs tillräckligt tidigt för att undvika att vi får ett alltför stort underskott.

När ÅSUB gjord skatterapporten räknade man med att landskapsregeringen skulle ta ansvar för situationen, att man t.o.m. skulle komma i balans med budgeten. Tyvärr räknande ÅSUB fel, det blir också en konsekvens för flitpengen.

Aldrig uppnår man ju den kompetens som Folke Sjölund har när det gäller samhällsekonomin, men kan väl åtminstone ges en chans att försöka sätta sig in i det här. Det har jag gjort, mot bakgrund för det jag har hört i finansutskottet så ser jag lite annorlunda på situationen än att det bara är lugna puckar.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! När det gäller utbyggnaden av fjärde våningen, sade ltl Danne Sundman att det ena inte utesluter det andra. Jag sade ju att vi hellre ska bygga bostäder än administrationsbyggnader. Jag håller inte med där. Det är faktiskt så att det ena kan utesluta det andra, speciellt när man ska pruta och få bort kostnader. De som nu är ute i staden på olika ställen, det är ju en form av privatisering. Det är ju privata hyresbostads ägare som hyr ut till landskapet. Det är väl inte helt fel det heller. Varför inte låta det här sakta men säkert anpassa sig, samtidigt som vi skär ner kostymen kommer vi att behöva mindre platser. Det ena kan faktiskt utesluta det andra.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Nej, det utesluter inte det andra om man inte bedriver bank själv och måste ha en balansräkning i banken som gör att man kan dela ut lån. Om andra får stå för den biten, om man bara står för subventionen av räntan, vilket är en försvinnande liten del av helheten, då har man råd att göra båda saker. Framförallt så har man råd att ge bostadslån om man nu vill det. Om man är smart och bygger en fjärde våning och sparar in pengar som man ändå måste punga ut med, 7-8 miljoner på 10 års sikt. Det är ju hur man diskuterar, med min politik har man råd med både och. Nästan till hur stor utsträckning som helst eftersom det är någon annan som står för kapital och investeringsbesluten. När det gäller privat fastighetsägare i staden, så är det faktiskt ett argument för att inte bygga ut den här fjärde våningen. Det gynnar dem att vi är kvar i deras lokaler. Samtidigt tror jag inte heller att de har problem att få hyresgäster som i sin tur innebär att hyresnivån sjunker, det gynnar i sin tur småföretag som kan hyra de här lokalerna istället för att vi vältrar ut oss över hela staden.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Ja, till underskottet där ltl Sundman säger att det ska vara 50 miljoner euro punkt slut. Vad har då ltl Sundman för åtgärder? Ja, vi ska se till att klumpsumman justeras. Det är ju en jättesnabb åtgärd. Jag håller också med om det, men det kommer att ta ett antal år innan det är fixat. Sedan ska vi ta bort pengar från sjukvården. Man jobbar stenhårt att effektivisera, vi fick också höra om den här rapporten som är på gång. Men ltl Sundman, ska man ta bort röntgenavdelningen? Eller intensivvårdsavdelningen, eller ska vi sluta med helikoptrarna eller ska vi ta bort onkologen? Vad ska vi göra? Tror inte ltl Danne Sundman att styrelsen för ÅHS och landskapsregeringen nu arbetar väldigt effektivt för att försöka få kostnaderna i styr på ÅHS?

Ltl Danne Sundman, replik

Talman! Ja, det tror jag. Det är så dags nu. Det är inte något lätt arbete. Men om man ser mot bakgrund av den revision som har gjorts av ÅHS så tror jag man kommer att få ganska många nya spår och metoder att arbeta med när man tar del av den rapporten. Det är allt vi kan säga, tyvärr är den inte offentlig ännu. Den kommer att vara ett bra underlag. När det gäller min sänkning av ramen så är det 36 miljoner på 5 år, det ska man komma ihåg. Det handlar om storleksordningen 5-7 miljoner per år. Det är inte bara utgiftsminskningar, det är också inkomstökningar. Det är ingen omöjlig åtgärd som jag föreslår, jag är beredd att ta ansvar för den politiken. Jag är lite orolig för trots att man sätter ribban på den nivån som jag vill så kommer vi ändå inte att mäkta med ens det som majoriteten vill eftersom det är sådan takt på förändringsarbetet och ingen vidare krismedvetenhet i majoriteten. Det är precis som Beatles sjunger. Man ska ha en bro en bro över mörka vatten och sedan ojar vi oss över gårdagen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Landskapsregeringsledamoten Roger Eriksson, replik

Tack herr talman! Danne Sundman framför ganska skarp kritik här över att det inte händer något på landskapsregeringens sida. Det saknas direktiv och prioriteringar. För det första kan jag anföra att vi egentligen diskuterar en tilläggsbudget, det är viktigt att hålla i minne. Jag kan också upplysa om att det här arbetet som siktar framåt, ramarna 2010, där ska just de konkreta sakerna komma fram. Det är det vi diskuterar mycket i landskapsregeringen. Danne Sundman tog upp bl.a. det här med Ålands radio och tv. Jag kan upplysa att igår var jag på bolagsstämma och ska träffa personalen nästa vecka där vi ger precis klart besked om vad det här innebär. Det här är ett sätt att visa hur vi arbetar med de här frågorna.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Jag vet inte hur många gånger jag måste säga att jag aldrig har sagt att det inte händer någonting. Det har jag aldrig sagt och aldrig påstått. Däremot har jag varit kritisk till förändringstakten, till derivatan, inte till det absoluta talet av förändring, om man ska uttrycka det matematiskt, om det hjälper förståelsen. Jag vet att det händer mycket i förvaltningen. Man har mycket skrivningar i budgeten. Jag är orolig för att man inte kommer till skott. När man inte kommer till skott i den här budgeten, vilket vi tyckte att man borde ha gjort när vi i praktiken återremitterade den ordinarie budgeten. Ni måste förstå mitt resonemang och inte vara oresonliga. Det händer för lite, men klart det händer en del. Om allt skulle vara så att man t.o.m. kan läsa positivt mellan raderna i den här budgeten, då är det ingen fara. Återigen jag hoppas att jag har fel och att mina farhågor kommer på skam att ni får skratta åt mitt resonemang i höst när ni kommer med er handlingskraftiga budget. Jag hoppas verkligen det.

Landskapsregeringsledamoten Roger Eriksson, replik

Herr talman! Inte tänker jag väl skratta åt Danne Sundman. Det sker mycket. Uppenbarligen har Sundman fel. Som jag just nämnde och alla andra kollegor, ska man komma ihåg att 2010 års budget siktar framåt, det är där de hårda skrivningarna kommer och kommer att förverkligas. Den här tilläggsbudgeten som vi diskuterar nu är ett annat race, om vi säger så.     

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Man säga att Kansliavdelningen är också en relativt liten del av helheten. Där har man många bra strukturella förändringar på gång, också tydliga förslag i tilläggsbudgeten. Det borde man ha haft också på de andra avdelningarna i lika stor utsträckning. De avdelningar som utgör en mycket större del av helheten. Återigen ni ska inte skratta åt mig personligen, men ni ska förhoppningsvis skratta åt att jag hade fel, i höst när ni kommer med er budget, när jag sade det som jag sade idag, Det hoppas jag innerligt!

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Camilla Gunell

Herr talman! Bästa lagtingsledamöter! Man hade hoppats den här ljuva sommardagen att få tala om ljus och hopp. Men tyvärr så är det mörk höst och vinterkyla och kalla vindar som råder i den ekonomiska väderleken.

En ekonomi i fritt fall beskriver man situationen från ETLA. Bara i december sade man från finansministeriet att Finland kommer att klara sig bättre än de flesta andra EU-länder. Nu säger man inte det längre, tvärtom, Finland kommer att klara finanskrisen sämre än EU-genomsnittet p.g.a. sin oerhört exportberoende industri. Regeringen lånar nu pengar i ofantliga belopp, vilket man säkert är tvungen till. Statsskulden 2013 kommer att vara 50 % av BNP och budgetmomentet för räntor och amorteringar på lån blir det fjärde största i statsbudgeten. Då kan vi, för ögonblicket, vara nöjda över att likviditeten ser annorlunda ut på Åland. De pengar som nu finns i landskapets kassa är en trygghetsreserv, som i dag uppgår till ca 160 miljoner. Vi får nu förbereda oss på att gå med stora underskott många år framöver. Vi har nu hittills fått 20 miljoner mindre från riket. Det är klokt att göra sig beredd på att det kan falla ytterligare. Vi hade också ett överskott på 10 miljoner som överfördes från 2008. Vi kan därför vara tvungna i slutet av året att konstatera att budgeten för 2009 saknar upptill 40 eller 50 miljoner. Frågan är hur stora underskotten blir och hur stora underskott vi tål. Utfallet av det är direkt kopplat till regeringens förmåga att göra de omställningar som krävs. Lagtingets finansutskott har nu indirekt eller direkt tagit ställning till ramarna för 2010. Det måste erkännas att det är ett något darrigt ställningstagande eftersom vi inte vet vad det egentlig medför för förändringar i verksamheterna.

Finansutskottet arbete har mycket gått ut på att lista ut vad som döljer sig bakom de beskrivningar som finns i tilläggsbudgeten, vilket inte har varit så enkelt. I många fall har inte tjänstemännen eller kommande personer som hörts utifrån, inte haft en aning om vad den politiska texten betyder, vilket visar på att de inte varit delaktiga i processen och faktiskt inte kan svara på frågor och inte kan ta ansvar för det som åsyftas. Det är en allvarlig sak. Jag är kritisk till regeringens arbete med tilläggsbudgeten. Har man gjort några försök att förankra så har det tyvärr lyckats mycket illa.

Det måste till ett annat arbetssätt inför hösten år 2010 om man ska klara av att nå framgång i sitt förändringsarbete och inte genast få alla berörda på bakhasarna.

Nå, om vi inte fick svar av tjänstemän och berörda så måste man ju fråga politikerna. Jag kan också konstatera att det är med varierad framgång som politikerna själva har kunnat svara på konkreta frågor. Min slutsats av det är att man inte haft tillräckligt fakta underlag för de förslag man har lagt fram. Man vet inte ens om åtgärderna är möjliga att genomföra. Min bedömning är att det kan vara några av de åtgärder som beskrivs i tilläggsbudgeten som vi kan få se förverkligade i framtiden. Men det kan vara lika många som inte går att förverkliga alls.

Svaren ska väl komma, har man sagt, i budgeten för 2010. Besluten ligger framför oss. Landskapsregeringen skjuter problemen framför sig som en plogbil där snömassan framför bara växer. Det är varning för att man snart inte kan se förbi massorna de skymmer sikten, så det är risk för dikeskörning med tungt ekipage. Vi ska vara ödmjuka, säger ordförande i finansutskottet ltl Eliasson, det ska vi vara. Det är en svår situation. Men vi ska inte vara förlamade. Vi har en situation som kräver handling och tydlighet.

Finansutskottet visar på två vägar vad gäller den övergripande intäktssidan. I det korta perspektivet behöver vi diskuterar med staten om att omförhandla klumpsumman. En diskussion som landskapsregeringen till synes redan tagit upp med statsministern, det är bra.

Statens revisionsverk har kritiserat den finska regeringen för gömma undan rätt mycket pengar i fonder, som står utanför statsbudgeten, som går till riksdagen. I slutet av 2007 motsvarande värdet i de 11 fonderna 26 miljarder euro. Skulle vi få 0,45 % av den summan, då skulle våra problem vara bortblåsta. Det motsvarar ca 117 miljoner euro. I det längre perspektivet bör man, trots statsministerns lite kalla inställning, fortsätta debatten på hemmaplan kring ökad behörighet på skatteområdet.

Politiskt måste man kanske prioritera hårdare. Regeringen hade en metod, innan man skrev sitt handlingsprogram 2007, att tala med alla. Det resulterade i att man tog på sig en alltför stor mängd frågor som man skulle lösa. Allt ifrån MISE till medis och missbrukarvård skulle landskapet överta. Ingenting av det har ju skett. Jag tror det är bra. Jag tror att det tänkesättet är fel: Vi ska i ställt fundera tvärtom, vilka funktioner ska vi inom landskapet sköta? Det ska vi sköta väl. Vad kan andra utföra i vårt samhälle? Vad kan kommuner, privata, den stora, kraftfulla tredje sektorn, småföretagare, driftsbolag och enskilda ålänningar, göra? Vilka uppgifter inom den offentliga sektorn kan utföras av andra? Det gäller alla samhällsområden. Stora viktiga samhällsfunktioner kanske trots allt kan produceras mest kostnadseffektivt av landskapet, vilket utgör en trygghet för medborgarna. Så länge förvaltningen är effektiv och servicen är god.

Arbetslösheten stiger nu i både Finland och Sverige. På Åland kastar vi en blick på våra egna siffror, och tänker att det är ingen fara. Nej, det är inte någon större fara än. Men vi måste börja fundera på ungdomsarbetslösheten. Sommaren kommer när många ungdomar brukar gå ut i arbetslivet. Sommarjobben är mycket färre i år än tidigare år.  

Personalförsörjningsplanen är tyvärr försenad, den kommer inte att bli klar ännu på lång tid. Det är tråkigt, den borde ligga till grund för den kommande budgetbehandlingen. Jag hoppas regeringen kan få den klar så långt det bara går. Jag vet också att arbetet inte ens är påbörjat inom många externa enheter. Det tar en lång tid innan man är i hamn med det arbetet.

I den planen bör göras, vid sidan av pensionsavgångar och kommande rekryteringsbehov, en god analys av hur många årsverken vi behöver få att utföra just den här arbetsuppgiften. Det är en mycket viktig del i det hela.

Landskapsregeringen behöver omförhandla och komma med ett nytt handlingsprogram, där man frångår många gamla ambitioner som kanske var för högt ställda, kanske i viss mån också felställda. Istället borde landskapsregeringen komma med ett reviderat handlingsprogram som fokuserar på de absolut viktigaste samhällsområdena och de bitar som nu är väsentliga att ta itu med, som är anpassade det till de intäktsnivåer vi nu kommer att få leva med.

Man måste ta itu med de tunga bitarna, skärgårdstrafiken, jordbruksstöden, gymnasieutbildningen och många andra viktiga samhällsfunktioner.

Vad gäller jordbruksstöden är det också en fråga där det går att förändra. Hittills har vi inte sett en enda vink att man har någon ambition i den riktningen. Vilken dag som helst kan landskapet initiera en förändring av landsbygdsprogrammet.

Vad gäller skärgårdstrafiken så skriver utskottet att där det finns realistiska förutsättningar för andra driftsformer så bör man kanske pröva dem, såtillvida de är kostnadsreducerande.

Det är viktigt att man kanske måste stärka kunskapen i förvaltningen kring olika driftsformer. Vad de kostar, vad som är vinsten både ekonomiskt och politiskt, och att man har en realistisk bild av vad som kan förändras i relation till gällande avtal och lagstiftning. Trafik blir ju inte automatiskt billigare för att den sköts privat eftersom de har samma skyldigheter gentemot sina arbetstagare som landskapet har. Blir den billigare, då bör man ju absolut fundera över vad landskapet gör för fel. Utskottet skriver därför att man bör se över alternativen såvida det leder till kostnadsreduceringar och att landskapet även i fortsättningen klarar sin tillsynsuppgift.

Frågan om skärgårdstrafiken kommer utskottet att fortsätta jobba med och jag tror man nu på allvar måste överväga andra typer av tonnage, anpassa trafiken så att den blir mer flexibel. Att man som skiljer på transport av personer resp. varutransporter. Det här kan ske över tid, men man kan fatta besluten och sedan strategiskt och strukturellt jobba i enlighet med det.

Jag tror inte generellt att vi ska spara på skärgårdsborna eller att det finns så mycket att spara på där. I alla fall inte vad det gäller några få timmar musikundervisning för barnen på Kökar. Där är jag glad att vi har fått en tydlig skrivning. Inte heller att man ska avvara polis för den delen av befolkningen. Däremot så tycker jag att man måste, i rådande ekonomiska läget, kunna ifrågasätta om man ska köra stora färjor nattetid under vinterhalvåret? Att bara ligga i hamn under nätterna kunde spara stora belopp.

En mycket viktig punkt var att utskottet har kunnat enas om att återinföra bostadslånen. Bostadslånen förefaller uppenbart vara det bästa systemet, ur flera synvinklar. Orsaken till att man tog bort dem var för att minska budgetomslutningen. Jag är glad för att vi där nått en skrivning om att återkomma med medel i den frågan i kommande budgetar. Det finns inte politiska och samhällsekonomiskt argument för att frångå det systemet.

När det gäller näringspolitik har landskapsregeringen aviserat sin satsning på kvinnligt företagande. Hittills har det mest visat sig vara en klapp på axeln. Det förefaller vara mycket orättvist ur en medborgares perspektiv att en som investerar i ladugård kan få upp till 70-80 % investeringsstöd, medan ett par kvinnor som startar vårdbolag inte får mer än ett Finnvera-lån. Jag hoppas regeringen tar det på allvar och faktiskt försöker rätta till de här strukturerna.

 Jag är också mycket nöjd med att utskottet nu faktiskt rakt ut säger att landskapsregeringen måste ta ett ansvar för PAF och skapa en tydlig ägarpolitik som också tar ställning till de s.k. bonuslönerna. Den som tiger samtycker. Vi måste ju tolka att landskapsregeringen anser att bonuslönerna är bra, att det är okej att fortsätta i den riktningen. Vi får hoppas, när bolagsstämman kommer, att landskapet har en uppfattning i frågan.

Vad gäller pensionsfonden har jag lämnat en reservation, där menar jag att man borde, i det här läget, ha behållit 50 % av uttaget av utbetalningsprocenten för pensioner, eftersom man samtidigt nu sänker premieinbetalningen från 22 % till 17 %, vilket motsvara 5 miljoner euro. Utskottet är bekymrat över hur fonden över tid ska klara av att bekosta sina pensioner i tillräckligt hög grad. Ju mer som måste tas direkt efter budget, det är ju pengar bort från annan verksamhet.  Därför uppmanar jag regeringen i min reservation att överväga uttaget inför kommande budgetar, om det skulle gå att hålla det på lite lägre nivå framöver, för att värna de anställdas pensioner. Enligt de behov som finns av att finansiera driftsutgifter idag så finns det andra fonder som är mer lämpade för det. Man ska alltså betala ur rätt börs, som jag ser det.

Självstyrelsegården berörde ltl Sundman, jag har i stort sett samma syn på frågan.

Inom utbildningssidan så sägs att den är högt prioriterad, det märker man inte. Snarare förefaller den nu försummad.

Vad gäller Högskolan är det tydligen så, att den idag verkar utan ett giltigt utbildningsavtal. Här skriver utskottet om vikten av dialog mellan landskapsregeringen och Högskolan både kring uppdraget och vilka medel som ska tillställas. Det är uttalat så att man ska skära i sina administrativa kostnader på Högskolan. Det som nämns från Högskolans sida handlar snarare om kostnadsreduceringar för utbildningsutbud och framförallt under Öppna Högskolan. På andra orter, i tider som dessa, analyserar man först hur man ska använda sina utbildningsinstanser ifall arbetslösheten ökar. Man kan kanske spara på sikt 10 % på Högskolan. Jag tror det är viktigt att göra analysen först och i dialog med de berörda diskutera på vilket sätt man kan utföra det så skonsamt som möjligt.

Det är också viktigt att IT utvecklingen fortgår i grundskolorna och på gymnasialstadiet. Där har utskottet klara skrivningar.

En ska som vi har förundrat oss över är Sjöfartsmuseet. Projektet har ju varit mycket högt prioriterat. Nu ska lagtinget ta ställning till ett byggprojekt till en kostnad på 10,4 miljoner euro. Däremot är det kanske första gången vi skrider till beslut om ett projekt utan att ha varken ha kostnaderna klarlagda för driften eller för utställningarna i huset. Dubbelt större ytor medför kostnader för driften. Det i dagsläget är oklart hur mycket och vem som ska betala. Lagtinget måste absolut få siffror på de här, helst innan man skrider till verket och börjar bygga.

Det är också väldigt viktigt att ta ställning till huruvida två personer, som i dagsläget är anställda inom stiftelsen för Sjöfartsmuseet, ska kunna administrera en byggnad av dubbelt större yta.

Nu har utskottet i stället föreslagit ett kostnadstak på samma summa som själva bygget kostar och att man ska pruta in utställningen i den summan. Jag är lite tveksam till om det är tillräckligt utrett för att man ska klara av det här. Vi får väl se vad landskapsregeringen återkommer till.

Jag vill avsluta med att tacka utskottets ordförande och medlemmar för ett gott samarbete. Jag vill tacka majoritetspartierna för det resonabla klimatet i utskottet och för att man verkligen lyssnat på oppositionens åsikter i flera frågor, tack.

Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Landskapsregeringen har, förutom att ha ett helhetsperspektiv när det gäller både svarta och röda siffror hur arbetslösheten utvecklas och var det är klokast att sätta in stimulansåtgärder, också ett ansvar när det gäller att ha en framtidstro. Jag tycker att ltl Gunells anförande är målat i väl svarta siffror. Det är viktigt både från landskapsregeringen och från lagtinget att också inge hopp och framtidstro till det åländska samhället.

När det gäller landskapsregeringen sätt att arbeta, har vi diskuterat väldigt mycket hur vi ska kommunicera ut till förvaltningen och till enheterna. Det är en mycket angelägen del i landskapsregeringens arbete att få med hela personalen.

Ltl Camilla Gunell, replik

Tack, herr talman! Visioner och framtidstro. Ja, man skulle önska att landskapsregeringen skulle ta det ansvaret. Att det är ni som skulle gå i bräschen för hur landskapet Åland ska ta sig igenom denna ekonomiska kris. Det ser vi ingenting av. Vi ser inga visioner. Man har väldigt svårt att tro att det är någon lysande framtid vi har att se fram emot med den här ledningen.

Det som lagtinget har gjort hela tiden, är att försöka ingjuta någon slags realism i tankarna kring ekonomin. Sent har syndaren vaknat. Redan 2008, i samband med budgeten då, var lagtinget inne på att ni måste se att det här förändras. Ni måste se realismen i siffrorna. Inte ens nu har vi fått några klara linjer för hur man ska hantera situationen.

Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Jag vill påminna om, att 2008 års budget som Socialdemokraterna var med och lade, innehåll 50 nya tjänster och ett isolerat underskott på 10 miljoner. Landskapsregeringen har lagt en extraordinär tilläggsbudget, där vi sätter ramarna ända till 2012, det är det vi vill ha lagtingets godkännande för. Vi har tagit inriktningar, vi har sagt att vi ska spara bort tjänster, vi kommer fram med stimulansåtgärder och arbetet är igångsatt.

Ltl Camilla Gunell, replik

Ledamot Katrin Sjögren har kommit med det argumentet många gånger, om hur budgeten såg ut 2008. Jag tror det är dags nu att vi lämnar det bakom oss. Den ekonomiska situationen såg helt annorlunda ut då, gå tillbaka och titta. Faktum är, att det är dags att se framåt nu. Ska ledamot Sjögren ingjuta framtidstro i sin egen sektor, hälso- och sjukvården och miljön när hon bara talar om hur många tjänster hon ska spara på? Jag tror nog man måste tala lite längre fram i tiden. Vad är det för hälso- och sjukvård vi ska ha? Vilken miljöpolitik ska vi föra för att Östersjön ska förbättras? Ta nu fram visionerna, det är dags!

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, herr talman! För det första, alla nya regeringar får arbeta och slita med det som de föregående regeringarna har ställt till med. Man har alltid det som följer med några år.

För det andra, vad gäller bostadslånen, har vi i utskottet erfarit att det finns från tidigare år bokade anslag som inte har lyfts. Dessutom finns det 700 000 euro kvar för 2009, det är ingen katastrof att är ett lägre anslag.

Ltl Camilla Gunell, replik

Jo tack, att man får ta över gammalt groll när man går in i en landskapsregering, det känner jag till. Det var mycket man fick överta efter den gamla liberala regeringen. Den här regeringen har också övertagit över en likviditets situation som är upp till 150 miljarder, 160 i dagsläget, det är inte så illa det just nu. Ni kommer att klara er rätt bra den här mandatperioden på pengar som andra har sparat.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Jag vill tacka ltl Gunell för ett balanserat anförande. Vi är ju inte överens i finansutskottet i alla frågor. Jag tycker att Gunells anförande här ändå bevisar att när det gäller bedömningen av ekonomin och svårigheten att göra bedömningen där, delar vi. Det är trots allt det som kommer att vara avgörande för hur det går för oss lite längre fram.

Ltl Camilla Gunell, replik

Tack, jag får bara tacka för den responsen. Jag tycker samarbete har varit mycket väl. Det har framskridit så som vi har önskat. Sedan finns det så klart saker man skulle ha velat ägna mer tid åt. Det skulle också kanske ha krävts att finansutskottet på flera punkter hade varit tydligare i sina skrivningar. Vi har trots allt en parlamentarisk situation och vi får utgå ifrån att regeringspartierna ändå har mer information än vad man kanske kan tilldela oppositionen och lagtinget i det här skedet. Annars är det lite allvarligt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Veronica Thörnroos, replik

Tack, herr talman! Det var ett intressant anförande, återigen, från ltl Camilla Gunell. Det tackar vi för. Jag skulle vilja hålla mig på det mer övergripande planet och ge en eloge åt ltl Gunell och Socialdemokraterna för att de återigen lyfter fram beskattningsfrågan. Beskattningsfrågan, är som jag ser det, inte en fråga i första hand mellan regeringen och oppositionen. Beskattningsfrågan rör alla partier i Ålands lagting. Där vi alla tillsammans ska arbeta framåt, för att skapa ett Åland som är så bra som möjligt.

Ltl Camilla Gunell, replik

Ja, tack för det. Det är så att i dagens ekonomiska situation måste vi börja titta på nya lösningar. Ska vi skapa framtidstro för vårt samhälle så måste vi kanske ha blicken lite längre fram än på 2011 och 2012 som är kanske de mest negativa åren som vi kommer att få se. Vi behöver också fundera över intäktssidan och vår rörelsefrihet vad gäller de ekonomiska instrumenten. Mitt mål är att upprätthålla en god välfärd för det åländska samhället även i det långa loppet. Då behöver man också kanske diskutera intäkterna. Är det så att man faktiskt skulle kunna diskutera bl.a. alla de medel som går förbi statsbudgeten idag, upp till 26 miljarder euro, om det där också gick att räkna 0,45 på den summan så vore ju det i det korta perspektivet också en god lösning.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Raija-Liisa Eklöw

Herr talman! Jag skulle vilja starta med en ordningsfråga. För några år sedan erbjud vi oppositionen att få förtur i taltur när det gällde budgeten. Då avvisade man den möjligheten. Idag så får oppositionen taltur för att presentera sina reservationer. Jag anser att ltl Gunells presentation inte så långt var en presentation av reservationen utan ett gruppanförande. Man vet inte hur man vill ha det. Jag kan inte vänta mig svar av talmannen, men jag undrar hur oppositionen resonerar i det här fallet. Jag hörde att talmannen sade när han gav taltur åt båda att de gällde reservationerna. Det är en formsak bara.

Herr talman! Majoriteten i finansutskottet har godkänt landskapsregeringens linje när vi har behandlat förslaget till första tilläggsbudget för år 2009. Denna gång måste vi verkligen kalla den sparbudget trots att tilläggsbudgetar i ekonomiskt normala förhållanden oftast ökar den totala budgetsumman jämfört med ordinarie årsbudgeten. Utskottets ordförande har förtjänstfullt redovisat för vårt arbete i utskottet och särskilt den ekonomiska utvecklingen och brister i utvecklingen i samhället både hemma och utanför Åland, jag går inte närmare in på den sidan.

Grunden till hela budgeten är den ekonomiska situationen i vår omvärld och på Åland, något som inte kunde förutspås när grundbudgeten för år 2009 lades. Inte har situationen blivit säkrare eller lättare att förutspå än vid denna stund. Olika konjunkturinstitut och även statens representanter beskriver situationen allt från "fritt fall" till svepande handrörelser med riktning neråt, uppgivenhet inför budgetsituationen här hemma och i riket. Osäkerhet råder överallt. Hur skulle vi då kunna vara säkra på den ekonomiska utvecklingen. Hur skulle vi då kunna ha färdiga recept för att få ekonomin på hemmaplan i skick? Vi har ännu klarat oss tämligen bra här hemma. Gemene ålänning, som har arbete, känner inte av situationen ännu, problemen kommer om arbetslösheten ökar. Problemen kommer för den enskilda människan när vi p.g.a. den försämrade offentliga ekonomin måste börja höja avgifter eller minska på den offentliga servicen. Det är då samhällets beredskap prövas, att kunna ta hand om dem som redan har det svårast.

 Regeringens budgetförslag innehåller stora möjligheter till åtgärder i stimulerande syfte. På sidan 8 i förslaget till tilläggsbudget "Stimulansåtgärder", listar regeringen upp de åtgärder som kan betraktas som stimulerande och som samhälls- och privatekonomiskt hjälper upp situationen. Finansutskottets majoritet anser att de löftena om stimulansåtgärder och de metoder regeringen aviserar i budgeten för att klara av det stora budgetunderskottet under kommande år garanterar att Åland kommer att klara av den nedgång vi nu upplever.

Utan en stor lånebörda kan Åland komma igång snabbt när konjunkturen stiger. Regeringen aviserar även beredskap att ta till andra eller mera omfattande åtgärder om det visar sig att behov finns på olika områden. Det är t.ex. svårt att idag veta vilka utbildningslinjer man ska sätta till när vi inte vet på vilka områden arbetslösheten kanske kommer att öka.

Vi måste hela tiden komma ihåg att det är mycket svårt att spå vad som kommer att hända på Åland med privatekonomin. Den offentliga ekonomins nedgång är känt redan på många håll.

Landskapsregeringens förslag i budgeten vad gäller pensionsfonden har fått kritik från oppositionen. Det påstås att man nu tar pensionärernas pengar och på så sätt väcker oro bland anställda som kanske inte känner till systemet. Men som vi vet, är det landskapets sak att se till att pengarna finns vare sig de betalas ut från fonden eller genom årsbudget. Under normala ekonomiska förhållanden är det naturligt att man låter fonden växa, men det är ingen risk för pensionärerna att man vid sämre tider gör större uttag därifrån. Såsom finansutskottet skriver kommer det att ske en ökning av det fonderade kapitalet trots de åtgärder som föreslås av regeringen. Liberalerna stöder förslaget att det borde tas fram en plan eller redovisning över fondens framtid. När det numera inte betalas in pengar från nya arbetstagare inom landskapets organisation kommer fonden i längden att fasas ut, dock är den tidsramen säkert på 70-80 år så det är av stort intresse att en plan görs.

En annan debatterad fråga i utskottet har bostadslånefinansieringen varit. Liberalerna har förespråkat det system med enhetslån som varit gällande. Dock har landskapsregeringen nu sett sig nödgad att nu ta bort 4 miljoner euro från detta ändamål. Finansutskottet skriver att bostadslånen som system ska bibehållas och att utskottet anser att anslaget på nytt kan införlivas i budgeten om det visar sig att behovet av bostäder ökar och om övriga omständigheter fordrar det. Det kan t.ex. bli så om lågkonjunkturen blir långvarig så kommer behovet av s.k. socialt byggande öka. Då kan medlen återintas i budgeten. Det kan också bli så att om arbetslösheten inom byggsektorn blir större kan bostadslånen tas in som stimulerande åtgärd särskilt för att stimulera den åländska byggmarknaden och garantera jobb åt de åländska byggjobbarna.

Herr talman! I spåren för besparingsåtgärder och strukturförbättrande åtgärder inom förvaltningen beskriver regeringen att det kommer att bli minskning av personalstyrkan med upptill 130 personer under kommande år. Det är ett stort och smärtsamt arbete både för dem som eventuellt kommer att drabbas av nedskärningar, men även för dem som kommer att utföra dessa, vare sig det är tjänstemän eller politiker.

Den personalförsörjningsplan som är under arbete kommer att ge en bra bild av pensionsavgångar och behovet av nya arbetstagare och deras kompetens. Personalförsörjningsplanen, tillsammans med ändringar på förvaltningens organisation på de olika enheterna, kommer att ge en bild av personalbehovet i framtiden. Utskottet skriver att det är viktigt man inom förvaltningen upprätthåller likvärdiga och homogena strukturer så att alla har samma system. Detta underlättar t.ex. i lönesättning och eventuella personalöverflyttningar osv. Ytterst viktigt är att personalens intresseföreningar får en roll i processen. Det gör processen mera transparent och öppen. Det vinner alla på.

Som sagt, liberalerna stöder utskottets betänkande och jag kommer inte närmare att beröra de enskilda skrivningarna.

Jag vill dock tacka utskottsmedlemmarna och dess sekreterare för gott samarbete under den intensiva tiden vi behandlat budgeten. Tack.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Jag vill påpeka att när man väl har fått ordet, i förtur, före andra ledamöter så är man inte begränsad att säga vissa saker annat än det som ärendet berör. Det handlar inte om att man bara får prata om reservationen. Man får tala om det här ärendet. Börjar man tala om andra ovidkommande saker, som inte upptas i ärendet, då fråntas man ordet.

Återigen vill jag också uppmana ltl Eklöw och alla lagtingsledamöter att respektera talmannens roll. Det är talmannen som avgör huruvida man får tala eller inte. Jag talade också om andra saker än det som var i min reservation, jag blev icke avbruten eller utburen. Det var alltså okej också för Gunell, som också höll sig till sak, men kanske inte bara till reservationen. Det är viktigt att komma ihåg.

Ltl Raija-Liisa Eklöw, replik

Herr talman! Jag bara hänvisade till det som talmannen sade när han gav taltur till representanten för Socialdemokrater och Obundna. Då sade talmannen att det gällde reservationerna. 

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Jag kunde också replikera lite mot övriga saker som ltl Eklöw sade, men jag kan bara hänvisa till mitt anförande och de replikerna. En annan terminologi som kanske är viktig när det gäller pensionsfonden, så har inte jag deltagit i den kritik som ltl Gunell har framfört i sin reservation. Jag har, efter moget övervägande, sällat mig till utskottsmajoritetens synvinkel i det här. Utskottet ser ju också ganska allvarligt på utvecklingen. Det var avgörande för mig att man efterlyser den här tydliga strategin som visar de här förhållandena som komma skall när vi kanske får betala alla pensioner rakt över budgeten en dag när fonden är tom. Till den delen ingår jag inte i oppositionen.

Ltl Raija-Liisa Eklöw, replik

Herr talman! Jag använde ordet opposition men det stämmer som ltl Sundman säger. Jag anser att det är viktigt att man inte går ut med fel signaler i dessa oroliga tider. Man säger att man tar pensionärernas pengar, så vad tror en pensionär som kanske inte känner till systemet? Man tror att pengarna tas ifrån dem. Det är ju inte det. Pengarna tas från fonden men landskapsregeringen har ett ansvar för att se till att de anställda, som har varit länge i tjänst, får sina pensioner. Vi är nog helt överens.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack, herr talman! Tack för ett intressant och välformulerande anförande. Jag tror, precis som ltl Eklöw, att det är en stor fördel att landskapet klarar sig genom den här krisen utan att behöva ta upp lån. Jag skulle inte vara så säker på att allting blir bra i.o.m det eftersom den offentliga ekonomin på Åland är beroende av skatteinkomsterna i riksbudgeten. Även om vi inte har lån när konjunkturen vänder så har vi inte möjligheter att utnyttja den situationen i lagtinget. Det är upptill riksdagens politik hur stor klumpsumman kan bli. Det där kanske var en liten förhastad slutsats.

Ltl Raija-Liisa Eklöw, replik

Herr talman! Mitt anförande som gällde att vi har bättre läge om vi inte har lån grundar sig på den situation som vi har nu. Det grundar sig också på den osäkerhet som råder. Vi vet ju inte ännu idag om vi behöver ta lån. Det paradoxala är att ju mera Finland lånar ju bättre blir klumpsumman för Ålands del när det en gång vänder. Då ska ju lånen dras ur den finländska budgethelheten. Det är en fördel för Åland ju mera riket lånar. Vi är helt överens. Inte är det alls säkert att vi ens klarar oss utan lån om tiderna blir ännu sämre.

Ltl Barbro Sundback, replik

Den där diskussionen är väldigt intressant och den kanske man inte kan föra längre i replik.

Det här med pensionerna, om inte pengarna i pensionsfonden räcker till, om man måste ta från budgeten, då är det ju något annat man måste skära ner på. Hela tanken med pensionsbudgeten att den ska täcka de pensioner som den är avsedd att täcka. Situation försämras med den här regeringens förslag. Man har inte 100 % täckning nu heller. Visst är det så att det här innebär en försvagning av fonden. Ingen människa kan lova hur pensionerna ska se ut långt framöver. Speciellt inte om lågkonjunkturen blir långvarig.

Ltl Raija-Liisa Eklöw, replik

Herr talman! Ltl Sundbacks resonemang är ju alldeles rätt. I slutändan kan det bli andra bekymmer. För tillfället anser regeringen att det här är det bästa. Där har också lagtingsmajoriteten ansett att det här är det bästa sättet. Vi godkänner det som det ligger nu.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Jansson, replik

Talman! Det var ett analytiskt och funderande anförande som jag tyckte var intressant. Vad vi har olika åsikter om är säkert landskapsregeringens och majoritetspartiernas handlingskraft, för att göra det som ltl Eklöw menar att måste göras. Jag tror att historien efter en kort tid, ett halvår - ett år kommer att visa hur det gick.

Bostadslånen, om det går bra på Åland och vi behöver fortsättningsvis hyresbostäder, kan vi med en optimistisk kalkyl räkna med att vi behöver ca 50 nybyggda hyresbostäder per år. Med 60 kvadratmeter medelyta blir det ca 9 miljoner som ska finansieras. Tror inte ltl Eklöw att vårt banksystem kan leverera de pengarna? 9 miljoner?

Ltl Raija-Liisa Eklöw, replik

Herr talman! Först till handlingskraft, vi har väl olika uppfattningar om vilken handlingskraft det finns i regeringen. Fattas bara att jag skulle misstro dem. Jag anser också att den ekonomiskt svåra situationen, som nu har bekräftats av alla talare här, är benägen att ta ner den praktiska handlingskraften. För att det är väldigt svårt att säga vad man ska göra konkret, t.ex. åt arbetslösheten, om sysselsättande utbildning, de åtgärder som är nära människan. Den stora beredskapen har ju landskapsregeringen, det anser jag absolut. Det jobbas på många nivåer, inte minst i förvaltningen.

Ltl Roger Jansson, replik

Tack för det. Jag får återkomma till min huvudfråga, bostadslånen. Det är en principiell viktig fråga. Om man vill att hyrorna ska hållas låga i samhällena så finns det många möjligheter att göra det. Att fungera som banker är ett av de udda systemen som samhällen använder sig av. Det överlåter man åt banksystemen. Om räntorna är höga kan man ge stöd för det. Det finns många andra olika sätt som man kan försöka hålla ner hyresnivån på. Bland det sista ska ju vara att fungera bank. Min fråga gällde om inte det åländska banksystemet har tillräcklig kapacitet för att klara av en finansiering för byggandet av hyresbostäder på 9 miljoner euro per år, vilket är ett behov i en exceptionellt god utvecklingssituation.

Ltl Raija-Liisa Eklöw, replik

Herr talman! Det är på den linjen som finansutskottet går på. Nu ska de här pengarna bort från landskapsregeringen. Vi tror säkert att pengarna finns hos bankerna. Det, som vi har erfarit i utskottet, är att de som ansöker om de här pengarna har svårt att få garantier för det här. Byggandet kan säkert fortsätta, särskilt det offentliga byggandet. Det finns ju andra institutioner som också lånar pengar. Jag tror på åländska banker. Det beror på byggfirmorna hur mycket de har garantier att sätta som säkerhet för sina lån, om jag förstod ltl Janssons fråga rätt.

Talmannen

Plenum avbryts här och återupptas kl. 13.00.

Talmannen

Plenum fortsätter. Meddelas att talmanskonferensen har diskuterat tidtabellen för det kommande lagtingsarbetet. Dagens plenum beräknas pågå till ca kl. 16.00. Plenum inkommande måndag 1.6 börjar kl. 12.00 och pågår till dess att budgetdebattens responsdebatter är avslutade. Vi behandlar budgetdebatten klar på måndag.

Måndag 1.6 hålls sannolikt också ett andra plenum för en andra behandling. Plenum onsdag 3.6 hålls som planerat kl. 13.00. Plenum inleds med en frågestund. Lagtingets plenum tar därefter uppehåll till den 31. 8. 2009. Utskottet sammanträder vid behov.

Ltl Henry Lindström

Herr talman! Den förändrad situation som uppstod i.o.m den globala finanskrisen ställer helt nya utmaningar för vår budgetering och på vår förvaltning. Trots att vi i början av 1990-talet hade en svår situation av knappa resurser är ändå den nu uppkomna situationen mycket svårare och vi har inte sett alla effekter av den ännu. Kombinerat med en betydande och en del kommuner med svåra ekonomiska problem kommer finanskrisen att medföra stora problem för den åländska ekonomin.

Finansutskottet har gjort ett omfattande arbete med tilläggsbudgeten. Enligt utskottets betänkande stiger arbetslösheten under detta år och förvärras under nästa år.

Den svaga svenska kronan kombinerat med en hög kostnadsnivå på Åland gör att Åland som turistmål blir mindre attraktivt för besökare från Sverige. Dock har vi, som finansutskottets ordförande nämnde, haft bra besökssiffror hittills under detta år.

Centern stöder finansutskottets betänkande till första tilläggsbudget för 2009. Utskottet konstaterar också att inkomsterna till den offentliga ekonomin är direkt beroende av statens inkomster. Genom denna tilläggsbudget startar processen att göra förändringar i den offentliga förvaltningen. En process som har startats mycket tidigare i fastlandet. En stor del av den offentliga förvaltningen består av löner, där blir personalförsörjningsplanen, som landskapsregeringen håller på att ta fram, ett viktigt instrument.

Det är viktigt att den förändringsprocess som nu påbörjas sker på ett konstruktivt sätt från alla parters sida.

Herr talman! Jag tänkte i korthet beröra några enskilda frågor som särskilt har behandlas av finansutskottet.

Det är viktigt att personalen har ändamålsenliga utrymmen att arbeta i. Som vi vet, är ganska mycket av förvaltningen idag utlokaliserad runt om i staden. Självstyrelsegården blev i stort sett full redan när man flyttade in där, sedan dess har otaliga ombyggnader gjorts av olika utrymmen för att möta det behov som lagstiftningen krävt. Trots detta är det Centerns uppfattning att en utbyggnad av Självstyrelsegården inte ska göras i detta skede, med de motiveringar finansutskottet nämner.

Gällande bostadslånen anser Centern att det är riktigt att i detta läge skära ner anslag tillsvidare. Enhetslånen har dock gjort stor nytta, inte bara i Mariehamn utan även på landsbygden och i skärgården. Därför är det bra att ha beredskap att återinföra det om situation det så kräver. Dock skulle det vara skäl att titta på balansen hur det har fördelats mellan staden och landsbygden.

Naturbruksskolan tas ofta upp som en väldigt dyr skola. Jämför man med förhållanden i riket så är situation i stort sett jämförbar. Naturbruksutbildningen är mycket dyrare än många av de andra utbildningarna. I synnerhet om man jämför med lyceerna.

Det är viktigt att vi har en grundutbildning för våra primärnäringar här på Åland i synnerhet när man ser de kringeffekter näringen har får vårt samhälle. Ett aktivt jordbruk ger också de öppna landskapen.

Herr talman! Kostnaden för Högskolan på Åland har stigit kraftig. Det är angeläget att man ser över kostnaderna för förvaltning eftersom dessa är orimligt stora i förhållande till antalet studerande. Administrationen bör minskas.

Vi anser att man noga bör överväga vilka utbildningar man ska ha inom ramen för Högskolan på Åland. Det är en yrkeshögskola och vi anser att forskning inte ska vara lika omfattande framöver som den är för närvarande. När det gäller professurerna anser vi att det bör räcka med den gästprofessur som man har där.

Det är viktigt att vi har en bra hälso- och sjukvård. Trots det är det angeläget att verksamheten bedrivs kostandseffektivt och rationellt. Ett säkert kapitel utgör kostnaderna utanför Åland och transporter det medför.

I landskapsregeringen gällande tilläggsbudgeten finns förslag om omfattande förändringar av verksamheterna i Ålands Försöksstation och Åland Fiskodling i Guttorp. Enligt vår uppfattning är det viktigt att man i nära samarbete med branscherna diskuterar verksamhetsförändringar. Dessa enheter har varit och är mycket viktiga för utvecklingen av primärnäringarna. Primärnäringarna har sedan stor betydelse för livsmedelsförädlingen och förädlingen av produkter och i förlängningen för hela lantbruksklustret. Vi anser att Ålands Försöksstation bäst kan betjäna sina syften genom att vara som en enskild enhet, som det är idag enligt den gällande lagstiftningen.

På trafikavdelningen avser man, enligt landskapsregeringens framställning, att genomföra organisationsförändringar. Dessa förändringar skapar förutsättningar för att öka konkurrensutsättning av både skärgårdsfärjorna och linfärjornas drift. Centern anser att det är bra att man arbetar vidare på detta och genomför det under förutsättning att det medför inbesparingar.

Herr talman! Sammantaget innebär det att Centern ger grönt ljus för finansutskottets betänkande.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Forskningen för det övriga näringslivet på Ålands Högskola ska dras ner jämfört med dagsläget. Medan forskningen på Ålands Försöksstation ska hållas vid lag. Det är en intressant näringspolitisk prioritering.

Ltl Lindström säger att personalförsörjningsplanen är ett viktigt instrument i det förändringsarbete som ska ske. Det har vi sagt också, att det är ett grundläggande instrument om det blir en personalförsörjningsplan med det innehåll som en sådan bör ha för att vara ett verkningsfullt instrument. Jag har nu informerat mig om hur personalförsörjningsplanen till hösten hinner arbetas fram. Det blir alltså ingen plan, det blir närmast en kartläggning. Hur ska det då kunna fungera som ett viktigt instrument till höstens budget?

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Henry Lindström, replik

Herr talman! När det gäller jämförelse mellan Högskolans forskning och Ålands Försöksstation ser jag en stor en skillnad. Ålands Försöksstation bedriver enligt min uppfattning ingen forskning. Det är ju en praktisk försöksverksamhet. Där tycker jag det skiljer ganska mycket i jämförelse med en forskning vid Högskolan.

När det gäller det personalpolitiska programmet har det, trots allt, påbörjats. Jag har själv, 1990 när vi hade den svåra ekonomiska situationen, jobbat i förvaltningen, så jag vet att man kan nog utan att ha den klar få en ganska bra uppfattning om hur man kan komma till rätta med resursförändringar.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Inom Ålands Försöksstation anser man att man sysslar med en viss form av tillämpad forskning, självklart inte grundforskning. Samma uppfattning har man inom sjöfarten inom Ålands Högskola och inom andra sektorer som är specifikt väsentliga för åländskt näringsliv. Det är tillämpad forskning man sysslar med. Så stor skillnad är det inte. Jag förstod att Centern vill dra ner det ena men inte det andra. Det blir därför en intressant näringspolitisk prioritering som vi hör.

När det gäller personalförsörjningsplanen, om det ska vara en plan så ska den innehålla ett resonemang om hur och när folk går i pension på ett ställe, det kan resultera i förändringar på andra ställen osv. Menar ltl Lindström att det kommer att föreligga en sådan plan till budgeten 2010?

Ltl Henry Lindström, replik

Talman! När det gäller Ålands Försöksstation och den försöksverksamhet som bedrivs där så har jag inte sagt att den ska vara oförändrad. Det behöver naturligtvis ses över, liksom all annan verksamhet. Man har pratat om, att man skulle inlemma verksamheten under någon annan organisation, den förändringen tycker jag inte borde vara aktuell här.

När det gäller personalförsörjningsplanen har jag, i.o.m att jag inte är insatt i landskapsregeringens dagliga arbete på det sättet, svårt att bedöma hur långt man har kommit i det arbetet. Därför kan jag inte bedöma hur det arbetet enbart behöver ligga till grund för budgeten 2010.  

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Jansson

Herr talman! Finansutskottet gör en korrekt bedömning, det har vi alla kunnat konstatera redan i remissen, att den ekonomiska finansiella krisen på Åland primärt har drabbat landskapsregeringen och självstyrelsens förvaltning. Inte kommunerna ännu särskilt mycket, och inte ännu företagen särskilt mycket. Däremot med full kraft och långsiktigt landskapsregeringen. Det är det ekonomiska problemet här i landskapet. Vi håller med om att det erfordrar ödmjukhet att ta sig an den svåra situationen. Det räcker inte med ödmjukhet, det fordrar också ansvar. Man måste kunna göra en beräkning av hur den långsiktiga inkomsten ser ut för landskapet. Finansutskottet har gjort ett försök men det har inte blivit särskilt långsiktigt. När det gäller den stora klumpsumman talar man blott om de närmaste åren, man gör ingen utredning över hur statens beskattning läggs upp framöver och därmed hur statens inkomster kommer att utvecklas över en lite längre period utöver den finanskris som förhoppningsvis räcker ett par år. Det betyder att vi inte egentligen vet något mera än i remissen om möjligheten till att bringa budgeten i balans på medellång sikt. Till den delen är jag besviken på finansutskottets betänkande. Det var på något sätt grunden för hur man ska klara av det budgetläget som landskapet är i. Det som vi i samband med ordinarie budgeten gav landskapsregeringen i uppdrag, från lagtingets sida, att skapa en långsiktighet i budgeten så att man kunde ha landskapsfinanserna i balans, så snart som möjligt.

Landskapsregeringens framställning innehöll en massa ”att” satser, att man skulle göra det och det, mycket lite ”hur”, och ännu mindre ”när”. Ett exempel på hur och när skulle vara när det gäller personalförsörjningen, den mycket viktiga personalförsörjningsplanen. Det stod klart redan för ett halvår sedan. Nu har den tiden gått, sex månader. Jag har idag hört mig för, hur långt man har kommit, det är inte särskilt långt. Det är den kartläggning som startades redan tidigare över pensionsavgångarna och något till. Själva åtgärdsplanen har man väldigt långt till. De uppgifter jag har fått ger underlag för att bedöma att det inte kommer att föreligga till höstens budgetbehandling, en sådan plan. En orsak till att det inte gör det är att den politiska landskapsregeringen inte har givit prioriteringssignaler. Det här sade vi i samband med remisserna, att det är väsentligt att den politiska ledningen gör det och därför ställde vi vårt hopp till finansutskottet. Det kom inte heller därifrån någonting. Vi har egentligen inte vunnit något substantiellt på sex månader. Vad ska då hända de följande sex månaderna? Och de följande sex månaderna? Här skjuter man problemen framför sig och har svårt att komma till skott. När vi talar om personalen och de förändringar som behöver ske där, så kommer det här gamla 50-tals och 60-tals spöket upp att man ska avskeda människor. Det är ju inte det som det är frågan om, utan det är frågan om att göra omfördelningar, utnyttja pensionsavgångarna och möjliggöra till privata initiativ. Stora delar av landskapsförvaltningen kan också skötas av samma personer i framtiden men som egna företagare. Det är också en väsentlig del av en personalförsörjningsplan i kombination av en strukturförändringsplan för den stora offentlig sektor vi har idag.

Vi har på ÅHS kunnat avsluta resonemanget om det första privatiseringskontraktet när det gäller att utnyttja operationsavdelningarna. Man kan sedan gå vidare med sådant för att se hur man bättre kan sköta vissa saker, på privat håll.

I ett budgetarbete, om man inte från politisk sida säger ”hur” och ”när”, då skjuter man åtgärderna framför sig. Att komma med önskemål om att ni ska spara 2 %, ni ska spara 3 %, ni ska spara 5 % och ni ska spara 10 % det är inte politiskt ansvarstagande att ge uppdraget åt någon annan, åt tjänstemännen i det här fallet, att jobba med det som är en utav politikens viktigaste arbetsuppgifter. Resultatet av det blir att man inte vet vad som ska hända. Man väntar och man utreder.

Från Frisinnad Samverkans sida presenterade vi, före tilläggsbudgeten kom hit, en lista på inbesparingar på 30 miljoner per år ungefär. Nå, vi var medvetna om att det är ingenting som man gör år 1, men man gör en hel del år 1. Man gör lite till år 2 och år 3. I den listan fanns en beredskap till ett politiskt ansvarstagande bakom, trots att vi sitter i oppositionen. En del av det tog finansminister Perämaa till sig och har redovisat att han åtminstone själv vill arbeta med det. Samma gäller trafikminister Karlsson.

Summa summarum, herr talman, får jag nu känslan av att vi har en förvaltarregering. Liberalerna och Centern är förvaltarpartier. Vi minns alla behovs- och resursplanen som fick bakläxa här i lagtinget. Det är klart att man hade behövt en uppdaterad behovs- och resursplan istället för den luddiga ram för 2010 som landskapsregeringen presenterar. Det tyckte man säkert själv också att det hade varit bra med en behovs- och resursplan.

Finansutskottet har inte hjälpt till särskilt mycket i det här arbetet att säga ”hur” och ”när”, ”vem” och ”vad”. Det är de här ”att” satserna som gäller fortfarande. Man ska försöka, man säger t.ex. att 130 anställda ska bort, det kan vi alla säga. Jag kan säga 10, 40, 70 eller 250. Det är helt ointressant vad jag säger. Det är om jag visar på vägen, hur jag ska nå till ett sådant resultat som är det viktiga. Med tanke på den personalförsörjningsplan som nu antagligen kommer som stöd för budgetarbete till hösten, så kommer man inte heller under hösten att kunna säga ”hur”. Det blir ”att” satser igen.

Vi ska komma ihåg att det är landskapets finanser på Åland som är de problematiska, inte egentligen andra sektorers finanser ännu i dagsläget. Det skulle ha varit väsentligt att det hade kommit bättre svar.

Vi hade ganska många önskemål, när ärendet remitterades till finansutskottet, närmare bestäms nio stycken, något svar har kommit, mycket saknas.

Här några korta synpunkter på en del av frågorna, trots att tiden inte är förbi, men något överstigen. Jag ska se om jag kan sammanfatta det här.

Finansutskottet skriver om rättschefsfunktionen att den ska utvecklas i en justitiekansler riktning, som jag förstår det. Med andra ord, ha en oberoende position i förhållande till den politiska ledningen. Då kan det inte vara en rättschefsfunktion, den ska direkt arbeta i förhållande till avdelningarna. Man måste bestämma sig här. Avser man att det ska vara en justitiekansler funktion och att rättsuppföljningen ska följas med befintlig personal på de olika avdelningarna? En JK funktion ska kontrollera att de förslag, som kommer från olika avdelningar som landskapsregeringen arbetar med, följer lag och förordning. Det går inte att kombinera de här två funktionerna.

När det gäller tillsättande av styrelsen för ÅHS och överhuvudtaget skrivningarna om ÅHS, så vill jag säga att där är jag överens med finansutskottet. Det är en förändring jämfört med det som landskapsregeringen skrev i sin tilläggsbudget. Det är ett steg åt rätt håll för landskapet om man följer finansutskottets resonemang och inte landskapsregeringens resonemang.

När det gäller privatiseringen av två linjer, som vi motionerade om, i skärgårdstrafiken, på sid. 4 finns det ett resonemang om det i finansutskottets betänkande. Man skriver att det är ett sådant komplext problem att privatisera den här linjen i Brändö och att privatisera den nya Föglöfärjans drift, att det måste ytterligare utredas. Det är ett så omfattande problem, men inte är det ju det! Det är ju färdigt utrett i stort sett. Inte behövs det några nya utredningar, det är bara till att genomföra, om man vill politiskt. Vill man inte politiskt så skriver man att det ska ytterligare utredas, osnyggt. Det är bra att man konstaterar här, så kanske vi slipper den diskussion framöver, att fartygen fortsättningsvis, i huvudsak, ska ägas av landskapet för att säkerställa kvalitet. 

Det är också bra det man skriver om polisens verksamhet att även vid kraftig neddragning av polisens verksamhet så räcker resurserna till för vårt samhälle. Vi torde vara nordens polistätaste region. Med organisationsförändringar ska man kunna sköta både fasta Åland och skärgården.

När det gäller pensionsfonden för vi ett liknande resonemang som reservanten Gunell. Jag ser också på sid. 6 i finansutskottet betänkande att man egentligen gör det själv också. Man oroar sig för pensionsfondens framtid med den nya inriktning som nu är uppdragen. Vi hoppas att den bara är tillfällig och att man därför återgår till den tidigare ordningen.

En förvånande skrivning, i finansutskottet betänkande på sid. 6, är om Ålands penningautomatförening där man avslutar med att utskottet betonar vikten av en tydlig ägarpolitik från landskapsregeringens sida. Det skulle tyda på att en tydlig ägarpolitik inte föreligger idag till alla delar. Det är lite katastrofalt med tanke på penningautomatföreningens enorma samhällsekonomiska betydelse i landskapet, om ägarpolitiken är otydlig.

Bostadslånen har vi diskuterat i samband med repliker här. Jag tycker det är märkligt att man från finansutskottet nu säger att landskapsregeringen är en viktigare bank för hyresbostadsbyggandet i landskapet än vad våra lokala banker är. Med det ränteläget idag för bostadskrediter, mellan 2-3 %, är det synnerligen förmånligt. Tycker man att räntorna framöver blir för höga så kan man ge räntestöd för att hålla nere hyrorna. Att syssla med ren ”banking” kan dessutom kan snedvrida konkurrensen mellan olika aktörer. Jag vet att det finns många privata som skulle vilja bygga privata hyresbostäder. Det har inte kunnat konkurrera med de offentliga bolag som sköter den verksamheten i Mariehamn p.g.a. de stora subventioner inkluderande landskapets andel i de subventionerna som har givits. Därför har vi då fått mindre hyresbostadsbyggande, än vi skulle ha fått, om vi hade drivit en annan politik. En mera marknadsekonomisk politik.

Slutligen när det gäller näringspolitiken, där är vi väldigt besvikna över det som finansutskottet skriver. Det är klart att Näringsavdelningen kan göra de besparingar som fanns angivna i tilläggsbudgeten. Det enda man egentligen skriver om näringspolitiken, i det läge som vi nu är i, är de kvinnliga företagarna, vilket vi inte har något emot det, förstås. Men det skulle ju fodras en expansion och en aktiv näringspolitik som behöver stöd i budgeten. Man skriver sedan om att man ska höja standarden i stugorna för turism. Var har visionerna tagit vägen? Vart har utvecklingsfrågorna tagit vägen? Har det ingen betydelse det som tankesmedjan och AICIS gör när det gäller utvecklingen av alla näringar utgående från ett miljötänkande för Ålands del. Använda miljöpolitiken såsom en ekonomisk utvecklingsmotor för landskapet i vår produktion av både varor och tjänster. Vart har det tagit vägen? Inte fanns det i den ordinarie budgeten och inte finns det här. Jag tror att regeringspartierna har orsak att fundera över sin näringspolitik riktigt ordentlig.

Herr talman! Jag hade mycket mera att säga men jag ber att få återkomma i ett annat anförande till ett resonemang kring de reservationer och de förslag som ingår i reservationerna som delvis är från Frisinnad Samverkans motioner. Jag tackar ltl Sundman för det stöd som vi i finansutskottet har fått till den delen.

Ltl Folke Sjölund, replik

Herr talman! Jag kan inte låta bli att ha en känsla av besvikelse över ltl Roger Jansson. Det är hemskt mycket negativism, som präglar hans inlägg i de här debatterna. Med tanke på hans anförande är det ett par saker jag vill säga. Jag skulle vilja att ltl Jansson nu redogör för hur landskapets intäktssida kommer att se ut varje år framåt under den kommande tio års period.

Det är uppenbarligt att det är viktigare, för ltl Jansson, med metoder och tidtabell att beskriva dem, än att kunna se hur effekter och verkningar för de enskilda ålänningarna ser ut.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Jag kämpar med det här att försöka vara så positiv som möjligt. Men när man diskuterar den här typen av frågor och gör bedömningar av den här typen av dokument så är det inte så rysligt enkelt. Det kan lätt bli lite gnälligt. Jag tycker att Sjölund till den delen kan komma ihåg sin tid i oppositionen. Det var nog gnälligt rysligt det. Jag vill tacka för förtroendet att jag skulle besitta den kunskapen redan nu så här rakt upp och ner i en replik att förklara hur statens ekonomi kommer att utvecklas de närmaste åren. Jag har en hel del kunskap om det, eftersom det är ett av mina stora intressen här i livet att studera sådant. Jag kan naturligtvis spekulera kring det, men jag har inte utredningsapparaten bakom mig. Jag kan inte göra det på samma sätt som en ansvarsfull regering kan göra. Jag skulle kunna göra det om jag satt i regeringsställning.

Ltl Folke Sjölund, replik

Herr talman! Det är väldigt pretentiöst att erbjuda sig att, med hjälp av utredningsresurser, faktiskt kunna bestämma hur statens och landskapets inkomster ser ut om tio år. Jag har också ganska stor insikt i hur den här samhällsekonomin fungerar och också hur prognoser görs, men jag skulle inte ta på mig något sådant uppdrag. Det är orimligt att kräva att landskapsregeringen, finansutskottet eller ens staten ska kunna komma med precisa uppfattningar om hur inkomsterna kommer att utvecklas. Det är klart man kan göra kvalificerade gissningar. Man kan naturligtvis bygga scenarier på alternativ, d.v.s. normal utveckling, plus och minus.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Vi har ingen orsak att vara barnsliga här i lagtinget. Det är ju ingen som kan bestämma hur statens utgifter ska se ut vilket ltl Sjölund påstod att jag skulle kunna göra. Det är så att varje ansvarfull samhällsförvaltning ser till att bedöma inkomstmöjligheterna framöver. Statens budget är alldeles fullbelamrad med den typen av resonemang på kort-, medellång- och på lång sikt.  Det är ett ansvar för sittande landskapsregering och även för sittande finansutskott att göra samma bedömningar utgående från så mycket fakta som man kan samla på sig. Hur ska man kunna bedöma hur den långsiktiga kostnadsnivån ska vara i landskapet, om man inte har en uppfattning om hur den långsiktiga inkomstnivån är, särskilt med vårt enkla klumpsummesystem?

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Till skillnad mot föregående talare så har jag en seriös replik när det gäller ltl Roger Janssons anförande. Det handlar om rättschefsfunktionen där utskottet skriver att den ska vara politiskt oberoende. Det betyder inte att den ska jobba med politiska frågor tillsammans med politiker utan det betyder att anställningsgrunderna ska vara sådana att den inte är beroende av politiskt förtroende som idag är fallet med förvaltningschefen som kan friställas bara förtroende sviktar från landskapsregeringen. Det i sig kan vara lämpligt att ha sådan anställningsgrund för förvaltningschefen men den här rättschefsfunktionen bör vara på en tjänst som är omöjlig att göra sig av med, bara för att den tolkar lagen lite obekvämt. Det ser jag som en brist, ingen kritik mot befintlig förvaltningschef och det systemet men dock själva rättchefsfunktionen bör vara oberoende.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Tack för den preciseringen. Det här resonemanget är då uppenbarligen inget resonemang om behovet av en justitiekansler funktion i förhållande särskilt till landskapsregeringen men förvaltningen som helhet och satellitverksamheterna i landskapsförvaltningen. Det är enbart ett resonemang kring rättschefsfunktionen. Har vi inte väldigt mycket juristtjänster? Både på avdelningar och centralt på kansliavdelningen, vid sidan av förvaltningschefen, som har det dagliga ansvaret att se till att lag och förordning följs. Mitt minne, när jag satt i landskapsregeringen, är att alla tjänstemän hade det här ansvaret på sig, varenda en. Det är bara fråga om att varje landskapsregering ska utkräva det ansvaret i varje fråga.    

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Det stämmer som ltl Roger Jansson säger, det finns juristtjänster. Det handlar inte om att man måste anställa nya människor, tvärtom. Det handlar om, som utskottet erfar, att man försöker samordna flera juristtjänster till en enhet. Den enheten skulle sköta delvis det här för hela förvaltningen, och framförallt fungera som JK fungerar för Finlands regering och övervaka regeringens laglighet före beslut tas. Sedan också preventiv rättsäkerhet som man har normalt i ett beslutsfattande, beroende på vad det handlar om för beslut. Den person, som har den uppgiften, bör vara anställd på ett sådant sätt att den inte kan missta sin tjänst p.g.a. politiska åsikter. Det kan ju bli lite obekvämt ibland för politiker om lagen inte tillåter en till att göra något, det vill åtminstone jag ha bort.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Jag tackar ltl Roger Jansson för det beröm man ges på vissa punkter, trots allt. Vi har försökt göra vårt bästa, vi har inte lyckats på alla punkter vilket jag också försökte få fram i mitt anförande.

När det gäller ekonomin, det är ett enkelt klumpsummesystem, ja, men vi är också besvikna i finansutskottet över att vi inte har lyckats knäcka den här koden till hur det kommer att gå. Eftersom det är beroende av Finlands ekonomi i första hand och hela världens. Vi har inte lyckats, vi har ingen större utredningsapparat. Jag tror att även om vi hade haft flera, hade det blivit svårt att hitta den koden.

Det här med privatisering av sjötrafiken, där menar vi att man måste utreda vidare hur och om man ska bolagisera. Däremot uttalar vi klart och tydligt att man bör sätta igång att konkurrensutsätta.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Roger Jansson, replik

Tack för de preciseringarna. Det blir svårt att veta hur mycket man ska dra ner landskapskostymen, hur mycket den ska minskas om man inte gör någorlunda säkra prognoser på de framtida inkomsterna, så länge vi är inne i det här systemet som vi är. Det blir gissningar, det blir lätt det resultat i huvudfrågan som vi nu diskuterar, landskapets ekonomi framöver, hållbarheten i det. Det blir ganska lätt att tro när man läser det här betänkandet att finansutskottet hoppas på att det ska gå bra. Vi har inte brytt oss om att ta oss an erforderliga strukturförändringsfrågor och den typen av konkreta ”hur” diskussioner, utan vi hoppas att det ska gå lite bättre än vad man har trott.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Ja, gissningar ltl Roger Jansson, vi tyckte inte att vi kan komma fram med gissningar. Ska vi lämna några nya siffror så måste vi ha ett underlag för det. Det har vi inte lyckas få fram. Vi har fått en massa olika signaler, positiva och negativa, att det kan inträffa och det kan inträffa, men vi har inte lyckats sammanväva det här till en prognos som vi vågar presentera för lagtinget. Därför finns den inte där, det sade jag. Vi är ledsna över det. Läget är nu sådant.

När det gäller skärgårdstrafiken igen, där sade jag också i mitt anförande att en bolagisering kunde vara ett bra sätt för att konkurrensutsätta verksamhet. Vad beträffar sjötrafiken så är det fullt möjligt redan med nuvarande organisation att driftprivatisera både linjefärjor och övriga färjor. Det här måste ltl Roger Jansson ta till sig, det är det vi menar. Vi tycker inte att vi har fått tillräckligt med underlag när det gäller omorganisationer, där måste landskapsregeringen komma med mera.   

Ltl Roger Jansson, replik

Tack för det. När det gäller den första frågan så finns det i statsrådets budgetförslag till riksdagen och riksdagens beslut ganska långtgående underlag kring statsbeskattningen och hur den ska utvecklas. Beaktande av den totalekonomi man också redogör för, finns det en ganska klar linje på hur statens totala inkomster kommer att förändras och minska i förhållandet till det klumpsummesystem vi har. Nog finns det hjälp utifrån också att få när det gäller den här typen av kalkyler. Annars är jag glad för det här meddelandet om finansutskottets uppfattning. Jag har lite svårt att läsa det ur betänkandet att man uppenbarligen nu kan, utan ytterligare utredningar annat än det praktiska, driftprivatisera linjer annat än linfärjor. Det blir intressant, när vi kommer till detaljbehandlingen sedan och de finansmotioner som föreligger, att se hur vi där kan nå resultat. 

Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik

Herr talman! Några ord om det sista som ltl Jansson anförde. Jag är personligen övertygad om, att om miljöarbetet ska bli framgångsrikt, kan man inte enbart syssla med det i form av idealism, utan att man måste kunna föra över det arbetet i näringslivet så att man skapar arbetsplatser och tjänar pengar också på åtgärder som gynnar miljön samtidigt. Ltl Jansson sade att det inte fanns något i den ordinarie budgeten om det, i förhållandet till AICIS och det arbetet som utförs också i förhållande till tankesmedjan. Det fanns ett anslag där, som nu har lett till att landskapsregeringen medverkar i det arbetet, där har jag en målsättning att vi ska kunna uppnå det, tillsammans med AICIS. I den ordinarie budgeten fanns den här tanken, landskapet är med.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Jag tackar särskilt för preciseringen, den visar att vi tänker lika när det gäller möjligheterna att använda miljöutveckling för att expandera och utveckla det åländska näringslivet, särskilt inom tjänstesektorn men också exportverksamheter och inom den producerande varusektorn i viss utsträckning. Det ska bli intressant att se hur näringsministern och Näringsavdelningen jobbar vidare också på sitt håll med de här frågorna och presenterar förslag här i lagtinget. Vi har ju inte sett dem ännu åtminstone. På näringssidan har det ju varit ganska mycket småsaker, som det också sades i finansutskottet betänkande. Primärnäringarna har varit centrala.

Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik

Herr talman! Jag är övertygad om att just ett näringsliv och arbetsplatser kopplade till åtgärder som gynnar miljön och samtidigt skapar bilden av att Åland är ett föregångsområde inom miljöarbetet. Det kommer att gynna hela vårt samhälle. Därför har landskapsregeringen också gått med i det här samprojektet med näringslivet via AICIS. I samband med de ev. äskande om anslag för att driva projektet i mål, det avser ju att vara i några år, så kommer vi säkert att diskuterar den här frågan vidare. Sköter vi de här sakerna rätt, kan det här bli ett näringsben, ett fundament som kan vara av stor betydelse för Åland.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Trots att jag inte alls är med i arbetet med tankesmedjan och AICIS, annat än diskussioner om sjöfartens utveckling, så tror jag verkligen på de tankegångar som näringslivet tillsammans med förvaltningen och landskapsregeringen där för fram. Jag hoppas att inte de här stora utvecklingsfrågorna ska störas av olika former av krumsprång som har gjorts i sammanhanget. 

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson

Herr talman! Med tanke på tidtabellen ska jag föröka hålla mig lite kortare, det har ju varit en rätt avslagen debatt. Det är lätt att man blir uppgiven när man ser den ”låt gå” mentalitet som framskymtar i finansutskottets betänkande. Jag blev också lite bestört när jag hörde finansutskottets ordförande ltl Eliassons anförande. Jag vill kommentera det först.

Den bakläxa, som finansutskottet gav enhälligt till landskapsregeringen på den ordinarie budgeten, det hör faktiskt till ovanligheterna, med tanke på vad jag sade om ”låt gå” mentaliteten. Kan det faktiskt vara så hoppfullt att man från regeringsblocket är beredd att ta ansvar och inse att det inte längre går att skjuta de här frågorna framför sig? Det leder bara till mera problem i förlängningen. Eller blev man lurad på de här skrivningarna av oppositionens ledamöter?

Dagens debatt tyder lite på att det kanske var alternativ två som gällde. Nu ska vi vara ödmjuka, nu ska vi vara eniga är det beslut som basuneras ut. När det gäller eniga så är det väl att vi inte ska göra speciellt mycket nu.

Ltl Eliasson sade att det inte är lätt. Det är klart att det inte är lätt. Vem är det som har sagt att det ska vara lätt? Det kan inte få vara lättja och oansvar som styr. Det blir inte bättre att skjuta det här framför sig, som flera talare också sagt. Det är klart att det inte är gjort över en natt, det är en lång process, därför är det ju ännu mer viktigt att man börjar så fort som möjligt.

Den oro, som finns i det åländska samhället, kan man ha olika åsikter om. Finns det ett krismedvetande eller finns det inte? Det kan inte finnas, jag tror att ganska många ålänningar inte riktigt är medvetna om hur pass allvarligt det ser ut för landskapet Ålands ekonomi framöver. Det finns en oro i förvaltningen, jag tror inte att den oron blir mindre genom att man inte tar beslut, att man inte basunerar ut vad som gäller. Det sades att våra beslut sänder ut signaler i samhället. Jag tror också att icke beslut sänder ut precis lika mycket signaler som inte är bra. Det gäller att få fart på den här processen.

De förhoppningar jag hade till finansutskottet på tilläggsbudgeten, som inte alls var det som lagtinget efterlyste, har kommit på skam.  Jag tycker det är skamlöst från finansutskottets ordförande Torbjörn Eliasson att säga att det inte är konkreta förslag som oppositionen kommer med. Vi jobbar ganska mycket, jag jobbade väldigt mycket med den finansmotion vi presenterade. Vi gick igenom ÅHS, där vi gick genom avdelning för avdelning och pekade på sparförslag. Man kan inte ens i finansutskottets betänkande utläsa att den har behandlats överhuvudtaget. Jag minns också att det sades i bästa ”jultomtetonläge” att det var så bra finansmotioner som hade lagts fram den här gången. De här skulle man verkligen titta på.

Summan av kardemumman när det gäller de här övergripande så är jag lite bekymrad över vart vi faktiskt ska komma.

Talman! Jag tänkte ta upp tre sakområden i betänkandet och två kommentarer med anledning av reservationerna.

Det första är utvecklingen av den ekonomiska självstyrelsen. När det gäller klumpsummans vara eller icke vara, även om man tycker ibland att det kanske inte händer något inom den åländska politiken, nog har ju ändå kunskapen och bristerna blivit allt mera uppenbara med det system vi har idag.  I de debatter vi förde 2003 var klumpsumman så trygg och bra. Jag försökte förgäves peka på vad som kommer att hända när en lågkonjunktur drabbar den finska statsekonomin, utan att vi kan göra någonting. Vi kan bara stå och titta på. Den kunskapen har sjunkit in nu. Jag tycker att finansutskottet tassar lite kring het gröt när man väntar på landskapsregeringens strategi för utveckling av den ekonomiska självstyrelsen. Man pratar också om att det är av största vikt att utveckla det ekonomiskpolitiska instrument som redan finns inom självstyrelsens behörighet, kommunalbeskattningen i klartext. Om vi tänker efter, hur stort ekonomiskt rörelseutrymme finns det inom den kommunala sektorn? Det är ganska begränsat, sist och slutligen. Man för också ett resonemang om att justera avräkningsgrunden, det har jag heller ingenting emot. Jag har själv flera gånger tagit upp att landskapet de facto har kostnadsansvar för sådant som hör till rikets behörighet, om vi strikt följer självstyrelselagen. Jag har inget emot det. Om vi ska få ett ekonomiskt system som är anpassat till de förutsättningar som gäller i det här samhället, bör vi få över skatteinstrumentet. Jag har flera gånger frågat övriga partier rakt ut om det är någon som på fullt allvar tror att vi kommer att få den totala ekonomiska friheten, så länge vi är en del av Finland? Jag tror det inte. Det är därför vi driver den politik vi driver. Ingen är tacksammare än jag om någon kan förklara för mig, att ja, det kommer vi att få och det kommer att gå till på det här sättet. Alla har kunnat läsa i massmedia vad finansminister Katainen sade; att Åland ska ta över skattebehövigheten verkar inte vara någon lysande ide, då ska det vara precis lika som det är i Finland. Den gamla centermannen Torbjörn Fälldin blev berömd för sitt uttryck; glöm det! Det var väl ungefär det som Vanhanen sade när det gäller övertagande av skattebehörigheten. Det här resonemanget om skatteövertagandet är ju tyvärr ganska långt en politisk teater, enligt mitt förmenande.

Den andra frågan är pensionsfonden. Där håller jag helt och hållet med ltl Gunell i sin reservation. Jag har också motionerat om de här tankarna tidigare från vår sida. För det första tillförs det mindre medel till fonden. För det andra börjar man ta ut ännu mera än vad man tagit ut tidigare. Det leder till att vi inom en ganska snar framtid måste betala pensionerna direkt över landskapets budget. Det är inte hållbart med det system vi har idag. Finansutskottet är ju väldigt nära de mycket kloka tankar som ltl Gunell för fram i sin reservation. Av någon outgrundlig anledning vågar man inte följa tankarna fullt ut, det är jag lite förvånad över.  Här borde uttaget i fortsättningen inte ligga på mer än 50 %.  Det förslaget kommer att läggas från Socialdemokraternas sida, jag är den första som kommer att understöda det.

Jag håller med det, som ltl Roger Jansson sade, att det är inte så lätt att vara glad när man ska diskutera finansutskottets betänkande, med risk för att jag också uppfattas som negativ. Jag håller med om resonemanget som majoriteten har, när det gäller tillbyggnaden av en fjärde våning på Självstyrelsegården. Ser vi på situationen ute i det åländska samhället finns det ett stort överskott på kontorsutrymmen redan idag. Lågkonjunkturen spelar sin roll, IT byn har definitivt bidragit till att dränera den privata kontorsmarknaden. Skulle landskapet bygga en fjärde våning nu och plocka hem allt som man har utlokaliserat skulle det bli en oerhörd turbulens på den privata marknaden. Jag förstår inte resonemanget. I de flesta andra resonemang är vi helt eniga om att vi ska privatisera det som kan privatiseras. Det här är en alldeles ypperlig form av privatisering och ett av de få områden där vi faktiskt har lyckats lite. Då ska vi plötsligt sluta med det, centralisera allt och bygga till en fjärde våning. Bästa vänner i oppositionen, där förstår jag inte riktigt ert resonemang.

När det gäller reservationerna, och mina två kommentarer om dem, så har jag egentligen varit inne på pensionsfonden. Det är onödigt att jag citerar det. Jag kan bara hänvisa till de goda formuleringar som ltl Gunell hade.

Jag vill speciellt ta upp punkt 8, som jag hoppas man tittar på, i ltl Danne Sundmans reservation, åtstramning av budgetramar. Här är det en skillnad på hela 36 miljoner euro i ltl Sundmans förslag, det lyder; ”landskapsregeringen ska i budgetförslaget för år 2010 komma med förslag på nya budgetramar så att det ackumulerade underskottet t.o.m. år 2012 om möjligt nedbringas till 50 miljoner euro”. Också det förslaget stöder jag.

Det blir lite löjigt när finansutskottets ordförande säger att man har varit i stort sett eniga, det är lite detaljer som skiljer. 36 miljoner euro är en jättestor detalj i min ekonomiska värld! Tack, herr talman!     

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Jag har sagt det många gånger förr. Jag tänkte ställa frågan igen, jag respekterar alternativet ett självständigt Åland. Det är något man kan utreda, man kan jämföra med andra områden. Jag har förvånat mig över att Ålands Framtid inte driver den frågan tydligt och konkret, utan man har alternativet med egen beskattning som är ett svårt alternativ i Finland med den mentalitet och ledning vi har. Min fråga är nästan en uppmaning, varför får vi inte detta tydliga alternativ? Vi har alltså möjligheten att reformera klumpsumman eller ta över skattebehörighet eller självständighet. De tre alternativen finns. Jag vädjar om att ni ska bli tydligare och konkreta, då blir debatten bättre.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag tycker det är en positiv replik i grund och botten. Det är också en väldigt positivt, för om jag uppfattat debatten rätt, tror jag att ltl Erland inte riktigt fullt ut stöder de strävanden vi har att Åland ska bli självständigt på sikt, men han säger att han respekterar det. Det är viktigt att vi kan respektera varandras åsikter.

När det gäller det här att vara mera konkret. Vi tog för två sedan fram en totalbudget på vad det skulle kosta att driva det här samhället helt och hållet självständigt. Jag tror att ltl Erland är en av de få som kanske överhuvudtaget har tagit del av debatten om det dokumentet och lite kommenterat det. Vi har tagit fram tre ganska omfattande publikationer om hur den här processen kunde gå till. Vi upplever det som väldigt svårt att få övriga partier att respondera. Om ltl Erland har något tips om hur jag ytterligare ska bära mig åt, i.o.m att vi inte är så många kvar som kan tala för det här alternativet i det här forumet, så tar jag tacksamt emot det.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Man ska också se det positiva. Kan man tala med en röst, kan det vara starkare än när många olika röster talar.

När det gäller självständighet så är det för mig, som för en majoritet av ålänningar, man måste övertygas. Jag låter mig gärna övertygas med argument. Om vi tar den här utredningen, som Ålands Framtid gjorde, så har jag sagt många gånger att det finns ett fundamentalt fel där, som stör mig åtminstone. Man säger att den sjöfartspolitik som Finland bedriver att det är ett nollsummespel. Det tycker jag är ett argument som inte håller. Man måste gå vidare och verkligen syna vad det innebär med de här alternativen. Nu har vi ett meddelande på gång. Vi har tre tydliga alternativ, reformera klumpsumman, egen beskattning eller självständighet.

Ltl Anders Eriksson, replik

När det gäller det förstnämnda så tror jag att ltl Erland säkert har mycket mera erfarenhet från det liberala partiet än vad jag har. Det kan bli lite otydligt om man talar med många olika röster, speciellt nu. Jag tänker på MISE debatten osv. 

När det gäller nollsummespelet och de sociala kostnaderna och skatterna så är det ett nollsummespel i.o.m att man betalar in pengarna och får dem tillbaka. Men det har funnits ett tankefel när vi lade fram den här statsbudgeten, det ska jag öppet och ärligt erkänna. Vi uppmärksammade inte den subventionering som sker av sjömännens pensioner. Det torde vara en kostnad på 68 miljoner, om jag minns rätt. Den summan fanns inte med. Annars är resonemanget om ett nollsummespel korrekt enligt mitt förmenade.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik

Herr talman! Jag är lite inne på samma spår som förra ledamoten. Nu låter det som om vi ska bli självständiga för att vi då ska kunna ta över beskattningen. Det här är målet och vi ska uppnå det på det sättet. Det här blir för mig otydligt. Vad är det som säger att det är lättare att uppnå självständighet än att uppnå beskattningsrätten? Ltl Eriksson säger att om vi blir självständiga så har vi beskattningsrätten automatiskt. Det är ju samma svåra process som ska göras oberoende. När det ändå är självständighet som är målet för ltl Anders Eriksson så borde man starkare argumentera för de fördelar och nackdelar som finns, så kan vi ha den diskussionen. Nu är det bara som en orsak till beskattningen.

Ltl Anders Eriksson, replik

Det är ju känd retorik inom politiken att det alltid är bättre att ställa en motfråga än att svara på den fråga som ställdes. Vad jag sade i mitt anförande var; tror någon att vi kommer att få den ekonomiska friheten, som vi vill ha, att vi tar över skatterna så länge vi är en del av Finland? Jag tror det inte, därför driver jag den politik jag driver. Men jag ser väldigt gärna att övriga som synbarligen tror det, säger hur det ska gå till, eller är det bara en politisk teater? Det skulle vara det intressanta att veta. Den dag vi har den ekonomiska friheten, att vi bestämmer själva, har vi ekonomisk självständighet i varje fall. Det är det som är det primära för mig och för många andra förhoppningsvis, om vi ska kunna utveckla det här samhället. Då får vi ta ställning till från vår sida om det är värt att gå vidare eller inte.

Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik

Herr talman! Hur man uppnår utveckling? Det är politiskt dialog som gäller. I det här fallet, vad gäller behörigheter, är det två parter som ska enas om det. Det är två parlament som samtidigt fattar ett beslut om en förändring till den delen. Då måste man föra en politisk diskussion om den ekonomiska utvecklingen. Den här landskapsregeringen gör just det, som ltl Anders Eriksson sade. Vi har diskuterat frågan här på Åland med finansminister Katainen och med statsministern. Givet är det så, att det inte är särdeles lätt och komma dit. Det gäller att ha en sådan situation att man kan föra en politisk dialog. Sedan ingår hela nuvarande system och ev. förändringar av skattebehörighetssystemet, allt diskuteras givetvis samtidigt. Han man inte politisk dialog når man ingenstans.

Ltl Anders Eriksson, replik

Det sista håller jag med om, har man en politisk dialog så bör man också ha en politisk dialog som någon gång utmynnar i resultat. Inte bara att den större parten säger hur det ska vara. Glöm det, som Vanhanen tydligen sade enligt media igår, när det gäller skatteövertagandet. 

När det gäller den politik vi driver, nämndes tidigare bl.a. AICIS. När jag diskuterade med medlemmen i AICIS vetenskapliga råd, Baldakino, som är väldens största experter på autonomiutveckling, sade han att han hade konstaterat att i de områden där man inte fått någon utveckling över huvudtaget när det gäller ekonomi, så har den utvecklingen startat upp efter att självständighetsrörelserna har växt sig starkare. Då har moderstaten insett att nu går det inte att trycka ner dem mera, då kan det bli värre. Det kan vara värt att tänka på för många ålänningar.   

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! När det gäller pensionsfonden tillhör jag utskottsmajoriteten som jag sade här tidigare i en replikrunda. Det gör jag för att jag är nöjd med den skrivning som finns i betänkandet. Man ska komma med den här planen i vilken kommande pensionsansvar, premiebetalningar, överföring från fonden och förväntade utveckling av fondkapitalet presenteras. Det som är speciellt med vår pensionsfond är att den kommer att fasas ut, avslutas. Det är samtidigt oroväckande när man byter politik att sätta in mindre och ta ut mer i fonden. Den här tidpunkten när fonden är slut kommer mycket tidigare. Det är det jag vill ha fram i den här planen. När vi ser kurvorna kommer vi nog att ändra tillbaka till den politik som Anders Eriksson här förespråkar. Annars blir den summan som vi måste ta från budgeten alltför stor och kommer alltför snabbt.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag har förståelse för det där. Det gäller att syna systemet väldigt noggrant. Inte får jag svar på alla frågor när det gäller ev. reservationer heller. Det bekymrar mig att man höjer uttaget så mycket att man riskerar kommande pensioner för dags konsumtion, för att balansera upp landskapet budget. Det tycker jag inte är bra. Jag är lite förvånad över att ltl Sundman inte har stött det resonemanget fullt ut. Man ligger, som flera talare har sagt, ganska nära i finansutskottets betänkande. Men ändå så går man inte riktigt från ord till handling.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Jag kan förstå återigen, ltl Anders Erikssons resonemang, men det är fel att säga att man riskerar pensionsutbetalningar. Landskapets pensionsansvar är absolut, oavsett om fonden i ett svep skulle utraderas har vi fortfarande det här pensionsansvaret, för pensionärerna är det absolut ingen skillnad. Däremot är det rätt, från Anders Eriksson, att säga att det här är fel sorts pengar att använda till konsumtion. Den här ökningen motsätter jag mig, jag tror att när vi får se den här fondutvecklingen presenterad, kommer vi alla att komma fram till att vi inte kan ta de här pengarna och använda i konsumtion. Vi måste gå tillbaka till den förra politiken, annars kommer den här fonden alltför snabbt att ta slut och vi kommer att få en alltför stor post att ta direkt över budgeten. Vi måste ändå betala ut pensioner, det är det första åtagandet. Vi måste då spara in på annat om vi inte har råd med pensionskostnaderna. 

Ltl Anders Eriksson, replik

När det gäller landskapets pensionsfond får man väl ändå tacka sin lyckliga stjärna eller ge en eloge åt dem som har hand om förvaltningen. Om man jämför med nedgångar i andra sammanhand i olika placeringsfonder, så har ju nedgången inte varit så illa som det kunde ha varit. Man har klarat sig ganska bra. Min uppfattning är att om man har samma skickliga förvaltning så borde kurvan vara ganska bra stigande, om man tittar tillbaka. Det blir fel om man tar dessa medel för daglig konsumtion. Där upplevde jag att ltl Sundman och jag var eniga. Kanske vi med gemensamma krafter, innan det här är slut, kan stöda ltl Gunell i sitt välgenomtänkta förslag.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Trots att ltl Anders Eriksson kallade mig för skamlös så vill jag ändå tacka för det beröm vi fick på en punkt i vårt betänkande, fjärde våningen på Självstyrelsegården.

Jag förvånar mig faktiskt mycket över det som ltl Anders Eriksson sade om skatteövertagandet. Han kallade det för en politisk teater, en politisk teater, det medverkade han tydligen själv i. Med tanke på hans målsättningar ställer jag mig mycket frågande till det här. Jag ska svara på frågan. Jag tror att det är möjligt att utveckla den ekonomiska självstyrelsen. Jag tror det.  Det går inte heller över en natt, vi får jobba på.

Ltl Anders Eriksson, replik

När det gäller det första, sade jag nog inte att ledamoten var skamlös. Jag sade att det var skamlöst att säga att man från oppositionens sida inte har lagt några förslag. Sitter man två nätter och skriver på en finansmotion så är man kanske lite barnslig när man förväntar sig att den åtminstone kunde få någon motivering till varför den inte behandlades överhuvudtaget. Med tanke på det som sades att finansmotionerna var så bra. Därav en viss frustration, när man får höra att man inte lägger några förslag.

När det gäller övertagande av beskattningen, ja, ltl Eliasson säger att han tror att det ska gå. Jag säger att jag inte tror det. Jag kan inte se hur det ska gå till. Har inte ltl Eliasson noterat vad Finlands finansminister och statsminister säger? Vi alla borde veta att det ligger till precis så här.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Ja, om det är politisk teater. Vad är då ltl Anders Erikssons stora mål här i livet med sin politik? Jag bara ställer mig frågan. Jag har uppfattat det på det sättet att Ålands Framtid har deltagit seriöst i det arbetet, i parlamentariska skattekommittén osv. Det här är nu fortsättningen, det nämner vi också i vårt betänkande. Det finns en väg, nu ska vi utnyttja alla utredningar som har gjorts. Vi har nu senast ÅSUB utredningen, vi har Roslin utredningen, vi har mycket. Landskapsregeringen kommer med ett meddelande till hösten, där vi får diskutera utvecklingen av den ekonomiska självstyrelsen. Jag tror att det är möjligt. Det går inte direkt, men det går via politiska överläggningar. Sakta men säkert ska vi kunna utveckla det. Jag tror på det. Nu har jag svarat också på den frågan.

Ltl Anders Eriksson, replik

När det gäller utredningar, så har vi utredningar sedan länge som har visat att möjligheterna finns. Den ekonomiska kraften finns i det här samhället att vi kan runda det med en egen beskattning utan att vi i likhet med Färöarna och Grönland skulle behöva några allmosor från moderlandet. Den situationen borde också vara viktig från finsk sida att notera. Vi behöver inte support, vi klarar oss själva. Den här senaste utredningen som kom gav igen svart på vitt, svar på att den ekonomiska kraften finns. Det är bara en politisk fråga om man verkligen vill stå upp för det här och driva frågan konsekvent.

När det gäller det som statsminister Vanhanen sade igår, jag skulle kunna förstå det om man skulle behöva betala hälften, som det har varit i Grönlands fall, en tredjedel som det har varit i Färöarnas fall, i statsunderstöd för att samhället ska rulla. Det gäller inte för Åland, men man vill inte tappa den ekonomiska kontrollen över Åland.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Diskussionen avbryts här och återupptas vid nästa plenum, måndag 1.6 kl. 12.00.