Framställning 15/2008-2009

	Ålands landskapsregering	FRAMSTÄLLNING nr 15/2008-2009
		Datum
		2009-4-8
	Till Ålands lagting

Förslag till första tilläggsbudget för år 2009

 

 

ALLMÄN MOTIVERING

 

 

 

I föreliggande förslag till tilläggsbudget ger landskapsregeringen inledningsvis en allmän bild av konjunkturutvecklingen i landskapet. Landskapsregeringen har bedömt att det mot bakgrund av de ekonomiska skeendena i omvärlden är motiverat att ägna detta större utrymme än vanligt i samband med en tilläggsbudget. Därefter, som uppföljningen till allmänna motiveringen till grundbudgeten för innevarande år, behandlas översiktligt beredskapen att möta förändringarna i samhällsekonomin och de stimulerande åtgärderna från den offentliga sektorns sida.

 

Mot bakgrund av den förändring av landskapets inkomstsituation som skett sedan såväl budgetförslaget för år 2009 som resurs- och behovsplan för landskapet Åland (RBP) uppgjordes ingår i allmänna motiveringen till tilläggsbudgeten en redogörelse för landskapets ekonomiska situation och den förväntade budgetutvecklingen de närmaste åren. En väsentlig del av denna tilläggsbudget är en redogörelse för de ramar för uppgörandet av budgetförslaget för år 2010 som landskapsregeringen avser följa. För varje huvudtitel i budgeten anges de omprioriteringar och förändringar som arbetet inriktas på och de konsekvenser som i det här skedet kan förutses. För åren 2011 - 2012 anges de belopp som nuvarande bedömningar och en framskrivning av ramarna för år 2010 ger underlag för. Ytterligare åtgärder för begränsning av de offentliga utgifterna minskar således de nu framräknade underskotten.

 

En del av de åtgärder som vidtagits eller föreslås vidtagna har konsekvenser redan för budgeten för år 2009. I dessa fall föreslås ändringar av respektive anslag på det sätt som framgår av detaljmotiveringen. De allmänna besparingsåtgärderna behandlas under rubriken "Generella besparingsåtgärder i tilläggsbudgetförslaget" i allmänna motiveringen.

 

 

Konjunkturläget våren 2009

 

Efter en tids oro på den amerikanska bostadslånemarknaden inträffade hösten 2008 en snabb och samtidig konjunkturavmattning världen över. Prognoskurvorna för den globala ekonomiska utvecklingen började peka allt brantare nedåt under hösten 2008.  Sedan dess har konjunkturnedgången accelererat och blivit djupare och mer omfattande än de flesta kunnat föreställa sig.

 

Konjunkturnedgången i världsekonomin har nu nått ett djup som bara kan jämföras med Den stora depressionen under 1930-talet. Nedgången i ekonomisk tillväxt i Finland och Sverige kommer att påverka den åländska ekonomin såväl direkt som indirekt. Erfarenheten säger att starkt exportberoende industriella exportekonomier som Finland och Sverige drabbas snabbt av internationella konjunkturnedgångar, medan effekterna börjar synas med en viss fördröjning i den av tjänstesektorn dominerade åländska ekonomin.  

 

Under hösten 2008 blev det emellertid alltmer uppenbart att den globala ekonomiska krisen skulle komma att slå hårt mot Finland. Redan i november kunde man registrera en exportnedgång på ca 20 procent. Sedan dess har krisen fördjupats i snabb takt och prognosmakarna har på senare tid bjudit under varandra när det gäller att förutspå nedgången på den finländska bruttonationalprodukten. Senaste budet från Finlands bank och finansministeriet är -5 procent. Därtill räknar man med arbetslöshetsnivåer som under detta år kommer att närma sig 9-10 procent.

 

Denna gång har krisen slagit lika hårt mot den likaså starkt exportberoende svenska ekonomin.  Redan under det sista kvartalet i fjol kunde konstateras fallande industri- och tjänsteproduktion, sjunkande orderingång och på en mycket svag utveckling på arbetsmarknaden. Sedan dess har hela den svenska bilbranschen hamnat i akut kris. Också här räknar man med krympande BNP och stigande arbetslöshet i samma storleksordning som i Finland.  

 

Naturligtvis kan inte Åland stå opåverkat av detta. Den svaga svenska kronan påverkar åländska företag som fakturerar i euro, och volymen resande från Sverige negativt. Ålands statistik- och utredningsbyrå (ÅSUB) räknar i sin konjunkturprognos att den svaga kronkursen förmodligen kommer att bestå under år 2009, vilket inverkar negativt på passagerarsjöfart, landturism och alla företag med svenska kunder. Möjligtvis kan man se något positivt i att en svag krona har en viss dämpande effekt på den åländska inflationen.

 

Tabell 1. Nyckeltal i ÅSUBs preliminära prognos för den åländska ekonomin

	2007	2008	2009	2010
Bruttonationalprodukt (BNP, årlig procentuell tillväxt)	4,5*	-1,8*	-4,4**	-2,6**
Arbetslöshet (procent)	2,1	2,0	3,0**	3.8**
Inflation (KPI, årlig procentuell förändring)	1,7	4,2	0,4**	1,0**

*) preliminära uppgifter **) prognos

Källa: ÅSUB (2009) Konjunkturläget våren 2009

 

 

Den direkta inverkan på den åländska ekonomin kommer att ske på olika sätt. Den kvardröjande osäkerheten i det finansiella systemet gör att åländska företag och hushåll kan få svårt att låna till investeringar och konsumtion, eftersom bankerna själva har svårt att låna, och kan komma att höja tröskeln för sin riskbedömning. På Åland har vi många småföretag och det finns en uppenbar risk att bankerna tenderar att behandla dessa företag just som risker, och att dessa inte får tillgång till den  likviditet som skulle behövas. Detta skulle i så fall sänka efterfrågenivån på den åländska hemmamarknaden. Därtill kommer att den allmänna nedgången på världens exportmarknader minskar efterfrågan på tjänster från den åländska fraktsjöfarten och på varor från den åländska industrin.  

 

De indirekta effekterna har bland annat att göra med att den starkt exportberoende finländska ekonomin förväntas krympa med cirka 5 procent under året. Detta innebär att även statens inkomster, och därmed den avräkning som landskapet Åland erhåller, kommer att påverkas negativt, vilket i nu föreliggande förslag till tilläggsbudget märks genom att inkomsten av förskott på skattefinansiell avräkning föreslås sänkt med 22 miljoner euro. Eftersom tillväxten i den åländska ekonomin var negativ under fjolåret och då således betydligt svagare än hela landets kan även den skattegottgörelse som beräknas utgående från beskattningen för år 2008 och utbetalas till landskapet bli betydligt lägre än för år 2007. Utsikterna för landskapet Ålands ekonomi behandlas utförligare nedan.

 

Enligt landskapsregeringens uppfattning har de åländska kommunerna hittills inte i så hög utsträckning drabbats av den ekonomiska nedgången i omvärlden. Eftersom arbetslöshetsgraden fortsättningsvis, trots en viss ökande tendens, är relativt god torde inte heller kommunernas skatteintäkter ha minskat till följd av minskad sysselsättning. Däremot påverkas kommunernas skatteinkomstnivå givetvis av de utflaggningar som vidtagits och beslutats om av passagerarfartygsrederier. Däremot stärks kommunernas ekonomi av en sänkning av socialskyddsavgiften  med 0,801 %. Kommunernas ekonomi stärks även genom en förhöjning med 2,6 procentenheter av den samfundsskatt som kanaliseras till kommunerna. Åtgärden förutsätter en förändring av kommunalskattelagen.

 

Det fortfarande (i slutet av mars 2009) relativt låga oljepriset är positivt för sjöfarten och konsumenterna överlag, eftersom det pressar ner inflationen. Tyvärr är den låga prisnivån förmodligen temporär. De flesta bedömare förväntar sig ett gradvis stigande oljepris under året.

 

I sin preliminära prognos för den närmaste 12-månadersperioden räknar ÅSUB  med att den åländska BNP-tillväxten blir negativ tre år i rad. För år 2008 beräknas den bli -1,8 procent, för år 2009 -4,4 procent   och  för år 2010 -2,6 procent. Utflaggningen av passagerartonnage till Sverige inverkar starkt på prognosen för tillväxten av det samlade åländska produktionsvärdet.

 

Det måste emellertid i sammanhanget noteras att den kraftiga avmattningen i första hand beror på utflaggningen av passagerarfartyg från Åland, och att siffrorna sålunda inte avspeglar någon sammantagen dramatisk nedgång i produktionen på Åland. Om utflaggningarna inte skett skulle prognosen för den åländska BNP-utvecklingen ligga på den positiva sidan. Ur det perspektivet skulle man kunna säga att själva krisen inte ser ut att drabba Åland lika mycket som Finland som helhet under innevarande år.  

 

Den branta uppgången i inflationen på Åland avstannade i somras, och inflationen har sedan dess minskat dramatiskt. ÅSUB räknar med en låg inflation under de kommande två åren; 0,4 procent för innevarande år, och 1,0 procent för år 2010. Relativt låga bränslepriser, sänkningen av matmomsen och en allmänt sjunkande efterfrågan pressar priserna nedåt medan skattehöjningarna på alkohol kommer att ha en viss motsatt verkan, om än en marginell sådan.

 

Den europeiska centralbankens (ECB:s) styrränta ligger nu på 1,25 procent. Men med den kvardröjande osäkerheten i det finansiella systemet har vi fortfarande ett glapp mellan styrränta och marknadsränta. Bankernas referensränta, euriborräntan, kröp i februari i år under 2 procent, efter att bara för ett knappt halvår sedan ha legat på över 5 procent. Det är, som tidigare nämnts, troligt att bankerna nu skärper sin riskbedömning när det gäller lån till småföretag och hushåll under medelinkomstnivån, vilket skulle minska efterfrågan i den åländska ekonomin.    

 

ÅSUB räknar i vårens konjunkturrapport med att hushållens förtroende för den egna ekonomin visserligen är rätt lågt men ändå något högre än företagens, eftersom räntesänkningarna påverkar hushållen starkare. Sjunkande tillgångspriser (på bostäder, aktier o.s.v.) i kombination med bristande tillgång på likviditet gör att hushåll och företag blir försiktiga med att investera. En allmänt minskad och fördyrad tillgång på likviditet (lån till investeringar och konsumtion) inverkar negativt på förväntningarna. Sänkningen av matmomsen i oktober kan också vara positiv för förtroendet. 

 

Arbetslösheten låg på 2,0 procent år 2008 och kan enligt ÅSUB:s prognos komma att stiga till cirka 3,0 procent i år. Nivåerna skulle då närma sig nivåerna för 10 år sedan. Ungdomsarbetslösheten låg i februari på 7 procent och kommer förmodligen att stiga ytterligare några procentenheter under året. Dessutom ser vi en kraftig nedgång i antalet lediga arbetsplatser i februari, från 468 förra året till 354 i år.  

 

Färj- och passagerarsjöfartens marginaler pressas av överkapacitet, hård konkurrens och en svag kronkurs. Å andra sidan bidrar de relativt låga bunkerkostnaderna och de höjda landpriserna på alkohol med vissa positiva förutsättningar under innevarande år.

 

Förutom förlusten av skattemedel innebär utflaggningarna av fartyg också sänkta lönenivåer för åländska sjöanställda vilket i sin tur innebär en minskad efterfrågan i den åländska ekonomin.   

 

ÅSUB genomför årligen en undersökning om förväntningarna hos det privata näringslivet inför det kommande året. I vårens konjunkturrapport konstateras att tillväxttrenderna såväl för det privata näringslivets samlade lönesumma som för den samlade omsättningen uppvisar en nedåtgående trend räknat från juli 2008 och framåt. Antalet nystartade företag på Åland började också sjunka under år 2008.

 

Det åländska näringslivet är hursomhelst överlag berett på en svag omsättningsutveckling under den kommande 12-månadersperioden. Utslaget på ÅSUB:s barometer är det starkaste negativa utslaget på 10 år. Sammanvägningen av svaren på frågan om huruvida företaget kommer att ha expanderat, bibehållit sin nuvarande storlek, eller upphört med verksamheten visar att man överlag tror att verksamheten kommer att bibehålla sin nuvarande storlek. När man i ÅSUB:s konjunkturrapport väger samman näringslivets förväntningar om hur konjunkturläget kommer att te sig om 12 månader, får man en liten övervikt för dem som förväntar sig bättre utsikter. Det ser alltså ut som om det åländska näringslivet överlag förbereder sig på ett dåligt år, omsättningsmässigt.

 

ÅSUB:s konjunkturrapport indikerar en sammantaget svag tillväxt av omsättningen inom de åländska primärnäringarna under den senaste 12-månadersperioden. Under år 2009 förväntas en ännu svagare tillväxt.

 

Inom den åländska livsmedelsindustrin väger det enligt ÅSUB:s barometerundersökning över mot en negativ syn på hur branschens konjunkturutsikter kommer att se ut om 12 månader. Man är emellertid övervägande positiv beträffande omsättningen och tror att år 2009 kommer att utvecklas snabbare än den allmänna kostnadsutvecklingen.

 

Den övriga industrin är exportintensiv, vilket gör att man kan förvänta sig att den globala ekonomiska krisen skulle slå särskilt hårt mot dessa företag. Sammantaget  sysselsätter denna bransch cirka 700 personer och är därmed betydligt viktigare sysselsättningsmässigt än exempelvis hotell- och restaurangbranschen. Här tror branschen att konjunkturen om ett år kan vara något sämre än den är idag. Likaså förväntas det egna företaget om 12 månader ha en något minskad omfattning av verksamheten.        

 

Konjunkturen inom byggsektorn ger vanligtvis en god fingervisning om vartåt konjunkturen som helhet ser ut att gå. En nedgång i investeringarna i byggande och infrastruktur leder till en allmän nedgång för den åländska byggsektorn under de kommande två åren. Om krisen fördjupas ytterligare kommer egnahemsbyggandet och hushållsrenoveringarna ytterligare att minska.  Branschens samlade förväntningar är de mest negativa sedan ÅSUB började med sin konjunkturenkät våren 1998. Det verkar alltså uppenbart att en lågkonjunktur  står för dörren i byggbranschen under den närmaste 12-månadersperioden.

 

Sammantaget tror man inom den åländska handeln att omsättningen blir svagare den kommande 12-månadersperioden jämfört med den gångna. Detta barometerutslag för omsättningsutvecklingen är det svagaste sedan ÅSUB började med sina konjunkturenkäter. Man förväntar sig också att det kan bli fråga om personalneddragningar under det kommande året. Branschen rapporterar också en något vikande lönsamhet under år 2008. Det positiva i sammanhanget skulle kunna vara att man förväntar sig något bättre konjunkturutsikter om ett år.      

 

Hotell- och restaurang har redan under några år uppvisat en stagnerande omsättnings- och lönsamhetsutveckling. Tillväxten i omsättning har knappt hållit takt med inflationen och lönesumman har vuxit i samma måttliga takt. Branschen själv förväntar sig överlag en sämre omsättnings- och lönsamhetsutveckling under den kommande 12-månadersperioden i förhållande till år 2008, som in sin tur var sämre än år 2007.

 

Hur konjunkturen påverkar transportsektorn är avgörande för hela den åländska ekonomin.   För branschen transport och kommunikation, för passagerarrederierna, men särskilt för fraktrederierna betyder nedgången i fraktvolymer ett allvarligt avbräck. Den hårda konkurrensen pressar marginalerna, som den gjort under några år nu. Ur det perspektivet kan det måhända ses som ett ljus i mörkret att branschen sammantaget förväntar sig att konjunkturutsikterna kommer att vara ljusare om ett år. Enligt enkätsvaren tror en övervägande del av transportsektorn att omsättningen kommer att ha utvecklats svagare än den allmänna kostnadsutvecklingen under den kommande 12-månadersperioden, medan lönsamheten tros förbli ungefär oförändrad.

 

Det i nuläget relativt låga bunkerpriset är positivt - så länge det varar - för sjöfarten och konsumenterna överlag, eftersom det pressar ner inflationen.  Priset på råolja låg på cirka 90 USD/fat i genomsnitt under år 2008, och drygt 60 USD/fat år 2007. Rederiernas bränslekostnader steg med cirka 50 procent mellan åren 2007 och 2008, vilket också innebar att de högre bränslekostnaderna bidrog med nära 40 procent av rederiernas kostnadsökningar. 

 

Tilläggas kan att de åländska landtransporterna redan år 2008 fick vidkännas en nedgång och branschen förväntar sig allmänt en minskad verksamhet, och en krympande omsättning under innevarande år.

 

De åländska bank- och försäkringsbolagen redovisade blandade resultat under fjolåret. Sammanvägt uppvisade hela sektorn dock ett svagare resultat för år 2008, än året innan och resultaten kan bli ännu svagare åren 2009 och 2010. Inverkan av den åländska banksektorns största utländska direktinvestering som genomförts nu under våren är dock oklar vid uppgörandet av prognosen.  

 

Generellt kan man säga att så länge den globala finans- och numera realekonomiska krisen pågår kommer också de åländska bankerna och försäkringsbolagen att ha det kärvt. Tillgången på likvida medel för bankerna själva är begränsad på grund av fortsatt oro på interbankmarknaden. Den fortsatt dyra långfristiga upplåningen gör att utlåningen till företagen kommer att göras selektivt. Bankernas placeringsverksamhet har redan åsamkats rejäla avbräck och marknaden kommer självfallet att vara mycket avvaktande, till dess en vändning kommer i omvärlden. Bankerna rapporterar också att  omsättningen på börsen är låg och att det är värdepapper med låg risk som handlas mest.

 

De åländska försäkringsbolagen får räkna med en rejäl tillbakagång med svagt resultat för placeringsverksamheten. Priserna på återförsäkringsmarknaderna pressas uppåt vilket gör att bolagens upphandling inför år 2010 kommer att bli dyrare än inför år 2009.

 

Branschen övriga tjänster (tjänsteföretag riktade till personer och företag) har under senare år varit den ojämförligt mest expansiva inom det åländska näringslivet. Branschen har uppvisat en stark omsättningstillväxt under en följd av år. Branschens omsättning har ökat 3,5 gånger jämfört med år 1995, vilket innebär en tillväxttakt som är nästan dubbelt så hög som för hela det åländska näringslivet.  

 

Med tanke på branschens starka tillväxt är det något oroande att konstatera att tillväxten av omsättningen kraftigt mattats av redan under år 2008. Det skedde visserligen från en rejält hög nivå. Branschen räknar också överlag med en försämrad omsättningsutveckling under år 2008 jämfört med år 2007.

 

Inom IT-sektorn råder också denna vår, intressant nog, en relativ optimism. Men noteras bör att den är märkbart svagare än den brukar vara. Hursomhelst väger det över mot positiva förväntningar om hur konjunkturläget kommer att vara om ett år. Man planerar en del nyanställningar och sektorn tror sammantaget på en i stort sett oförändrad omsättning under den kommande perioden.  

 

Sammanfattningsvis kan sägas att Åland står inför två tuffa år, som bland annat ser ut att innebära en radikal försämring i den offentliga ekonomin, men att det också finns positiva tecken. Inga omfattande permitteringar har genomförts eller ställts i sikte. Den åländska arbetsmarknaden är också av den karaktären att den stora andelen små- och enmansföretag "absorberar" en sjunkande efterfrågan genom att företagarna själva sänker löneuttaget från sina företag när det går dåligt. Dessutom fungerar flyttrörelsen som en ventil för den åländska arbetsmarknaden, korttidsanställda inom exempelvis byggsektorn flyttar helt enkelt bort när konjunkturen viker.  

 

ÅSUB påpekar i sin konjunkturrapport att man möjligtvis skulle kunna tolka det faktum att de nordiska börsindexen nu ser ut att så att säga ha bildat ’bottenformationer’, som att också den allmänna botten på lågkonjunkturen är nådd. Också priset på råolja på världsmarknaden ser nu ut att vända uppåt.       

 

 

BEREDSKAP ATT MÖTA FÖRÄNDRINGAR I SAMHÄLLSEKONOMIN

 

Året har inletts med en snabbt försämrad konjunkturutveckling i omvärlden till följd av problemen på de finansiella marknaderna. De svenska och finländska ekonomierna krymper och arbetslöshetsgraden stiger. Prognoserna för den åländska tillväxten visar att BNP minskade redan ifjol och fortsätter i år och nästa år. Förklaringen är de redan genomförda och kommande planerade utflaggningarna av åländska passagerarfartyg vars produktionsvärde inte längre kommer att räknas in i det åländska BNP. Förändringen innebär inte minskad produktion i ett internationellt perspektiv men får lokala följder för den åländska offentliga ekonomin och arbetstagarnas inkomster.

 

Den tilltagande osäkerheten bidrar till ökad försiktighet och under andra halvan av året bedöms arbetslöshetsgraden på Åland stiga efter att i många år legat på en internationellt sett mycket låg nivå. Mot bakgrund av den ökade osäkerheten inom ekonomin och på arbetsmarknaden kommer den arbetsmarknadspolitiska verksamheten under år 2009 att vara inriktad på att upprätthålla beredskap för ett sämre sysselsättningsläge.

 

Vid försämringar i sysselsättningsläget drabbas olika kategorier på arbetsmarknaden olika hårt. En grupp som alltid är mera utsatt än genomsnittet av arbetssökande är unga arbetssökande. Då nyrekryteringarna minskar blir konkurrensen om de återstående arbetsplatserna hårdare, vilket i första hand drabbar dem som har minst erfarenhet och kunskap att erbjuda. För de yngre ungdomarna, som inte har genomgått någon utbildning på gymnasialstadiet, är åtgärderna i första hand inriktade på att ge stöd för val av yrke och utbildning. För de äldre ungdomarna som har svårt att komma in på arbetsmarknaden efter genomgången utbildning kan exempelvis praktik eller utbildningsinsatser i form av kurser för fortbildning och specialisering vara verkningsfulla åtgärder.

 

Även om en försämring av sysselsättningssituationen kan förväntas kommer det fortsättningsvis att råda brist på arbetskraft inom vissa sektorer av arbetslivet. Detta förstärks av det ökande antalet pensionsavgångar när de stora årsklasserna från slutet av 1940-talet når pensionsåldern.

 

Skillnaden åren 2008 - 2009 jämfört med recessionen åren 1993 - 1994 är att det nu är en ekonomisk kris med minskande offentliga finanser. Landskapsregeringen beskrev i resurs- och behovsplanen för landskapet Åland (RBP) det strukturella problemet med en växande offentlig sektor samtidigt som klumpsummans bas (statsinkomsterna minskat med upplåning) minskar. Landskapsregeringen angav då som målsättning att antalet landskapsanställda ska minska med ca 130 tjänster och arbetsförhållanden fram till år 2020. Det nu föreliggande tilläggsbudgetförslaget bygger på och innebär att målet skall uppnås betydligt tidigare.  Än så länge är förändringarna i den privata sektorns ekonomi marginella. Landskapsregeringen skiljer därför på en långsiktig effektivering och minskning i den offentliga sektorn och eventuell nödvändighet av kortsiktiga stimulansåtgärder för hela den åländska ekonomin. I arbetet beaktas genusperspektivet, som innebär att man tar hänsyn till om och i så fall på vilket sätt de olika åtgärderna har effekter som påverkar män och kvinnor. Avsikten är även att kombinera stimulansåtgärder som samtidigt har positiva miljöeffekter.

 

I det skattemeddelande som landskapsregeringen har för avsikt att överlämna till lagtinget då den nu från ÅSUB beställda skatteutredningen färdigställts och behandlats inom landskapsregeringen avser landskapsregeringen att överväga hur skatteinstrumentet som verktyg för att möta förändringarna i samhällsekonomin ska användas.

 

 

STIMULANSÅTGÄRDER

 

Landskapsregeringen gör månatliga analyser av det ekonomiska läget på Åland genom bl.a. de indikatorer som Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet och Ålands statistik- och utredningsbyrå tillhandahåller och som kan påvisa när en stödåtgärd är ändamålsenlig. Dessutom förs regelbundna diskussioner med olika näringslivs- och arbetstagargrupperingar för att fånga upp tidiga tecken på förändrad ekonomisk aktivitet. Avsikten är att igångsätta extraordinära stödåtgärder om de är nödvändiga för att upprätthålla sysselsättningen. För att kunna vidta de lämpligaste situationsrelaterade åtgärderna vid en konjunkturförsämring har tillgängliga instrument sammanställts. De har indelats i åtgärder för att öka arbetsplatserna i den privata sektorn, åtgärder för att bibehålla arbetsplatser, insatser för att utbilda arbetskraften, konsumtionshöjande åtgärder och arbetsmarknadsåtgärder.

 

Landskapsregeringen anser att budgetens och budgetramarnas utformning totalt sett ger en omfattande stimulanseffekt. Bland de åtgärder och instrument som inverkar stimulerande kan t.ex. följande nämnas

- de skattesänkningar som trätt i kraft under året och riktas till låginkomsttagare och pensionärer

- allmänna avdraget

- hushållsavdraget och information om detta

- stöd till pensionärer med låga inkomster

- Företagsamhetens år 2009

- kvinnors företagande

- "starta eget" -rådgivning

- Starthuset och Företagsinkubatorn Växthuset, Ålands teknologicentrum

- EU-programmen till stöd för näringslivsutvecklingen

- Finnvera Abp-krediter och garantier

- offentliga byggnadsprojekt, t.ex. sjöfartsmuseet och Ålands hälso- och sjukvård (se även bilagda förteckningar)

- renoveringar av landskapets fastigheter

- stöd för energi- och miljöprojekt

- stöd för vatten- och avloppsprojekt

- vägbyggnadsprojekt

- genom utarrendering av markområden främja turisminvesteringar såsom golfbana och familjepark

- stöd ur penningautomatmedel för investeringar

- landskapsandelar till kommuner samt

- sysselsättningsfrämjande utbildning.

 

I den händelse det ändå skulle visa sig vara motiverat att vidta mer omfattande eller andra åtgärder än vad budgeten medger avser landskapsregeringen att återkomma med förslag om upptagande av sådana anslag.

 

 

Landskapets ekonomiska situation

 

Som ovan framgått befaras landskapet Ålands inkomster under de närmaste åren att sjunka. Den slutliga avräkningen för år 2007 steg till 194,4 miljoner euro och den slutliga avräkningen för år 2008 kan beräknas till 199,3 miljoner euro (efter återbetalning av uppskattningsvis 5,5 miljoner euro till statsmakten). Enligt de ekonomiska prognoser finansministeriet uppgjort för de närmaste åren kan avräkningen för år 2009 antas minska till 175,9 miljoner euro  för att för år 2010 ytterligare sjunka till 169,2 miljoner euro. Därefter kan avräkningsbeloppet enligt prognoserna förväntas börja stiga så att det för år 2011 kan uppgå till 183,6 miljoner euro och för år 2012 till 194,9 miljoner euro.

 

Det är enligt landskapsregeringens uppfattning troligt att även skattegottgörelsen minskar under den aktuella perioden. Orsaken till detta är att den ekonomiska tillväxten i hela landet ännu under år 2008 var relativt god medan den i landskapet som ovan framgått var relativt svag. Detta inverkar sålunda på den skattegottgörelse som landskapet  erhåller under år 2010. Storleken av skattegottgörelsen för de påföljande åren är av naturliga skäl svår att prognosticera. På basis av såväl ÅSUB:s kalkylmodell som beaktande att de utflaggningar som nu är kända i slutet av perioden kommer att inverka fullt ut, kan skattegottgörelsen dock successivt antas minska ytterligare. Landskapsregeringen ser en utveckling enligt detta scenario som mycket oroande och avser därför att prioritera näringslivsutvecklande åtgärder.

 

Till inkomstbilden skall läggas den osäkerhet som är behäftad med de framtida inkomsterna av penningautomatföreningens verksamhet.

 

Utgående från landskapsregeringens bedömning av inkomsterna och de besparingsåtgärder som föreslås vidtagna i enlighet med vad som redogörs för i nedanstående textavsnitt, d.v.s. under budgetramar och omprioriteringar, kan nedanstående tabell över landskapets budgetsituation uppgöras. För att belysa effekterna av de avsedda åtgärderna anges inkomsterna i enlighet med de senaste tillgängliga prognoserna från finansministeriet. Det beräknade inkomstutfallet är därför lägre i denna tabell än vad som de facto beaktats i grund- respektive tilläggsbudget. De ytterligare minskningar av förskottet på avräkningen för år 2009 som enligt prognosen är troliga beaktas i enlighet med praxis senare och då på basen av Ålandsdelegationens beslut.

 

Utgifterna i nedanstående tabell anges dels i enlighet med resurs- och behovsplanen för landskapet Åland (RBP), vilken för år 2009 är identisk med grundbudgeten, och dels i enlighet med justeringarna i föreliggande förslag till tilläggsbudget. Nettoeffekterna av åtgärderna visas i tabellen för respektive scenario både isolerat för varje enskilt budgetår, och ackumulerat för tidsperioden 2009 – 2012.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

I motiveringen till förslaget till ny självstyrelselag (RP 73/1990) konstaterades att man vid fastställandet av avräkningsbeloppet skall bortse från i statsbokslutet redovisade nya lån. Detta ansågs motiverat eftersom landskapet kan  uppta motsvarande nya lån för egen del. Det ekonomiska systemet bygger sålunda på tanken att underskott tidvis kan förekomma även i landskapets budgethushållning och att dessa vid behov kan finansieras med låntagning. Landskapsregeringen konstaterar att avsikten med utjämningsfonden och övrig uppbyggnad av reserver har varit att motverka behovet av lånefinansiering vid en tillfällig nedgång av inkomstnivån. I kombination med de besparingsåtgärder landskapsregeringen föreslår, den likviditet som tidsskillnaden mellan beslut och den utbetalning som beslutet föranleder ger upphov till ger reserverna en god möjlighet att undvika faktisk upplåning trots att budgeten tekniskt sett måste balanseras med upplåning.

 

Landskapsregeringen avser att med sikte på de kommande årens budgetarbete fortsätta arbetet med att strukturera om de offentligt finansierade tjänsterna och se över förmånsnivåerna för att åstadkomma ytterligare besparingar och försäkra sig om att budgetbalansen långsiktigt kan upprätthållas även om den ekonomiska krisen blir mer långvarig och djupare än vad som nu antas.

 

 

BUDGETRAMAR OCH  OMPRIORITERINGAR

 

Eftersom de ekonomiska ramarna på grund av minskade inkomster förändrats radikalt sedan budgeten för år 2009  bearbetades i landskapsregeringen  föreslår  landskapsregeringen minskade utgifter i enlighet med föreliggande tilläggsbudget. Förutom de inbesparingar som föreslås för året anger landskapsregeringen de ekonomiska ramar som ska ligga till grund för uppgörandet av budgetförslaget för år 2010 och samtidigt är riktgivande för de påföljande åren.

 

Vidare beskriver landskapsregeringen de viktigaste av de åtgärder som igångsätts för att anpassa utgifterna till de angivna, budgetramarna.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Allmänt

Organisationen och strukturerna inom förvaltningen och avdelningarna  kommer att ses över med målet att förändringsarbetet ska leda till en smidigare och mer effektiv förvaltning. Landskapsregeringen klargör möjligheter till omorganisation, samordning  och förändring som finns inom avdelningarna men också mellan avdelningarna.

 

De ekonomiska ramarna är uppgjorda så att de redan ingångna kollektiva avtalens kostnadsverkan har beaktats. De flesta tjänstekollektivavtalen och kollektivavtalen för de privaträttsligt anställda löper ut i början av år 2010. Eftersom det enligt landskapsregeringens uppfattning inte finns utrymme för högre kostnader eftersträvas kollektivavtalsuppgörelser på oförändrad nivå. Om detta inte kan uppnås måste den högre kostnadsnivån kompenseras med minskad verksamhetsvolym. Vid utarbetandet av budgetramarna har därtill beaktats den förändring av pensionspremieprocenten och socialskyddsavgiften för vilken närmare redogörs under avsnittet om generella besparingsåtgärder i tilläggsbudgetförslaget.

 

 

Ht 42 Landskapsregeringen

Den generella återhållsamheten påverkar även de anslag som kan ställas till förfogande för myndigheterna och organen under huvudtiteln samt landskapsregeringens egen verksamhet. Landskapsregeringen ser över landskapets  deltagande i olika perifera projekt och organisationer samt avser att avsluta vissa samarbetsprojekt.

 

Ht 43 Kansliavdelningen

Landskapsregeringen strävar till att ge kansliavdelningen en allt tydligare roll som stabsfunktion för den politiska ledningen och förvaltningen i övrigt. Därigenom koncentreras förvaltningsresurser, samtidigt som verksamheten blir stabilare. Genom att sammanföra flera funktioner till en serviceenhet förbättras servicen gentemot allmänheten.

 

Vidare förbättras kommunikationen med olika aktörer i samhället och omvärlden genom bildandet av en enhet för kommunika­tion och externa kontakter. Den nya enheten ska inom ramen för ett decentraliserat kommunikationsansvar förbättra samordningen och kvaliteten i förvaltningens interna såväl som externa kommunikation. Enheten får dessutom ett särskilt ansvar för att samordna förvaltningens kontakter i förhållande till Helsingfors och Stockholm, samt arbetsinsatser inom ramen för det nordiska samarbetet.

 

I syfte att förbättra den förvaltningsrättsliga kunskapen inom förvaltningen och att allmänt höja rättssäkerheten skapas en gemensam rättsserviceenhet vid kansliavdelningen.

 

Förvaltningen arbetar vidare målmedvetet för att öka effektiviteten genom att  ta i bruk nya elektroniska system. På det personaladministrativa området har en databaserad personalhand­bok med flera policydokument tagits i bruk. Nya system för elektronisk dokumenthantering tas inom kort i bruk, och ger möjlighet till förändrade arbetssätt och minskade resursbehov.

 

Landskapsregeringen fortsätter arbetet med att förbättra rekryteringen till förvaltningen genom att framhålla förvaltningen som en attraktiv arbetsplats. Det sker bland annat genom att personalenheten ger ut gemensamma riktlinjer och stöd i enskilda rekryteringsärenden. Inom tio år kommer mer än en tredjedel av allmänna förvaltningens anställda att gå i pension. För att möta denna utmaning och för att anpassa verksamheten till sänkta inkomstramar utarbetas en omfattande personalförsörjningsplan.

 

Landskapsregeringen avser att sammanföra personalenheten vid kansliavdelningen med avtalsområdet inom avtals- och pensionsbyrån vid finansavdelningen. Därigenom ökar förutsättningarna för att bedriva en effektiv och resurssnål avtals- och personalpolitik samtidigt som personalinbesparing kan genomföras på sikt.

 

Stödet till bostadsproduktionen genom direkt långivning har enligt landskapsregeringens uppfattning ingen funktion i nuvarande situation och ränteläge. Avsikten är därför att inte uppta anslag för bostadslån de kommande åren. De utfästelser som landskapsregeringen givit beträffande långivning med redan upptagna anslag kommer dock att fullföljas.

 

Landskapsregeringen kommer att i enlighet med de antagna principerna föreslå avyttrande av de landskapsägda fastigheter som det inte finns ett klart behov av eller det annars finns särskilda, t.ex. kulturhistoriska skäl att behålla. I sammanhanget kan nämnas att landskapsregeringen som majoritetsägare i Ålands Industrihus Ab stöder bolagets planer att bilda ett särskilt bolag för ITiden för att i följande steg möjliggöra försäljningar samt att landskapsregeringen har för avsikt att avyttra Fastighets Ab Söderkåkar i Lemland.

 

Vid dimensioneringen av ramen under kansliavdelningens huvudtitel har landskapsregeringen utgått från att konsumtionsutgifterna för Ålands polismyndighet år 2010 får uppgå till högst 5.100.000 euro. Detta innebär att minskningen av verksamhetsvolymen i förhållande till den för innevarande år budgeterade omfattningen i stort motsvarar fyra tjänster. Polismyndigheten är därför tvungen att koncentrera sig på kärnuppgifterna dit narkotikabekämpningen enligt landskapsregeringens uppfattning hör.

 

Anslagen för radio- och tv-verksamhet budgeteras så att ingen nettobudgetbelastning uppstår. Upphovsrättskostnaderna finansieras sålunda fr.o.m. nästa år i sin helhet med licensmedel. Förändringen innebär att stödet till Ålands Radio och TV Ab minskas med omkring 240.000 euro. Enligt landskapsregeringens uppfattning kommer detta att medföra behov av åtgärder inom bolaget som kan riktas så att program- och nyhetsförmedlingen drabbas i begränsad omfattning.

 

 

Ht 44 Finansavdelningen

Grundläggande för arbetet som pågår med att förnya de regelverk som styr ekonomiförvaltningen och effektivera denna är det förslag till ny lagstiftning om landskapets ekonomiförvaltning, som för närvarande är föremål för remissbehandling inom landskapets avdelningar och underlydande myndigheter. Efter det att en ny lag antagits, behöver ett tämligen omfattande arbete läggas ner på att utforma detaljerade anvisningar och förordningar i syfte att utveckla finansförvaltningen, redovisningen och den interna kontrollen till effektiva och ändamålsenliga instrument för verksamhetsstyrningen.

 

Som ett led i denna utveckling, i enlighet med budgeten för år 2009, har avdelningen  omorganiserats, så att ansvaret för den interna kontrollen i finansiellt hänseende, inklusive den administrativa kontrollen av EU-medel, överförts till en finanscontrollerfunktion vid finansavdelningens allmänna byrå. Samtidigt renodlas redovisningsbyråns roll till en servicefunktion med bokföring, betalningsrörelse och bokslut som huvudsakliga arbetsuppgifter.

 

En grundförutsättning för en effektiv ekonomiförvaltning är  moderna och välfungerande IT-system. I enlighet med landskapsregeringens handlingsprogram pågår därför en omfattande förnyelse av förvaltningens IT-system med avsikt att förbättra möjligheterna till uppföljning och kontroll samtidigt som samordnings- och rationaliseringsvinster kan uppnås och leda till mindre behov av personal.

 

Hittills har finansavdelningen inför år 2009 tagit i bruk ett nytt system för löneadministration och matrikelföring. Arbetet fortskrider enligt plan men fortfarande återstår anpassningar innan systemet levererar funktionalitet enligt förvaltningens behov. Under våren och sommaren år 2009 tar landskapsförvaltningen i drift det elektroniska fakturahanteringssystemet. Under resten av år 2009 kommer landskapsregeringen att inleda ibruktagandet av ett motsvarande elektroniskt ärendehanteringssystem.

 

Finansavdelningen kommer att genomföra en behovsanalys för att fastställa vilka systembehov landskapsregeringen har för att kunna verkställa målsättningarna med ett räkenskapsverk. Resultatet av behovsanalysen är ett avgörande redskap för att landskapsregeringen i framtiden ska få en rationell, effektiv och modern ekonomiförvaltning där samordning med landskapets skolor, Ålands hälso- och sjukvård samt övriga externa myndigheter är möjlig.   En modern IT-infrastruktur är avgörande för möjligheten att utlokalisera delar av den samordnade ekonomiförvaltningen.

 

Landskapsregeringen konstaterar att den landskapsandelsreform som trädde i kraft fr.o.m. år 2008 medförde att landskapsandelarna för driftskostnader ökade betydligt och att reformen stärkt kommunernas ekonomi. Landskapsregeringen konstaterar att reformens effekter, utöver den utvärdering som skall göras efter fyra år, under år 2010 kommer att granskas särskilt med beaktande av hur reformen påverkat samarbetet mellan kommunerna. Då såväl reformens inverkan som den ekonomiska utvecklingen för den kommunala sektorn ännu behöver klarläggas föreslår landskapsregeringen inte i detta skede några omfattande besparingsåtgärder i förhållande till kommunerna. Till de delar landskapets eller statens åtgärder påverkar kommunernas ekonomi och de inte automatiskt beaktas i landskapsandelssystemet avser dock landskapsregeringen att föreslå åtgärder som siktar till kostnadsneutralitet. Landskapsregeringen anser att kommunerna därmed även i rådande ekonomiska situation har relativt goda möjligheter att upprätthålla den lagstadgade servicen.

 

Landskapsregeringen avser att utvärdera reseavdragets regionala och miljömässiga effekter.

 

Ht 45 Social- och miljöavdelningen

En strukturell översyn kommer att genomföras inom social- och miljöavdelningen. Antalet byråer kommer att minskas och därmed genomförs effektiveringar och inbesparingar. I tilläggsbudgeten föreslås slopande av en  tillfällig utredartjänst.

 

Landskapsregeringen ska i samband med revisionen av  barnomsorgslagen klargöra omfattningen av  kommunernas skyldighet att tillhandahålla barnomsorg.

 

Landskapsregeringen ser över konsekvenserna av en eventuell överföring av lagstiftningsbehörigheten inom det miljömedicinska området till riket. Lagstiftningen inom området baserar sig i stor utsträckning på EU-lagstiftning och utrymmet för egen avvikande lagstiftning är begränsad. Åtgärden skulle ge betydande inbesparingsmöjligheter inom förvaltningen och den veterinära verksamheten i landskapet.

 

En viktig aktör på miljöområdet är Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet som ansvarar för tillsyn och tillståndsgivning. Vid dimensioneringen av ramen under huvudtiteln har landskapsregeringen beaktat en minskning av anslagen för miljömyndighetens verksamhet på basis av nuvarande lagstiftning med i stort 10 %, vilket kommer att få konsekvenser  för verksamheten. Med minskade resurser förväntas servicenivån både vid laboratoriet och veterinärvården att sjunka liksom inom tillsyns- och inspektionsverksamheten. Landskapsregeringen kommer att föreslå förändringar och förenklingar av lagstiftningen.

 

Med en snävare budgetram kommer landskapets stödåtgärder till olika miljöförbättrande projekt att minska. Fortsättningsvis är den övergripande målsättningen en hållbar utveckling och att miljön skyddas och vårdas i tillräcklig grad. Det kommer dock att krävas hårdare prioriteringar och noggranna överväganden när medel fördelas.

 

Den tillfälliga åtgärden med miljöbilspremie och skrotningspremie föreslås avslutad. Landskapsregeringens stöd till åtgärder för förbättrad avloppsbehandling och vattenförsörjning bibehålls, men i mindre omfattning. Arbetet med vattenvårdsprogrammet fortgår men också till den delen med minskade anslag.

 

Den högsta ledningen och övervakningen av renhållningsverksamheten ankommer på landskapsregeringen medan varje kommun inom sitt område skall ansvara för verkställigheten av renhållningsuppgifterna, såvitt det inte ankommer på fastighetsinnehavare eller någon annan. Det krävs enligt landskapsregeringens uppfattning gemensamma lösningar för att bland annat farligt avfall sköts på ett bra sätt.  Rollfördelningen mellan olika parter bör klargöras. Landskapsregeringens roll ska vara att se över lagstiftningen när det gäller renhållningen, att utarbeta en övergripande avfallsplan för landskapet och att tillsammans med kommunerna  ta ansvar för att farligt avfall och producentansvar fungerar. Landskapsregeringen kan också medverka till satsningar på infrastruktur.

 

 

Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS)

Vid utarbetandet av ramar för 2010 års budget har landskapsregeringen dimensionerat ramen för ÅHS till 72,0 miljoner euro. I bokslutet för år 2008 steg kostnaderna till 71,0 miljoner euro. Efter den justering av anslaget för år 2009 som föreslås i denna tilläggsbudget uppgår anslaget för innevarande års verksamhet till 72,0 miljoner euro. Vid bedömningen av anslagsnivån bör beaktas att de nu gällande tjänstekollektivavtalen medför en merkostnad för år 2010 i förhållande till innevarande år om i storleksordningen 2,5 miljoner  euro, medan förändringen av pensionspremierna och socialskyddsavgiften medför en inbesparing om 1,3 miljoner euro.

 

Hälso- och sjukvården är således fortsatt ett högprioriterat område men verksamheten måste  effektiveras  för att minska kostnaderna per prestationsenhet. Ett mera rationellt samutnyttjande av befintliga resurser inom organisationen, en modernisering/rationalisering  av rutiner  på olika nivåer och  en ytterligare fokusering på kvalitetsutveckling bör implementeras.

 

En rationell personalrekrytering  är en av grundförutsättningarna för den åländska hälso- och sjukvårdens existens. En personalförsörjningsplan bör upprättas så att helhetsbilden av   pensionsavgångar, behoven av att tillsätta vakanserna och att nyrekrytera personal med olika kompetenser klargörs. Avrapporteringen av planens uppfyllelse  ger dels  underlag för  styrningen  av rekryteringsåtgärderna och  utbildningsinsatserna, dels indikationer för hur personalpolitiken borde utformas så att rekryterad personal stannar kvar.

 

Inrättande av vissa tjänster medför rationalisering genom att flera patienter än tidigare, där det är medicinskt, ekonomiskt och medmänskligt  motiverat, kan få sin vård helt eller delvis på  hemmaplan.

 

En stor och växande utgiftspost är vård utom Åland. Patientströmmarna bör analyseras både  övergripande och på individnivå. En övergripande och kontinuerlig  uppföljning  av samarbetet och arbetsfördelningen  mellan ÅHS och de närliggande remissjukhusen, Åbo universitets centralsjukhus och Uppsala akademiska sjukhus är nödvändig för ett rationellt resursutnyttjande. Som remitterande part kan ÅHS  långt styra  vart den enskilda patienten  eller definierade patientgrupper remitteras och vilka tjänster man önskar köpa för hur lång tid.

 

Den medicinska och teknologiska utvecklingen  och  den aktuella  situationen i sig  ställer   krav på både de fysiska faciliteternas utformning, flexibilitet och utrustning. Mer ändamålsenliga utrymmen torde i många fall kunna minska både drifts- och personalkostnader, t.ex. i form av smidigare logistik och  minskat antal kostsamma komplikationer.

 

De helikopterburna patienttransporterna  genererar ökande driftskostnader. En analys av kostnadsstrukturerna är påbörjad. Den bör vara kontinuerlig, inkluderande  en analys av alarmeringsgrunder, nyttjandegrad, utbildning  och tillgång på personal, eventuella alternativ till  primär-/sekundärtransporterna, verksamhetens volym   samt  utfärdande av riktlinjer för att uppnå en medicinskt och logistiskt rationell aktivitet utan att äventyra patientsäkerheten. Analyserna utgör ett viktigt underlag för den kommande upphandlingen av helikoptertjänster år 2011.

 

Landskapsregeringen har baserat inkomstnivån för ÅHS under år 2010 utgående från att  avgifterna inom hälso- och sjukvården utformas så att de med låga inkomster fortsättningsvis ska ha ett lågt högkostnadstak medan avgifterna generellt kan höjas.

 

Landskapsregeringen ställer sig positivt till att ÅHS med full kostnadstäckning hyr ut utrymmen och utrustning för privat sjukvård.

 

Enligt landskapsregeringens uppfattning fyller den årliga hälso- och sjukvårdsplanen fortfarande, trots förbättringar, inte den styrfunktion för verksamheten vid ÅHS som ursprungligen avsågs. Kopplingen mellan det politiska beslutsfattandet i lagtinget och landskapsregeringen och myndighetens verksamhet behöver sålunda förbättras.  Arbetet med planen bör omstruktureras och mer få karaktär av förhandling mellan beställare och utförare. En logisk följd blir att grunderna för tillsättande av myndighetens styrelse bör omprövas.

 

Ht 46 Utbildnings- och kulturavdelningen

Utbildning är ett fortsatt prioriterat politikområde. Utbildningssektorn spelar en viktig roll för att möta samhällets behov av kompetens och sysselsättning. Inom utbildningsområdet pågår ett utvecklingsarbete. Utbildnings- och kulturavdelningen kommer liksom andra avdelningar att genomgå en översyn när det gäller strukturer. Inom avdelningen sker en omfördelning och prioritering i färre åtgärder men med bibehållen kvalitet i undervisningen.

 

Målsättningen med reformeringen av gymnasialstadieskolorna är att med en lägre kostnadsnivå erbjuda ungdomarna studier på hög nivå. På kort sikt finns behov av en utökning i form av en linje för studerande antagna enligt prövning. Ytterligare borde utbildningsutbudet med utgångspunkt från ett genusperspektiv kompletteras med en praktisk utbildning med inriktning på försäljning/inredning.

 

Budgetramen för gymnasialstadieskolornas verksamhet  kommer att minska och en genomgång av strukturerna att göras. Samordning av gemensamma servicefunktioner kommer att ge inbesparingsmöjligheter. Utbildningslinjer av dubblerande karaktär kommer inte att genomföras. Däremot kommer möjliga samarbetsprojekt mellan olika skolor att genomföras. Linjer och program kan inte starta om inte tillräckligt många sökt till utbildningen. En översyn av gruppstorlekar genomförs. Landskapsregeringen konstaterar att kostnaderna för utbildningen vid Ålands naturbruksskola är för höga i förhållande till antalet studerande. Landskapsregeringen anser att tillgången till en högkvalitativ utbildning inom naturbruk ska tryggas. Landskapsregeringen avser att bereda frågan och inför budgeten för år 2010 presentera det mest förmånliga sättet att bedriva jordbruksutbildning.

 

Genom ett nära samarbete mellan olika gymnasieskolor föreslås inom budgetramen en kursverksamhet i turism.

 

Hotell- och restaurangprogrammen vid Ålands sjömansskola och Ålands yrkesskola överförs till att i sin helhet administrativt och budgetmässigt höra under Ålands hotell- och restaurangskola.

 

Samarbetet med United World College i Norge kommer att avslutas. Därför kommer kostnaderna att minska successivt under åren 2009 och 2010 i och med att ingen ny åländsk studerande antas till utbildningen med landskapets finansiering.

 

Landskapsregeringen avser att säga upp hyresavtalen för de elevhem/studerandebostäder, som för närvarande hyrs upp för Ålands sjömansskolas och Ålands hotell- och restaurangskolas studerande inom avtalad uppsägningstid inför läsåret 2010 - 2011.

 

Ålands handelsläroverk kommer att få det övergripande ansvaret för samordningen av gymnasialstadiets  vuxenutbildning på distans. Planerna innebär att verksamheten vid lärcentret Navigare minskas och integreras i verksamheten vid skolan, samtidigt som erfarenheterna från det avslutade Flex-learn och pågående Nätpedagogik-projekten kan tas tillvara. Landskapsregeringen avser samtidigt att inordna delar av verksamheten vid läromedelscentralen i utbildningsavdelningens verksamhet medan andra delar avslutas. Lokalerna föreslås säljas eller hyras ut i den mån de inte lämpligen kan användas inom landskapsförvaltningen. De förändrade planerna i förhållande till vad som redogjordes för i förslaget till budget innebär totalt sett betydande besparingar av personalkostnader.

 

Ålands folkhögskola får som tilläggsuppgift att bereda ungdomar som inte fått studieplats eller arbete en meningsfull sysselsättning. Detta förutsätter dock beredskap att ta emot flera studerande även under pågående läsår. Linjesystemet bör därför ses över så att skolans verksamhet är så flexibel som möjligt. Enskilda linjer med få sökande kan komma att  läggas ned, alternativt kunde skolan fokusera på enskilda ämnen i stället för fasta linjer. 

 

Sjöfartsutbildningens olika nivåer samordnas till en enhetlig sjöfartsutbildning i samarbete med näringen.

 

Det extra anslag om 50.000 euro som använts för att underlätta för kommunerna att ge sina invånare möjlighet till deltagande i medborgarinstitutets verksamhet dras in från år 2010 och LL (1993:75) om medborgarinstitut kommer att genomgå en översyn.

 

Landskapsregeringen håller tillsvidare biblioteksverksamheten och däribland centralbiblioteket för Åland som en prioriterad verksamhet. Från år 2011 är det dock aktuellt att omförhandla innehållet och kostnaderna gällande centralbiblioteksavtalet med Mariehamns stad. 

 

Budgetramen för utbildningsavdelningen innebär att nettoanslaget för Ålands högskolas verksamhetsutgifter minskar med 10 procent varvid strävan är att detta i första hand skall innebära en minskning av högskolans kostnader för förvaltning och forskning.

 

Organisationen av och prioriteringarna vid museibyrån ses över.

 

Ht 47 Näringsavdelningen

Investeringsviljan hos de åländska företagen har varit hög de senaste två åren och det finns fortfarande efterfrågan på finansiering för investeringar. Landskapsregeringen räknar med något avtagande efterfrågan på finansiering i slutet av året dels till följd av åren med hög investeringstakt, dels till följd av finanskrisen. En sämre konjunktur pressar samtidigt investeringskostnaderna vilket gör det gynnsammare för företag att expandera eller rationalisera verksamheter. Budgetramen förutsätter att avdelningens konsumtionsutgifter dras ned genom att strukturella åtgärder vidtas. Organisationen och verksamhetens omfattning vid avdelningen ses även över med målet att rådgivning och myndighetsutövning är tydligt åtskilda.

 

Tillgången på avbytarservice är en viktig faktor för att upprätthålla både mjölk- och köttproduktionen i landskapet. Omfattningen av den avbytarservice som erbjuds kommer att ses över och möjligheterna till alternativa driftsformer t.ex. i privat regi eller andra rationella förändringar kommer att införas. Landskapsregeringen kommer att lämna förslag om nödvändiga förändringar av LL (1998:57 samt ändring 2005/83) om avbytarverksamhet  för lantbrukare.

 

Verksamheten vid Ålands försöksstation kommer att genomgå en grundläggande omstrukturering som berör såväl verksamhetens omfattning som huvudmannaskap där en samverkan med Pro Agria - Ålands hushållningssällskap är ett förstahandsalternativ. Syftet med förändringarna är att nå betydande inbesparingar av landskapets kostnader. Omstruktureringen sker i samråd med berörda intresseorganisationer.

 

Den fiskevårdande verksamheten med odling och utplantering av fiskyngel från Ålands fiskodling i Guttorp genomgår en översyn med beaktande av att den del av verksamheten som stöder en hållbar fisketurism samt det kustnära yrkesfisket är högst prioriterade.

 

Den bakomliggande avsikten med de planerade förändringarna inom näringsavdelningens förvaltningsområde är att bättre anpassa utformningen av de näringslivsfrämjande insatserna till förändringarna i näringslivet och allmänt i samhället med bibehållen uppmärksamhet på primärnäringarna som grund för en stor del av landskapets förädlingsindustri. Landskapsregeringens förvaltningsansvar styrs alltjämt av vilka näringslivsfrämjande behörighetsområden som hör till landskapet och i vilken omfattning dessa är reglerade. Primärnäringarna, som i stor utsträckning hör till landskapets behörighet, är omgärdade av såväl gemenskaps- som landskapslagstiftning med åtföljande administrativa krav.

 

Landskapsregeringen avser att i sin näringspolitik - utöver insatserna för turism, sjöfart och primärnäringarna - tydligare fokusera på den potential i näringslivsutvecklingen som IT-sektorn, miljöteknik, service och företags- och personliga tjänster, småskalig industri och den s.k. "må-gott" industrin erbjuder.

 

Den förändrade näringslivsstrukturen leder till konsekvenser även för olika kringtjänster och rådgivningsverksamhet som riktas till företag. Landskapsregeringen inleder under nästa år arbetet med att samordna företagsrådgivningen för att uppnå en högre grad av kunskapsförmedling till olika verksamhetsinriktningar bland företag. Med användning av ny teknik skapas effektivare redskap och ökad tillgänglighet av rådgivningstjänster. Verksamheten vid Ålands teknologicentrum utvärderas i det sammanhanget och ges en tydligare roll. För att betona nödvändigheten av ökat samarbete går nyordningen under benämningen "Team Åland" och utformas tillsammans av offentlig och privat sektor. Landskapsregeringen kommer att anta en ny turismstrategi för åren 2010 - 2017. I samband med detta kommer även finansiering och organisation av destinationsmarknadsföringen samt de turismfrämjande insatserna att granskas. Även nya former av samverkan mellan landskapsregeringen och näringslivet kommer att övervägas. Tydligare resultatkrav formuleras för företagsrådgivningsverksamhet och marknadsföring. Landskapsregeringens roll är att skapa gynnsamma förutsättningar för etablerade och nya företag inkluderande generationsväxlingar samt att främja kvinnors företagande.

 

Landskapsregeringen avser att uppdatera och sammanställa materialet om det åländska sjöfartsklustrets stora ekonomiska påverkan i samhället. Klustersammanställningen skall för sin del vara en av grunderna i arbetet för en gynnsam utveckling av åländsk sjöfart och Åland som sjöfartsregion.

 

Inom ramen för arbetsmarknadspolitiken har Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet beredskap att agera snabbt vid försämrat sysselsättningsläge. Bland de åtgärder som kan tillämpas finns skräddarsydda projekt för arbetslösa, arbetsmarknadskurser, sysselsättningsfrämjande utbildning, sysselsättnings- eller utbildningsstöd. Myndigheten gör även upp rehabiliteringsplaner för unga arbetslösa.

 

Ht 48 Trafikavdelningen

Trafikavdelningen kommer att genomföra vissa organisationsförändringar och kommer att minska viss verksamhet för att hålla sig inom fastställda budgetramar.

 

Trafikavdelningen har redan ett antal år genomfört personalminskningar som skötts med naturliga avgångar. Arbetet har pågått sedan år 2000 och under den tiden har avdelningen minskat med 20 personer. Kompetensväxling har också varit en del i förändringsarbetet. Trafikavdelningen har ändå, trots minskad personalstyrka, upprätthållit tidigare servicenivå till trafikanterna till förhållandevis lägre kostnader.

 

Ytterligare minskning av ramen kan inte genomföras utan att det blir kännbart för brukarna. Dessutom måste strukturerna ändras inom avdelningen. Landskapsregeringen avser därför att förverkliga beställar- och utförarfunktionerna fullt ut.

 

Beställarfunktionen

I beställarfunktionen inbegrips också myndighetsfunktionen. Beställarfunktionen indelas i fyra olika byråer

-      vägbyrån

-      bro- och hamnbyrån

-      trafiktjänstbyrån samt

-      trafikförvaltningsbyrån.

Genom att inrätta byråer (vilkas benämningar ännu är preliminära) kombinerat med naturlig avgång kan avdelningens behov av juristtjänster tillgodoses. Då reformen genomförts i sin helhet finns  även förutsättningar att fullfölja överföringen av ärenden som berör trafiktillstånd mm från kansliavdelningen.

 

 

Utförarfunktionen

I det pågående reformarbetet består utförarfunktionen enligt planerna  av följande enheter som kan bolagiseras och/eller  konkurrensutsättas

-      motorfordonsbyrån

-      verkstad /lager och Möckelöområdet

-      vägunderhållet samt

-      skärgårdstrafiken.

 

Budgetramen för år 2010 för avdelningen förutsätter att även anslaget för stöd  till kollektivtrafiken minskas.  Konsekvensen är att antalet turer kommer att minskas med ca 15 %.

 

De s.k. arbetarturerna och skolturerna kommer att säkerställas och avgifterna blir oförändrade. Nuvarande avtal med bussbolagen, för att bedriva linjetrafik, går ut i juni 2010. Landskapsregeringen överväger att inför kommande avtalsperiod se över upphandlingsprocessen.

 

Budgetramen för sjötrafiken har beräknats så att kostnaderna utan inverkan av oljeprisförändringar ska minskas med ca 5 procent. Ett arbete med kostnads-effektiveringar pågår där bemanningskostnaderna ses över. Konsekvensen, om tillräckliga inbesparingar inte nås på annat sätt, blir ändrade turlistor och färre turer från nästa år.

 

Även 2010 års anslag för väghållning inklusive linfärjor, broar och hamnar avses sänkta så att konsumtionsutgifterna uppgår till 5.000.000 euro. Konsekvensen blir neddragningar inom alla områden. Bland annat införs "ekodriving" på alla linfärjor, vilket medför betydande inbesparingar. Mindre slitage på färjorna ger också besparingsvinster. Landskapsregeringen har för avsikt att konkurrensutsätta och/eller införa turlistor för linfärjeverksamheten under åren 2010 - 2013 för att pröva möjligheten att uppnå inbesparingar.

 

Anslagen för år 2010 för investeringar har beräknats till 4.500.000 euro vilket får som följd att många planerade projekt får senareläggas och det kommer att ta längre tid att förverkliga investeringsplanen. De projekt som på lång sikt syftar till att sänka driftskostnaderna kommer att ha hög prioritet.

 

 

Generella besparingsåtgärder i tilläggsbudgetförslaget

 

Mot bakgrund av den försvagning av de ekonomiska utsikterna som skett efter det att landskapsregeringen avlämnade sitt förslag till budget för år 2009 gick landskapsregeringen in för att i samband med antagandet av direktiven för förverkligandet av budgeten för år 2009 ge anvisningar i syfte att minska landskapets kostnader redan under innevarande budgetår. Landskapsregeringen uppmanade bl.a. i anvisningarna de egna verksamheterna och de underlydande myndigheterna att bedriva verksamheten så att en inbesparing om minst 2 % av konsumtionsutgifterna kan uppnås.

 

Vid antagandet av förverkligandedirektivet beslöt landskapsregeringen  att tillämpa en synnerligen restriktiv anställningspolitik och antog därför ett system för prövning av vakanta tjänster. Systemet går i korthet ut på att alla andra möjligheter systematiskt utreds och övervägs innan en anställning kan bli aktuell.

 

Landskapsregeringen har i samförstånd med fackföreningarna reviderat tjänstekollektivavtalet som möjliggör att semesterpenningen uttas i ledig tid i syfte att utöka möjligheterna för arrangemanget. Samtidigt har personalen ombetts att ta ut så mycket som möjligt av semesterpenningen i ledig tid och cheferna har uppmanats att planera verksamheterna så att det i så hög utsträckning som möjligt är genomförbart.

 

Landskapsregeringen konstaterar att den pensionspremieprocent som landskapet som arbetsgivare (och kommunerna för grundskolelärare) inbetalar till landskapet Ålands pensionsfond överstiger den allmänt tillämpade. Därmed är den även högre än den pensionspremieprocent som för landskapets nyanställda enligt LL (2007:29) om tillämpning i landskapet Åland av vissa riksförfattningar om pension för arbetstagare, inbetalas till det privata försäkringsbolag som ansvarar för dessas pensionsskydd. Enligt landskapsregeringens uppfattning är detta förfarande inte ändamålsenligt och kan innebära risk för ojämlik behandling av arbetstagare. Landskapsregeringen har därför gått in för att sänka den uppburna pensionspremieprocenten från f.n. 22 % till den allmänt tillämpade som varierar beroende på arbetstagarens ålder men i snitt beräknas vara 17 %. Ändringen avses träda i kraft den 1.6.2009.

 

Regeringen har som en stimulansåtgärd beslutat att alla arbetsgivares folkpensionsavgift sänks med 0,801 procentenheter från och med april 2009. Sänkningen av avgiften gäller samtliga arbetsgivare, även landskapet Åland, kommunerna och de övriga arbetsgivarna inom den offentliga sektorn. Den sänkta avgiften gäller de löner som betalas ut mellan april och december 2009.

 

Till de delar som ovan relaterade åtgärder redan i detta skede kan konstateras leda till minskat anslagsbehov har de beaktats i det nu föreliggande tilläggsbudgetförslaget som förslag om sänkta anslag. Det bör i sammanhanget konstateras att besparingsåtgärderna då de leder till en lägre bemanning även leder till sämre måluppfyllelse. I det fall kopplingen redan i detta skede är klar har konsekvenser angetts under respektive moment.

 

I de generella åtgärderna ingår att landskapsregeringen noggrannt överväger varje enskilt projekt.

 

 

Till lagtinget överlämnas landskapsregeringens framställning med förslag till första tillägg till budgeten för landskapet Åland under år 2009.

 

Tillägget balanserar på en nettominskning om 11.891.000 euro.

 

I och med tillägget uppgår budgeten för år 2009 till 306.629.000 euro.

 

Med hänvisning till ovanstående samt till detaljmotiveringen får landskapsregeringen vördsamt föreslå

att lagtinget antar följande förslag till första tillägg till budgeten för år 2009.

 

 

Mariehamn den 8.4.2009
L a n t r å d	Viveka Eriksson
Landskapsregeringsledamot	Mats Perämaa

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bilagor

1.  Landskapets byggnadsinvesteringar 2008 - 2010

2.  Byggnadsinvesteringar enligt de kommunala planerna 2008 - 2010

__________________

 

	I N K O M S T E R
	Avdelning 32
32.	LANDSKAPSREGERINGEN	-4 000
32.05.	LANDSKAPSREGERINGENS ÖVRIGA INKOMSTER OCH UTGIFTER	-4 000
32.05.04.	Skärgårdssamarbetet och Interreg III	-2 000
32.05.12.	Interreg IV A Central Baltic Programme 2007 - 2013	-2 000
	Avdelning 34
34.	FINANSAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE	3 050 000
34.10.	SÄRSKILDA UNDERSTÖD, LÅN OCH INVESTERINGAR	350 000
34.10.75.	Inkomst för finansiering av investeringar för kulturell verksamhet	350 000
34.90.	PENSIONER OCH PENSIONSAVGIFTER	2 700 000
34.90.04.	Överföring från pensionsfonden	2 700 000
	Avdelning 35
35.	SOCIAL- OCH MILJÖAVDELNINGENS FÖRVALTNINGS-OMRÅDE	1 010 000
35.70.	ÅLANDS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD	1 010 000
35.70.20.	Ålands hälso- och sjukvård - verksamhetsinkomster	950 000
35.70.39.	Kommunernas ersättning för Gullåsen	60 000
	Avdelning 36
36.	UTBILDNINGS- OCH KULTURAVDELNINGENS FÖRVALT-NINGSOMRÅDE	-434 000
36.19.	VUXENUTBILDNING	-25 000
36.19.08.	Inkomster för projekten Nätpedagogik och Validering på Åland	-25 000
36.20.	EUROPEISKA UNIONEN - SOCIALFONDEN	-455 000
36.20.46.	EU:s finansieringsandel - regional konkurrenskraft och sysselsättning, ESF	-455 000
36.25.	ÅLANDS LÄROMEDELSCENTRAL	-2 000
36.25.39.	Kommunernas andel i kostnaderna	-2 000
36.34.	ÅLANDS MUSIKINSTITUT	13 000
36.34.20.	Ålands musikinstitut - verksamhetsinkomster	13 000
36.35.	ÅLANDS LYCEUM	35 000
36.35.20.	Ålands lyceum - verksamhetsinkomster	35 000
	Avdelning 37
37.	NÄRINGSAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE	-350 000
37.05.	EUROPEISKA UNIONEN - REGIONALA UTVECKLINGSFONDEN	-350 000
37.05.47.	EU:s finansieringsandel - regional konkurrenskraft och sysselsättning, ERUF	-350 000
37.52.	SKÖTSEL AV JORDEGENDOMAR	0
37.52.20.	Skötsel av jordegendomar - verksamhetsinkomster	0
	Avdelning 38
38.	TRAFIKAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE	6 000
38.01.	ALLMÄN FÖRVALTNING	5 000
38.01.01.	Trafikavdelningens allmänna förvaltning - verksamhetsinkomster	5 000
38.50.	VERKSTAD OCH LAGER	1 000
38.50.20.	Verkstad och lager - verksamhetsinkomster	1 000
	Avdelning 39
39.	SKATTER OCH AVGIFTER AV SKATTENATUR, INKOMSTER AV LÅN OCH FINANSIELLA POSTER	-15 169 000
39.01.	FINANSIELLA POSTER	-1 200 000
39.01.92.	Ränteinkomster	-2 400 000
39.01.94.	Dividendinkomster	1 200 000
39.10.	SKATTER OCH INKOMSTER AV SKATTENATUR	-20 009 000
39.10.90.	Avräkningsbelopp	-22 042 000
39.10.91.	Skattegottgörelse	2 033 000
39.30.	UPPTAGNA LÅN	3 353 000
39.30.90.	Finansieringslån	3 353 000
39.98.	ÖVERFÖRINGAR MELLAN OLIKA BUDGETÅR	2 687 000
39.98.99.	Föregående års överskott	2 687 000
	Inkomsternas totalbelopp	-11 891 000
	U T G I F T E R
	Huvudtitel 42
42.	LANDSKAPSREGERINGEN	76 000
42.01.	LANTRÅDET OCH LANDSKAPSREGERINGENS LEDAMÖTER	20 000
42.01.01.	Landskapsregeringen - verksamhetsutgifter (VR)	20 000
42.05.	LANDSKAPSREGERINGENS ÖVRIGA INKOMSTER OCH UTGIFTER	9 000
42.05.04.	Skärgårdssamarbetet och Interreg III (F)	2 000
42.05.05.	Utredningar	0
42.05.09.	Externt samarbete	-35 000
42.05.12.	Interreg IV A Central Baltic Programme 2007 - 2013  (VR)	2 000
42.05.13.	Koordinering av integrationsarbetet	40 000
42.25.	REVISIONSBYRÅN	9 000
42.25.01.	Revisionsbyrån -  verksamhetsutgifter (VR)	9 000
42.30.	ÅLANDS STATISTIK- OCH UTREDNINGSBYRÅ	18 000
42.30.20.	Ålands statistik- och utredningsbyrå - verksamhetsutgifter (VR)	18 000
42.40.	LAGBEREDNINGEN	14 000
42.40.01.	Lagberedningen - verksamhetsutgifter (VR)	14 000
42.50.	DISKRIMINERINGSOMBUDSMAN	1 000
42.50.20.	Diskrimineringsombudsmannen - verksamhetsutgifter (VR)	1 000
42.59.	DATAINSPEKTIONEN	5 000
42.59.20.	Datainspektionen - verksamhetsutgifter (VR)	5 000
	Huvudtitel 43
43.	KANSLIAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE	4 897 000
43.01.	ALLMÄN FÖRVALTNING	90 000
43.01.01.	Kansliavdelningens allmänna förvaltning - verksamhetsutgifter (VR)	90 000
43.03.	KOMMUNIKATIONSVERKSAMHET	8 000
43.03.01.	Ålandskontoret i Helsingfors - verksamhetsutgifter (VR)	4 000
43.03.02.	Ålandskontoret i Stockholm - verksamhetsutgifter (VR)	3 000
43.03.04.	Informationsverksamhet (VR)	1 000
43.04.	FRÄMJANDE AV JÄMSTÄLLDHETEN	3 000
43.04.01.	Främjande av jämställdheten - verksamhetsutgifter (VR)	3 000
43.20.	PLANLÄGGNINGS- OCH BYGGNADSVÄSENDET	3 000
43.20.01.	Planläggnings- och byggnadsväsendet - verksamhetsutgifter (VR)	3 000
43.25.	FRÄMJANDE AV BOSTADSPRODUKTION	4 500 000
43.25.67.	Räntestöd och landskapsborgen för bostadsproduktion (F)	500 000
43.25.83.	Bostadslån (R)	4 000 000
43.27.	ELSÄKERHET OCH ENERGI	3 000
43.27.04.	Befrämjande av energihushållning och tryggande av energiförsörjning      (VR)	3 000
43.30.	BRAND- OCH RÄDDNINGSVÄSENDET	1 000
43.30.01.	Brand- och räddningsväsendet - verksamhetsutgifter (VR)	1 000
43.32.	LANDSKAPSALARMCENTRALEN	19 000
43.32.20.	Landskapsalarmcentralen - verksamhetsutgifter (VR)	19 000
43.40.	FASTIGHETSFÖRVALTNING	42 000
43.40.01.	Fastighetsförvaltningen - verksamhetsutgifter (VR)	42 000
43.40.74.	Renovering samt ombyggnad av Självstyrelsegården (R)	0
43.40.75.	Ombyggnader och grundförbättringar (R)	0
43.60.	ÅLANDS POLISMYNDIGHET	228 000
43.60.20.	Ålands polismyndighet - verksamhetsutgifter (VR)	228 000
	Huvudtitel 44
44.	FINANSAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE	-77 000
44.01.	ALLMÄN FÖRVALTNING	112 000
44.01.01.	Finansavdelningens allmänna förvaltning - verksamhetsutgifter (VR)	107 000
44.01.04.	Verkställande av beskattningen	5 000
44.10.	SÄRSKILDA UNDERSTÖD, LÅN OCH INVESTERINGAR	-350 000
44.10.74.	Landskapsprojekt (R)	-350 000
44.20.	PENNINGAUTOMATMEDEL	0
44.20.51.	Projektbidrag ur penningautomatmedel	0
44.90.	PENSIONER OCH PENSIONSAVGIFTER	6 000
44.90.01.	Pensioner - verksamhetsutgifter (VR)	6 000
44.95.	ENLIGT FÖRVALTNINGSOMRÅDE ICKE FÖRDELADE POSTER	155 000
44.95.01.	Förvaltningens ofördelade verksamhetsutgifter (VR)	12 000
44.95.04.	Ålandsdelegationen - verksamhetsutgifter (VR)	5 000
44.95.05.	IKT-utveckling (VR)	6 000
44.95.08.	Övriga avlöningar	32 000
44.95.70.	Anskaffning av inventarier (R)	100 000
	Huvudtitel 45
45.	SOCIAL- OCH MILJÖAVDELNINGENS FÖRVALTNINGS-OMRÅDE	1 714 000
45.01.	ALLMÄN FÖRVALTNING	61 000
45.01.01.	Social- och miljöavdelningens allmänna förvaltning - verksamhetsutgifter (VR)	61 000
45.10.	ÖVRIGA SOCIALA UPPGIFTER	2 000
45.10.01.	Övriga sociala uppgifter - verksamhetsutgifter (VR)	2 000
45.20.	MOTTAGANDE AV FLYKTINGAR	-170 000
45.20.30.	Mottagande av flyktingar (R)	-170 000
45.30.	ÖVRIGA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSUPPGIFTER	-16 000
45.30.52.	Understöd för Kumlingefilialapotek	-16 000
45.50.	ALLMÄN MILJÖVÅRD	3 000
45.50.01.	Allmän miljövård - verksamhetsutgifter (VR)	3 000
45.52.	NATURVÅRD	156 000
45.52.20.	Naturreservat - verksamhetsutgifter (VR)	6 000
45.52.88.	Anskaffning av områden för naturskyddsändamål (R)	150 000
45.54.	VATTENFÖRSÖRJNING OCH VATTENVÅRD	5 000
45.54.01.	Vattenförsörjning och vattenvård - verksamhetsutgifter (VR)	5 000
45.60.	ÅLANDS MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSMYNDIGHET	97 000
45.60.20.	Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet - verksamhetsutgifter (VR)	68 000
45.60.21.	Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighets laboratorium - verksamhetsutgifter (VR)	29 000
45.70.	ÅLANDS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD	1 576 000
45.70.20.	Ålands hälso- och sjukvård - verksamhetsutgifter (VR)	1 476 000
45.70.70.	Anskaffningar (R)	100 000
	Huvudtitel 46
46.	UTBILDNINGS- OCH KULTURAVDELNINGENS FÖRVALT-NINGSOMRÅDE	1 936 000
46.01.	ALLMÄN FÖRVALTNING	104 000
46.01.01.	Utbildnings- och kulturavdelningens allmänna förvaltning - verksamhetsutgifter (VR)	42 000
46.01.04.	Utvecklingsarbete (VR)	32 000
46.01.23.	Utvecklingsprojektet Ålands gymnasieskola (VR)	30 000
46.03.	STUDIESTÖD	-167 000
46.03.50.	Studiepenning (F)	-167 000
46.09.	ALLMÄN UNGDOMS-, IDROTTS- OCH KULTURVERKSAMHET	10 000
46.09.04.	Utgifter för Ålands kulturdelegation	3 000
46.09.05.	Nordiskt kulturutbyte	1 000
46.09.26.	Projekt för kultur i skärgården (VR)	5 000
46.09.30.	Kommunal ungdoms-, idrotts- och kulturverksamhet (F)	0
46.09.59.	Övrig kulturell verksamhet	1 000
46.13.	PENNINGAUTOMATMEDEL FÖR KULTURELL VERKSAMHET	0
46.13.74.	Utbyggnad av Ålands sjöfartsmuseum (R)	0
46.17.	YRKESUTBILDNING	26 000
46.17.04.	Utgifter för studerande i behov av särskilt stöd (VR)	1 000
46.17.05.	Utgifter för åländska studerande i Norden (VR)	25 000
46.19.	VUXENUTBILDNING	-38 000
46.19.04.	Läroavtalsutbildning - verksamhetsutgifter (VR)	15 000
46.19.05.	Yrkesinriktad vuxenutbildning (VR)	2 000
46.19.06.	Sysselsättningsfrämjande utbildning (VR)	-80 000
46.19.08.	Utgifter för projekten Nätpedagogik och Validering på Åland (VR)	25 000
46.20.	EUROPEISKA UNIONEN - SOCIALFONDEN	910 000
46.20.41.	Landskapets finansieringsandel - regional konkurrenskraft och sysselsättning, ESF (RF)	455 000
46.20.46.	EU:s finansieringsandel - regional konkurrenskraft och sysselsättning, ESF (RF)	455 000
46.25.	ÅLANDS LÄROMEDELSCENTRAL	3 000
46.25.20.	Ålands läromedelscentral - verksamhetsutgifter (VR)	3 000
46.32.	ÅLANDS FOLKHÖGSKOLA	46 000
46.32.20.	Ålands folkhögskola - verksamhetsutgifter (VR)	46 000
46.34.	ÅLANDS MUSIKINSTITUT	33 000
46.34.20.	Ålands musikinstitut - verksamhetsutgifter (VR)	33 000
46.35.	ÅLANDS LYCEUM	130 000
46.35.20.	Ålands lyceum - verksamhetsutgifter (VR)	130 000
46.40.	ÅLANDS SJÖMANSSKOLA	120 000
46.40.20.	Ålands sjömansskola - verksamhetsutgifter (VR)	105 000
46.40.21.	M.s. Michael Sars - verksamhetsutgifter (VR)	15 000
46.41.	ÅLANDS SJÖSÄKERHETSCENTRUM	14 000
46.41.20.	Ålands sjösäkerhetscentrum - verksamhetsutgifter (VR)	14 000
46.42.	ÅLANDS YRKESSKOLA	188 000
46.42.20.	Ålands yrkesskola - verksamhetsutgifter (VR)	188 000
46.44.	ÅLANDS NATURBRUKSSKOLA	30 000
46.44.20.	Ålands naturbruksskola - verksamhetsutgifter (VR)	40 000
46.44.21.	Skoljordbruket Jomala gård - verksamhetsutgifter (VR)	46 000
46.44.76.	Lösdriftsstall för dikor (R)	-56 000
46.48.	ÅLANDS HOTELL- OCH RESTAURANGSKOLA	69 000
46.48.20.	Ålands hotell- och restaurangskola - verksamhetsutgifter (VR)	69 000
46.50.	ÅLANDS VÅRDINSTITUT	47 000
46.50.20.	Ålands vårdinstitut - verksamhetsutgifter (VR)	47 000
46.52.	ÅLANDS HANDELSLÄROVERK	53 000
46.52.20.	Ålands handelsläroverk - verksamhetsutgifter (VR)	53 000
46.55.	HÖGSKOLAN PÅ ÅLAND	230 000
46.55.20.	Högskolan på Åland - verksamhetsutgifter (VR)	230 000
46.60.	MUSEIBYRÅN	120 000
46.60.20.	Museibyrån - verksamhetsutgifter (VR)	120 000
46.80.	ÅLANDS LANDSKAPSARKIV	8 000
46.80.20.	Ålands landskapsarkiv - verksamhetsutgifter (VR)	8 000
	Huvudtitel 47
47.	NÄRINGSAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE	1 335 000
47.01.	ALLMÄN FÖRVALTNING	196 000
47.01.01.	Näringsavdelningens allmänna förvaltning - verksamhetsutgifter (VR)	196 000
47.03.	NÄRINGSLIVETS FRÄMJANDE	38 000
47.03.23.	Ålands landsbygdscentrum - verksamhetsutgifter (VR)	2 000
47.03.24.	Skärgårdsutveckling - verksamhetsutgifter (VR)	1 000
47.03.41.	Turismens främjande (R)	35 000
47.03.44.	Nationella investeringsbidrag (R)	0
47.03.62.	Internationella utvecklingsprojekt (R)	0
47.05.	EUROPEISKA UNIONEN - REGIONALA UTVECKLINGSFONDEN	500 000
47.05.42.	Landskapets finansieringsandel - regional konkurrenskraft och sysselsättning, ERUF (RF)	350 000
47.05.45.	EU:s finansieringsandel - målprogram 2 (RF)	-200 000
47.05.47.	EU:s finansieringsandel - regional konkurrenskraft och sysselsättning, ERUF (RF)	350 000
47.15.	FRÄMJANDE AV LANTBRUKET	332 000
47.15.23.	Utgifter för avbytarservice inom lantbruket (F)	32 000
47.15.43.	Utgifter för lantbrukets räntestödslån (F)	100 000
47.15.44.	Investeringsstöd till lantbruket (R)	200 000
47.17.	EUROPEISKA UNIONEN - PROGRAM FÖR LANDSBYGDENS UTVECKLING	374 000
47.17.05.	Tekniskt stöd, landskapets finansieringsandel - program för landsbygdens utveckling 2007 - 2013 (R)	12 000
47.17.06.	Tekniskt stöd, EU:s finansieringsandel - program för landsbygdens utveckling 2007 - 2013 (R)	12 000
47.17.42.	Landskapets finansieringsandel - program för landsbygdens utveckling 2007 - 2013, axel 1 (RF)	209 000
47.17.46.	Förskottering av EU:s finansieringsandel - program för landsbygdens utveckling 2007 - 2013, axel 1 (RF)	141 000
47.26.	EUROEPEISKA UNIONEN - STRUKTURPROGRAM FÖR FISKERISEKTORN	-220 000
47.26.04.	Tekniskt stöd, landskapets finansieringsandel - strukturprogram för fiskerisektorn 2007 - 2013 (R)	10 000
47.26.05.	Tekniskt stöd, EU:s finansieringsandel - strukturprogram för fiskerisektorn 2007 - 2013 (R)	10 000
47.26.69.	Återbetalning av medel för strukturprogram för fiskerisektorn	-240 000
47.30.	ÅLANDS ARBETSMARKNADS- OCH STUDIESERVICEMYNDIGHET	48 000
47.30.20.	Arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten - verksamhetsutgifter   (VR)	43 000
47.30.23.	Arbeta och bo på Åland (VR)	5 000
47.44.	ÅLANDS TEKNOLOGICENTRUM	14 000
47.44.20.	Ålands teknologicentrum - verksamhetsutgifter (VR)	14 000
47.46.	FÖRSÖKSVERKSAMHETEN	30 000
47.46.20.	Försöksverksamheten - verksamhetsutgifter (VR)	30 000
47.55.	SKÖTSEL AV EGNA SKOGAR	5 000
47.55.20.	Skötsel av egna skogar - verksamhetsutgifter (VR)	5 000
47.58.	ÅLANDS FISKODLING, GUTTTORP	18 000
47.58.20.	Ålands fiskodling, Guttorp - verksamhetsutgifter (VR)	18 000
	Huvudtitel 48
48.	TRAFIKAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE	2 010 000
48.01.	ALLMÄN FÖRVALTNING	15 000
48.01.01.	Trafikavdelningens allmänna förvaltning - verksamhetsutgifter (VR)	15 000
48.10.	ÖVRIG TRAFIK	207 000
48.10.04.	Driftsutgifter för oljeskyddsberedskap (F)	2 000
48.10.40.	Understöd för flygtrafik	130 000
48.10.45.	Understöd för kollektiv trafik	75 000
48.20.	SJÖTRAFIKEN	1 389 000
48.20.20.	Sjötrafiken - verksamhetsutgifter (VR)	1 389 000
48.20.22.	Upphandling av tonnage	0
48.30.	KOSTNADER FÖR VÄGHÅLLNING	367 000
48.30.22.	Utgifter för drift och underhåll av vägar och linfärjor (VR)	215 000
48.30.24.	Utgifter för drift och underhåll av färjfästen, bryggor, broar, hamnar och byggnader (VR)	103 000
48.30.30.	Landskapsunderstöd för byggande och förbättrande av kommunalvägar    (R)	20 000
48.30.74.	Byggnadsinvesteringar (R)	44 000
48.30.77.	Vägbyggnads- och vägförbättringsarbeten (R)	-105 000
48.30.79.	Bro- och hamnbyggnadsinvesteringar (R)	90 000
48.31.	VÄGUNDERHÅLLSVERKSAMHET	0
48.31.20.	Vägunderhållsenheten - verksamhetsutgifter (VR)	0
48.32.	PROJEKTERING, MARK- OCH VATTENPLANERING	16 000
48.32.20.	Projekterings- och vattenenheten - verksamhetsutgifter (VR)	16 000
48.70.	MOTORFORDONSBYRÅN	16 000
48.70.20.	Motorfordonsbyrån - verksamhetsutgifter (VR)	16 000
	Utgifternas totalbelopp	11 891 000

D E T A L J M O T I V E R I N G

 

32./42.	LANDSKAPSREGERINGEN
42.01.	LANTRÅDET OCH LANDSKAPSREGERINGENS LEDAMÖTER

 

		Utgifter

 

42.01.01.	Landskapsregeringen - verksamhetsutgifter (VR)
		Bokslut 2008	Budget 2009		Förslag
		-722.194,91	-782.000		20.000
		(t.a. -28.680,00)
		Se allmänna motiveringen om generella besparingsåtgärder.

 

Dispositionsplan:
4000	Personalutgifter		19.400
4800	Övriga utgifter		600
	Minskning		20.000

 

42.05.	LANDSKAPSREGERINGENS ÖVRIGA INKOMSTER OCH UTGIFTER

 

		Inkomster

 

32.05.04.	Skärgårdssamarbetet och Interreg III
		Bokslut 2008	Budget 2009		Förslag
		153.261,22	84.000		-2.000
		Se moment 42.05.04.

 

Specifikation:
3000	Inkomster av verksamheten		-2.000
	Minskning		-2.000

 

32.05.12.	Interreg IV A Central Baltic Programme 2007 - 2013
		Bokslut 2008	Budget 2009		Förslag
		30.000,00	154.000		-2.000
		Se allmänna motiveringen om generella besparingsåtgärder. Se även moment 42.05.12.

 

Specifikation:
3000	Inkomster av verksamheten		-2.000
	Minskning		-2.000

 

		Utgifter

 

42.05.04.	Skärgårdssamarbetet och Interreg III (F)
		Bokslut 2008	Budget 2009		Förslag
		-153.261,22	-84.000		2.000
		Se allmänna motiveringen om generella besparingsåtgärder. Landskapsregeringen föreslår därtill att deltagandet i och huvudmannaskapet för Skärgårdssamarbetet avslutas. Se även moment 32.05.04.

 

Dispositionsplan:
4000	Personalutgifter		2.000
	Minskning		2.000

 

42.05.05.	Utredningar
		Bokslut 2008	Budget 2009		Förslag
		-40.632,77	-100.000		0
		Landskapsregeringen avser att genomföra en översyn av revisionsverksamheten. Syftet med utredningen är att föreslå ett regelverk för en stark och oberoende revision som självständigt granskar den offentliga verksamheten, dess resultat och effekter. Revisionen ska ha en koppling till det parlamentariska arbetet. Ansvaret för revisionen skulle åvila en självständig, oberoende myndighet under Ålands lagting. Revisionsmyndigheten ska fritt kunna välja granskningsobjekt, granskningsmetod och dra egna slutsatser av granskningen. Kostnaden för utredningen täcks av budgeterat anslag.

 

42.05.09.	Externt samarbete
		Bokslut 2008	Budget 2009		Förslag
		-57.627,85	-78.000		-35.000
		Såsom under behandlingen av grundbudgeten i lagtinget framkom kommer ett av regionkommitténs utskottsmöten att hållas på Åland under hösten. Eftersom kostnaderna för detta inte beaktats i det av landskapsregeringen föreslagna anslaget föreslås ett tillägg om 35.000 euro.

 

Dispositionsplan:
4200	Hyror		-23.600
4300	Inköp av tjänster		-1.300
4800	Övriga utgifter		-10.100
	Tilläggsbehov		-35.000

 

42.05.12.	Interreg IV A Central Baltic Programme 2007 - 2013 (VR)
		Bokslut 2008	Budget 2009		Förslag
		-60.302,31	-154.000		2.000
		Se allmänna motiveringen om generella besparingsåtgärder. Se även moment 32.05.12.

 

Dispositionsplan:
4000	Personalutgifter		2.000
	Minskning		2.000

 

42.05.13.	Koordinering av integrationsarbetet
		Bokslut 2008	Budget 2009		Förslag
			-40.000		40.000
		Minskning av anslaget beror på att projektet med en samordnare framkjuts ett år. En förstudie har genomförts och  en projektplan för integrationsarbetet på Åland har utformats. Landskapsregeringen har beredskap att  inleda  lagstiftningsåtgärder som kan komma att krävas framöver. Landskapsregeringen avvaktar också det arbete med integrationsfrågor som är under planering inom andra organisationer i landskapet.

 

Dispositionsplan:
4000	Personalutgifter		40.000
	Minskning		40.000

 

42.25.	REVISIONSBYRÅN

 

		Utgifter

 

42.25.01.		Revisionsbyrån - verksamhetsutgifter (VR)
			Bokslut 2008	Budget 2009		Förslag
			-76.333,33	-122.000		9.000
	(t.a. -59.816,00)			(t.a. -55.000)		(t.a. -5.000)
			Se allmänna motiveringen om generella besparingsåtgärder.

 

Dispositionsplan:
4000	Personalutgifter		4.000
	Minskning		4.000
	Användning av tidigare års anslag		5.000
	Förslag		9.000

 

42.30.	ÅLANDS STATISTIK- OCH UTREDNINGSBYRÅ

 

		Utgifter

 

42.30.20.	Ålands statistik- och utredningsbyrå - verksamhetsutgifter (VR)
		Bokslut 2008	Budget 2009		Förslag
		-394.036,17	-550.000		18.000
		(t.a. -81.831,79)
		Se allmänna motiveringen om generella besparingsåtgärder.

 

Dispositionsplan:
4000	Personalutgifter		17.000
4100	Material och förnödenheter		500
4300	Inköp av tjänster		500
	Minskning		18.000

 

42.40.	LAGBEREDNINGEN

 

		Utgifter

 

42.40.01.		Lagberedningen - verksamhetsutgifter (VR)
			Bokslut 2008	Budget 2009		Förslag
			-293.030,15	-574.000		14.000
	(t.a. -259.329,26)			(t.a. -40.000)
			Se allmänna motiveringen om generella besparingsåtgärder.

 

Dispositionsplan:
4000	Personalutgifter		14.000
	Minskning		14.000

 

42.50.	DISKRIMINERINGSOMBUDSMAN

 

		Utgifter

 

42.50.20.	Diskrimineringsombudsmannen - verksamhetsutgifter (VR)
		Bokslut 2008	Budget 2009		Förslag
		-50.764,18	-65.000		1.000
		(t.a. -3.694,31)
		Se allmänna motiveringen om generella besparingsåtgärder.

 

Dispositionsplan:
4000	Personalutgifter		1.000
	Minskning		1.000

 

42.59.	DATAINSPEKTIONEN

 

		Utgifter

 

42.59.20.	Datainspektionen - verksamhetsutgifter (VR)
		Bokslut 2008	Budget 2009		Förslag
		-40.316,27	-120.000		5.000
		Se allmänna motiveringen om generella besparingsåtgärder.

 

Dispositionsplan:
4000	Personalutgifter		5.000
	Minskning		5.000

 

33./43.	KANSLIAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
43.01.	ALLMÄN FÖRVALTNING

 

		Utgifter

 

43.01.01.		Kansliavdelningens allmänna förvaltning - verksamhetsutgifter (VR)
			Bokslut 2008	Budget 2009		Förslag
			-1.641.474,10	-1.917.000		90.000
	(t.a. -306.624,79)			(t.a. -180.000)
			Se allmänna motiveringen om generella besparingsåtgärder.   Serviceenhet En av kansliavdelningens viktigaste målsättningar är att utveckla servicen gentemot allmänheten och förvaltningen. Föreslås därför att en ny serviceenhet inrättas genom sammanslagning av receptionen/telefonväxeln, registraturen och vaktmästeri. Den nya enheten får utöver nuvarande uppgifter, även ett utvidgat ansvar för ett bättre mottagande av och bättre service till landskapsregeringens besökare. Genom förändringen blir verksamheten samtidigt effektivare. Målsättningen är också att i högre grad kunna samordna serviceenhetens arbete med finansavdelningens kassafunktion, där motsvarande behov av lättillgänglig kundbetjäning finns.   Genom omfördelning av vissa arbetsuppgifter inom avdelningen, samtidigt som andra uppgifter har upphört, har effektivitetsvinster uppkommit. Därför föreslås att tjänsterna som byråsekreterare (lkl A15), vaktmästare-chaufför (lkl A14) och vaktmästare (lkl A13) indras.   Rättsserviceenhet Kansliavdelningen har såsom stabsfunktion inom landskapsregeringen ett särskilt ansvar för det allmänna juridiska stödet inom den allmänna förvaltningen. Detta ansvar accentueras nu av att finansavdelningens tillfälliga tjänst som biträdande avdelningsjurist och näringsavdelningens tjänst som avdelningsjurist lämnas vakanta.   Under förvaltningschefens ledning bildas därför en rättsservicefunktion. Förändringen förutsätter inte några ytterligare resurser.   Kommunikationsenhet Föreslås att landskapsregeringen bildar en särskild enhet för kommunikation och externa kontakter vid kansliavdelningen för att förbättra samordningen och kvaliteten i kommunikationen och verksamheten vid Ålandskontoren i Helsingfors och Stockholm. Enheten får även ansvar för samordning av arbetet inom nordiskt ministerråd.   I enlighet med fastslagen kommunikationspolicy bibehålls det decentraliserade informations­ansvaret, men den interna och externa kommunikationen förbättras genom att förstärka samordningen. Enheten ska svara för samordning, planering och uppföljning av kommunikationen och agerar aktivt stödjande till hela förvaltningen.    Föreslås att en tjänst som kommunikationschef (lkl A26) inrättas fr. o. m. 1.10.2009. Som en följd av detta föreslås att tjänsterna som projektledare (lkl A24) och webbsamordnare (lkl A21) indras, samtidigt som den tillfälliga tjänsten som förvaltningsassistent avslutas.

 

Dispositionsplan:
4000	Personalutgifter		51.900
4800	Övriga utgifter		38.100
	Minskning		90.000

 

43.03.	KOMMUNIKATIONSVERKSAMHET

 

		Utgifter

 

43.03.01.	Ålandskontoret i Helsingfors - verksamhetsutgifter (VR)
		Bokslut 2008		Budget 2009		Förslag
		-170.971,78		-178.000		4.000
		(t.a. -6.540,00)
		Se allmänna motiveringen om generella besparingsåtgärder.

 

Dispositionsplan:
4000	Personalutgifter		2.500
4100	Material och förnödenheter		300
4300	Inköp av tjänster		700
4800	Övriga utgifter		500
	Minskning		4.000

 

43.03.02.	Ålandskontoret i Stockholm - verksamhetsutgifter (VR)
		Bokslut 2008		Budget 2009		Förslag
		-75.949,72		-87.000		3.000
		(t.a. -68,20)
		Se allmänna motiveringen om generella besparingsåtgärder.

 

Dispositionsplan:
4000	Personalutgifter		1.300
4800	Övriga utgifter		1.700
	Minskning		3.000

 

43.03.04.	Informationsverksamhet (VR)
		Bokslut 2008	Budget 2009		Förslag
			-66.000		1.000
		Se allmänna motiveringen om generella besparingsåtgärder.

 

Dispositionsplan:
4300	Inköp av tjänster		1.000
	Minskning		1.000

 

43.04.	FRÄMJANDE AV JÄMSTÄLLDHETEN

 

		Utgifter

 

43.04.01.		Främjande av jämställdheten - verksamhetsutgifter (VR)
			Bokslut 2008	Budget 2009		Förslag
			-69.387,08	-75.000		3.000
	(t.a. -27.794,64)
			Se allmänna motiveringen om generella besparingsåtgärder.   Jämställdhetslagstiftning, EU-medlemskapet och situationen i det åländska samhället ställer höga krav och är en utmaning för den åländska jämställdhetspolitiken och  för jämställdhetsarbetet i landskapet. Landskapsregeringen strävar efter att utveckla, effektivisera och modernisera strukturerna kring jämställdhetsarbetet. Befintliga resurser ska koncentreras till utvecklingsarbete och till fördjupade insatser inom olika sakområden. Mot den bakgrunden blir det oändamålsenligt att upprätthålla jämställdhetsdelegationen varför landskapsregeringen kommer att föreslå att LL (1982:34) om Ålands jämställdhetsdelegation ska upphävas. Som en ersättning för jämställdhetsdelegationen kommer referens- och arbetsgrupper vid behov att tillsättas.

 

Dispositionsplan:
4000	Personalutgifter		2.000
4800	Övriga utgifter		1.000
	Minskning		3.000

 

43.20.	PLANLÄGGNINGS- OCH BYGGNADSVÄSENDET

 

		Utgifter

 

43.20.01.		Planläggnings- och byggnadsväsendet - verksamhetsutgifter (VR)
			Bokslut 2008	Budget 2009		Förslag
			-97.162,99	-100.000		3.000
	(t.a. -14.515,00)
			Se allmänna motiveringen om generella besparingsåtgärder.

 

Dispositionsplan:
4000	Personalutgifter		1.000
4800	Övriga utgifter		2.000
	Minskning		3.000

 

43.25.	FRÄMJANDE AV BOSTADSPRODUKTION

 

		Utgifter

 

43.25.67.	Räntestöd och landskapsborgen för bostadsproduktion (F)
		Bokslut 2008	Budget 2009		Förslag
		-984.244,51	-1.360.000		500.000
		Föreslås en minskning om 500.000 euro under momentet emedan nivån för de referensräntor som styr räntesättningen för räntestödslånen har sjunkit drastiskt under årets början.   Förelås vidare att landskapsregeringen ges fullmakt att vid behov inrätta en stödordning med avsikt att stödja grundreparationer av flerbostadshus. Stödet föreslås  inrättas endast om landskapsregeringen bedömer att konjunktursituationen utvecklas i en negativ riktning och sysselsättningsbrist uppstår inom byggbranschen. Stödet skulle ges som ett femårigt räntestöd och inom ramen för den fullmakt om 5.000.000 euro som redan ingår i grundbudgeten för år 2009.   Föreslås vidare att det maximala beloppet för de räntestödslån som beviljas med stöd av landskapslagen (1983:29) om räntestödslån för förvärv av ägarbostad och landskapslagen (1994:41) om tillämpning i landskapet Åland av vissa riksförfattningar angående stöd vid förvärv av bostad får höjas från nuvarande 64.000 euro till 100.000 euro. Höjningen motiveras med vikten av att gynna bostadssparandet på lång sikt. Åtgärden ingår i landskapsregeringens långsiktsstrategi för utvecklande av bostadsfinanseringen och har inga märkbara konsekvenser för budgeten på kort sikt. Räntestödet utgör 70 % av den del av räntan som överskrider 3,8 % och utgår under de tio första låneåren. Antalet nya lån med stöd av bostadssparavtal har årligen uppgått till ca 10 st.

 

Dispositionsplan:
8306	Bostadsproduktion		500.000
	Minskning		500.000

 

 

 

43.25.83.	Bostadslån (R)
		Bokslut 2008	Budget 2009		Förslag
		-720.000,00	-5.000.000		4.000.000
		Med hänvisning till allmänna motiveringen föreslås anslaget sänkt med 4.000.000 euro.

 

Dispositionsplan:
1520	Lånefordringar		4.000.000
	Minskning		4.000.000

 

43.27.	ELSÄKERHET OCH ENERGI

 

		Utgifter

 

43.27.04.	Befrämjande av energihushållning och tryggande av energiförsörjning (VR)
		Bokslut 2008	Budget 2009		Förslag
		0,00	-90.000		3.000
		(t.a. -46.028,81)
		Se allmänna motiveringen om generella besparingsåtgärder.

 

Dispositionsplan:
4000	Personalutgifter		1.000
4800	Övriga utgifter		2.000
	Minskning		3.000

 

43.30.	BRAND- OCH RÄDDNINGSVÄSENDET

 

		Utgifter

 

43.30.01.	Brand- och räddningsväsendet - verksamhetsutgifter (VR)
		Bokslut 2008	Budget 2009		Förslag
		-18.985,63	-52.000		1.000
		(t.a. -22.037,69)
		Se allmänna motiveringen om generella besparingsåtgärder.

 

Dispositionsplan:
4800	Övriga utgifter		1.000
	Minskning		1.000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

43.32.	LANDSKAPSALARMCENTRALEN

 

		Utgifter

 

43.32.20.	Landskapsalarmcentralen - verksamhetsutgifter (VR)
		Bokslut 2008	Budget 2009		Förslag
		-391.203,94	-436.000		19.000
		(t.a. -21.734,74)			(t.a. -9.000)
		Se allmänna motiveringen om generella besparingsåtgärder.

 

Dispositionsplan:
4000	Personalutgifter		9.700
4800	Övriga utgifter		300
	Minskning		10.000
	Användning av tidigare års anslag		9.000
	Förslag		19.000

 

43.40.	FASTIGHETSFÖRVALTNING

 

		Utgifter

 

43.40.01.		Fastighetsförvaltningen - verksamhetsutgifter (VR)
			Bokslut 2008	Budget 2009		Förslag
			-1.210.572,82	-1.300.000		42.000
	(t.a. -111.459,00)
			Se allmänna motiveringen om generella besparingsåtgärder.

 

Dispositionsplan:
4000	Personalutgifter		16.000
4100	Material och förnödenheter		26.000
	Minskning		42.000

 

43.40.74.	Renovering samt ombyggnad av Självstyrelsegården (R)
		Bokslut 2008	Budget 2009		Förslag
		0,00	0		0
		Landskapsregeringen avser inte att bygga ut självstyrelsegården med en fjärde våning men prioriterar genomförandet av en allmän renovering och ombyggnad.

 

43.40.75.	Ombyggnader och grundförbättringar (R)
		Bokslut 2008	Budget 2009		Förslag
		-2.495.342,58	-3.900.000		0
		Föreslås en omdisponering av anslagna medel i ordinarie budget för år 2009 enligt följande: Förnyande av vattentak vid Ålands sjömansskola senareläggs.   Med anslagna medel genomförs istället -        ombyggnad av f.d. Ålands vårdinstituts lokaler för studerandehälsans behov (ca 350.000 euro) samt -        ombyggnad vid Ålands lyceum och Ålands handelsläroverk för Ålands vårdinstituts behov (ca 150.000 euro).   Ombyggnaderna ska dels lösa utrymmesbehovet för studerandehälsan vid Ålands vårdinstitut, Ålands handelsläroverk samt Ålands lyceum, dels anpassa lokalerna vid Ålands lyceum och Ålands handelsläroverk för Ålands vårdinstituts behov.

 

43.60.	ÅLANDS POLISMYNDIGHET

 

		Utgifter

 

43.60.20.		Ålands polismyndighet - verksamhetsutgifter (VR)
			Bokslut 2008	Budget 2009		Förslag
			-4.734.881,94	-5.210.000		228.000
	(t.a. -427.041,66)			(t.a. -100.000)
			Se allmänna motiveringen om generella besparingsåtgärder.

 

Dispositionsplan:
4000	Personalutgifter		210.600
1125	Maskiner och inventarier		17.400
	Minskning		228.000

                                        

34./44.	FINANSAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
44.01.	ALLMÄN FÖRVALTNING

 

		Utgifter

 

44.01.01.		Finansavdelningens allmänna förvaltning - verksamhetsutgifter (VR)
			Bokslut 2008	Budget 2009		Förslag
			-1.778.875,65	-2.040.000		107.000
	(t.a. -118.310,00)			(t.a. -20.000)
			Se allmänna motiveringen om generella besparingsåtgärder.

 

Dispositionsplan:
4000	Personalutgifter		107.000
	Minskning		107.000

 

44.01.04.	Verkställande av beskattningen
		Bokslut 2008	Budget 2009		Förslag
		-177.725,00	-210.000		5.000
		(t.a. -32.275,00)			(t.a -5.000)
		Med beaktande av tidigare års anslag föreslås en minskning om 5.000 euro under momentet.

 

Dispositionsplan:
	Användning av tidigare års anslag		5.000
	Minskning		5.000

 

44.10.	SÄRSKILDA UNDERSTÖD, LÅN OCH INVESTERINGAR

 

		Inkomster

 

34.10.75.	Inkomst för finansiering av investeringar för kulturell verksamhet
		Bokslut 2008	Budget 2009		Förslag
		4.800.000,00	3.450.000		350.000
		Under momentet föreslås ett tillägg om 350.000 euro. Se även moment 44.10.74 och 44.20.51.

 

Specifikation:
8109	Övriga kapitalöverföringar		350.000
	Tillägg		350.000

 

44.10.74.	Landskapsprojekt (R)
		Bokslut 2008	Budget 2009		Förslag
		-3.080.607,64	-750.000		-350.000
		Byggnadsprojektet Alandica Kultur och Kongress är nu i det närmaste slutfört och byggnaden har överlämnats till driftsbolaget som inledde sin verksamhet den 1 mars 2009. Vissa efterarbeten pågår dock ännu en tid framöver.   I budgeten för år 2009 framfördes bl.a. att en terrass mot byggnadens östra fasad måste byggas, men att kostnaderna för terrassen vid upprättande av budgetförslaget inte hade klarlagts. Utöver nämnda kostnad har dessutom tillkommit vissa kostnader för tilläggsarbeten som varit nödvändiga att beställa för att kunna slutföra projektet.   Med anledning av detta föreslås ett tilläggsanslag om 350.000 euro utöver tidigare anslagna medel. Den sammanlagda kostnaden för projektet uppgår i och med detta till 17,6 miljoner euro, d.v.s. ca 6,7 % över tidigare anslag om 16,5 miljoner euro.

 

Dispositionsplan:
1122	Byggnader		-350.000
	Tilläggsbehov		-350.000

 

44.20.	PENNINGAUTOMATMEDEL

 

		Utgifter

 

44.20.51.	Projektbidrag ur penningautomatmedel
		Bokslut 2008	Budget 2009		Förslag
		-5.041.657,00	-7.604.000		0
		Föreslås att ytterligare 350.000 euro av anslaget under momentet kan användas för finansiering för uppförande av Alandica Kultur och Kongress.   I och med detta har totalt 17.600.000 euro av penningautomatmedel budgeterats för finansiering av Alandica Kultur och Kongress.

 

44.90.	PENSIONER OCH PENSIONSAVGIFTER

 

		Inkomster

 

34.90.04.	Överföring från pensionsfonden
		Bokslut 2008	Budget 2009		Förslag
		8.800.000,00	9.300.000		2.700.000
		Enligt LL (1995:71) om landskapet Ålands pensionsfond ska för dem som hör till landskapets pensionssystem pensionspremier och pensionsavgifter betalas till fonden medan från fonden till budgeten kan överföras ett belopp som får uppgå till högst tre fjärdedelar av landskapets årliga pensionsutgifter. Med beaktande av detta föreslår landskapsregeringen att det fr.o.m. 1.6.2009 överförs ett belopp som uppgår till ca 75 % av pensionsutgifterna från pensionsfonden till landskapets budget. Med hänvisning till ovanstående föreslås ett tillägg om 2.700.000 euro under momentet.

 

Specifikation:
7000	Pensionsinkomster		2.700.000
	Tillägg		2.700.000

 

		Utgifter

 

44.90.01.	Pensioner - verksamhetsutgifter (VR)
		Bokslut 2008	Budget 2009		Förslag
		-145.500,00	-300.000		6.000
		(t.a -158.750,00)	(t.a. -80.000)
		Se allmänna motiveringen om generella besparingsåtgärder.

 

Dispositionsplan:
4300	Inköp av tjänster		6.000
	Minskning		6.000

 

44.95.	ENLIGT FÖRVALTNINGSOMRÅDE ICKE FÖRDELADE POSTER

 

		Utgifter

 

44.95.01.	Förvaltningens ofördelade verksamhetsutgifter (VR)
		Bokslut 2008	Budget 2009		Förslag
		-557.107,96	-600.000		12.000
		(t.a. -19.376,00)
		Se allmänna motiveringen om generella besparingsåtgärder.

 

Dispositionsplan:
4100	Material och förnödenheter		2.000
4300	Inköp av tjänster		10.000
	Minskning		12.000

 

 

 

44.95.04.	Ålandsdelegationen - verksamhetsutgifter (VR)
		Bokslut 2008	Budget 2009		Förslag
		-6.986,01	-12.000		5.000
		(t.a. -320,88)			(t.a. -5.000)
		Med beaktande av tidigare års anslag föreslås en minskning om 5.000 euro under momentet.

 

Dispositionsplan:
	Användning av tidigare års anslag		5.000
	Minskning		5.000

 

44.95.05.	IKT-utveckling (VR)
		Bokslut 2008	Budget 2009		Förslag
		-103.136,15	-275.000		6.000
		(t.a. -31.905,00)
		Se allmänna motiveringen om generella besparingsåtgärder.

 

Dispositionsplan:
4300	Inköp av tjänster		6.000
	Minskning		6.000

 

44.95.08.	Övriga avlöningar
		Bokslut 2008	Budget 2009		Förslag
		-130.045,43	-100.000		32.000
		Se allmänna motiveringen om generella besparingsåtgärder.

 

Dispositionsplan:
4000	Personalutgifter		32.000
	Minskning		32.000

 

44.95.70.	Anskaffning av inventarier (R)
		Bokslut 2008	Budget 2009		Förslag
		-90.839,03	-350.000		100.000
		Se allmänna motiveringen om generella besparingsåtgärder.

 

Dispositionsplan:
1125	Maskiner och inventarier		100.000
	Minskning		100.000

 

 

 

 

 

 

35./45.	SOCIAL- OCH MILJÖAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
45.01.	ALLMÄN FÖRVALTNING

 

		Utgifter

 

45.01.01.		Social- och miljöavdelningens allmänna förvaltning - verksamhetsutgifter (VR)
			Bokslut 2008	Budget 2009		Förslag
			-975.184,63	-1.245.000		61.000
	(t.a. -203.362,00)			(t.a. -50.000)
			Se allmänna motiveringen om generella besparingsåtgärder.

 

Dispositionsplan:
4000	Personalutgifter		61.000
	Minskning		61.000

 

45.10.	ÖVRIGA SOCIALA UPPGIFTER

 

		Utgifter

 

45.10.01.	Övriga sociala uppgifter - verksamhetsutgifter (VR)
		Bokslut 2008	Budget 2009		Förslag
		-39.717,73	-111.000		2.000
		(t.a. -84.438,00)
		Se allmänna motiveringen om generella besparingsåtgärder.

 

Dispositionsplan:
4300	Inköp av tjänster		2.000
	Minskning		2.000

 

45.20.	MOTTAGANDE AV FLYKTINGAR

 

		Utgifter

 

45.20.30.	Mottagande av flyktingar (R)
		Bokslut 2008	Budget 2009		Förslag
		-155.169,88	-300.000		-170.000
		Föreslås ett tillägg under momentet om 170.000 euro. Anslaget används till betalning av ersättningar enligt avtal mellan staden och landskapet om mottagande av flyktingar. Mariehamns stad tog under våren 2008 emot 21 kvotflyktingar, varför det vid tidpunkten för uppgörandet av budgetförslaget för år 2009 var svårt för Mariehamns stad att uppskatta kostnaderna för mottagandet.

 

Dispositionsplan:
8202	Social- och hälsovård samt utkomstskydd			-170.000
	Tilläggsbehov			-170.000

 

45.30.	ÖVRIGA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSUPPGIFTER

 

		Utgifter

 

45.30.52.	Understöd för Kumlinge filialapotek
		Bokslut 2008	Budget 2009		Förslag
		-14.000,00	-14.000		-16.000
		Föreslås ett tillägg om 16.000 euro under momentet för att understöda läkemedelsdistributionen i Kumlinge - Brändöregionen.

 

Dispositionsplan:
8202	Social- och hälsovård samt utkomstskydd			-16.000
	Tilläggsbehov			-16.000

 

45.50.	ALLMÄN MILJÖVÅRD

 

		Utgifter

 

45.50.01.	Allmän miljövård - verksamhetsutgifter (VR)
		Bokslut 2008	Budget 2009		Förslag
		-15.891,86	-40.000		3.000
		(t.a. -42.034,00)
		Se allmänna motiveringen om generella besparingsåtgärder.

 

Dispositionsplan:
4300	Inköp av tjänster		3.000
	Minskning		3.000

 

45.52.	NATURVÅRD

 

		Utgifter

 

45.52.20.	Naturreservat - verksamhetsutgifter (VR)
		Bokslut 2008	Budget 2009		Förslag
		-143.705,52	-165.000		6.000
		(t.a. -41.523,00)	(t.a. -30.000)
		Se allmänna motiveringen om generella besparingsåtgärder.

 

Dispositionsplan:
4000	Personalutgifter		6.000
	Minskning		6.000

 

 

 

 

 

45.52.88.	Anskaffning av områden för naturskyddsändamål (R)
		Bokslut 2008	Budget 2009		Förslag
		-34.756,92	-200.000		150.000
		Föreslås en minskning under momentet om 150.000 euro. Minskningen medför att anskaffningar för naturskyddsändamål senareläggs.

 

Dispositionsplan:
1112	Övriga immateriella rättigheter		150.000
	Minskning		150.000

 

45.54.	VATTENFÖRSÖRJNING OCH VATTENVÅRD

 

		Utgifter

 

45.54.01.	Vattenförsörjning och vattenvård - verksamhetsutgifter (VR)
		Bokslut 2008	Budget 2009		Förslag
		-276.290,20	-369.000		5.000
		(t.a. -90.904,18)	(t.a. -66.000)
		Se allmänna motiveringen om generella besparingsåtgärder.

 

Dispositionsplan:
4000	Personalutgifter		1.000
4300	Inköp av tjänster		4.000
	Minskning		5.000

 

45.60.	ÅLANDS MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSMYNDIGHET

 

		Utgifter

 

45.60.20.		Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet - verksamhetsutgifter (VR)
			Bokslut 2008	Budget 2009		Förslag
			-1.257.142,17	-1.600.000		68.000
	(t.a. -147.367,00)					(t.a. -33.000)
			Se allmänna motiveringen om generella besparingsåtgärder.

 

Dispositionsplan:
4000	Personalutgifter		35.000
	Minskning		35.000
	Användning av tidigare års anslag		33.000
	Förslag		68.000

 

45.60.21.	Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighets laboratorium - verksamhetsutgifter (VR)
		Bokslut 2008	Budget 2009		Förslag
		-234.848,50	-800.000		29.000
					(t.a. -15.000)
		Se allmänna motiveringen om generella besparingsåtgärder.

 

Dispositionsplan:
4000	Personalutgifter		14.000
	Minskning		14.000
	Användning av tidigare års anslag		15.000
	Förslag		29.000

 

45.70.	ÅLANDS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

 

		Inkomster

 

35.70.20.	Ålands hälso- och sjukvård - verksamhetsinkomster
		Bokslut 2008	Budget 2009		Förslag
		5.233.340,41	4.900.000		950.000
		Föreslås ett tillägg om 950.000 euro under momentet.

 

Specifikation:
3000	Inkomster av verksamheten
	- patient- och klientavgifter		400.000
	- FPA-ersättningar		250.000
	- övriga avgifter och ersättningar		300.000
	Tillägg		950.000

 

35.70.39.	Kommunernas ersättning för Gullåsen
		Bokslut 2008	Budget 2009		Förslag
		3.375.510,40	3.100.000		60.000
		Föreslås ett tillägg om 60.000 euro under momentet.

 

Specifikation:
3000	Inkomster av verksamheten		60.000
	Tillägg		60.000

 

		Utgifter

 

45.70.20.	Ålands hälso- och sjukvård - verksamhetsutgifter (VR)
		Bokslut 2008	Budget 2009		Förslag
		-71.042.834,51	-73.518.000		1.476.000
		Se allmänna motiveringen om generella besparingsåtgärder.

 

Dispositionsplan:
4000	Personalutgifter		1.383.000
4100	Material och förnödenheter		22.000
4300	Inköp av tjänster		71.000
	Minskning		1.476.000

 

45.70.70.	Anskaffningar (R)
		Bokslut 2008	Budget 2009		Förslag
		-404.973,58	-820.000		100.000
		Se allmänna motiveringen om generella besparingsåtgärder.

 

 

 

Dispositionsplan:
1125	Maskiner och inventarier		100.000
	Minskning		100.000

 

36./46.	UTBILDNINGS- OCH KULTURAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
46.01.	ALLMÄN FÖRVALTNING

 

		Utgifter

 

46.01.01.	Utbildnings- och kulturavdelningens allmänna förvaltning - verksamhetsutgifter (VR)
		Bokslut 2008	Budget 2009		Förslag
		-747.512,84	-858.000		42.000
		(t.a. -22.601,30)
		Se allmänna motiveringen om generella besparingsåtgärder.

 

Dispositionsplan:
4000	Personalutgifter		20.700
4300	Inköp av tjänster		300
4800	Övriga utgifter		21.000
	Minskning		42.000

 

46.01.04.		Utvecklingsarbete (VR)
			Bokslut 2008	Budget 2009		Förslag
			-173.894,69	-230.000		32.000
	(t.a. -31.945,83)
			Se allmänna motiveringen om generella besparingsåtgärder.   Besparingsåtgärderna föranleder att följande åtgärder prioriteras.   Anslaget avser utgifter för landskapsregeringens i lagstiftningen avsedda allmänna ledning, tillsyn och utveckling av utbildningen inom skolbyråns och yrkesutbildningsbyråns ansvarsområden.   Målsättningen för regeringens tillsyns- och utvecklingsarbete är att främja den allmänna skolutvecklingen i landskapet. Under budgetåret läggs tonvikten vid -        skolornas arbetsro och trygghet, specialundervisning, nätbaserade arbetssätt och metoder samt undervisning om märkesåret -        skolornas språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för elever och studerande med annat modersmål än svenska -        skolornas undervisning i fysik och kemi samt hälsokunskap -        skolornas undervisning i kärnämnen -        lärande i arbete och yrkesprov samt -        utbildning på högskolenivå, utbud, efterfrågan och profilering.   Ifråga om nämnda områden kan landskapsregeringens åtgärder innebära samarbete med andra utbildningsmyndigheter och allmännyttiga organisationer inom tredje sektorn.

 

 

 

Dispositionsplan:
4000	Personalutgifter		22.000
4300	Inköp av tjänster		10.000
	Minskning		32.000

 

46.01.23.	Utvecklingsprojektet Ålands gymnasieskola (VR)
		Bokslut 2008	Budget 2009		Förslag
		-78.500,64	-77.000		30.000
		(t.a. -881,63)
		Se allmänna motiveringen om generella besparingsåtgärder.   Därtill föreslås att anslaget under momentet kan användas för att kunna arbeta vidare med de föreslagna planerings-, samordnings- och verkställighetsåtgärder som arbetsgruppen ”Optimering av sjöfartsutbildningen på Åland” avlämnade i februari 2009. Rapporten föreslår fem konkreta förslag till åtgärder för att optimera sjöfartsutbildningen på Åland genom ett funktionellt samarbete mellan de berörda parterna och en samordning av de ingående och planerade resurserna.   De åtgärder för sjöfartsutvecklingen som i första hand bör vidtas så snart som möjligt är (a) koordinering av innehållet i läroplaner och utbildningsplaner, samt implementering av ett periodiseringssystem för undervisningen från och med hösten 2010 och (b) uppgörande av ett förslag till affärsplan med affärskoncept, marknadsplan, organisation, ägarstruktur och genomförande för ett driftsbolag enligt arbetsgruppens förslag med utgångspunkten att inrätta tre samverkande resultat­enheter, där även den verksamhet som berör skolfartyget och ett planerat simulatorcenter ingår.

 

Dispositionsplan:
4000	Personalutgifter		30.000
	Minskning		30.000

 

46.03.	STUDIESTÖD

 

		Utgifter

 

46.03.50.	Studiepenning (F)
		Bokslut 2008	Budget 2009		Förslag
		-5.675.986,86	-5.850.000		-167.000
		Föreslås ett tillägg under momentet om 167.000 euro för indexhöjning av studiestödsbeloppen för studiepenning, vuxenstudiepenning, särskilt studietillägg, bostadstillägg samt försörjartillägg fr.o.m. 1.8.2009. Tillägget föranleds av att indexjusteringen blev högre än vad som beaktats i grundbudgeten.

 

Dispositionsplan:
8202	Social- och hälsovård samt utkomstskydd		-167.000
	Tilläggsbehov		-167.000

 

 

 

46.09.	ALLMÄN UNGDOMS-, IDROTTS- OCH KULTURVERKSAMHET

 

		Utgifter

 

46.09.04.	Utgifter för Ålands kulturdelegation
		Bokslut 2008	Budget 2009		Förslag
		-18.303,89	-21.000		3.000
		Se allmänna motiveringen om generella besparingsåtgärder.

 

Dispositionsplan:
4000	Personalutgifter		1.500
4800	Övriga utgifter		1.500
	Minskning		3.000

 

46.09.05.	Nordiskt kulturutbyte
		Bokslut 2008	Budget 2009		Förslag
		-90.565,95	-96.000		1.000
		Se allmänna motiveringen om generella besparingsåtgärder.

 

Dispositionsplan:
4000	Personalutgifter		1.000
	Minskning		1.000

 

46.09.26.	Projekt för kultur i skärgården (VR)
		Bokslut 2008	Budget 2009		Förslag
		-50.064,33	-50.000		5.000
		(t.a. -9.201,64)
		Se allmänna motiveringen om generella besparingsåtgärder.

 

Dispositionsplan:
4000	Personalutgifter		1.200
4300	Inköp av tjänster		1.900
4800	Övriga utgifter		1.900
	Minskning		5.000

 

46.09.30.	Kommunal ungdoms-, idrotts- och kulturverksamhet (F)
		Bokslut 2008	Budget 2009		Förslag
		-610.489,76	-647.000		0
		Rubriken ändrad. Föreslås att momentet ändras till förslagsanslag.

 

46.09.59.	Övrig kulturell verksamhet
		Bokslut 2008	Budget 2009		Förslag
		-84.193,88	-78.000		1.000
		Se allmänna motiveringen om generella besparingsåtgärder.

 

Dispositionsplan:
4000	Personalutgifter		1.000
	Minskning		1.000

 

46.13.	PENNINGAUTOMATMEDEL FÖR KULTURELL VERKSAMHET

 

		Utgifter

 

46.13.74.	Utbyggnad av Ålands sjöfartsmuseum (R)
		Bokslut 2008	Budget 2009		Förslag
			-2.500.000		0
		Enligt planering ska om- och tillbyggnaden vara genomförd huvudsakligen under år 2010 så att de nya utrymmena kan tas i bruk under år 2011.   Tidigare har projektet kostnadsberäknats till 8 miljoner euro. En ny kostnadsberäkning från slutet av år 2008 visar att projektkostnaderna har stigit till 10,4 miljoner euro. Det angivna beloppet är enligt landskapsregeringen den kostnadsram inom vilken projektet ska förverkligas. Kostnader för iordningsställande av utställningen ingår inte i denna kostnadsberäkning.

 

46.17.	YRKESUTBILDNING

 

		Utgifter

 

46.17.04.		Utgifter för studerande i behov av särskilt stöd (VR)
			Bokslut 2008	Budget 2009		Förslag
			-32.422,25	-20.000		1.000
	(t.a. 0,00)
			Se allmänna motiveringen om generella besparingsåtgärder.

 

Dispositionsplan:
4300	Inköp av tjänster		1.000
	Minskning		1.000

 

46.17.05.	Utgifter för åländska studerande i Norden (VR)
		Bokslut 2008	Budget 2009		Förslag
		-40.273,98	-55.000		25.000
		Rubriken ändrad. Föreslås att momentet ändras till ett tvåårigt reservationsanslag (VR) för större flexibilitet. Föreslås att anslaget, som i huvudsak avser kostnaderna för åländska studerande vid United World College i Norge, minskas successivt åren 2009 och 2010 genom, att ingen ny åländsk studerande antas till utbildningen med landskapets finansiering, utan att de studerande som redan är antagna för studier 2007 - 2009 respektive 2008 - 2010 avslutar studierna våren 2009 respektive 2010.   Med hänvisning till ovanstående föreslås en minskning om 25.000 euro under momentet.

 

Dispositionsplan:
4300	Inköp av tjänster		25.000
	Minskning		25.000

 

46.19.	VUXENUTBILDNING

 

		Inkomster

 

36.19.08.	Inkomster för projekten Nätpedagogik och Validering på Åland
		Bokslut 2008	Budget 2009		Förslag
		31.631,68	550.000		-25.000
		Med hänvisning till moment 46.19.08 föreslås en minskning om 25.000 euro under momentet.

 

Specifikation:
3900	Verksamhetens övriga inkomster		-25.000
	Minskning		-25.000

 

		Utgifter

 

46.19.04.		Läroavtalsutbildning - verksamhetsutgifter (VR)
			Bokslut 2008	Budget 2009		Förslag
			-264.001,00	-640.000		15.000
	(t.a. -183.917,00)
			Se allmänna motiveringen om generella besparingsåtgärder.

 

Dispositionsplan:
4000	Personalutgifter		15.000
	Minskning		15.000

 

46.19.05.	Yrkesinriktad vuxenutbildning (VR)
		Bokslut 2008	Budget 2009		Förslag
		-106.939,60	-140.000		2.000
		(t.a. -5.082,69)
		Se allmänna motiveringen om generella besparingsåtgärder.

 

Dispositionsplan:
4000	Personalutgifter		2.000
	Minskning		2.000

 

46.19.06.	Sysselsättningsfrämjande utbildning (VR)
		Bokslut 2008	Budget 2009		Förslag
		-263.594,70	-320.000		-80.000
		(t.a. -44.953,00)
		Föreslås ett tillägg under momentet om 80.000 euro för att ha beredskap för utbildningsinsatser från och med hösten 2009 om den ekonomiska utvecklingen blir sådan att behovet uppstår.   Ändamålet med det föreslagna tilläggsanslaget är att kunna möta effekterna av en befarad ökning av i första hand ungdomsarbetslösheten redan hösten 2009. Anslaget i grundbudgeten om 320.000 euro, är redan uppbundet till åtaganden som kunde förutses i budgeteringsskedet. Det föreslagna tilläggsanslaget om 80.000 euro avses använt utgående från de behov som kan uppstå men skulle exempelvis motsvara en 60 dagars utbildning för 30 personer med en utbildningskostnad om ca 45 euro/dag och person.

 

Dispositionsplan:
4300	Inköp av tjänster		-80.000
	Tilläggsbehov		-80.000

 

46.19.08.	Utgifter för projekten Nätpedagogik och Validering på Åland (VR)
		Bokslut 2008	Budget 2009		Förslag
		-118.803,36	-668.000		25.000
		Se allmänna motiveringen om generella besparingsåtgärder. Se även moment 36.19.08.

 

Dispositionsplan:
4000	Personalutgifter		10.800
4300	Inköp av tjänster		10.000
4800	Övriga utgifter		4.200
	Minskning		25.000

 

46.20.	EUROPEISKA UNIONEN - SOCIALFONDEN

 

		Inkomster

 

36.20.46.	EU:s finansieringsandel - regional konkurrenskraft och sysselsättning, ESF
		Bokslut 2008	Budget 2009		Förslag
		93.766,56	893.000		-455.000
		Föreslås en minskning under momentet om 455.000 euro. Se även moment 46.20.46.

 

Specifikation:
8000	Europeiska Unionen		-455.000
	Minskning		-455.000

 

		Utgifter

 

46.20.41.	Landskapets finansieringsandel - regional konkurrenskraft och sysselsättning, ESF (RF)
		Bokslut 2008	Budget 2009		Förslag
		-580.177,50	-865.000		455.000
		Med beaktande av det allmänna ekonomiska läget och ett ändamålsenligt genomförande av programmet föreslås anslaget under momentet sänkt med 455.000 euro. Beloppet avser finansieringsramen för år 2011 och omfördelas till den återstående programperioden.

 

Dispositionsplan:
8301	Undervisning, kultur och idrott		455.000
	Minskning		455.000

 

 

 

46.20.46.	EU:s finansieringsandel - regional konkurrenskraft och sysselsättning, ESF (RF)
		Bokslut 2008	Budget 2009		Förslag
		-885.682,65	-865.000		455.000
		Med beaktande av det allmänna ekonomiska läget och ett ändamålsenligt genomförande av programmet föreslås anslaget under momentet sänkt med 455.000 euro. Beloppet avser finansieringsramen för år 2011 och omfördelas till den återstående programperioden. Se även moment 36.20.46.

 

Dispositionsplan:
8301	Undervisning, kultur och idrott		455.000
	Minskning		455.000

 

46.25.	ÅLANDS LÄROMEDELSCENTRAL

 

		Inkomster

 

36.25.39.	Kommunernas andel i kostnaderna
		Bokslut 2008	Budget 2009		Förslag
		98.523,12	91.000		-2.000
		Se allmänna motiveringen om generella besparingsåtgärder. Se även moment 46.25.20.

 

Specifikation:
3000	Inkomster av verksamheten		-2.000
	Minskning		-2.000

 

		Utgifter

 

46.25.20.		Ålands läromedelscentral - verksamhetsutgifter (VR)
			Bokslut 2008	Budget 2009		Förslag
			-140.023,72	-158.000		3.000
	(t.a. -3.667,00)
			Se allmänna motiveringen om generella besparingsåtgärder. Se även moment 36.25.39.

 

Dispositionsplan:
4000	Personalutgifter		3.000
	Minskning		3.000

 

 

 

 

 

 

46.32.	ÅLANDS FOLKHÖGSKOLA

 

		Utgifter

 

46.32.20.	Ålands folkhögskola - verksamhetsutgifter (VR)
		Bokslut 2008	Budget 2009		Förslag
		-980.298,12	-1.184.000		46.000
		(t.a. -97.841,00)
		Se allmänna motiveringen om generella besparingsåtgärder.   Med beaktande av förslaget kommer följande målsättningar i grundbudgeten inte att kunna förverkligas -      erbjuda lärare och personal IT-handledning för att kunna förverkliga landskapsregeringens vision om nätbaserad undervisning samt -      erbjuda motiverade studerande som vill höja sina grundskolebetyg handledning av lärare i ämnena svenska, engelska och matematik.   Föreslås att en tjänst som kock (lkl A14) indras. I anslaget för personal i arbetsavtalsförhållande beaktas samtidigt anslag för en kock för återstoden av år 2009.

 

Dispositionsplan:
4000	Personalutgifter		46.000
	Minskning		46.000

 

46.34.	ÅLANDS MUSIKINSTITUT

 

		Inkomster

 

36.34.20.	Ålands musikinstitut - verksamhetsinkomster
		Bokslut 2008	Budget 2009		Förslag
		64.608,37	69.000		13.000
		Terminsavgifterna föreslås höjas från höstterminen 2009 enligt följande: Huvudämne från 110 euro till 140 euro Biämne från 50 euro till 65 euro Syskonrabatten om 30 euro kvarstår.   Med hänvisning till ovanstående föreslås ett tillägg om 13.000 euro under momentet.

 

Specifikation:
3000	Inkomster av verksamheten		13.000
	Tillägg		13.000

 

		Utgifter

 

46.34.20.		Ålands musikinstitut - verksamhetsutgifter (VR)
			Bokslut 2008	Budget 2009		Förslag
			-847.535,85	-947.000		33.000
	(t.a. -8.348,00)
			Se allmänna motiveringen om generella besparingsåtgärder.

 

Dispositionsplan:
4000	Personalutgifter		33.000
	Minskning		33.000

 

46.35.	ÅLANDS LYCEUM

 

		Inkomster

 

36.35.20.	Ålands lyceum - verksamhetsinkomster
		Bokslut 2008	Budget 2009		Förslag
		125.698,80	100.000		35.000
		Med beaktande av  nivån på influtna inkomster år 2008 och att lunchpriset höjs föreslås ett tillägg om 35.000 euro under momentet.

 

Specifikation:
3000	Inkomster av verksamheten		15.000
3300	Hyresinkomster och ersättningar		20.000
	Tillägg		35.000

 

		Utgifter

 

46.35.20.	Ålands lyceum - verksamhetsutgifter (VR)
		Bokslut 2008	Budget 2009		Förslag
		-3.662.666,25	-3.710.000		130.000
		(t.a. -10.325,00)
		Se allmänna motiveringen om generella besparingsåtgärder.   Med beaktande av förslaget kommer följande målsättningar i grundbudgeten inte att kunna förverkligas -      att utveckla skolans bibliotek till ett kompetenscentrum med biblioteks- och mediatekstjänster för studerande, lärare och övrig personal i fastigheten samt -      att på basis av studerandes studieval utveckla och förändra examinationssystemet.   I förslaget har även vissa korrigeringar av dispositionsplanen som ingår i grundbudgeten beaktats.

 

Dispositionsplan:
4000	Personalutgifter		96.200
4100	Material och förnödenheter		-5.000
4200	Hyror		55.900
4300	Inköp av tjänster		-10.000
4800	Övriga utgifter		-22.100
1125	Maskiner och inventarier		15.000
	Minskning		130.000

 

 

 

 

46.40.	ÅLANDS SJÖMANSSKOLA

 

		Utgifter

 

46.40.20.		Ålands sjömansskola - verksamhetsutgifter (VR)
			Bokslut 2008	Budget 2009		Förslag
			-2.304.766,47	-2.539.000		105.000
	(t.a. -224.320,00)			(t.a. -260.000)		(t.a. -51.000)
			Se allmänna motiveringen om generella besparingsåtgärder.

 

Dispositionsplan:
4000	Personalutgifter		54.000
	Minskning		54.000
	Användning av tidigare års anslag		51.000
	Förslag		105.000

 

46.40.21.	M.s. Michael Sars - verksamhetsutgifter (VR)
		Bokslut 2008	Budget 2009		Förslag
		-274.108,07	-434.000		15.000
		(t.a. -71.235,00)	(t.a. -40.000)		(t.a. -9.000)
		Se allmänna motiveringen om generella besparingsåtgärder.

 

Dispositionsplan:
4000	Personalutgifter		6.000
	Minskning		6.000
	Användning av tidigare års anslag		9.000
	Förslag		15.000

 

46.41.	ÅLANDS SJÖSÄKERHETSCENTRUM

 

		Utgifter

 

46.41.20.	Ålands sjösäkerhetscentrum - verksamhetsutgifter (VR)
		Bokslut 2008	Budget 2009		Förslag
		-58.011,54	-119.000		14.000
		Se allmänna motiveringen om generella besparingsåtgärder.

 

Dispositionsplan:
4000	Personalutgifter		7.300
4300	Inköp av tjänster		6.700
	Minskning		14.000

 

 

 

 

 

 

46.42.	ÅLANDS YRKESSKOLA

 

		Utgifter

 

46.42.20.		Ålands yrkesskola -verksamhetsutgifter (VR)
			Bokslut 2008	Budget 2009		Förslag
			-4.379.691,14	-4.700.000		188.000
	(t.a. -189.779,45)
			Se allmänna motiveringen om generella besparingsåtgärder.

 

Dispositionsplan:
4000	Personalutgifter		94.000
4100	Material och förnödenheter		28.800
4300	Inköp av tjänster		15.000
1112	Immateriella rättigheter		10.200
1125	Maskiner och inventarier		40.000
	Minskning		188.000

 

46.44.	ÅLANDS NATURBRUKSSKOLA

 

		Utgifter

 

46.44.20.	Ålands naturbruksskola - verksamhetsutgifter (VR)
		Bokslut 2008	Budget 2009		Förslag
		-1.099.157,82	-1.150.000		40.000
		(t.a. -26.451,92)
		Se allmänna motiveringen om generella besparingsåtgärder.   Med beaktande av förslaget kommer följande målsättning i grundbudgeten inte att kunna förverkligas -      att hösten 2009 starta en 40 studieveckors utbildning inom landsbygdsturism och hästturism med totalt 20 platser.

 

Dispositionsplan:
4000	Personalutgifter		17.000
4100	Material och förnödenheter		1.000
4200	Hyror		10.000
4300	Inköp av tjänster		11.000
4800	Övriga utgifter		1.000
	Minskning		40.000

 

46.44.21.	Skoljordbruket Jomala gård - verksamhetsutgifter (VR)
		Bokslut 2008	Budget 2009		Förslag
		-18.214,73	-78.000		46.000
		(t.a. -25.193,59)			(t.a. -11.000)
		Se allmänna motiveringen om generella besparingsåtgärder.   Besparingsåtgärderna består främst av ökade inkomster. Se även moment 46.44.76.

 

Dispositionsplan:
4000	Personalutgifter		2.000
4100	Material och förnödenheter		-8.000
4300	Inköp av tjänster		-1.300
4800	Övriga utgifter		300
3000	Inkomster av verksamheten
	- lantbruksinkomster	2.000
	- stödinkomster	40.000	42.000
	Minskning		35.000
	Användning av tidigare års anslag		11.000
	Förslag		46.000

 

46.44.76.	Lösdriftsstall för dikor (R)
		Bokslut 2008	Budget 2009		Förslag
		-25.000,00			-56.000
		Momentet nytt. I grundbudgeten och tredje tillägget till budgeten för år 2007 upptogs anslag om 380.000 euro samt i andra tillägget  till budgeten för år 2008 25.000 euro, sammanlagt 405.000 euro för uppförande av lösdriftsstall.   Då genomförandet av projektet visats sig bli dyrare än beräknat, främst p.g.a. högre kostnader för sprängning och anläggande av bassäng, föreslås ett tillägg under momentet om 56.000 euro. Totalkostnaden för projektet beräknas därmed uppgå till 461.000 euro. Se även moment 46.44.21.

 

Dispositionsplan:
1122	Byggnader		-56.000
	Anslagsbehov		-56.000

 

46.48.	ÅLANDS HOTELL- OCH RESTAURANGSKOLA

 

		Utgifter

 

46.48.20.		Ålands hotell- och restaurangskola - verksamhetsutgifter (VR)
			Bokslut 2008	Budget 2009		Förslag
			-1.354.877,72	-1.651.000		69.000
	(t.a. -265.241,81)			(t.a. -150.000)
			Se allmänna motiveringen om generella besparingsåtgärder.

 

Dispositionsplan:
4000	Personalutgifter		64.200
4100	Material och förnödenheter		4.800
	Minskning		69.000

 

 

 

 

 

 

46.50.	ÅLANDS VÅRDINSTITUT

 

		Utgifter

 

46.50.20.		Ålands vårdinstitut - verksamhetsutgifter (VR)
			Bokslut 2008	Budget 2009		Förslag
			-826.716,38	-944.000		47.000
	(t.a. -249.124,74)			(t.a. -200.000)
			Se allmänna motiveringen om generella besparingsåtgärder.

 

Dispositionsplan:
4000	Personalutgifter		28.800
4300	Inköp av tjänster		2.500
4800	Övriga utgifter		2.000
1125	Maskiner och inventarier		13.700
	Minskning		47.000

 

46.52.	ÅLANDS HANDELSLÄROVERK

 

		Utgifter

 

46.52.20.	Ålands handelsläroverk - verksamhetsutgifter (VR)
		Bokslut 2008	Budget 2009		Förslag
		-1.069.147,47	-1.240.000		53.000
		(t.a. -88.138,07)
		Se allmänna motiveringen om generella besparingsåtgärder.

 

Dispositionsplan:
4000	Personalutgifter		39.100
4100	Material och förnödenheter		2.000
4200	Hyror		1.000
4300	Inköp av tjänster		7.600
4800	Övriga utgifter		3.300
	Minskning		53.000

 

46.55.	HÖGSKOLAN PÅ ÅLAND

 

		Utgifter

 

46.55.20.		Högskolan på Åland - verksamhetsutgifter (VR)
			Bokslut 2008	Budget 2009		Förslag
			-4.794.678,34	-5.390.000		230.000
	(t.a. -252.347,00)
			Se allmänna motiveringen om generella besparingsåtgärder.

 

 

 

 

 

Dispositionsplan:
4000	Personalutgifter		179.600
4200	Hyror		7.000
1125	Maskiner och inventarier		43.400
	Minskning		230.000

 

46.60.	MUSEIBYRÅN

 

		Utgifter

 

46.60.20.	Museibyrån - verksamhetsutgifter (VR)
		Bokslut 2008	Budget 2009		Förslag
		-2.685.716,28	-3.005.000		120.000
		(t.a. -65.854,00)
		Se allmänna motiveringen om generella besparingsåtgärder.

 

Dispositionsplan:
4000	Personalutgifter		113.300
4100	Material och förnödenheter		3.000
4300	Inköp av tjänster		3.700
	Minskning		120.000

 

46.80.	ÅLANDS LANDSKAPSARKIV

 

		Utgifter

 

46.80.20.	Ålands landskapsarkiv - verksamhetsutgifter (VR)
		Bokslut 2008	Budget 2009		Förslag
		-161.092,36	-195.000		8.000
		(t.a. -6.373,00)
		Se allmänna motiveringen om generella besparingsåtgärder.

 

Dispositionsplan:
4000	Personalutgifter		3.800
4100	Material och förnödenheter		2.200
4300	Inköp av tjänster		2.000
	Minskning		8.000

 

 

 

 

 

 

 

 

37./47.	NÄRINGSAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
47.01.	ALLMÄN FÖRVALTNING

 

		Utgifter

 

47.01.01.		Näringsavdelningens allmänna förvaltning - verksamhetsutgifter (VR)
			Bokslut 2008	Budget 2009		Förslag
			-1.751.585,99	-2.013.000		196.000
	(t.a. -29.822,00)			(t.a. -80.000)		(t.a. -80.000)
			Se allmänna motiveringen om generella besparingsåtgärder.   Med beaktande av förslaget kommer följande målsättning i grundbudgeten inte att kunna förverkligas -      förbättra den externa informationen.   Föreslås att tjänsten som avdelningsjurist lämnas vakant under året.

 

Dispositionsplan:
4000	Personalutgifter		116.000
	Minskning		116.000
	Användning av tidigare års anslag		80.000
	Förslag		196.000

 

47.03.	NÄRINGSLIVETS FRÄMJANDE

 

		Utgifter

 

47.03.23.		Ålands landsbygdscentrum - verksamhetsutgifter (VR)
			Bokslut 2008	Budget 2009		Förslag
			-186.528,07	-242.000		2.000
	(t.a. -27.294,00)
			Se allmänna motiveringen om generella besparingsåtgärder.

 

Dispositionsplan:
4000	Personalutgifter		2.000
	Minskning		2.000

 

47.03.24.		Skärgårdsutveckling - verksamhetsutgifter (VR)
			Bokslut 2008	Budget 2009		Förslag
			-21.085,89	-68.000		1.000
	(t.a. -35.122,00)
			Se allmänna motiveringen om generella besparingsåtgärder.

 

Dispositionsplan:
4000	Personalutgifter		1.000
	Minskning		1.000

 

47.03.41.	Turismens främjande (R)
		Bokslut 2008	Budget 2009		Förslag
		-1.519.682,66	-1.610.000		35.000
		Föreslås att anslaget för Ålands Turistförbunds kvalitetsutvecklingsarbete sänks med 35.000 euro samt att 30.000 euro av anslaget används till marknadsföring av evenemang under år 2009 för att stimulera besöksnäringen.

 

Dispositionsplan:
8205	Övrigt näringsliv		35.000
	Minskning		35.000

 

47.03.44.	Nationella investeringsbidrag (R)
		Bokslut 2008	Budget 2009		Förslag
		-517.989,76	-1.000.000		0
		Rubriken ändrad. Föreslås att momentet ändras till ett reservationsanslag.   Landskapsregeringen har som svar på en förfrågan från delar av det åländska näringslivet sagt att landskapsregeringen tillsammans med näringslivet vill arbeta för ett förverkligande av en högkvalitativ golfbana i privat regi. Investeringsbidraget skulle utgöra 30 % av godtagbara kostnader.   Landskapsregeringen återkommer till lagtinget för beslut om markarrangemangen till de delar landskapets marker berörs och med förslag om nödvändiga anslag vid behov i samband med budget då en formell finansieringsansökan föreligger och beslut om finansiering och markarrangemang erfordras.   Landskapsregeringen ser således positivt på en utveckling av golfturismen och har beredskap att också medverka till att andra högkvalitativa golfprojekt kan förverkligas med samma finansieringsvillkor.

 

47.03.62.	Internationella utvecklingsprojekt (R)
		Bokslut 2008	Budget 2009		Förslag
		-8.000,00	-250.000		0
		Rubriken ändrad. Föreslås att momentet ändras till reservationsanslag.

 

47.05.	EUROPEISKA UNIONEN - REGIONALA UTVECKLINGSFONDEN

 

		Inkomster

 

37.05.47.	EU:s finansieringsandel - regional konkurrenskraft och sysselsättning, ERUF
		Bokslut 2008	Budget 2009		Förslag
		0,00	893.000		-350.000
		Föreslås en minskning under momentet om 350.000 euro. Se även moment 47.05.47.

 

Specifikation:
8100	Europeiska Unionen		-350.000
	Minskning		-350.000

 

		Utgifter

 

47.05.42.	Landskapets finansieringsandel - regional konkurrenskraft och sysselsättning, ERUF (RF)
		Bokslut 2008	Budget 2009		Förslag
		-488.336,75	-865.000		350.000
		Med beaktande av det allmänna ekonomiska läget och ett ändamålsenligt genomförande av programmet föreslås anslaget under momentet sänkt med 350.000 euro. Beloppet avser del av finansieringsramen för år 2011 och omfördelas till den återstående programperioden.

 

Dispositionsplan:
8305	Övrigt näringsliv		350.000
	Minskning		350.000

 

47.05.45.	EU:s finansieringsandel - målprogram 2 (RF)
		Bokslut 2008	Budget 2009		Förslag
		0,00	0		-200.000
		Föreslås ett tillägg om 200.000 euro under momentet för att möjliggöra att finansieringsramen för landskapets mål 2-program 2000 - 2006 kan nyttjas fullt ut. Samtidigt indras i bokslutet för år 2008 motsvarande anslag om 200.000 euro under moment 47.05.40.

 

Dispositionsplan:
8305	Övrigt näringsliv		-200.000
	Tilläggsbehov		-200.000

 

47.05.47.	EU:s finansieringsandel - regional konkurrenskraft och sysselsättning, ERUF (RF)
		Bokslut 2008	Budget 2009		Förslag
		-617.186,75	-865.000		350.000
		Med beaktande av det allmänna ekonomiska läget och ett ändamålsenligt genomförande av programmet föreslås anslaget under momentet sänkt med 350.000 euro. Beloppet avser finansieringsramen del av för år 2011 och omfördelas till den återstående programperioden. Se även moment 37.05.47.

 

Dispositionsplan:
8305	Övrigt näringsliv		350.000
	Minskning		350.000

 

47.15.	FRÄMJANDE AV LANTBRUKET

 

		Utgifter

 

47.15.23.	Utgifter för avbytarservice inom lantbruket (F)
		Bokslut 2008	Budget 2009		Förslag
		-933.037,07	-877.000		32.000
		Se allmänna motiveringen om generella besparingsåtgärder.

 

Dispositionsplan:
4000	Personalutgifter		32.000
	Minskning		32.000

 

47.15.43.	Utgifter för lantbrukets räntestödslån (F)
		Bokslut 2008	Budget 2009		Förslag
		-271.204,13	-360.000		100.000
		Med hänvisning till det rådande ränteläget föreslås en minskning om 100.000 euro under momentet.

 

Dispositionsplan:
8304	Primärnäringar		100.000
	Minskning		100.000

 

47.15.44.	Investeringsstöd till lantbruket (R)
		Bokslut 2008	Budget 2009		Förslag
		-590.321,61	-700.000		200.000
		Föreslås en minskning om 200.000 euro under momentet.

 

Dispositionsplan:
8304	Primärnäringar		200.000
	Minskning		200.000

 

47.17.	EUROPEISKA UNIONEN - PROGRAM FÖR LANDSBYGDENS UTVECKLING

 

		Utgifter

 

47.17.05.		Tekniskt stöd, landskapets finansieringsandel - program för landsbygdens utveckling 2007 - 2013 (R)
			Bokslut 2008	Budget 2009		Förslag
			-53.440,91	-131.000		12.000
	(t.a. -53.047,00)
			Se allmänna motiveringen om generella besparingsåtgärder.

 

Dispositionsplan:
4000	Personalutgifter		12.000
	Minskning		12.000

 

47.17.06.		Tekniskt stöd, EU:s  finansieringsandel - program för landsbygdens utveckling 2007 - 2013 (R)
			Bokslut 2008	Budget 2009		Förslag
			-53.441,05	-131.000		12.000
	(t.a. -53.047,00)
			Se allmänna motiveringen om generella besparingsåtgärder.

 

 

Dispositionsplan:
4000	Personalutgifter		12.000
	Minskning		12.000

 

47.17.42.	Landskapets finansieringsandel - program för landsbygdens utveckling 2007 - 2013, axel 1 (RF)
		Bokslut 2008	Budget 2009		Förslag
		-1.295.965,13	-1.435.000		209.000
		Med hänvisning till bokslutet för år 2007 och överskridningen om 208.451,20 euro föreslås en minskning om 209.000 euro under momentet. Se även moment 47.17.46.

 

Dispositionsplan:
8304	Primärnäringar		209.000
	Minskning		209.000

 

47.17.46.	Förskottering av EU:s finansieringsandel - program för landsbygdens utveckling  2007 - 2013, axel 1 (RF)
		Bokslut 2008	Budget 2009		Förslag
		-863.977,42	-957.000		141.000
		Med hänvisning till bokslutet för år 2007 och överskridningen om 140.656,80 euro föreslås en minskning om 141.000 euro under momentet. Se även moment 47.17.42.

 

Dispositionsplan:
8304	Primärnäringar		141.000
	Minskning		141.000

 

47.26.	EUROPEISKA UNIONEN - STRUKTURPROGRAM FÖR FISKERISEKTORN

 

		Utgifter

 

47.26.04.		Tekniskt stöd, landskapets  finansieringsandel - strukturprogram för fiskerisektorn  2007 - 2013 (R)
			Bokslut 2008	Budget 2009		Förslag
			0,00	-10.000		10.000
	(t.a. 0,00)
			Se allmänna motiveringen om generella besparingsåtgärder.

 

Dispositionsplan:
4000	Personalutgifter		10.000
	Minskning		10.000

 

 

 

 

47.26.05.		Tekniskt stöd, EU:s  finansieringsandel - strukturprogram för fiskerisektorn  2007 - 2013 (R)
			Bokslut 2008	Budget 2009		Förslag
			0,00	-10.000		10.000
	(t.a. 0,00)
			Se allmänna motiveringen om generella besparingsåtgärder.

 

Dispositionsplan:
4000	Personalutgifter		10.000
	Minskning		10.000

 

47.26.69.	Återbetalning av medel för strukturprogram för fiskerisektorn
		Bokslut 2008	Budget 2009		Förslag
					-240.000
		Momentet nytt. Vid slutredovisning av strukturprogram för fiskerisektorn 2000 - 2006 har framkommit att landskapsregeringen har erhållit för stort förskott och skall återbetala 239.194,29 euro.   Med hänvisning till ovanstående föreslås ett anslag om 240.000 euro under momentet.

 

Dispositionsplan:
8100	Europeiska Unionen		-240.000
	Anslagsbehov		-240.000

 

47.30.	ÅLANDS ARBETSMARKNADS- OCH STUDIESERVICEMYNDIGHET

 

		Utgifter

 

47.30.20.		Arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten - verksamhetsutgifter (VR)
			Bokslut 2008	Budget 2009		Förslag
			-991.033,23	-1.094.000		43.000
	(t.a. -16.192,83)
			Se allmänna motiveringen om generella besparingsåtgärder.

 

Dispositionsplan:
4000	Personalutgifter		21.000
4800	Övriga utgifter		22.000
	Minskning		43.000

 

47.30.23.		Arbeta och bo på Åland (VR)
			Bokslut 2008	Budget 2009		Förslag
			-100.578,77	-144.000		5.000
	(t.a. -10.661,00)
			Se allmänna motiveringen om generella besparingsåtgärder.

 

Dispositionsplan:
4000	Personalutgifter		2.000
4800	Övriga utgifter		3.000
	Minskning		5.000

 

47.44.	ÅLANDS TEKNOLOGICENTRUM

 

		Utgifter

 

47.44.20.		Ålands teknologicentrum - verksamhetsutgifter (VR)
			Bokslut 2008	Budget 2009		Förslag
			-94.785,53	-260.000		14.000
	(t.a. -197.292,00)			(t.a. -93.000)
			Se allmänna motiveringen om generella besparingsåtgärder.

 

Dispositionsplan:
4000	Personalutgifter		7.000
4800	Övriga utgifter		7.000
	Minskning		14.000

 

47.46.	FÖRSÖKSVERKSAMHETEN

 

		Utgifter

 

47.46.20.		Försöksverksamheten - verksamhetsutgifter (VR)
			Bokslut 2008	Budget 2009		Förslag
			-622.858,25	-757.000		30.000
	(t.a. -68.379,95)
			Se allmänna motiveringen om generella besparingsåtgärder.

 

Dispositionsplan:
4000	Personalutgifter		15.000
4300	Inköp av tjänster		10.000
1125	Maskiner och inventarier		5.000
	Minskning		30.000

 

47.52.	SKÖTSEL AV JORDEGENDOMAR

 

		Inkomster

 

37.52.20.	Skötsel av jordegendomar - verksamhetsinkomster
		Bokslut 2008	Budget 2009		Förslag
		46.148,41	15.000		0
		Föreslås att landskapsregeringen befullmäktigas att efter ett öppet förfarande arrendera ut ca. 72 ha av Grelsby Kungsgårds (RNr 2:27) marker på så lång tid att inteckning kan sökas för arrendeavtalets bestånd. Området, som utgörs av obrukad åker, skogsmark och impediment ligger väster om Pålsbölevägen och sträcker sig ned mot Markusbölefjärden. I arrendet kan även ingå produktionsbyggnaderna och mangårdsbyggnaden och angränsande marker. Vattenområden ingår inte.   Området ska användas för kommersiellt eller allmännyttigt ändamål.

 

47.55.	SKÖTSEL AV EGNA SKOGAR

 

		Utgifter

 

47.55.20.		Skötsel av egna skogar - verksamhetsutgifter (VR)
			Bokslut 2008	Budget 2009		Förslag
			-106.417,69	-122.000		5.000
	(t.a. -17.529,12)
			Se allmänna motiveringen om generella besparingsåtgärder.

 

Dispositionsplan:
4000	Personalutgifter		2.000
4800	Övrig utgifter		3.000
	Minskning		5.000

 

47.58.	ÅLANDS FISKODLING, GUTTORP

 

		Utgifter

 

47.58.20.		Ålands fiskodling, Guttorp - verksamhetsutgifter (VR)
			Bokslut 2008	Budget 2009		Förslag
			-426.948,46	-483.000		18.000
	(t.a. -31.514,00)
			Se allmänna motiveringen om generella besparingsåtgärder.

 

Dispositionsplan:
4000	Personalutgifter		8.000
4300	Inköp av tjänster		5.000
4800	Övriga utgifter		5.000
	Minskning		18.000

 

38./48.	TRAFIKAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
48.01.	ALLMÄN FÖRVALTNING

 

		Inkomster

 

38.01.01.	Trafikavdelningens allmänna förvaltning - verksamhetsinkomster
		Bokslut 2008	Budget 2009		Förslag
		61.787,21	55.000		5.000
		Föreslås en ökning av inkomsterna om 5.000 euro på grund av ett antaget större antal myndighetsbeslut jämfört med det ursprunligen budgeterade för år 2009.   Landskapsregeringen föreslår även införande av nya avgifter för beviljande av förturer samt bokningsrätter från och med 1.1.2010, vilka beräknas kunna uppgå till ca 10.000 euro på årsbasis.

 

 

Specifikation:
3000	Inkomster av verksamheten		5.000
	Tillägg		5.000

 

		Utgifter

 

48.01.01.		Trafikavdelningens allmänna förvaltning - verksamhetsutgifter (VR)
			Bokslut 2008	Budget 2009		Förslag
			-602.965,56	-721.000		15.000
	(t.a. -139.544,00)					(t.a. -15.000)
			I överensstämmelse med allmänna motiveringen i budgeten för år 2009 kommer landskapets område i Möckelö att bolagiseras under året. Även verkstaden och motorfordonsbyrån bolagiseras, den sistnämnda till den del som inte utgörs av myndighetsuppgifter. Bolagen beräknas kunna inleda sina verksamheter 1.1.2010.   För bolagsbildningarna kommer utomstående expertis att anlitas. För bolagsbildning och uppstart av nämnda bolag krävs ca 30.000 euro i tilläggsresurser.   Landskapsregeringen kommer även att utreda möjligheterna för och konsekvenserna av att bolagisera vägunderhållet, projekteringen samt skärgårdstrafiken.   Trafikavdelningen omorganiseras för att kunna handha förvaltning, konkurrensutsättning, upphandlingar och myndighetsutövning på ett effektivt sätt samt tydligare särskilja beställare och utförare. Fyra separata byråer  bildas för att handlägga ärenden inom de olika ansvarsområdena väg, bro och hamn, trafiktjänster samt motorfordon.   Med hänvisning till omorganiseringen föreslås att den i grundbudgeten för år 2009 föreslagna tjänsten som biträdande avdelningschef ej inrättas. Istället föreslås att en tjänst som byråchef (lkl A26) inrättas fr.o.m. 1.7.2009.   Därtill föreslås, med hänvisning till omorganiseringen, att tjänsterna som vägingenjör (lkl A25) och bro- och hamningenjör (lkl A25) ombildas till tjänster som byråchefer (lkl A26) fr.o.m. 1.1.2010.   Ytterligare föreslås att tjänsten som trafikkoordinator ej inrättas.   Se allmänna motiveringen om generella besparingsåtgärder.

 

Dispositionsplan:
4000	Personalutgifter		16.000
4300	Inköp av tjänster		-30.000
	Tilläggsbehov		-14.000
	Användning av tidigare års anslag		29.000
	Förslag		15.000

 

 

 

 

 

48.10.	ÖVRIG TRAFIK

 

		Utgifter

 

48.10.04.	Driftsutgifter för oljeskyddsberedskap (F)
		Bokslut 2008	Budget 2009		Förslag
		-56.109,95	-61.000		2.000
		Se allmänna motiveringen om generella besparingsåtgärder.

 

Dispositionsplan:
4100	Material och förnödenheter		1.000
4300	Inköp av tjänster		1.000
	Minskning		2.000

 

48.10.40.	Understöd för flygtrafik
		Bokslut 2008	Budget 2009		Förslag
		-462.993,83	-595.000		130.000
		Anslaget föreslås sänkt eftersom det nya avtalet för Stockholmstrafiken är förmånligare än vad som ursprungligen antogs.

 

Dispositionsplan:
8205	Övrigt näringsliv		130.000
	Minskning		130.000

 

48.10.45.	Understöd för kollektivtrafik
		Bokslut 2008	Budget 2009		Förslag
		-1.632.028,67	-1.800.000		75.000
		Anslaget minskas med 75.000 euro och medför motsvarande neddragning i turlistan på turer med lägsta beläggning. Arbetar- och skolturer samt glesbygds- och matartrafiken berörs i minsta möjlig mån. Inbesparingen får effekt från och med augusti 2009 och neddragningen får full effekt under år 2010.

 

Dispositionsplan:
8205	Övrigt näringsliv		75.000
	Minskning		75.000

 

48.20.	SJÖTRAFIKEN

 

		Utgifter

 

48.20.20.		Sjötrafiken - verksamhetsutgifter (VR)
			Bokslut 2008	Budget 2009		Förslag
			-13.860.643,39	-14.479.000		1.389.000
	(t.a. -386.621,00)
			Se allmänna motiveringen om generella besparingsåtgärder.   Därtill föreslås en minskning om 1.135.000 euro, varav 10.000 euro på basen av effektiveringsåtgärder, vilka inte påverkar trafiken och 1.125.000 euro eftersom det nu antagna bunkerpriset är lägre än vid budgeteringstillfället.   Bunkerpriset antogs i ordinarie budget för år 2009 uppgå till i medeltal 0,68 euro/liter netto. I slutet av februari år 2009 uppgick medelpriset för året kumulativt till 0,388 euro/liter och det kumulativa medelpriset för hela året beräknas till 0,53 euro/liter.   Landskapsregeringen avser att begränsa antalet turer i Åva - Jurmo-trafiken fr.o.m. hösten 2009. Landskapsregeringen prioriterar de ombyggnadsarbeten som krävs för att kunna övergå till linfärja på rutten.

 

Dispositionsplan:
4000	Personalutgifter		254.000
4100	Material och förnödenheter
	- bränsle och smörjmedel	1.125.000
	- övrigt	10.000	1.135.000
	Minskning		1.389.000

 

48.20.22.	Upphandling av tonnage
		Bokslut 2008	Budget 2009		Förslag
		-1.170.718,80	-972.000		0
		Anslaget avser främst upprätthållande av färjtrafik på Asterholmalinjen och Enklinge - Kumlingelinjen. Vid den förnyade upphandlingen kunde konstateras att kostnaderna stigit i förhållande till tidigare avtal. Landskapsregeringen avser med anledning av detta att begränsa trafiken så att den motsvarar anslaget i grundbudgeten.

 

48.30.	KOSTNADER FÖR VÄGHÅLLNING

 

		Utgifter

 

48.30.22.		Utgifter för drift och underhåll av vägar och linfärjor (VR)
			Bokslut 2008	Budget 2009		Förslag
			-4.019.973,20	-4.500.000		215.000
	(t.a. -241.837,00)
			Se allmänna motiveringen om generella besparingsåtgärder.   Därtill föreslås en minskning under momentet om 140.000 euro varvid beaktats minskade bränslekostnader samt vissa effektiveringsåtgärder. Landskapsregeringen har för avsikt att konkurrensutsätta och/eller införa turlistor i linfärjeverksamheten. Se även moment 48.31.20.

 

Dispositionsplan:
4300	Inköp av tjänster		215.000
	Minskning		215.000

 

 

 

 

 

 

 

48.30.24.		Utgifter för drift och underhåll av färjfästen, bryggor, broar, hamnar och byggnader (VR)
			Bokslut 2008	Budget 2009		Förslag
			-397.777,77	-675.000		103.000
	(t.a. -76.969,00)					(t.a. -33.000)
			Se allmänna motiveringen om generella besparingsåtgärder.   Av besparingen föreslås 88.000 euro omdisponeras för projektet Svinö - Degerby. Se även moment 48.30.77.

 

Dispositionsplan:
4300	Inköp av tjänster		70.000
	Minskning		70.000
	Användning av tidigare års anslag		33.000
	Förslag		103.000

 

48.30.30.	Landskapsunderstöd för byggande och förbättrande av kommunalvägar (R)
		Bokslut 2008	Budget 2009		Förslag
		-158.198,82	-200.000		20.000
		Föreslås en minskning om 20.000 euro under momentet, vilket medför att 10 % färre meter väg erhåller bidrag.

 

Dispositionsplan:
8309	Övriga kapitalöverföringar		20.000
	Minskning		20.000

 

48.30.74.	Byggnadsinvesteringar (R)
		Bokslut 2008	Budget 2009		Förslag
		-138.810,92	-325.000		44.000
		Föreslås en minskning om 7.000 euro, under momentet.   Minskningen har beräknats enligt följande fördelning: Delanslag enskilda avlopp                                      5.000 euro Mindre ombyggnader och renoveringar                   2.000 euro                                                                              7.000 euro   Med hänvisning till från tidigare år återstående medel föreslås en ytterligare besparing om 37.000 euro under momentet, totalt 44.000 euro. Av besparingen föreslås 37.000 euro omdisponerat till projektet Svinö - Degerby. Se även moment 48.30.77.

 

Dispositionsplan:
1122	Byggnader		44.000
	Minskning		44.000

 

48.30.77.	Vägbyggnads- och vägförbättringsarbeten (R)
		Bokslut 2008	Budget 2009		Förslag
		-3.261.704,52	-4.360.000		-105.000
		Under år 2008 har grundläggningsarbeten med inre och yttre dykdalben vid Degerby färjfäste pågått. Den inre dykdalbens grundläggning har utförts utan problem. Vid den yttre dykdalben har dock problem uppstått då en sprickzon i berget ca 3 m under bergets överyta upptäckts. Sprickzonen är minst 17 m djup. Detta har medfört högre produktions-, projekterings- och projektledningskostnader uppgående till ca 34.000 euro.   Manövreringen av rampen har också till viss del ändrats i ett sent skede vilket medfört behov av tilläggsbeställningar till entreprenören. Kostnaden för dessa tilläggsbeställningar beräknas uppgå till ca 9.000 euro.   Dessutom tillkommer ca 15.000 euro för att täcka kostnaderna för beläggning (asfaltering) av hamnområdena i både Svinö och Degerby.   Kostnader för trafikomläggningar och trafik under entreprenadtiden beräknas uppgå till totalt ca 100.000 euro. Kostnaderna består till största delen av lönekostnader för extrapersonal på linfärjan över Embarsund och arbeten med förändringar av skyltning, trafikmålning och hamnplaner i Lumparland, Långnäs och Föglö, Överö.   På grund av att trafiken ska inledas mellan Svinös och Degerbys nya färfästen med ms Knipan och inte nybygget, vilken färjfästena är specialbyggda för, erfordras anpassning av färjfästena till ms Knipans behov. Anpassningen består i att angörningsanordningar, sk horn, och ett skydd i landrampernas framkant tillverkas och monteras. Kostnader för detta uppskattas till 37.000 euro.   I och med detta uppgår den beräknade totalkostnaden för projektet till 3.305.000 euro. Se även moment 48.30.24, 48.30.74 och 48.30.79.   För vägbyggnads- och vägförbättringsprojekt föreslås en minskning om 90.000 euro. Eftersom totalpriset för vägombyggnadsentreprenaden Öra - Överby förväntas bli lägre kan 80.000 euro indras. Ytterligare kan 10.000 euro indras från dispositionsmedlen med hänvisning till från tidigare år återstående medel.   Med hänvisning till ovanstående föreslås ett tillägg om 105.000 euro under momentet.   Därtill föreslås att 220.000 euro från projektet Anslutning Kalmarnäs m.m. överförs till projektet Tranvik vs - Finby. Motiveringen till överflyttningen är att projektet Tranvik vs - Finby har fastställd vägplan.

 

Dispositionsplan:
1124	Vägar och infrastruktur		-105.000
	Tilläggsbehov		-105.000

 

48.30.79.	Bro- och hamnbyggnadsinvesteringar (R)
		Bokslut 2008	Budget 2009		Förslag
			-990.000		90.000
		Se allmänna motiveringen om generella besparingsåtgärder.   Besparingen innebär i huvudsak att planeringen för en ny bro över Sandösund skjuts ett år framåt samt minskning av anslagen för projektering av Vårdöbron och Åvabron. Av besparingen föreslås 70.000 euro omdisponeras för projektet Svinö - Degerby. Se även moment 48.30.77.

 

 

Dispositionsplan:
1124	Vägar och infrastruktur		90.000
	Minskning		90.000

 

48.31.	VÄGUNDERHÅLLSVERKSAMHET

 

		Utgifter

 

48.31.20.	Vägunderhållsenheten - verksamhetsutgifter (VR)
		Bokslut 2008	Budget 2009		Förslag
		0,00	0		0
		Se allmänna motiveringen om generella besparingsåtgärder. Se även moment 48.30.22.

 

Dispositionsplan:
4000	Personalutgifter		75.000
4100	Material och förnödenheter		140.000
3000	Inkomster av verksamheten		-215.000
	Minskning		0

 

48.32.	PROJEKTERING, MARK- OCH VATTENPLANERING

 

		Utgifter

 

48.32.20.		Projekterings- och vattenenheten - verksamhetsutgifter (VR)
			Bokslut 2008	Budget 2009		Förslag
			-290.262,41	-385.000		16.000
	(t.a. -81.014,00)
			Se allmänna motiveringen om generella besparingsåtgärder.

 

Dispositionsplan:
4000	Personalutgifter		8.000
1125	Maskiner och inventarier		8.000
	Minskning		16.000

 

48.50.	VERKSTAD OCH LAGER

 

		Inkomster

 

38.50.20.	Verkstad och lager - verksamhetsinkomster
		Bokslut 2008	Budget 2009		Förslag
		145.566,81	46.000		1.000
		Se allmänna motiveringen om generella besparingsåtgärder.

 

Specifikation:
4000	Personalutgifter		17.000
3000	Inkomster av verksamheten		-16.000
	Tillägg		1.000

 

48.70.	MOTORFORDONSBYRÅN

 

		Utgifter

 

48.70.20.	Motorfordonsbyrån - verksamhetsutgifter (VR)
		Bokslut 2008	Budget 2009		Förslag
		-716.507,37	-826.000		16.000
		Se allmänna motiveringen om generella besparingsåtgärder.

 

Dispositionsplan:
4000	Personalutgifter		16.000
	Minskning		16.000

 

39./49.	SKATTER OCH AVGIFTER AV SKATTENATUR, INKOMSTER AV LÅN OCH FINANSIELLA POSTER
39.01.	FINANSIELLA POSTER

 

		Inkomster

 

39.01.92.	Ränteinkomster
		Bokslut 2008	Budget 2009		Förslag
		6.232.057,38	4.500.000		-2.400.000
		Föreslås en minskning om 2.400.000 euro. Minskningen föranleds av rådande ränteläge.

 

Specifikation:
5000	Finansiella inkomster		-2.400.000
	Minskning		-2.400.000

 

39.01.94.	Dividendinkomster
		Bokslut 2008	Budget 2009		Förslag
		61.623,15	1.000		1.200.000
		Föreslås ett tillägg om 1.200.000 euro under momentet. Tillägget föranleds främst av inbetalning från Posten Åland Ab.

 

Specifikation:
5000	Finansiella inkomster		1.200.000
	Tillägg		1.200.000

 

 

 

 

 

 

39.10.	SKATTER OCH INKOMSTER AV SKATTENATUR

 

		Inkomster

 

 

39.10.90.	Avräkningsbelopp
		Bokslut 2008	Budget 2009		Förslag
		205.900.534,30	206.600.000		-22.042.000
		Med anledning av att statens inkomster år 2009 beräknats minska mer än vad som tidigare antagits har Ålandsdelegationen sänkt förskottet med ett belopp om 22.042.000 euro. Förskottet för år 2009 uppgår därmed enligt nu föreliggande beslut, till 184.558.000 euro.

 

Specifikation:
9100	Avräkningsbelopp		-22.042.000
	Minskning		-22.042.000

 

39.10.91.	Skattegottgörelse
		Bokslut 2008	Budget 2009		Förslag
		24.197.657,00	22.000.000		2.033.000
		Ålandsdelegationen har fastställt den till landskapet Åland tillkommande skattegottgörelsen för år 2007 till 24.033.038 euro. Eftersom en inkomst om 22.000.000 euro upptagits i grundbudgeten föreslås en höjning av inkomsten under momentet med 2.033.000 euro.

 

Specifikation:
9102	Skattegottgörelse		2.033.000
	Tillägg		2.033.000

 

39.30.	UPPTAGNA LÅN

 

		Inkomster

 

39.30.90.	Finansieringslån
		Bokslut 2008	Budget 2009		Förslag
		0,00	2.638.000		3.353.000
		För balansering av föreliggande förslag till första tillägg till budgeten för år 2009 föreslås en inkomst om 3.353.000 euro.

 

Specifikation:
2400	Lån		3.353.000
	Tillägg		3.353.000

 

 

 

 

 

49.98.	ÖVERFÖRINGAR MELLAN OLIKA BUDGETÅR

 

		Inkomster

 

39.98.99.	Föregående års överskott
		Bokslut 2008	Budget 2009		Förslag
		29.618.257,69	10.000.000		2.687.000
		Det ackumulerade budgetöverskottet uppgår i bokslutet för år 2008 till 12.687.563,44 euro mot i grundbudgeten antagna 10.000.000 euro. Med hänvisning till ovanstående föreslås inkomsten under momentet ökad med 2.687.000 euro.

 

Specifikation:
(9800	Hjälpkonto till budgetdelen		2.687.000
	Tillägg		2.687.000