Remissdebatt

Ärendet bordlades vid plenum den 18 april 2018 då talmannen föreslog att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Fortsatt diskussion.

Ltl Bert Häggblom

Tack, fru talman! Frågan som kommer upp i den här framställningen handlar också om Ålands förhållande till riket och vilka extra anslag man kan få. Den frågan bör behandlas i finansutskottet och kanske inte inför öppen ridå här alla gånger. Vi från obunden samling har våra åsikter i denna fråga och kommer att föra fram dem i finans- och näringsutskottet.

Det förvånar mig när man ser hur det har lagts upp, det gäller reparationer, ombyggnader av gamla broar samt att man har tagit med nya Gripöbron. Den har behandlats och givits en fullmakt i lagtinget redan. Det förvånar mig. Kritik har riktats tidigare i lagtinget mot det projektet och även kritik från allmänheten mot byggandet av bron. Den bör nog lyftas ut. Kanske finansutskottet bör titta på det och lyfta i något annat istället?

Jag anser att detta är uppbyggt felaktigt. Man har reparationer och annat och så sätter man in en ny bro i detta projekt om extra anslag.

Finansutskottet bör titta på det här. Utskottets ordförande sade att man var villig att kompromissa så då hoppas jag att man kan titta på den här frågan. Tack.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, talman! Jag vill bara kolla upp så att jag förstår ltl Bert Häggblom rätt. Ledamoten vill alltså inte att man ska ansöka om extra anslag för bron på grund av att den är ny och det andra kommer att vara renoveringskostnader. Varför kan man i så fall inte ha med en ny bro för där är väl de stora kostnaderna? Om man tittar på vad det står i självstyrelselagen om extra anslag så är det ju där som man ska begära medel. Eller har jag missförstått någonting?

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, fru talman! Om majoritetsblocket vill ha ett enigt lagting så bör man plocka bort den och sätta in en annan ny bro i så fall, med tanke på den tidigare kritiken och eftersom den har behandlats i den här ordningen och det har fattats beslut i lagtinget tidigare om den.

Ltl Göte Winé, replik

Tack för förtydligandet. Man är egentligen emot kortrutten även om man pratar om en eventuell finansiering och därigenom görs inte ansökan om extra anslag. Fortsättningsvis vill man, som det nämndes senaste gång, torpedera kortrutten. Det tycker jag att är synd.

Man behöver ändå se på om vi kan spara in pengar genom att göra något. Vi borde också se på vem som kan komma med och finansiera. Jag tycker att det är tråkigt, men ni har er fulla rätt.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, fru talman! Var och en får fatta olika politiska bedömningar. Vi har diskuterat den delen redan i ett tidigare skede. Nu gäller det extra anslag och då är det finansutskottet som ska behandla den frågan. Vi ska inte debattera minutrar att spara eller inte här idag.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mikael Staffas, replik

Tack, fru talman! Ledamoten berörde att man ska lyfta bort nya broar från extra anslag. Som jag har förstått det så är det inte bara Gripöbron som är ny utan det är väl andra broar som blir nya genom att man lyfter bort de gamla. Är ledamoten emot den nya bron på Kökar också där den gamla kommer att ersättas med en helt ny bro? Det är inte någon reparation utan en ny bro.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, fru talman! Jag nämnde uttryckligen att det är en bro som byggs helt ny. De andra är frågan om reparationer eller förnyade av tidigare broar. Det är uppbyggt på två olika sätt här, vilket man också ser i landskapsregeringens framställning. Man har plockat ut Gripöbron helt och hållet i den framställning som har kommit till lagtinget.

Ltl Mikael Staffas, replik

Tack, fru talman! Ledamoten nämnde tidigare att det här är politik. Det här är tråkig politik för man vill bara förstöra, förhindra och stoppa upp en möjlig utveckling.

Vi har haft en utredning som visar på att det finns ekonomiska förtjänster att göra genom att bygga ut kortrutten. Söker vi då extra anslag för att bygga Gripöbron så förbättrar vi de ekonomiska förutsättningarna ännu mera.

Men eftersom Bert Häggblom är emot skärgården och dess utbyggnad så vill man inte se möjligheter med ansökan om extra anslag och få en bättre finansiering för bron. Bron gör att skärgården har bättre förutsättningar än det som ledamoten eftersträvar och det är i princip att stänga ner skärgården.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, fru talman! Ltl Staffans får väl ha vilken epitet han vill om undertecknad, det är inte frågan om det. Det är frågan om prioriteringar och där har vi olika uppfattningar. Jag tror inte att skärgården står och faller med om man får vänta fem eller tio minuter i förhållande till de pengar som ska läggas ner och den miljöförstöring som det är frågan om här.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Den här diskussionen om enighet är intressant. Oppositionen, nu senast genom ltl Häggblom, sade att man ska sträva till enighet i frågan.

Men, säger ltl Häggblom och fler ur oppositionen, därutöver uppnår man enighet genom att låta oppositionen få som man vill, i det här fallet såsom ltl Bert Häggblom vill. Det är de broar som ltl Häggblom vill genomföra, de broar som obunden samling vill genomföra och om man enas om dem då är det en bra och fin enighet. Men om man tar de broar som många andra vill genomföra - där det också finns lagtingsbeslut sedan tidigare i demokratisk ordning att de ska byggas som en del i ett kortruttsprojekt - då är det inte demokratiskt för då når man inte enighet. Jag tror att enighetsdiskussionen till och med lite skadar i de här processerna än vad den tillför i det här skedet.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, fru talman! Oppositionen inbjöds att diskutera frågan om äskande av extra anslag, rätta mig om jag har fel finansministern. Redan då förde vi fram de dubier som vi hade och att man kunde ha lagt upp framställningen på ett helt annat sätt. Det visade sig när vi fick pappret på bordet att lyhördheten var totalt noll. Det fanns ingen lyhördhet till att man kanske kunde enas. Man kör på sitt och då får man väl ta debatten här i lagtinget.

När det är frågor Åland mot riket så tycker jag att man bör se till att man har en så stor enighet som möjligt. Men okej, landskapsregeringen utövar regeringsskapet

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Så är det ju. I botten för landskapsregeringens förslag finns ett majoritetsbeslut i lagtinget om att förverkliga kortrutten och också bron mellan Degerö och Gripö. Det är väl demokratiskt om någonting.

En minoritet tyckte annorlunda, men det är väl ändå inte meningen att det är minoritetens åsikt som ska styra här i landskapet Åland. Det är bättre med majoritetsbeslut oberoende av vem som råkar sitta i majoritet. Det är att gå ifrån demokratin i mycket högre grad om man skulle komma till att det är ltl Häggbloms och minoritetens åsikter som ska vara rättesnöret att följa. Det finns faktiskt ett lagtingsbeslut på att förverkliga den här bron. Vi söker finansiering istället för lån. Nog måste det väl ändå vara bättre att få en finansiering via extra anslag för bron än att behöva låna pengar för bron. Medger ltl Häggblom ens det?

Ltl Bert Häggblom, replik

Fru talman! Det här är en intressant diskussion som tas upp. När det gäller vårt förhållande inom Åland så är det majoriteten som beslutar.

Det har alltid visat sig att om vi kan visa en enighet utåt i fråga om extra anslag och annat - också när det gäller ändringar av självstyrelselagen - så är det en fördel. I de diskussioner som förs till den delen så kanske man når en minsta gemensamma nämnare. I det här fallet har vi uppenbarligen inte uppnått det. Vi har uppnått all enighet i anslagsäskandet förutom Gripöbron. Jag har inte hört någonting annat i debatten, utan det är den. Varför har man då inte tagit ut Gripöbron ur detta?

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Mika Nordberg, replik

Fru talman! Jag vill minnas att ltl Bert Häggblom förra sommaren, i samband med debatten om kortrutten på västra Föglö, framförde finansieringsmodellen för projektet och om det inte vore bäst att ansöka om extra anslag för ett sådant här projekt. Man ville inte säga att man direkt var emot projektet västra Föglö. Någon sade att finansieringen var alltför osäker, den var ekonomiskt betungande och man borde framföra möjlighet till extra anslag. Kommer jag ihåg fel ltl Häggblom?

Ltl Bert Häggblom, replik

Fru talman! Minister Nordberg har helt rätt. Skulle man i det skedet ha sökt extra anslag så hade det varit okej.

Men nu går man fel väg. Först begär man investeringsfullmakt från lagtinget, att det hamnar på Ålands andel, men i framställningen tar man inte bort investeringsfullmakt överhuvudtaget. Hur ska man ha det? Man ska ha investeringsfullmakten kvar och man ska ha extra anslag. Vi vill bara se hur man ska förhandla fram det här.

Men à la bonne heure, majoriteten beslutar och det får vi i minoriteten acceptera i så fall. Men vill man inte ha en enighet så leder det till detta. Jag beklagar, men så är det.

Minister Mika Nordberg, replik

Fru talman! Det var ett bra svar som jag fick av ltl Häggblom.

Fakta i den här processen var det som lades fram för lagtinget i samband med kortruttsdebatten. Vi hade lagt cirka 2 miljoner i projekteringspengar. Vi visste att för att gå vidare så krävdes ytterligare 2 miljoner. Det är inte försvarbart att använda skattebetalarnas pengar på ett sådant sätt att man plöjer ner 4 miljoner i projekteringar. När det kommer till kritan och grävmaskinen ska fram, ja då backar vi och det var orsaken till vårt handlingsförfarande.

När det gäller extra anslag så är det ju ett finansieringssystem som är mycket bättre än att belåna. Utifrån det så tycker jag obunden samling istället skulle vara positiva till extra anslag.

Avslutningsvis, fru talman, vill jag nämna enighet. Jag tror att enigheten har använts från finsk sida som ett slagträ i debatten, även i Finland kan de inte riktigt uppvisa enighet idag.

Ltl Bert Häggblom, replik

Fru talman! Jag tror att minister Nordberg har helt rätt till den delen, men det har alltid visat sig att det är en fördel för Åland om landskapet kan visa enhällighet.

Kom inte och påstå att regeringsblocket skulle vara enigt i frågan om att bygga Gripöbron heller! Nog finns det dubier i landskapsregeringen om den. Det är en framtvingad enighet på grund av andra omständigheter, precis i likhet med regeringen i Helsingfors som minister Nordberg sade. Regeringen här har samma problem. Till den delen så tror jag kanske att vi skulle kunna nå en annan total enighet om man tar bort Gripöbron och man får de här pengarna ändå.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Vtm Veronica Thörnroos

Talman! Extra anslag, eller som det hette extraordinarie anslag, är ganska sällsynt förekommande i vår självstyrelsepolitiska historia.

Tidigare satsningar har främst varit av infrastrukturell karaktär i de fall det har gällt att säkra elförsörjningen. Vi har fått anslag för Finlandskabeln, vi har fått anslag för Sverigekabeln och vi har också fått anslag för de reservaggregat som finns och har funnits i Jomala, Karrböle.

Vi har också en gång för ganska länge sedan fått extraordinarie anslag för att bygga Sjömansskolan och Hotell- och restaurangskolan. Då kan man fråga sig varför vi fick pengar för de byggnationerna. Hur kan de vara så stora och viktiga? Ja, i samband med att man fick det så gjorde man också ett avtal med finska staten. Man skulle se till att det fanns internatplatser men även studieplatser för studeranden från finska Finland som behövde få sin utbildning, och därigenom kunde också finska staten garantera att man kunde ge en utbildning på svenska. Nog om historien.

Såsom sades i vårt gruppanförande tidigare så är vår bedömning att landskapsregeringen nu är inne i ett ytterst känsligt förhandlingsläge gentemot Helsingfors vad gäller att trygga basfinansieringen för Åland de närmaste 20-30 åren. Som vi också sade i vårt gruppanförande så är det anmärkningsvärt att man hux flux kommer med ett förslag om att säkerställa landskapets framtida infrastrukturella funktioner genom ett extra anslag.

Tittar man på lagparagrafen 48 i självstyrelselagen så säger den: ”Extra anslag kan användas för osedvanligt stora engångsutgifter som inte rimligen kan finansieras över landskapets budget.”

Redan 2016 tog man fram ett brorenoveringsprogram. Landskapsregeringen återkom 2017 där man konstaterade ”enligt ett investeringsprogram finns ett investeringsbehov om cirka 30 miljoner euro fördelat på ett 10-12 år som omfattar 17 broar exklusivt Vårdöbron och Karlbybron”.

Detta har man gjort för flera år sedan. Man har också prognostiserat en kostnad på ungefär 3 miljoner på årsbasis, vilket är ganska rimligt enligt vårt sätt att se. Det finns ändå en begränsad marknad av brokonstruktörer på Åland och också byggare av broar. Det är rimligt att man då, i mån av möjlighet såsom regelverket tillåter, möjliggör för åländska entreprenörer att bygga.

När man läser extra ansökan som landskapsregeringen har lämnat in så har det nu helt plötsligt blivit mycket mera bråttom. Det ska nu göras under en sjuårsperiod istället för under en tolvårsperiod. Nu uppgår det till 35 miljoner vilket tidigare var kostnadsberäknat till 30 miljoner. Nå, man vet ju att det kan kasta lite i den här miljonklassen, men i alla fall.

Men vi är förvånande över att man använder instrumentet extra anslag för att finansiera något som man dels har prognostiserat två gånger redan i budgeter och har en finansiell täckning för, och dels har man också investeringsfullmakt.

Men det som vi vänder oss allra mest emot är att man riskerar basfinansieringen för Åland, genom att man nu - när det är ytterst, ytterst känsligt läge - kastar in något som egentligen är tämligen ovidkommande så som läget nu ser ut.

Min direkta fråga till finansminister Perämaa och till landskapsregeringen är; vad är det som gör den här saken så otroligt brådskande att man inte kan vänta 3-4 veckor tills lagtinget återkommer i maj? Då vet man med större säkerhet utfallet av diskussionerna mellan landskapsregeringen och Helsingfors. Då får man också med största sannolikhet tydligare indikationer på huruvida sotereformen på finska sidan kommer att gå igenom.

Vad sedan gäller det substantiella innehållet så vet finansministern att vi gärna hade sett bredare grepp när man lämnar in en ansökan om extra anslag.

Men vårt huvudargument i det här läget är att man bör vänta några veckor. Jag förväntar mig här inför Ålands folk ett svar från finansministern om varför man inte kunde vänta fyra veckor. Får jag inget svar så tar jag mig friheten att tolka det ganska fritt. Tack.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Jag imponeras inte av utslängningarna av orden som kommer från vicetalmannen, faktiskt inte!

Den här diskussionen förde vi under senaste plenum. Orsaken till varför vi lämnar in den här framställningen nu i god ordning, väl förberedd, är att på det sättet så får den en mindre inverkan på de förhandlingar rörande framtiden som ska försiggå inom de närmaste veckorna.

Jag sade i en replik till före detta finansministern att skulle vi ha lämnat den här ansökan fyra veckor efter att vi möjligen skulle ha ett förhandlingsresultat gällande den nya självstyrelselagen, då skulle det ha uppfattats som väldigt konstigt att vi kommer i mål, äskar om en förhöjning av grundfinansiering, kanske har uppnått det och sedan hux flux lämnar in, just därefter, en ansökan om extra anslag.

På det här sättet särar vi på processerna. Det är inte någon hux flux ansökan. Den har förberetts och beretts i mycket god ordning.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! I den bästa av världar så skulle jag gärna tro på finansministerns ord. Men tyvärr är det så att Åland inte har något tolkningsföreträde i den här processen. Det finns också förespråkare i Helsingfors som är helt övertygade om att det är något som är lite lurt med hela det här. Varför, när man är i ett sådant känsligt läge, väljer man att lämna in en ansökan som mycket väl kunde komma några veckor senare? Projektet har dessutom redan finansierats en gång, om inte två. Jag förstår inte hur man kan riskera den framtida ekonomin på det viset som finansministern och landskapsregeringen nu väljer att göra. Jag tycker att det är oerhört tråkigt.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Bästa vicetalman, nu sade vicetalmannen att det finns tolkningsföreträdare i Helsingfors som anser att det är någonting lurt med den här framställan.

Nu ställer jag en direkt fråga till vicetalmannen. Nu bör vicetalmannen noggrant redogöra vilka tolkningsföreträdare det är frågan om. Vem tycker att det är lurt att vi utnyttjar 48 § i självstyrelselagen och ansöker om extra anslag? Om inte svar ges så tar jag mig friheten att tolka uttalandet fritt.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Mina tankar går osökt till Sven Duva: ”Den kulan visste var den tog, det måste erkänt bli. Den kulan visste var den tog, den visste mer än vi”.

När jag sade att vi är inne i en process så kan vi inte från åländsk sida bestämma att vi ska tolka att det här två separata processer. Det här är basfinansieringsprocessen som är här och sedan har vi en helt annan process här som är en ansökan om extra anslag. Det kan inte vi bestämma från åländsk sida för i Helsingfors har man också rätt att tolka precis som man vill. Jag har låtit mig berättats att det i Helsingfors finns andra funderingar.

Men i det här fallet var det jag som ställde frågan till minister Mats Perämaa. Varför är det så bråttom att man inte vågar vänta några veckor? Finansministern sätter lantrådet i en ytterst svår situation, i en ytterst svår situation. Lantrådet ska föra förhandlingar samtidigt som finansministern håller på med något eget sysslade vid sidan av.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Nordlund

Fru talman! Vi hade en bra diskussion om det här under vårt föregående plenum. Jag uppskattar den beredvillighet som då fanns från partierna, åtminstone från socialdemokraternas och moderaternas sida, att i utskottsbehandlingen försöka hitta en så bred enighet som möjligt.

I vår diskussion från centern med finansministern så förde vi fram att vi inte utesluter någonting. Vi har eftersträvat en skrivning som alla partier här i lagtinget kan leva med. Det skulle vara en bredare beteckning, istället för Gripö skulle vi använda kortruttsprojektet som sådant. Då kunde man troligen gamla samtliga partier bakom en ansökan om extra anslag.

Men så blev icke fallet, fru talman. Jag har två frågor som jag vill ha ett svar på här idag. Varför kom finansminister Perämaa till lagtingsgrupperna, till oppositionen och pratade? Var det för att övertyga oss om att vi skulle ställa oss bakom? Då tycker jag faktiskt att vi allvarligt blev vilseledda. Jag upplevde nog i den diskussionen att man skulle försöka hitta en lösning.

Men efter att jag har hört dagens uttalanden här så visade det sig att det var någonting helt annat. Det var majoritetspolitiken som skulle gälla. Då var det en bortkastad halvtimme som vi ägnade oss åt och det tycker jag att är tråkigt. Varför kom ministern till vår grupp?

Den andra frågan är av större principiell betydelse, fru talman. Den frågan är till lantrådet. Har lantrådet tänkt igenom vad det här betyder om man nu går fram med majoritetspolitik för första gången i externpolitiken?

Vi vet att vi idag egentligen har ett totalt splittrat Åland. Det är mycket starka känslor ute i det åländska samhället. Nu får vi också en total splittring, om det här genomförs så som finansministern säger, i externpolitiken. Det är första gången vi får det. Det verkar vara medvetet och avsiktligt, man ska inte bry sig om oppositionen i den här frågan.

Är det här en linje som den här landskapsregeringen kommer att fortsätta med? Då måste vi som tillhör oppositionspartierna anpassa oss till den här nya linjen och börja fungera efter det också i de andra externpolitiska frågorna. Det kan inte vara en sådan situation att landskapsregeringen väljer vilka frågor vi ska försöka vara eniga i och vilka frågor vi inte ska vara eniga i. Det väljer vi tillsammans i den här salen.

Lantrådet har nu ett väldigt stort ansvar att prata med sin finansminister och med sina partier om den här frågan. Är det så att det är majoritetspolitik som gäller i externpolitiken, då har vi ett nytt läge i Ålands lagting och i åländsk politik. Tack.

Minister Mika Nordberg, replik

Fru talman! Det nämndes här, som jag uppfattade det, att man vill ha en mera luddig skrivning när det gäller ändamålet och varför lagtinget söker extra anslag. Om jag är rätt informerad, och det torde också tidigare finansminister Nordlund känna mycket väl till, så i samband med den påföljande processen efter att en extra anslagsansökan är inlämnad så kommer sakministeriet i Helsingfors att granska de handlingar som ligger till grund för extra anslaget. I det här fallet ska infrastrukturavdelningen på Åland åka till infrastrukturministeriet i Helsingfors och redovisar på detaljnivå varför vi ska bygga just på det här viset. Om jag har förstått saken rätt så gjorde man så när det gällde elkabeln och elförsörjningen.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Det är riktigt det som infrastrukturminister Nordberg sade. I de utredningar som finns om kortruttsprojektet så finns ju alla de här konkreta projekten med på ett väldigt tydligt sätt. Det går precis lika bra att ha det som underlag för de fortsatta diskussionerna med både finansministeriet men framförallt med sakministeriet. Det är ju själva sakministeriet som är det viktiga i det här sammanhanget, att man där får ett godkännande för respektive projekt.

Ministern använde ordet luddighet. Jag tycker att det är lite fel. Vi har en ansökan på vårt bord som till sin form är helt ny. Vi har ett antal broar, 16 eller 17, och vi vet inte exakt i vilken ordning de blir och hur omfattande det blir. Hela ansökan är en ny form, i den formen skulle kortruttsprojektet ha passat lika bra in.

Minister Mika Nordberg, replik

Fru talman! I den tidigare debatten här efterfrågades bilagorna. Tittar vi på bilaga två i det här ärendet så togs den fram i mars 2017. Vi är nere på en helt annan detaljnivå nu när vi kan beskriva de faktapunkter som vi nu ska åka till Helsingfors och redovisa för. Detta finns inte i bilaga ett. Bilaga ett är mer övergripande och handlar om kortrutten och alla möjliga olika möjligheter. I bilaga två har vi kokat ner fortsatt detaljprojektering och vi har mycket mera noggranna detaljer så att vi kan bevisa för ministeriet i Finland att det här är rätt och riktigt.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Det är säkert så med tanke på den här landskapsregeringens egen ambition när det gäller det så kallade Gripöprojektet. Men ibland måste man tänka lite på helheten också. Om man ska föra fram en ansökan om extra anslag så ska det finnas stöd från den breda majoriteten här i lagtinget. Då måste man också lägga ner lite arbete för att få fram ett sådant material som man kan diskutera med sakministeriet kring. Det är ingen omöjlighet med tanke på allt det grundarbete som finns gjort i det så kallade kortruttsprojektet. Det finns väldigt mycket kompetenta människor som har lagt ner stort arbete med de olika delprojekten där.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Ltl Nordlund försökte beskriva det som att majoriteten ska köra över oppositionen här. Vi ska komma ihåg att hela den här ansökan grundar sig på ett 2 miljoner dyrt förarbete som uppgjordes med en centertrafikminister vid rodret, där västra och östra Föglö kopplades ihop som ett projekt som båda måste genomföras samtidigt. Man kan inte bara genomföras östra och lämna bort västra för då får man jättestora kostnader för sprängningar av farleder och andra problem. Det här hänger ihop och det vet faktiskt ltl Nordlund om också.

Sedan är det av politiska skäl som man vill öppna upp för att man möjligen ska kunna köpa någon annan bro istället för den här bron. Men beredningen, lagtingsbeslutet och allting pekar på att de här sakerna ska göras och då kan vi inte börja söka finansiering för någonting annat än det som vi har tänkt och som lagtinget har beslutat om att vi ska genomföra. Det är ju rentav huvudlöst.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Vi kan väl använda vilket språk vi vill. Men det beror väl kanske mera på den egna desperationen om man använder den typen av uttryck här i salen.

Det är precis såsom finansminister Perämaa sade. Det finns 2 miljoner nedlagt på det här kortruttsprojektet i utredningar. Nog vore det väl konstigt om det inte finns ett underlag som man kan ta med sig till det formella sakministeriet i Helsingfors och diskutera helheten, utgående ifrån att det är mycket brett och att det också kommer att sträcka sig över en lång tid.

Det här är inte någon elkabel eller något annat eget projekt, utan det är ett stort paket som vi nu hanterar här i lagtinget. Det kommer att sträcka sig över flera mandatperioder och det i sig redan tycker jag skulle räcka som underlag för att man skulle söka en bred majoritet. Det är ju inte alldeles säkert att det är den här majoriteten som fortsätter efter ett och ett halvt år i landskapsregeringen.

Minister Mats Perämaa, replik

Precis och det där är kärnan i centerns kritik. Man vill försöka bromsa det här så att man kan göra någonting annat istället för det här kortruttsprojektet ifall centern skulle få komma in. Uttryckligen sade ltl Nordlund majoritet, att det inte är säkert att det är den här majoriteten som har makten sedan utan då ska någon annan majoritet sänka det här projektet. Det är ju det som är målet. Jag tycker att vi skulle kunna vara ärliga i den här frågan.

Vad gäller vad som krävs för att få extra anslag, så vill jag ändå hävda att det här är den andra ansökan som jag personligen som minister får lämna in till lagtinget för beslut. Jag har mera erfarenhet än någon i centergruppen om hur man hanterar de här sakerna. Jag har ganska god kunskap om det.

Vi får se vilken detaljbehandling det sedan blir i ansvarigt ministerium innan man beviljar extra anslag för ett sådant här projekt och därför går det inte att ansöka om någonting allmänt och tro att det ska duga sedan.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Det är inte så lätt att föra debatt här när vi som har andra åsikter är huvudlösa och finansministern själv besitter mera kompetens än alla vi andra. Så då vet vi utgångsläget i den här diskussionen.

Men, fru talman, vår vilja kvarstår från centerns sida. Vi vill uppnå en konsensus om det är möjligt, via utskottsbehandlingen. Vi hoppas att det finns goda och konstruktiva krafter där som kan försöka åstadkomma det. Vi tror, för vår del, att det fortsättningsvis skulle vara bra om man kunde ha enighet i åländsk externpolitik. Vi kommer att sträva efter det i motsats till vad finansminister Perämaa tydligen gör.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Johan Ehn, replik

Fru talman! Jag vill inledningsvis säga att jag tycker att det är bra att ltl Nordlund inledde sitt anförande med att understryka vikten av att skapa enighet framförallt i de externpolitiska frågorna. Jag hoppas också man kan fortsätta i den tonen, och inte såsom ltl Nordlund avslutade, försöker tillspetsa det istället för att ta de positiva signaler som nu har kommit kring hur man kan jobba vidare med det här.

Det finns också en skillnad i hur man ser på diskussionerna som handlar om just externpolitiken och de internpolitiska frågorna som också måste också kunna avgöras utgående ifrån från det sätt som en majoritet här finner nödvändigt.

Däremot delar jag fullt ut att när det gäller externpolitiken ska vi också se till att vi hittar vägar framåt.

Jag tror att det både för debatten och för lagtingets värdighet är bättre att fortsätta såsom ltl Nordlund inledde än som han avslutade sitt anförande.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Jag önskar att det vore såsom ltl Ehn sade, att man ska ta tillvara det positiva.

Men jag hörde faktiskt ingenting positivt från mitt föregående inlägg när det gällde att uppnå en konsensus i den här frågan. Jag uppfattade att det var helt klart att så här ska det bli. Då blir det så att majoriteten dikterar ett förslag som vi från oppositionen ska anpassa oss till och sedan stöda och så kan det inte vara. Konsensuspolitik bygger på att alla parter får någonting ut av det hela. Man söker den minsta gemensamma nämnaren eller så skapar man ett paket där det finns någonting för alla. Det har man inte gjort i det här fallet och det är ett misslyckande.

Ltl Johan Ehn, replik

Fru talman! Som jag inledde med att säga så tror att man ska ta hela den här diskussionen som har föregått ltl Nordlunds inlägg.

Jag har från i princip alla håll hört att det finns en beredskap i finansutskottet att diskutera vidare hur man kan hitta lösningar så att man också kan föra den här frågan vidare på ett konstruktivt sätt.

Jag vill ändå vara väldigt tydlig, det blir minst lika märkligt om man i den här diskussionen från den andra partens sida säger vad som måste göras och inte ska göras för att man ska kunna vara med på saker och ting.

Jag utgår ifrån att det - på samma sätt som ltl Nordlund anser att det ska finnas en kompromissvilja från majoritetens sida - också ska finnas en kompromissvilja även från ltl Nordlunds linje och vilja. Det är väl det som bygger konsensus och kompromisser, inte att man spär på (…taltiden slut).

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Det är precis det som vi från centergruppen har försökt göra, komma med ett sådant förslag som kan upplevas som en kompromiss och som innehåller bitar som både majoriteten och oppositionen kan leva med. Men det har blivit blankt nej från finansministerns sida tillsvidare.

Men jag hoppas och önskar, precis som ltl Johan Ehn och jag uppfattar diskussionen så under föregående plenum, att det finns förutsättningar att i utskottsbehandlingen försöka hitta varandra.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mikael Staffas, replik

Tack, fru talman! Ja, jag lyssnade noga på vad ledamoten sade och jag blev förfärad. Ledamoten sade; ”gör inte ni på det viset som oppositionen önskar då kommer vi att idka utpressning, för då kommer vi inte att gå med på andra saker.” Är det en politik som oppositionen tänker börja med, idka utpressning? Om inte majoriteten gör som oppositionen vill så kommer de också att motsätta sig. Jag tänker just på externpolitiska frågor, som ledamoten nämnde. Jag undrar om detta är den nya vägen för oppositionen?

Jag har ingen kunskap om hur ledamoten idkande sin politik i förra regeringen. Jag undrar om han kan hänvisa till att han har gjort så mycket konsensusbeslut i den förra regeringen?

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Ltl Staffans försökte rikta pilen mot mig och oppositionen. De facto är det den majoritet som ltl Staffans representerar och den regering som han stöder som nu försöker föra en ny linje i externpolitiken, att majoriteten ska bestämma entydigt vilken linjen ska vara, utan att i princip behöva lyssna på en enda stavelse från oppositionen.

Det är ltl Staffas som borde ta sig en funderare, möjligen på tregruppsmöte eller internt i liberalerna; är det här den politik som vi ska ha på Åland framöver? Tror man att det är detta som kommer att föra det här samhället framåt, att vi blir mera lyckosamma i externpolitiken? Jag tror inte det. Jag vill jobba för en annan politik.

Ltl Mikael Staffas, replik

Jag fick egentligen inte svar på någonting så jag ställer frågan en gång till. Kan ledamoten hänvisa till beslut som har fattats i konsensus i tidigare regering där ledamoten har suttit med?

Är det meningen att vi ska komma med förtryckta hotelser, att vi kommer att gå emot externbeslut om vi inte får vår vilja igenom för att visa en splittring i flera frågor. Är det ledamotens syn på saken?

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Jag svänger på frågan. Jag kan inte påminna mig om ett enda beslut i externpolitiken där jag inte har eftersträvat konsensus i tidigare regeringar från åländskt håll och framförallt inte i beslut av den här storleksordningen.

Jag tror nog att ltl Staffas får titta sig själv i spegeln tillsammans med sin regeringskoalition.

Det är en ny politik som vi ser födas här om det här genomförs på det här sättet.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Vicelantrådet Camilla Gunell

Fru talman! Bästa lagting, socialdemokraterna har suttit med frågan om infrastruktur och om det stora investeringsberget som vi har framför oss i två landskapsregeringar. Vi har också suttit i två landskapsregeringar med frågan om extra anslag.

Konstigt nog så flera gånger när man har berett ansökningar om extra anslag så har man tvekat kring tidpunkten och kanske också kring innehållet. Därför har det inte varit lätt att finna breda lösningar när det gäller de här frågorna, för det är precis lika mycket politik givetvis i det som det är i allt annat.

För vår del, som jag ser på det, så är infrastruktursatsningar, dvs. att bygga samhället starkt och funktionellt, socialdemokraternas absoluta vilja. Vi vet att det finns ett investeringsbehov som är kolossalt. Det betyder givetvis att vi kanske har underinvesterat i investeringar av broar och vägar under en lång tid på Åland. Därför delar vi, som jag ser det, i det här parlamentet den här utmaningen att hitta lösningar på finansieringsfrågan.

Jag tycker att det här om någonting är kommunalpolitik också. Vi bygger Åland starkare nästan i varenda landsända på Åland. Här finns broar alltifrån Sund, Vårdö till Föglö, Brändö, Kökar, Lemland, Kumlinge, Järsö, Hammarland och Geta osv. Hela Åland nyttjas och kommer att få nytta av om det kommer ett extra anslag från riket till Åland.

När vi behandlade frågan om extra anslag tidigare så då satt jag själv i finansutskottet. Regeringen bestod av liberaler och center som då kom till lagtinget med en anhållan om ansökan om extra anslag. Jag minns att vi inte var helt eniga då heller.

Men i behandlingen i finansutskottet så hittade man en väg framåt. Jag minns själv att jag och ltl Danne Sundman - finansutskottets leddes av Torbjörn Eliasson - bekymrade oss väldigt mycket över vilka kostnadsökningar och elöverföringar Finlandskabeln skulle innebära för hela näringslivet. Den frågan var inte ens aktualiserad i det äskande som då kom från landskapsregeringen.

Det blev då en process, en dialog och en diskussion. Landskapsregeringen lyfte själv in 5 miljoner till Kraftnät som en ”stötdämpare” när det gällde prissättningen till näringslivet.

Jag var för min del nöjd med hur frågan löstes, även om vi alla inte var eniga när framställningen kom till lagtinget. Jag menar att man i den här salen kanske inte måste eskalera alla konflikter. Det finns faktiskt en behandling kvar och den gör man i finansutskottet. Under en klok och bra process där kan man bra komma fram till en konstruktion som flera känner sig nöjda och tillfreds med.

Sedan förstår jag inte riktigt den här ängsligheten och vilka röster i Helsingfors som centern har lyssnat på. Vem är det som skapar en sådan här nervositet, att förhandlingarna i självstyrelselagen skulle stå i någon slags konflikt till frågan om extra anslag? Vad är det för röster i Helsingfors som centern har hört som tydligen majoritetsblockets öron inte har uppfattat? Jag tror att det skulle vara väldigt bra för hela processen och alla kloka människor som sitter i salen att få veta vad det här riktigt handlar om.

Att kunna se att de här åländska frågorna, ett investeringsunderskott som vi själva har skapat under många, många års tid, kommer upp i dagen och vi får dem upp till ytan och vi konstaterar att det här är miljoner som Åland behöver för att bygga samhället. Vi bygger infrastrukturen starkare och mer funktionellt. Vi ska även kunna bära laster av bilar som är tyngre framöver, vilket övriga EU också har, och förstås också vid sidan av driften av Åland, dvs. klumpsumman och det som kommer att tilldelas Åland i samband med hela soteproblematiken. Vilka röster säger att det här är frågor som står emot varandra? Kanske man ändå från Helsingfors kan se det här som en helhet.

Jag för min del manar till minskad ängslighet och nervositet. Diskutera i finansutskottet så kommer vi säkert vidare på något bra sätt. Tack, fru talman.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Talman! Vicelantrådet sade att det var kommunalpolitik. Jag vill nog sätta det i ett annat perspektiv, det är regionalpolitik. Regionalpolitiken måste finnas oberoende av kommunalpolitik. Förståelsen för det regionala förhållandet som finns långt ute i glesbygden på Åland måste finnas även i tätorten. Det här är alltså regionalpolitik också.

Det finns som sagt, som vicelantrådets sade, investeringsunderskott sedan tidigare år och långt tillbaka och det kommer fram i det här.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Tack för det ltl Sundblom. Jag tycker att det var en bra förändring. Det är inte kommunalpolitik. Jag menade att det gynnar alla kommuner. Det är definitivt regionalpolitik. Vi vet att ingen av oss kan existera utan väl fungerande hamnar, vägar osv. och utan dem fungerar inte något näringsliv och inte några kommunikationer.

Syftet med medlen som vi ansöker om så tycker jag att är väldigt, väldigt bra och välment.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Minister Gunell nämnde själv i sitt anförande underlåtenhet av underhållet av våra broar och nu måste man söka om extra anslag. Anser ministern själv att det är berättigat till extra anslag för bristande underhåll som har pågått en lång, lång tid? Är det berättigat enligt 48 § att få extra anslag för bristande underhåll?

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Ja, jag tycker det. Det står ju ändå i självstyrelselagen att det är en så stor utgift att landskapet Åland har svårt att bära den ensam. När vi slår samman alla de här behoven så är det absolut en investering som är för tuff för Åland att bära ensam. Det kommer också på oss på Åland utifrån ställda krav på bärighet på broar och annat som vi själva inte alla gånger kan påverka. Men för att vara konkurrenskraftiga och fungera som andra samhällen så måste vi leva upp till de här kraven. Jag tycker definitivt det, för det finns ingenting i självstyrelselagen som säger att man bara får söka för en sak. Man får absolut pröva det här instrumentet. Tidigare landskapsregeringar har också varit eniga om att man kan söka om flera broar.

Ltl Brage Eklund, replik

Jag har ingenting emot att man söker extra anslag för underhållet av broar.

Men jag skulle verkligen som sakministerium på andra sidan Skiftet ifrågasätta varför man har drivit en sådan politik att man har samlat på sig en sådan här mängd av bristande underhåll och inte gjort en långsiktig plan och gjort detta tidigare. Det skulle jag ifrågasätta.

När det gäller enigheten från regeringsblocket så har ledamöter från socialdemokrater uttryckt att de är tydligt emot nya utbyggnaden av nya Gripöbron, Degerby. Har partipiskan vinit och man har tystnat ner de rösterna?

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Som namnet heter socialdemokrater så får man tala och ha den uppfattning man önskar. Men den socialdemokratiska gruppen står bakom de här investeringsäskandena i den här framställningen.

Orsakerna till att Åland kanske har underinvesterat inom befintlig infrastruktur beror väl helt enkelt på att vi inte har mäktat med mera. Vi har byggt mycket på Åland både vägar, rondeller, cykelvägar och annat. Det finns en begränsning i vad vi klarar av i resurser och personal. Vi har nu bullat upp med ett investeringsbehov där vi måste ta i lite extra för att komma över den här puckeln.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Tage Silander

Fru talman! Det är intressant att höra på den här diskussionen. Hur mycket den för framåt vet jag inte? Det känns som vi upprepar det som sades häromsistens.

När jag hör argumentationen idag så vill jag ändå säga att för min del är det på det här sättet, precis som jag har sagt tidigare: Vi har fattat beslut om vissa infrastrukturella investeringar och vi vet att vi måste göra andra dvs. broarna.

Självklart, de här investeringarna och kostnaderna för dem kommer vi att ta oavsett vi får hjälp eller inte, åtminstone ser jag det på det sättet.

Nå, har man kommit till den slutsatsen så är nästa fråga; hur finansierar vi det här? I bästa fall genom egna intäkter. Kan vi inte det så kanske vi får låna till en viss del och betala ränta. Det bästa är ju om vi kan få någon annan att vara med och betala, dvs. genom extra anslag. Till den delen borde alla av oss 30 vara fullständigt eniga. Konstigt skulle det ju vara annars!

Vad är det då som skulle kunna splittra oss? Okej, förfaringssättet må hända. Man kunde ha diskuterat på ett annat sätt, ha suttit ner och kommit fram till den bästa gemensamma linjen.

Vad är det som skiljer? Nå, bl.a. det som ltl Nordlund åtminstone förra gången, och kanske idag också, tog upp; är det rätt timing på den här ansökan? Det kan man ha olika uppfattningar om. Det överlåter jag faktiskt till andra att bedöma om det är rätt eller fel, för min del är det rätt tills motsatsen bevisas.

Jag har väldigt god tilltro till finans- och näringsutskottets förmåga att hantera även sådana här ärenden på bästa sättet. Jag tror att det kommer ut därifrån som en fullständig enighet när alla har satt sig ner och verkligen funderat på innehållet i det här förslaget, dvs. att vi ska få en finansiering som inte kostar oss någonting. I bästa fall får vi det. Men frågar vi inte, ja då får vi absolut ingenting.

Timingen, som sagt, är den enda öppna frågan för mig, där kan det vara bättre eller sämre någon vecka fram eller någon vecka bak.

Men, å andra sidan, om det är så att man redan nu i Helsingfors vet vad vi håller på med och tänker på så är det ju allmän kunskap redan idag, alltså så spelar det ju ingen roll när vi kommer med den här ansökan. Tack, fru talman.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Ja, som kollegan Nordlund inledde sitt anförande med för en stund sedan så välkomnar vi ju varje utsträckt hand för att försöka nå en enighet. Det är nog bäst för regeringsblocket att börja fundera på att uppnå enighet och så tidigt som möjligt. Det var därför som kollegan Nordlund naturligtvis reagerade när finansministern och hans kollegor inom landskapsregeringen agerar i en externpolitisk fråga på det sättet.

Men är det inte så, bästa ltl Silander, att vi är i den här sitsen därför att vi har en landskapsregering som bara för något år sedan var mycket tydliga med att vi inte ska söka anslag för t.ex. Gripöbron. Det var en investering som lönade sig och vi behövde inte söka extra anslag. Det var efter hugg och slag som finans- och näringsutskottet sedan skrev att vi naturligtvis ska agera för vi har ett system med extra anslag. Är det inte så? Därför sitter vi i den här sitsen, annars kunde man sökt extra anslag för länge sedan när man hade möjlighet. Men man har haft den uppfattningen att vi inte ska söka sådant som vi uppfattar att är lönsamt.

Ltl Tage Silander, replik

Tack, fru talman! Det är klart att det är en mindre tryck på extern finansiering på objekt som är lönsamma i sig, det kan man väl säga. Det är totalt ointressant vad vi har gjort eller inte gjort för två år sedan eller vilka beslut vi har tagit då.

För min del ser jag det här enbart som en finansieringsfråga. Vi har investeringar som vi har tagit beslut om och som vi kommer att ta beslut om när det gäller broarna. Vi behöver finansiera dem på bästa sätt.

Jag tycker att den här enigheten som efterlystes, den går att uppnå bara alla tycker att det är bra att vi får externa pengar. Tycker man inte det och vill strula med den här frågan så att det inte blir av så blir det ganska dyrt för oss.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Bara för några år sedan kunde vi i en motsvarande situation konstatera att vi hade ungefär 145 miljoner euro som borde vara aktuella för den här typen av ansökan om extra anslag. Vi har ju sannerligen volym. Om man vill uppnå en enighet om 45 miljoner så är det absolut inget bekymmer att uppnå en enighet. Men man måste i alla fall bemöda sig med att uppnå en enighet på förhand. Därför är det lite upprörande att landskapsregeringen har hanterat det här på det här sättet, dvs. att man lägger fram och det visade sig att det är frågan om maktpolitik vilket vi fick reda på av finansministern här för en stund sedan. Man demonstrerar sin makt, ”vi har rätt att göra det här”.

Att splittra Åland i externpolitiska frågor har aldrig varit en framgång för vårt örike.

Ltl Tage Silander, replik

Tack, fru talman! Nej, jag vinnlägger mig också väldigt noga om att vi ska vara så eniga vi kan utåt sett. Det förstärker min tro att alla i det här lagtinget borde vara med på att göra den här ansökan. Det spelar ju egentligen ingen roll vilka objekt vi tar som sådant eftersom det finns, som ltl Jansson sade, 145 miljoner att ta.

Nu råkar vi ha någonting som vi vet att vi kommer att finansiera i alla fall, det drabbar vår investeringsförmåga och vår likviditet och då är det ju tacksamt om andra kan vara med och bistå. Självklart ska vi lämna in den här anhållan.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Ltl Silander har en klok analys som jag delar väldigt långt. Jag tror också att det finns skäl att diskutera timingen och den kommer att diskuteras. Den kanske löses naturligt, som jag sade redan under tidigare plenum, eftersom utskottet kommer att behandla den en viss tid. Vi får se om det är så eller inte. Vi kommer att diskutera timingen, den är mycket intressant och det är viktigt att vi försöker ha så mycket samsyn som möjligt innan man ska gå fram med en sådan anhållan. Det kan vara rätt som det ligger nu, jag vet inte. Vi kommer att ta den diskussionen i utskottet.

När det gäller det andra så är det också en klok analys. Ska vi alltid börja blanda in varje gång vi har externpolitisk diskussion också den interna diskussionen? Jag tycker att det är lite konstigt att vi blandar ihop de interna besluten med det som vi ska jobba med externt.

Det torde framgå tydligt för alla nu att oppositionen inte vill ha Gripöbron. Man kunde väl ändå söka om pengar, sedan om vi skriver om den här formuleringen på något sätt vet jag inte, det får vi se i utskottet.

Ltl Tage Silander, replik

Tack, fru talman! Det torde stå alldeles klart att beslutet gällande Gripöbron och kortruttsprojektet för övrigt är taget redan. Den investeringen har vi fattat beslut om. Om man säger nej till en extern finansiering som skulle innebära en väldig lättnad för oss så innebär det ju ett jätteproblem. Det är klart att vi ska anhålla om den här investeringen.

Sedan är jag väldigt glad och förhoppningsfull att finans- och näringsutskottets ordförande har den här inställningen. Vi ska diskutera. Det kan ju hända att tidsspannet här kan diskuteras, att man kan ta varandra i hand och säga; ”nu är det bra, nu kör vi och vi gör ett allvarligt, seriöst och enat försök att få tag på den här finansieringen”.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Ltl Silander lyfte upp timingen. Jag vill ställa en liten fråga. Risken med ansökan om extra anslag nu är att man från finskt håll igen börjar ifrågasätta ansökan om extra anslag överhuvudtaget i nya självstyrelselagen. Vi vet att det har varit ganska hårda förhandlingar om att ha kvar ansökan om extra anslag i nya självstyrelselagen. Kommer man in med en ansökan nu så kan det finnas en risk att man börjar ifrågasätta om den ska finnas kvar i nya självstyrelselagen. Ser inte ltl Silander det som en viss risk?

Ltl Tage Silander, replik

Att vi nu anhåller om extra anslag utgående från den gamla lagen, den nuvarande lagen torde stärka intrycket av att det har varit för dålig tilldelning enligt den nuvarande självstyrelselagen. Alltså är extra anslag rimligt.

Om vi ska ha statuten skrivna så att extra anslag är möjligt men att vi aldrig ansöker, jag tror inte ens någon enda människa kan tänka sig den meningen. Står det där extra anslag så ska den möjligheten finnas, den prövas naturligtvis varje gång man lämnar in.

Det jag kan tycka, som inte är lika erfaren som många av er andra i det här lagtinget, är att vi skulle ha anhållit om extra anslag många fler gånger.

Ltl Brage Eklund, replik

Jag nämnde tidigare i en replik bristande underhåll under en lång tid.  Man har byggt på ett samlat renoveringsbehov av broar på grund av att man politiskt inte har drivit en långsiktig plan på hur man ska underhålla broar framförallt.

Om jag var politiker på den finska sidan så skulle åtminstone jag ifrågasätta om det faktiskt var berättigat till extra anslag i och med att det egentligen är underhållsbrist på lång sikt.

Ltl Tage Silander, replik

Tack, fru talman! Jag tror inte att ltl Eklund, jag eller någon annan behöver hjälpa dem i Helsingfors med argumenten för eller framförallt emot. De hittar de nog på själva. Det är vi som ska argumentera varför det är viktigt att vi får det här anslaget.

Ja, vi kunde ha skött om broarna kanske på ett annat sätt, å andra sidan har de hållit och fungerat. Men därtill har det kommit nya krav på nya viktklasser och det gör ju också att vi har kommit i ett nytt läge.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.