Enda behandling

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen.

Diskussion.

Ltl Petri Carlsson

Fru talman! I remissdebatten hade jag som ordförande för utskottet förhoppningar om att vi skulle kunna lösa de två stora oenigheterna som fanns mellan oppositionen och regeringsblocket. Det gick tyvärr inte. Den första delen som kritiserades var om bron mellan Gripö och Degerö i Föglö kommun måste finnas med så tydligt i anhållan. Kunde vi inte komma överens om en otydligare skrivning som ger möjlighet för både regering och opposition att tolka in sina ståndpunkter? Den andra delen som det riktades kritik mot var om tidpunkten för anhållan var rätt. Borde vi inte vänta nu när självstyrelsereformen pågår?

När det gäller den andra frågan, d.v.s. om att vänta, så gjorde vi det. Vi har legat lågt över hela sommaren med budgetförslaget i utskottet. Den här anhållan ska stå på egna ben med nuvarande lag som grund och riksregeringen vet ju redan att en anhållan är under behandling här i lagtinget, så det torde inte störa förhandlingarna om en ny självstyrelselag.

Den första frågeställningen däremot kan vi konstatera är problematisk. Vi kan inte skriva en otydlig anhållan. Det är helt klart. Är vi inte synnerligen tydliga med gediget underlagsmaterial, så blir en anhållan inte beviljad, så vi måste vara tydliga med vad vi ska ha pengarna till. Det räcker alltså inte att ha en vag skrivning om att vi vill ha finansiering för någon form av förbindelse till Föglö. Det går inte. Så vi måste vara tydliga.

När det kommer till finansieringen så är det ju väldigt mycket pengar att anhålla om 45 miljoner euro för en investering i extra anslag från riket. Men vi behöver inte vara blyga med att fråga om de pengarna, för vi har det instrumentet att tillgå som kompensation för andra delar i den överenskommelse där man slagit fast dessa finansieringsformer. Vi har inte nyttjat de här möjligheterna till extra anslag tillräckligt mycket genom åren. Vi har absolut ingen anledning att skämmas för att begära pengar via extra anslag, tvärtom så ska vi nyttja den möjligheten.

Utöver det här så har utskottet beskrivit tidigare beviljade extra anslag och motiveringar kring dem för att också ha en historieskrivning samlat i ett och samma dokument. Därför har vi med mycket kring det också. Det kan vara bra för lagtingsledamöterna att läsa igenom det här noggrant så att man vet vad vi har blivit beviljade tidigare och vilka motiveringar som då fanns.

Talman! Avslutningsvis så konstaterar jag att utskottet föreslår att lagtinget tillställer Ålandsdelegationen en framställning med anhållan om ett extra anslag om 45 miljoner euro för investeringar i infrastruktur innefattande en fast förbindelse mellan Gripö och Degerö i Föglö kommun samt åtgärder på brobeståndet genom att byta ut eller grundreparera elva stycken broar.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack talman! Tack utskottsordförande Carlsson för presentationen. Jag vill börja med att beklaga att utskottsmajoriteten ställer sig bakom landskapsregeringens förslag med att bryta en mycket långvarig tradition, ända från 1993, dvs. att när lagtinget går fram inom ramen för extra anslag så gör man det enhälligt. Man gör det utgående från en långsiktig enighet om vad som är bäst för Åland i varje steg man tar framåt. Så jag beklagar sannerligen att utskottet inte har haft litet mera begrundan i sitt ställningstagande – i alla fall utskottsmajoriteten – för landskapsregeringens framställning.

Har utskottsordförande Carlsson någonting till den delen att tillägga eller är det här en ny form av politik som vi ska vänja oss vid?

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack fru talman! Jag delar fullt den åsikten att man ska beklaga att vi inte har kommit överens gemensamt i lagtinget om den här anhållan. Men jag vill påstå att det inte är utskottsmajoriteten som har valt att göra detta - eller landskapsregeringen - utan i det här fallet är det oppositionen som väljer att gå en väg som inte går att acceptera. Det är helt omöjligt att vi ska acceptera att när vi redan har beslut tagna i lagtinget av en majoritet, så väljer oppositionen att varken respektera eller acceptera det. Oppositionen väljer i det här fallet att vilja bryta upp ett tidigare fastslaget beslut i lagtinget om bron mellan Degerö och Gripö.

Det här är ju en fråga om hur vi ska finansiera ett redan taget beslut i lagtinget? Då måste ju oppositionen acceptera att vi har tagit den striden. Vi har förlorat den och nu ser vi till att det blir en så bra finansiering som möjligt.

Ltl Harry Jansson, replik

Naturligtvis kan man fundera som utskottsordförande Carlsson och säga att vi som politiker bara ska acceptera vad vi tycker är förödande och dumt förslag från regeringsblockets sida, dvs. miljöförstöringen över sundet till Gripö holme. Det är bara att beklaga.

Men faktum är att detta lagting redan har gett landskapsregeringen finansieringsmöjligheter genom lån och där vi har fått mycket god förklaring varför det skulle löna sig att uppta lån etc. Vi fick då besked att det här med att söka extra anslag absolut inte var någonting som man ens hade tänkt på från landskapsregeringens sida. Sedan vet vi att man sannerligen har svängt på kuttingen och plötsligt hette det att man skulle söka extra anslag. Nog tillhör det vår demokratiska rätt att vi kan säga ”vi stöder inte Gripö bron”. Därför tycker vi inte heller om att söka pengar på oenighetens (…taltiden slut).

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Det enkla svaret är, alla som vill se varför vi inte kommer överens ska läsa den reservation som är bifogad till betänkandet. I den framgår det mycket tydligt att det handlar om att man inte kan acceptera ett av lagtinget taget beslut - från oppositionens sida - när det gäller den här frågan. Man vill att landskapsregeringen ska återta framställningen och komma med en ny framställning med nytt innehåll där inte detta finns med. Det är ju det som är förslaget från oppositionen. Det kan man ju inte acceptera, att vi inte skulle söka den bästa möjliga finansieringen för ett av lagtinget redan taget beslut. Det blir väldigt svårt om vi ska jobba på det här sättet om man inte kan acceptera de beslut som tagits av lagtinget.

Ålänningarna därute vet vad oppositionen tycker om bron mellan Gripö och Degerö. Det är liksom inga problem, de vet om det. Men besluten är tagna. Var nu med och finansiera det här på bästa möjliga sätt! Det är mitt budskap.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Tack för det arbete som utskottet har gjort i den här frågan. Då pekar jag speciellt på det ställningstagande som utskottet gör och jag uppfattar väl att det är enigt eftersom det inte finns någon reservation till den delen.

Utskottet skriver att ”enligt utskottets uppfattning har landskapet sökt extra anslag alltför sällan”, alltså t.o.m. mindre än utifrån det ställningstagande som grundlagsutskottet gjorde då självstyrelselagen togs senast. Det här är ett viktigt ställningstagande som vi alla bör ta med oss. Det här är ett av de instrument som vi har till förfogande och ingen kommer att tacka oss om vi inte utnyttjar det instrumentet.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack fru talman! Tack för det! Det är ju de facto så att vi kanske har sökt alltför sällan och inte utnyttjat det instrument som funnits tillgängligt. Vi har också i utskottet tittat på de siffror som har funnits och de pengar som det handlar om och hur mycket vi skulle ha kunnat få om vi hade haft ett annat system med procentsatserna för klumpsumman osv. och sett att detta handlar om betydande belopp. Det är inte bara sex- eller sjusiffriga belopp utan det är åttasiffriga belopp som vi kunde ha utnyttjat bättre.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Följande anförande hålls av ltl Roger Nordlund.

Ltl Roger Nordlund

Fru talman! Tydlighet är bra! Det här betänkandet är väldigt tydligt på ett sätt. Det visar på att det finns ett investeringsbehov på ca 430 miljoner, nästan en halv miljard, för att upprätthålla vår infrastruktur på den nuvarande nivån under de kommande tio åren.

När vi har ett så enormt investeringsbehov framför oss - pga. att vi har misskött det, får vi väl säga, under ett stort antal år - så blir frågeställningen om det är en bra bedömning att lägga in nya investeringar i den här storleksklassen som Gripöbron på 24-25 miljoner? Vi vet ju redan att vi har ett stort arbete framför oss med att klara den infrastruktur som vi har idag på Åland. Är det en bra bedömning?

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Det är nog en klok bedömning att titta på vad också investeringarna inbesparar i driftskostnader. Vi har hela kortruttsutredningen som pekar på vad man kan göra för inbesparingar i driftskostnaderna. Föglö har visat sig vara en sådan sak som sparar in mest. Och då ska man göra sådana kloka investeringar. Om också ett enigt lagting går in för det, att faktiskt bevilja och anhålla om en sådan finansiering, så blir kalkylen ännu bättre. Det är bara hemåt. Så jag tycker att man ska gå in för att godkänna det här och meddela att man tycker annorlunda när det gäller bron, men den debatten har vi redan tagit när vi tog beslutet om bron.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Det blir litet som damen som bar in ved - ”orkar jag med detta vedträ så orkar jag med ett till” - och till slut så faller hela lasset. Det finns en risk för det när man diskuterar så som ledamot Carlsson och regeringen tydligen gör.

Det är ju så att regeringen driver sin politik, vilket den har den sin fulla rätt att göra. Det här gäller extra anslag och då är det lagtingets sak att försöka hitta en kompromiss. Var finns kompromissen, ordförande Carlsson, i den här frågan?

Vi från oppositionens sida och från Centerns sida har sagt att vi är med på att få stöda en ansökan om extra anslag men den bör formuleras på ett sådant sätt att också en ny regering kan driva sin politik efter nästa val. Det är det som saknas i det här betänkandet. Om man ska föra en klok politik och få en styrka bakom de beslut som vi tar, då måste man också söka kompromisser. Var finns kompromissen, ledamot Carlsson?

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! För att kompromissa så måste man ju utgå från redan tagna beslut som lagtinget har tagit. Om man väljer att gå in i en förhandling eller en diskussion med utgångspunkten att man ska riva upp redan tagna beslut, då är det ju inte en förhandling längre. Då har man helt olika utgångspunkter. Så går det inte att hantera frågan. Man måste ju börja diskutera utgående från det av lagtinget gemensamt tagna beslutet och dit har vi inte kommit.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Följande anförande hålls av vicetalman Veronica Thörnroos.

Vtm Veronica Thörnroos

Talman! Jag har tillsammans med Obunden Samlings Lars Häggblom fogat en reservation till finans- och näringsutskottets betänkande.

Inledningsvis så skulle jag vilja säga att i budgetförslaget, som kom från landskapsregeringen, så talade man om att det är Gripöbron som man vill bygga och man talade också om att man vill grundreparera flertalet broar.

Vad gäller grundreparation av broarna så har vi från Centerns sida sagt att det står vi bakom. Vad gäller byggnationen av bro till Gripö så har vi våra betänkligheter av flera anledningar. Dels därför att landskapet redan har finansieringen ordnad av bron. Lagtinget har ju klubbat det här. En majoritet i lagtinget har ju redan understött brobygget och också finansieringen kring det. Att några månader senare komma på att ”hej, här skulle vi kanske få möjlighet att få pengar från finska sidan” tyder på total avsaknad av långsiktig planering. Det är en sak.

Det andra är att vi i det läget som vi nu är i – med tanke på alla de trafikstörningar som har varit de senaste åren – skulle ha prioriterat i fartyg i första hand för att säkerställa bastrafiken.

Vi vet också av de utredningar som är framlagda från tidigare att de faktiska inbesparingarna kan göras på östra Föglö. Det är ju där man kortar ner körtiden. Det har vi också sagt. Det är där vi borde börja och där som man gör de största inbesparingarna.

Vi skriver i vår reservation att ”vår målsättning är att extra anslaget denna gång ska kunna användas för i första hand grundrenoveringar av befintlig infrastruktur samt investeringar i nytt tonnage”.

Vi tror inte från Centerns sida att man alltför ofta ska komma till Helsingfors och begära pengar. Tittar man på hur självstyrelselagen är utformad så ska det vara ”en engångsutgift av sådan karaktär att man själv inte bedöms klara av det inom den egna budgetförmågan”. I förslaget som landskapsregeringen har lagt så aviserar man att man igen tänker gå till Helsingfors. Landskapsregeringen skriver själv, och då gäller det Vårdöbron, att ”utgångspunkten är ett val av typen fast förbindelse anpassat efter vad som är lönsamt. I det fall att investeringen förverkligas är avsikten att i ett senare skede återkomma med ytterligare framställning om extra anslag”. Det här tyder ju på att det brister i planeringen.

I det förra förslaget - som lades av dåvarande finansminister Roger Nordlund under lantrådet Camilla Gunells ledning - så tog man ett helhetsgrepp över hela kortrutten och man lade fram det förslaget. Man sökte stöd hos liberalerna, som då satt i opposition, eftersom man ville ha en stark, tydlig majoritet bakom sig när man gick in och ansökte om ersättning i miljonbelopp. Samtidigt är det också viktigt att de här investeringarna sträcker sig över många mandatperioder. Det är viktigt att så många som möjligt har varit med och givit stöd i initialskedet. Vi kan inte ha infrastruktursatsningar som varierar med fyra års mellanrum och sedan styr det hit och sedan styr det dit. På det viset kan det helt enkelt inte vara.

Då sade Liberalerna ”nej” vi vill inte vara med och stödja den här framställningen nu. Och då valde den regeringen, under Camilla Gunells ledning, att konstatera ”okej, tiden är inte mogen”. Men att nu komma med en snuttifierad grej och gå till Helsingfors och begära pengar, det känns nog väldigt bakvänt.

Jag ska inte säga det flera gånger, men vi stöder inte de här prioriteringarna som landskapsregeringen gör av alla de anledningar som jag har räknat upp.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack fru talman! För mig blir det väldigt otydligt vad vicetalman Veronica Thörnroos, tillika Centerns ordförande, har för politisk linje här. Är det så att man inte vill ha pengar från Helsingfors och att man i det här skedet inte heller stöder någon form av kortrutt eller satsningar i skärgården?

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Som vi skriver i vår reservation så stöder vi självklart satsningar i skärgården. Jag vågar säga att Centerpartiet, ofta tillsammans med Liberalerna, har varit de som har drivit på utvecklingen i skärgården och som har gjort de stora investeringar som har gjorts. Visserligen under en annan tidsepok, men i alla fall. Men enligt vårt sätt att se så är det inte korrekt att göra en anhållan om en bro till Gripö som delvis redan är finansierad och godkänd av Ålands lagting. Det är det första.

Det andra är att vi inte stöder den prioriteringen. Vi har sagt - när det gäller det här - renovera broarna och satsa på nytt tonnage och satsa på östra Föglö i nästa steg och sedan på en bro över Vårdö för att göra Åland större.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack fru talman! Och varifrån har Centern då tänkt ta pengarna? Vi har reparationer och utbyggnad på över 19 broar på sikt men också förnyelser av färjeflottan och vi har dessutom en kortruttsstruktur i skärgårdstrafiken som måste ses över. Varifrån ska pengarna tas? Är det från ÅHS, är det från skolan eller hur har Centern tänkt?

När man har möjlighet att få pengar från Helsingfors, varför inte ta den möjligheten? Skulle vi få EU-stöd så skulle jag vara lika glad att stå här och säga att ansök om det. Det är en mycket märklig politik och att sätta käppar i hjulet för en sådan här sak.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack talman! Vår avsikt är på intet vis att sätta käppar i hjulet. Men om jag går tillbaka till den uppräkning som ltl Sara Kemetter gjorde över alla de stora investeringar som behöver göras inom 10-15 års tid, så är det litet samma som det ltl Roger Nordlund lyfte fram. Ja, vi står bakom dem. Men detta är en snuttifiering. Här plockar man ut en bro som man av någon anledning väldigt gärna vill bygga och där man redan har finansieringen ordnad och sedan vill man grundrenovera. Varför har man inte tagit hela det här stora greppet så som den förra landskapsregeringen ville göra? Inte kan vi ju fara i tid och otid och begära pengar. Jag håller helt med det som ledamot Kemetter säger. Man borde ha tagit ett större helhetsgrepp.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tage Silander, replik

Tack fru talman! Om man utgår ifrån att de beslut som lagtinget gör - när det gäller investeringar - verkställs av landskapsregeringen och vi kommer inte att riva upp några sådana beslut, utan man sätter igång med verkställigheten. Vilken finansiering är bäst? Egna pengar, lån eller åtminstone delvis andras pengar?

Andra tilläggsfråga eller kommentar är – ”snuttifiering”! Vi pratar om 45 miljoner euro! Lite överraskad blir man över det ordvalet.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Det bästa är ju alltid om man klarar sig själv. Egna pengar i plånboken måste alltid vara det allra bästa, både som privatperson och som offentlig inrättning. Men det är inte det som vi diskuterar här och nu. Det som vi diskuterar här och nu är varför landskapsregeringen inte har tagit ett helhetsgrepp på den här stora investeringsmassan som står framför oss de närmaste 10-15 åren och som kommer att ligga i storleksordningen 450 miljoner. Varför har man inte gjort det? I stället har man valt att plocka ut en liten del och där man de facto redan har investeringen klarerad för bron? Man kan ju inte springa till Helsingfors var och varannan månad för att man vill ha extra anslag till något. Jag håller helt med det som ltl Sara Kemetter lyfter, att man borde ha tagit ett helhetsgrepp.

Ltl Tage Silander, replik

Tack fru talman! Ja, det helhetsgreppet försöker man ju ta. Om man redan nu vet att det kostar 450 miljoner så kan det ju vara en förnuftig politik att åtminstone beta av någonting av den stora elefanten. Man kanske inte kan svälja allting på en gång.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack talman! Men det är ju inte i paritet med de intentioner som finns i självstyrelselagen. I självstyrelselagen talas det om ”osedvanligt stora engångsutgifter”. Och det är ju det som det är när man lägger upp hela det här investeringspaketet, delvis för skärgården men också för fasta Åland. Det är ju det som var själva andemeningen i den förra landskapsregeringen när man då lade fram anhållan. Men jag känner att ledamot Selander och jag i det här fallet kommer att få vara ense om att vi är oense.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Göte Winé, replik

Tack talman! Tack vicetalman Thörnroos för anförandet! Det blev ju kanske mera en diskussion om hur vi ska bedriva kortrutten än om det extra anslaget.

Om vi tittar på det extra anslaget så nämnde vicetalman Thörnroos att man redan tidigare - då man tog beslut om kortrutten och bron - hade bestämt sig om finansieringen. Men om inte jag missminner mig alltför mycket så stod det i betänkandet från finans- och näringsutskottet att man skulle se över möjligheten att söka extra anslag när den möjligheten ges och man kan göra det kring kortrutten. Så vi skrev i utskottsbetänkandet att man ville att man skulle återkomma och se möjligheterna med ett extra anslag.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Jag är lite osäker nu vilken dokumentation eller vilken behandling som ltl Göte Winé hänvisar till. Därför ber jag om ett förtydligande vad gäller frågeställningen.

Ltl Göte Winé, replik

Tack talman! Jag ska informera vicetalman Thörnroos. När vi tog beslut om kortrutten, och den s.k. bron, så skrev vi i betänkandet från finans- och näringsutskottet att man framledes ska se möjligheter till att finansiera bron med extra anslag. Vicetalman Thörnroos var väl med i behandlingen av detta ärende så hon borde komma ihåg det.

Sedan tycker jag att det är litet märkligt att man pratar om ”snuttifiering” när man pratar om 19 broar. Det är ju något som vi måste ta i beaktande.

Det här är något som landskapsregeringen har förhandlat fram med Finlands regering, när man ska göra det och hur man ska göra det. Vi i utskottet, vicetalman Thörnroos, ska säga ”ja” eller ”nej” till extra anslag. Vad är det Centern vill? Ska vi betala det själva eller genom extra anslag?

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack talman! Ledamot Winé säger att det här är något som landskapsregeringen har förhandlat fram. Det är möjligt att landskapsregeringen har förhandlat fram just dessa 45 miljoner, fast man de facto redan har en egen finansiering för det. Det kan jag inte ta ställning till.

Vad gäller kortrutten och investeringar - och att söka extra anslag - så är jag den första att sätta namnet på det pappret. Men i så fall ska det vara ett betydligt större paket som man söker om. Nu har man ju plockat ut en liten del. Det kan vi helt enkelt inte stå bakom.

Sedan vill jag säga om att kalla 45 miljoner för ”snuttifiering” - jag säger det själv och ni andra har redan gjort det - att det var nog kanske inte den mest perfekta formuleringen som man kan använda sig av i Ålands lagting.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Talman! Vicetalman Thörnroos står här och säger att fartyg tydligen skulle vara bättre än broar. Samtidigt blir man förvånad när vicetalman Thörnroos har reserverat sig mot detta i utskottet. Vicetalmannen har suttit som infrastrukturminister och hållit i trådarna för alla dessa utredningar som finns till grund för kortrutten och borde vara väl insatt i behovet och i vad allting kostar i förhållande till varandra. Så jag skulle svänga jag. Bro är bättre än fartyg och tunnel är i sista hand ännu bättre. Så jag finner det lite märkligt att vicetalman Thörnroos på det här viset inte vill ge någonting till skärgården genom att satsa på skärgården.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack talman! I vår reservation så skriver vi att ”vår målsättning denna gång är att extra anslag ska kunna användas i första hand för grundrenovering av befintlig infrastruktur”. Således, vi stöder grundrenoveringen av dessa 19 broar och även av andra broar om det behövs.

Vad gäller det material som togs fram under min tid som minister så är det ett bra och gediget material som är väl genomarbetat och så vidare bortåt.

Det som vi inte stöder nu är att landskapsregeringen väljer att plocka ut en liten del och försöker få extra pengar för det trots att man de facto redan har finansieringen ordnad, i stället för att ta ett helhetsgrepp över hela kortruttsprojektet. Nu verkar det som om allt fokus ligger på Föglö av någon märkvärdig anledning.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Talman! Det är ju på det viset att hela det här extra anslaget ska också hjälpa till med att vi får saker och ting gjorda. Delvis har vi fått dem lagda på våra axlar på grund av lagändringar där man har höjt vikten på fordonen som kör över broarna.

Vi vet hur den ekonomiska situationen är. Vi vet att vi behöver göra inbesparingar i driften. Då är det detta som sparar in mest i kedjan från Kökar och ända upp till Lumparland.

Jag finner det märkligt att vicetalman Thörnroos ska kalla sig lite för skärgårdsvän och säger sig vilja satsa på skärgården. Det är rent ut sagt litet hyckleri i det här uttalandet. Ursäkta!

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack talman! När det gäller viktbegränsning av broarna så är det ju ingenting som regleras i finsk lagstiftning. Det är ju inte därför som vi måste förstärka broarna. Det är landskapsregeringen själv som har fattat beslut om att tillåta större fordon vilket ger till följd att broarna måste göras bättre.

Det har nu gått tre år sedan den här landskapsregeringen tillträdde. Mig veterligen så har man inte börjat gräva någonstans. Jag kommer ihåg från förra perioden när ltl Torsten Sundblom ofta brukade efterfråga var man hade börjat gräva någonstans. Från Centerns sida har vi sagt, att när det gäller Föglö så borde man börja på östra Föglö. För det är de facto där som inbesparingen är.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mikael Staffas, replik

Tack fru talman! Jag lyssnade på vad vicetalman Thörnroos sade om att vi behöver ”se till helheten” och att vi behöver ”titta större”. Ändå så väljer vicetalmannen att hugga sönder den delen av kortrutten som vi nu börjar med. Vi gör en liten del och den ska alltså göras ännu mindre, i stället för att vi tar en liten bit som vi klarar av att bygga nu. Vi startar på västra och östra Föglö samtidigt och har det färdigt fram till 2022. Men i stället ska vi svälja hela elefanten på en gång, är det vad vicetalman Thörnroos menar att är mycket bättre?

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack talman! Det framkommer ingenstans - i det förslag som landskapsregeringen har lämnat - att man kommer att bygga östra och västra Föglö parallellt. Det finns inga skrivningar om det. Mig veterligen ligger väl finansieringen på 86,6 miljoner, om jag minns rätt. Ska det komma upp i den ordinarie budgeten eller hur är det tänkt att det ska finansieras?

För tydlighetens skull. Centern är för satsningar i skärgården. Centern har alltid varit för och drivit skärgårdsfrågor. Det kommer vi att fortsätta med. Men just i det här aktuella fallet, när det gäller Gripöbron, så är det ungefär som om man försöker lägga taket på ett hus innan man har gjort grunden. Det fungerar ju inte det heller. Det är därför som vi säger - när det gäller kortrutten – att man borde ha tagit ett bredare grepp när det gäller extra anslagsansökan och en gång för alla gått in och begärt delar av dessa 450 miljoner.

Ltl Mikael Staffas, replik

Tack fru talman! Definitionen på hela skärgården verkar vara lite diffus i vicetalman Thörnroos benämning jämfört med min benämning. I min bild av skärgården ingår alla skärgårdskommuner från norr till söder. Men vi har inte upplevt en satsning från tidigare minister Thörnroos, nuvarande vicetalman, i den södra skärgården annat än att flytta över lite gamla färjor. Det är den satsningen som man har gjort i den södra skärgården under de sista 20 åren.

Man går ut och lovar att ”vi ska vara med och satsa på östra Föglö” när man vet att södra skärgården också vill ha en fortsatt förbättrad trafik på västra Föglö samtidigt som man vill ha östra Föglö utbyggt. Man vill ha en förbättrad trafik mot den som finns idag. Men utan en fortsättning - som vi har i dag - så blir det en försämring när man bygger östra Föglö. Därför är det viktigt. Men det är någonting som vicetalman Thörnroos inte är intresserad av.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Jag tror att det är väldigt viktigt att man får den trafik som kommer från Kökar och Sottunga att bli en fungerande helhet. Jag tror att det är oerhört viktigt att Sottunga inte blir någon blindtarm utan att det finns en trafik som anlöper där på regelbunden basis och som också går till andra hamnar. Men som vi har sagt från Centerns sida så har vi föreslagit att man skulle börja med östra Föglö och sedan fortsätter med andra byggnationer. Men jag tror att man med en ändrad turlista på Föglölinjen - med möjlighet att förhandsboka t.ex. för Sottungabo och Kökarsbor - så tror jag att det finns alla möjligheter under några års tid att få det att fungera hyggligt väl. Sedan ska vi inte heller bortse från det privata tunnelalternativet som nu finns och kring vilket det finns ett stort intresse. Det ska bli intressant att se var det landar.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Mika Nordberg, replik

Fru talman! Jag är glad att Centerns partiordförande i sitt anförande lyfte upp att från Centerns sida så är man bara intresserad av att bygga östra Föglö och inte västra Föglö. Jag hoppas att media verkligen uppmärksammar det här för jag är helt övertygad om att skärgårdsborna - som det här berör - inte riktigt har förstått Centerns linje i den här frågan. Man vill bara bygga östra Föglö och sedan får vi se hur det fortsätter.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack talman! Jag tror inte att man ska underskatta skärgårdsborna och inte andra ålänningar heller. Vi har åtminstone under de senaste sex åren förespråkat att man borde börja med östra Föglö. Vi sade också i den förra regeringen att man borde beställa ett nytt fartyg så att man skulle ha det på plats. Det skulle ha levererats nu 2018 om det inte skulle ha stoppats upp av den nuvarande regeringen. Det hade vi klartecken för, ritningar och allting var framtaget.

Att vi vill börja med östra Föglö är nog ingen hemlighet och på sikt lösa det vidare mellan Föglö och fasta Åland. Om det sedan är med en tunnel eller med ett förkortat färjepass, det kan inte jag svara på här och nu idag.

Minister Mika Nordberg, replik

Fru talman! Det är ju så att om man lämnar in ett extra anslag så behöver man vara väldigt specifik vad man vill använda pengarna till, vilket har framkommit i utskottsarbetet och i betänkandet.

Jag har en fråga om själva reservationen från vicetalman Thörnroos och att man vill ha ett fartyg. Om vi skulle vara lite mer specifika, var är det tänkt att det här fartyget i så fall skulle trafikera?

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Jag tror inte att vi har diskuterat i vår lagtingsgrupp var det här fartyget skulle trafikera. Jag utgår ifrån att minister Nordberg, likväl som jag, vet att de nya fartygen har alldeles skilda angöringsramper. Det betyder att du knappast kan sätta in det på en lång linje - om man uttrycker det så - för då hamnar du att byta färjfästen hela vägen. Annars hamnar du att bygga dubbla. Jag fastnar i detaljer här nu, jag märker det själv, men det är svårt när man har jobbat med det under många år att förbise detta.

Jag tror inte att det nya fartyget skulle ha satts in på linjen Föglö-Lumparland. Det tror jag faktiskt inte. Skulle jag gissa så skulle det ha satts in mellan Åva och Osnäs, av den anledningen att det är där som det är svårast att få fram näringslivstransporterna, främst från fiskodlingarna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Vicetalmannen sade ungefär att ”man ska inte gå till Finland och söka pengar alltför ofta”. Det kan man faktiskt inte beskylla Centern för. Därav så har utskottet förmodligen också skrivit att det har sökts för sällan av regimen under nuvarande självstyrelselag. Den skrivningen har uppenbarligen också vicetalmannen varit enig om att ska stå där. Nej, söker man inte så får man inga pengar.

Det sägs här att Centern försökte söka pengar under den förra mandatperioden, det florerade ett utkast, men det kom aldrig till behandling. Det fördes aldrig till lagtinget för diskussion. Nu när den här regeringen för ett förslag till lagtinget så då vill Centern att det förslaget ska dras tillbaka och inte sökas. Därför har vi nu ett investeringsunderskott med över 400 miljoner euro att börja beta av och en skärgårdstrafik som behöver förnyas.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack talman! Mycket har man ju beskyllts för under årens lopp men att Centern nu skulle vara skyldig till att det saknas 400 miljoner tycker jag nog ändå kanske att är litet väl magstarkt.

Nej, det är helt korrekt. Sedan självstyrelselagen reviderades 1991 och trädde i kraft 1993 så har det ”bara” sökts extra anslag vid tre tillfällen. Det har väl funnits en anledning till det. Jag skulle kunna tänka mig att Ålands ekonomi, i förhållande till rikets, varit på ett sådant sätt att man inte har funnit det nödvändigt. Samtidigt har vi också haft möjlighet under många år att spara i ladorna. Det fanns ju tillfällen när vi hade 150 miljoner i kassan. Har man pengar i den egna kassan så vet jag inte varför man ska gå och tigga av någon som kanske inte har lika mycket. Men det där är väl hur man ser på politik och hur man ser på relationen till Helsingfors.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det hävdas att vi hade en kassa på 160 miljoner ett tag och det hade vi. Just på grund av att vi höll på med det här i lagtinget och speciellt att Centern utlovade satsningar på det ena och det andra. I allmänna motiveringen i budgetarbetet pratades det om färjor och att det skulle göras det ena och det andra. Men vi gjorde ju aldrig någonting. Därför har vi ett jättestort underskott i investeringsbehovet idag. Det var ju för att vi inte investerade som vi tillfälligt hade en litet större kassa. Det är så här det har gått till. Om man inte ser till att man får saker och ting gjorda så då blir det ogjort och då blir det ett underskott.

Det här är ett väldigt viktigt steg för att åtgärda ett drygt tiotal broar. Jag skulle nog vara väldigt orolig om jag skulle vara Getabo, Brändöbo, Kumlingebo eller Föglöbo och mycket därtill, när jag nu hör hur Centern argumenterar. Man vill dra tillbaka det förslag om finansiering som nu ligger på bordet.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Ja det är helt korrekt uppfattat att vi vill dra tillbaka det här förslaget som jag har sagt, av flera olika anledningar.

För det första, för tydlighetens skull, så stöder vi en renovering av broarna och det står i den reservation som är framlagd.

Vad sedan gäller satsningar på en bro till Gripö så tror vi inte att det är den smartaste infrastruktursatsningen att börja med. Det är den bedömningen som vi gör.

För det tredje så har vi sagt att ska du söka extra anslag så ska du göra det för en större del och du ska också se till att du har en kraftig majoritet i lagtinget bakom dig, just därför att det här är projekt som ska pågå under många år och då behöver det finnas en stark majoritet i lagtinget som stöder projektet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Vicetalman Thörnroos sade att det på något sätt skulle vara ett bekymmer att gå till Helsingfors och be om pengar och sedan vid ett annat tillfälle sade hon att det är bättre att stå på egna ben med egna pengar. Men det är ju det som det är. Det är ju våra pengar. Det är pengar som våra företagare och vår befolkning har betalat in till den skattkistan, till staten, som vi nu kan få tillbaka. Det är så som vårt system är uppbyggt, med klumpsumma, flitpeng och möjligheten till extra anslag. Vad skulle det vara för problem att gå och be om att få tillbaka våra egna pengar när vi dessutom kanske har fått för litet tillbaka i förhållande till vad vi borde ha fått. Vad är bekymret med det?

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack talman! Jag tror egentligen inte att det är något större bekymmer med det.  Men jag tycker att man måste komma ihåg att som det ekonomiska systemet och transaktionerna mellan Helsingfors och Mariehamn nu är konstruerade - efter att den nya självstyrelselagen trädde i kraft 1993 - så är det ju inte riktigt samma sak som det var före 1993. Därför säger vi att när man gör den här ansökan så bör man för det första ha en bred majoritet bakom sig och för det andra så bör man göra det för utgifter av engångskaraktär som är så pass stora att det inte är möjligt att klara av finansieringen själv.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Det är ju så att den nya självstyrelselagen - som trädde i kraft 1993 - är att betrakta till denna del som den tidigare lagen, dvs. vi har precis samma möjligheter och samma ekonomiska uppbyggnad i systemet när det gäller den här delen. Jag tycker att vicetalman Thörnroos vilseleder lagtinget med sina påståenden om att det skulle vara ett bekymmer i förhållande till den lag som trädde i kraft 1993. Det är det inte. Snarare tvärtom så har vi anhållit om extra anslag för sällan. Det är ju precis vad som också har framkommit, både i diskussionerna och i vårt betänkande.

Vi har ju redan tagit de här besluten här i lagtinget om vilken infrastruktur som vi ska satsa på. Det bekräftade också vicetalman Thörnroos i sitt anförande, att det finns en klar finansiering och att det finns tagna beslut. Nu handlar det om vi ska finansiera det helt och hållet med egna pengar eller delvis med egna pengar och att också få extra anslag för detta. Ja eller nej!

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack talman! Det är det som är ett av de fundamentala felen med denna ansökan. Pengar ska man ansöka om till utgifter som är så pass stora att man inte kan hantera dem själv. Om man då några månader tidigare har bestämt att det här ska vi bygga och så här ska vi finansiera det och sen kommer man på att ”nej men hej, kanske att vi borde göra en extra anslagsansökan i stället”. Det är då som vi tycker att det blir väldigt snett. Vi är för en extra anslagsansökan till Helsingfors men vi har sagt att den i så fall borde göras bredare än vad den är nu, både vad gäller majoriteten i lagtinget men också vad som innefattas i den.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Ingrid Johansson

Talman! Det extra anslaget, som vi behandlar, handlar om en gigantisk regionalpolitisk satsning i form av grundläggande infrastruktur på den åländska landsbygden och särskilt i den åländska skärgården.

För oss liberaler är extra anslag ingenting märkvärdigt utan en normal mekanism i enlighet med det nu gällande självstyrelsesystemet. Vi i utskottet har fördjupat oss i systemet och vi har konstaterat att förarbetena visar att systemet efter 1993 är meningen att fungera så som det extra ordinarie anslaget fungerade innan. Däremot har det skett en ganska rejäl förskjutning i praxis, alltså man söker inte extra anslag i samma utsträckning längre.

Det här extra anslaget berör dels brouppdateringar och dels kortrutten. Två frågor som landskapsregeringen ärvt av tidigare landskapsregeringar. Det finns gediget utredningsmaterial för bägge frågor, där kortrutten utretts för hela två miljoner euro. Jag tycker att det är förvånande att Centern, och särskilt den tidigare infrastrukturministern, reserverar sig mot det förslag som hon själv har tagit fram.

Jag noterar att reservanterna också säger att man vill ha kvalificerad majoritet i lagtinget för att köpa in nytt tonnage. Det här har ju också diskuterats i frågan och faktum är att utskottet inte är enigt. Men jag kan svårligen se att man skulle få kvalificerad majoritet för inköp av nytt tonnage med tanke på att en bred majoritet i lagtinget talar om totalentreprenad och inte inköp. Vi finner det bra att landskapsregeringen driver vidare de projekt som lagtinget har fattat beslut om i demokratisk ordning. 

Talman! Jag konstaterar slutligen att större infrastrukturella projekt är kantade med ifrågasättande och missnöje. Jag var inte särskilt gammal när den nya Godbyvägen byggdes, men t.o.m. jag kommer ihåg de stridigheter som fanns då. Men idag tror jag att det är få som inte skulle vilja ha den vägen på plats. Och man kan också - om man ser lite ovan om horisonten - konstatera att i Göteborg så fick nu ett missnöjesparti som var missnöjda mot västlänken en ganska stor och betydande del av fullmäktigestolarna i det senaste valet.

Det är enkelt att säga nej, det är det alltid. Men att leverera trovärdiga motförslag är uppenbarligen svårt. Infrastruktur skapar möjligheter och utveckling, och att inte underhålla tidigare investeringar är inget annat än kapitalförstöring. Därför stöder den liberala gruppen anhållan om extra anslag.

Talmannen

Inga repliker begärdes. Följande anförande hålls av ltl Göte Winé.

Ltl Göte Winé

Tack talman! I remissdebatten i detta ärende så nämnde jag att den socialdemokratiska linjen är att om det finns behov av och möjlighet till extra anslag så ska man söka. Är tidpunkten den rätta? Det har det varit en diskussion om. När är tidpunkten rätt att söka om extra anslag? Det är väl också fråga om vem som bedömer det. Är det vi från Åland eller sitter man i Helsingfors och bedömer om tidpunkt och möjligheter? Jag håller med ltl Petri Carlsson när han sade att vi inte behöver vara blyga utan att vi borde begära oftare för det är en del av självstyrelselagen och vår rättighet.

Ltl Roger Nordlund frågade i remissdebatten ”är det så smart nu?” Min uppfattning är ”ja”, efter att vi har tittat på det i utskottet.

Minister Perämaa har känslan av att det är nu som man ska gå fram med detta. Och då är det vårt ansvar att lita på de förhandlingar som minister Perämaa har haft med Helsingfors.

Sedan var frågan – frågan och frågan – i remissdebatten, om man kan ha med bron mellan Gripö och Degerö? Ska den vara med där överhuvudtaget?

Talman! Det som jag har fått till svar i utskottsarbetet är att det är landskapsregeringen som sitter och förhandlar om när, var och hur. Det är landskapsregeringen som i förhandlingar går in och gör bedömningar när det är mest passligt var man ska gå in med resurser och åtgärder och vilka prioriteringar som ska göras.

Bästa ledamöter! Skärgårdsdebatten om bron har vi redan debatterat. Nu är frågan om vi ska finansiera det med hjälp av extra anslag eller inte. Vi i utskottet hade egentligen två val, att säga ”ja” eller ”nej”, dvs. en finansiering med extra anslag eller inte. Så om vi säger nej till att ansöka om extra anslag så säger vi också nej till att söka extra anslag för de andra broprojekten också. Då får vi gå till banken.

Fru talman! Med tanke på detta som jag nämnt, så är den socialdemokratiska linjen fortsättningsvis att man ska söka extra anslag till dessa projekt. Det är flera projekt som kommer att komma men man måste ändå ta dem i den tur som de kommer. För det som har kommit fram i vårt utskottsarbete är också att ansökningarna ska vara precisa, de får inte bli för luddiga eller att man senare ska kunna ändra linje. Det är också av största vikt att säkerställa vår framtida ekonomi för vår framtida välfärd.

Ålands lagting har röstat för att få ett trafiksystem som för den åländska skärgården närmare varandra och att den satsningen ska sänka kostnaderna på sikt. Då kan vi få möjlighet att prioritera andra välfärdsfrågor.

Därför, fru talman, är nu den socialdemokratiska lagtingsgruppen positiv till att ansöka om extra anslag för detta projekt.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack talman och tack ledamot Winé, som kastade ett visst ljus över utskottsarbetet vilket jag själv har varit nyfiken på och hur det går till. Ledamoten säger att man i stort sett förlitar sig ”till 100 procent på minister Perämaas känsla” som var det uttryckliga uttrycket, och att utskottet egentligen bara har att säga ”ja” eller ”nej”.

Min fråga till ledamot Winé är - anser man sig förhindrad att dra egna slutsatser inom utskottsarbetet? Det är ju ändå så att ett utskott i lagtinget både ska ifrågasätta och vända på frågor. Jag undrar om ledamot Winé är nöjd med hur utskottet i det här fallet har arbetat? I sammanhanget så tycker jag att det är intressant eftersom jag inte tror att inte utskottet en enda gång egentligen har ifrågasatt det förslag som har kommit från regeringen. Hur ser ledamot Winé på utskottsarbetet?

Ltl Göte Winé, replik

Tack talman! Ja, ltl Jörgen Pettersson. Vi gör ofta egna slutsatser. Men i denna fråga, när vi har tittat på det här, så har det kommit fram under hörandet - inte från landskapsregeringen utan från hörande kring detta - att vår uppgift i denna fråga är att säga ”ja” eller ”nej” till frågan om extra anslag. Vi ska inte gå in och ändra i detaljer i ansökan om extra anslag för det är en förhandling mellan landskapsregeringen och fackministeriet i Helsingfors. Det är de som sköter förhandlingen. Där var det klart och tydligt ett tips till oss, att när vi behandlar denna fråga så är det om vi ska finansiera detta genom att söka extra anslag eller ska vi inte. Det var vår klara och tydliga riktlinje som vi fick när vi arbetade med detta.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman! Låt mig då vara ganska tydlig i frågan. Ledamot Winé och utskottet anser att det är klokt att ansöka om 45 miljoner euro i extra anslag och att av de pengarna, använda i runda slängar 25 miljoner för att bygga en ny jättestor bro i Föglö för att förkorta ett färjepass med möjligen ca tio minuter. Menar ledamot Winé att det här är det bästa sättet att använda detta extra anslag på mot bakgrund av att investeringsbehovet i framställningen anges vara uppemot 430 miljoner euro inom de kommande decennierna? Ändå tycker man att det här är det klokaste sättet att använda extra anslag på. Svara gärna ”ja” eller ”nej” på den frågan.

Ltl Göte Winé, replik

Ja, i denna fråga så är det så att det är en ansökan om det här paketet och vi ska svara ”ja” eller ”nej”. Så ledamot Pettersson, vi svarar ”ja”.

Det som hände tidigare, när ledamot Pettersson ledde finans- och näringsutskottet, var att då försökte man göra om alltihop och det slutade med pannkaka. Det slutade inte ens med en ansökan. Man började politiskt i utskottet ändra om i en förhandling mellan landskapsregeringen och Helsingfors. Man sumpade det. De pengarna for iväg, vi tappade dem! Menar ledamot Pettersson att det var klokt?

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Trovärdighet är ganska viktigt i politiska sammanhang och framförallt nu när vi förhandlar om en ny självstyrelselag, att vi har trovärdighet i vårt agerande gentemot Helsingfors på alla plan.

Hittills inom självstyrelsens historia har alla extra anslag som man ansökt gjorts för projekt som man avser att förverkliga under förutsättning att man får extra anslag. Nu pratar vi om ett projekt där den här regeringen har fattat beslut - med stöd av sina partier i lagtinget - att man ska gå in för att bygga Gripöbron. Man ska finansiera det genom lån och man har skaffat sig en fullmakt från lagtinget att skuldsätta ålänningarna med upp till 40 miljoner, om jag inte minns fel. Nu i efterhand går man fram till Finlands regering och söker om extra anslag för det här. För mig så är det ingen trovärdig självstyrelsepolitik och det måste ge ett lite konstigt skimmer i Helsingfors.

Ltl Göte Winé, replik

Tack talman! Jag hoppas att jag hörde allt. Det var en liten talmanskonferens som störde mig i ena örat så jag hade lite svårt att höra.

Ledamot Nordlund pratade om trovärdighet. När vi debatterade tilläggsbudgeten 2017 så skrev finans- och näringsutskottet att man vill att landskapsregeringen ska se över möjligheterna att finansiera delar av kortrutten med extra anslag. Det var ledamot Nordlund med och lyfte fram i utskottet, välförtjänt! Man tog det i utskottet och jobbade vidare med det och där är vi nu.

Men det som är bekymret när vi pratar om trovärdighet, ledamot Nordlund, det är att nu vill Centern prata om bara en bro. Men glöm inte bort alla andra broar som också är i stort behov av renovering. Det är också de som ni vill säga nej till att finansiera nu. När ska vi då göra det?

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Det är precis det som Centern tänker på, alla de andra broarna som behöver finansieras. Vi är inte emot att söka extra anslag men vi anser att man ska göra det på ett sådant sätt att man kan hantera de andra broarna och de nödvändiga reparationer som först behöver göras och att de har prioritet, plus östra Föglö.

Det som den här regeringen gör nu är att man konstaterar att vi har en elefant som behöver ätas men samtidigt gör man elefanten större genom att lägga in Gripöbron i det här stora investeringsåtagandet som vi har framför oss. Det är det som jag tycker att är någon sorts logisk kullerbytta.

Men fru talman! Jag vill avsluta med att läsa om extra anslag i 48 § ”det kan bara sökas för osedvanligt stora engångsutgifter som inte rimligen kan finansieras med landskapsbudget”.

Ni har redan finansierat det en gång med landskapsbudget. Nu vill ni gå till Helsingfors och begära ytterligare pengar för det.

Ltl Göte Winé, replik

Tack talman! Ledamot Nordlund, vi kan ju inte ha betalat något som ännu inte är gjort. Det är nu som kostnaderna kommer och det är nu som vi måste se på detta. Landskapsregeringen måste ju lyda lagtingets beslut.

I maj 2017 sade lagtinget enhälligt att man skulle se över möjligheterna att begära extra anslag när man går vidare i projekt ”Kortrutten”. Det är precis så som man gör just nu. Det som är bekymret för Centern och som stör dem är att nu finns det en ”roadmap” om hur vi går vidare med detta. Och det passar inte Centern och deras tankar kring det hela. Ändå måste man ju se att det går framåt. Vi måste ju ändå försöka få skärgårdskommunerna närmare varandra och få en bättre skärgårdstrafik eller hur, ledamot Nordlund?

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack fru talman! Nu hörde vi igen från regeringsblockets representanter att det faktum att vi nu har denna ansökan med anhållan om extra anslag på bordet beror på en förhandling med Helsingfors. Det är andra gången som vi hör det i dag. Alla som kan självstyrelsesystemet vet att frågan om extra anslag prövas helt och hållet självständigt av Ålandsdelegationen och ingen annan. Det spelar ingen roll att finansminister Perämaa har varit i Helsingfors och förhandlat hit och dit. Det har ingen betydelse för utgången av denna framställning. Så försök inte stå i talarstolen och säga att vi är dumma när vi kritiserar bristerna i hela upplägget av det extra anslaget. Det är mycket riktigt som kollegan Nordlund säger att lagtinget redan har sagt, det är majoritetens beslut, och hur vi ska finansiera det. Och nu ska vi vara trovärdiga några år senare och säga ”nej, vi har ändrat oss!”

Ltl Göte Winé, replik

Tack talman och tack ledamot Jansson för de ord ni lägger i min mun! Jag har inte nämnt att någon är dum. Jag har inte bedömt någon. Det är ledamot Jansson som gör sådana bedömningar titt som tätt.

Däremot är det så att jag och den person som säger att det är förhandlingar, det har framkommit i utskottet. Jag får inte nämna vem, men vi kan processen, ledamot Jansson. Däremot har det också sagts vilken utskottets roll är. Vi har lyssnat på det och tagit lärdom och vi inser att när man ska gå framåt så kommer Ålandsdelegationen också att ha en dialog med berört ministerium. Därför är det viktigt att det också finns en dialog.

Ltl Harry Jansson, replik

Utskottens roll i detta parlament är självklart att man ska klara av att tänka självständigt utan att vara styrd av ministrarna. Här har vi återigen en situation där regeringsblockets representanter i ett utskott känner sig helt bundna av vad enskilda ministrar gjort. Jag måste beundra er för hur ni backar upp dem både till miljöförstörelse och till allt möjligt. Det är ju fantastiskt. Socialdemokraternas miljörörelse måste ju gråta idag. Det är tydligen bara Carina Aaltonen och Barbro Sundback kvar av dem som en gång har värnat om miljön bland socialdemokraterna. Så de kan ju få vara oeniga i och med att de bara är två, det är sant.

Tack Sara Kemetter för inspelet!

Här har vi alltså en uppenbar sak att. Ni anser att det inte spelar någon roll att man har försökt sköta det här vid sidan av det normala. dvs. att Ålandsdelegationen har en självständig roll att avgöra detta. Socialdemokraternas besked är att ”det är okej att det här sker vid sidan av systemet” med en förhandling mellan två ministrar utan lagtingets kontroll.

Ltl Göte Winé, replik

Tack talman! Det verkar som om ledamot Jansson är desperat när han börjar ta in både det en och det andra. Då ska jag rekommendera ledamot Jansson, far till Maxinge och titta där!

Men om vi går tillbaka till frågan och det extra anslaget så ska vi säga ”ja” eller ”nej” till dessa pengar. Nu har jag förstått att Centern inte vill ha extra anslag utan ni vill bekosta detta med att Åland lånar pengar. Det är det som Centern vill. Vi ska gå till banken. Vi kan få pengar från Helsingfors, men nej. Vi är självstyrda! Vi kan själva! Därigenom säger vi nej till pengar från Helsingfors och går till banken och lånar och så får våra skattebetalare betala extra mycket. Varsågod Centern! Här har ni er politik!

(Applåder i salen!)

Talmannen

Vi försöker hålla oss till ordningen i salen såsom arbetsordningen och lagtingsordningen kräver.

Replikskiftet är avslutat. Nästa anförande hålls av ltl Axel Jonsson

Ltl Axel Jonsson

Tack för ordet fru talman! Från Ålands Framtids sida så stöder vi inte utskottets förslag i den utformning som ligger. Men i likhet med tidigare talare så är vi positiva till en ansökan om extra anslag. Men som flera säkert förstår så bygger vår kritik på formuleringen av förslaget, nämligen att man väljer ut de här två projekten ur en helhet av 430 miljoner som utskottet skriver.

Vi är ju överens i salen, tycks det, om att man kan söka om extra anslag för satsningar på infrastruktur i skärgården bland dessa 430 miljoner, men prioriteringen har vi olika åsikt om. Därför är det lite märkligt att man skriver och så tydligt väljer att plocka ut de här två projekten i stället för att se till helheten.

Jag vill faktiskt minnas att när vi hade den här diskussionen i slutet av den förra mandatperioden så riktades ungefär samma kritik mot den dåvarande socialdemokratiskt ledda regeringen. Man menade att man borde se till helheten och att man inte kan plocka ut enskilda projekt utan att man behöver ha en genomarbetad helhetsplan, när det gäller kortruttsinvesteringarna.

Till viss del så har väl den här planen konkretiserats i detta förslag. Samtidigt väljer man i argumentationen att lyfta fram ett investeringsbehov om 430 miljoner, men man uttalar sig bara konkret om dessa två projekten i denna anhållan. Så visst, utrymme för självkritik finns det också för sittande landskapsregering om man använder den argumentation som man själv tog till i slutet av den förra mandatperioden.

När vi diskuterade detta i Ålands Framtids lagtingsgrupp så försökte vi ändå hitta en positiv infallsvinkel och se om det finns någon möjlighet att vi kan godkänna den här framställningen. Vi tycker att vi har den grundinställningen och att det är klart att vi ska vara tydliga mot Helsingfors och använda självstyrelselagens instrument för att få den finansering som vi behöver för att sköta vårt samhälle. Även om vi av princip tycker väldigt illa om det extra anslagsinstitutet, med tanke på att det framställs som att vi går med mössan i handen till Helsingfors och ska begära pengar för det ena projektet eller det andra. Det blir en bidragskaraktär över de extra anslagsprojekten. Det gör också att vi slutar tänka kritisk på de projekt som vi satsar på, menar vi från Ålands Framtid. Att får vi bara finansiering från Helsingfors så då ska vi gå i hamn med det här projektet.

Tag Finlandskabeln som exempel. Hade Finlandskabeln byggts om vi inte hade fått 50 miljoner från Helsingfors t.ex.? Det är jag inte alls så övertygad om. Det fråntar oss litet av ansvaret. Vi gör det genom att vi får dessa extra anslagspengar. Det tycker vi är en tråkig utveckling för självstyrelsen om vi ska förlita oss på ett sådant tänkande framöver. Får vi bara finansiering från Helsingfors så går vi med på vilka investeringar som helst. Vi hoppas verkligen att det tänkandet drabbar också kortruttsinvesteringarna. Det är klart att i grund och botten måste vi ställa oss frågan om detta är en investering som är förnuftig eller inte och sedan ställa oss frågan hur vi finansierar den. Där menar vi att Gripö-projektet inte är motiverat.

En annan aspekt i sammanhanget är den diskussion som fördes under sommaren med anhållan i förhållande till självstyrelselagsprojektet. Det finns en uppenbar risk att vi från Åland uppfattas som att självstyrelsen bara handlar om ekonomi och pengar i det här sammanhanget. Vi driver frågan hårt om att öka grundfinansieringen i den nya självstyrelselagen. Vi har lämnat bort många av de andra frågorna för att få gehör i de förhandlingarna. Vi sätter en väldigt stor fokus på ekonomin i självstyrelselagsförhandlingen. Vi kommer med en anhållan om ett extra anslag på 45 miljoner. Det blir de här ekonomiska frågorna som är i fokus även om det borde vara så att språk och lagstiftningsbehörighet skulle vara de ledande och de viktiga och tunga frågorna i självstyrelsediskussionen och självstyrelsepolitiken mellan Åland och Helsingfors.

De ekonomiska frågorna borde komma i andra hand för att se till att finansiera det som självstyrelsen har på sitt ansvarsområde. Den faran vill jag också peka på. Vi upplevs som lite giriga när vi bara fokuserar på pengar och pratar om miljoner i stället för att prata om språket och den framtida behörighetsfördelningen. Därför tycker jag – om man går vidare med den här anhållan om extra anslag – att man också måste lyfta de andra frågorna betydligt högre än vad vi har gjort hittills i det här sammanhanget. Att inte bara diskutera självstyrelsepolitiken i termer om miljoner eller euron och cent. För jag ser en uppenbar risk där att man från Helsingfors sida ser att ”ålänningarna vill bara diskutera pengar, de som har det så väl ställt” och att ”självstyrelsen tycks handla om 15 miljoner i grundfinansiering” och ”nu handlar det om 45 miljoner för lite satsningar på skärgårdstrafik”. Självstyrelsen är ju så mycket mer än så. Den uppmaningen vill jag verkligen rikta till landskapsregeringen, om man väljer att gå vidare med det här förslaget.

Det är synd att man utformar det på det sätt som man gör. Vi hade gärna varit med - trots att vi har våra betänkligheter mot extra anslag som institut i självstyrelsesystemet – på en anhållan om extra anslag. Men godkänner vi utskottets förslag att de här 45 miljonerna ska vigas exklusivt till en fast förbindelse mellan Gripö och Degerö i Föglö kommun samt till åtgärder på brobeståndet genom att byta ut eller grundreparera elva broar - man nämner ingenting annat i det konkreta förslaget från utskottets sida - så är det ju klart att vi också därmed accepterar den satsning på bron som vi i alla sammanhang har varit emot. Vi menar att vi måste driva en konsekvent linje, också i det här sammanhanget, om vi ska ha någon form av röd tråd i vår politik. Det är någonting som vi värderar högt från Ålands Framtids sida. Att det inte hoppar fram och tillbaka beroende på hur politiken utvecklas utan ha en konsekvent och rak linje. Det är också vår ledstjärna i den här frågan. Så specifikt som den är formulerad i dag så kan vi inte godkänna den.

Däremot så menar vi att detta reservationsförslag ställer vi oss tveksamma till. Det är utformat så att man föreslår att lagtinget ska fatta ett beslut om att landskapsregeringen ska återta framställningen. Som jag förstår det så kan ju inte lagtinget fatta beslut på landskapsregeringens vägnar. Därför föreslår jag, fru talman, att lagtinget i stället förkastar detta förslag i sin helhet och därmed budskapet att landskapsregeringen bör återkomma till lagtinget med ett förslag som också kan stödas av oppositionspartierna. Bara för att få formalia korrekt i det här sammanhanget.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Det är inte alls märkligt att vi faktiskt prioriterar bron mellan Gripö och Degerö i detta förslag och anhåller om extra anslag. Det är det som lagtinget har beslutat om och där arbetet kommit allra längst att förverkligas. Det finns på en sådan detaljnivå att det går att anhålla om extra anslag. Vi kan inte vara mera otydliga för att tillmötesgå en oppositions politiska önskemål. Det går inte.

Nu ska jag också be om ursäkt, det är inte hela oppositionen det är Centern, Ålands Framtid och Obunden Samling som verkar vara emot det här.

Det är ett konstigt sätt det här, att man är rädd för vad väljarna ska tycka om den politik man bedriver för att man inte klarar av att leverera praktiskt. Man blir rädd för att be om en finansiering för något som någon annan har beslutat om. Det tycker jag att är jättemärkligt. Varför gör man så?

Ltl Axel Jonsson, replik

Av den enkla orsaken att vi håller linjen och bedriver en konsekvent politik. Det är klart att vi röstar emot förslag som vi inte stöder. Och när man har låst in satsningen på Gripöbron i beslutsförslaget, hur kan man då förvänta sig att vi ska stöda det? Jag har väldigt svårt att förstå den argumentationen. Vi håller linjen. Räcker inte det?

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Jag tycker fortfarande att det är konstigt. Lagtinget har tagit ett beslut och ledamot Axel Jonsson har varit emot det beslutet. Självklart, så är det! Och det är tydligt för befolkningen.

Men när det kommer till frågan om vi ska finansiera det fullt ut med egna pengar eller om vi ska se till att få pengar från extra anslag också, då säger man ”nej” till att finansiera det med extra anslag. Det kan inte jag förstå. Det går att förklara för befolkningen och för väljarna att det här är ett annat beslut. Vi har redan tagit debatten och vi vet vad ni tycker om det. Men nu ska vi finansiera det och då är det bättre att ytterligare få pengar någon annanstans ifrån.

Ltl Axel Jonsson, replik

För oss i Ålands Framtid så handlar den här lagtingsdebatten inte om vad vi ska förklara för väljarna eller inte. Den handlar om att vi har en sakfråga som vi ska avgöra, om vi ska gå vidare och anhålla om ett extra anslag eller inte och där innehållet i det är sådant att vi inte kan stödja det. Vi vill motverka att detta realiseras. Det är det som det handlar om. Inte om våra väljare eller ltl Petri Carlssons väljare och vad de ska tycka och tänka. Det är betydligt viktigare saker än så i det här sammanhanget. Det handlar om en konkret sakfråga och vi stöder inte den framställningen. Är det så svårt att förstå det? Vi har inte gjort det och vi kommer inte att göra det nu heller.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Inledningsvis så höll ltl Axel Jonsson ett intressant anförande, kopplat till saker och ting som jag själv personligen har funderat ganska mycket på. Om man driver på den ekonomiska biten väldigt mycket i självstyrelselagsarbetet just nu så faller de andra bitarna möjligen i skugga. Det här är något som vi alla funderar på som dagligen håller på med frågan. Det är viktiga frågor.

Men dessvärre blev avslutningen av anförandet något som gjorde att det inte var så intressant ändå att diskutera den här saken. Ltl Axel Jonsson menade att principiellt ska man faktiskt söka om extra anslag nu fast det påverkar självstyrelsearbetet och att vi skulle uppfattas som giriga. Men till slut var ltl Axel Jonsson för det ändå och ”ja, man kan söka om extra anslag bara man söker för sådana projekt som är intressanta för Ålands Framtid just nu”. Inte för sådana projekt som är intressanta för den sittande regeringen. Den principiella delen som lät bra inledningsvis föll dessvärre pladask.

Ltl Axel Jonsson, replik

Det är ingenting som hindrar att en majoritet går vidare med ansökan om extra anslag även om vi i en minoritet röstar emot den. Så till den delen förstår jag inte varför vi inte skulle kunna kritisera delar av innehållet i ett paket som man från regeringspartierna för fram. Det är skilt från den diskussionen, om det överhuvudtaget är taktiskt eller inte att lägga fram en anhållan om extra anslag och driva på de ekonomiska frågorna i självstyrelselagen.

Det var en uppmaning till regeringen - om man nu driver vidare det här projektet och det är regeringspartierna som får ta ansvaret för det - att man arbetar aktivt, men att inte göra frågan om framtidens självstyrelse enbart till en ekonomisk fråga. Det tycker jag ändå var att bidra med konstruktiv kritik i det här sammanhanget om det är så att vi motvilligt får se det här förslaget gå igenom.

Minister Mats Perämaa, replik

Men trots det blev avslutningen i anförandet att det är lättare att svälja de principiella bekymren om man äskar om extra anslag för projekt som är intressanta just nu för Ålands Framtid och lite sämre om man äskar om extra anslag för projekt som intresserar majoriteten. I så fall ska framställningen förkastas.

Det är lite synd att båda delarna i det här anförandet kom samtidigt för första delen var intressant. Och jag säger det igen, att vad gäller självstyrelselagsarbetet – även om vi inte diskuterar den frågan nu – så är vi mycket väl medvetna om att det finns annat som inte är pengar som är oerhört viktigt för det åländska samhället och för ålänningarna också.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Talman! I den här framställningen, om framtida möjligheter, så avslutas det - efter stycket där man nämner Vårdö och projektet Prästösund - ”I det fall att investeringen förverkligas är avsikten att i ett senare skede återkomma med ytterligare framställning om extra anslag”.

 Jag noterar att Ålands Framtid helt enkelt är emot att fortsätta att arbeta för en fast förbindelse också när det gäller Prästösund. Tydligen så är man emot allt i skärgården. Jag bara konstaterar att så här verkar det vara.

Ltl Axel Jonsson, replik

Det enda som vi har tagit ställning till i det här sammanhanget, och som jag tycker att lagtinget ska ta ställning till, det är utskottets konkreta förslag, alltså klämförslaget som säger att ”de här 45 miljonerna ska gå till Gripöbron och att byta ut eller grundreparera elva stycken broar”. Alltså det berör inte de här eventuella framtida diskussionerna. Det får stå för ledamot Sundblom att göra den tolkningen, att vi skulle vara emot en sådan satsning. Tvärtom så har vi motionerat flera gånger ifrån den här salen under tidigare mandatperioder att man borde komma igång med en sådan satsning. Det påståendet vill jag ta avstånd från.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Talman! Om man vill förkasta hela den här framställningen så då vill man ju inte att man ska fortsätta med att börja bereda nästa anslag och nästa anslag, för det finns nämnt på flera ställen att man kommer att återkomma. Det hör ihop med att vi ska få ihop hela kortrutten till en helhet. Alltså måste vi börja mura väggen med nedre varvet först och gå undan för undan uppåt tills vi är klara.

Ltl Axel Jonsson, replik

När man återkommer till lagtinget med konkreta förslag till de delarna så ska vi givetvis ta ställning till dem. Man skriver i det här förslaget att man ska återkomma men att man inte har tagit slutlig ställning till vad man vill satsa på. Då är det väldigt svårt för oss att ta ställning till det eftersom det inte finns något konkret på bordet. Så jag tycker att ledamot Sundblom drar lite långtgående slutsatser utifrån de lösa skrivningar som finns i förslaget.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Eriksson, replik

Talman! Nu vill jag ha ett klargörande från ltl Axel Jonsson. Är Ålands Framtid emot systemet med extra anslag som sådant och/eller är det enbart mot själva förslaget och det materiella som föreslås här?

Ltl Axel Jonsson, replik

Vi är emot själva institutet som sådant. Vi tycker inte att det är ett bra element i självstyrelsen. Vi tycker att vi borde finansiera självstyrelsen med egna pengar utan att behöva gå med mössan i hand till Helsingfors. Det är ovärdigt för självstyrelsen. Däremot accepterar vi att det är en del av dagens självstyrelsesystem och menar därför att det ska utnyttjas. Men för framtiden tycker vi att man borde reda ut det till ett system där vi i större utsträckning lever på våra egna pengar. Allra helst endast på våra egna pengar.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Jag ber att få tacka ltl Axel Jonsson för ett väldigt klarsynt och klartänkt anförande. Jag delar väldigt långt de synpunkter som ledamot Jonsson förde fram här.

Det som är den övergripande stora frågan är att vi ska få en lyckad självstyrelselagsrevision. Just nu så känner jag mig väldigt osäker. Man får en väldigt knapphändig information och det har varit väldigt lugnt de senaste veckorna. Vi vet alla att vi har varit överens om att det är 15 miljoner som är målsättningen och det rimliga och att vi borde få en ökning av avräkningen till Åland. Därför har jag varit ganska försiktig när de gäller den här frågan. Jag tycker att man ska hantera saker och ting i dess rätta ordning.

Min fråga till ledamot Jonsson är om Ålands Framtid skulle kunna vara med och medverka till - om det finns intresse bland de andra partierna - att man bordlägger det här och försöker samla gruppledarna och försöker hitta en kompromiss kring den här frågan. Det skulle vara olyckligt för Ålands lagting om man faktiskt går fram i oenighet i en extra anslagsfråga.

Ltl Axel Jonsson, replik

Självklart är vi intresserade av att försöka hitta en gemensam linje i den här typen av frågor liksom i självstyrelsefrågan överlag. Men som jag bedömer diskussionen här idag så verkar inte intresset från regeringspartierna vara särskilt stort att släppa på den här skarpa formuleringen om Gripöbron i det här sammanhanget, vilket jag upplever vara den stora skiljelinjen. Jag bedömer nog inte förutsättningarna för ett sådant samtal som särskilt goda. Men självklart är vi med och medverkar till det om övriga gruppledare har ett sådant intresse. Det vore nog gott för självstyrelsen.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Enligt min åsikt så borde det ligga i lagtingets synnerliga intresse att föra en sådan diskussion. Vi bryter en väldigt lång och god tradition annars om vi tar det här beslutet i oenighet, vilket tydligen landskapsregeringen är beredd att göra. Det försvagar självstyrelsen och våra framtida möjligheter för att få igenom goda ekonomiska beslut i Helsingfors. Enligt min åsikt borde det vara lagtingets talman som kunde samla gruppledarna till en övergripande diskussion. Det handlar de facto inte om landskapsregeringen utan det handlar om Ålands lagting. Det är Ålands lagting som söker om extra anslag.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mikael Staffas, replik

Tack fru talman! Ltl Axel Jonsson hävdar att vi skulle vara giriga med dessa extra anslagsansökningar när vi samtidigt får höra att vi gör det för sällan. Den ekvationen får jag inte att gå ihop.

Men det som jag egentligen undrar över är att ledamoten har en önskan att vi skulle göra det här till ett ännu större paket. Men är det inte meningen att vi ska försöka att ta det här i bitar som vi faktiskt mäktar med och där vi har en tidsplan? För ser vi på dessa 400 miljoner så har vi ingen tidsplan eller tidsrymd.

Hur faller det sig att fara till Helsingfors och till Ålandsdelegationen och begära pengar för någonting som vi inte vet om när det ska färdigställas? Är det inte bättre då att man hugger upp elefanten i minde bitar?

Ltl Axel Jonsson, replik

Ja, men då är det väldigt svårt att förstå varför man för in den här argumentationen med 430 miljoner, om man uppenbarligen inte har bestämt sig från landskapsregeringens sida hur man ska hantera detta investeringsbehov framöver. Borde man inte lämna bort den argumentationen i det här sammanhanget om vi nu vill vara tydliga?

Tvärtom så hade jag önskat att man hade visat den långsiktiga planen. Det här är landskapsregeringens prioriteringar i nuläget och inkluderat dem i det här paketet, för att bättre motsvara självstyrelselagens krav på att det ska vara osedvanligt stora engångsutgifter. Det hade man kunnat argumentera starkare för om man hade haft helhetsbilden klar. Det menar i varje fall jag. Det hade blivit en tydligare politik från Ålands sida. Nu blir det lite svårt att veta. Det känns mest som att landskapsregeringen vill lägga fram det här för att åtminstone få de projekt förverkligade som man själv har i röret. Det tycker jag är synd.

Ltl Mikael Staffas, replik

Tack fru talman! Det är väl egentligen litet av pudelns kärna det här med tidsfaktorn. Under den period som jag har följt med debatterna och besluten som har fattats i denna sal så har de haft en tendens att inte bli längre än fyra år i taget. För sedan kommer det ett val emot. Och sedan vet man inte hur nästa regering och följande regering gör. Det är ju det som är problemet med att sätta upp stora visioner, att så här och så här vill vi göra, och kanske kasta bort en fjärdedel av tiden till att planera någonting som man vet att följande regering ändå kommer att hugga upp. Så det är bättre att ta elefanten i mindre bitar.

Jag tror att vi alla är medvetna om vad som behöver göras men vi har ingen tidshorisont och vi vet inte vad kommande regering kommer att fatta för beslut. Så har det ju varit historiskt. Vi tar inte långsiktiga beslut utan vi tar fyra år i taget.

Ltl Axel Jonsson, replik

Jag tycker att ledamot Staffas resonerar väldigt klokt. Ändå väljer regeringen att lägga fram bara de här två enskilda projekten i stället för att beskriva hur man önskar prioritera helheten. Det är ju det som är problematiken. Det är kanske därför som vi inte har en enighet i det här sammanhanget heller, för vi diskuterar bara enskilda satsningar där vi har olika åsikter.

Skulle landskapsregeringspartierna verkligen vilja hitta långsiktiga lösningar så skulle man se till att lägga fram förslag som stöds av åtminstone alla ledamöter som representerar regeringspartierna i den här salen. I stället vill man driva på de här projekten med en knapp majoritet i lagtinget. Vill man hitta långsiktig stabilitet så borde man ju verkligen göra allt för att också förankra dessa satsningar hos övriga partier och hitta ett brett stöd i lagtinget. Man borde åtminstone se till att man har de egna med på tåget. Det hade väl varit en god början.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Följande anförande hålls av minister Mats Perämaa.

Minister Mats Perämaa

Fru talman! Jag vill kommentera några saker som har nämnts under debatten och som jag uppfattat delvis som lite felaktiga och som jag önskar att kommentera.

För det första gällande frågan om extra anslag i förhållande till det tidigare som hette ”extra ordinarie anslag”, alltså den regim som gällde före 1991 och under den självstyrelselagen. Jag tror att det var vtm Veronica Thörnroos som sade att det var ett annat system före 1991 med extra ordinarie anslag än det system som är nu. Jag är förstås medveten om att vicetalmannen presiderar för tillfället och inte kan svara på repliker så jag ska försöka hålla mig så uddlös som möjligt i mina kommentarer.

Det torde vara på det sättet att det extra anslag som tillkom också i självstyrelselagen från 1991 och som sattes i kraft 1993 inte fanns med ursprungligen som ett tänkt verktyg för finansieringen av självstyrelsen.

I slutskedet av förhandlingen så kom den här dimensionen tillbaka i den blivande självstyrelselagen 1991. Det var väl förhandlingar, det var möjligen litet kohandel och man tog någonstans ifrån och så lade man till någonting annat i stället.

Det här har beskrivits av många sakkunniga många gånger. Begreppet ”ordinarie” togs bort därför att det begreppet var någonting som härrörde från grundsystemet i självstyrelselagen före 1991 och därför ville man inte använda samma begrepp. ”Extra ordinarie anslag” blev ”extra anslag” men man skrev aldrig några detaljmotiveringar, eller motiveringar för övrigt, till den paragraf som blev extra anslag. Därför gör sakkunniga den bedömningen att de motiveringar som gällde före 1991 i extra ordinarie anslaget också gäller för extra anslaget nu. Därmed är systemen lika.

Vi får konstatera, utifrån det betänkande som dagens finans- och näringsutskott har avgett, att vi har använt det instrumentet mera sällan numera, kanske lite för sällan också.

Det är ju ingen lätt sak att åstadkomma ett extra anslag. Jag har varit med i landskapspolitiken sedan 2001, tror jag, och har själv medverkat till att söka extra anslag för Finlandskabeln, vilket lyckades efter flera års gediget arbete och efter mycket motstånd. Där vill jag säga till ltl Roger Nordlund att vi nådde inte enighet den gången heller. Det parti som ledamot Nordlund just hade en replikväxling med - om just den enighet som man borde uppnå - så det partiet motsatte sig en extra anslagsansökan för Finlandskabeln, dvs. Ålands Framtid. Om jag inte missminner mig helt så var det på det sättet att vi nådde inte enighet då heller. Så vi har nog ingen tradition att falla tillbaka på såsom här hävdas.

Det är ju fullt rimligt att man kan ha olika politisk uppfattning om hur mycket man vill satsa – i det fallet – med en tryggare kabel till Finland eller ett annat alternativ till Sverige. Så varför måste man uppnå enighet alla gånger?

Det som intresserar mig väldigt mycket, kopplat till det här, är att reservanterna nu under behandlingen av den här frågan skriver att ”man borde uppnå kvalificerad majoritet i ett nytt förslag som skulle behandlas av lagtinget”. Varför det? Om så är fallet att det skulle vara vettigt att sätta sådana hängslen på lagtinget, med kvalificerad majoritet, så då förstår jag inte varför Centern och Obunden Samling har drivit på den frågan i självstyrelselagsrevisionen. Då skulle det rimliga vara att man skriver i självstyrelselagen att det krävs kvalificerad majoritet för att lagtinget ska få lämna in en ansökan om extra anslag. Men det skulle vara rena dumheterna. Det skulle omöjliggöra att driva en majoritetspolitik och en landskapsregering skulle aldrig kunna lämna in ett förslag utan risk för att det torpederas.

Då kommer vi till den här förhandlingen som har diskuterats väldigt mycket. Det är klart att en ansvarstagande landskapsregering förhandlar med rikspolitiker och ministerier om möjligheterna med att nå framgång med ett extra anslag. I det här fallet med kommunikationsministeriet där kollegan Nordberg har skött sin uppgift och har förhandlat och berättat om det projekt som vi har avsett att söka för och jag med finansministeriet och finansministern för att efterhöra möjligheterna till att han skulle uppfatta det som positivt från det hållet.

Där har ltl Harry Jansson helt rätt. Det är Ålandsdelegationen som med suverän makt fattar beslut om det extra anslaget i sista ändan. I och för sig ska presidenten stadfästa ett sådant beslut. Möjligheten till framgång är så mycket större om de ministerier och de parter som Ålandsdelegationen kommer att vända sig till - för att höra vad de har för synpunkter om anhållan - redan på förhand är hyggligt positiva till den ansökan som ska komma. Då blir arbetet betydligt lättare för Ålandsdelegationen.

Så förhandlingsdelen är viktig i sådana här sammanhang, speciellt när det gäller möjligheten att få extra anslag. Och kanske speciellt därför att vi har sökt extra anslag så sällan så det blir en ganska stor sak då när det görs. Summorna blir lätt stora när det görs sällan också.

Jag tycker att det är rimligt att söka om ett sådant här belopp. Kanske det är rimligt att under nästa mandatperiod - och att den regeringen som sitter då - göra en fortsättning på det hela. Det tar säkert 4-5 år att förverkliga de broprojekt som finns kopplade till den här ansökan. Det är över tio broar och det kommer att krävas mycket av förvaltningen att genomföra renoveringen av dem. Det om förhandlingsdelen. Men Ålandsdelegationen fattar ändå beslutet.

Sedan sade ltl Roger Nordlund lite felaktigt – jag tror också att det har sagts tidigare – att landskapsregeringen via lagtinget redan har ett finansieringsbeslut av bron mellan Degerö och Gripö. Så är det ändå inte. Vi har en investeringsfullmakt.

I samband med det beslut som lagtinget tog så skrev finans- och näringsutskottet att det inte är försent att söka extra anslag för projekt som kopplar till kortruttsbeslutet. Jag minns så väl att dåvarande utskottsordförande Tage Silander nämnde – då var det ju en diskussion om att landskapet ska låna 40 miljoner – att ”det får man se den dagen” och att ”antingen kan man finansiera det med kassamedel” eller ”möjligen med extra anslag” eller ”möjligen också med lån”. Så själva finansieringen och de besluten har inte fattats ännu av lagtinget, förutom 1-2 miljoner för fortsatt projektering.

Men om vi kan få ett extra anslag för den här bron så då faller ju självklart en väldigt stor del av lånebehovet bort och vad kunde vara bättre än det?

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Varför måste man uppnå enighet? Det klingar lite jobbigt i mina öron, speciellt de här veckorna. Vi står i ett avgörande skede när det gäller självstyrelselagsrevisionen och om det ska bli eller inte bli någonting.

Det är riktigt. Majoriteten kan besluta om att Gripöbron ska byggas och man kan besluta om vilka saker som helst internt i lagtinget. Men när vi går till en extra anslagsansökan så är det inte längre en intern fråga för Åland, utan då blir det de facto en fråga på axeln mellan Mariehamn och Helsingfors mellan Ålands lagting och Finlands riksdag.

Just nu i denna stund som vi står här - minister Perämaa i den stolen och jag här - så skulle det vara allt skäl i världen att vi från åländsk sida, just i de externa frågorna, skulle visa upp enighet och styrka och inte splittring i en intern fråga. Det är därför jag tycker att det är den sämsta möjliga tajmingen man kan tänka sig att vi nu står och håller denna debatt här. Så skulle ni ha varit kloka, från majoritetens sida, så hade ni kunnat hålla an någon vecka till i varje fall.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det vore synnerligen dumt. Den förankring som har gjorts nu har gjorts med sakministeriet vid kommunikationsministeriet och med ansvarig minister som vi har kontakt med och diskuterar med just nu. Samma förankring som har gjorts med finansministeriet har gjorts på politisk nivå med nuvarande finansminister. Skulle vi dra tillbaka den och inte sända den för vidare behandling nu, så då skulle ärendet skjutas över till nästa mandatperiod på rikshåll och vi skulle ha helt nya politiker där. Det skulle bli en ny början med en ny förankring. Så här långt har det känts positivt. Så det är dumt att inte utnyttja de goda relationer som vi har med kommunikationsministeriet och finansministeriet just nu, åtminstone på politisk nivå, för att göra en sådan här sak som behöver göras. För det här behöver verkligen göras. Så jag håller inte alls med om det där.

Och detta med enighet, det kan ju inte heller bli så att det är en minoritet i lagtinget som ska styra politiken.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Nej, så ska det inte vara utan man ska försöka uppnå en kompromiss som både opposition och majoritet kan ställa sig bakom, för då är vi starka från åländsk sida. De goda relationerna - som ministern nämner i den här frågan till finansministeriet och kommunikationsministeriet - hoppas jag också att man utnyttjar i andra större frågor på bästa möjliga sätt.

Fru talman! En av nyckelfrågorna i detta ärende är varför man ska ha kvalificerad majoritet. Man behöver ha en stor majoritet därför att det här lagtinget går strax in i sitt sista verksamhetsår. Även om den här ansökan går igenom i morgon så ska den processas och behandlas och så småningom, under 2019, så kommer den hoppeligen att godkännas när den har blivit lite förändrad. Då kommer vi att ha ett val och vi kommer att ha en ny regering på Åland som kanske har en annan prioritering hur man verkställer politiken. Det är därför man behöver ha en bred majoritet så att man sedan kan gå vidare.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det där är att säga att minoriteten ska styra politiken. Vi har samma sak när det gäller kommunstrukturfrågan. Där har Centern sagt att efter valet så kommer Centern att riva upp den lagen. När valet har passerat - och om Centern är vid makten - så kommer man inte att bygga bron utan man skickar tillbaka pengarna till finska staten. Det är väl det man säger här nu?

Det går inte att föra en progressiv politik som riktar sig framåt om det är den som vill minst som ska styra politiken. Därför är en majoritetshantering av frågor det enda som kan föra frågorna framåt. Men där har vi en skild syn.

Det som ltl Roger Nordlund talar för är att minoriteten ska bestämma och tvinga fram en kompromiss. Så det är sannolikt så att det inte blir någonting av det här heller.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Ministern tog upp kvalificerad majoritet i sitt anförande och jag har samma uppfattning i mycket av det som ministern sade. Jag vill ändå i sammanhanget upplysa - när det gäller reservationen och det som står där – att man eftersträvar kvalificerad majoritet. Det uppnådde vi förstås i utskottet eftersom fem av sju ledamöter röstade för betänkandet, alltså över 70 procent i utskottet stödde detta. I lagtinget så kan vi väl notera att av dem som sitter här så verkar det vara 60 procent, om 18 av 30 stöder detta utifrån vad man uttalat sig i talarstolen hittills. Så det är ändå nära kvalificerad majoritet också till den delen.

Jag ville bara upplysa om att de här förhållandena finns nästan redan även om jag fullt ut delar uppfattningen att vi inte behöver kvalificerad majoritet till den delen. Men jag vill ändå upplysa om att det föreligger nästan det redan nu.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Bra så! Kvalificerad majoritet i utskottet så här långt. Vi får väl se vilken majoritet det är när lagtinget så småningom fattar beslut i frågan.

Förutom kvalificerad majoritet så har oppositionen använt begrepp som ”stark majoritet” vad nu sedan det är. Man har använt begreppet ”bred majoritet” och sedan var det ett begrepp till. Jag vet inte riktigt hur man definierar dem. Det torde vara så att det beror lite på vad nästföljande ledamot kommer att säga i frågan så småningom när han får anförande. Då kan det vara så att vi har en 60-procentig majoritet för det förslag som ligger. Men det återstå att se. Vi får vänta några minuter.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack talman! Finansminister Perämaa, är det som så att ni som finansansvarig räknar med att det blir 45 miljoner beviljat rakt av från Ålandsdelegationen? Är det den summan som gäller? Behöver man inte exemplifiera hur mycket den totala kostnaden för projektet med dessa elva broar och Gripöbron blir? Är dessa kalkylerade 45 miljoner också slutnotan? Anslagsäskandet på 45 miljoner motsvarar 45 miljoner i förväntat extra anslag, är det så den här framställningen ska tolkas?

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Jag kan inte på något sätt sätta ord i munnen på Ålandsdelegationen eller föregå den skrift som de kommer att ge. Det är Ålandsdelegationen som fattar besluten.

Däremot menar jag att vi har gjort det som en regering ska göra. Vi har förankrat både projekten och fört diskussioner om beloppen som det kommer att vara fråga om med sakministerierna. Men jag tänker inte på något sätt föregå den diskussion och den beredning som Ålandsdelegationen kommer att ha. Det kommer att visa sig när Ålandsdelegationen säkerligen så småningom också ställer frågor till landskapsregeringen, precis som man gjorde när det gällde Finlandskabeln. Så ingen kan vara säker på någonting på förhand.

Ltl Harry Jansson, replik

Varför jag inledningsvis ställde frågan är ju att det tidigare har handlat om en viss procent av den totala investeringskostnaden, vilket utskottet mycket väl beskriver i sitt betänkande. Men nu plötsligt rör vi oss med ett totalfinansieringsbelopp, enligt min mening, i alla fall om vi ser på de här utvalda broarna. De är elva - det är totalt 19 som det egentligen är fråga om - och sedan Gripöbron, som kanske är litet väl optimistiskt kalkylerad. Men det är en annan sak och det har vi redan debatterat.

Samtidigt tillhör jag den grupp som anser att så borde ju extra anslag ha varit från början, dvs. en total finansiering när Åland har ett behov. På det viset är det bra.

Det skulle vara intressant att höra hur ministern ser på just detta med vad det nu är som har förändrats i grunden. Är det finansministerns förhandlingar med finansministeriet? Är det detta som ska göra att Ålandsdelegationen nu ska ändra sin policy?

Minister Mats Perämaa, replik

Nej, fru talman! Så är det inte. Min uppfattning är den att landskapet alltid ska söka om 100 procent av den kostnad som landskapet har för ett projekt.

I fallet med Finlandskabeln så var det ju fråga om ett landskapsstöd till ett bolag, i och för sig landskapsägt. Vi sökte om 100 procent i stöd för 40 procent av kostnaderna eftersom vi gav 40 procent i stöd till Kraftnät Åland Ab. Ett stöd som måste notifieras och godkännas på EU-nivå för att det inte skulle vara ett olagligt statsstöd. Man må väl säga att det blev onödigt mycket betoning på begreppet 40 procent, när vi behandlade Finlandskabeln. De facto så skulle det ha varit mera betoning på att det är 100 procent av landskapets stöd som vi fick extra anslag för. Så det är ingenting nytt som sittande finansminister har åstadkommit just nu.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Följande anförande hålls av ltl Lars Häggblom.

Ltl Lars Häggblom

Talman! Jag understöder ltl Axel Jonssons förslag om att extra anslaget om 45 miljoner förkastas.

Talmannen

Vi noterar att ltl Axel Jonssons förslag, om att förslaget ska förkastas, har fått understöd av ltl Lars Häggblom. Debatten fortsätter med de ledamöter som finns upptagna på listan. Följande anförande hålls av ltl Stephan Toivonen.

Ltl Stephan Toivonen

Fru talman! Bästa lagting! Som vi kan se i finansutskottets betänkande så har vi idag ett mycket ovanligt ärende på vårt bord. En fråga om ett extra anslag. Det är dessutom fråga om 45 miljoner, så jag tänkte säga några ord från Åländsk Demokrati. 45 euro miljoner euro är mycket pengar.

I finansutskottet brukar vi ibland skoja och säga att ”det kan ju hända att någon läser våra betänkanden”. I betänkandet kan man den här gången läsa att jag röstade med regeringssidan och att det därför blev 5-2. Då kan det ju vara någon som undrar om jag tryckte på fel knapp eller var ”knäppare än vanligt”.

Fru talman! Jag minns ännu väldigt bra att jag väl var den här i lagtinget som mest av alla argumenterade mot bron till en ö som få kände till. Jag kritiserade kostnadskalkylerna, jag kritiserade känslighetsanalysen, jag kritiserade ministrarna och så vidare. Jag försökte påvisa att bron kanske inte gav något överskott. Det var antagligen också en av de gånger som jag blev tillrättavisad av talmannen. Men jag fick ju inte lagtinget på min sida. Ni fattade beslutet. Inte jag!

Bästa lagting! Jag har inte ändrat åsikt när det gäller bron och dess kalkyler.

Men fru talman! Idag har vi ett annat ärende på vårt bord, även om bron hänger med. Det gäller en ansökan om att vi ska få medel från Finland för att finansiera broar, inklusive den bro som går till ö som få har hört talas om.

Jag förstår att det inte är lätt med ekonomi och kalkyler, så jag tänkte beskriva mitt tankesätt i en slags metafor från familjelivet. Även om jag blivit bränd på metaforer tidigare.

Låt oss säga att man i en familj diskuterar olika investeringar eller satsningar. Frun i huset föreslår en elbil, medan mannen i huset föreslår en renovering av huset och ett byte av den urgamla båten. Och mannen tycker dessutom att bilen är i hyggligt skick. Kanske han inte heller är så säker på att en elbil i förlängningen skulle förbättra världen eller klimatet, även om han nog tycker att den är tyst och snygg.

Hur som helst så argumenterar han mot frun tills hon en dag kommer hem och säger att hennes mor har bestämt sig för att betala bilen. Mannen frågar naturligtvis om inte pengarna kunde gå till renoveringen av huset eller till båten. Men frun säger att svärmor bestämt att det ska gå till bilen.

I det skedet är det ganska naturligt att mannen tar svärmors pengar och köper bilen, även om han i första skedet inte gillade det.

Fru talman! Vad jag har förstått så gäller det också här att vi ska smida så länge vi har vår svärmor kvar - och kanske också samma fru - om man säger så. Vi har som bekant ett val i april. Vi har hört - i informella diskussioner som har förts - att det är en snabb process om vi ska få igenom det till dess.

Av denna orsak står vi i Åländsk Demokrati bakom förslaget att försöka få 45 miljoner för dessa broprojekt, även om vi i grunden inte står för alla projekt i sig. Vi hoppas också att resten av oppositionen - om nu inte kan stöda det men i alla fall - inte gå emot det. 45 miljoner euro är mycket pengar. Tack för ordet, fru talman.

Ltl Mikael Staffas, replik

Tack för den familjeekonomiberättelsen! Är inte slutsatsen den, att när man väl har skaffat elbilen så kommer den att spara driftspengar så att man kommer att kunna renovera huset? Öppnar sig inte möjligheter när man gör kloka investeringar att man får pengar över till annat? Det kan t.ex. vara att man bygger till ett garage eller man renoverar huset. Så är det inte en klok investering att se över driftskostnaderna?

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack fru talman! Kanske vi inte ska gå in så mycket på elbilarna och om man ska få gratis el osv. Men investeringarna blir ju bättre om man får pengarna och inte måste gå till banken och låna, oberoende om det är fråga om elbilar eller vad det är. Vi har diskuterat olika alternativ tidigare. Att få pengar är bra.

Ltl Mikael Staffas, replik

Jag trodde att ledamoten ironiserade lite grand och använde bilen i jämförelse med en viss bro. Det är den som jag vill åt. Det är där som vi tjänar pengar.

Genom att vi tar en hel bit - jag ska inte nämna något djur vid namn längre - och gör en satsning i den södra skärgården så får vi den trafik som den södra skärgården efterfrågar. Det skapar förutsättningar för ytterligare inbesparingar. Man kan lägga pengar på annan trafik inom skärgården, eller inom andra områden, som behöver mera stöd än vad som finns tillgängligt i dagens budget.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack fru talman! Jag försökte vara tydlig och säga att jag inte tror att bron i sig ger ett överskott om vi ska betala den med egna pengar. Men om vi får pengarna så då ger det ett överskott.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Följande anförande hålls av ltl Roger Nordlund.

Ltl Roger Nordlund

Fru talman! Till det senaste replikskiftet vill jag säga att det är ju ingen tvekan om att pengarna behövs, med tanke på att det framgår att det är ungefär 400 miljoner som vi har i investeringsbehov de närmaste tio åren. Så med eller utan Gripö så behövs ju dessa 45 miljoner. Utan tvekan!

Fru talman! Jag begärde ordet av den orsaken – och som jag antydde under ett tidigare replikskifte - att jag ser detta ärende som en ganska stor och principiell sak samtidigt som vi befinner oss i en politiskt känslig situation på axeln mellan självstyrelsen och Helsingfors just de här dagarna. Därför föreslår jag att ärendet skulle bordläggas, i första hand till onsdagen. Då kunde gruppledarna hoppeligen samlas - under ledning av talmannen - för att se om man kunde finna största möjliga enighet i detta ärende. Och man skulle överväga klokskapen med att just nu föra fram ärendet, samtidigt som vi har en pågående revision som är inne i sina sista darrande sekunder. Vi har också en EU-parlamentsplats som ligger för behandling i riksdagen nu och sedan kommer ytterligare denna extra anslagsfråga. Så det krävs nog en hel del politisk klokskap just nu med kloka överväganden.

Jag hoppas att talmannen kan ta det ansvaret på sig, tillsammans med gruppledarna, och om möjligt ta upp ärendet på nytt i början av november när vi samlas. Annars får vi konstatera från Centerns sida - och från större delen av oppositionen - att majoriteten bestämmer och får naturligtvis ta ansvar för den politik som man för i sådana fall.

Talmannen

Tre repliker är begärda. Men före ltl Mikael Staffas inleder sin replik så vill vi från presidiet fråga om bordläggningstiden. Var det så att ni föreslår den 19:e?

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Jag föreslår i första hand till onsdagen nu. Under den tiden finns det möjlighet för de större partierna att fundera om man vill föra ärendet vidare till november.

Talmannen

Det är noterat.

Ltl Mikael Staffas, replik

Tack! Jag lyssnade och noterade att ledamoten hade mera insikt i under vilken tidshorisont dessa 400 miljoner skulle investeras. Ledamoten nämnde att vi skulle göra detta inom de kommande tio åren.

Jag undrar i vilken kristallkula som ledamot Nordlund har tittat? För 400 miljoner under tio år framgår ingenstans. Det är viktigt i den sådan här debatt att vi inte kryddar siffrorna och gör det till mera än vad det verkligen är. Det är stora pengar ändå som vi håller på med. Den här biten på 45 miljoner som vi nu tar rymmer kanske under tio år. Inte 400 miljoner.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Jag ber att få citera sista stycket i finans- och näringsutskottets betänkande ”Totalt sett beräknas landskapsregeringens investeringar de kommande tio åren uppgå till 430 miljoner euro, vilket är 200 miljoner euro högre än det sammanlagda beloppet för den senaste tioårsperioden”. Så står det i betänkandet!

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Talman! Ledamot Nordlund talar om klokhet.  Då funderar jag om klokhet är där man vill minst eller där man vill mest?

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Då måste man också definiera vad som är ”minst” och vad som är ”mest”. För ledamot Sundblom så är tydligen Gripöbron ”mest”. Men för många andra ålänningar så kanske det finns något annat som är ”mest” om man ser på hela det investeringsbehov som finns.

Vi vill från Centerns sida absolut vara med och söka om extra anslag för att kunna få största möjliga stöd från staten för de nödvändiga investeringar som vi har. Men vi har gjort en annan politisk prioritering när det gäller just Gripöbron och som vi har redogjort för tidigare. Dessutom så anser vi också att det är ett väldigt stort miljömässigt ingrepp. Och det är också en del av vårt beslutsunderlag.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack talman! I ledamot Sundbloms värld så vill man sätta ner spaden och börja göra någonting och jobba kontinuerligt tills man har rett upp hela skärgårdstrafikbekymret, alltifrån Kökarsören ner till norr på Brändö. Allting!

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! I den frågan så är vi helt eniga. Jag har varit med ganska länge i landskapspolitiken men jag har nog aldrig upplevt så mycket kritik mot skärgårdstrafiken som jag har gjort den senaste sommaren. Det är framförallt bristen på tonnage som har varit den stora frågeställningen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Göte Winé, replik

Tack talman! Tack ledamot Nordlund. Jag skulle önska ett förtydligande om bordläggningen.

Är de så att man vill att man ska hitta en enighet och ta bort kortruttssatsningen och därigenom dessa pengar? Är det Gripöbron som är den felande faktorn i detta - som vi hört från Centerhåll men också från andra oppositionspartier – och som man inte vill ha med? Det är ju ändå majoritetens vilja att gå framåt med kortrutten. Så jag har svårt att hitta en enighet.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Jag är i likhet med ltl Axel Jonsson - och Centern för den delen – ute efter en sådan formulering som möjliggör att om den här majoriteten vinner också nästa val och socialdemokrater, moderater och liberaler sätter sig tillsammans, så då ska man kunna driva sin politik vidare. Á la bonne heure! De har fått väljarnas förtroende.

Men det kan mycket väl vara så att det uppstår en annan majoritet efter nästa val, som de facto inte är så långt borta. Och då tycker jag att det är politisk klokskap att ha en sådan formulering så att både den nuvarande majoriteten kan bedriva sin politik men också att en eventuell annan majoritet kan utnyttja de här extra anslagen på ett sätt som kommer den åländska skärgården tillgodo. Jag tror att det är möjligt om man sätter sig ner och funderar ett varv till.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Jag brukar uppskatta ltl Roger Nordlunds anföranden, att med en statsmannamässighet försöka ena lagtinget, i de flesta fall. Men nu tappade jag lite förtroendet för ledamot Nordlund.

När han använder ”politiskt känsligt läge” och nästan hotar med att det kan bli problem med självstyrelselagsreformen. Blir det politiskt mindre känsligt gentemot Helsingfors om vi tar bort Gripö-Degeröbron? Blir det det? Det är ju det som ledamot Nordlund försöker framhålla här. För det är det enda som Centern har haft emot i detta. Skulle Gripöbron vara borta så skulle man ha klubbat igenom detta och godkänt det direkt! Så kom inte och använd självstyrelselagsreformen i den här debatten. Det är inte renhårigt!

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Självstyrelsepolitiskt så är vi starkare om vi är så eniga som möjligt. Det har alltid varit min grundläggande inställning och det kommer att vara det framöver också. Jag tror nog att ltl Petri Carlsson vet det, om han rannsakar sig själv. Och om han inte vet det så kan han diskutera med sina landskapsledamöter.

Självstyrelselagsrevisionen är inne i ett mycket känsligt läge just nu. Om det ska bli någon revision eller inte någon revision och i så fall vad den ska innehålla. Då gäller det nog att vi alla står eniga, trots att vi har fått en lektion här tidigare idag om att det är majoriteten som bestämmer. Ja, det är ju intressant med tanke på de stora frågor som vi har framför oss. Jag tänker inte bli på det sättet. Jag tänker behålla min gamla princip, att i självstyrelsefrågor så tänker jag kämpa för Åland och att vi ska få bästa möjliga resultat tillsammans och i enighet.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Ja då är det bara för ledamot Nordlund att följa den principen. Att man respekterar de beslut som lagtinget har tagit och följa med på att vi kan finansiera detta också med extra anslag.

Ett politiskt känsligt läge! Visst är det så med självstyrelselagsreformen. Men när det gäller det extra anslaget så framgår det ju tydligt att Helsingfors känner till det. Det har också diskuterats, förhandlats och förankrats. Det här är väl känt. Det är inte något okänt som kommer som en överraskning för Helsingfors och att vi anhåller om extra anslag. Det är fullständigt känt!

Det är faktiskt inte okej att man använder hot om problem med självstyrelsen när det gäller att man ska ha med en bro från Gripö till Degerö eller inte för Centern. Svara nu ärligt! Visst hade Centern godkänt det här omedelbart om vi hade haft Gripö-Degeröbron borta från denna extra anslagsanhållan? Då hade det här inte varit något bekymmer alls för Centern! Det är jag helt övertygad om. Så det här är inte ärligt tycker jag.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Från Centerns sida har vi hela tiden talat om att vi ska försöka ha rätt tajming med den här ansökan och att vi ska ha en så stor bredd som möjligt så att det möjliggör för de två alternativ som jag redogjorde för tidigare.

Sedan, fru talman, så måste jag säga att jag blir litet bedrövad när jag märker ltl Petri Carlssons bristande kunskap i hur det fungerar i Helsingfors. Det är mycket möjligt att det finns en överenskommelse mellan nuvarande finansminister och finansministern i Helsingfors. Men självstyrelselagsrevisionen ska passera många insatser och Finlands riksdag och den ska godkännas av både blå och röda - tänkte jag säga - förrän det är färdig. Tro mig, när den här debatten kommer igång i de större medierna, det vill jag undvika. Jag vill se till att vi står starka och får igenom en självstyrelselagsrevision där huvudmålsättningen är att vi ska få upp avräkningen med 15 miljoner. Lyckas vi inte med det så måste man fråga sig vad vi ska göra.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Följande anförande hålls av ltl Jörgen Pettersson.

Ltl Jörgen Pettersson

Talman! Jag vill understöda ltl Roger Nordlunds förslag. Går det bra att göra det från bänken?

Talmannen

Egentligen inte! Man ska göra det från talarstolen.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Man ska som vanligt minnas skillnaden mellan att det är lättare att få förlåtelse än tillåtelse.

Talman! Jag skulle vilja understöda ltl Roger Nordlunds alldeles förträffliga förslag att det kan finnas ett, och inte bara ett utan väldigt många goda skäl att sova på denna sak och därmed bordlägga ärendet någon dag. I förhoppningen att man skulle nå denna kompromiss som kanske skulle mynna ut i en enighet och därmed ett förmodligen mera trovärdigt förslag till Helsingfors.

Talmannen

En replik är begärd av ltl Torsten Sundblom. Ledamot Pettersson kan komma tillbaka och ta emot en replik.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Talman! Ett försök igen då att vara med och försöka bordlägga ett ärende som egentligen är grundligt berett och har ett bra betänkande från utskottet. Det är ett arbete som egentligen visar att den som vill göra minst när man är i minoritet, han ska bestämma över majoriteten. Det här är ingen demokrati.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman! Förstår jag ltl Torsten Sundblom rätt att han tycker att vi inte ska följa de demokratiska spelregler som finns här i lagtinget? Det öppnar onekligen för lustiga framtidsutsikter ifall man inte ska göra det som faktiskt finns möjlighet att göra. Det här är demokrati, ledamot Sundblom. Det finns andra alternativ men de är sällan vare sig hållbara eller lämpliga.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack talman! Jag vet att man alltid får bordlägga bara man får understöd. Men är det faktiskt nödvändigt alla gånger? Det här är ju ett förhalande pga. att Centern inte helt enkelt vill göra något för den södra skärgården utan man har helt andra mål.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman! Man borde kanske inte möta fria fantasier. Ledamot Sundblom lägger ord i min mun som jag inte har sagt. Jag har sagt att jag gärna vill utnyttja de demokratiska spelregler som finns och har därför understött en bordläggning. Exakt det har jag gjort. Resten är sådant som ledamot Sundblom har hittat på, kanske rentav att han har lite dåligt samvete för det som håller på att ske.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Ärendet kommer att bordläggas eftersom ltl Roger Nordlund, understödd av ltl Jörgen Pettersson, har föreslagit att ärendet ska bordläggas till plenum den 19 september. Önskar någon uttala sig om bordläggningstiden? Ärendet bordläggs till plenum den 19 september 2018.

Vi har också en tilläggslista för kännedom, det är budgetmotionerna nr 51-56/2017-2018 och motionera upptas till behandling i samband med ärende nr 4.