Finans- och näringsutskottets betänkande 18/2017-2018
|
|
| ||
| Ålands lagting | BETÄNKANDE nr 18/2017-2018 | ||
|
| Datum |
| |
| Finans- och näringsutskottet | 2018-09-11 |
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
| Till Ålands lagting |
| |
|
| |||
|
| |||
|
| |||
|
| |||
Finans- och näringsutskottets betänkande
Förslag i syfte att säkerställa landskapets framtida infrastrukturella funktioner
· Landskapsregeringens budgetförslag nr 3/2017-2018
INNEHÅLL
Sammanfattning
Landskapsregeringens förslag
Ålands landskapsregering har konstaterat ett behov av att genomföra omfattande investeringar inom landskapets trafiknät för att garantera en god framkomlighet på lång sikt. Eftersom de samlade föreliggande investeringskostnaderna är mycket höga i förhållande till landskapets egen budgetkraft föreslår landskapsregeringen att lagtinget anhåller om extra anslag uppgående till 45 miljoner euro hos Ålandsdelegationen för ändamålet.
Utskottets förslag
Utskottet föreslår att lagtinget tillställer Ålandsdelegationen en framställning om ett extra anslag om 45 000 000 euro för anläggande av en fast förbindelse mellan Degerö och Gripö i Föglö kommun, samt för grundrepara-tioner eller utbyte av 11 stycken existerande broar.
Utskottets synpunkter
Investeringar i landskapets infrastruktur för trafik
Landskapsregeringen avser de kommande tio åren genomföra ett större investeringsprogram inom trafikinfrastrukturen som omfattar en ny kortruttsstruktur inom skärgårdstrafiken, reparation eller utbyte av 19 broar och på sikt även ett förnyande av färjflottan.
Förslaget till en anhållan om extra anslag omfattar en ny bro inom den del av kortruttsprojektet som kallas ”Västra Föglö” samt grundreparationer eller utbyte av 11 stycken existerande broar inom vägnätet. Totalt sett beräknas landskapsregeringens investeringar de kommande tio åren uppgå till 430 miljoner euro, vilket är 200 miljoner euro högre än det sammanlagda beloppet för den senaste tioårs-perioden. Summorna innefattar även investeringar i byggnadsbeståndet.
Tidigare beviljade extra anslag
I 1952-års självstyrelselag kallades extra anslag för extra ordinarie anslag (EO). EO-anslagen ingick från mitten på 1950-talet och framåt i praktiken i landskapsbudgeten varje år, totalt beviljades medel för närmare 50 olika projekt under de år som lagen tillämpades. Detta innebär i medeltal mer än ett projekt per år. I princip samtliga större byggnadsprojekt erhöll extra ordinarie anslag, exempel på beloppsmässigt stora projekt som erhöll finansiering i denna form var centralsjukhuset, sjömansskolan, restaurangskolan samt det så kallade Projekt 77 (Hotell Arkipelag, Självstyrelsegården och Ålands museum). Vidare erhölls medel för broar och landsvägsfärjor liksom för fiskehamnen i Korrvik. Även mer udda projekt som reparation av museifartyget Pommern och skördeskadeersättningar (år 1968) ersattes via EO-anslag. Elförsörjningen spelar en betydande roll med cirka 20 stycken olika projekt. Efter 1982 står elförsörjningsprojekten för samtliga EO-anslag, vilket berodde på en aktiv strävan att föra in ”normala” investeringar in i det ordinarie budgetanslaget.
Lagtinget har inom ramen för nu gällande självstyrelselag (1991:71) sökt och beviljats extra anslag för tre olika projekt med stöd av 48 § i självstyrelselagen. Samtliga fall gäller elförsörjningen i landskapet.
Det första fallet gällde förnyandet av den s.k. Sverigekabeln för vilken 40 procent i stöd beviljades den 26.11.1998. Godkännandet i Ålandsdelegationen föregicks av ett godkännande från EU-kommissionen och stadfästes av presidenten 19.2.1999. Den totala behandlingstiden var således 22 månader. Det andra fallet gällde anläggande av en reservkraftanläggning i Tingsbacka och stadfästes 7.5.2004 efter en behandlingstid om 12 månader. Det tredje fallet gällde den s.k. Finlandskabeln och stadfästes 7.10.2011 efter en behandlingstid om 23 månader. I detta fall gjordes EU-notifieringen efter beslutet som förlängde processen med ytterligare 10 månader, således totalt 33 månader.
Tidigare motiveringar för extra anslag
Enligt 48 § självstyrelselagen kan extra anslag beviljas för ”osedvanligt stora engångsutgifter som inte rimligen kan finansieras med landskapets budget”.
Ålandsdelegationen konstaterade i sitt beslut 26.11.1998 att kostnaden för den planerade Sverigekabeln ska ”anses som betydande”. Sverigekabelns budgeterade kostnad om 107 miljoner mark utgjorde drygt 9 procent av landskapets kostnader i bokslutet för år 1997, reservkraftverket i Tingsbacka hade en budgeterad kostnad om 15,4 miljoner euro vilket då utgjorde drygt 6 procent av bokslutskostnaderna 2003. Ålandsdelegationen konstaterade vidare att eftersom Sverigekabeln är avsedd att trygga elförsörjningen för en tid om minst 20 år anses investeringen utgöra en sådan engångsutgift som avses i 48 § självstyrelselagen. Ålandsdelegationen motiverade vidare att det relativt höga extra anslaget om 40 procent av investeringskostnaden var motiverat av att investeringskostnaderna var oskäligt höga på grund av skärgårdsförhållandena och att elkostnaderna för de åländska elkonsumenterna annars skulle bli oskäligt höga jämfört med riket i övrigt.
Stödet till reservkraftanläggningen i Tingsbacka motiverades med att konsumentpriserna på el skulle bli exceptionellt höga om kostnaden för reservkraftsanläggningen i sin helhet skulle belasta konsumenterna.
Beträffande Finlandskabeln motiverade Ålandsdelegationen sitt beslut 18.7.2011 med att kostnaden för kabeln är så pass extra ordinär att rekvisiten för extra anslag i självstyrelselagens 48 § är uppfyllda. Finlandskabeln hade redan i samband med tidigare ansökningar omnämnts som ett slutligt tredje steg i strävandet att skapa en stabil och trygg elförsörjning i landskapet.
Utskottets överväganden
Utskottet konstaterar att extra anslag sökts och beviljats endast tre gånger inom ramen för den nu gällande självstyrelselagen. Totalt har 63,3 miljoner euro (nominella värden) beviljats under perioden 1998-2011, varav 62,9 miljoner euro utbetalts. Landskapet har således i medeltal erhållit 2,4 miljoner per år inom ramen för den nu gällande självstyrelselagen, vilket är ungefär en procent av de årliga intäkterna av skattenatur som landskapet i dagsläget erhåller från staten. Utskottet är av den uppfattningen att landskapet har utnyttjat möjligheten till extra anslag i betydligt mindre omfattning än vad grundlagsutskottet förutsåg då utskottet satte in en ny paragraf om extra anslag vid sin behandling av förslaget till ny självstyrelselag den 1 februari 1991. Tillkomsten av möjligheten till extra anslag var en kompensation för den sänkning av avräkningsgrunden från 0,48 procent till 0,45 procent som regeringen hade framlagt i sin proposition och som avvek från Ålandskommitténs ursprungliga förslag. Ålandsdelegationen beskriver bakgrunden till detta mycket utförligt i samband med beslutsmotiveringen till beslutet om beviljande av extra anslag för byggandet av reservkraftanläggningen i Tingsbacka (ÅD 6/2004).
Med hänvisning till ovanstående anser utskottet, med tanke på att de planerade investeringarna för den kommande tioårsperioden är mer än dubbelt högre än tidigare perioder, att förutsättningarna i 48 § självstyrelselagen om osedvanligt stora engångsutgifter uppfylls och att landskapet därför ska ansöka om extra anslag för de planerade investeringarna.
Ärendets behandling
Lagtinget har den 23 april 2018 inbegärt finans- och näringsutskottets yttrande över budgetförslaget.
Utskottet har i ärendet hört lantrådet Katrin Sjögren, ministern Mats Perämaa, ministern Mika Nordberg, avdelningschefen Conny Nyholm, budgetplaneraren Robert Lindblom, biträdande avdelningschefen Niklas Karlman och landshövdingen Peter Lindbäck.
I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Petri Carlsson, vice ordförande Göte Winé samt ledamöterna John Holmberg, Lars Häggblom, Ingrid Johansson, vtm Veronica Thörnroos och ledamoten Stephan Toivonen.
Beslutet tillkom efter omröstning som utföll 5-2 (beslutet biträddes av ordföranden Petri Carlsson, vice ordföranden Göte Winé samt ledamöterna John Holmberg, Ingrid Johansson och Stephan Toivonen).
Reservation
Vicetalman Veronica Thörnroos och ledamoten Lars Häggblom har fogat en gemensam reservation till betänkandet.
Utskottets förslag
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet
att lagtinget tillställer Ålandsdelegationen en framställning med en anhållan om ett extra anslag om 45 000 000 euro för investeringar i infrastruktur innefattande
- en fast förbindelse mellan Gripö och Degerö i Föglö kommun samt
- åtgärder på brobeståndet genom att byta ut eller grundreparera 11 stycken broar.
| Mariehamn den 11 september 2018 | |
|
Ordförande |
Petri Carlsson |
|
Sekreterare |
Sten Eriksson |
|
|
| ||
| Ålands lagting | RESERVATION | ||
| Vtm mfl | Datum |
| |
| Veronica Thörnroos | 2018-09-11 |
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
| Till Ålands lagting |
| |
|
| |||
|
| |||
|
| |||
|
| |||
Reservation mot finans- och näringsutskottet betänkande nr 18/2017-2018 över budgetförslag BF 3/2017-2018 gällande förslag i syfte att säkerställa landskapets framtida infrastrukturella funktioner
Motivering
Vi stöder tanken på att effektivera och på sikt göra skärgårdstrafiken mera ekonomiskt hållbar. Däremot stöder vi inte landskapsregeringens prioriteringar det vill säga att som första stora kortruttsprojekt bygga en fast förbindelse mellan Gripö och Degerö.
Vår målsättning är att extra anslaget denna gång ska kunna användas för i första hand grundrenovering av den befintliga infrastrukturen samt investeringar i nytt tonnage.
Med anledning av det ovanstående föreslår vi
att landskapsregeringen återtar framställningen och snarast återkommer med en ny vars innehåll kan stödas av en kvalificerad majoritet i lagtinget
|
Mariehamn den 11 september 2018
| |
|
|
|
Veronica Thörnroos Lars Häggblom