Enda behandling

Först tillåts diskussionen och därefter vidtar detaljbehandlingen.

Diskussion.

Ltl Jörgen Pettersson

Talman! Jag vill börja dagens presentation av vårt betänkande med att illustrera hur olika åsikter kan mynna ut i gemensamma lösningar och varför det är extremt viktigt för hela Åland.

För ungefär fem månader sedan stod jag i denna talarstol och försökte förklara varför finans- och näringsutskottet valde att förkasta 50 budgetmotioner i samband med hanteringen av den ordinarie budgeten för detta år. Om jag lyckades bra har jag så klart ingen aning om, men jag sade då att en förkastad motion absolut inte behöver vara dålig och att idéer alltid kommer till pass vid andra tillfällen.

Där står vi i dag och det är bra att hålla i minnet det faktum att samhället bygger vi tillsammans. Innan jag går in på detaljerna i tilläggsbudgeten och betänkandet är det skäl att påminna om vad som på riktigt skapat den åländska välfärden; samarbete. Tack vare framsynthet inom rederier som gemensamt skapade Viking Line lever vi idag i en vardag som de flesta andra bara kan drömma om. United Lines var ett annat samarbetskoncept inom den åländska sjöfarten som gjorde att den finländska skogsindustrin kunde sälja sina produkter till utlandet. Chipskoncernen är ett resultat av olika intressen som ställde sig bakom samma vision. Det är i precis allt som är väsentligt samarbete som skapat den åländska framgången, vilket inte är konstigt. Är man liten i en stor värld måste man använda sina gemensamma krafter så klokt som möjligt. Gårdagens framtidsbransch var passagerarsjöfarten, idag ser det annorlunda ut då kunskapsbranscherna kommit allt starkare. IT-företagen har med ena foten i historien tagit viktiga steg mot framtiden vilket är viktigt även för denna församling att minnas.

Tack vare bland annat de insikter som nådde landskapsregeringen och finans- och näringsutskottet i samband med behandlingen av stora budgeten stod det klart att vissa branscher i det åländska näringslivet är i behov av vitaminer i form av ekonomiskt stöd. Detta är såklart ingen önskvärd situation men den är verklighet av många olika skäl. Därför har landskapsregeringen i den liggande tilläggsbudgeten föreslagit nästan 1,5 miljoner euro i extra anslag för turismens återuppbyggnad och företagens nysatsningar.

(Ringsignal ljuder, brandalarm)

Där mina vänner är jag rädd för att vi måste ta en liten paus och lämna byggnaden. Jag ber att få återkomma om en liten stund.

Talmannen

Plenum avbryts.

Talmannen

Plenum fortsätter.

Ltl Jörgen Pettersson

Tack, talman! Välkomna tillbaka! Hoppas att ni hade en fin liten luftpaus.

Jag avslutade ungefär så här: Därför har landskapsregeringen i den liggande tilläggsbudgeten föreslagit nästan 1,5 miljoner euro i extra anslag för turismens återuppbyggnad och företagens nysatsningar.

Med särskild fokus på besöks- och exportnäringen vill landskapsregeringen med stöd av finans- och näringsutskottet göra det möjligare att locka kunder och bli starkare i den nationella och internationella konkurrensen. Vi tror, som vi upprepat många gånger, att primärproduktionen och livsmedelsklustret tillsammans med sjöfarten och kunskapsindustrin är synnerligen viktiga komponenter i framtidens åländska näringsliv. Det finns en investeringsvilja och ett mod att utmana som kan bära långt och i förlängningen skapa nya intäkter till hela Åland. Turismen är dessutom en stark framtidsindustri men inte av sig självt. Idag är det ett besvärande faktum att många anläggningar inte längre håller måttet vilket så klart är ett av skälen till att den åländska turismen går bakåt medan våra omkringliggande konkurrenter växer. Vi måste också kunna erbjuda ett ekologiskt tankesätt, ett hållbart alternativ och närproducerad mat vid sidan av uppgraderade anläggningar.

Av det skälet har utskottet också gett klartecken för en proprieborgen till Norra Ålands Industrihus Ab som tillsammans med Ålands Utvecklings Ab och privata investerare har för avsikt att bygga en unik satsning i form av en landbaserad fiskodling i Eckerö. Initiativet är lovvärt men stödbeslutet är inte okomplicerat av administrativa skäl. Det finns de facto ingen ansökan än och planerna är på flera sätt tydliga men inte verkliga. Det är alltså udda, inte minst mot bakgrund av statsstödsreglerna, att ge klartecken för en borgen som egentligen inte finns. Detta exempel visar på utskottets beredskap att bistå och utveckla det åländska näringslivet. Det förtjänar ändå att understrykas att skattepengar ska behandlas på ett försiktigt vis och att den här formen av borgensåtaganden inte borde få bli vardag. Det är också, naturligtvis, en affärsmässig risk men mot bakgrund av potentialen i projektet är det ett enhälligt utskott som står bakom godkännandet.

Ett annat område som utskottet försökt tränga in lite djupare i är ÅMHM och de granskningar som myndigheten gör. Under året som gått har det visat sig att vissa avgifter som tidigare varit hanterliga plötsligt skjutit i höjden på ett sätt som inte varit förutsägbart och som upplevts som orimliga av de som ska betala. Så kan vi inte ha det. Granskningar ska självklart ske och människors hälsa gå före allt annat men det måste ske på ett sätt som är rimligt och möjligt att ta med i förhandskalkyler. Därför har vi i en skrivning bett landskapsregeringen inleda en översyn av lagstiftningen, kontrollintensiteten och omfattningen av granskningarna så att kostnaderna som i sista änden drabbar alla ålänningar hålls på en rimlig nivå. Personalen vid ÅMHM utför sitt arbete mot bakgrund av den lagstiftning som detta lagting antagit. Det handlar ändå om en än så länge ganska ny myndighet vars verksamhetsområde är vitt och brett och ständigt måste revideras. Kontroller ska ske där det är viktigt och de måste alltid ske på ett ändamålsenligt sätt.

I utskottets arbete med denna tilläggsbudget har vi även gjort en analys av det ekonomiska läget på Åland och i vår omvärld. Det är inte särskilt uppmuntrande. Till följd av några större bolags tillbakagång har skattegottgörelsen i det närmaste försvunnit och tillväxten stannat upp. Vi ligger de facto efter både Finland och Sverige när det gäller ekonomisk utveckling och måste på alla tänkbara vis hantera detta. Lösningen ligger inte bara i finansiella ingripanden från landskapets sida. Det handlar lika mycket om att de åländska bolagen i ännu högre grad än idag borde vända sig utåt om affärerna tryter på hemmaplan. Vår närhet till Stockholm är en viktig del av vår framtid. Där finns tillväxt, kunder och en gigantisk marknad som rätt hanterad kan skapa arbetsplatser och affärer för och på hela Åland. Från läckra äppel, sköna resor, lugn och ro till ett semestermål som inte liknar något annat i Stockholm med omnejd.

Betänkandet blev inte enhälligt. Det finns tre reservationer bilagda. Den första handlar om en tillväxt- och hållbarhetsfond där PAF:s vinster skulle skötas. Förslaget blev nedröstat av flera skäl men det kanske viktigaste var att utskottet inte vill att Ålands landskapsregering ska släppa kontrollen och ge makten över pengarna till en fondstyrelse som fristående från detta lagting ska hantera medlen. Från min alldeles personliga synvinkel tycker jag kanske att det i sådana fall vore bättre att använda det eventuella spelöverskottet direkt i Ålandsbudgeten på samma sätt som man gör med spelöverskott i Sverige. Det finns inte längre skäl att hantera PAF-medel på annat sätt än andra överskott. Just nu pågår också som bekant en översyn av den gamla spellagen och i samband med det införande av en ny tillsynsmyndighet. Låt oss se vad det arbetet mynnar ut i innan vi slänger in nya kort i leken.

Den andra reservationen handlar om stöd till vindkraften, en framtidsbransch som just nu har det besvärligt till följd av historiskt låga energipriser. Utskottet betraktar självklart vindkraften som en viktig del av ett hållbart samhälle men är inte beredd att för ögonblicket utmana statsstödsreglerna. Det är dock, som landskapsregeringen själv påpekar, av yttersta vikt att följa utvecklingen på nära håll.

Motion nummer tre som bara fick stöd av en utskottsmedlem handlar om att den åländska köpkraften borde förstärkas. Det är så klart lovvärt och nödvändigt men borde inte bara rikta sig mot landskapsregeringen. Politiken ska skapa ramar och möjligheter men var folk använder sina pengar måste de själva få avgöra. Det är inte alls säkert att en svagare och mindre självstyrelseförvaltning skulle per automatik betyda starkare köpkraft på Åland. Jag gissar dock att reservanten utvecklar sitt resonemang. Hittills har jag inte sett några tecken på att någon i beslutande ställning skulle jobba för att försvaga den åländska köpkraften och tillväxten.

Det är, som finansministern Roger Nordlund mycket riktigt påpekade i sitt anförande i samband med remissdebatten kring denna tilläggsbudget, viktigt hur vi i detta lagting uttrycker oss. Vi befinner oss i ett besvärligt men inte hopplöst läge. Våra offentliga intäkter är alltjämt mindre än utgifterna vilket inte är en hållbar utveckling. Lösningen på detta är att med början här skapa framtidstro och mod hos våra åländska företag. Sverige är på väg tillbaka och vi är deras granne. Genom att bygga upp hela Åland gör vi vårt örike och dess företagare intressantare att göra affärer med.

Detta berör alla åländska företag, kommuner, myndigheter, lagting och landskapsregering. För att bli bättre krävs ett större mått av samarbete än som idag är fallet, även i lagtingsdebatten. Vår omvärld är våra konkurrenter i högre grad än vi själva.

Talman! Denna tilläggsbudget är ett litet men viktigt steg mot en normalisering av den åländska ekonomin och därmed en budget i balans. Den stimulerar varsamt och identifierar möjligheter inom turismen, primärnäringarna och exportindustrin. Den arbetar utifrån den gamla sanningen att göra vad man kan med vad man har. Mot denna bakgrund föreslår utskottet att tilläggsbudgeten antas tillsammans med motiveringarna i betänkandet. Tack.

Ltl Anders Eriksson, replik

Ltl Pettersson pratade mycket om tillväxt, säkert inspirerad av de många förslag som vi från Ålands Framtid har lagt i ämnet. Ska vi få tillväxt så gäller det ju att ha bästa möjliga förutsättningar för företagande. Krångel, byråkrati och orimliga avgifter behöver tas bort.

När det gäller ÅMHM har vi flera gånger pekat på de orimliga avgiftshöjningar som har förekommit. Vi har förslagit en allmän sänkning av avgifterna. Utskottet uppmanar landskapsregeringen att inleda en översyn så att kostnaderna kan hållas på en rimlig nivå. Vad menar finansutskottet med en rimlig nivå? Troligtvis blir det även i det här fallet bara skrivningar. Men om det skulle leda till någonting, vad menar då finans- och näringsutskottet med rimlig nivå?

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman! Tack för frågan, ltl Anders Eriksson. Vi reagerade nog på att det har visat sig under året, vilket jag nog möjligen nämnde i mitt anförande, att visa avgifter har stigit väldigt högt till synes ganska omotiverat. Det finns säkert en massa olika skäl till det. Men vi tyckte ändå att det var på sin plats att markera mot att det går till på det viset. Vi anser att det kan finnas anledning att se över det regelverk som idag styr ÅMHM.

Ltl Anders Eriksson, replik

Ja, det var ju precis det som vi föreslog i vår motion så man kunde egentligen bara ha omfattat vår motion.

Ska vi ha fokus på tillväxt och ett så bra företagande som möjligt så gäller det faktiskt att skapa de bästa möjliga förutsättningar för företagande. Byråkrati, krångel och orimliga avgifter måste bort.

Finansutskottets ordförande, ltl Jörgen Pettersson, sade att man har fått information om att vissa avgifter har höjts orimligt och det är ju sant. Det har jag själv personligen tagit upp flera gånger i lagtinget.

Jag upprepar min fråga; vad är rimliga nivåer enligt ltl Pettersson?

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Var och en själv måste avgöra vad som sist och slutligen är rimligt. När avgifter höjs många, många gånger så är det kanske inte riktigt rimligt mera. I rimlighetsbedömningen, som man ska göra med all form av lagstiftning, så gäller det att se till att marknaden kan betala på ett vettigt sätt.

Huruvida motionen som sådan har inspirerat utskottet eller inte ska jag möjligen låta vara osagt. Jag vidhåller det jag sade tidigare; det är viktigt att man alla tillsammans försöker komma med de goda idéerna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Tack för ett klargörande anförande. Jag har en fråga, det gäller det tredje klämförslaget; att lagtinget beslutar att första tillägget i budgeten för år 2014 ska tillämpas omedelbart i den lydelse den har i lagtingets beslut. Kan ledamoten klargöra vad det här egentligen betyder?

Ltl Jörgen Pettersson, replik

I det ögonblicket som lagtinget har godkänt budgeten så blir den att gälla. Det är en skrivning som jag har blivit informerad om att bör vara med i form av en kläm och därför har vi den med.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, fru talman! Ordförande Jörgen Pettersson berättade här att Norra Ålands Industrihus Ab kan tänkas få en proprieborgen för ett lån, som det säkert avses här i betänkande fast det inte står så, för byggande av fiskodling, utan ansökan. Det är ju originellt i och för sig. Det är knappast möjligt men med en kreativ hållning så lär det väl gå på något sätt.

När ett lån får landskapsborgen så inverkar det ju ofta väldigt förmånligt på villkoren. När Norra Ålands Industrihus Ab ska upphandla dessa lån och säger att landskapet borgar så blir det säkert förmånligare lånevillkor än vad det annars skulle bli. Jag saknar här ett omnämnande om att den förmånen rimligtvis måste tillfalla landskapet och inte låntagaren eftersom det är vi alla som ska borga för lånet. Är det rätt uppfattat?

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Ja, det är nog ett viktigt påpekande. Så är det. Utskottet valde att inte gå in på den formen av ganska operativa detaljer. Vi nöjde oss med att slå fast att vi kan godkänna denna proprieborgen i den omfattning som den är och att det handlar om en fullmakt gentemot landskapsregeringen att sedan hantera det. I utskottet förde vi ganska långa diskussioner just kring att detta kanske inte riktigt är enligt ABC-boken. Men vi ansåg ändå att ändamålet är tillräckligt gott.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, fru talman! Ltl Pettersson, ordförande i finans- och näringsutskottet, nämnde att det inte är så uppmuntrande att se ut genom fönstret och se det ekonomiska läget. Sedan i nästa mening sade han också att den här tilläggsbudgeten är ett steg mot en budget i balans. Utskottet har erfarit att det ackumulerade underskottet i budgeten kommer att vara 52 miljoner euro vid utgången av 2014. Det var 39 miljoner euro vid utgången av 2013. När den här sittande landskapsregeringen inträdde sin roll så var budgetunderskottet 17 miljoner. Nu har man tredubblat underskottet. På vilket vis är det här ett steg mot en budget i balans när man har tredubblat underskottet på tre år?

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman! Den där frågan behöver man nog ställa i ett större perspektiv, för vi har också en omvärld att förhålla oss till där de ekonomiska verkligheterna har varit ännu bistrare än de vi har sett på Åland. Man jämför lite äpplen och päron, därför att vi har att göra med ett underskott som har samlats under en lång räcka år vilket inte direkt ska jämföras med år för år underskottet.

Jag nämnde att detta är ett litet steg mot en budget i balans. Det kunde kanske ha varit större men det här är vad vi har att förhålla oss till just nu. Vi måste också ta vara på det samhälle som vi har byggt upp och inte sätta alltför kraftiga chockvågor ut i det. Om man t.ex. lyckas få en besöksnäring att gå bättre så innebär det ett steg mot en budget i balans för då börjar samhället snurra snabbare.

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, fru talman! Vi kan begränsa oss till de tre senaste åren. Vi räknar bort 17,5 miljoner, det betyder att budgetunderskottet har ökat med 35 miljoner euro. Då pratar vi nutid. Den frågan som man ställer sig; vad anser finansutskottets ordförande om krismedvetenheten i landskapsregeringen när siffrorna talar sitt tydliga språk? Under sin tid har man tredubblat underskottet. Vi från liberalerna har ännu inte sett en krismedvetenhet. Det är lite så att när man får fin främmande så sopar man dammet under mattan och när mandatperioden går ut så är det någon annan som lyfter på mattan och dammet är kvar. Det känns lite så nu, att så kommer att ske. Tidigare pratade man om en budget i balans, nu finns det inte ett ord om en budget i balans. Hur uppfattar ordförande landskapsregeringens krismedvetenhet just nu?

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman! Att sopa dammet under mattan är ju något som tidigare regeringar av historiska skäl alltid har ägnat sig åt. Det är som det är. Jag tror att det ingår i själva dramaturgin när det gäller regeringar, nyval och liknande. Krismedvetenheten i den här regeringen har jag uppfattat som väldigt stark. Man har genomfört den största driftsprivatiseringen någonsin inom skärgårdstrafiken. Man har sparat in på alla områden som det går. Det har inletts reformer som naturligtvis kunde ha gått ännu snabbare. Man har börjat se på den kommunala socialtjänsten. Man har börjat se på den digitala agendan, vilket borde ha inlett för tio år sedan och i varje fall senast under den förra mandatperioden men aldrig skedde. Man har börjat se på samhällsreformer på alla möjliga områden, det är bra och det har bara skett tack vare en krismedvetenhet. Hade inte krismedvetenheten funnits så hade inget av dessa arbeten inletts.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Carina Aaltonen, replik

Fru talman! Jag vill bara påminna lagtinget om att det är regeringen som i den första tilläggsbudgeten föreslår att ett anslag om 26 000 euro ska tas upp för att genomföra en större översyn av ÅMHM:s taxa och tillsynsplan. Det är positivt att utskottet stöder regeringen i den här ambitionen. År 2008 bildades ÅMHM genom att sex olika myndigheter och enheter slogs ihop. Då hade man med sig taxorna och avgiftssystemen in i det nya ÅMHM. Fram tills idag så har det inte gjorts några förändringar utan man har använt sig av samma taxa. Däremot höjdes avgiften för första gången 2013 i och med omställningsbudgetens sparkrav också på ÅMHM. Jag ville påminna om det. Den översynen ska göras nu.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman! Det är precis riktigt som minister Carina Aaltonen påpekade. Initiativen till detta kommer ursprungligen från regeringen. Finans- och näringsutskottet ville understryka vikten av att det är bra att översynen genomförs och att man också har bakom örat att ÅMHM ska vara att ålänningarnas instrument och verktyg.

Minister Carina Aaltonen, replik

Ja, så är det. Samtidigt visade rambol-undersökningen från 2011 att det fanns ett utrymme att höja taxorna. När vi tittade på hur det såg ut i kringliggande regioner i Åboland och i Sverige så låg våra avgifter på drygt 30-35 euro i timmen. Nu har avgifterna höjts så de ligger upp till 50 euro per utförd timme. Jag ser att det var en rimlig bedömning att göra rent politiskt, hellre höja avgifterna på ÅMHM än att höja avgifterna inom Ålands hälso- och sjukvård. Den avvägningen fick vi i regeringen göra. Nu ska vi ytterligare se över det här systemet så att taxorna är bra och rättvisa på ett rättssäkert sätt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Under replikväxlingarna har vi fått höra sanningen, att den sittande landskapsregeringen har höjt avgifterna rätt så radikalt vid ÅMHM, med en viss snedbelastning till och med. Det uppfattas som orättvist. Det är också korrekt att landskapsregeringen har föreslagit en översyn av systemet med taxorna. Intressant i det här betänkandet är att ett enigt utskott säger att lagstiftningen ska ses gällande kontrollintensiteten. Det här är en klar beställning på en avbyråkratisering i den här verksamheten till fromma för vårt eget lokala näringsliv förhoppningsvis.

Eftersom en majoritet tillsammans med oppositionen har enats om den här skrivningen så utgår jag ifrån att utskottsordförande och majoriteten kommer att se till att det finns ett förslag till förändring av lagstiftningen till den här delen under denna mandatperiod.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Tack för påpekandet om detta. En avbyråkratisering är ju det som vilar till grund för alltihop och att saker ska skötas på ett mer motiverat sätt. De som genomgår granskningar ska ju också uppleva att det som sker är vettigt och sunt och det är väl något som alla i den här salen rimligen bör kunna skriva under på.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Dessa ord i replikväxlingen kan man säkert ena sig kring. Frågan lydde mera specifikt; kan vi förvänta oss att vi under den här mandatperioden får ett förslag från landskapsregeringen av den majoritet som utskottsordförande också företräder? Kan vi få ett förslag till förändring av lagstiftningen så att vi uppnår det som vi i enighet har skrivit om här? Dels ska vi ha mer rättvisa taxor till fromma för vårt näringsliv och vi ska se över kontrollintensiteten så att vi inte överbyråkratiserar. Det är vackra ord. Men kommer vi till resultat under den här mandatperioden? Det är min uttryckliga specifika fråga.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Nu är frågan möjligen riktad lite illa. Frågan bör väl gå till landskapsregeringen. Jag företräder finans- och näringsutskottet och där har vi varit väldigt tydliga med att vi vill att det ska göras på ett bättre och mera rationellt sätt till fromma för dem som drabbas av det. Om det sedan kräver lagstiftning så förutsätter jag att så sker och kräver det inte lagstiftning så förutsätter jag att det ändå sker.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Jag har en specifik fundering. Jag vill gärna höra hur utskottet har sett på kostnaderna för sjötrafiken och den överbudgetering som man på något vis har satt i system när det gäller bunkerkostnaderna. Utskottet konstaterar själv i sitt betänkande att man förväntar sig att oljepriserna kommer att befinna sig på nuvarande nivå. Man har en medveten överbudgetering i landskapets budget för oljepriserna. Det ger utrymme till trafikavdelningen utan lagtingets godkännande.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman! Man brukar säga att det finns tre områden där man egentligen inte vill veta hur det går till att genomföra. Det första är hur man tillverkar korv, det andra är hur man stiftar lagar och det tredje är hur man förutser oljepriset. I år kan man möjligen kalla det för en överbudgetering, men så har absolut inte varit fallet över tid. Det brukar snarare vara tvärtom, man budgeterar alldeles för lite för bränslet eftersom priset på olja styrs av en världsmarknad som vi absolut ingenting har att göra med. Vi är i händerna på helt andra krafter när det handlar om bränsle. I år har det visat sig att vi har överbudgeterat, ja. Man kunde i den bästa av världar haft det momentet skilt, så var det inte, men så blir det i det nya budgeteringssystemet som vi kommer att få se i höst. Nu kunde man också ha fört över en del av den överbudgeteringen på ett annat moment. Men utskottet ansåg inte att det var ändamålsenligt eftersom det faktiskt har blivit ganska många, svåra och oförutsedda haverier till vilket pengarna har gått som annars skulle ha köpts bunker för.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Jag är smärtsamt medveten om att vi överhuvudtaget inte kan påverka oljepriset. Historiskt har lagtinget blivit tvungen att fatta beslut om tilläggsbudget på grund av oljepriset. Men, nu har vi faktiskt en positiv sak, vi har en omvänd situation så då borde vi ha mera pengar. Då borde vi ha extra medel på trafikavdelningen.

Om vi inte hade haft den här överbudgeteringen på bunkerpriset så skulle vi ha behövt en tilläggsbudget på trafikavdelningen. Är det finans- och näringsutskottets bedömning?

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Om inte ”om” vore och resten kan ni. Så skulle det ha varit. Om man skulle ha lyckats budgetera oljepriset perfekt, vilket än så länge ingen i världen har lyckats med, men om man skulle ha lyckats budgetera oljepriset perfekt så skulle det inte ha funnits pengar till haverierna. Nu togs pengarna till haverierna från den överskridande delen. Visst kanske man kan säga så, men det är nog en strid om påvens skägg som faktiskt inte för någonstans alls. Fakta är att vi hade tur att oljepriset var lägre än vad man budgeterade och de pengarna kunde användas till att fortsätta att hålla skärgårdsflottan flytande. Det tycker jag faktiskt att man ska vara ganska glad för med tanke på hur lite vi kan påverka priset på olja.

I det kommande budgeteringssystemet kommer det att bli en tydligare skillnad mellan bränslepris och andra dagliga hanteringar av skärgårdstrafiken.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Mats Perämaa

Fru talman! Ett steg mot en budget i balans, sade utskottsordförande för en stund sedan. Om det är på det viset så är steget ytterst litet och sannerligen alldeles för litet.

Jag tänkte ägna inledningen av detta anförande om att prata om krismedvetenhet. Enligt vår uppfattning så saknas den just nu, tyvärr, både hos landskapsregeringen och ute i vår förvaltning och säkerligen också oss befolkningen eftersom det är landskapsregeringen som kan och bör sätta tonläget i lägesbeskrivningen. Det tonläget färgar av sig i den kunskap och information som befolkningen har om läget. Vi menar att det alltid är bäst att säga hur saker och ting verkligen är. Man bör beskriva saker och ting på ett sätt som motsvarar verkligheten.

När landskapsregeringen presenterade sitt bokslut för år 2013 så var landskapsregeringen framgångsrik och skicklig i sitt sätt att beskriva situationen. Landskapsregeringen målade upp de positiva siffrorna i bokslutet. I ett bokslut finns det alltid saker som är mera negativa och saker som är mera positiva. I vårt fall kan man t.o.m. växla mellan två olika bokslutssystem om man vill beskriva en verklighet såsom man önskar att beskriva den.

Bilden av bokslutet blev positivt. Landskapsregeringen fick i medierna även ett visst beröm för att ekonomin nu är under kontroll. Det var viktigt för oss att försöka beskriva verkligheten i samband med bokslutspresentationen så som vi såg den. Det var viktigt, då det gavs en möjlighet i lagtinget i samband med tilläggsbudgeten, att också föra samman motsvarande diskussion. Vi vill inte svartmåla ekonomin, vi vill inte säga att Åland på något vis är fördömt till någon sorts ekonomisk avgrund, men vi vill att man ska säga saker och ting såsom de verkligen är.

Vi är glada att utskottsmajoriteten, i enighet med oppositionen, i några få meningar har beskrivit den ekonomiska situationen i landskapets budgetekonomi år 2014. Det här betänkandet är inte numrerat, men på sidan 3 sist under rubriken Landskapets budgetekonomi så skriver utskottet att landskapsregeringen uppskattar att vi ska göra ett underskott på 12 354 000 euro. Det är mycket pengar. Det är svårt att hävda att ekonomin är under kontroll eller i balans eller ens ett steg mot att vara i balans. Det är till och med så att underskottet för 2014, med denna uppskattning och beskrivning av vilka medel som ska användas och vilka intäkter vi har, kommer att stiga med någon miljon i jämförelse med 2013. 

Steget kanske tas, som utskottsordförande sade, men inte kommer vi att ha en budget och en landskapsekonomi i balans år 2015, vilket var paradnumret för denna landskapsregering när den tillträdde hösten 2011.

Fru talman! Jag önskar också säga, i samband med detta ämne, att till råga på allt och kopplat till denna krassa siffra om budgetekonomi så kan vi konstatera, i och med ÅSUBs gedigna arbete och konjunkturrapporter, att vi har haft en negativ bruttonationalprodukt allt sedan 2011, under hela den tid som denna landskapsregering har haft ansvaret att lägga förslag här i lagtinget. Vi har haft en ökad arbetslöshet, inte så kraftig som man kanske kunde befara men ändå en ökande arbetslöshet. Det finns skäl för oss alla, och där ställer liberalerna sina krafter till förfogande, att tillsammans försöka ändra denna situation så att vi når en tillväxt och en ekonomi i balans så fort möjligheterna till det kommer. Sedan är vi fullt medvetna om att intäktssidan spökar i detta. Vi har en oklar situation i Finland med regeringen där. Vi har en avgående statsminister, vi har en avgående finansminister i Finlands regering så det finns många problem och många saker att tackla och gärna gemensamt.

Liberalernas ordförande nämnde trafikavdelningen i en replikväxling tidigare. Under verksamhetsåret 2013, på grund av ett lägre oljepris än budgeterat, skapade trafikavdelningen ett överskott på drygt 1 miljon euro. Enligt det budgetsystem vi har så fördes denna dryga miljon euro över till verksamhetsår 2014 som vi lever i just nu och som berörs av denna tilläggsbudget och som trafikavdelningen, sjötrafiken har till sitt förfogande.

Bränslepriset, också detta år 2014, torde vara lägre än det budgeterade. Det här innebär helt krasst att trafikavdelningen, sjötrafiken, har drygt 1 miljon mera till förfogande för andra kostnader inom den här verksamheten än bränslepriset. Bränslepriset kan inte landskapsregeringen själv påverka i någon större mån, förbrukningsmässigt i viss mån förstås men inte priset. Alla andra delar kan man påverka i någon mån. Det här innebär att det inte behövs någon tilläggsbudget nu tack vare att bränslepriset är lägre. I utskottet har vi fått erfara att trafikavdelningen, sjötrafiken, under 2014 för de övriga kostnaderna, vid sidan om bränslet, kommer att behöva denna miljon och kanske mera därtill för att täcka de kostnader som uppstår i verksamheten.

Det här bör vägas emot de löften om att spara miljonbelopp i sjötrafiken som landskapsregeringen och infrastrukturministern gav redan för några år sedan när man med hjälp av anlitade konsulter skulle nå de här inbesparingarna. Det finns inget som helst stöd i de siffror som har presenterats för lagtinget, varken i samband med budgetar eller bokslut, att dessa inbesparingar har uppnåtts. Tvärtom nu år 2014 går det åt som beräknat, med uppgifter från trafikavdelningen via utskottsarbetet, åtminstone 1 miljon euro mera när det gäller de kostnader som man själv kan påverka.

Det självklara kravet, vilket utskottsordförande nämnde här tidigare, är att till denna del bör man kunna separera budgetmomentet för oljepriset och de kostnader där man själv kan påverka utfallet. Om inte denna förändring sker till den ordinarie budgeten så kommer vi att uppmärksamma den frågan på det sätt som vi har möjlighet till här i salen.

Språkundervisningen, till den här delen är vi nöjda med det gemensamma arbetet i utskottet. Vi har enats om en skrivning på sidan 3. Skrivningen lyder: ”Landskapsregeringen återkommer i budget med förslag till en omarbetad fortsättning på det tidigare projektet integration.ax där de olika yrkesgruppernas behov beaktas. Det är synnerligen viktigt att ge undervisning i svenska för inflyttade”. Under utskottsbehandlingen har vi erfarit att man nog ger en god undervisning i svenska åt inflyttade så att dessa personer kan bli delaktiga i samhället, såtillvida att man kan leva ett vanligt normalt vardagsliv. Däremot finns det brister i våra resurser att ge utbildning åt redan yrkeskunniga personer, så att de till fullo kan bli delaktiga i den åländska arbetsmarknaden och utöva sin kompetens med sin utbildning. Jag riktar mitt tack till de övriga i utskottet för att vi kunde enas om denna positiva skrivning.

Sedan till reservationerna. Tillväxt- och hållbarhetsfonden går ut på att vi skulle bilda en fond med den ägarmakt som landskapsregeringen har rekvirerat, en del av PAF:s kassa, kanske 25-30 miljoner euro, summan kan bestämmas mera exakt då. Förhoppningsvis kan en lag läggas fram om detta. Man skulle bilda en fond. Vi skulle förstås ha yrkeskunniga människor i styrelsen som skulle representera ämnesområdena ekonomi, näringsliv osv. Vårt mål är att vi skulle kunna använda redan införtjänade PAF-medel till att skapa tillväxt i det åländska samhället. Man skulle skapa arbetsplatser, lämpligen utanför den offentliga sektorn. Jag tror att vi är eniga om att det är tillväxt som behövs. Här ser vi en möjlighet att på ett seriöst sätt använda oss av PAF:s överskott för att uppnå detta gemensamma mål.

Sedan ännu några ord om vindkraften. Vi lade en motion för att säkerställa att vi har en åländsk vindproduktion i framtiden. Vi vill kanalisera den ökningen i avräkningsbeloppet som skatteförändringen på rikshåll för något år sedan medförde. Staten höjde skatten för vindproduktion och tog in mera pengar till kassan, delade ut dessa pengar i form av stöd till sina egna vindkraftsproduktioner, medan vi på Åland som bekant hamnade utanför. Men vi fick rent praktiskt mera pengar i avräkning hit till Åland. Vi kanaliserade under några år dessa pengar till vindkraftsproduktionen, men nu är det avbrutet. Vi vill att detta ska fortgå.

Gällande tillväxt- och hållbarhetsrådet och vindkraften så har vi reserverat oss mot utskottsmajoritetens beslut. Vi avser att föra dessa två frågor till omröstningen när debatten är avslutad. Tack.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Tack ltl Mats Perämaa för synpunkterna. Jag delar mycket den analys som ltl Perämaa gjorde angående utvecklingen av bränsleprisen. Det är väldigt svårt att prognostisera den utvecklingen. Trots att avdelningen också har tagit hjälp av utomstående så har det visat sig mycket svårt, lika svårt för oss som för många andra.

 Däremot vänder jag mig mot det resonemanget som ledamoten för att trafikavdelningen på något vis skulle använda pengarna till annat inom samma moment. Det vill jag ta klart avstånd ifrån. Jag tycker att det borde vara uppenbart för alla i den här salen och även för Ålands folk vilka inskränkningar vi har gjort och hur mycket vi inom sjötrafiken verkligen har försökt stävja kostnadsutvecklingen under många år.  

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Frågan är om man har uppnått önskat och eftersökt resultat. Den som är intresserad av kostnadsutvecklingen vid sjötrafiken kan konstatera att vi absolut inte har några minskningar totalt sett i sjötrafikens kostnader under de år som har passerat nu under denna landskapsregerings mandatperiod. Kostnaderna hölls i viss mån ungefär på samma nivå mellan 2012 och 2013, men samtidigt med en avsevärd försämring. Nu år 2014 kan vi konstatera att där landskapsregeringen själv kan påverka kostnadsutvecklingen så krävs det cirka 1 miljon mera i anslag just för de här delarna än vad som var budgeterat. Vi har en kraftigt stigande kostnadsutveckling.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Den här miljonen, som ltl Mats Perämaa återkommer till inom sjötrafiken, är intressant. Jag måste uppriktigt sagt säga att jag inte har samma information från min avdelning. Vi är bara i början av året ännu och det är alldeles för tidigt att tala om exakt hur det faktiska utfallet kommer att bli. Däremot kan jag med tydlighet och säkerhet i rösten säga att avdelningen jobbar väldigt målmedvetet för att stävja den kostnadsutveckling som har varit, som har funnits och som har varit legitim inom sjötrafikområdet. Det vet jag. Vår målsättning är precis likadan som ltl Mats Perämaas, det tror jag åtminstone. Mera trafik, till mindre pengar!

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Jag betvivlar överhuvudtaget inte på tjänstemannakårens kompetens och vilja på trafikavdelningen. Här för vi dock en politisk diskussion och där kan mitt förtroende möjligen avvika i viss mån från det förtroende som jag har för tjänstemannakåren.

I motionen som vi lade i samband med att tilläggsbudgeten presenterades föreslog vi att överskottet från 2013 skulle ha förts till inbesparing. Den kunskap som vi nu har, efter utskottsarbetet, är att den här miljonen som finns kvar från 2013 sannolikt kommer att behövas och möjligen i sin helhet under 2014. Men som det är med budgetar så är det alltid uppskattningar, ingen vet exakt vad som händer under det här året. Den sammanlagda bilden är att den här miljonen kan behövas.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Jag vet inte om jag hörde fel, men ltl Perämaa framställde det som om det var landskapsregeringens fel att BNP utvecklingen har varit som den har varit under de senaste åren. För det var ungefär så som jag uppfattade att ltl Perämaa framställde det. Han framställde det som att under de år som den här landskapsregeringen har verkat så har BNP gått ner. Jag tycker att det är absurt att belasta vår landskapsregering för det när vi vet att det är den internationella krisen och framförallt de senaste åren så beror det på den svaga utvecklingen inom sjöfarten. Det är detta som effekterna på BNP beror på. Eller menar ltl Perämaa på fullaste allvar att den här stora förändringen i BNP-utvecklingen är landskapsregeringens fel?

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Om jag sade på det viset så var jag säkert något inkorrekt. Jag vet att jag inte sade det på det viset att det skulle vara landskapsregeringens fel allena. Jag konstaterade ett faktum, att sedan 2011 så har vi haft en negativ BNP-utveckling och det beror på många saker. Men oberoende av det så har landskapsregeringen fått förtroende av lagtinget för att hålla i rodret för samhällsutvecklingen. Om vi har en negativ BNP-utveckling så nog måste i varje fall diskussionen får föras angående hur man ska kunna ändra på det här. Det är inte så enkelt som ltl Petri Carlsson säger att man bara ska skylla på andra. I så fall blir det ju helt onödigt att ha en landskapsregering överhuvudtaget. Beslutsmakten över avsevärda penningbelopp finns hos landskapsregeringen och då bör också diskussionen föras precis i denna kammare.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Det gällde den här bilden att det skulle bero på den här landskapsregeringen hur BNP-utvecklingen ha skett. Tittar man på den information som finns hos ÅSUB, den graf som visar på en 15-årssituation från 2000 till 2015, så ser man att vi har haft en dubbelpuckel medan Sverige och Finland har haft en enkel puckel. Sverige och Finland har repat sig och gått ganska bra, medan vi fick den här nedgången igen och det beror på sjöfarten, endast sjöfarten egentligen. Vi är otroligt beroende av sjöfarten här på Åland och det vet också ltl Perämaa. Det är där som vi har haft bekymren. Självklart ska vi verka för att göra insatser för att komma till rätta med situationen. Det är inte så enkelt att säga att det nedgången bara har varit de åren som den här landskapsregeringen har suttit och att det på något sätt bara beror på dem. Det tycker jag att är fel.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Å andra sidan har vi kunnat konstatera genom åren att landskapsregeringen har vidtagit rätt så kraftfulla åtgärder, tyvärr, för att föra över kostnader på det privata näringslivet ibland och på ålänningarna ibland.

Diskussionen om ÅMHM-avgifterna fördes här tidigare. Vi har kunnat konstatera att vår vindkraftsproduktion inte längre får stöd. De riskerar att behöva avveckla sin verksamhet. Ålands näringsliv går idag ut i offentligheten och säger att år 2014 blir ett mellanår, näringslivspolitiskt, på grund av att EU-programmen inte ger samma stimulans längre som tidigare. Allt är inte landskapsregeringens fel, men landskapsregeringen är i varje fall skyldig att försöka göra det bästa av situationen.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Lantrådet Camilla Gunell

Tack för ordet, fru talman! Det finns mycket att kommentera här i det senaste anförandet. Jag vill börja med krismedvetenhet, som ltl Perämaa talade om. Han undrade om det inte finns någon krismedvetenhet i landskapsregeringen och påpekade om ett underskott under åren. Vi vet att vi har underskott, det hade vi också under den förra regeringens tid. Underskott är en situation som vi lever med och har levt med några år tillbaka. Men att säga att det inte finns någon krismedvetenhet i förvaltningen och att landskapsregeringen inte skulle jobba med ekonomisidan så det är ju att verkligen slå in öppna dörrar. Jag skulle rekommendera en promenad i förvaltningens olika områden och fråga dem hur pengarna rullar när det gäller Ålands musikinstitut. Ramarna är trånga. Hur är det inom gymnasieskolan? Ramarna är mycket trånga. Hur är det inom miljöbyrån, socialvårdsbyrån och många andra viktiga verksamheter? Hur är det inom sjötrafiken? Finns det tillräckligt med turer till skärgården? Nej, nog har det funnits krismedvetenhet alltid.

Nu är sanningen att den luft, som tidigare gick att pressa ur de här momenten, inte finns längre. Nu när man pressar så får det direkta effekter på verksamheterna i minskningar, avgiftshöjningar och andra typer av effekter som vi ser av detta grepp om ekonomin som regeringen har tagit.

Sedan tycker jag inte att man ska gråta över ett bokslut som har blivit bättre än vad man hade trott. Jag förstår att det är förargelseväckande för oppositionen om siffrorna är bättre. Men för Åland är det faktiskt en positiv sak och det tycker jag att man ska säga också. Det är ju bra om det blev bättre än vad man hade befarat och om konkret arbete kan bidra till ett mera hållbart ekonomiskt läge.

Om vi tittar tillbaka några år så i dagsläget följer vi i stort sett driftsutgifterna såsom vi hade skissat på från 2012 och framåt i den så kallade omställningsbudgeten. Men läget på inkomstsidan är något mera positivt än vad vi trodde då.

Därför tycker jag att det är viktigt att regeringen och parlamentet ingjuter framtidstro, och inte misstro och osäkerhet varken i det åländska näringslivet eller hos våra medborgare, så att de tror på framtiden och vågar satsa på det som de tror att är lönsamt och positivt, för sig själv, för sina företag och för samhället i stort.

Man kan också välja att säga; ökad arbetslöshet. Ja, det finns en viss tendens till ökad arbetslöshet, men vi har också full sysselsättning i vårt samhälle och det är ingen dålig sak. Jag tycker också att det finns en god investeringsvilja som man ska stärka ytterligare. Vill man se tillväxt i vårt samhälle då borde man ju verkligen säga;” vilken bra tilläggsbudget landskapsregeringen nu har gjort” och det säger ju också finansutskottet. Det här är vitaminer och injektioner som vi nu behöver för att kunna få fram ytterligare kapital runt om på Åland där man satsar framåt och tror på verksamheterna och de facto också skapar nya arbetsplatser.

Tillväxtfrämjande åtgärder är ju precis det som regeringen har jobbat med och som man nu i den här tilläggsbudgeten, genom nästan 1 miljon i företagsstöd och ytterligare stöd, sätter igång verksamheter som nu kommer igång och som är Åland till nytta.

Kanske det var fel på mina öron också men jag hörde nog, i likhet med ltl Petri Carlsson, att Perämaa var inne på att tillväxtstagnationen på något vis skulle vara regeringens fel. Jag håller med om att blir absurt. Det är som om man skulle ha påstått att finanskrisen var den förra regeringens fel. Naturligtvis är det inte så. Att påstå att tillväxten skulle ha varit negativ sedan 2011, men om jag minns rätt så var den väl negativ åren innan också. Men det är ju precis hur man väljer att beskriva tillvaron.

Det är konstigt hur minnet blir kort när det gäller underskott och de facto också reserveringar. Man kan absolut diskutera underskotten för enskilda budgetår. Man kan också diskutera dem ackumulerat. Man kanske också ska påminna sig om att landskapsregeringen satte medel åt sidan och de facto sparar 10 miljoner euro i en reservation. De finns för framtiden och de finns också där för utveckling för tillväxtfrämjande investeringar för framtiden. Här tycker jag också att man sparkar in öppna dörrar. Det här är ju sådant som vi redan arbetar med.

Frågan kring ÅMHM, så även där tror jag att man kan gå fråga om pengarna rullar och om man inte har någon krismedvetenhet. Jag kan tala om att där finns det krismedvetenhet. ÅMHM är idag säkert en av våra mest effektiva myndigheter.

Det har varit viktigt för landskapsregeringen att jobba med regelkrångel. I den mening regelkrångel finns så ska det naturligtvis elimineras. Inte ska vi hålla på med sådant som inte är viktigt för samhället och som inte är viktigt för miljön men som däremot skapar byråkrati för företag och enskilda. Därför tillsatte vi redan för länge sedan en förenklingsgrupp med ÅMHM och Ålands näringsliv för att titta på vilka av kontrollmekanismerna man kan ta bort utan att någon saknar dem. Där är arbetet redan långt gjort. Sedan måste man hålla i minnet varför den här myndigheten finns och vad de granskar. Där är vi mycket bundna av EU och också av nationell lagstiftning. Kontrollerna finns ju till för medborgarnas trygghet och säkerhet. Det handlar om att lekparkerna är trygga och säkra för barn, inte är det väl sådana kontroller som vi ska lämna bort? Även inom jordbruket måste man ha visa kontroller klarlagda för att kunna få EU-stöd. Det finns också kontroller inom restaurangbranschen, miljögranskningar och internationell och nationell rapportering. Visst kan man titta på regelverket och förenkla, men jag hoppas att inte lagtinget menar att det ska riskera medborgarnas säkerhet, barnens trygghet eller miljön, utan att man hittar en rimlig nivå.

När det gäller avgiftshöjningen som har diskuterats så är det precis som ltl Aaltonen sade; det är en effekt av omställningsbudgeten och det faktum att vi strävar mot en budget i balans. Det betydde att vi var tvungna att titta på avgiftshöjningar. Vi föredrog att höja dem där det gick att höja dem. Vi har höjt där vi i jämförelse med motsvarande regioner låg lägre, t.ex. inom hälso- och sjukvården ligger vi på en nivå som är högre än våra kringliggande regioner. Därför var det mer skäligt att höja avgifterna inom ÅMHM än inom ÅHS.

Man pratar om framtidstro, en budget i balans och att långsiktigt skapa en hållbar ekonomi.

Vi ska också diskutera revisionsrapporten idag. I revisionsrapporten beskrivs en reform som gjordes år 2011, dvs. Ålands gymnasium skapades och sex skolor blev två skolor inom ramen för en myndighet. Vi gör en revision av den efter två verksamhetsår. Vad får man för resultat? Naturligtvis har alla bitar ännu inte fallit på plats.

Jag var på besök till Grönland förra veckan. På Grönland gjorde man år 2009 en kommunreform där 18 kommuner blev 4 kommuner. Där räknar man att för att en reform ska falla på plats så krävs det två mandatperioder innan man ser de fulla effekterna. Det här tror jag att är viktigt att ha i minne när vi talar om reformer. Man gör inte en sak och nästa dag har man omedelbar tjänat in en massa pengar eller har fått vinsterna av reformarbetet. Man måste tänka mera långsiktigt än så. Därför har vi från regeringens sida, under hela den här mandatperioden, haft en mycket intensiv dialog och umgänge med näringslivet. Vi konstaterar gång på gång att staten och kapitalet sitter ofta i samma båt, om man får säga så som den gamla visan. Det betyder att om vi ska ro framåt så måste vi ha en aktiv och verkligt fördjupad diskussion med näringslivets företrädare om deras villkor och om politikens villkor om vad vi kan åstadkomma tillsammans.

I den här tilläggsbudgeten finns ett resultat av dessa intensiva kontakter mellan landskapsregeringen och näringslivet i den landbaserade fiskodlingen som här gestaltas. Den kanske inte skulle ha kommit så här långt om inte vi hade haft denna intensiva interaktion med näringslivets företrädare.

En annan viktig sak, som också handlar om samhällsutveckling och att ta till vara alla regioners styrkor, är att vi inom ramen för samhällsservicereformen nu har lanserat en tillväxtplan för ett hållbart Åland. Det betyder att vi kommer att verka tillsammans med kommunerna och näringslivet för att gemensamt arbeta på att skapa tillväxt och se till olika regioners styrkor och därifrån starta upp utvecklingen.

På Grönland hade man en bygdekonferens där man samlade kommunernas företrädare till en gemensam diskussion. Vi kommer att hålla en motsvarande i höst inom ramen för samhällsservicereformen när vi startar arbetet med utvecklings- och tillväxtplanen för ett hållbart Åland.

Det var några reflektioner som jag hade. Jag är mycket glad för att finansutskottet ser positivt på åtgärderna och förslagen som landskapsregeringen har lagt. Vi kan nu gå vidare och se till att de här resurserna som nu tas upp i budgeten kommer dit de ska och att de gör nytta så att vi också får se fler arbetsplatser och en fortsatt god sysselsättning i landskapet. Tack.

Ltl Mats Perämaa, replik

Herr talman! De satsningar på näringslivet som föreslås i den här tilläggsbudgeten förordar vi givetvis. Det beror delvis på att vi redan i samband med den ordinarie budgeten föreslog ungefär motsvarande belopp som skulle föras till näringslivsutveckling, men då blev vi ner röstade. Det vore ju konstigt om vi skulle vara emot det nu. Satsningar på näringslivet är givetvis bra.

Lite om budget i balans ännu, egentligen borde jag föra den här diskussionen med finansministern som uppenbarligen är frånvarande. Jag har inte sett vicelantrådet här i salen idag. Lantrådet sade att intäkterna, i förhållande till det som prognostiserades i samband med omställningsbudgeten, ligger lite över. Utgifterna är ungefär på samma nivå. Då sade landskapsregeringen att man kunde nå en budget i balans år 2014, men allra senast år 2015. År 2014 har vi i denna tilläggsbudget ett prognostiserat underskott om dryga 12 miljoner euro. Hur stämmer det här riktigt överens?

Talmannen

Tiden är ute!   

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Ja, det stämmer överens. När ltl Perämaa talar om ett underskott på 10 miljoner, vilket det var när landskapets budget för 2014 presenterades, så fanns det också en reservering på motsvarande belopp. Du kan ju välja att bedöma den här situationen som du önskar.

Riksregeringen lämnade sin första tilläggsbudget i riksdagen för 2014 och där framgick att klumpsumman ökar något. Med tanke på att vi hanterar mellan 350-360 miljoner så är 1 miljon eller 1,5 miljoner kanske inte så mycket i det stora hela. Men det är bra så länge det är åt rätt håll. Ltl Perämaa vet lika väl som jag att när det kommer nyheter som går i motsatt riktning så blir det betydligt jobbigare.

Ltl Mats Perämaa, replik

Herr talman! Det gäller att vara exakt i de här frågorna. Den reservering på 10 miljoner, inbesparing, som lantrådet pratade om, så man har helt enkelt fört över 10 miljoner av PAF-vinster i landskapets ekonomi och så säger man att det är en inbesparing. Men inte är det ju en särdeles komplicerad eller svår uppgift att ta pengar av PAF, nu när PAF genererar vinster, så vi ska inte blåsa upp den åtgärden alltför mycket.

Lantrådet sade här tidigare att intäkterna, i förhållande till prognoserna i omställningsbudgeten, ligger lite över och utgifterna ligger ungefär på samma nivå. I samband med omställningsbudgeten sades det att vi kan nå en budget i balans 2014 men allra senast 2015. År 2014 budgeteras nu ett underskott om 12,35 miljoner euro. Det finns inga utsikter för en budget i balans 2015. Hur går detta ihop?

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Man måste också definiera vad en budget i balans betyder. Jag tror att vi från landskapsregeringens sida redan tidigare har sagt att det kan bli kärvt 2015 att få budgeten i balans om man utgår ifrån att inkomster och utgifter båda ska vara på samma nivå, dvs. helst på noll. Det är ett mycket svårt mål, det håller jag med om, särskilt med tanke på de stora investeringsbehov som vi har idag och som vi ser framför oss. Det sker oförutsedda saker t.ex. Vårdöbron och andra investeringar som nu påkallar extra uppmärksamhet och extra resurser.

Liberalerna anser tydligen inte längre att det är viktigt vilket samhälle vi vill ha, vilket samhälle vi vill skapa och vilka värderingar vi vill att ska leda oss mot framtiden, utan enbart denna sifferexersis är viktig och det tycker jag att är sorgligt att höra. Jag skulle mera vilja höra hur liberalerna vill utveckla Åland.  

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund

Tack, herr talman! Mycket av det som jag tänkte beröra i mitt anförande har redan tagits upp här.

Om jag börjar där ltl Mats Perämaa och lantrådet slutade med en budget i balans, så delar jag nog den tolkningen som ltl Perämaa gör. Balansering sker med PAF-medel och inte med inbesparade pengar. Man lyfter ut pengar från PAF. Det är egentligen inte svårt att använda sådana pengar när det finns ett överskott att lyfta in, då får man alltid en budget i balans. Det är värre om man ska skära ner i verksamheter, då ställs man på prov om man klarar av det politiskt eller inte. Jag delar lantrådets uppfattning att det inte är någon rolig eller lätt uppgift att titta på verksamhetsomkostnaderna och att man kanske måste börja skära ner på personal.

När det gäller näringslivet och vindkraften, så går jag vidare här med rubrik för rubrik. Jag ids inte beröra landskapets budgetekonomi desto mera. Jag delar det som har sagts tidigare. Jag tror att det kommer att bli lite bekymmersamt att få ekonomin i balans, men det återstår väl att se. Det skulle vara roligt om det förhoppningsvis ramlade ner pengar utifrån, men det är väl PAF-pengar igen då i så fall.

Vindkraften berördes, vi har tillsammans med liberalerna en reservation när det gäller vindkraften. Jag delar liberalernas oro. Vid andra tillfällen har vi från Ålands Framtid sagt att man måste göra någonting konkret. Landskapsregeringen kan inte vänta på förhandlingsresultatet från Finland om inmatningstariffsystemet. Jag tror att det kommer att bli en medveten förskjutning tills stödet slutar gälla och då har man inget ansvar för att vi får ta del av inmatningstarifferna. Därför tycker jag att man borde lyfta fram produktionsstödet igen. Enligt Ålands Framtid sätt att se så tycker jag att det arbetet borde ha påbörjats direkt när man fick veta att det skulle stöta på komplikationer. Det handlar om överlevnad för vissa vindkraftsbolag.

När vi var till Färöarna så berättade de om när Färöarna mer eller mindre gick i konkurs. Hela fiskodlingen slogs ut, den naturliga fisken slutade komma och fiskeflottan skulle mer eller mindre gå i konkurs. Men då gick samhället in och stödde näringen och höll dem flytande gentemot bankerna, inte desto mera men man höll dem flytande så att man levde kvar. När tiderna blev bättre och fisken började komma så då klarade sig verksamheten själv.

Här saknar jag ett sådant system. Färöarna kunde i och för sig göra det för att de är utanför EU. De är inte reglerade av EU och de behöver inte anhålla och notifiera sina stöd till näringslivet som vi måste göra. 

Framförhållningen när det gäller produktionsstödet kunde ha varit bättre. Man visste att stödåren gällde 2011-2012. Nu har 2013 passerat och vi är inne i 2014, även om man skulle komma till ett resultat i förhandlingarna om inmatningstarifferna så kommer det inte att gälla ändå under 2014. Det gäller nog att se in i framtiden och ha framförhållning när man ser på näringarnas möjligheter att överleva. Jag menar inte att det här ska vara ett stöd som lyfter företagen så att man kan börja dela ut dividender. Det är huvudsaken att man lever vidare tills näringen klarar sig själv och att inmatningstariffsystemet blir rätt.

Sedan går jag in på tillväxtfrämjande åtgärder för näringslivet. Ltl Mats Perämaa var inne på samma sak, vi från oppositionen har inte motsatt oss de här pengarna, däremot är vi glada att pengarna har kommit. Bättre sent än aldrig. Man kanske kunde ha lyssnat på oppositionen. Ordförande nämnde att idéer kommer till pass vid andra tillfällen. Jag förstod då att ordförande just menade anslagen till näringslivet och att man hade tagit idén från oppositionen. Den motionen lade vi i den ordinarie budgeten. Vi får vara tacksamma för att man har lyssnat. Ibland tycker jag att det är ett trögt sätt att agera snabbt.

Ordförande tog upp primärproduktionen och livsmedelsklustret. Man kan egentligen inte lyfta fram primärproduktionen och livsmedelsklustret tillräckligt och hur viktigt de är och vilket värde exporten har för BNP för Åland. Man stirrar sig många gånger blind på stöden och investeringsstöden och man retar upp sig på dem. Men man måste ju titta bakåt och titta vad de har skapat och vilka de har sysselsatt. Det gäller hela företagarbranschen; byggbranschen, elbranschen, VVS-branschen och kylbranschen och allting. Det är inte pengar som företagarna stoppar i fickan som det många gånger framställs. Det är ju pengar som återanvänds i samhället, det är andra som får del av dem samt att näringen i sig utvecklas inom primärnäringarna. Man måste få ett annat synsätt på det här och inte skuldbelägga varje gång man diskuterar investeringsstöd. Alla företag som i princip verkar på Åland idag har ju lyft investeringsstöd när man har utvecklat förädlingen inom industrin.

Vi har en reservation. Jag fick inget understöd när vi ville ha med en text under texten ”Tillväxtfrämjande åtgärder för hela landskapet”. Man skulle skriva in följande text i sista stycket: ”I samband med budgeten för 2015 återkommer landskapsregeringen till lagtinget med konkreta förslag till förstärkning av den åländska köpkraften.” Detta vann inget understöd. Jag tycker inte att skrivningen är farlig. Ordförande menade också att landskapsregeringen har lyft fram de här pengarna idag för att förstärka utvecklingen av näringslivet och det är helt okej. Men vi ska också vara medvetna om att under den tiden har köpkraften minskat, om man ser på ÅSUB-utredningen, och man är oroad över de stora utbyggnader som har gjorts inom handeln och ändå har köpkraften inte ökat utan man ser en nedgång. Jag säger inte att det måste ha med det att göra men det kan ju ha med marknadsföringen utåt att göra, marknadsföring är fel ord också, men man halverar avdrag som gynnar köpkraften. Vi halverar sjukkostnadsavdraget, vi höjde självrisken på resekostnadsavdraget och vi frös indexjusteringarna på studiestöden. Sedan har vi påfört kostnader på kommunerna som i slutändan resulterar i skattehöjningar och också i sista ändan slår ut på konsumenterna och köpkraften. Det är de här signalerna som är farliga. Det kan ha betydelse när det gäller köpkraften, alla blir försiktiga även de som har pengar. Sådana här signaler är livsfarliga att ge. Jag påstår att detta har en viss effekt på köpkraften. Jag tror inte att jag har fel. Konsumenten får mindre pengar i handen och då kommer köpkraften automatiskt att minska. Jag kommer också att framföra det här förslaget till omröstning, att man sätter in den här klämmen i betänkandet.

När det gäller ÅMHM och avgifterna så är jag glad över att vi har enat oss i utskottet. Vi från Ålands Framtid hade ett annat förslag till skrivning. Men det här var en så pass bra skrivning så jag tyckte inte det fanns skäl att lyfta fram vår skrivning. Det är viktigt att man inte påför sådana avgifter som kanske inte är grundade i verkligheten. Man har sett en möjlighet att öka inkomsterna till landskapet när man jämfört med andra områden. Man bör i alla fall beakta att om man gör avgiftshöjningar som baserar sig på 50 till 100 procent så är det inte riktigt i takt med vad man normalt höjer avgifter med. Man ska varje år ha en skälig avgiftshöjning som är relaterad till kostnaderna. I den här avgiftshöjningen försöker man kompensera landskapets för låga intäkter och det kan jag förstå. Många av de här avgifterna beror på vad vi har beslutat här i lagtinget. Man ska inte skylla på myndigheten. Jag delar lantrådets uppfattning att ÅMHM är en effektiv myndighet. Det lilla som jag har haft att göra med dem så måste jag berömma dem. De svarar snabbt och de har ett bra bemötande. Det är inte personerna i myndigheten som har fel utan det är vi som har skapat den här kontrollmyndigheten och då ska vi nog ta konsekvenserna av det.

Man kan titta över den här verksamheten. Det är bara bra om man förenklar, förbättrar avgifterna och tittar över hur myndigheten ska jobba. Höjningarna av taxan, som föreslogs, fick väldigt mycket kritik. Det är landskapsregeringen som har fastslagit avgifterna. Landskapsregeringen har också sagt att man ska se över avgifterna. Efter duktig kritik från näringslivet har landskapsregeringen resignerat lite och tagit åt sig av kritiken och det är helt okej, så ska det vara.

Med dessa ord och inte mycket mer så har jag sagt mitt i den här budgeten.

Ltl Mats Perämaa, replik

Herr talman! När det gäller Färöarna, och deras åtgärder 1992 när fiskebeståndet svek, så i jämförelse med vindkraftssituationen så är den väsentlig och intressant. På Färöarna trodde man på framtiden. Man gick in för att med så lite medel som möjligt se till att företagen kunde överleva. Samma tanke hade den förra landskapsregeringen när man gick in för ett produktionsstöd för vindkraften. Man såg en möjlighet till en ljus framtid och goda vindar som ska blåsa. Om vi misslyckas med det här så kommer historieskrivarna inte att vara nådiga mot oss, när man bedömer den näringspolitik som har förts i landskapet, om vi medvetet medverkar till att montera ner våra vindkraftverk.

Ltl Brage Eklund, replik

Jag delar helt och hållet Mats Perämaas tolkning av detta. Det är synd om man tänker på att man har en målsättning om ett miljömässigt hållbart Åland till 2051. I detta ingår väl vindkraften och energin därifrån och då borde man också ta ansvar för att se till att inte vindkraftsparken rustas ner. Om det skulle hända så tror jag inte att krafterna finns att starta upp på nytt igen, då ska det nog vara väldigt förmånligt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Talman! Tack ltl Brage Eklund. Jag hörde delar av anförandet från mitt kansli. Jag har några kompletterande frågor vad gäller vindkraften. Jag tror att det finns en stark samsyn både hos regeringen och hos oppositionen att vindkraften är viktig och att den skapar möjligheter för Åland. Det pågår för tillfället, fortsättningsvis, ett intensivt arbete i dialog med Helsingfors för att nå samförståndslösningar. I det här fallet kan vi enbart nå en lösning i samförstånd eftersom vi är en minoritetsspelare på den här planen.

Kan ledamoten utveckla resonemanget hur han och hans parti anser att man borde stöda vindkraften? Det är i alla fall miljonbelopp på årsbasis som vi talar om. Bara landskapets andel nu är tänkt till 21 miljoner. Det rör sig om flera hundra miljoner. Hur ska det finansieras, via PAF-medel?

Ltl Brage Eklund, replik

Jag tänkte närmast på att man i det här skedet skulle stöda så att driften rullar på tills man kommer in inmatningstariffsystemet. Jag har inte tänkt tanken att vi på Åland i det här skedet skulle gå in och stöda med bidrag eller lån för att bygga ut vindkraften. För det gjordes inte när det gäller Båtskären utan där satsades det ett fritt kapital. I det här fallet gäller det nog att hålla vindkraftsparken som vi har flytande. En del kanske klarar sig och en del inte, men man behöver titta på den möjligheten. Åland har nog inte någon möjlighet till satsningar på flera hundra miljoner.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Talman! Landskapsregeringens möjligheter att stöda driften är i dagsläget tämligen begränsade. I teorin kunde vi använda oss av de minimis-stödet, men de facto är det svårt eftersom flera har fått stöd tidigare. Så det är egentligen en icke möjlighet som vi har.

Att gå tillbaka till ett rent produktionsstöd är en möjlighet. Det är i så fall en process som kräver en notifiering från EU. Senast tog notifieringsprocessen 1 1/2 år och hade vi då inte fått hjälp EU-parlamentarikern Thorvalds, med medarbetare, så hade vi troligtvis ännu inte fått någonting. Oberoende av hur vi vänder oss här i dagsläget så är det en väldigt svår situation. Den svåraste situationen är dock ändå för vindkraftsbolagen som jag vet att blöder ekonomiskt kraftigt. Jag har inget ”första hjälp plåster” att plocka fram i dagsläget. Ska det betalas ut ett lagligt stöd så är det via en notifiering och det tar tid.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, herr talman! Jag delar den uppfattningen och den tolkningen av det som minister Thörnroos sade, att det ska notifieras och att det tar tid. I mitt anförande sade jag att man borde ha haft en framförhållning för man kunde ha räknat ut att vår möjlighet att komma in i inmatningstariffsystemet skulle ta tid. Signalerna var sådan att man inte ville ta in Åland i detta. Det är då man skulle ha varit på gång redan när man visste att produktionsstödsystemet skulle falla ut. Idag kunde det ha varit en verklighet, om man hade varit på bettet, att man hade haft notifierat om man hade startat upp när stödet för 2012 slutade.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Talman! Ltl Eklund tar upp ÅMHM:s avgifter och dess stora höjningar som nu har införts. Jag har förstått att det nu ska göras en utredning av beräkningsgrunden för timavgiften. Man ska gå igenom tillsynsavgifterna, de nya avgifterna för det nya tillstånds- och tillsynsområdets social och hälso- och sjukvård samt en massa andra områden. Jag anser, precis som ltl Eklund, att de här stora höjningarna som nu har skett är någonting som vi i framtiden måste undvika så att alla som jobbar inom näringarna kan planera, för det handlar det mycket om. De här pengarna som nu är avsatta för denna genomgång är av yttersta vikt.

Ltl Brage Eklund, replik

Ja, jag tror att ltl Holmberg-Jansson och jag delar uppfattningen om detta. Vi har också haft en samsyn i utskottet när vi har diskuterat det här. Avgiftshöjningar på den här nivån får inte ske på det här viset som det har gjort. Det överraskar näringarna och näringarna är inte förtjänta av sådana hastiga avgiftshöjningar. Man måste ha en framförhållning och man måste också kunna diskutera med näringen om vad som är rätt och fel.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Talman! Ja, absolut och just att det nu skedde ganska stora höjningar. Jag kan förstå att man har tittat på våra närliggande regioner; i Sverige och i riket, och att avgifterna där ligger högre. Jag har nu förstått att man ska göra en grundligare genomgång och även en resursinventering av myndigheten och se på praktiska aspekter som faktureringssystem. Jag ser med stor tillförsikt att det här kommer att bli bra.

Ltl Brage Eklund, replik

Man får hoppas att det blir det resultat som vi önskar, att det blir på en nivå som är befogad och som relaterar till de verkliga kostnaderna. Man ska inte ha avgiftshöjningar som är baserade på avgifter i omkringliggande regioner.

När det gäller avgifter så kan man inte lägga dem hundra procent på företagen. Det är vi som har skapat lagarna och vi har också ett ansvar att vara med och finansiera en del av själva verksamheten. Vi kan inte skjuta över alla kostnader på företagen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Carina Aaltonen, replik

Fru talman! Jag tycker att det är trevligt att ltl Eklund ger erkännande till ÅMHM:s höga servicenivå och goda bemötande. Det är en ung, modern och effektiv myndighet som faktiskt gör sitt yttersta med de begränsade resurser de har att tillgå. Precis som ltl Eklund säger så upprättar myndigheten sitt arbete efter de beslut som tas i den här salen både när det gäller lagar och budgetansvar.

Vid översynen av taxasystemet ska också en politisk arbetsgrupp tillsättas, en referensgrupp. Redan nu börjar det komma in förslag på hur man kunde utveckla de här avgifterna t.ex. miljömärkta och certifierade turistanläggningar skulle kunna ha lägre tillsynsavgifter. Det finns många förslag, vilket vi gärna tar emot till byrån. Jag hoppas också att ltl Eklund kommer med förslag.

Ltl Brage Eklund, replik

Ja, det är bra att man tittar på möjligheterna, att man gynnar dem som gör en bra miljöinsats idag redan och att man skulle få en viss förtjänst av detta när det gäller avgiftssystemet. Det är bra att man har en positiv hållning till detta från landskapsregeringens sida.

När det gäller myndigheten så delar jag uppfattningen. Myndigheten är effektiv men kanske vi istället borde titta på vilka lagar vi stiftar.

Minister Carina Aaltonen, replik

Fru talman! Sådana här utspel som sedan kommer ifrån Ålands Framtid när man säger att ÅMHM ska sänka avgifterna så det passar inte riktigt ihop med den politik som man annars för och man säger att vi ska sänka de offentliga utgifterna. Man vill minska överallt både i förvaltningen och ute i myndigheterna. Det här passar inte riktigt ihop. När det gäller ÅMHM:s avgifter vill man plötsligt ha en stor skattesubventionering, men i övrigt ska vi sänka kostnaderna. Det är någonting som inte riktigt stämmer. Ltl Eklund vet ju mycket väl att många av de lagar som vi stiftar här i lagtinget kommer vi inte undan. Det är direktiv från EU som ålägger landskapsregeringen och därmed också ÅMHM att följa vissa direktiv.

Ltl Brage Eklund, replik

Ja, grunden var vår motion där vi ville sänka avgifterna. Det berodde på den höjning som landskapsregeringen föreslog på hundra procent. Det är inte skäligt att införa sådana kraftiga höjningar utan någon annan motivering än att man har tittat på omkringliggande regioner.

När det gäller lagstiftning och direktiv som kommer från EU och som vi ska anpassa oss till, så javisst men det är ju inte meningen att det är branschen som ska synas som ska betala allting. Vi får också ta ett ansvar som myndighet och som lagstiftare och ta en del av kostnaderna. Vi kan inte påföra allt för det stimulerar inte till något nytt företagande och nya entreprenörer när man har sådana avgifter som man vet att man kommer att få betala.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Vtm Roger Jansson

Tack, fru talman! Jag missade en replik som jag hade begärt till ltl Perämaa. Antagligen missade jag den på grund av för ivrigt kaffedrickande under alla möten ända sedan tidig morgon. Nu begärde jag ordet istället.

Det gäller frågan om den åländska BNP-utvecklingen. Både från den här talarstolen, åtskilliga gånger redan, men också i våra massmedier läser man kurvor och så är man nöjd med det utan att dess mera analysera vad som ligger bakom.

Bruttonationalprodukten är alltså ett mätvärde för det produktionsvärdet som finns i samhället totalt, offentlig sektor plus privat sektor. Det är ett mätvärde som är anpassat till stater. ÅSUB har genom åren gjort allvarliga försök att göra liknande beräkningar för den åländska ekonomin. Verktyget är väldigt trubbigt, vilket ÅSUB också själva har sagt genom årtiondena, men man har ändå använt det.

Det blir naturligtvis lätt då att man i den allmänna debatten använder detta mätvärde, bruttonationalprodukt, såsom en verklig sanning, såsom ett exakt mätinstrument för det samhälleliga produktionsvärdet. Därmed kan man också göra jämförelser för vår del med Finland och Sverige.

Nå, så här enkelt är det inte. Det gäller att göra analysen; vad är detta för värde? Vi hade då 2007-2008 ett mycket kraftigt dropp i BNP för Åland per capita, även totalt sett. BNP hade stigit ända sedan 1993, det år när vi hade den så kallade nedgången i laman i finsk och internationell ekonomi. Huvudorsaken till det här droppet som kom under den föregående landskapsregeringen var utflaggningar av fartyg. När produktionsvärdet till delar försvinner ifrån den åländska ekonomin så har det en enorm betydelse. Det betyder alltså inte att produktionsvärdet i den åländska ekonomin har gått ner, utan det innebär att BNP-värdet har gått ner, alltså det sätt som man mäter produktionsvärdet på.

Jag hoppas att man i fortsättningen ska akta sig för att betrakta detta mätinstrument som en exakt vetenskap därför att det är det inte. Det är ett trubbigt mätinstrument där man måste beakta orsaken till nedgången.

För att åländska rederier har bytt flagg på sina fartyg så har alltså inte den åländska produktionen gått ned. De fartygen räknas inte längre in i produktionsresultatet i den åländska ekonomin eftersom de har bytt flagg. Då förstår vi alla att instrumentet blir lite trubbigt.

I finans- och näringsutskottet fick vi en kurva på BNP-utvecklingen från år 2000 till 2013 och sedan en prognos fram till 2015. Den första prognosen var 2012 och sedan en tre års prognos. Den visar det här droppet 2007-2008 huvudsakligen på grund av utflaggningarna. Sedan visar den också ett dropp i den åländska BNP-utvecklingen från 2010-2011 och sedan en eventuell fortsatt nedgång.

Det här jämför man då med utvecklingen av BNP i Finland och i Sverige, obeaktat av vad som har hänt tidigare och obeaktat av att vi fram till idag har en BNP som ligger på högre nivå än vad den har varit under början på 2000-talet och under alla tidigare decennier.

Jag ville bara framföra önskemålet; använd instrumentet varsamt, analysera orsakerna och se det inte, på grund av de flaggbyten som förekommit, därmed som en katastrof för den åländska ekonomiska utvecklingen, för det är det inte.

Däremot kan jag hålla med om att de senaste två årens siffror ger anledning till oro. Det reella produktionsvärdet inom åländsk ekonomi har troligen åtminstone haft en avstannande utveckling. Den behöver inte vara negativ, det vet vi inte, instrumentet är inte så exakt. Men det är alldeles uppenbart en kraftigt avstannande utveckling. Tack, fru talman.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det här är en väsentlig diskussion. Visst finns det en stark inexakthet att jämföra våra BNP:s siffror med omvärldens. Nu har vi ingenting annat. Någon sorts siffror att jämföra med eller att kunna bedöma hur det går för den samlade åländska produktionen borde man ändå kunna komma fram till. I brist på bättre är det BNP som finns.

Utflaggningarna spelar en oerhört stor roll. Nu har vi, dessbättre, en situation att det till och med sker en viss inflaggning. Man kunde hoppas att det här skulle ge en positiv effekt på de här siffrorna, med den inexakthet som det här systemet i sig har.

Man kunde väl kanske uttala ett önskemål att vi kunde komma fram till ett sätt att beskriva situationen där man rensar BNP från utflaggningssiffrorna, för att kunna ha någonting att grunda vår diskussion på.

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! Det är en riktig reflexion. Jag har själv ofta diskuterat med ÅSUB om man borde använda begreppet nationalinkomst istället. Det kunde för den här avgränsade lilla regionen Åland vara ett mer lämpligt instrument. Det skulle delvis vara rensat av de här diseffekterna som BNP-begreppet har.

Sedan är det alldeles riktigt att inflaggning av befintligt tonnage bör ha en positiv inverkan på de här siffrorna. Nybyggnation av fartyg, under åländsk och finsk flagg, har en väldigt stor betydelse. Det har utan vidare för stor betydelse för siffrorna eftersom produktionsökningarna i allmänhet kommer leverantörerna av dessa nybyggen till del, den regionen och det landet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Begärs ordet? Diskussion är avslutad.

Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs först utgifterna enligt avdelningar i deras helhet. Efter det föreläggs inkomsterna enligt avdelningar i deras helhet. Sedan föreläggs betänkandets klämmar och slutligen dess allmänna motivering. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

Först föreläggs utgifterna enligt avdelningar jämte detaljmotiveringar.

Föreläggs avdelning 42 i sin helhet. Godkänd.

Föreläggs avdelning 43 i sin helhet. Godkänd.

Föreläggs avdelning 45 i sin helhet. Godkänd.

Föreläggs avdelning 46 i sin helhet. Godkänd.

Föreläggs avdelning 47 i sin helhet. Godkänd.

Föreläggs avdelning 48 i sin helhet. Godkänd.

Föreläggs avdelning 49 i sin helhet. Godkänd.

Föreläggs inkomsterna enligt avdelningar i sin helhet jämte detaljmotiveringar.

Avd. 32 godkänd.

Avd. 35 godkänd.

Avd. 36 godkänd.

Avd. 39 godkänd.

Föreläggs de till betänkandet fogade klämförslagen var för sig.

Föreläggs det första klämförslaget. Godkänt.

Föreläggs det andra klämförslaget. Godkänt.

Föreläggs det tredje klämförslaget. Godkänt.

Föreläggs det fjärde klämförslaget. Godkänt.

Begärs ytterligare ordet? Klämmarna är därmed behandlade.

Föreläggs slutligen betänkandets allmänna motivering.

Talmannen föreslår att den allmänna motiveringen föredras enligt mellanrubrikerna i betänkandet och att ändringsförslagen framläggs under respektive rubrik.

Önskar en ledamot framföra förslag under en ny mellanrubrik som inte ingår i betänkandet ska sådana förslag framföras efter behandlingen av de rubriker som ingår i betänkandet. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

Föredras mellanrubriken Ekonomisk översikt. Godkänd.

Föredras mellanrubriken Landskapets budgetekonomi.

Ltl Mats Perämaa

Fru talman! Jag förslår ett nytt fjärde stycke under den av talmannen nämnda rubriken med följande lydelse: ”En tillväxt- och hållbarhetsfond inrättas med redan genererade spelvinster från PAF. Fonden regleras i lag med målet att generera arbetsplatser, tillväxt och hållbarhet i det åländska samhället.”

Ltl Katrin Sjögren

Talman! Jag ber att få stöda ltl Perämaas förslag.

Talmannen

Under diskussionen har ltl Mats Perämaa, understödd av ltl Katrin Sjögren, föreslagit att det till betänkandets allmänna motivering under rubriken ”Landskapets budgetekonomi” införs ett nytt fjärde stycke med följande lydelse: ”En tillväxt- och hållbarhetsfond inrättas med redan genererade spelvinster från PAF. Fonden regleras i lag med målet att generera arbetsplatser, tillväxt och hållbarhet i det åländska samhället.”

Omröstning kommer att verkställas. 

Den som omfattar finans- och näringsutskottets betänkande, röstar ja, den som omfattar ltl Mats Perämaas ändringsförslag, röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Jag ber ja-röstarna resa sig. Jag ber nej-röstarna resa sig. Talmannen röstar ja.

Majoritet för ja. Lagtinget har godkänt utskottets betänkande.

Föredras mellanrubriken Näringspolitik.

Ltl Brage Eklund

Tack, fru talman! Jag förslår under rubriken ”Näringspolitik” och underrubriken ”Tillväxtfrämjande åtgärder för hela landskapet” att det fogas ett nytt sista stycke med följande lydelse: ”I samband med budgeten för 2015 återkommer landskapsregeringen till lagtinget med konkreta förslag till förstärkning av den åländska köpkraften.”

Ltl Axel Jonsson

Jag understöder förslaget.

Talmannen

Under diskussionen har ltl Brage Eklund, understödd av ltl Axel Jonsson, föreslagit att det till betänkandets allmänna motivering under rubriken ”Näringspolitik” och underrubriken ”Tillväxtfrämjande åtgärder för hela landskapet” fogas ett nytt sista stycke med följande lydelse: ”I samband med budgeten för 2015 återkommer landskapsregeringen till lagtinget med konkreta förslag till förstärkning av den åländska köpkraften.”

Omröstning kommer därför att verkställas.

Den som omfattar finans- och näringsutskottets betänkande, röstar ja, den som omfattar ltl Brage Eklunds förslag röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Jag ber ja-röstarna resa sig. Jag ber nej-röstarna resa sig. Talmannen röstar ja.

Majoritet för ja. Lagtinget har godkänt utskottets betänkande.

Begärs ytterligare ordet i fråga om betänkandets allmänna motiveringar?

Ltl Mats Perämaa

Fru talman! Om det är läge för att föreslå nya underrubriker så gör jag det nu. Jag föreslår en ny sista underrubrik som lyder ”Vindkraft” och där följande text införs: ”Landskapsregeringen förelägger lagtinget ett lagförslag som möjliggör att ökningen av avräkningsbeloppet kanaliseras till förmån för produktion av vindkraft på Åland i enlighet med den behörighet om stöd till näringslivet som självstyrelselagen anger”.

Ltl Katrin Sjögren

Talman! Jag ber att få understöda ltl Perämaas förslag.

Talmannen

Under diskussionen har ltl Mats Perämaa, understödd av ltl Katrin Sjögren, föreslagit att det till den allmänna motiveringen i utskottets betänkande införs en ny sista underrubrik ”Vindkraft” under rubriken ”Näringspolitik” där följande text införs: ”Landskapsregeringen förelägger lagtinget ett lagförslag som möjliggör att ökningen av avräkningsbeloppet kanaliseras till förmån för produktion av vindkraft på Åland i enlighet med den behörighet om stöd till näringslivet som självstyrelselagen anger”.

Omröstning kommer därför att verkställas.

Den som omfattar finans- och näringsutskottets betänkande, röstar ja, den som omfattar ltl Mats Perämaas ändringsförslag, röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Jag ber ja-röstarna resa sig. Jag ber nej-röstarna resa sig. Talmannen röstar ja.

Majoritet för ja. Lagtinget har godkänt finans- och näringsutskottets betänkande.

Allmänna motiveringen är därmed behandlad.

Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.