För kännedom
Förtydligat förfarande vid miljökonsekvensbedömning LF 15/2011-2012
Utdrag ur protokollet
Republikens presidents framställning (RP 11/2011-2012)
2 Godkännande av Europarådets konvention om bekämpande av människohandel
Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 4/2011-2012)
Landskapsregeringens yttrande (RP 8/2011-2012-s)
Republikens presidents framställning (RP 8/2011-2012)
Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 14/2011-2012)
Landskapsregeringens lagförslag (LF 10/2011-2012)
Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 15/2011-2012)
Landskapsregeringens lagförslag (LF 12/2011-2012)
5 Förtydligat förfarande vid miljökonsekvensbedömning
Landskapsregeringens lagförslag (LF 15/2011-2012)
6 Begränsning av producentansvar
Landskapsregeringens lagförslag (LF 16/2011-2012)
Landskapsregeringens lagförslag (LF 17/2011-2012)
Plenum börjar
Närvaroregistrering. 27 ledamöter är närvarande.
Vice talman Viveka Eriksson anhåller om ledighet från dagens plenum på grund av sjukdom. Beviljas.
Meddelande
Talmanskonferensen meddelar att denna vecka håller lagtinget plenum måndag och onsdag och sedan tar vi ett uppehåll till plenum den 28 maj. Däremot kommer det att bedrivas ett ivrigt utskottsarbete.
Bordläggning
1 Godkännande av tilläggsprotokollet om skydd för enskilda vid automatisk databehandling av personuppgifter
Landskapsregeringens yttrande
Republikens presidents framställning (RP 11/2011-2012)
Talmanskonferensen föreslår att ärendet bordläggs till plenum 25.04. Godkänt.
Andra behandling
2 Godkännande av Europarådets konvention om bekämpande av människohandel
Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 4/2011-2012)
Landskapsregeringens yttrande (RP 8/2011-2012-s)
Republikens presidents framställning (RP 8/2011-2012)
Först tillåts allmän diskussion och efter det kan lagtinget antingen lämna sitt bifall till det lagförslag som ingår i presidentens framställning eller vägra ge ett sådant bifall.
Diskussion. Ingen diskussion.
Lagförslaget i presidentens framställning föreläggs lagtinget för bifall. Lagtinget har i andra behandling lämnat sitt bifall till lagförslaget.
Betänkandets motivering föreläggs för godkännande i enda behandling. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen. Ärendets andra behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.
Andra behandling
3 Tvärvillkorsövervakning
Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 14/2011-2012)
Landskapsregeringens lagförslag (LF 10/2011-2012)
Först tillåts diskussion om ärendet i dess helhet. Efter det föreläggs de lagförslag som ingår i betänkandet var för sig för beslut i andra behandling. Slutligen föreläggs betänkandets motiveringar för godkännande i enda behandling. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.
Diskussion. Ingen diskussion.
Först föreläggs förslaget till ändring av landskapslagen om miljöskydd för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.
Föreläggs förslaget till ändring av 8 kap. 1 § vattenlagen för landskapet Åland för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.
Betänkandets motivering föreläggs för enda behandling. Diskussion? Ingen diskussion. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen. Ärendet är slutbehandlat.
Första behandling
4 Ekologisk produktion
Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 15/2011-2012)
Landskapsregeringens lagförslag (LF 12/2011-2012)
Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av lagförslaget i betänkandet.
Diskussion.
Ltl Jörgen Pettersson
Fru talman! Detta handlar om ett lagförslag av ganska teoretisk karaktär men som ändå förtjänar lite mer än det korta formuläret. För det här med ekologisk produktion kan inom en inte alltför avlägsen framtid mycket väl bli en betydelsefull framtidsbransch för hela Åland.
I det liggande lagförslaget ändrar man namnet från landskapslag om kontroll av ekologisk jordbruksproduktion till mer pregnanta landskapslag om ekologisk produktion. Det nya förslaget beskriver på ett tydligare sätt vad det handlar om.
Men vi backar bandet lite. Den Gröna vågen uppstod första gången under 1970-talet ur oljekrisens spår. Det mynnade ut i ett trendbrott i den urbanisering som i stort sett under hela 1900-talet gjort att landsbygden tömts på folk medan städerna vuxit sig allt starkare. Under 1970-talet i Sverige valde istället många unga familjer att lämna storstaden för ett liv på landet. Det kallades en ruraliseringsvåg och gjorde att storstädernas tillväxt för ett ögonblick saktade av. Men den första Gröna vågen varade inte mer än ett knappt decennium och har sedan dess ersatts av mer eller mindre tappra försök till en hållbar utveckling och närproducerade grödor alltmedan storstäderna på nytt växer.
I fredagens nordiska debatt pekade jag på vikten av att de nordiska länderna är uppmärksamma på den konkurrens som kommer från inte lika utvecklade länder. Det är en stor värld därute och det finns många som är med och strider om framtidens konsumenter och deras allt högre krav. Jag pekade också på vikten av att äta lokalt och tänka globalt när det gäller hållbar tillväxt.
Om detta handlar på sätt och vis det lagförslag som finans- och näringsutskottet behandlat och som jag nu, efter denna lilla allmänna inledning, vill presentera.
Landskapsregeringens lagförslag kring kontroll av ekologisk produktion är nämligen, lite yvigt uttryckt, en följd av den tidiga Gröna vågen. Det handlar om hur ekologisk livsmedelsproduktion ska gå till och hur resultatet av produktionen ska märkas. Det är nämligen väldigt viktigt att vi berättar för medborgarna att produkter som fyller vissa krav är bättre att använda än andra, från hälsosynvinkel och ur klimatperspektiv. Lagförslaget är en följd av nya definitioner och redigerade begrepp inom den europeiska unionen men bär ändå längre än till bara tekniska förändringar. Ekologi och hållbar utveckling är nämligen två storheter som framöver kommer att styra väldigt mycket, kanske allt, vad vi gör, vad vi äter, vad vi köper och hur vi lever.
Den föreslagna lagen är inte helt ny. Men den har inte reviderats sedan 1995 varför det nu är god tid att göra något. Och detta förslag fyller i det stora hela de krav man som konsument kan begära av kontroll av ekologisk odling. Den är än så länge inte perfekt. Den hade till exempel varit bättre om ett godkännande hade mynnat ut i den åländska koden AX invid själva märkningen. Än så länge är det det finländska FI som, enligt gällande EU-lagstiftning, måste finnas där. Men det är tillåtet med nationella och privata logotyper invid den officiella märkningen. Och därmed närmar vi oss det riktigt intressanta.
Om vi utgår från att vi idag knappt ens sett början av den andra Gröna vågen. Att klimathot, finanskris, bränslechocker med mera gör att vi i framtiden blir alltmer som folk var förr – då vi i stort sett bara konsumerade det vi såg runtom oss. Då är det bra om de åländska odlarna är på fötterna och kan tillgodose en växande marknad med lokalt producerade, garanterat ekologiska produkter. Det är som vanligt en ständig balans mellan utbud och efterfrågan när det handlar om marknadsekonomier. Det är dock utskottets övertygelse att genom att vara beredd idag är man färdig i morgon.
Idag finns i det stora hela 140 ekologiskt certifierade jordbruk på Åland. Det borde vara många fler, men för det är tiden kanske inte mogen ännu. Än så länge saknas den nödvändiga lönsamheten. Konsumenterna är ännu inte beredda att betala mer för lokal fräschör när det finns billigare massprodukter att tillgå. Personligen tror jag det är ett mönster som kommer att förändras över tid. Och då ska vi på Åland stå redo. Vi är idag stora på till exempel äppel och lök i Finland. Det handlar inte så mycket om ekologiskt som om varumärket Åland. Det är urstarkt bland finländska konsumenter och går många år tillbaka i tiden. Ni minns säkert succén kring Oolanninprodukterna, den förädlade potatisen och annat som de finländska konsumenterna tog till sina hjärtan. Det var inte en händelse. Det var ett resultat av ett långsiktigt arbete som vi alla kan lära av. Kanske kan vi en dag, tack vare bland annat denna lag, stå där med certifierade, märkta, godkända och uppskattade ekologiska, närproducerade och klimatneutrala åländska produkter. Då har vi kommit rätt.
Finans- och näringsutskottet har behandlat det liggande lagförslaget och kan efter smärre, men enligt utskottet nödvändiga, förändringar vilka framkommer i betänkandet, enhälligt rekommendera att lagtinget antar den nya lagen. Det handlar dels om hur de olika produkterna definieras i EG-förordningarna och dels hur den berörda kan söka rättelse i besluten.
Vi vill avslutningsvis gärna trycka på för att landskapsregeringen, så långt det är möjligt, arbetar för att den åländska märkningen AX ska kunna användas oftare i framtiden. Tack.
Minister Carina Aaltonen, replik
Tack, fru talman! Jag delar finansutskottets ordförande Jörgen Petterssons tankar om vikten att vi i Norden borde fokusera på att äta och framförallt producera mera miljövänliga och giftfria produkter och att vi ska kunna erbjuda produkterna till en global marknad.
Att nämna 70-talets Gröna vågen i kontexten om ekologiska produkter och sedan säga att det inte finns en marknad idag, det håller jag inte med om. Det finns faktiskt en stor marknad på konsumenter som vill köpa ekologiskt, men där inte marknaden och odlarna hänger med. Jordbrukarna på Åland är för konservativa. Titta t.ex. på Österbotten, där förstår jordbrukarna att man måste lägga om och odla det som folk vill ha.
Ltl Jörgen Pettersson, replik
Det är goda nyheter om det stämmer. Själv tror jag att utbud och efterfrågan ofta brukar styra varandra. Finns det en efterfrågan så kommer det att komma ett utbud också. Om utbudet inte har hängt med än så länge så är jag säker på att det kommer att göra det.
Minister Carina Aaltonen, replik
Det räcker att slå upp tidningarna, nästan varje vecka kan man både i Hufvudstadsbladet och i de svenska tidningarna läsa om det ökande intresset för giftfria, närproducerade och ekologiska produkter.
Jag tycker också att vi har ett ansvar som politiker att inte ständigt stå här i Ålands lagting och säga att marknaden är osäker och att vi inte vet riktigt. Vi behöver skapa känslan och förtroende och säga att vi går in och stöder ekologiska produkter med våra landskapsägda och kommunalt ägda institutioner och säga att vi tror på det här. Då ger man också de jordbrukare som står i brytningsskedet kraft att ställa om och verkligen våga göra det.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Anders Eriksson, replik
Fru talman! Jag noterade att utskottsordförande Pettersson i sin presentation talade om att vissa saker var yvigt uttryckt. Kanske det är lite så i allmänna motiveringen också, eller att jag inte riktigt förstår vad utskottet menar. Det står så här; ”utskottet uppmanar landskapsregeringen att i samband med kommande programperiod fokusera på att utveckla ekologisk produktion av konsumentprodukter". Är det den ekologiska produktionen som man vill utveckla eller är det vissa produkter? Vad menar man riktigt med den här skrivningen?
Ltl Jörgen Pettersson, replik
Det som vi ville förmedla var nog kort och gott det som minister Aaltonen här tryckte på. Vi vill att man ska koncentrera sig på sådana produkter som konsumenterna vill köpa.
Ltl Anders Eriksson, replik
Det är i så fall en jättebra utgångspunkt. Finns det en marknad så finns det en produktion. Den här diskussionen som förekom i ett tidigare replikskifte har vi haft många, många år; vad är ägget och vad är hönan? Jag hör till dem som tror att man också bör påverka marknaden, att man inte bara ska stå och vänta på att det ska bli en färdig marknad, vilket jag också uppfattade att man anser från utskottet. Jag förstod presentationen på det sättet. Men just den här formuleringen fick jag inte riktigt att hänga ihop. Men om formuleringen ska förstås på det sättet som utskottsordförande Pettersson sade så har jag inte några invändningar mot det.
Ltl Jörgen Pettersson, replik
Det förtjänar att påminna om en av de största exportsuccéerna som har gjorts på Åland genom åren. När åländska Ab Chips startade, utvecklas och senare såldes men står idag alltmera starkare än någonsin, så när de började var det ingen som kände till begreppet ”fredagsmys och chipskvällar”. Där lyckades man faktiskt efterhand att skapa en marknad på något som folk från början inte ens visste om att de ville ha. Det kan man alltid lära sig något av.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Katrin Sjögren, replik
Talman! Jag tyckte att det var bra anförande. Åländsk livsmedelsproduktion är något av en oslipad diamant. På rikssidan marknadsför man kraftigt åländsk mat. Jag har sett reklam i delikatessaffärer i Helsingfors för åländsk purjolök, på torget i Vasa marknadsför man åländska äpplen och åländskt lammkött marknadsförs i högklassiga restauranger. Nu har också Chips börjat med ekologiskt chips. Det finns en enorm potential.
Ltl Jörgen Pettersson, replik
Bara för ordningens skull, det är Chipsters som är det åländska bolaget som marknadsför ekologiskt chips. Chipsters är en sorts avknoppning till Chips. Men jag är helt enig med ltl Sjögren.
Ltl Katrin Sjögren, replik
Talman! Som många andra tror jag också att vi inte kan konkurrera med bulk- och massproduktion som är billigt, utan det ska vara kvalitet och närproducerat och ekologisk skärgårdsmat.
Som sagt var så finns det en enorm potential för Åland. Jag tror, som många andra, att det skulle gälla att ställa om. Marknader finns nog både öster och väster om oss.
Ltl Jörgen Pettersson, replik
Talman! Jag är helt enig.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Barbro Sundback
Tack, fru talman! Det finns ju inga kontroverser i själva sakfrågan. Vi är ju alla överens om att den här lagstiftningen är bra och att den ska godkännas.
Med risk för att igen starta en diskussion om det åländska jordbruket så intar jag talarstolen. Talmannen får väl klubba av mig om det går för långt.
Det här pratet om efterfrågan och utbud när det gäller jordbruket är ju verkligen som att försöka få en kvadrat genom ett hål. Det finns ju ingen fri marknad, åtminstone inte inom EU vad gäller de här produkterna. Marknaden och utbudet är ju i stor grad styrt av bidrag och regleringar. Konsumenternas möjlighet att påverka finns ju ändå naturligtvis, men det här är ett bra exempel där man, trots att det finns en efterfrågan, inte vill tillfredsställa den efterfrågan. För bidragsmässigt är det antagligen mera fördelaktigt att producera andra produkter inom det åländska jordbruket.
Om man vill utveckla det åländska jordbruket att bli mer ekologiskt så har lagtinget stora möjligheter. Att prata om utbud och efterfrågan som om det i huvudsak skulle styra det åländska jordbruket så det stämmer ju inte. Det är bidragspolitiken, som i hög grad ligger utanför vår beslutsmakt, och sedan regleringar av olika slag som styr.
Nu tror jag och flera med mig här i salen på ekologisk produktion. Det är intressant att det ofta är kvinnorna som tror på det. Antagligen för att hela hanteringen av maten och kunskapen om livsmedlens innehåll ligger närmare för kvinnorna i vardagen än i männens vardag.
Det som näringsministern sade om korna är ett exempel på när man försöker styra jordbruket mot en viss utveckling. Det är ett medvetet politiskt mål och man anpassar stödsystemen till det.
Socialdemokraterna har länge haft en vision att Åland skulle bli ett land där man producerar barnmat, som skulle vara fri från all tänkbara risker att innehålla det ena och det andra. Det skulle sticka ut något otroligt att kunna gå ut och säga; ”åländsk barnmat är det bästa för dina barn”. Det skulle nästan vara det starkaste argumentet som man kan tänka sig för en livsmedelsproduktion. Men hittills önskar inte jordbrukets intresseorganisationer och inte producenterna själva att gå in på en sådan linje. Vi har inte heller haft den politiska styrkan att driva utvecklingen dit. Man säger att det inte finns efterfrågan osv.
När det gällde chips så skapade man en efterfrågan, det är detta som man skulle göra i det här fallet. Dessa stora produkter som har slagit igenom, inte har någon suttit hemma och bildat opinion att nu skulle vi vilja ha Coca-Cola, utan det är ju Coca-Cola som har lanserat drycken tills folk bara vill dricka Coca-Cola.
Vi borde komma förbi den här dåliga och på sätt och vis helt inadekvata diskussionen att det är efterfrågan som idag styr vad som produceras i det åländska jordbruket. Det är långt ifrån på det viset.
Ltl Katrin Sjögren, replik
Talman! Trots allt gör den här lagframställningen det lite lättare att producera ekologiskt. Det finns ju också världens chans nu. Bidragspolitiken och jordbrukspolitiken ska göras om och det finns alla möjligheter att trycka på och försöka göra den här omställningen.
Politik är inte att vilja, det är att tjata, har någon sagt. Vi som tror på Åland som en ekologisk matproducent får väl fortsätta att tjata.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Petri Carlsson, replik
Tack, fru talman! Det står i utskottets betänkande att man uppmanar landskapsregeringen i kommande programperiod att fokusera på att utveckla konsumentproduktsidan. Ungefär 25 procent av det stödet går idag till konsumentprodukter, medan 75 procent går till vallodling och sådant. Vi talar om i utskottsbetänkandet att under kommande programperiod ska mera styras om till konsumentprodukter. Idag är det ungefär 2 800 hektar som går till vallodling och inte till konsumentprodukter. I betänkandet finns det som ltl Sundback frågade efter.
Ltl Barbro Sundback, replik
Nej, jag tror inte att det som jag frågade efter finns i betänkandet. Däremot är det säkert en förutsättning för det.
Jag skulle önska att lagtinget bestämde att vi ska producera världens bästa barnmat. Det ska vara ekologiskt och då är jag beredd att ge så mycket stöd som möjligt för att komma igång med det, för att vi ska kunna exportera någonting som är exklusivt. Alla varumärken som har slagit igenom av den karaktären är exklusiva. Champagne är ett skyddat namn och Coca-Cola osv. Chipsen var väl bra på sin tid men nu finns det hur mycket chips som helst och dessutom är det inte hälsosamt och bra, man blir för tjock av att äta för mycket chips.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Brage Eklund
Tack, fru talman! Jag hade nog inte tänkt att det här lagförslaget skulle skapa någon sorts jordbrukspolitisk debatt, men tydligen.
Det gäller då eko-odling kontra konventionell odling. Det har varit några uttalanden här som jag inte har brytt mig om att ta upp i replik utan jag uttrycker mina åsikter i ett anförande istället.
Odlarna på Åland är konservativa, sade minister Aaltonen. Det kan så vara kanske, man ändrar ju inte en kultur och kastar om sin verksamhet bara för att någon står och ropar på eko-odling. Man vill ha ekonomiska grunder för att man ska klara av det. Alla omställningar fodrar stora investeringar. Man kan inte bara från år till år slå om från konventionell odling till eko-odling. Det är två års omställningstid, man odlar ekologiskt utan kunna sälja produkterna som ekoprodukter. Man har överhuvudtaget inte någon kompensation för att man säljer omställningsprodukterna som konventionellt odlade produkter. Det kan kanske vara en stor bidragande orsak till att inte flera har ställt om sin produktion. Under en övergångsperiod har odlaren ganska stora ekonomiska problem i och med att avkastningen på grödorna går ner och man får fortfarande betalt enligt konventionell odling.
När det sedan gäller stöden till eko-odlingar och till konventionella odlingar så är det inte så stor skillnad idag. Enligt min granne som har eko-produktion så är det inte så stora skillnader på de stöd som ges ut idag.
När det gäller giftfria och närodlade produkter så ska man vara försiktig med begreppet giftfria och närodlade. Alla konventionellt odlade grönsaker idag odlas efter de principer och krav som ställs. Det är en ständig kontroll om produkterna innehåller några rester från bekämpningsmedel eller någonting annat. För en odlare som odlar konventionellt skulle det vara förenat med livsfara om hans produkter skulle komma ut på marknaden och innehålla någon sorts restprodukter. Det är karenstid på allting som man använder idag. Man måste noga följa med och föra bok så att man vid en kontroll kan visa när man har besprutat sista gången innan man levererade produkterna.
Sedan när det gäller det ständiga påståendet att det finns en så stor efterfrågan så kan jag säga att efterfrågan ökar. Ålands Trädgårdshall har därför börjat förmedla ekoprodukter och uppmana odlare att övergå till ekoproduktion. I år kommer ett stort antal odlare att gå över till ekoproduktion och specialisera sig på vissa grödor.
Men detta är inte något som man kan svänga om här i lagtinget och stå i talarstolen och säga att vi är konservativa och att vi inte hänger med tiden. För inte har efterfrågan på produkterna heller legat så långt före att de inte har fått råvaror, det här har nog lite följt hand i handske.
Det är en omställning hela vägen. Man ska ha handelskedjor, försäljningsuppköpare och det ska vara mängder för att det ska vara intressant på marknaden. Det går inte att komma med 100 kilo kinakål och säga att det är ett eko-odlat och tro att det är någon som köper, så fungerar det inte.
Det är lika när det gäller äppel. Det är mängden som gör det. Man ska ha en viss mängd och en kontinuitet i leveranserna för att man ska kunna få kedjan att fungera. Man kan inte leverera en produkt på en eller två veckor och sedan säga till handeln att nu är det slut. Då är det ingen långsiktig affärsidé.
Jag vill bara lite tala om hur det fungerar. Jag tror att ingen är emot att man går över till eko-odling och följer upp den. Jag är säker på att det kommer att gå fortare än vad många tror. Men vi kommer fortfarande att ha konventionella odlare som odlar bra och rena produkter som inte är fel att äta. Det finns en stor del konsumenter som egentligen inte har råd att köpa eko-odlat. Man värderar sina pengar på andra sätt. Har man en familj som består av fem-sex personer så kanske man måste titta lite vad man har i plånboken innan man ska handla. Man kan inte bara köpa ekoprodukter. Olika individer gör olika värderingar och det får man alltid leva med. Man kan inte styra alla människor att äta ekologiskt, det kommer vi aldrig att kunna göra för då tror jag också att vi får matbrist i världen. Tack.
Ltl Barbro Sundback, replik
Tack, fru talman! Ja, ja, det här har vi hört många, många år. Jag tror faktiskt att det enda som riktigt biter på för att få odlarna att gå över till ekologisk produktion är att stödet till ekologisk produktion är betydligt högre än stödet till konventionell produktion, att inte stöden ska vara likvärdiga. Det tror jag är det mest effektiva. Det är sant att det krävs mera.
Jag är ute efter ett ”brand”, att få åländska produkter analogt med att de är rena produkter, näringsrika, att de blir som lammkött och smör för där är man på god väg. Men det hänger nog allra mest på bidragen när det gäller odlarna.
Ltl Brage Eklund, replik
Fru talman! Jag håller inte helt och hållet med ltl Sundback i det här fallet. Konsumenternas attityder och inställningar har också betydelse.
Ltl Sundback påstår att hon alltid har hört den här retoriken, visst, det är ungefär samma retorik som vi alltid har hört ltl Sundback säga, den är inte heller annorlunda. Jag försöker förklara hur jordbruket fungerar när det gäller övergång till eko-odling och ltl Sundback förklarar att det här är så enkelt, det här är ingenting och det här har vi alltid sagt.
Större bidrag till eko-odlare, varsågod, tänk om hela Åland skulle gå över till ekoproduktion, är ni beredda att satsa mera stödpengar?
Ltl Barbro Sundback, replik
Ja, jag är beredd att satsa. Man måste ju ta det från de konventionella odlingarna och ge åt dem som odlar ekologiskt. Men vem är det som sätter stopp för det? Ja, det är producentorganisationerna. Om man vill få ett större utbud av ekologiska produkter så måste man stöda dem för att priset ska gå ner. Då får också flera råd att betala för ekoprodukterna. De som inte köper ekologiska produkter så det beror inte på att de inte skulle vilja, utan det är ju en ekonomisk fråga. Det handlar om priset. För att få ner priset på ekoprodukter så måste stödet öka till eko-odlarna och stödet måste minska till de konventionella odlingarna. Så måste man göra om vi vill ha ett sådant jordbruk, men jag är inte alls övertygad om att jordbrukarna vill ha det ännu i denna dag. Man skyller ifrån sig med alla möjliga orsaker. Men jag är säker på att pengarna bitar, absolut. Högre bidrag till ekologiskt!
Ltl Brage Eklund, replik
Fru talman! Det här kan vara värt att notera. Den dagen när Åland enbart har ekologiska odlingar så ska jag påminna ltl Barbro Sundback när det fattas pengar till stöd till eko-jordbruket. Var är pengarna som du lovade? Jag tror att socialdemokraterna aldrig har velat stöda jordbruket överhuvudtaget. Varför skulle de ändra nu helt plötsligt? Det där tar de nog snart tillbaka.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Åke Mattsson, replik
Inledningsvis vill jag konstatera att jag är starkt för ekologisk odling. Jag tycker att det är bra att vi har ett fungerande system och att den här lagstiftningen har kommit.
Jag vill också ge mitt stöd till ltl Eklund. Jag tycker att det var ett bra anförande. Man måste ha lite balans i det här. Ekologisk odling är inte det allena saliggörandet. Möjligtvis kan det vara för det köttproduktion, vi kan få ekologisk köttproduktionen med vallar osv och det är också bra för miljön. Men man måste de facto odla mycket, mycket mera mark om man har ekologisk odling, då får vi högre utsläpp och det kanske man bör lyfta in här.
Här nämndes inget om integrerad produktion, IP-odling, där man har balanserad besprutning. Hur ser ltl Eklund på den biten? Kunde man genomföra det på hela Åland?
Ltl Brage Eklund, replik
Tack, fru talman! Jag förstår att ledamoten menade den här typen av bekämpningsmedel som man använder i trädgårdsodlingar och äppelodlingar. Men det pågår i allt jordbruk. Det är inte någon som far ut och besprutar och försöker behandla några sjukdomar. Så fungerar det inom branschen idag, man kan inte komma ifrån det om man håller på med konventionell odling och om man ska ha volymer. Det fungerar så.
När det gäller ekologisk odling så fordrar det dubbelt mera arealer, som ltl Mattsson sade.
Ltl Åke Mattsson, replik
Tack, fru talman! Jag ville ha igång en dialog om hur man ska lyfta upp hur rent vårt jordbruk är och hur pass framåt det har gått på senare år. Inom äppelodlingen använder man en bråkdel av bekämpningsmedel. Man sprutar väldigt lite. Många gånger så sätter man ekologisk odling mot konventionell odling. Jag tycker att man måste försöka se att de ska jobba bredvid varandra. Man ska lära sig av ekologiska odlingarna så mycket som möjligt. Man måste också framhålla hur rena de konventionella produkterna är. I stället för att man hela tiden säger att vi måste slå ut allt annan odling och de ekologiska produkterna ska ta över allt. Den här konflikten känns inte bra. Den slår ju de facto mot våra odlare. Vi är helt överens om att de sköter sig extremt bra. Tänk vad det har gått framåt under de senaste åren. Man började bespruta odlingarna på 1800-talet. Då fanns det både nikotin och annat.
Ltl Brage Eklund, replik
Tack, fru talman! Det är väl som ltl Mattsson säger. Men som jag sade tidigare i mitt anförande så är det en stor kontroll på all användning av bekämpningsmedel som finns idag. Man bokför allt, klockslag och hur mycket bekämpningsmedel man använder för att det ska finnas en kontroll. Det finns ju en kontroll. Det finns inte någon som överdoserar, för det kostar stora pengar. Det förekommer inte något missbruk som en del hävdar idag. Det är kontroll på renheten av produkterna. De konventionella produkterna har t.o.m. i många fall visat sig vara renare än de ekologiska produkterna.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Jörgen Pettersson, replik
Tack, fru talman! Jag vill också tacka ltl Eklund för ett bra och insatt anförande och en påminnelse om marknadsekonomin som alltid faktiskt, enligt min uppfattning, är bättre en alternativet.
Det handlar om utbud och efterfrågan till syvende och sist. Det har skapat Chips, det har skapat Coca-Cola och mycket annat när marknaden själv får bestämma. Man måste helt enkelt vara tillräckligt duktig på logistik, på säljorganisation och tillverkning osv. Man kan egentligen jämföra det mycket med opera. Det räcker aldrig med att bara ställa en diva på scen, det krävs också musiker, det krävs ett stort hus, det krävs en väldigt bra försäljning och en otrolig marknadsföring för annars kommer inte publiken.
Ltl Brage Eklund, replik
Jag kan helt och hållet omfatta det som ltl Jörgen Pettersson säger. Det är egentligen väldigt svårt att få en förståelse hos allmänheten hur det fungerar när man ska övergå från en produktion till en annan.
Jag tror att många av ledamöterna inte riktigt är insatta i hur det fungerar praktiskt i jordbruket. Kanske man skulle begära att ledamöterna skulle komma på en studiekurs eller kanske prya ute på ett jordbruk, under en lite längre tid och inte bara en dag, så skulle de lära sig hur det fungerar.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade. Talmannen vill med tanke på den fortsatta debatten påminna om att utskottets betänkande utgör grund för debatten.
Ltl Runar Karlsson
Fru talman! Jag noterade det som talmannen sade. I och med diskussionen som har varit så fortsätter jag något i samma anda, när inte föregående talare har blivit avklubbad.
Fru talman! Vi kan konstatera att den här lagstiftningen som finansutskottet har behandlat gör den ekologiska odlingen lättare och tydligare på Åland. Det har diskuterats ekologiskt här och det har varit lite frågetecken kring det. Vi kan konstatera att det egentligen pågår en ekologisk revolution inom jordbruket på Åland idag och har gjort det under en lång tid. År 1995 hade vi ungefär 300 hektar ekologisk produktion, idag har vi 3 000 hektar. Det har ökat med 1000 procent sedan 1995, så det är inte fy skam.
Fru talman! Den här lagstiftningen är bra och den gynnar att vi kan fortsätta att öka den ekologiska odlingen. Vi vet att Ålands största jordbruk bedrivs ekologiskt idag. Allt som de odlar förädlas några kilometer från gården. Den här jordbrukaren hinner inte få fram så mycket produkter som det förädlas på Åland. Han är tvungen att köpa in ännu mer ekologiskt för att tillgodose marknaden. Den här marknaden är mycket, mycket större och mycket mer framkommen än vi tydligen har sagt här idag.
Inom äppelodlingen övergår man nu i sakta mak till ekologiskt. Det är i sin linda men det blir tydligen allt mera. Vi som går i butiken ser de ekologiska skyltarna lite nu och då och de skyltarna ökar.
Vi kan nog konstatera att detta med ekologisk odling är definitivt här för att stanna och har en mycket större framtid. Som en bekräftelse på det kan vi titta i ÅSUBs bok hur mycket man konstgödslar idag; år 2004 satt man 7 kilo fosfor på en hektar, idag sätter man 5 kilo per hektar. Det har ju förstås mycket att göra med odlingstekniken men också med ekologisk odling. Samma sak är det med kvävegödsling och med bekämpningsmedel. Det har minskat radikalt och det kommer att fortsätta att minska, säkert också beroende på att konventionella odlare har lärt sig att odla på ett bättre sätt.
Fru talman! Vi i parlamentet ser fram emot att det från regeringen kommer ännu flera lagförslag som gynnar ekologisk odling i framtiden. Tack.
Talmannen
Begärs ordet? Diskussion är avslutad. Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslagen i sin helhet.
Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om kontroll av ekologisk jordbruksproduktion för godkännande. Lagförslaget är godkänt.
Lagförslagets första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.
För kännedom
5 Förtydligat förfarande vid miljökonsekvensbedömning
Landskapsregeringens lagförslag (LF 15/2011-2012)
Ärendet upptas till behandling vid plenum 25.04.2012.
6 Begränsning av producentansvar
Landskapsregeringens lagförslag (LF 16/2011-2012)
Ärendet upptas till behandling vid plenum 25.04.2012.
7 Växtskyddsmedel
Landskapsregeringens lagförslag (LF 17/2011-2012)
Ärendet upptas till behandling vid plenum 25.04.2012.
Plenum slutar
Nästa plenum hålls 25.04.2012 klockan 13.00. Plenum är avslutat.