Första behandling
Förtydligat förfarande vid miljökonsekvensbedömning LF 15/2011-2012
Utdrag ur protokollet
Självstyrelsepolitiska nämndens betänkande (SJPN 2/2011-2012)
Landskapsregeringens redogörelse (RS 3/2011-2012)
2 Taxan för avloppsvattenavgift
Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 19/2011-2012)
Landskapsregeringens lagförslag (LF 18/2011-2012)
Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 5/2011-2012)
Landskapsregeringens yttrande (RP 11/2011-2012-s)
Republikens presidents framställning (RP 11/2011-2012)
Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 6/2011-2012)
Landskapsregeringens lagförslag (LF 11/2011-2012)
Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 16/2011-2012)
Landskapsregeringens lagförslag (LF 17/2011-2012)
Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 17/2011-2012)
Landskapsregeringens lagförslag (LF 13/2011-2012)
Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 5/2011-2012)
Landskapsregeringens lagförslag (LF 14/2011-2012)
Ltl Gunnar Janssons m.fl. åtgärdsmotion (MOT 5/2011-2012)
8 Begränsning av producentansvar
Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 6/2011-2012)
Landskapsregeringens lagförslag (LF 16/2011-2012)
9 Godkännande av protokollet till konventionen om barnets rättigheter
Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 7/2011-2012)
Landskapsregeringens yttrande (RP 10/2011-2012-s)
Republikens presidents framställning (RP 10/2011-2012)
10 Förtydligat förfarande vid miljökonsekvensbedömning
Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 7/2011-2012)
Landskapsregeringens lagförslag (LF 15/2011-2012)
11 Europeiska unionen och Åland – prioriteringar år 2012 och verksamheten år 2011
Självstyrelsepolitiska nämndens betänkande (SJPN 1/2011-2012)
Landskapsregeringens redogörelse (RS 2/2011-2012)
12 Godkännande av avtalet och protokollet med Uruguay för att undvika dubbelbeskattning
Republikens presidents framställning (RP 13/2011-2012)
Plenum börjar
Närvaroregistrering. 28 ledamöter är närvarande.
Lagtingsledamoten Igge Holmberg anhåller om ledighet från dagens plenum på grund av deltagande i BSPC-möte i Kaliningrad. Beviljas.
Talmanskonferensen har beslutat att det idag hålls ett andra plenum för första behandling av ärende nr 2 på föredragningslistan. Talmanskonferensen har vidare diskuterat tidtabellen och har beslutat att plenum denna vecka hålls ännu på onsdag kl.12.00 och lördag. Nästa plenum därefter hålls måndagen den 3 september. Antecknas.
Bordläggning
1 Redogörelse enligt 32 § arbetsordningen för Ålands lagting för tiden 1 november 2010 – 31 oktober 2011
Självstyrelsepolitiska nämndens betänkande (SJPN 2/2011-2012)
Landskapsregeringens redogörelse (RS 3/2011-2012)
Talmanskonferensen föreslår att ärendet bordläggs till plenum 06.06.2012. Godkänt.
Bordläggning
2 Taxan för avloppsvattenavgift
Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 19/2011-2012)
Landskapsregeringens lagförslag (LF 18/2011-2012)
Talmanskonferensen föreslår att ärendet bordläggs till nästa plenum. Godkänt.
Andra behandling
3 Godkännande av tilläggsprotokollet om skydd för enskilda vid automatisk databehandling av personuppgifter
Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 5/2011-2012)
Landskapsregeringens yttrande (RP 11/2011-2012-s)
Republikens presidents framställning (RP 11/2011-2012)
Först tillåts diskussion och efter det kan lagtinget antingen lämna sitt bifall till det lagförslag som ingår i presidentens framställning eller vägra ge ett sådant bifall.
Diskussion. Ingen diskussion.
Lagförslaget i presidentens framställning föreläggs lagtinget för bifall. Lagtinget har i andra behandling lämnat sitt bifall till lagförslaget.
Betänkandets motivering föreläggs för godkännande i enda behandling. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.
Ärendets andra behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.
Andra behandling
4 Främjande av integration
Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 6/2011-2012)
Landskapsregeringens lagförslag (LF 11/2011-2012)
I andra behandlingen kan lagtinget antingen anta lagförslagen sådana de godkänts i första behandlingen eller att förkasta dem.
Först tillåts diskussion om ärendet i dess helhet. Efter det föreläggs lagförslagen för beslut i andra behandling var för sig. Därefter föreläggs betänkandets motiveringar för godkännande i enda behandling och slutligen eventuella klämförslag. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.
Diskussion. Ingen diskussion.
Föreläggs först förslaget till landskapslag om främjande av integration för godkännande i andra behandling. Begärs ordet?
Ltl Axel Jonsson
Fru talman! Med anledning av Ålands Framtids höga ambitioner i integrationspolitiken så föreslår vi att lagförslaget förkastas i sin helhet enligt klämmen i min reservation.
Ltl Anders Eriksson
Fru talman! Jag understöder ltl Jonssons förslag.
Talmannen
Under behandlingen har ltl Axel Jonsson, understödd av ltl Anders Eriksson, föreslagit att lagtinget ska förkasta lagförslaget. Omröstning kommer därför att verkställas.
Omröstningspropositionen ställs så att de som röstar för att lagförslaget ska antas röstar ja och de som röstar för ltl Axel Jonssons förslag att lagförslaget ska förkastas röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.
Jag ber ja-röstarna resa sig. Talmannen röstar ja. Jag ber nej-röstarna resa sig. Majoritet för ja. Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.
Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om utkomstskydd för arbetslösa för godkännande i andra behandling. Lagförslaget är godkänt.
Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om arbetsmarknadspolitisk verksamhet för godkännande i andra behandling. Lagförslaget är godkänt.
Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 2 § landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om utkomststöd för godkännande i andra behandling. Lagförslaget är godkänt.
Föreläggs betänkandets motivering för enda behandling. Diskussion?
Ltl Katrin Sjögren
Talman! Integrationslagen hänvisar till detaljmotiveringar i rikspropositionen och det medför en svåröverskådlig lagstiftningsteknik.
Med anledning av ovanstående förslås att ”lagtinget ger landskapsregeringen i uppdrag att i tillägg till den planerade broschyren riktad till invandrare, utarbeta tillämpningsanvisningar för de myndigheter som ska verkställa lagen enligt åländska förhållanden”.
Vtm Viveka Eriksson
Talman! Jag ber att få understöda ltl Katrin Sjögrens klämförslag.
Talmannen
Begärs ytterligare ordet? Diskussionen är avslutad. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.
Ltl Katrin Sjögren, understöd av vtm Viveka Eriksson, har föreslagit att lagtinget ska godkänna en åtgärdsuppmaning av följande lydelse: ”att lagtinget ger landskapsregeringen i uppdrag att i tillägg till den planerade broschyren riktad till invandrare, utarbeta tillämpningsanvisningar för de myndigheter som ska verkställa lagen enligt åländska förhållanden”.
Klämförslaget framgår av en reservation till betänkandet och behöver därför inte bordläggas.
Omröstning kommer att verkställas. Omröstningspropositionen ställs så att de som röstar för att lag- och kulturutskottets betänkande röstar ja och de som röstar för ltl Katrin Sjögrens kläm förslag röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd. Jag ber ja-röstarna resa sig. Talmannen röstar ja. Jag ber nej-röstarna resa sig. Majoritet för ja. Lagtinget har i andra behandling beslutat godkänna lag- och kulturutskottets förslag.
Lagförslagets andra behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.
Andra behandling
5 Växtskyddsmedel
Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 16/2011-2012)
Landskapsregeringens lagförslag (LF 17/2011-2012)
Först tillåts diskussion om ärendet i dess helhet. Efter det föreläggs de lagförslag som ingår i betänkandet var för sig för beslut i andra behandling. Slutligen föreläggs betänkandets motiveringar för godkännande i enda behandling. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.
Diskussion. Ingen diskussion.
Först föreläggs förslaget till landskapslag om tillämpning i landskapet Åland av lagen om växtskyddsmedel för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.
Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av vattenlagen för landskapet Åland för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.
Betänkandets motivering föreläggs för enda behandling. Diskussion? Ingen diskussion. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen. Ärendet är slutbehandlat.
Andra behandling
6 Elmarknadslag
Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 17/2011-2012)
Landskapsregeringens lagförslag (LF 13/2011-2012)
I andra behandlingen kan lagtinget antingen anta lagförslaget sådant det godkänts vid den första behandlingen eller förkasta förslaget.
Först tillåts diskussion och efter det föreläggs lagförslaget för antagande.
Diskussion. Ingen diskussion.
Förslaget till landskapslag om ändring av ellagen för landskapet Åland föreläggs för antagande i andra behandling. Begärs ordet?
Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.
Betänkandets motivering föreläggs för enda behandling. Diskussion? Ingen diskussion. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen. Ärendet är slutbehandlat.
Andra behandling
7 Privat socialservice
Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 5/2011-2012)
Landskapsregeringens lagförslag (LF 14/2011-2012)
Ltl Gunnar Janssons m.fl. åtgärdsmotion (MOT 5/2011-2012)
Först tillåts diskussion om ärendet i dess helhet. Efter det föreläggs de lagförslag som ingår i betänkandet var för sig för beslut i andra behandling. Slutligen föreläggs betänkandets motiveringar för godkännande i enda behandling samt eventuella klämförslag. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.
Diskussion. Ingen diskussion.
Först föreläggs förslaget till landskapslag om tillämpning i landskapet Åland av lagen om privat socialservice 6 för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.
Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 29 § barnomsorgslagen för landskapet Åland för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.
Betänkandets motivering föreläggs för enda behandling. Diskussion? Ingen diskussion. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.
Begärs ytterligare ordet?
Ltl Torsten Sundblom
Tack, fru talman! I motionen om servicesedlar förslår jag ”att lagtinget beslutar ge landskapsregeringen i uppdrag att inleda lagberedning som syftar till stiftande av landskapslag om servicesedlar inom vården och omsorgen samt förelägga lagtinget förslag till lagstiftning på området”, helt enligt reservationens kläm.
Ltl Gunnar Jansson
Fru talman! Jag stöder ltl Torsten Sundbloms förslag.
Talmannen
Ltl Torsten Sundblom, understöd av ltl Gunnar Jansson, har föreslagit att lagtinget ska godkänna en åtgärdsuppmaning av följande lydelse: ”att lagtinget beslutar ge landskapsregeringen i uppdrag att inleda lagberedning som syftar till stiftande av landskapslag om servicesedlar inom vården och omsorgen samt förelägga lagtinget förslag till lagstiftning på området”.
Klämmen framgår av en reservation till betänkandet och behöver därför inte bordläggas. Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig.
Omröstning kommer att verkställas. Omröstningspropositionen ställs så att de som röstar för att lag- och kulturutskottets betänkande röstar ja och de som röstar för ltl Torsten Sundbloms klämförslag röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd. Jag ber ja-röstarna resa sig. Talmannen röstar ja. Jag ber nej-röstarna resa sig. Majoritet för ja. Lagtinget har i andra behandling beslutat godkänna social- och miljöutskottets förslag. Lagförslagets andra behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.
Andra behandling
8 Begränsning av producentansvar
Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 6/2011-2012)
Landskapsregeringens lagförslag (LF 16/2011-2012)
I andra behandlingen kan lagtinget antingen anta lagförslaget sådant det godkänts vid den första behandlingen eller förkasta förslaget.
Först tillåts diskussion och efter det föreläggs lagförslaget för antagande.
Diskussion. Ingen diskussion.
Lagförslaget föreläggs för antagande i andra behandling. Begärs ordet?
Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.
Betänkandets motivering föreläggs för enda behandling. Diskussion? Ingen diskussion. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen. Ärendet är slutbehandlat.
Första behandling
9 Godkännande av protokollet till konventionen om barnets rättigheter
Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 7/2011-2012)
Landskapsregeringens yttrande (RP 10/2011-2012-s)
Republikens presidents framställning (RP 10/2011-2012)
Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen.
Diskussion.
Ltl Katrin Sjögren
Fru talman! Lag- och kulturutskottet har behandlat lagen som sätter i kraft det fakultativa protokollet till konventionen om barnets rättigheter om försäljning av barn, barnprostitution och barnpornografi. Lag- och kulturutskottet föreslår att lagtinget ger det begärda bifallet.
Protokollet till konventionen om barnets rättigheter om försäljning av barn, barnprostitution och barnpornografi förpliktar konventionsstaterna att förbjuda försäljning av barn samt utnyttjande av barn för prostitution eller pornografi. Protokollet innehåller också bestämmelser om strafflagstiftningens och jurisdiktionens räckvidd, om utlämnandet av brottslingar och om det mellanstatliga samarbetet. Dessutom innehåller protokollet bestämmelser om beslagtagande och förverkande av föremål som använts för att begå brott eller av vinster som härrör från brott. I protokollet finns också bestämmelser om skydd av barnoffrens rättigheter och intressen under brottmålsrättegångar.
Det fakultativa protokollet faller till vissa delar inom ramen för landskapets behörighet. Detta gäller särskilt för artiklarna 8 och 9. Landskapsregeringen kommer att verka för att landskapets myndigheter vidtar nödvändiga åtgärder i enlighet med protokollets bestämmelser till den delen myndigheternas ansvarsområden berörs.
Enligt artikel 8 ska konventionsstaterna besluta om lämpliga åtgärder för att under det straffrättsliga förfarandet skydda de rättigheter och intressen de barn har som är offer för de verksamheter som är förbjudna enligt protokollet. Enligt artikel 9 ska konventionsstaterna vidta åtgärder för att förebygga de brott som avses i protokollet. Särskild uppmärksamhet ska ägnas åt att skydda barn som är speciellt sårbara.
Ytterligare lagstiftning torde inte vara nödvändig på Åland. De lagar som i första hand berörs är grundlagen och barnskyddslagen samt barnkonventionen som är antagen av lagtinget.
Vad gäller den praktiska tillämpningen konstaterar utskottet att mycket fungerar väl men att det också finns vissa utmaningar. Utskottet vill här först hänvisa till den samordning mellan myndigheterna i landskapet som sker enligt den s.k. Barnahusmodellen. I regeringspropositionen hänvisar man till Åland som ett gott exempel. begin_of_the_skype_highlightingend_of_the_skype_highlighting
Samarbetet inom Barnahuset fungerar enligt vad utskottet fått erfara fortsättningsvis i huvudsak enligt intentionerna. Däremot leder arbetsbelastningen vid åklagarmyndigheten och domstolen till förseningar som är olyckliga när det handlar om barn och unga.
Det nu aktuella protokollet rör frågor som till avgörande del handlar om kunskap och attityder. Utskottets intryck är att medvetenheten och kunskapen hos myndigheter som t.ex. polisen märkbart har ökat. Utbildning av personalen inom de myndigheter som handhar ärenden som rör barn och unga är mycket central även med tanke på protokollets förverkligande.
I landskapet bedrivs attitydförändrande och förebyggande verksamhet. Denna riktar sig främst till barn och unga samt till föräldrarna. Som exempel kan nämnas att Fältarna erbjuder alla skolor en brett upplagd dubbellektion i ”Sex och kärlek”. Intresset för lektionen varierar skolorna emellan. Dessutom ordnar Fältarna föreläsningar om självkänsla och självförtroende. För föräldrarna ordnas information i samarbete med polisen men uppslutningen från föräldrarnas sida är inte god. Fältarna jobbar även med information och förebyggande arbete i fråga om internet både vad gäller sexuellt utnyttjande och mobbing. Utskottet vill i sammanhanget även nämna de projekt som bedrivs av Rädda Barnen. Hit hör bland annat projektet ”Barnens internet”. Också tjejgruppsverksamheten som bedrivs i ett samarbete med Ålands fredsinstitut är viktig.
Enligt vad utskottet fått erfara förekommer det ingen egentlig barnprostitution i landskapet. Däremot förekommer det från tid till annan verksamhet som tangerar utnyttjande av barn. Utskottet har fått erfara att antalet anmälda fall av våld mot barn (misshandel, sexuellt utnyttjande mm) varierar från år till år.
I den proposition som ligger till grund för antagandet av lagen om sättande i kraft av de bestämmelser i protokollet som hör till området för lagstiftningen omtalas en handbok för barn. Utskottet finner det synnerligen angeläget att svenskspråkiga barn inte ges sämre information och därmed förutsättningar än finskspråkiga och uppmanar landskapsregeringen att följa upp ärendet.
Enligt artikel 12 i protokollet ska varje konventionsstat inom två år efter protokollets ikraftträdande lämna en rapport till den internationella kommittén för barnets rättigheter. Detta är alltså FN. Rapporten ska innehålla utförlig information om de åtgärder konventionsstaten vidtagit för att genomföra bestämmelserna i protokollet. Landskapsregeringen har tidigare avgett en rapport till riksmyndigheterna men den har inte sänts vidare till kommittén för barnets rättigheter. Enligt utskottets mening bör landskapsregeringen i framtiden beredas möjlighet att avge en egen rapport som bör fogas till motsvarande rapport från regeringen till kommittén. Utskottet har noterat att det i Danmarks rapport till kommittén finns ett särskilt kapitel om Färöarna och Grönland.
Protokollet är mycket angeläget eftersom det både tar sikte på att skydda barn och stärka deras mänskliga rättigheter. Utskottet föreslår att lagtinget ger sitt bifall till lagens ikraftträdande. Tack.
Ltl Anders Eriksson, replik
Fru talman! Detta är en viktig fråga. Jag tycker att utskottet ger ett bra betänkande. Presentationen var också bra. Det har kommit mer substans till det här ärendet. I remissen uttalade jag en viss kritik mot det yttrande som landskapsregeringen gav. Den innehöll mycket teknikaliteter istället för att beröra sakfrågan. Jag har uppfattat att tanken med landskapsregeringens yttranden är att vi i lagtinget ska ha lite mer kött på benen när de här presidentpropositionerna kommer på vårt bord. Tidigare liknade de mer något som ramlade ner från himlen. Då fick vi försöka utröna vad som var vad. Jag tycker landskapsregeringens yttrande var lite tunt. Är detta något man har diskuterat i utskottet? Jag kan inte läsa något om detta i betänkandet. Det nämndes inte heller i presentationen.
Ltl Katrin Sjögren, replik
Talman! Det är ingenting som vi direkt diskuterade i utskottet. Trots att vi hade väldigt stor tidsbrist försökte vi ta reda på så mycket fakta som möjligt. Vi läste också tidigare lagutskotts betänkanden. De var mycket fylliga och gav mycket information. Vi diskuterade alltså inte detta i utskottet, utan vi tog reda på egen information.
Ltl Anders Eriksson, replik
Orsaken till denna fråga, som i och för sig är en teknikalitet, är den att jag tycker att det är viktigt om man ska få hjälp från de yttranden som ges från regeringens sida. Det är viktigt att också regeringen går in på djupet i de här frågorna. Den bör delge lagtinget de åsikter som eventuellt finns inom regeringsblocket. Hur ser utskottsordförande på det?
Ltl Katrin Sjögren, replik
Talman! Det där är en ledande fråga. All information som lagtinget får i förväg är viktig. Här var det de sakkunniga i utskottet som satte sig in i frågan. Det som ledamoten Anders Eriksson påpekar är en synnerligen viktig och allvarlig fråga. Ju fler som får ta del av informationen före, desto bättre.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Ville Walve
Fru talman! Betänkandet vi har framför oss är det snabbast behandlade betänkandet som jag har varit med om någonsin i LKU. Vi gjorde hörande, skrivning och justering på samma dag. Tack till alla utskottsmedlemmar och lagtingsdirektören för flexibilitet.
Vi gick ganska djupt i de artiklar där Åland har behörighet. Utskottets intryck är att landskapet juridiskt är välrustat för att kunna anta den här lagen. Vi har ett föredömligt arbete som bedrivs inom vår polis. Det finns många poliser som är avdelade specifikt för förhör med barn. Landskapsregeringen noterar att artikel 8 och 9 är de som berör Åland. Jag vill också lyfta upp artikel 6. Som jag läser självstyrelselagen har vi behörighet inom förundersökningar som gäller den egna polisen. Vad gäller motsvarighet i landskapslagstiftningen till artikel 6 kan vi konstatera att den uppfylls. Det samarbete som nämns inom artikel 6 förefaller att fungera på basis av de hörande som vi har haft i närområdena i Sverige och Finland. Vår polis har mycket samarbete där.
Vi är ganska bra på att ta hänsyn till barn enligt artikel 8. Åland och barnhusmodellen lyfts fram i regeringens proposition. Vi har stark kompetens inom området hos vår polismyndighet. Därmed är det inte sagt att allt skulle vara frid och fröjd. Finland och Åland har kritiserats mycket, också internationellt, för försenade handläggningar. Det är alltså den artikel där det står att man bör undvika onödig försening i handläggning av ärenden. Här är vi inte mönsterelever. Trots att en stor del av den internationella kritiken riktats uttryckligen mot rättsväsendet där vi inte har behörighet finns det anledning att syna också våra egna handläggningstider.
Detta är en del av ett mycket större samhällsproblem. Vi har idag ett rättsväsende där vuxna människor har vant sig vid att det kan ta två år innan man får ett avgörande i ett civilrättsligt mål. Försök att förklara det för ett barn. För ett barn är en dag en vecka och en vecka är en månad och en månad är en evighet. Här finns det att förbättra.
I remissdebatten lyfte lagtingsledamot Gunnar Jansson upp en mycket stor fråga, dvs. Ålands funktion i konventionens rapporteringsmekanismer. Det är en stor fråga. Den går bortom godkännandet eller förkastandet av det här protokollet. Utskottet har noterat att Åland tillfrågades första gången Finland rapporterade om barnkonventionen. Därefter har Åland glömts bort i riksrapporteringen. Här vill jag ge en liten eloge till min kollega Axel Jonsson som under ärendets behandling letade fram Danmarks rapport. Han kunde konstatera att de har ett särskilt kapitel om Färöarna och Grönland som dessutom är högst upp i rapporten. Det är ganska anmärkningsvärt.
Moderaterna stöder att lagtinget ger sitt bifall till detta fakultativa protokoll. Vi vill särskilt betona vikten av de förebyggande åtgärder som nämnd i artikel 9. Dessa bedrivs på ett förtjänstfullt sätt inom den tredje sektorn, bland annat av Rädda barnen och Fältarna. Detta sker ofta i samarbete med lanskapet.
Fru talman, på några punkter är vi bäst i klassen, men vi kan bli bättre. Inte minst vad gäller handläggningstiderna. Vi står idag tillräckligt väl juridiskt rustade för att ge vårt bifall till detta fakultativa protokoll.
Ltl Katrin Sjögren, replik
Talman! Nu tar jag på mig en annan hatt och talar som en del av oppositionen. Under förra mandatperioden gav lagtinget sitt bifall till Europarådets konvention om skydd för barn mot sexuell exploatering och sexuella övergrepp. Då var resurserna till polisen en stor fråga. Nu vet vi att dessa resurser ska dras ner ytterligare. Detta är en fråga som man måste bevaka. Resurserna måste räcka till för de här viktiga uppgifterna. Det är lite oroande hur det ser ut på polisen.
Ltl Wille Valve, replik
Jag tror det var en fråga som var mer riktad till kansliministern. Vi kan konstatera att vi har tre personer som arbetar med förhör av barn. Det handlar om ganska omfattande brott. Därför är fallen ganska komplicerade. Det är mycket att ta hänsyn till. Därför tar det mycket tid. En sådan synpunkt kan få förståelse.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Åke Mattsson, replik
Tack, fru talman! Jag tänker också hålla mig till det här ämnet om polisen och förhör av barn. Det har tagit en hel del tid och det finns väldigt bra resurser. Man har specialutbildning i Sverige. Problemet är att det många gånger handlar om synnerligen komplexa och svåra frågor. Det är viktigt att man kommer så nära sanningen som det är möjligt innan ärendet går vidare. Man vill inte gå in för tidigt heller. Det finns sällan utomstående vittnen till händelserna.
Däremot tror jag att de här vanliga brotten mot barn prioriteras. Om det handlar om enkla och okomplicerade brott ser man till att de glider väldigt snabbt genom organisationen. Några fall har varit otroligt svåra. Detta har lett till att polisen fått ögonen på sig. Jag försäkrar mig om att vad det gäller det här med polisens resurser att man inte kommer att ingripa i den här gruppen av poliser som jobbar med det här. Tack.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Petri Carlsson
Fru talman! Jag är mycket nöjd över utskottets betänkande. Har de kommit fram till att de flesta barnen på Åland har det bra så jag har inget att anmärka på det. Men lag- och kulturutskottet skriver i sitt betänkande att de erfar att lagstiftningen i landskapet torde vara tillfyllest för att uppfylla förpliktelserna i protokollet och hänvisar samtidigt till bland annat barnskyddslagen. Visst har den relativt nya barnskyddslagen medfört en hel del förbättringar. Det behöver inte betyda att den är helt perfekt. Jag kommer att lyfta upp åtminstone en specifik frågeställning i mitt anförande som ett exempel på något som kunde förbättras.
Rädda barnen i riket får mer än ett par miljoner euro från penningautomatspelverksamheten. Organisationen har varit behjälplig i lagstiftningsprocessen med sina jurister. Rädda barnen i riket driver och företräder egna barnhem och står för juristhjälp till fosterfamiljer. Vad jag har förstått så stöder de inte barnens riktiga föräldrar med juridisk hjälp. Förstå mig inte fel. Rädda barnen gör många bra saker och det har varit mycket bra att de har varit behjälpliga med den lagstiftningen, men de företräder inte föräldrar och familjer till omhändertagna barn.
Vad vill jag då säga med det här? Enligt det jag fått veta hördes inte familje- och föräldrasidan i tillräcklig utsträckning när lagstiftningen kom till i riket. Detta kan innebära bekymmer. All lagstiftning, men särskilt såhär viktig lagstiftning, borde tillkomma genom att man tar in erfarenheter från så många vinklar som möjligt.
Den nya barnskyddslagen innehöll dock en hel del förändringar. Bland annat har anmälningsskyldigheten ökat hos dem som på något sätt är inblandade i barns situationer. Detta är bra, men samtidigt ökar risken för felaktiga anmälningar. Detta kan i sin tur leda till tragedier. Det här ställer förstås ännu större krav på lagstiftningen och på kunskapen hos dem av samhället anställda ansvarspersonerna.
Vi har barnpsykologer, psykologer, terapeuter, barnombudsmän och speciallärare. Idag har vi sannolikt fler yrkesroller som arbetar med barn än någonsin tidigare i vår historia. Vi pumpar in mer och mer pengar i barnskydd här på Åland. Kostnaderna har ökat dramatiskt. Det är oroväckande att vi har ett så stort behov i samhället. Själva kostnadsökningen i och med ny lagstiftning kan vara okej om mörkertalet tidigare har varit stort och om det nu är fler barn som får hjälp. Här kan det behövas uppföljning av vad det beror på. Detta bör ske främst i kommunerna.
Det har höjts en del röster på rikshåll och media har uppmärksammat att tjänstemän som hanterar akuta omhändertaganden av barn har fått för stor makt. Ett akut omhändertagande baserar sig på en tjänstemans tyckande. Det finns regler för hur länge det får gå innan man rapporterar o.s.v. Problemet är kanske inte enormt, men ett enda felbeslut kan vara väldigt ödesdigert för en familj. Bara att hamna i den här situationen är nästan övermäktig för en familj att klara av gentemot en myndighet. Makten hos socialarbetarna är större än hos polisen i dessa fall.
Det är möjligt att en tjänsteman tar beslut om ett akut omhändertagande för att vara på den säkra sidan och skydda sig själv från eventuella problem. De här är självklart inga lätta beslut. Man har checklistor och utbildning. Det kommer dock alltid med en egen bedömning. Om tjänstemannen överreagerar i en sådan situation finns det vad jag vet inget motsvarande straff eller ersättningsföreläggande för felaktig maktutövning. Föräldrarna och barnet är helt i händerna på tjänstemän. Troligen har de inget rättsligt skydd vad gäller ansvarsutkrävande och ersättningsmöjligheter från myndigheten.
Vi får dock inte hamna i en sådan situation att barn inte akut omhänderatas eftersom man är rädd för straffpåföljder. Det här är ett mycket komplext område som kräver ordentlig kunskap och klokskap.
Det man måste komma ihåg är att barnet också drabbas av ett omhändertagande. Det kan bli livslång påverkan för ett sådant barn. Det finns alltså skäl till att man inte slår sig till ro utan att vi hela tiden arbetar med att följa upp och förbättrar lagstiftning, kunskap och annat inom det här viktiga området.
Fru talman! Utskottet nämner också Rädda Barnens synnerligen viktiga förebyggande projekt ”Barnens internet”. Jag har själv varit och lyssnat på ett föredrag som vi för andra gången från Hem- och skolaföreningen i Ytternäs skola arrangerade tillsammans med Rädda Barnen. Första gången kom 5-6 föräldrar. Andra gången, i början av det här året, kom ett 15-tal föräldrar. Och då ska ni veta att vi har 250 elever och därmed cirka 500 föräldrar i skolan. Det är alltså svårt att få folk att komma på föreläsningar om barns internetanvändande. Kanske det också är så att de föräldrar som behöver det mest inte kommer alls. Här har vi ett stort bekymmer. Hur ska vi få ut informationen till föräldrarna? Jag har ingen patentlösning på det, men helt klart måste det jobbas på. Kanske man måste arrangera föreläsningen i samband med något mer dragande evenemang? Projektet som sådant är dock synnerligen viktigt och behöver fortgå med tanke på att vi som föräldrar helt omöjligen kan stoppa det ökande informationsflödet till våra barn som tillgången till internet innebär. Vi måste bara lära oss hur vi tacklar de problem som detta innebär. Rädda Barnens projekt ”barnens internet” ger en hel del av den kunskapen. Tack.
Vtm Roger Jansson, replik
Fru talman, rättsskyddet diskuterades mycket i samband med behandlingen i det föregående lagtinget och särskilt då i social- och miljöutskottet. Detta skedde i samband med lagstiftningen som förändrade principerna för beslutsfattande vid omhändertagande av barn särskilt i akuta situationer. Jag hörde till dem som bekymrade mig över hur det skulle bli. Den här förändringen som skedde från att tidigare socialnämnden, ett politiskt organ, hade varit inblandade i huvuddelen av de här fallen i alla fall. Nu skulle man överföra det till tjänstemanna- och domstolsnivå mer markant. Det fanns en risk för det här som ledamot Carlsson pekar på. Det blir inte alltid rätt då heller. Det kan skapa problem. Därför är det otroligt viktigt att man följer upp de fall där de uppstår problem och ser till att de kan korrigeras.
Ltl Petri Carlsson, replik
Jag tog upp det här eftersom det har uppmärksammats på rikshåll. Jag tror inte att vi har haft särskilt mycket problem på Åland. Det är bara för att belysa att det kan finnas problem och förbättringspotential framöver.
Vtm Roger Jansson, replik
Fru talman! Skälet till den förändrade lagstiftningen också på Åland var förändringen i riket av lagstiftningen. Där hade man haft åtskilliga problem. Riket är 200 gånger större än vad Åland är. Därför är detta rimligt. Vi har haft en del problem i vissa kommuner här på Åland där resurserna kanske inte var de allra bästa och där alla känner alla osv. Det har varit en del prövningar som inte alltid sett till barnets bästa. Detta är det viktiga i de här frågorna. På det sättet var det inte så svårt att anta den här lagstiftningen. Men jag tycker ändå att det är viktigt att framhålla att man inte då och inte nu får vara så blåögd att man inte skulle tro att det nya systemet också innehåller problem. Därför måste vi vara väldigt observanta.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Axel Jonsson, replik
Tack, fru talman! Jag tycket att det var ett bra anförande som ledamot Carlsson höll. Konstruktiv kritik är alltid välkommen och trevlig. Han pekar på några problem och utmaningar som vi ändå har framför oss med bland annat barnskyddet. Därför undrar jag vad ledamot Carlsson har för förslag på åtgärder för att försöka lösa de här problemen. Finns det några sådana tankar hos ledamot Carlsson?
Ltl Petri Carlsson, replik
Tack, fru talman. Jag pekade på en frågeställning. Nämligen möjligheten till ersättning från myndigheten ifall man hamnar i en sådan situation där det sker en missbedömning under ett akut omhändertagande. Där är man faktiskt under tjänstemannens bedömning under 30 dagar. Det skulle det kunna finnas någon form av ersättningsmöjligheter i sådana fall.
Ltl Axel Jonsson, replik
Tack. Min uppfattning är att denna möjlighet finns redan idag. Man kan få skadestånd om det visar sig att man har lidit skada av felaktiga beslut. Kanske det var en missuppfattning när jag hörde ledamot Carlsson prata om ekonomiska straff för tjänstemännen. Var det en missuppfattning eller var det ett förslag?
Ltl Petri Carlsson, replik
Nej, jag har inte nämnt ekonomiska straff för tjänstemän. Jag tror att myndigheten som sådan också måste kunna stå bakom när det gäller ersättningsbiten. Där kan det bli fel om pekar ut enskilda tjänstemän.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Göte Winé, replik
Tack, fru talman! Vi får inte glömma att en del av rubriken för det här ämnet är konventionen om barnens rättigheter. Det är viktigt att man ser barnens rättigheter ur barnens synvinkel. Jag upplever inte samma bekymmer som ledamot Carlsson att det tas för ofta beslut utan behov. Jag ser att det kanske har funnits ett större behov för beslut om omhändertagande där beslutet inte har tagits.
Vad är det som görs? Men man ska inte glömma att detta alltid ska ses ur barnens perspektivs. Vi får inte glömma att det står i artikel 8 i det här protokollet att ”alla myndigheter som har att göra med barn, ska i sin verksamhet beakta alla omständigheter som har betydelse i sammanhanget, såsom barnet psykiska och fysiska välbefinnande samt barnets rättsliga, sociala och ekonomiska rättigheter”. Det får vi inte glömma bort.
Ltl Petri Carlsson, replik
Ledamot Winé och jag är helt överrens om att det alltid ska vara barnets bästa man har för ögonen. Vad som anses vara barnets bästa kan i vissa extremsituationer leda till skada. Ett felaktigt omhändertagande påverkar barnen livslångt. Det är en aspekt som man bör beakta.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Katrin Sjögren, replik
Fru talman! Vi kommer kanske lite på sidan om det som vi skulle diskutera. Det nämns i betänkandet att grundlagen och barnskyddslagen är väsentliga när det gäller de här rättigheterna som barnen har. Det väsentliga är att de myndigheter som handhar barnskyddsärenden ska få utbildning och fortbildning. Ett enhetligt barnskydd är en av de drivande krafterna i en samhällsservicereform.
När ett barn ska omhändertas ska det vara tre tjänstemän som ska godkänna att man blir omhändertagande. Det är ett mycket allvarligt ingrepp i en familj, men det är tre tjänstemän som ska vara eniga om den åtgärden.
Ltl Petri Carlsson, replik
Tack, fru talman! Jag tror att ledamot Sjögren kan ha fel vad det gäller antalet tjänstemän. Det jag nämner är akut omhändertagande. Där är det en person som kan ta beslutet. Det gäller i trettio dagar varefter en annan person måste vara med och bedöma om det akuta omhändertagandet ska förlängas. Det är specifik t det akuta omhändertagandet jag har nämnt.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Lantrådet Camilla Gunell
Fru talman! Bästa lagting! Med anledning av det här angelägna ärendet och debatten vill jag säga några ord om det att landskapsregeringen har för någon vecka sedan fattat ett beslut om att tillsätta en arbetsgrupp som nu skulle se över möjligheterna att samla och ta tillvara alla de resurser som har lagts ner. Ända sedan 1995 har landskapsregeringen jobbat med kvinnofridsprojekt och alternativ till våld. Man har också jobbat med olika typer av behandling och gruppterapi för män. All den kunskap och utbildning som finns i vårt samhälle idag om de här frågorna – inom polis, socialomsorgen, hälso- och vården, osv – borde fokuseras, samlas och organiseras så att det kan komma hela familjen till godo. Det här är ett initiativ som jag gärna vill tala om att nu är på gång. Där sätter man fokus på hela familjen och hela familjens behov. Fokus ligger dels på relationen mellan föräldrarna, men framför allt på barnet. Om det finns våld i ett hem ser, hör och lider barnet. Det är någonting som kan bli ett socialt, livslång plåga för de barn som lever i den här typen av våldsamma hem. Det finns också risk för att det reproduceras. Den här frågan ber vi om att få återkomma till när arbetsgruppen har fått jobba vidare. Det är förhoppning att vi kunde på sikt samla de här kunskaperna som finns och samordna det till ett kvinnofridscentrum. Tack, fru talman!
Ltl Axel Jonsson
Tack, fru talman! Konventionen och även det tilläggprotokoll som vi behandlar idag är visserligen juridisk, men framför allt politisk. Det handlar om våra barns rättigheter och skyddet av dem. Något som framkom tydligt under utskottshörandena är att utmaningen för Ålands del definitivt inte är juridisk. Juridiken har vi på grej. Det är inom politiken som vi kan lösa och förbättra situationen för de barn som man försöker förbättra liv och rättigheter för. Vilka utmaningar kan det vara?
Utbildning och det svenska språket är de två utmaningar som kom upp under behandlingen av det här ärendet. Dessa är framför allt de två största frågorna. Vad gäller utbildningen är det ypperligt att polisen har möjlighet att fortbilda sig i Sverige och på så sätt gå svenskspråkiga kurser. De har kunnat fördjupa sig kring just barnfrågor. Det är något vi ska vara stolta över. Där ser jag och Ålands Framtid gärna att vi fortsätter på det spåret och utvecklar samarbetet med den svenska polisen. Också utbildning i form av medvetenhet om vad konventionen innebär är viktigt för alla landskapets tjänstemän och underlydande myndigheter. Man ska ha koll på vilka rättigheter barnen har. Det kan man ständigt förbättra.
Angående det svenska språket kom det upp att det finns mycket material som skulle kunna vara av stor betydelse för dem som jobbar med barnfrågor. Ett exempel är en handbok för barn som befinner sig i en rättsprocess. Vilka rättigheter har man och hur ska man bli bemött? Det är bra om man vet det själv och har möjlighet att ta reda på det på ett enkelt sätt som barn eller förälder. På så vis kan man påpeka det under processen och hävda sina rättigheter.
I likhet med ledamot Valve vill jag konstatera att Färöarna och Grönland nämns i första rubriken i rapporten som man ger till FN:s kommitté vad gäller barnens rättigheter. Man rapporterar med fyra års mellanrum. Där skriver man om situationen på Färöarna och Grönland. Samtidigt visar man att man har två autonomier som man värnar om. Den här attityden är något som vi borde marknadsföra till den finska sidan och visa på mer speciellt i samband med utvecklandet av självstyrelsen och avräkningsgrunder osv. De här problemen jobbar vi ständigt med.
Avslutningsvis skulle jag vilja peka på en fråga som har lyfts flera gånger här. Nämligen föräldrarnas ansvar. Vi i utskottet varit helt eniga om att föräldrarna har en nyckelroll i det här arbetet med barnens rättigheter. Det får inte bli så att samhället är den som är ansvarig för att barn har det bra. Vi måste också i alla sammanhang hävda att föräldrarna har en skyldighet att se till att deras barn har det bra.
Juridiken har vi på grej men det politiska arbetet fortsätter. Tack.
Ltl Carita Nylund
Tack, fru Talman! Det har kommit fram mycket kloka åsikter. Det här är ett protokoll till barnkonventionen. Problemet är mycket större än det här protokollet som vi behandlar idag. Jag ska helt kort beröra artikel 9 i det här protokollet. Enligt artikel 9 ska konventionsstaterna vidta åtgärder för att förebygga de brott som avses i protokollet, d.v.s. försäljning av barn, barnprostitution och barnpornografi. Jag anser att vi på Åland har ett bra förebyggande arbete. Detta har framkommit i utskottets höranden. Vi har i ett överlag bra och utvecklat förebyggande arbete.
Men när det gäller speciellt barnpornografi finns det en problematik när det gäller internet. Det handlar om spridningen av bilder på barn i olika situationer, när det gäller att visa sig via webkamera o.s.v. Detta är ett problem som man som ungdomsarbetare stöter på. Det tror jag gäller alla ungdomsarbetare. Man har inte som barn någon bra uppfattning om vidden av att visa sig på internet eller sprida bilder.
Här kan vi inte lagstifta bort problemet. Därför måste man vara aktiv med de förebyggande åtgärderna gällande internet och hur man beter sig. Här ankommer en del arbete på alla ungdomsarbetare, vuxna och delvis skolor men man måste även framhålla föräldrarnas ansvar. Huvudansvaret ligger hos föräldrar in första hand. Här behövs stöd till föräldrar för att ge sina barn rätt verktyg för att röra sig på de sociala medierna. I många fall kan barnen mer än de vuxna nuförtiden. De är mer ute på nätet och de vuxna har kanske inte koll på vad de gör alla gånger. Man bör ägna sig åt attitydarbete när det gäller både barn och föräldrar.
Jag kan konstatera att man nu permanentat Rädda barnens projekt ”Barnens internet”. Detta är ett mycket positivt steg i det förebyggande arbetet även i denna fråga. Det är ett viktigt arbete när det gäller barnen och deras attityder. Projektet erbjuder även tillfällen för föräldrar. Under våren har jag fått möjlighet att i min roll som ungdomsarbetare samarbeta med ”Barnens internet” i just ett sådant projekt. Sådana åtgärder är en bra investering i våra ungdomar och deras föräldrar. Det hoppas jag man tänker på i regeringen när man ska fördela medel på det här området. Jag ser gärna sådana projekt.
En god socialpolitik är den bästa polisen, säger vår nytillsatta polismästare. Detta behöver man ta till sig i regeringen och på socialförvaltningen, och tänka på när det gäller att bevilja och fördela medel. Tack.
Ltl Gunnar Jansson
Tack, fru talman. Jag vill först ge en eloge till lag- och kulturutskottet för en snabb och noggrann hantering av detta ärende. Tiden har varit knapp. Utskottet har klarat uppgiften med den äran. Hittills har utskottsmedlemmarna deltagit i debatten. Jag gör det av intresse för ämnet som både förälder och farförälder.
Kolleger, det finns tre saker som jag vill peka på. Det första är uppföljningen av denna konvention, eller det fakultativa tilläggsprotokollet. Jag ansåg det angeläget att i remissen hänvisa till föreskriften i artikel 12 och blev med all respekt lite häpen över minister Lindholms reaktion. Jag fick det intrycket att hon uppfattade mitt inlägg som en kritik av regeringen. Naturligtvis är det precis tvärtom. Jag vill med de möjligheter och erfarenheter som vi har i vår hantering visa på goda sidor, good governance som det heter, som är vägledande i väldigt mycket som företas i folkrätten. Jag är glad att utskottet har tagit fasta just på denna positiva del av våra erfarenheter som därmed kan bringas vidare. Jag konstaterar att utskottet har uppfattat situationen korrekt. Så här går den politiskt-juridiska uppföljningsprocessen till inom folkrätten. I allmänhet i system där det inte finns någon domstol i sista ändan för övervakning och genomförande av de rättigheter som konventioner innehåller, utan man lämnar det då till medlemmarna eller parternas egen aktivitet i samverkan med andra för att lära och bedöma och för att politiskt-juridiskt gå vidare, vari vi är i en del. Det ska jag kort återkomma till. Tack utskottet för ett välförrättat verk till den delen.
Min andra iakttagelse gäller tillgången till information. Nere på sidan två pekar utskottet på det som naturligtvis är fullständigt otillfredsställande. Att barn i ett tvåspråkigt land kan försättas i olika situation bara på den grunden att tillgången till information på det egna språket inte finns. Där man inte ids eller annars bryr sig om att se till att sådan information finns tillgänglig för dem det gället, barn och unga i det här fallet. Men, man kan inte bara lämna det därvid. Det som utskottet säger bör naturligtvis följas upp. Man bör också se vad folkrätten erbjuder. Går man till barnombudsmäns hemsidor – det är typiskt för sådana hör i Norden – så finns det mycket och god information på svenska eller på skandinaviska språk. Inte nog med det, går man till olika länders UNICEF-sidor som ju är mycket centrala aktörer i den här typen av rättsuppföljning finner man också väldigt god och uppdaterad information. Jag rekommenderar verkligen att de sidorna besöks. Jag är övertygad om att detta sker på Åland för dem som gör jobbet å tjänstens vägnar. Förhoppningsvis gör också föräldrar detta.
Till fortsättningen om att sprida kunskap och våra egna erfarenheter. När jag nämner barnombudsmannen i Finland så är hon i en nyckelställning när det gäller att avfatta landrapporterna till uppföljningen av konventionen. Jag skulle varmt rekommendera landskapsregeringen att när det här ärendet är avklarat här i lagtingen, att landskapsregeringen tillställer barnombudsmannen i Finland det material som tillkommit under debatten. Det att vi har hanterat ärendet, att Åland har behörighet att den här typen av folkrättsliga traktat blir gällande på Åland bara efter förfarande som vi nu genomför är sådant som inte med säkerhet är känt hos barnombudsmannen i Finland. Jag är alldeles säker på att den institutionen med tacksamhet mottar information om det här och därmed inser jag också att mer eller mindre per omgående blir landskapsregeringen tillfrågad inför följande landrapporter om erfarenheterna på Åland. Vi kan sannolikt en dag befinna oss i samma ställning som både Färöarna och Grönland. Tack, fru talman.
Talmannen
Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen börjar. Lagförslaget i presidentens framställning föreläggs för lagtingets bifall i enlighet med utskottets betänkande. Lagförslaget är bifallet i första behandling. Ärendets första behandling är avslutad.
Första behandling
10 Förtydligat förfarande vid miljökonsekvensbedömning
Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 7/2011-2012)
Landskapsregeringens lagförslag (LF 15/2011-2012)
Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av lagförslaget i betänkandet. Diskussion.
Ltl Christian Beijar
Fru talman! Bakgrunden till lagförslaget är Europeiska kommissionens motiverade yttrande om brister i införlivandet av direktivet om strategisk miljöbedömning i landskapet Åland.
Social- och miljöutskottet föreslår att lagtinget godkänner landskapsregeringens lagförslag till förtydligat förfarande vid miljökonsekvensbedömning. Utskottet föreslår att lagförslaget kompletteras med ett förordningsbemyndigande för landskapsregeringen. Dessutom föreslår utskottet några ändringar i förtydligande syfte. Också några mindre ändringar av språklig och teknisk natur föreslås.
Lagförslaget innebär ändringar i landskapslagen om miljökonsekvensbedömning med beaktande av Europeiska kommissionens krav på fullständig och korrekt införlivande av direktiv om bedömning av vissa planers och programs miljöpåverkan. Förslaget omfattar även miljökonsekvensbedömning (MKB) för projekt eftersom såväl strategisk som projektspecifik MKB regleras i samma lag.
Begreppet MKB definieras så att det klart framgår att därmed avses förfarandet som föreskrivs i lagen utöver benämningen på dokumentet som utformas som ett underlag för en myndighets beslut. Förfarandet i samband med övervägandet om en MKB ska utföras i enskilda ärenden förtydligas. Några preciseringar görs gällande MKB-dokumentets innehåll och delgivningsregler.
Ett av tilläggen i lagförslaget är således kompletteringen med att i enlighet med landskapsförordningens bestämmelser om övervägande ska en MKB även utföras som underlag för beslut om andra projekt som kan ha betydande miljöpåverkan. Om ett sådant ärende är anhängigt vid en beslutande myndighet kan myndigheten inleda övervägandet. Verksamhetsutövaren ska ges möjlighet att yttra sig innan myndigheten beslutar att en MKB ska utföras. Övervägandet om en MKB ska resultera i ett motiverat beslut i vilket myndigheten tar ställning till om en MKB ska utföras som underlag för myndighetens beslut om projektet. Beslutet måste motiveras. Motiveringen ska framgå av beslutet.
Utskottet konstaterar att en av lagförslagets konsekvenser är den att övervägandet om en MKB ska resultera i ett motiverat beslut. Utskottet stöder de föreslagna ändringarna och konstaterar att de inte föranleder några stora förändringar i arbetsmängden. Utskottet föreslår således att lagförslaget antas med de ändringar som framgår av betänkandet.
Ltl Gunnar Jansson
Tack, fru talman! Jag hoppas att utskottsordföranden har möjlighet att vara kvar. Jag uppfattar det så att de preciseringar som utskottet företagit och föreslagit är motiverade. Huruvida paragrafen 14b är ny eller inte kan man ha olika åsikter om. I ingressen står det att det fogas en sådan ny paragraf. Det ska jag inte uppehålla mig vid. De ändringar som preciseringar som är föreslagna har säkert en effekt som gör lagen bättre, implementeringen tydligare och tillämpningen klarare och kanske också rättssäkerheten större. Jag har problem med fjärde paragraden, andra momentet. Utskottet föreslår att paragrafen kompletteras med ett nytt moment som skulle ange att landskapsregeringen kan i landskapsförordning utfärda närmare bestämmelser om vad som ska ingå i en MKB. Motiveringen ger egentligen ingen vägledning angående vad som avses. Man motiverar paragrafen med dess eget innehåll. Här döljer sig problemet.
Paragraf 80 i grundlagen har tillämpats av högsta domstolen och presidenten vid ett flertal tillfällen på senare tid. Många gånger har detta haft en negativ följd för lagtingsbesluten. Man ser att förordningsfullmakten numera har krav på sig beroende på vilken nivå landskapsregeringen anses befinna sig i författningshierarkin. Vi har ansett att landskapsregeringen befinner sig på samma nivå som statsrådet i Finland, varför första momentet i paragraf 80 skulle vara tillämpligt. Högsta domstolen och presidenten har funnit att landskapsregeringen befinner sig på en annan nivå. Vi vet inte vad som gäller. Den här saken har diskuterats många gånger under tidigare lagting. Rättsläget är sådant som det utformades vid senast tillämpliga utlåtande från Högsta domstolen som presidenten följde. Landskapsstyrelsen jämställdes då med andra myndigheter än statsråd. I sådana fall säger andra momentet i grundlagen paragraf 80 att även andra myndigheter kan genom lag bemyndigas att utfärda rättsnormer i bestämda frågor om det med hänsyn till föremålet för regleringen finns särskilda skäl och regleringens betydelse i sak inte kräver att den ska ske genom lag eller förordning. Tillämpningsområdet för ett sådant bemyndigade ska vara exakt avgränsad.
När man ska avgränsa tillämpningsområdet för föreskrifter på lägre nivå har högsta domstolen också ansett att föreskrifter på förordningsnivå ska till sin omfattning vara avgränsade när lagtinget get förordningsfullmakt åt landskapsregeringen. Det här återfinns delvis i paragraf 21 i självstyrelselagen som i en mer kortfattad version innehåller samma tankar om att det ska finnas förordningsfullmakt. Förordningsfullmakten ska följa de principer som finns i grundlagen och grunderna för enskilda människors rättigheter och skyldigheter måste alltid ingå i lag.
Jag är med andra ord lite rädd för att Ålandsdelegationen och Högsta domstolen kan komma att anse att detta nya moment två i paragraf fyra är för öppet när det sägs att landskapsregeringen kan i landskapsförordning utfärda närmare bestämmelser om vad som ska ingå i en MLB utan att tillämpningsområdet definieras eller begränsas utöver detta. Det behöver inte gå så men jag befarar att risken är överhängande. Detta är naturligvis besvärligt när det gäller implementering av normer enligt EU-rätten. Vi kan inte göra så mycket åt den här saken numera. Jag skulle gärna höra huruvida utskottet har övervägt de här omständigheterna. Är förordningsfullmakten tillräckligt preciserad eller är den för visträckt? Om ni har granskat saken är det bra, om inte så kan det bli problem här med laggranskningen eller behörighetskontrollen. Det betyder å andra sidan inte att hela lagen behöver falla. Kanske man kan tänka sig att ett eventuellt veto skulle gälla för detta moment. Där är Högsta domstolens bedömning avgörande. Det beror på hur viktig en förordning är för att lagstiftningen ska utgöra en helhet. Kan en sådan här lagstiftning träda i kraft om man återkommer till förordningsfullmakten? Jag tror på det senare eftersom det i lagförslaget inte fanns någon förordningsfullmakt. Det är mycket troligt att landskapsregeringen bedömde att en sådan inte behöver finnas eller att man inte hade tid för att specificera den tillräckligt med tanke på ärendets brådskande natur.
Jag skulle gärna höra ordskottsordförandens syn på de här omständigheterna och eventuellt hans bedömning om huruvida utskottet skulle beredas möjlighet att formulera de begräsningar som möjligen behöver finnas i en sådan här fullmakt.
Ltl Åke Mattsson, replik
Tack, fru talman! Jag har blivit lite bränd tidigare när jag har deltagit i fullmaktsutformningar. Det har varit fullmakter som inte har hållit hela vägen ut. I ett tidigt skede frågade jag om den här utformningen var tillräckligt avgränsad. Utskottet kom fram till att om man läser hela fjärde paragrafen om vad som ska ingå i en MKB så är fullmakten tillräckligt avgränsande. Som jag förstod det så har vi en tillfredsställande syn på det hela. Det borde inte strida mot grundlagen. Man har tittat på andra fullmakter som har varit i ungefär samma utformning och det har gått bra utan några större anmärkningar. Den är granskad och analyserad men man kan aldrig vara säker.
Ltl Gunnar Jansson, replik
Tack, fru talman. Det låter betryggande att just den här bedömningen har gjorts under utskottsbehandlingen. Det är i sådana fall bra. Man kan resonera på det sättet att lagen är tillräckligt uttömmande för att de detaljer som härmed delegeras till lägre nivå är så begränsade att lagen i sig innehåller en begränsning. Då återstår frågan om det behöver finnas en förordningsfullmakt om det inte finns något behov av förordning. Där är svaret ja, en sådan fullmakt får finnas. Det är inget fel på lagen om det finns en onödig fullmakt i den, men det är fel på lagen om fullmakten är för öppen.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Danne Sundman, replik
Fru talman! Man ska inte ge sig i polemik med ledamot Gunnar Jansson om juridiska spörsmål men jag ska göra ett försök. Enligt min uppfattning om förordnings- och beslutsfullmakter i det nämnda ärendet är det självstyrelselagens 21 paragraf som vi har att rätta oss efter. Om vi ger fullmakter på beslutsnivå då hamnar vi i grundlagens 80 paragraf, 2 momentet. Då är det stramare bestämmelser än vad vi har i självstyrelselagens 21 paragraf. Detta handlar om en förordningsfullmakt som vi ger enligt självstyrelselagens 21 paragraf så man ska inte läsa avgränsningen på bakgrund av grundlagens 80 paragraf, 2 momentet. Som jag ser det borde det här fungera. Det är alltid en viktig fråga när lagtinget ger ifrån sig sin beslutsmakt så ska den vara avgränsad.
Ltl Gunnar Jansson, replik
Tack, talman. Det är riktigt. Det är nyttigt med polemik. Jag delar kollegan Danne Sundmans syn att så här borde det vara och så här har vi trott att det är. Jag har den minnesbilden att det har funnits ställningstagande i Högsta domstolens utlåtanden som i vissa fall har tangerat också, inte bara lägre myndigheters än statsrådets befogenheter när det gäller rätten att utfärda normer. Det ska också ha haft reflex på landskapsregeringens möjligheter att utfärda förordningar beroende på fullmaktens utformning. Det håller jag med om.
Visst. Ändringarna av paragraf 21 i självstyrelselagen tillkom efter att grundlagen stiftades i Finland. Avsikten med den ändringen var att göra den heltäckande. Men frågan är fortfarande öppen att var i paragraf 80 ligger landskapsregeringen.
Ltl Danne Sundman, replik
Fru talman! Det fall som ledamot Gunnar Jansson syftar på handlade om en lag inom näringsavdelningsområdet där man delegerar beslutsmakt på beslutnivå. Här finns det i praktiken inte någon skillnad mellan förordning och beslut förutom i processen hur man publicerar. En skillnad är också den att ett landskapsregeringsbeslut kan tas av en enskild minister på enskild föredragning. Man kan säga att självstyrelselagen omfattar bara förordning, inte beslut. Då åker man direkt till grundlagens 80 paragraf, moment 2. Då kringgärdas delegering till beslutsnivå av större krav än självstyrelselagens 21 paragraf. Om vi i det här fallet skulle ha gett landskapsregeringen rätt att i beslut utforma kraven för MKB skulle grundlagens 80 paragraf, moment 2 gälla.
Ltl Gunnar Jansson, replik
Tack, talman! Det är riktigt. Den här bedömningen försvåras i någon man av att landskapsregeringen fungerar som både statsråd och ministerier. Samtidigt är den en underlydande myndighet i vissa fall. Den här parallellen till grundlagen är komplicerad. Därför är det riktigt att ur paragraf 21 i självstyrelselagen läsa omfattningen för den här förordningsfullmakten. Den uppfattningen delar jag. Vad jag här avser är att jag tycker att Högsta domstolen enligt min mening inte har varit tillräcklig tydlig i alla sina avgöranden.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Christian Beijar, replik
Fru talman! Det känns onekligen lite knepigt att föra ett juridiskt resonemang med juristen och ledamoten Gunnar Jansson i den här frågan med hänvisning till paragraf 80 i grundlagen. I det här sammanhanget kan jag bara återupprepa det som vice ordförande i utskottet Åke Mattson tog upp. Vi har diskuterat den här förordningsfullmakten i utskottet. Vi har ansett att den är tillräckligt avgränsad. Så har vi resonerat.
Ltl Gunnar Jansson, replik
Tack för det beskedet. Därmed är jag nöjd. Det var de optioner som jag också ställde ut i resonemanget här att det har diskuterats. I har övervägt det på ett sätt som helt och hållet tillfredsställer mig. Det tillägget som vice ordförande Åke Mattson gav här är hållbart. Jag utgår från att det här ska fungera. Säker kan man aldrig vara.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade. Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslaget i sin helhet.
Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslag om miljökonsekvensbedömning för godkännande. Lagförslaget är godkänt.
Lagförslagets första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.
Enda behandling
11 Europeiska unionen och Åland – prioriteringar år 2012 och verksamheten år 2011
Självstyrelsepolitiska nämndens betänkande (SJPN 1/2011-2012)
Landskapsregeringens redogörelse (RS 2/2011-2012)
Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen.
Diskussion.
Ltl Danne Sundman
Tack, fru talman! Detta är den nya självstyrelsepolitiska nämndens betänkande. I nämnden sitter som bekant jag själv, talman Lundberg, Axel Jonsson, Barbro Sundback samt Jansson, Jansson och Jansson. Nämnden har en mycket dynamisk och kompetent sammansättning. Det finns mycket engagemang i självstyrelsepolitiska nämnden. Vid pennan sitter lagtingsdirektör Susanne Eriksson och biträdande lagtingsdirektör Marine Holm-Johannson. Detta är alltså vår första produkt som kommer hit till lagtinget. Jag har nöjet som vice-ordförande att presentera betänkandet från nämnden. Jag har bett utskottsordförandena och lagtingsledamöterna Pettersson, Sjögren och Beijar att kompletterna min presentation. Det är nämligen så att självstyrelsepolitiska nämnden har begärt utlåtanden från utskotten. Det är det i stora delar den materiella delen i det här betänkandet.
Talman! I början under rubriken ”allmänt” konstaterar nämnden att det här meddelandet överlämnas i början på året och att betänkandet ofta diskuteras i plenum först under sessionen i september. Nämnden säger ingenting men mellan raderna ska läsas att vi föredrar att den här debatten hålls så snart som möjligt under våren medan järnet är någorlunda varmt. Det är upp till lagtinget att förfara som man finner för gott.
Vidare konstateras att det här betänkandet och debatten utgör en allmän EU-debatt. Man har inte avgränsat det till de områden som tas upp i meddelandet. Lagtingsledamöterna har möjlighet att också ta upp nya saker som man vill att nämnden ska granska. Detta kan röra frågor som har tillkommit eller som inte nämns i betänkandet.
Sist i det stycket säger nämnden att man önskar att den andra delen i kommande redogörelser även ska redovisa huruvida de målsättningar som uppställdes i föregående års redogörelse helt eller delvis har uppfyllts. Alltså en slags återkoppling. Det är en begäran till landskapsregeringen att nästa år konstatera hur det gick med de planer man hade i år.
Vidare, talman, i betänkandet redogör nämnden under rubriken ”åländsk representation i Europaparlamentet” i rätt så detaljerad omfattning för den process som har varit kring den så kallade Duff-rapporten. Duff-rapporten kommer från Europaparlamentariker Andrew Duff från östra England som har varit rapportör i det här ärendet. Stundtals såg det positivt ut i den här processen, men till slut konstaterade nämnden att man troligen inte kan vänta sig ett konkret resultat. Det är osäkert hur det går. Nämnden avslutar med att säga att enligt nämnden är det Finlands ansvar att vidta de åtgärder som behövs, oavsett antal platser som Finland har i Europaparlamentet. Landskapsregeringen bör uppmana statsrådet att omgående inleda de lagstiftningsåtgärder som krävs för att Åland i valet till Europaparlamentet 2014 ska utgöra en egen valkrets och därigenom garanteras en parlamentsplats. Det är en klar och tydlig begäran från självstyrelsepolitiska nämnden.
Självstyrelsepolitiska nämnden berör också landskapets deltagande i den nationella beredningen av EU-ärenden. Särskilt viktig är servicen på svenska. Man kan där konstatera att det har förekommit vissa förbättringar. Nämnden uppfattar att den förbättrade servicen på svenska är en följd av nya anvisningar för ministerierna som justitieministeriet har utfärdat. Det finns en skrift som heter ”Ålands ställning i lagberedningen av EU-ärenden: anvisningar för ministeriernas handläggare”. Det är ett ganska intressant dokument. Det kan rekommenderas som läsning för den som önskar uppdatera sig i gränssnittet mellan landskapsförvaltningen och statens myndigheter. Dokumentet är över 50 sidor långt. På två språk blir det över 100 sidor. I punkterna 4.2 och 3 och 4 nämns språkbestämmelserna väldigt tydligt. Har man läst det här förstår man att använda svenska i de här kontakterna. Nämnden skriver också att det är viktigt att möten utformas och organiseras på ett sådant sätt att landskapsregeringens representanter lätt kan delta i dem. Det är viktigt att man använder sig av ny teknik för att göra det smidigt. Det kommer också en rad punkter där jag hänvisar till utskottsordförandens presentation.
Talman! Till sist vill jag anföra en rättelse. Det är så att självstyrelsepolitiska nämnden inte är ett utskott, men ändå skriver vi här i misstag ”utskottets synpunkter” på första sidan och på sista sidan är det skrivet att ” utskottets förslag”. Det ska alltså stå ”nämndens” istället för ”utskottets”. Detta är en kläm.
Nämnden föreslår att lagtinget antecknar sig landskapsregeringens meddelande för kännedom och bringar betänkandets motivering till landskapsregeringens kännedom. Tack.
Ltl Jörgen Pettersson
Fru talman! Till finans- och näringsutskottet fick vi den inte precis betydelselösa frågan hur det åländska samhället ska förhålla sig till den europeiska ekonomin och dess olika bekymmer inom nära och på lite längre sikt. Det är inte ett ärende som det är enkelt att ge ett exakt svar på.
Osäkerhetsfaktorerna är talrika och faktorerna som inverkar många; de allra flesta ligger långt utanför åländska påverkningsmöjligheter. Men en sak är väldigt klar. Det är mycket just nu som är väldigt oklart när det gäller vår europeiska vardag.
I konkreta siffror och uppskattningar är det kanske ingenting som i dag tyder på att de tidigare prognoserna från i första hand finansministeriet i Helsingfors inte ska hålla. Därmed ska klumpsumman kunna följa de nivåer som landskapsregeringen och finansminister Nordlund dragit upp i den budget som vi just har hanterat. Sedan finans- och näringsutskottet behandlade EU-redogörelsen i våras har den som följt europeisk media kunnat konstatera att det som förut var ett grekiskt drama nu utvecklat sig till en statsfinansiell utmaning för åtminstone Italien och Spanien. I praktiken handlar det självklart om många fler. Som de ekonomiska systemen är uppbyggda i dag är inget land en ö. Vi sitter alla tillsammans i den eurobåt som just nu läcker. Dessutom finns det olika idéer kring hur färden ska fortsätta. Några vill ösa för att skapa bättre flytkraft medan andra vill öka farten för att snabbare komma upp i plan och på det viset kunna fortsätta färden.
Mitt i den röran sitter vi på Åland och funderar på hur världsekonomin ska påverka oss. För en sak står extremt klar. Om köpkraften faller i Europa slår det mot det exportberoende Finland vars intäkter är direkt avgörande för den åländska ekonomin. När Europa får ont i halsen gör vi på Åland klokt att köpa näsdukar och inleda inbesparingar.
Om det allmänna ekonomiska läget i Europa är oklart börjar dimmorna däremot skingra sig när det gäller EU:s beslutsamhet att skärpa svaveldirektivet för sjöfarten i Östersjön. I ärlighetens namn är det inte EU som äger problemet. Det är världssjöfartens egen organisation IMO som bestämt om de skärpta svavelreglerna som först ska införas i Östersjön och senare i övriga världen. Men för någon vecka sedan blev Europaparlamentet, Ministerrådet och EU-kommissionen överens. IMO-beslutet ska implementeras i lagstiftningen. Den 1 januari 2015 får den maximala svavelhalten i fartygsbränslen vara maximalt 0,1 procent. Det är en utmaning för en redan pressad bransch och deras befraktare och något som regering, fack, industri och alla andra utan framgång försökt bromsa. Med som med alla utmaningar här i livet så finns det möjligheter i detta.
De åländska redarna har genom tiderna varit häpnadsväckande duktiga på att anpassa sig till nya omständigheter. Som med alla omställningar klarar sig den bäst som är duktigast på att hantera den nya verkligheten. Det finns förvisso kanske fortfarande teoretiska chanser till den övergångstid till 2020 som landskapsregeringen kämpat hårt för och ska fortsätta att jobba för. Men i praktiken är det också viktigt att stå beredda den dag direktivet träder i kraft.
Det är inte heller bara dåliga nyheter i det nya beslutet om de skärpta reglerna. Ändringen berör inte bara oss i norr. IMO:s hårda regler införs tidigare än planerat även utanför Östersjön, 2020 istället för 2025. Till exempel berör detta fartygstrafiken i Medelhavet som nu i likhet med rederierna i Östersjön får skärpta bestämmelser att förhålla sig till.
Beslutet om de skärpta reglerna innehåller även andra ljusglimtar. Det ska bli möjligt även i framtiden att ge statsstöd till miljötekniksatsningar. Det kan röra sig om LNG-investeringar där till exempel Viking Line i dag befinner sig på vågens framkant med Viking Grace som om bara ett drygt halvt år ska inleda trafik som världens troligen mest miljövänliga passagerarfartyg. Det är en inspiration för en hel bransch och förhoppningsvis en väg framåt mot bakgrund av det skenande priset på konventionella bränslen. Det kan också handla om stöd för så kallade scrubbers som kan användas för att få ner föroreningarna. Eller varför inte produkter från åländska CleanGas International vars arbete med att rena avgaser har en hel shipping världs ögon på sig just nu.
EU-kommissionen får också i uppdrag att använda de verktyg man har i budgeten för att kunna stöda teknikskiftet. Det borde vi uppmuntra våra rederier att använda. Åland är ett av Östersjöns allra starkaste sjöfartskluster. EU-programmet Motorways of the Seas kommer enligt uppgifter att lediganslå 100 miljoner euro i höst. Då borde det officiella Åland vara redo att visa handlingskraft och stödja branschen där så är möjligt.
Utskottet har också tagit upp några andra delar av EU-redogörelsen och stödjer tankarna på att så tydligt som det någonsin är möjligt göra all offentlig upphandling enklare, tydligare och rättvisare. I förslagen ingår också förhoppningar om ökade möjligheter för små och medelstora företag att ge anbud, öka kvaliteten på upphandlingarna samt, rätt självklart, göra allt för att motverka intressekonflikter. Kring detta har utskottet ingenting att tillägga.
Avslutningsvis diskuterade utskottet mervärdesskattens framtid. Det är betydelsefullt att hålla sig informerad om detta. Vi har till exempel kunnat konstatera att EU-kommissionen riktar sina blickar mot att momsbelägga även ideella föreningars verksamhet. Det vore synnerligen olyckligt. Världen i dess nuvarande utformning, och på det sätt utvecklingen sker, kräver mer ideella insatser i framtiden, inte färre. En utbredd talkoanda är kanske inte lösningen på de europeiska ekonomiska problemen. Men det är en bra början. Från utskottets sida önskar vi alltså att landskapsregeringen gör allt som är möjligt för att bibehålla momsfriheten bland föreningarna. För Ålands vidkommande finns det inga möjligheter att den eventuella intjäningen ska överskrida den verkliga förlusten som föreningslivet i händelse av moms drabbas av. Tack för ordet.
Vtm Roger Jansson, replik
Tack, fru talman! Utskottet skriver väl under rubriken ”sjöfart” och ”det framtida mervärdesskattesystemet”. Där har nämnden tillagt en del information ytterligare. Det som det inte sägs något om är kanske det största hotet vi har mot den praktiska tillämpningen av vårt skatteundantag idag. Det är intresset av att angöra Åland i framtiden. Ett av de största hoten mot färjetrafikens lönsamhet är den diskussion som förs inom unionen om att belägga mervärdesskatt på all konsumtion ombord. Det betyder att man mervärdeskattlägger allt som inte förs iland. Det kommer att innebära ett enormt ekonomiskt slag i så fall gentemot färjebranschen. Jag undrar om utskottet till någon del har informerats om det här och berört den här kanske viktigaste frågan för färjesjöfartens framtida organisation och möjligheter att klara sig?
Ltl Jörgen Pettersson, replik
Tack, fru talman. Vi berörde det och vi har blivit informerade om att landskapsregeringen noga följer utvecklingen i ärendet. Det är precis som vtm Roger Jansson säger väldigt viktigt att följa det. Det vore förödande om det infördes.
Vtm Roger Jansson, replik
Tack, fru talman! Det är fortfarande lite oklart här i lagtinget hur vi har det organiserat när det gäller ansvaret för sjöfartsnäringen. Jag hör till dem som anser att det är finans-och näringsutskottet som har ansvaret för sjöfartspolitiken. Vi har en måttlig behörighet men det är den näringspolitik som betyder mest för oss. Jag hoppas att utskottet vill fortsätta att följa den här fråga så att den inte tar vändningar där vi är för sent involverade i det. Det finns ju den här möjligheten för utskottet att kontinuerligt ha kontakt med landskapsregeringen och hålla frågorna vid liv även om man just nu inte har ett ärende på bordet. Jag hoppas att utskottet vill ta på sig den rollen. Det vore viktigt för Åland.
Ltl Jörgen Pettersson, replik
Tack, fru talman! Tack till vtm Jansson. De synpunkterna tar vi med oss och vi ska följa utvecklingen väldigt noga. Vi är mycket väl medvetna inom finans- och näringsutskottet om betydelsen som sjöfarten har för hela det åländska samhället. Det finns också andra frågor som är väsentliga i det här sammanhanget. Det är nya regler kring fartygsdesign och annat som kommer till och som vi också har hört om och som vi ska följa utvecklingen kring. Tack.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Danne Sundman, replik
Fru talman! Jag tackar utskottets ordförande för ett bra och initierat anförande. I min begäran om kompletterande presentation frågade jag också utskottsorföranden om utskotten har några synpunkter på behandlingsordningen. Alltså sättet på vilket nämnden begärde ett utlåtande. Det finns många alternativ från att vara väldigt detaljerad till att inte överhuvudtaget ange några frågor. I det här fallet valde självstyrelsepolitiska nämnden en medelväg genom att begära yttranden generellt men också nämna vissa punkter som man särskilt ser att utskotten tittar på. Hur upplevde utskottet den begäran? Var den för detaljerad eller var den lagom? Ge gärna synpunkter.
Ltl Jörgen Pettersson, replik
Tack, fru talman! Man kan väl kanske säga så här att frågeställningarna möjligen var lite väl yviga i den ursprungliga förfrågan som kom. Nu har finans- och näringsutskottet möjlighet att själv välja vad man svarar på. Det är klart att som man frågar så får man svar. Ju exaktare de inledande frågorna är, desto exaktare svar får man på dem.
Ltl Danne Sundman, replik
Fru talman! Jag tackar för det svaret. Jag frågade därför att vi i nämnden har diskuterat vad som ska bli behandlingsordningen. Erfarenheten av den här rundan konstituerar framtida behandlingsordning. Det är intressant att också höra från de andra utskotten samma sak som ordföranden i finans- och näringsutskottet nu sade.
Ltl Jörgen Pettersson, replik
Tack, fru talman! Avslutningsvis tror jag att vi inom utskottet nog hade uppskattat och kanske kunnat ge mer exakta svar om vi hade haft mer exakta frågor att förhålla oss till.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Katrin Sjögren
Tack, fru talman! Självstyrelsepolitiska nämnden har begärt lag- och kulturutskottets utlåtande över landskapsregeringens redogörelse ”Europeiska Unionen och Åland: prioriteringar år 2012 och verksamhet år 2011”. Lag- och kulturutskottet tycker att självstyrelsepolitiska nämndens ambition att få ett heltäckande perspektiv är bra. Det är också bra att det inte görs dubbelarbete i utskotten. Samtidigt måste utskotten ha en frihet att fördjupa sig i de ärenden som är aktuella och angelägna enligt sakutskottens mening. Lag- och kulturutskottet redogör i sitt utlåtande om innovation och tillväxt, den digitala agendan, jämställdhet, spelverksamhet samt europeiskt polisiärt samarbete.
Talman! Innovationen har betydelse för samhällets tillväxt och utveckling. För Ålands del handlar det om vikten av nya innovationer och betydelsen av att kommersialisera redan befintliga upptäckter och uppfinningar. Ett arbete pågår inom näringsavdelningen om en översyn av de olika verktyg som finns tillgängliga för att främja innovationerna. Nu följer några axplock av det som utskottet ser som centralt när det gäller tillväxt och utveckling.
För det första är det bra att landskapsregeringen har ambitionen att minska byråkratin och att man kan få snabbare besked om stödmöjligheter inom näringslivet. En bolagisering av Högskolan på Åland kan vara ett sätt att åstadkomma en mer flexibel miljö för innovationer.
Utskottet konstaterar också att Ålands näringsliv har sjösatt ett intressant projekt under rubriken ”Ungt entreprenörskap” som syftar till att utbilda och stimulera till både kreativitet och entreprenörskap. Utskottet anser att det är viktigt att tillväxtmålen är mätbara. Det är också viktigt att kvinnlig förteagande fortsättningsvis sporras. I det sammanhanget är det viktigt att även produktion av service och tjänster stöds och inte enbart produktion av varor.
Utskottet för fram tanken om att i ökad utsträckning gå in för total entreprenad på byggsidan. En målstyrning av projekt stimulerar till innovationer och nytänkande. Matchingen mellan utbud och efterfrågan på arbetsmarknaden är en stor utmaning. Här behövs flexibilitet och samarbete med skolor öster och väster om oss.
Den digitala agendan för det offentliga Åland ännu har ytterst svaga konturer. Utskottet konstaterar dock att på utbildningssidan har man varit en föregångare i fråga om samordning och utveckling inom IKT både på gymnasialstadiesidan och i grundskolan. På utbildningsområdet har landskapsregeringen infört en klar och tydlig rekommendation i fråga om vilken läroplattform bör tas i bruk. Tanken är att samma plattform ska användas från grundskolans början till gymnasiets slut. Ibruktagande av en gemensam plattform möjliggör även en gemensam utbildning av lärare och skoladministratörer. Andra synergieffekter har också uppnåtts, bland annat i fråga om hårdvaror. Beträffande jämställdheten konstaterar utskottet att det fortfarande råder ett underskott i fråga om kvinnlig representation i beslutande organ såväl inom offentlig sektor som inom näringslivet. Utskottet konstaterar att lagtinget vid en internationell jämförelse med andra parlament har en exceptionellt låg andel kvinnliga ledamöter. Den är faktiskt pinsamt låg. Här gäller det att analysera orsakerna och titta över valsystemet. Samtidigt har de politiska partierna anledning att skaffa sig ytterligare kunskap till exempel om varför kvinnor tackar nej till att ställa upp i val och åta sig politiska uppdrag. Utskottet konstaterar att landskapets jämnställdhetsplan behöver uppdateras och att ett nytt ramprogram är under beredning. Som beräknas tillställas lagtinget i höst i form av ett meddelande.
Talman, några ord om spelverksamheten. Utskottet delar Ålands penningautomatförenings åsikt att spelverksamheten bör omfattas av den fria rörligheten inom EU. Det anses dock inte sannolikt att den inom överskådlig tid kommer att ske en avregering. Därför handlar det om att anpassa sig till gällande regler. Utskottet konstaterar vidare att landskapslagen om utvecklande av tillstånd till föranstaltande av vissa nöjen samt hållandet av spelautomat och penningautomat ursprungligen är från 1945. Lagen ändrades senast 1993 och den betraktar inte att spel numera kan bedrivas över internet. Även överenskommelsen om penningspel ombord på fartyg borde ses över. Landskapsförordningen om Ålands Penningautomatförening och dess verksamhet är också från 1993. Enligt vad utskottet fått erfara borde lagar och förordning moderniseras. Utskottet noterar vidare att lagstiftningsåtgärder kommer att bli nödvändiga i fråga om tillsynen över spelverksamheten.
Landskapsregeringen har ännu inte några bestämda planer på hur tillsynen ska organiseras.
Slutligen, talman, några ord om det europeiska polisiära samarbetet. När den lokala polisen uppmärksammar brottslighet som är gränsöverskridande kan kontakt till andra medlemsländer och polismyndigheter tas via sirena byråer. Sirena byråer finns i varje medlemsland och de är öppna 24 timmar om dygnet. Utskottet har erfarit att det gränsöverskridande samarbetet förefaller fungera bra då behov föreligger. Tack.
Ltl Petri Carlsson, replik
Tack, fru talman! Tack för en bra redogörelse. Jag ser här på sidan fem i utskottets betänkande att det står ”en så kallad sirena byrå” som också utskottsordförande nämnde. Lite längre ner står det ”sirene byråerna”. Jag har undersökt detta för att ta reda på vad det egentligen är. Då ser jag att det finns SIRENE som en förkortning inom Schengen-länderna. I varje Schengen-land finns det en central funktion, som t.ex. i Sverige finns inom Rikspolisstyrelsen. Sedan finns det ett begrepp som heter ”SIENA” som står fär ”Secure Information Exchange Network Application”. Detta är ett verktyg för Europols analytiker och sakkunniga, där de har sambandskontor för nätverksapplikationen. Vilken av dessa är det utskottet menar? Är det Siena eller Sirene?
Ltl Karin Sjögren, replik
Talman! Utskottet gick inte i detalj i de här frågorna. Det vi menade och det vi uppfattade i remissdebatten var hur man kan samverka på europeisk nivå. Det var just det här vi hörde i utskottets hörande. Misstänker man gränsöverskridande brottslighet kan man ta kontakt med de här sirena byråerna som finns i varje medlemsland och som är öppna 24 timmar om dygnet, 365 dagar i året. Det är det som utskottet menar.
Ltl Petri Carlsson, replik
Tack, fru talman! Jag tror att det kan vara bra att man åtminstone vet vilken del man menar om det är den som är inom Schengen. Det är en sakfråga som kan lösas i efterhand, men det hade varit bra om man hade klargjort vad det är. Jag hittar inget sådant begrepp som Sirena varken inom Europol eller EU. Det är en annan sak eftersom utskottet inte verkar ha kontroll på vilken det var. Frågan är inte jätteviktig. Däremot har jag en annan fråga. I remissdebatten tog jag upp strategierna som man har. Har man överhuvudtaget funderat över strategier inom det europeiska polisiära samarbetet. Här har utskottet konstaterat att det fungerar bra, men har man diskuterat om man framöver ska ha några strategier?
Ltl Katrin Sjögren, replik
Talman! Det handlar ju om operativ verksamhet för polisen och det framgår i utskottets utlåtande vem vi har hört. Det som utskottet har fått reda på är tillfyllest. Vi var helt tillfreds med de uppgifter vi fick av de hörda i utskottet. Sen kan jag tänka mig att om man skriver sirena byrå, så kan man skriva sirene i plural. Det ska jag ta reda på. Tack.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Gunnar Jansson, replik
Inspirerad av lag- och kulturutskottets synpunkter på spelverksamheten och tillsynen över densamma så tog också nämnden ställning till behovet av en reformering av denna både åldersdigna och lite otydliga lagstiftning. Med tanke på fortsättningen nu kan ordföranden i lag- och kulturutskottet säga något om den riktning man föreställer sig att den här utvecklingen inom lagstiftningen borde gå med tanke på det som yttrades till nämnden?
Ltl Katrin Sjögren, replik
Talman! Utskottet fick den uppfattningen hela lagstiftningen och också förordningarna borde moderniseras. Vi konstaterade också att tillsynen inte heller är i ordning. Det finns ett gediget arbete att göra när det gäller hela spelverksamheten. Spelverksamheten på Åland är betjänt av en modern lagstiftning. Det har vi inte idag.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Christian Beijar
Tack, fru talman! Det var för mig en ny situation när vi skulle delta i den här debatten utgående från våra respektive utskottsskrivelser i ärendet. Det är alltid intressant med nya utmaningar. Självstyrelsepolitiska nämnden har i sitt betänkande bifogat också social-och miljöutskottets utlåtande i ärendet. Som ordförande i utskottet vill jag framföra några synpunkter utgående från utskottets arbete. När det gäller punkten ”EU2020: en strategi för smart och hållbar tillväxt till alla” konstaterar utskottet att de övergripande prioriteringarna som kommissionen föreslår om smart tillväxt, hållbar tillväxt och tillväxt för alla är viktiga, men allmänt hållna. De utgår ifrån att passa alla EU-länder. Social-och miljöutskottet utgår från att landskapsregeringen senare i processen återkommer för att redogöra för de konkreta målsättningar som landskapsregeringen fastställer för landskapets del. Hit hör bland annat minskning av trafiken, utsläpp i vatten o.s.v.
Beträffande EU-program konstaterar utskottet att arbetet med utformandet av regelverk och de nya programmen för programperioden 2014-2020 pågår. Handlingsprogrammen blir sannolikt klara under 2013. Varje program påverkar människan och miljön. Utskottet omfattar de riktlinjer som landskapsregeringen lagt upp för arbetet med den kommande programperioden. Programmen bör utformas så att de stöder en hållbar utveckling och åtgärder väljas ur ett hållbarhetsperspektiv är till största möjliga nytta för näringarna och miljön. När det gäller jordbruket är landskapsregeringen målsättning ett brett regelverk som tillåter så många åtgärder som möjligt. Längre fram i processen återkommer landskapsregeringen till de specifika åtgärder som väljs för landskapets program.
Social- och miljöutskottet anser att de åländska programmen bland annat bör innehålla åtgärder som tar sikte på att minska näringsutsläppen i vattenområden. Beträffande EU-strategin för Östersjöområdet konstaterar utskottet att landskapsregeringens arbete med Östersjöstrategin har varit framgångsrik när det gäller landskapets möjlighet att utöva inflytande i frågor som rör Östersjöns miljö. Ett konkret resultat av ett mångårigt arbete som drivits av både politiker och tjänstemän är bestämmelsen som klassar Östersjön som ett särskilt känsligt område för avloppsvattenutsläpp. Detta innebär att avloppsvattenutsläpp från passagerarfartyg är förbjudna fr.o.m. 1.1 2013. Fram till dess är det tillåtet att släppa ut avloppsvatten utanför 12 sjömil från kusten.
Angående fisket stöder utskottet landskapsregeringens arbete för ett hållbart fiske i Östersjön. Arbetet för en åtskillnad av regelverket för det kustnära fisket och det storskaliga fisket på öppna hav bör fortsätta. Det skulle innebära att fiskebestånden i de vattenområdena i landskapens område nära kusten skulle få ett regelverk anpassad efter åländska kustfiskeförhållanden och inte behöva följa EU:s generella regelverk.
Helt plötsligt hade vi frågan om sjöfågeljakten på vårt bord. Vi diskuterade det ärendet och vi kunde konstatera att det inte fanns handlingar som var hemliga för utskottsmedlemmarna. Det var det som blev den fråga som blev den stora frågan rent allmänt kring den frågan.
Fru talman! Slutligen har självstyrelsepolitiska nämndens vice ordförande också efterlyst utskottets synpunkter på behandlingsordningen. Där kan jag konstatera att det vore bra om respektive utskott själv kunde anförtros rätt att bedöma vilka frågor som ska tas upp i utskottet och kanske inte ges så noggranna anvisningar och specificerade uppgifter. När vi behandlade detta i utskottet så fanns det frågor som utskottet upplevde att man borde ta tag i eller behandla. De fanns inte med på önskelistan så de blev inte uppmärksammade. Många upplevde att man blev uppbunden av de frågeställningarna som självstyrelsepolitiska nämnden ville att man skulle ta upp. Därmed skulle det kanske vara bättre om respektive utskott själv skulle kunna bedöma vad som är viktigt för utskottet i fråga. Tack, fru talman!
Ltl Danne Sundman, replik
Fru talman! Jag får tacka för synpunkterna som utskottsordföranden hade på behandlingsordningen. Det är så att självstyrelsepolitiska nämndens mening är att försöka engagera utskotten och få dem att följa EU-politiken. Ibland kan det vara svårt att få dem att visa engagemang för EU-frågor. Då kanske det är viktigt att de får engagera sig inom de politikområden där man har ett intresse. Vi ska överväga de här synpunkterna till nästa år och försöka få en sådan modell som passar alla utskottsviljor så att vi får ett brett engagemang i EU-frågorna i utskotten också. Tack
Ltl Christian Beijar, replik
Fru talman! Jag får på utskottets vägnar tacka för det här konstaterandet. Jag vill också kommentera det här att varje utskott presenterar sina synpunkter i samband med behandlingen av sådana här meddelanden. Det är de facto på det sättet att sådana här EU-meddelanden inte engagerar. En sådan här strategi med presentationer kan leda till att utskotten måste engagera sig mer.
Ltl Danne Sundman, replik
Fru talman! Jag håller med lagtingsledamot Beijar. Det gäller att bredda engagemanget så att man får utskottens sakkunskap med i debatten. Det gäller naturligtvis också den fortsatta debatten. Nu är ju inte talarlistan så lång, men utskottsordförandena får gärna delta i debatten om det kommer upp några särskilda frågor som utskotten har fördjupat sig i. Det är det som har varit tanken från nämndens sida. Att få en bred debatt som ändå kan vara någorlunda djup eftersom sakkunskapen ändå finns i utskotten.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Axel Jonsson
Tack, fru talman! Det har varit intressant att vara med och behandla det här EU-meddelandet. Jag vill lyfta fram vikten av lagtingets EU-politik. Den blir allt viktigare. Jag tycker att självstyrelsepolitiska nämnden har gjort ett bra jobb. Den självstyrelsepolitiska hammaren slår verkligen huvudet på spiken på tre viktiga punkter.
Det första är parlamentsplatsen. Det andra är service på svenska och den tredje, sist men inte minst, är samarbetet med Europaparlamentariker.
Angående parlamentsplatsen är det skönt att självstyrelsepolitiska nämnden sätter svart på vitt att vi längre inte kan acceptera ett väntande på vår parlamentsplats. Det är ganska logiskt att Finland inte är intresserad av att föra en diskussion på europeisk nivå om fördelningen av parlamentsplatser i och med att man är rädd för att förlora en av de tretton platser man har idag. Därför kan vi inte längre köra på det spåret, utan vi måste helt enkelt begära – som vi nu gör med självstyrelsepolitiska nämndens betänkande – att vi utgör en valkrets till 2014. Det är den första punkten och det skriver Ålands Framtid under på.
En EU-parlamentsplats är inte endast ett demokratiproblem. Det är också ett språkproblem i och med att ju mindre direkt inflytande vi har i EU desto viktigare blir det indirekta inflytandet. Landskapsregeringens tjänstemän ska kunna vara med och delta i den nationella beredningen. Här påtalar nämnden klart och tydligt att det är viktigt att a) landskapsregeringen alltid är tydlig och kräver tolkning och översättning då någon från regeringen deltar, b) att alla de ärenden som landskapsregeringen prioriterar snabbt översätts till svenska och c) att enbart en sammanfattning i slutet på ett dokument inte duger. Precis så här ska vi föra dialog med finska sidan.
Vad gäller samarbete med europaparlamentariker så skriver nämnden att man vill uttrycka sitt stöd för att lagtingsgrupperna är aktiva och utökar sina kontakter med partigrupper och enskilda ledamöter i Europaparlamentet. Här vågar jag utan överdrift påstå att Ålands Framtid är den grupp som kommit längst i det här kontaktskapandet i och med vårt samarbete med EFA (European Free Alliance). Ingen är gladare än jag om ett större parti med större ekonomiska resurser snart kan säga att de har kommit längre i den här frågan. Jag tycker att det är viktigt att vi som partier satsar resurser på det här. Det är trots allt så att när vi inte har direkt inflytande blir det indirekta inflytandet viktigare.
Regionkommittéer i all ära men vi måste satsa på att komma in direkt i EU-parlamentet med vår parlamentsplats. Så länge vi inte har den platsen krävs det att vi jobbar på alla sätt för att få den. Den dagen vi har vår plats kommer vi att ha nytta av kontakterna och ett brett kontaknät i Bryssel.
Sammanfattningsvis är det bra att vi från Ålands sida vågar stå upp, och utan att gräva ner oss i detaljer, kräva att Finland ser till att Åland blir en egen valkrets 2014. Det är bra att nämnden uppmanar landskapsregeringen att vara tydlig i sina krav på svenskspråkig service och det är bra att samtliga partier inser att kontakter i Europaparlamentet är ovärderliga både nu och framöver.
Det är ett bra betänkande, tack.
Ltl Harry Jansson
Tack, fru talman! Behandlingen av ärendet här i salen via utskottsordförandenas presentationer och nämndens vice ordförandes korta redogörelse gör att vi kan från Centerns sida kan kort beröra de tyngsta områdena i självstyrelsepolitiska nämndens betänkande.
Det har redan konstaterats här att EU-intresset är ganska minimalt. Det ser vi genom att vi idag saknar representation för regeringen och våra kollegor har annat för sig. Det vittnar om att EU-medlemskapet fortfarande lever sitt eget liv, parallellt och ovanför oss. Som ett eget universum. Ändå påverkar det vår vardag i allra högsta grad. Det som har varit frapperande och bra under alla dessa år av EU-medlemskap är den enighet som vi har haft angående de centrala frågeställningarna. Hur ska vi trygga den åländska rätten till inflytande och insyn i EU-processen? Vi har kämpat på bra. Vi har gjort framsteg trots de bakslag som funnits under resans gång.
Fortfarande har vi inte parlamentsplatsen som vi har rätt till på grund av vår konstitutionella och internationella särställning. Jag tycker att vi kan konstatera att det så kallade EU-spåret nu börjar vara uttömt. Vi har kört den svängen. Vi har provat det som Finlands regering har utfäst sig från redan 1998, d.v.s. en extra plats för enbart Åland. Detta har upprepats under årens gång och nu har vi levt med det så kallade principbeslutet från statsrådet från 2009. Nu tror jag att nämnden konkluderar att det är högst osäkert vad det blir av det spåret. Vi ser inte den handlingskraften. Vi ser inte den strategi som skulle behövas för förverkliga en sådan målsättning på EU-nivå.
Därmed, bästa kolleger, anser åtminstone jag att vi måste fundera om vi ska ta ett nytt initiativ till Finlands riksdag. Det är en rätt vi har. Ett initiativ där vi ånyo yrkar på det som nämnden skriver i sitt betänkande. En egen valkrets i nästa parlamentsval. Var och en får bedöma realismen i ett sådant initiativ. Vi vet alla att våra motiveringar för en egen plats har förstärkts genom årens lopp via de skrivningar som de finska statsorganen själva har gjort. Det är ett konstitutionellt berättigat krav som Åland har på en sådan representation. Vi har anledning att återkomma till den frågan, fru talman.
Kort om det svenska språket. Nämnden redogör rätt utförligt för möjligheterna för åländska tjänstemän att vara delaktiga i beredningsprocesserna i Helsingfors. Det som är angeläget här och som vi alla bör lyfta fram till landskapsregeringen är att våra tjänsterepresentanter ska ha det här färdigt på plats. Det ska inte vara de själva som ska utsätta sig för i vissa fall det rätt tuffa klimat som kan uppstå i sektioner som är pressade tidsmässigt där en åländsk representant plötsligt kräver att allt ska gå på svenska för att kunna förstå och bevaka Ålands intresse. Det här ska fungera utan att det ställs alltför stora krav på enskilda representanter från Åland.
Nämnden har tagit del av att dokument från vissa möten avslutas endast med en kort sammanfattning på svenska. Då måste vi naturligtvis fråga oss om det är berättigat med tanke på resekostnader och tidskraven att vi sänder representanter till den typen av möten. Istället bör vi i sådana fall sikta in oss på videokonferenser och direktkontakt på annat sätt.
Fru talman, det har på senaste tiden aktualiserats en ny intressant principiell ståndpunkt. I riksdagens stora utskott görs en förändring av det nationella förhandlingsupplägget som strider mot de målsättningar som landskapsregeringen har varit med om att fastslå. Man gör det i ett skede där tidspressen gör att utskottet i Helsingfors signalerar till ministern i fråga att så här ska du göra. Under mötets gång har man ändrat förhandlingspositionerna och inte beaktat Ålands målsättningar.
Än en gång handlar det om en principiell fråga, om ett glapp som uppstår i vårt system. Självstyrelselagens stadga är att de åländska målsättningarna ska presenteras i samband med den här typen av ärenden som förs vidare till Bryssel efter dialog i stora utskottet.
Det här väcker frågan huruvida den åländska riksdagsledamoten borde övergå från att vara observatör till ordinarie medlem i stora utskottet. I nuläget har riksdagsledamoten inte möjlighet att agera. Hon är beroende av andra ledamöters välvilja. Med det menar jag rätten att ge förslag.
Det här är något som får ingå i det fortsatta arbetet där vi ska kämpa för våra principer. Det är bara så att det här arbetet kräver ett oerhört tålamod. Tack, fru talman.
Ltl Barbro Sundback
Tack, fru talman! Det är väl så att hur viktigt vi än tycker att det här ärendet är så verkar det inte engagera. Utan det är lite same procedure as last year med samma rubriker och lite förändrade skrivningar. Man kan inte göra så mycket åt det. Det ligger i sakens natur. Ledamot Jansson var inne på möjligheten för ålänningarna att i olika sammanhang delta i beredningsarbetet och i det nationella beslutsarbetet i EU på svenska. Detta har blivit bättre. Det känns som om man inte vill tillstå att det har gjorts framsteg och att det finns förutsättningar att delta i arbetet på tjänstemannanivå på svenska, utan det måste bli ännu bättre. Det är möjligt att det ska vara så. Ibland tycker jag att kraven från vår sida på myndigheter och politiker att tillmötesgå våra önskemål angående språket är mycket stora jämfört med den nationella insats som sedan görs från Åland. Vad gör vi med alla dessa möjligheter? Är det viktigare att vi har möjligheterna att få inflytande på svenska än att vi sedan i praktiken utnyttjar dem? Ibland känns det som att det är viktigare att påpeka att vi inte är nöjda med situationen som den är idag.
Det jag tycker är orimligt är att det alltid, oberoende om Åland deltar eller inte, ska vara möjligt att påverka behandlingen på svenska. Det måste föreligga en viss pragmatism också i det här sammanhanget. Har Åland något att anföra i en viss fråga ska givetvis möjligheten att kommunicera på svenska garanteras och förbättras om det finns brister. Om jag uppfattar ledamot Harry Jansson rätt så skulle de finländska myndigheterna i stort sett i alla EU-frågor där vi har behörighet vara beredda på att Åland ska delta och då ska allt vara på gång. Det är väl i första hand de fall där vi har något att anföra som den språkliga servicen ska garanteras. Det är möjligt att jag missuppfattade ledamoten Harry Jansson. För min del tycker jag att det är rimligt och berättigat. Jag är uppriktigt glad att man kan konstatera att den språkliga servicen har blivit bättre. Det finns en föreställning – en apokalyptisk politisk myt – att det blir allt sämre och snart kan man inte säga tack i Helsingfors för ingen människa kommer att förstå vad man menar. Visst, vi ska ställa krav och vi ska inte ge vika. En viss pragmatism och realism hoppas jag att ska prägla språkfrågan.
Fru talman, hela den här diskussionen och det här betänkandet känns relevant och viktigt. Dock överskuggas det av den ekonomiska situation som präglar unionens arbete idag. Hur ska det gå för EU? Hur ska det gå för de stater vars finanser är helt i kaos? Jag tycker att det är något som indirekt tas upp och berörs i finansutskottets betänkande. Det här skulle vara väldigt viktigt och spännande att diskutera. Varför är det så svårt att rätta till den skuldkris som råder i flera av de sydeuropeiska och kanske också i några andra länderna? Hur kommer man ur det här? Medicinen har kommit från Angela Merkel. Det ska stramas upp och kreditinstitutens ekonomi ska garanteras så att de inte går i konkurs. Det finns ett egoistiskt intresse i det här både från Tysklands och från Frankrikes sida. De här hårda bandagen har säkert varit nödvändiga. Angela Merkel är en imponerande politiker som har lyckats hålla ihop Europa under de här värsta stormarna vad gäller Grekland. Nu känns det som den medicinen inte längre hjälper. De framgångar som Hollande hade i det franska valet är delvis ett uttryck på det. Det var säkert ett protestval mot Sarkozy, men det är också ett stöd för en annan EU-politik.
Hollande förespråkar en stimulanspolitik, ökad tillväxt. Det står det om i prioriteringarna. Min fråga är om man kan öka tillväxten bara genom att spara? Det förefaller inte fungera på det sättet utan man kommer tillbaka till den här klassiska ”bromsa- och gasamodellen”. Det är det som är det intressanta. För att få igång tillväxten måste den offentliga efterfrågan utvecklas. Hur ska man annars få alla dessa människor i arbete som nu allt oftare höjer arbetslöshetsstatistiken. Det finns en tendens hos många att se ner på Grekland. Man ska inte glömma att det är tusentals unga människor, vars framtid står på spel. Det är familjer och sjuka människor som inte har bidragit till den här krisen vars trygghet nu allvarligt hotas.
Det som nu händer i Grekland är antagligen att vänstern kommer att vinna nästa val. Det har gått för långt. Människorna söker något annat. De kan inte med sina liv och sina ungdomars framtid betala för Merkels politik. Det här kommer vi att se i flera länder. Det är inte något som jag automatiskt som vänsterrepresentant gläder mig ideologiskt över. Jag konstaterar att situationen är den. Vem ska de vända sig till för att få sin röst hörd? De etablerade partierna hör inte. De är med på att det ska sparas. Det räcker inte. Vi måste ha en stimulanspolitik som får igång tillväxten i Europa. Valet av Hollande beror på att medelklassen i Frankrike känner sig oroad. När det är osäkert hur det ska se ut i skolklasserna, när det är osäkert hur det blir med arbete, när man inte vet om man har råd med hälso- och sjukvård. Då blir det politiska valet ett annat. Så länge det går bra kan man naturligtvis rösta om man ska ha ökad valfrihet eller inte. Men när inkomstklyftorna är väldigt stora och man känner att vardagen hotas av den politik som förs, då söker människorna alternativ.
Fru talman, det går inte att bara spara. Tillväxten bör också stimuleras. Nu sker det en konjunktursvängning. Den lyckas inte de här länderna ta tag i. Den kommer att gynna oss i viss mån, men den kommer att vara svag. De länder som mest efterfrågar våra produkter är just i Europa. Där är tillväxttakten för dålig.
Fru talman, jag tänker på hur den här situationen drabbar Åland. Min bedömning är den att Finlands ekonomi inte kommer att ha en hög tillväxttakt men den gynnar Åland. Också den ökade beskattningen gynnar Åland. Frågan är hur länge det kan vara. Vad gäller sjöfartsnäringen så är den helt beroende av hur tillväxten utvecklas inom exportnäringarna i Finland och andra länder i Europa. Det är en del av den här problematiken.
Den här diskussionen tror jag skulle engagera mer än en diskussion om endast prioriteringar. Tack.
Ltl Harry Jansson, replik
Tack, fru talman! Jag kommer ihåg att ledamot Sundback och jag hade olika uppfattningar i den här frågan redan i samband med remisserna och tydligen verkar våra grundinställningar vara desamma. Vi måste utgå från att lanskapsregeringen inte skickar sina tjänstemän till Helsingfors om det inte är prioriterade ärenden för landskapsregeringen som behandlas. Därmed är det av största vikt att våra representanter får ta del av informationen i största möjliga grad på svenska. Det kan inte vara tillfyllest att få ett sammandrag efter mötet. Under resans gång, under de timmar av diskussion har man i princip fattat de beslut som ligga till grund för det fortsätta handlandet. Det enda jag begär är att statsrådet och ministerierna ska leva upp till de anvisningar som justitieministeriet har förelagt och som har godkänts. Tack.
Ltl Barbro Sundback, replik
Tack, fru talman! Det är bra om det är ett förtydligande. Jag har inte kritiserat den ståndpunkten som ledamot Jansson nu företrädde. Jag uppfattar att i alla frågor som rör åländsk behörighet ska man vara beredd även om det inte kommer någon åländsk representant. Det är ett praktiskt problem. Man måste kommunicera.
Våra tjänstemän måste på något sätt klargöra att i den här frågan vill Åland ha inflytande. Det kan ske på olika sätt. Jag har inte sagt att jag är nöjd med en svensk sammanfattning efter, utan frågan är i vilka ärenden och hur man rent praktiskt ordnar det. Det tror jag att förvaltningen här är kapabel att sköta. Tack.
Ltl Harry Jansson, replik
Tack, fru talman! De anvisningar som justitieministeriet har utfärdat till samtliga ministerier ger föreskrifter för hur den åländska begäran om tolktjänst och annat ska beaktas och respekteras. Lever man upp till detta inom respektive ministerium är vår vardag tillfyllest. Det betyder att när det finns ärenden av åländskt intresse i Helsingfors ordnar man tolk vid behov. Det enda vi begär från Centerns sida är att man respekterar de anvisningar som justitieministeriet själv har slagit fast. Tack.
Ltl Barbro Sundback, replik
Efter det förtydligandet uppfattar jag att vi har samma uppfattning. Det finns ingen åsiktsskillnad.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Wille Valve
Tack, fru talman! Ledamot Sundback nämnde EU och valet i Grekland. Det är ett ganska talande exempel för läget i Europa. Tidigare fanns det åtminstone tre eller fyra partier i Greklands motsvarighet till riksdagen. Nu har det kommit in flera nya partier. Ett parti verkar tro att skulderna försvinner av sig själva. Ett annat parti anser att lösningen på samhällsproblemen är att minera gränsen mot Turkiet och sätta alla invandrare i arbetsläger. Det är helt tydligt ett protestval. Jag hoppas att den här trenden inte upprepar sig i andra länder i Europa för då har vi ett problem i stor skala.
Det betänkande som vi har framför oss idag från självstyrelsepolitiska nämnden upplever jag som väldigt vettigt. Jag uppskattar särskilt att nämnden och lag- och kulturutskottet har funderat på tillväxtfrågan. Hur kan man generera tillväxt i dessa tider?
Vad gäller svenska språket så instämmer jag delvis i diskussionen om att det är en ständigt återkommande diskussion. Det är samma fråga hela tiden. Jag fick nyligen välkomstpaketet till regionkommitteen. Allt var på finska. Jag returnerade det och hänvisade till att vi ålänningar som sitter i regionkommitteen pratar svenska. Det är en del av ett större fenomen. Det finns idag ett tankesätt i Finland där man utgår från att alla kan tala finska. Till och med i riksdagen utgår man ifrån att alla kan finska. Jag pratade med några av våra kollegor som besökte oss. Där var det en person som såg det som en självklarhet att alla i riksdagen talar finska. Det förekommer inte heller att man använder svenska. Här finns utmaningar.
Vad gäller själva innehållet i betänkandet tänker jag fokusera på en enda mening. Det är den om parlamentsplatsen. Den handlar om Duff-rapporten där nämnden konstaterar att Duffs förslag till betänkande berör den framtida fördelningen av parlamentsplatser endast till den del det föreslås att parlamentet framöver ska lägga fram ett förslag till beslut om grunder för fördelningen av platser i Europarlamentet med beaktande av nya medlemsstater och befolkningsuppgifter. Det här stämmer inte riktigt.
Slutsatsen är korrekt. Det finns anledning att precisera argumentationskedjan som leder till slutsatsen. Sedan vi förra gången debatterade EU här och vi var ännu färre på plats har det inte skett några större politiska förändringar med Duff-rapporten. Innehållet är detsamma. Meningen var att Duff-rapporten skulle ha tagits upp i Europaparlamentets presidium. Men den har inte dykt upp sedan dess och den finns inte överhuvudtaget på Europaparlamentets agenda. Den är borta. Det är helt tydligt att det finns en politisk vilja att begrava Duff-rapporten under en massa papper. Orsaken till den har ingenting att göra med Ålands eller någon annans automatiska regions parlamentsplats. Det har att göra med Duffs kontroversiella förslag om att upprätta transnationella listor så att vi skulle kunna rösta på svenskar, belgare, holländare osv. Det här blev för svårsmält för de två politiska grupperna i Europaparlamentet. Därför har Duff-rapporten plockats bort från agendan. Hur kan det här fungera i praktiken?
Duff-rapporten är enligt Lissabonfördraget Europaparlamentets initiativ till mandatfördelning för nästa period. Hur kan man klara sig utan en sådan här rapport? Svaret är det att den inte behövs eftersom man räknar med att Kroatien blir medlem 2014. Med anledning av detta kommer en separat rapport att uppgöras som handlar om mandatsfördelningen med anledning av Kroatiens medlemskap 2014. I den här rapporten ska 10 mandat ges åt Kroatien. Det finns en mycket stark politisk vilja i Europaparlamentet om att inte utöka antalet parlamentsplatser. Det är från dagens pott som de här tio ska tas. Sedan förväntas medlemsländerna i varierande grad vara solidariska och avstå platser. Vi vet inte än idag hur det kommer att se ut för Finland. Tidtabellen för den här så kallade Kroatien-rapporten är att en rapportör kommer att utses i september 2013. Det här är osäkra uppgifter. Inom 2013 borde den här rapporten vara klar och mandatfördelningen spikad för att godkännas i rådet.
Är då EU-spåret uttömt såsom ledamoten Harry Jansson sade? EU-spåret har smalnat av än mer sedan den förra debatten. Med tanke på att det hänger på Kroatien-rapporten där medlemsländerna solidariskt ska avstå platser så ser jag inte hur Finlands iver att dela med sig av sina parlamentsplatser på den europeiska nivån skulle kunna öka. Det finns förstås alltid den möjligheten när det kommer upp i ministerrådet att den finska sidan- statsministern, Europaministern – agerar proaktivt. Detta gjorde man 2009 då man hänvisade till att den autonoma regionen Åland har ett behov av egen representation med tanke på sin ökade relativa befolkning etc. Detta kräver dock en del fotarbete innan vi är där.
Det var allt jag hade att säga om den saken. Tack.
Ltl Gunnar Jansson, replik
Tack, fru talman! Tack för ett inspirerat och kunnigt inlägg. Vad gäller legitimiteten för kravet på en plats för Åland i Europaparlamentet förhållet det väl sig på det sättet att den ordning vi har enligt författningen säger att ingen annan än vi själva kan genomföra implementeringen av EU-rätten. Är det inte det yttersta argumentet för att Ålands folk också i den typen av ärenden ska företrädas av Ålands lagting och inte av någon annan?
Ltl Wille Valve, replik
Svaret är ja. Jag upplever personligen att det är det argumentet som har bitit mest när jag har pratat med mina fastländska kollegor om saken. Det vill säga, att det till lagtinget hör att implementera EU-rätt. Med tanken på att vi har ansvaret för att implementera EU-rätt är det inte mer än rimligt att Ålands folk också har en representation på europeisk nivå för att kunna påverka innehållet. Idag har vi ansvar utan representation. Den linjen har jag upprepat många gånger i kontakten med mina kollegor.
Ltl Gunnar Jansson, replik
Tack, fru talman. Den linjen ska vi fortsätta att upprepa. Många i Europa tror att Finland kan kommendera Ålands lagting. Många nationalstater i många andra EU-länder kan göra det med regioner, trots att regionerna har lagstiftande makt. Tekniken där är den att den nationella lagstiftningen träder in ifall regionen missar en implementering.
Det gäller normalt i till exempel federationer men det gäller inte på Åland. Det här är en kunskap som vi inte ska glömma. Jag misstänker inte att kollegan Valve gör det. Min erfarenhet säger att det här är det yttersta argumentet som vi ska använda. Och vi ska använda det flitigt.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat. Detaljbehandlingen börjar. Först föreläggs betänkandets kläm och efter det motiveringen. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.
Föreläggs betänkandets kläm för godkännande. Klämmen är godkänd.
Föreläggs betänkandets motivering för godkännande. Motiveringen är godkänd.
Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.
För kännedom
12 Godkännande av avtalet och protokollet med Uruguay för att undvika dubbelbeskattning
Republikens presidents framställning (RP 13/2011-2012)
Ärendet upptas till behandling vid plenum 06.06.2012.
Plenum slutar
Nästa plenum hålls idag klockan 15.50. Plenum är avslutat.