Remissdebatt

Enligt arbetsordningens 44 § beslutar lagtinget på förslag av talmannen till vilket utskott ett ärende ska remitteras. Beslutet fattas efter avslutad diskussion. Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Diskussion.

Minister Nina Fellman

Talman! I denna blankettlag om förvaltning av fonder för inrikesfrågor blir det möjligt för åländska aktörer att söka medel från en EU-fond för asyl, migration och integration och från en EU-fond som ger medel för projekt som rör Eus inre säkerhet.

Enligt förslaget ska handläggningen skötas av landskapsregeringen, men avsikten är att genom en överenskommelseförordning överföra uppgifterna på inrikesministeriet. Dessa stöd är tillgängliga bara till 2020, varför det är bra om lagen kan träda i kraft så snabbt som möjligt.

Asyl, migrations- och integrationsfonden AMIF finns för perioden 2014-2020 23,49 miljoner euro att fördela. I EU-fonden för inre säkerhet ISF finns 52,6 miljoner euro att fördela.

Ärendet har tagits upp efter en fråga från inrikesministeriet om det finns intresse på Åland att ta del av medel från fonderna, som fördelas i Finland genom ett nationellt program och ett nationellt genomförandeprogram.

Förslaget belastar inte landskapets eller kommunernas ekonomi. Tvärtom blir situationen för de åländska kommunerna sämre om vi ställer oss utanför.

För stöd från AMIF-fonden gäller 75 % EU-finansiering, och landskapet kan överväga att stödja åländska aktörers finansiering.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Tack minister Fellman för redogörelsen. Jag har några frågeställningar. När kom den här förfrågan från inrikesministeriet? Fonden har verkat redan från 2014 och ska verka till 2020. Det känns som om vi kommer med på det här tåget lite onödigt sent.

Minister Nina Fellman, replik

Det stämmer, det är ganska sent påtänkt. Fråga kom från inrikesministeriet i våras efter diskussioner mellan integrationssamordnaren från landskapsregeringen och inrikesministeriet.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Den delfinansiering som inte stöds av EU, hur stort är det beloppet? Kan minister Fellman uppskatta det?

Minister Nina Fellman, replik

Det är ju helt hållet beroende av vilka aktörer på Åland som visar intresse och i vilka storleksordning projekten är som kan tänkas komma på Åland, t.ex. från en samling kommuner. Vi vet att EU-projekt kan vara ganska kostsamma och tunga att bära för dem som ska hantera dem. Men före vi har en ansökan kan jag inte svara på den frågan.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Ingrid Johansson

Tack, talman! Det var med stor glädje som lagen om förvaltning av fonder mottogs av den liberala gruppen. Vi finner denna lag som viktig då liberalerna på Åland både är ett antirasistiskt och progressivt parti. Vi vill att det åländska samhället ska bestå av människor som har möjlighet att delta i och bidra till det gemensamma.

Talman! Nätverket Bärkraft har tagit en vision som lyder: ”Alla kan blomstra i ett bärkraftigt samhälle på fredens öar”. Jag tycker att visionen är ytterst adekvat i det här sammanhanget. Låt mig bryta ner den lite.

Alla kan blomstra. Lagförslaget syftar till att stödja integrationsprojekt. Lever man i exklusion är det svårt att blomstra, näst intill omöjligt. Vi behöver därför arbeta inkluderande.

I ett bärkraftigt samhälle fortsätter visionen. Ett bärkraftigt samhälle betyder många saker men bland annat betyder det en sund befolkningsutveckling och hållbara befolkningspyramider. För att skapa en sund situation på Åland behövs inflyttning. Liberalerna vill öka inflyttning till Åland dels från våra grannländer, dels européer men också mer långväga.

Visionen avslutas med - på fredens öar. Det är en ynnest att få bo i ett demilitariserat och neutraliserat samhälle men det ställer också krav. På Fredens öar ska de mänskliga rättigheterna och FN-konventioner beaktas, vi ska därför stöda även asylrätten.

Talman! Liberalerna vet att åländska kommuner i stort vill ha inflyttning och att många har ställt sig positiva till mottagande av flyktingar. Vi behöver skapa möjligheter för kommunerna att sköta flyktingmottagningar på allra bästa sätt och ge bästa möjliga stöd. Den här lagstiftningen är ett stort steg i rätt riktning. Tack, talman.

Vtm Veronica Thörnroos

Tack, talman! Jag vill inledningsvis börja med att säga att centern stöder den här lagframställningen, som sådan. Däremot har vi en del frågeställningar som vi gärna vill ha svar på.

Jag frågade redan tidigare här i en replik varför vi först nu har fått den här lagstiftningen när den är så brådskande. Vi från centern ifrågasätter lite varför det har ägnats så stor tid åt annan lagstiftning, som sänkt kommunal rösträtt, när vi har mycket större frågor att arbeta med. Från vår sida skulle vi gärna ha sett en annan prioritering, än den som landskapsregeringen nu har fört fram.

Intressant med den här lagstiftningen är naturligtvis att det är en blankettlagstiftning, dvs. den är kopierad rakt av från finsk lagstiftning. Det är ingenting unikt eller nytt i det.

Däremot finns det i rikslagstiftningen 18 öppna förordningsfullmakter, om jag minns rätt. Vi skulle gärna föra ett resonemang kring hur landskapsregeringen har resonerat kring dem. Det känns ganska brett med 18 öppna förordningsfullmakter.

Vi har mest riktat in oss på 16 § och 18 §. I 16 § nämns ansökan om stöd och att stöden ska riktas till inrikesministeriet. Vi skulle gärna vilja ha garantier för att det från åländsk sida är möjligt att göra den ansökan på svenska. Det tycker vi att är väldigt viktigt. Ska vi ingå i ett program så bör vi, som alltid, hålla vår svenska flagga högt. Vi vill gärna ha synpunkter från landskapsregeringen på hur man kommer att säkra det svenska språkets ställning i samband med den här processen.

Det som däremot kanske har väckt den största frågeställningen i vår grupp är 22 §, de ansvariga myndigheternas granskningsrätt. Eftersom landskapsregeringens avsikt är att göra en överenskommelseförordning är det därmed riksmyndigheternas som också har granskningsrätten. Inrikesministeriet får, genom denna blankettlag, granskningsrätt av det som egentligen tillkommer Ålands folk via självstyrelselagen. Det är vi lite fundersamma kring faktiskt. Vi tar gärna del av ett större resonemang kring hur det är tänkt.

Det skulle vara intressant att veta ungefär vilken storleksordning vi talar om när det gäller tilläggsfinansiering förutom EU-finansieringen. Talar vi om 100 000 eller 200 000? Med tanke på Ålands offentliga ekonomi och hur stramt det är överallt med inbesparingar inom sjukvården och även inom andra politikområden så vill vi veta att det faktiskt finns medel reserverade för att kunna svara mot de eventuella projekt som får finansiering från EU.

Därmed har jag inget mer att tillägga från centerns sida. Vi ser fram emot en diskussion. Tack.

Talmannen

Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.