Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Diskussion.

Tack, fru talman! Bästa lagting och bästa regering. Jag återkommer till pensionsfonden. Jag höll ett anförande kring en annan motion tidigare här. Detta är egentligen del två av tre i mina - triptyker kanske - om pensionsfonden.

Jag sade redan i måndags att detta är, enligt min uppfattning, kanske två av de viktigaste anförandena som jag har hållit här i lagtinget. Jag väl hållit ungefär 225 stycken vid det här laget.

Den förra motionen handlade om att vi kanske inte skulle gå till banken för att ta ett coronalån utan istället ta det från pensionsfonden i enlighet med 10 §. Idag tänkte jag försöka beskriva hur vi kunde och kanske borde förbättra förvaltningen av fonden så att vi kanske kunde tjäna in dessa 50 miljoner, som är vårt ungefärliga lånebehov.

Min åtgärdsmotion nr 7 avslutas med följande kläm: ”att lagtinget uppmanar landskapsregeringen att skyndsamt på ett parlamentariskt sätt effektivisera förvaltningen av pensionsfonden.”

Avsikten med fonden är att utjämna pensionsutgifterna för landskapet. Landskapets pensionsskuld är 772 miljoner euro, medan värdet för fonden, enligt senaste fastställda bokslut, är 429 miljoner. Hälften är aktier och hälften är ränteplaceringar. Avkastningen för aktieplaceringarna var -11,8 %. Avkastningen för ränteplaceringarna var -2,3 %.

Nu har landskapets ekonomiska situation förändrats dramatiskt på grund av coronakrisen och måste effektivisera all verksamhet för att sänka kostnader eller för att öka intäkter. Vi måste vända på varje sten för att kunna uppnå mantrat ”budget i balans”.

Men, bästa lagting, pensionsfonden är ingen sten. Pensionsfonden är ett berg på 429 miljoner euro och därför bör den granskas extra noga.

Fru talman! Jag tänkte, som vanligt, inledningsvis börja med att lite problematisera frågan. Men även denna gång kommer jag nog med konkreta förslag på vad vi anser att man borde göra.

Det första problemet rör transparensen eller snarare den bristande transparensen i pensionsfonden. I verksamhetsberättelsen kan vi se en uppställning av olika tillgångsslag och hur stor andel dessa bör ha i fonden i normalläge eller också som minst och som maximalt. Vi ser föredömligt de jämförelseindex som ska användas och vi ser hur tillgångsslagen fördelar sig i portföljen, enligt värde och procent. Men ingenstans i verksamhetsberättelsen kan vi se hur tilläggslagen har ändrat eller förändrats under året eller under en femårsperiod, och ingenstans ser vi en jämförelse med dessa index som man presenterar mycket tydligt. Det är ju detta som är grunden i en presentation av fonder och dess utveckling och den saknas fullständigt.

Annars blir det ungefär som att säga att det är 15 grader varmt. Var? Vilken årstid? Vilken tid på dygnet? 15 grader säger precis lika lite, dvs. ingenting liksom att aktieplaceringarnas avkastning är -11,2 %, vilket är den enda informationen som vi får.

Det andra problemet är att man enbart har en normal resultaträkning, dvs. som utvisar vinst och förlust på sålda tillgångar och eventuella nedskrivningar om värdet går under anskaffningspriset. Men i detta sammanhang är det relevanta resultatet marknadsvärdet och hur det har utvecklats under året och det finns - som ni förstår - ingenstans.

Det tredje problemet är bilagorna. Eftersom den nyfikna inte får svaret från verksamhetsberättelsen så kanske man själv vill söka fram det. Tillgångarna är då ordnade enligt i tillgångsslag och bokstavsordning; Evli kommer före Nordea - jag lärde mig i folkskolan att E kommer före N - men man borde ha den indelning, som jag nämnde tidigare enligt de olika tillgångsslagen och per marknad.

Det fjärde problemet är fortfarande bilagan, alltså de värden som man anger. Man anger anskaffningsvärdet och marknadsvärde och förändring, men man uppger inte hur länge man innehaft tillgången eller hur stor värdeförändringen har varit under året. Vi har ingen aning om den här aktien har varit här i 10 år eller i 3 månader.

Det femte problemet gäller transparensen för hela verksamhetsberättelsen, dvs. att den aldrig någonsin presenterats för lagtinget. En fond på 400 miljoner och som påverkar budgeten varje år med ungefär 20 miljoner! Jag anser att den borde presenteras varje år separat i lagtinget. Men under dessa 4,5 år som jag har varit här så har den aldrig någonsin presenterats.

Det sjätte problemet är kostnaderna för förvaltningen. De framgår från verksamhetsberättelsen. Vi har för det första lönekostnader om 108 000 euro och dessutom administrativa kostnader på finansavdelningen. Fonden har externa förvaltare som kostat 183 000 per år.
Vi har rekommenderad taltid när det gäller gruppanföranden.

(Talmannen: Vi har rekommenderad taltid både gällande vanliga anföranden och gruppanföranden, men man får gärna hålla sig till den rekommenderade taltiden).

Sedan framgår att det finns en återbörd av uppburna förvaltningsprovisioner på 1,2 miljoner. Det framgår av sekretesskäl inte hur stor procent det är, så vi vet inte hur stora de här betalda provisionerna är. Men låt oss anta att man har fått 50 % rabatt när man har en fond på 200 eller 400 miljoner, hur man räknar. Det betyder att förvaltningsprovisionen är ungefär 1,2 miljoner. Dessutom har fonden 80 000 i handelsprovisioner.
Kostnaderna uppgår alltså för förvaltningen till 1,6 miljoner per år. Sedan har vi - ganska komiskt - en symbolisk ersättning om 5 724 euro till hela styrelsen. Men frågan är, alla dessa kostnader som vi har, måste vi ha dem? Mitt svar är faktiskt nej!

Vi har alltså kostnader för en förvaltare, som anlitar externa kapitalförvaltare, som sedan ska välja s.k. aktiva fonder som har höga avgifter då dessa har förvaltare. Vi betalar förvaltare, kapitalförvaltare och fondförvaltare. Får vi ett mervärde tack vare detta? Det är just det vi inte vet, eftersom det inte framgår ur verksamhetsberättelsen. Det borde alltså finnas avkastning per tillgångsslag och det borde också kunna jämföras med jämförelseindex. Jag gissar att hade vi fått ett mervärde så hade det antagligen framkommit.

Så, fru talman, jag tror mig kunna ana mig till hur det ser ut. Det är en gammal kunskap inom de finansiella vetenskaperna att diversifiering är grunden för jämn avkastning. Man ska inte satsa på ett företag, vilket faktiskt en ledamot i lagtinget föreslog då fonden i tiden skulle grundas, man ska inte heller koncentrera ägandet till Finland utan ha ett globalt ägande, helst fokuserat mot tillväxtområden. Grekerna var nog glada att de hade annat än grekiska aktier när de hamnade i sin kris och börsen gick ner med 90 %, att vi då hade lite grekiska obligationer spelade inte så stor roll.

Men frågan är, går det att få en bättre avkastning genom att analysera företagen? Svaret är oftast nej. Det kostar mer att analysera än den extra avkastning som man får. Det kan lyckas för enstaka fonder, enstaka år, men mycket sällan i det långa loppet. Det är den tråkiga sanningen. Häromåret råkade jag se en analys av utvecklingen av samtliga fonder i Finland som hade finska aktier och inte en enda slog index.

Men, bästa lagting, det finns något som kallas indexfonder eller ETFar. Kostnaderna för dessa fonder kan vara 0,25 % per år i jämförelse med vissa aktiva fonder, framförallt om det är utländska fonder som kan kosta 5 % per år.

Det är min absoluta övertygelse, mot bakgrund av kunskapsläget på området, att denna fyrdubbla fondförvaltning är bortkastade pengar. Vi kunde istället placera medlen i indexfonder på olika områdena och i räntefonder.

Och, fru talman, vi slipper ett annat problem. Före valet var det några som ondgjorde sig över att det fanns olämpliga bolag i fondens aktieregister. Genom att placera i index så slipper man dessa diskussioner och problem, på samma sätt som man slipper problemet med att ett enskilt bolag plötsligt rasar på börsen vilket hände häromåret när en bankaktie rasade.

Fru talman! Det sjunde problemet med pensionsfonden är styrelsens sammansättning. Jag var ner i arkivet för några år sedan och gick igenom debatten när fonden grundades. Det var en mycket kort debatt för en fond som nu har 400 miljoner euro. Debatten rörde sig mest om vem som skulle sitta i styrelsen. Det hela slutade med att finansministern sitter som ordförande och sedan tre personer som representerar facket och tre som representerar regeringen. Man motiverade det med att det är fackets pengar. Borde man inte fundera på vem som kan bidra med kunskap? För faktum är ju att pensionerna är garanterade i lag. Det har aldrig varit avsikt att enbart fonden skulle finansiera pensionerna utan en stor del kommer via budgeten. Om fonden går sämre fonden så måste mera pengar tas via budgeten. Av den orsaken anser jag att vi borde ha en helt parlamentarisk sammansättning, med finansministern som ordförande, det är helt rimligt.

Denna parlamentariska styrelse, med kanske ett lite högre årsarvode än 5 700 euro, skulle då kunna fastställa fördelningen av tillgångsslagen. Sedan skulle en deltidstjänsteman på finansavdelningen skaffa in indexfonder/ETFar i enlighet med detta -i princip ingen handel överhuvudtaget. Och styrelsen skulle se till att vi får en transparent verksamhetsberättelse där vi kan se att indexfonderna rör sig i takt med index.

(Talmannen: Nu har ledamoten Toivonen dragit över med 6,5 minuter, som information).

Jag har fem rader kvar. Tack!
Fru talman! På detta sätt skulle fonden kunna spara ungefär 1,6 miljoner per år eller 16 miljoner på tio år eller cirka 50 miljoner under sin kommande livstid. Det är ungefär så mycket som de stora lån som kanske ska lyftas just från pensionsfonden för att hantera de ekonomiska skadorna av coronakrisen. För som jag sade så är fonden ingen sten. Det är ett berg.

Därför har jag lagt den här åtgärdsmotionen med klämmen: ”att lagtinget uppmanar landskapsregeringen att skyndsamt på ett parlamentariskt sätt effektivisera förvaltningen av pensionsfonden.”

Tyvärr är inte finansministern närvarande och tyvärr är inte heller den enda medlemmen i styrelsen, alltså ersättaren ledamot Valve, på plats. Men kanske ni andra har synpunkter? Vi kan fortsätta sedan också i finansutskottet. Tack för ordet, fru talman.

Tack, fru talman! Det blev ett så långt anförande med så mycket punkter att man borde ta taltur istället för replik.

Jag tycker att mycket av det som ledamot Toivonen säger är helt okej. Men frågan är alltså hur man kan få ett bättre resultat? Man kan konstatera att fonden trots allt de senaste fem åren, före 2018 som här hänvisas till, har haft en avkastning mellan 6 och 7 procent. Året innan så var det 11 procent. Så det har ju inte varit dålig avkastning. Men fokus är på att förbättra avkastningen och det har jag inte tycker jag, trots detta långa anförande, fått klart för mig hur man ska gå tillväga. Det är nämligen inte hur mycket man betalar i förvaltningsavgifter som är avgörande, det är vad man får ut av det naturligtvis.

Sedan när det gäller själva transparensen så har jag också några saker som jag tycker att kunde finnas med i verksamhetsberättelsen, även fast den är hyfsat bra och dit hör värderingsdifferenserna. Det framgår nog om man tittar på balansen och de (… taltiden slut).

Tack, fru talman! Jo, siffrorna som jag hade så var det senaste bokslutet som är offentligt. Det är det enda jag kan ha.

Tittar man bakåt så är det klart, det har gått upp och det går ner och så går börsen. Men som sagt, det framgår inte i någon verksamhetsberättelse hur börsen gick normalt - som det som jag sade om 15 grader. Om fonden går upp 15 procent och alla andra marknader går upp 20 procent, då har det varit dåligt, men har de gått upp bara 10 procent, ja då är det bra. Det är den jämförelsen som vi inte har ingen aning om.

Tack, fru talman! Där håller jag med. Det finns saker och ting som man kan förtydliga. Men jag är ganska övertygad om att de som sitter och jobbar med det här har pejling på hur det ligger till. För oss handlar det om transparens så att vi också får se vilka beslut de tagit och vilka slutsatser de kommit till i och för sig, men det blir vi inga rikare på. Frågan är ju vad man ska göra för att få en bättre avkastning? Här nämndes styrelsen, tror ledamot Toivonen att det blir en bättre avkastning om styrelsens sammansättning ändras? Jag ser ju styrelsens sammansättning framför mig här och det finns ju väldigt mycket kompetens trots allt i den här styrelsen.

Nej, alltså den största möjligheten att kunna få en större avkastning är att titta på, som sagt, 1,6 miljoner i kostnader och hur fonderna går jämfört med index. Det är det som vi inte har en aning. Eftersom, som jag sade, det är väldigt, väldigt svårt att få en större avkastning än index om man inte presenterar det, så ringer klockorna för mig och säger att man kanske inte får större avkastning när man inte vågar presentera. Jag har framfört det här som privatperson för många, många år sedan och ingenting har ändrat. Det är exakt lika dålig transparens fortfarande, tyvärr.

Tack, talman! Hör och häpna, jag delar bedömningen att den här pensionsfonden skulle behöva granskas, och inte bara av transparensskäl i allmänhet utan också ur hållbarhetssynpunkt. För ambitiösa krav på hållbarhet är kanske ingenting som kännetecknar den här pensionsfonden. Man kan titta i listan på innehav och där ser vi Norwegian till exempel. Man kan också se andra företag som finns med som har kränkt mänskliga rättigheter och pysslar med vapenindustri och sådana saker. Så våra gemensamma resurser ska absolut inte hamna i sådana typer av fickor, utan vi ska använda det på bästa sätt också i vårt innehav.

I regeringsprogrammet står att vi ska uppskatta hållbarhetsgraden i den här portföljen. Det är ju faktiskt också ett sätt där man kan säkra en god avkastning på lång sikt.

Tack, fru talman! Avkastningen är ju kärnan. Men, som jag sade, om vi har indexfonder så slipper vi den diskussionen om vad som ingår där. Då kan vi spekulera till och med på oljepriserna om vi tycker att det är intressant - om de nu är låga och vi tror att de kommer att gå upp - även om vi inte investerar i oljan och inte i industri. För tillfället så går kanske hållbarhetsfonden lite bättre för att de är populära - jag har själv skaffat av den orsaken - och det ärr ungefär som IT-aktierna som gick bra för ett tag sedan, de var också populära. Avkastning är viktigt.

Jag ställde mig frågande till om landskapsregeringens pensionsfond ska bidra till spekulationer inom vapenindustri och oljeindustri och sådana typer av smutsiga industrier? Jag tror inte att det är vägen fram. Jag tror inte att den åländska befolkningen skulle uppskatta det, även om det är på räntebaserad nivå.

Tack, fru talman! Nej, jag tror inte heller att vi ska satsa på råvaror och inte heller på hedge osv. utan traditionella aktiefonder. Jag tycker att vi ska ha indexfonder för att helt enkelt få ner kostnaderna och få upp avkastningen. Det finns, som sagt var, hållbarhetsindex också, jag vet det.

Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet
omfattas? Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.