Enda behandling

Först tillåts diskussion och efter det vidtar detaljbehandlingen.

Diskussion.

Ltl Olof Erland

Herr talman! Lagutskottet har behandlat en hemställningsmotion om förverkligandet av förslaget om en skärgårdspolis. Förslaget har tagits fram i en utredning som går genom den här problematiken. Lagutskottet har förkastat motionen men bringar motiveringarna till kännedom.

Vårt resonemang går i korthet ut på att man historiskt sett kunde säga att det fanns en närvaro hos polisen som gjorde en del av jobbet. Själva närvaron var en del av polismyndighetens metoder, om man uttrycker det lite tillspetsat.

Idag har vi en helt annan typ av myndighet. Vi har en professionell poliskår som bygger upp system, som använder teknologi, som använder utrustning och som inte på samma sätt är beroende av att ha personer på plats kontinuerligt och året runt såsom det var en tid i skärgården.

Vi har kunnat konstatera att polisen har, som många andra, begränsade resurser och de ska användas på ett effektivt sätt. Det gör man med de egna resurser som man har och det gör man också tillsammans med sjöräddningen och gränsbevakningen. På rikssidan har man en överenskommelseförordning om samarbete mellan polis, tull och gränsbevakning. Åland blir delaktigt i det samarbete genom att vi har ett nära samarbete på Åland med gränsbevakningen och tullen. Det är ett samarbete som fungerar väl. Man har en planering av resurserna inom polisen i samarbete med gränsbevakningen.

Vi har i betänkandet fört ett resonemang om vikten av att det finns en synlighet, att det finns en närvaro och att det finns kontakter med polisen i skärgårdskommunerna så att man till exempel har undervisning i skolorna. Polisen ska finnas på plats men inte nödvändigtvis kontinuerligt. Ibland polisen i en liten kommun riskera att bli integrerad i samhället. Det kan man naturligtvis sätta ett litet frågetecken för, det beror väldigt mycket på personerna. Men det har visat sig själv i skärgårdssamhällen att när polisen av någon anledning är närvarande under vissa perioder så förbättrar det attityderna och även känslan av trygghet i skärgårdskommunerna. Det är naturligtvis viktigt.

I lagstiftningen sägs att det ska finnas en enhet i skärgården, en på landsbygden och en i Mariehamn. Det sägs också i lagen att det bör finnas verksamhet ute i kommunerna. Vi ser det då som en del av denna verksamhet att man har möjlighet att få ID-handlingar, körkort och liknande på plats i kommunerna, till exempel i kommunkanslierna.

Sammanfattningsvis anser lagutskottets majoritet att det är viktigt att man stärker tryggheten över hela Åland när det gäller polisverksamheten. Man är tvungen att göra det med begränsade resurser. Det kan man då klara av på ett någorlunda acceptabelt sätt i samarbete med andra myndigheter, tullen och sjöräddningen.

Ltl Barbro Sundback

Herr talman! Egentligen är det en paradox att man ska behöva hemställa om att det ska finnas en skärgårdspolis. Det finns ju redan reglerat i lag. Det finns till och med i regeringens handlingsprogram. Och det finns ett kommittébetänkande som ordförande här hänvisade till där två ministrar i dagens regering sitter som var med i kommittén och tog fram programmet om en skärgårdspolis. Vi har en polisenhet med en tjänsteman som har till uppgift att svara för den övergripande laglighetskontrollen och den strategiska planeringen av polisens verksamhet. Vi har en minister som ska se till att handlingsprogrammet verkställs.

Nu har snart hela mandatperioden gått och man kan konstatera att det inte inte har skett någonting av detta som det här betänkandet efterlyste. Hur kan det vara möjligt? Vi har lagar, vi har politiska styrdokument, vi har skärgårdsnämnd, vi har polisdelegation och vi har polisenhet och ingenting händer av det som regeringen har sagt sig vilja göra i den här frågan. Man undrar hur man ska bedöma en sådan här situation? Politiskt är det klart att det är regeringen och ministern som har ansvaret. Jag tycker nog också att de som har hand om polisförvaltningen och polisenheten har en skyldighet att se till att lagen fungerar, även om man inte har en skyldighet att förverkliga regeringsprogrammet om ministrarna själva inte vill det.

Herr talman! Det är på något vis ändå en sorts manifestation över ofullkomligheten i vårt system att fungera praktiskt och effektivt, trots att alla förutsättningar finns. Dessutom förväntas inte det här kosta egentligen någonting speciellt.

Jag kommer ihåg när landskapslagen om Ålands polismyndighet gjordes 2000. Då satt min gamle gode vän ltl Sture Gustafsson här från Brändö och representerade centern. Tillsammans lyckades vi få in den här meningen i § 1 2 mom. som säger att det ska finnas en polismyndighet i Mariehamn, en på landsbygden och en i skärgården. Så fick vi in "i skärgårdskommunerna bör det finnas polisverksamhet året om." Det var viktigt att polisen inte bara skulle vara i skärgården på somrarna för så var budgetmotiveringarna skrivna då.

På 2000-talet försvann alla polistjänster ifrån skärgården. Det var omöjligt att få de tjänsterna tillsatta. Det var dyrt för den som skulle vara polis i skärgården. År 1995 när kommittén tillsattes försökte man ta fram ett alternativ till fasta tjänster i skärgården. Då kom man med det här förslaget att man inom polismyndigheten skulle avsätta 3-4 ordningspoliser som skulle ha särskilt ansvar för skärgården. Ordningspolisen skulle samarbeta med trafikpolisen. Trafikpolisen ska bland annat övervaka jakt och sådana frågor.

Det här är närmast en organisatorisk fråga, eventuellt kan det vara frågan om lite höjda ersättningar men egentligen inte någonting annat. Sedan hade man vissa önskemål i arbetsgruppen om att polisen skulle vara närvarande ute i skärgårdskommunerna. Sedan skulle man också syssla med förebyggande arbete inom skolor och andra sådana tillfällen för att påverka barnens och ungdomarnas inställning till säkerhet, trygghet, ordning och reda. Men det har inte blivit någonting av detta och det skyller man på bristande resurser. Man kan konstatera att det finns resurser men de används inte i skärgården, de används på fasta Åland och i Mariehamn och utan en politisk styrning av det kommer myndigheterna tydligen att prioritera på det viset.

Herr talman! Man kan väl säga att det går bara neråt för skärgården. Det blir inte bättre fast vi har starka företrädare för skärgårdskommunerna här i lagtinget. De som vi har hört från skärgården talar nu om de små beslutens tyranni. Kanske ett enskilt beslut som drabbar skärgårdskommunerna inte är så farligt. Men när man sätter ihop alla negativa beslut för skärgården så blir det väldigt dystert för de flesta som försöker skapa förändring och förnyelse.

I alla kommuner skulle man önska högre närvaro av polisen. Av de representanter som vi hörde i utskottet kan man nog få intrycket att det finns ett förakt för vissa regler i skärgården, att det också förekommer ett omfattande fylleri och problem med ordningen och säkerheten i trafiken. Det kan inte jag personligen svara för. Det är sådan information som vi har fått. Det är också svårt med anmälningsplikten. Det är inte så lätt i de här små samhällena.

En avgörande försämring i utvecklingen var att man tog bort kontrollerna i Osnäs och Gustafs. Det finns nu också risk för att det förekommer en hel del kriminalitet som sker via färjorna. Men det har man inte heller något belägg för. Det här är en fråga som man i skärgården prioriterar högt och som man vill få kontroll på.

Det saknas politiskt beslut om att den här omorganiseringen måste ske. Det måste också formaliseras på något sätt. Det kan inte vara så att en tjänst som medborgarna har rätt till ska vara beroende av några slags tillfälliga beslut hos den ansvariga myndigheten eller upp till tjänstemännens goda vilja. Vi har fått veta att samarbetet med gränsbevakningen fungerar bra. Det finns också möjligheter för sjöbevakningen att utöka sin aktivitet i skärgården. Då anser jag att man måste göra något sorts överenskommelser om det här. Det behövs inte, som jag ser det, någon polisbåt som den här arbetsgruppen talade om. Med ett utvecklat samarbete med sjöbevakningen skulle detta antagligen vara tillräckligt. Det finns också en annan poäng med att ha ett utvecklat och formaliserat samarbete med sjöbevakningen; det stärker deras motiveringar för att hålla kvar och att inte minska sin verksamhet här, vilket säkert kommer att vara aktuellt eftersom nästa regering igen ska spara i Finland. De tittar säkert precis på allting.

Herr talman! Jag ser inte att det är möjligt att förkasta den här hemställningsklämmen mot bakgrund av den lagstiftning som vi har. Saken är inte ordnad för skärgårdsborna. Jag ser inte heller att det finns politiska utfästelser om att det här ska ordna sig, utan man för några allmänna diskussioner om att man inte ska ha fastanställd personal i skärgården vad gäller polisen och det har ju inte arbetsgruppen föreslagit och inte någon annan heller, så det är en gammal diskussion.

Jag kommer i behandlingen av det här ärendet att föreslå att klämmen ska godkännas.

Jag tycker också att hela den här frågan reflekterar en större problematik för regeringen. Det är att man tydligen inte riktigt får ordning på sin polisverksamhet. Under den här mandatperioden har jag nu haft två tillfällen åtminstone att höra polisens och manskapets åsikter om verksamheten. Det är problematiskt på flera nivåer. Regeringen måste nog ta tag i den här frågan och inte bara sitta passiv och vänta eller ha seminarier, utredningar, möten eller processer. Man måste besluta vad det är man vill. Vi vill ha den skärgårdspolis som kommittén år 1996 kom fram till.  I den kommittén ingick numera finansminister Mats Perämaa, trafikminister Veronica Thörnroos, Mia Hanström och Fredrik Lindqvist. Sekreterare var Björn Andersson och ordförande var numera riksdagsledamot Elisabeth Nauclér. Det var ett väldigt bra betänkande, kort och kärnfullt. Nu är det dags att förverkliga det. Tack, herr talman.

Minister Roger Eriksson, replik

Tack, herr talman! Ltl Sundback framför här att ingenting händer. Ingenting kan vara mera fel än det.

Åland har en polismyndighet vars verksamhetsområde är hela Åland, även skärgården. I den här landskapsregeringen har vi gett politiska signaler och tryckt på att polismyndigheten ska öka sin närvaro ute i skärgården. Polisen har visat sin närvaro ute i skolor och daghem. Man har diskuterat med lokalbefolkningen och fått bra kontakt. Antalet razzior och kontroller har ökat drastiskt. Övervakningskontrollfunktionerna i skärgården har ökat i stor mängd. Vi har också två lokalkontor; ett i Föglö och ett i Kumlinge. Samarbete med polis, tull och gränsbevakningen är formaliserad. Det finns en överenskommelseförordning med sjöbevakningen som fungerar alldeles utmärkt. I dagarna diskuterar man ett lokalt avtal mellan bevakningen och polismyndigheterna. De arbetar på hur man ska formalisera det i text och kunna ha ett system.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Barbro Sundback, replik

Om minister skulle sluta prata, det är slut på tiden. Det där fick vi inte alls höra i utskottet. Det har väl satt lite fart på minister då. I utskottet fick vi bara höra hur dyrt och omöjligt det var att förverkliga kommitténs betänkande. Det är bra om man på politiskt håll puffar på polisen att de åker ut i skärgården. En myndighet måste jobba med någon slags styrdokument, planer och beslut. Det måste finansansvariga tjänstemän om det ska bestå. Annars är det risk för att det igen går tillbaka till det gamla när det blir ny regering. Det är viktigt för skärgårdsborna att det verkligen finns beslut som gäller över mandatperioderna.

Minister Roger Eriksson, replik

Tack, herr talman! Ursäkta om jag inte uppfattade tidsåtgången.

De här besluten vi har tagit ska formaliseras. Det här är ett sätt att styra polismyndigheten. Generellt vad vi har gjort för polismyndigheten, som ltl Sundback var inne på, det är klart att där finns problem. Vi har diskuterat, vi har mött dem, vi har förslag till åtgärder, vi diskuterar polisstyrelse, personalavdelningen har varit till deras förfogande och vi har konkreta uppföljningsmöten med polismyndigheten där de ska visa att de följer de politiska riktlinjerna som vi har gett. Det här arbetet har hållit på en längre tid tillbaka. Det är inte något akut från oss.

Ltl Barbro Sundback, replik

Javisst har det varit möten och processer. Men, vilka konkreta tjänster kommer skärgården att kunna räkna med inom den här sektorn? Det måste man få veta, inte vilka möten man har varit på.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, herr talman! Det är bra att man lyfter de här frågorna och diskuterar och ventilerar dem här i lagtinget. Det finns ganska klara synpunkter som ställs emot varandra. Det viktigaste är att man också lyssnar på polisen. Vi har en överkonstapel som för närvarande engagerar sig frågan, har varit mycket ute i skärgården senaste sommar och har ganska klara synpunkter på hur man ska ordna det här. Där är det inte några speciella skärgårdspoliser utan man efterlyser struktur, instruktioner och framförallt vad som saknas inom polismyndigheten; uppföljningen hur det har genomförts. Det spelar inte så stor roll vilka poliser som gör det här. Det viktigaste är att det kommer ut poliser och de ska vara ett visst antal timmar närvarande i skärgården. Den här strukturen håller man på att ta fram just nu och man arbetar vidare. Jag tror att det kan vara ganska viktigt att också lyssna på dem som ska göra det här och som har provat på det och vet vad som behövs. Det behövs en ny båt. Det är ganska stora kostnader men det kan vara ett steg framåt.

Ltl Barbro Sundback, replik

Talman! Jag tycker att situationen blir bara mera och mera förvirrad. Ska man lyssna på minister Eriksson eller på ltl Åke Mattsson? De ger två helt olika av situationen. Det är väl ganska betecknande för hur läget är. Den ena ska ha båt och den andra ska inte ha båt. Den ena ska ha fastutnämnda skärgårdspoliser och den andre ska inte ha det. Ja, herr talman, jag är glad att jag inte bor i skärgården åtminstone när det gäller den här frågan. Det är lika virrigt som det alltid har varit i det här ärendet.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, herr talman! Det kan hända att jag var otydlig. Jag framförde att det kanske inte är här i salen som man ska bestämma hur man ska göra. Man kanske ska lyssna på poliserna. Det finns olika uppfattningar om detta. Jag refererade till vad poliserna säger i den här frågan. Jag pratade inte om min egen uppfattning och om vad som har gjorts eller inte. Men jag vet att signalen är klockren ifrån skärgårdskommunerna och ifrån poliserna att den senaste sommaren var det en helt annan polisnärvaro i skärgården och det var en helt annan polisnärvaro i skolorna. Det har förändrats radikalt. Det är tack vare att man har tagit upp de här frågorna. Precis som ltl Sundback var inne på här tidigare, som var mycket väsentligt och klokt sagt, måste det bli en kontinuitet i det här. Det får inte vara så att det finns intresse en liten kort stund. Därför borde informationen och kunskapen tas till godo så att man håller på med det i fortsättningen också.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Jag för min del är oerhört glad över att bo i skärgården.

Det organisatoriska och hur man exakt ska bestämma tjänster och hur man ska utformas styrdokument för att få kontinuiteten är inte mitt ansvarsområde. Jag har inte en exakt bild av hur det ska göras. Ur ett brukarperspektiv kan jag däremot säga att polisverksamheten i skärgården har blivit oerhört mycket mer synligare under de senaste två åren. Frågar man skärgårdsborna själva om detta så tror jag att varenda en kan verifiera att det är på det viset. Det här har inte blivit sämre, det har blivit bättre.

Samarbete med gränsbevakningen har från en bra nivå ytterligare blivit bättre. Gränsbevakningen har köpt nya båtar som passar ännu bättre för ändamålet. Polisen har fordon ute i skärgården som gör att man kan göra vägkontroller på ett bättre sätt än tidigare. Mycket har blivit bättre.

Ltl Barbro Sundback, replik

Jag har förstått att det har blivit lite fart på regeringen nu, speciellt när vi närmar oss behandlingen här i lagtinget. Det är i sig bra. Men hur får man kontinuiteten till stånd? Var finns formaliseringen, som ltl Åke Mattsson sade?

När minister Perämaa var i arbetsgruppen så var han med och beslöt att; ”sjöpolisen bör vara en särskild enhet bestående av minst fyra poliser vid ordningsavdelningen, men den ska samverka med trafikgruppen och den kan därför ha gemensam ledning med trafikgruppen”. Är det detta som minister Perämaa vill ha fortsättningsvis? Eller har det på något vis ändrat?

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Det som en enkel minister vill eller inte vill är nog närmast oväsentligt i det här sammanhanget. Jag är glad över att det arbete jag kunde medverka till har lett till att det har blivit en förbättring så att brukarna ute i skärgården kan konstatera att det politiska arbetet har burit frukt. Att ifrågasätta kontinuiteten på förhand kan man givetvis göra, men det viktiga är att vi politiker och förvaltningen ser till att den politiska viljan omformas i kontinuitet i den dagliga verksamheten. Att kritisera det på förhand är knappast fruktbart för den här diskussionen. Jag tycker att vi ska vara glada och nöjda över att någonting, åtminstone i viss mån, har blivit bättre.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! För socialdemokraterna räcker det nog inte. När man talar om lagstadgade rättigheter som skärgårdsborna har då har nog en enkel minister ganska stort ansvar som medlem i en regering. Regeringen ska enligt handlingsprogrammet jobba för att betänkandet ska förverkligas. Det betänkandet som minister Perämaa var med och tog ställning till. Att nu skylla ifrån sig nu och inte ta ansvar, det är inte imponerande.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Talman! Det är ju ett tag sedan arbetsgruppen lämnade sitt betänkande. Det var i november 2006. Sedan dess är det nog också min personliga uppfattning som skärgårdsbo att situationen har blivit bättre. Jag vill också gärna tillstå att det finns ytterligare förbättringsmöjligheter att göra, speciellt vad gäller det förebyggande arbetet bland barn och ungdomar, vilket jag tycker är väldigt viktigt.

Jag tycker att arbetsgruppen var ganska klok när man lade förslaget om att man borde ha en egen polisbåt. Det möjliggör att besöka och vistas ute i skärgården och övriga Åland på ett helt annat sätt än vad man tidigare har kunnat.

Ltl Barbro Sundback, replik

Jag tycker att inlägget av minister Thörnroos, som var med i kommittén, visar att hon fortsättningsvis omfattar ståndpunkten och är villig att föra de här förslagen vidare. Det finns också ett väldigt viktigt resonemang om att skärgårdsborna ska få bättre service vad gäller sådana enkla ärenden som polisen handlägger i fråga om tillstånd och olika körkort osv. Inte ens det har man lyckats utveckla fast det inte behövs personal i någon större omfattning.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack talman! Hur man sedan ska organisera arbetet hos polisen vågar jag faktiskt inte riktigt sia om. Jag vet att vår grundtanke, när vi talade om särskilda sjöpoliser, var att dessa sjöpoliser skulle ges utbildning i nautisk kompetens, radiotelefoni, radaravläsning och annat som krävs för att kunna framföra en båt i den här storleksklassen säkert även under dåliga förhållanden, tillika som man kan ha en tilläggsutbildning inom andra specialiteter. Det var så grundtanken var. Min förhoppning är att vi ska kunna fortsätta att jobba enligt det.

Trots att jag sitter i landskapsregeringen så kan jag inte detaljerna exakt hur man avser att organisera det fullt ut inom polisenheten.

Ltl Barbro Sundback, replik

Jag tycker inte heller att vi här i lagtinget ska diskutera hur det ska organiseras. Det finns ett förslag i kommittébetänkande där man beskriver hur det kunde se ut. Det är det som regeringen har i sitt handlingsprogram. Nu säger man att det har blivit bättre, det är en sak. Men frågan är om man tänker förverkliga det som man har skrivit i sitt handlingsprogram? Det är ett förslag som skulle innebära en viss kontinuitet och en möjlighet att utveckla verksamheten på det sätt som minister Thörnroos säger, med särskild utbildning osv. Det kräver att det är vissa poliser som har uppdraget. Det är inte meningsfullt att alla ska utbildas just i den här särskilda sysslan att fungera ute i skärgården.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, herr talman! I reservationen som ltl Sundback har skrivit står det så här; ”samarbete mellan Ålands polismyndighet och gränsbevakningen på Åland formaliseras.” Läser man sista stycket i utskottets synpunkter så står där klart att det finns en överenskommelseförordning och den kan möjligen utvecklas. Jag förstår inte riktigt alla argument som ltl Sundback har i sin reservation.

Sjöbevakningen har kunskap om navigering. Det är ju ganska naturligt av ekonomiska skäl att använda sjöbevakningens kunskaper för att bistå polisen.

Ltl Barbro Sundback, replik

Till det sista resonerar åtminstone jag på samma sätt. Det avviker från kommitténs betänkande. Regeringen har ju sagt att de ska förverkliga kommitténs betänkande. Det betyder ju inte att det ska vara i alla enskilda delar. Det där är en viktig synpunkt eftersom vi har fått höra att gränsbevakningen har fått utökade resurser. Det är viktigt att vi sysselsätter dem. PTG-samarbetet är formaliserat i en rikslag och Åland är utanför det. I praktiken betyder det att man här på Åland ändå i stort sett följer de arbetsrutinerna. För att det arbetet ska bli effektivare så borde polismyndigheten på Åland och gränsbevakningen ha en sorts överenskommelse om hur arbetet ska utvecklas ännu mera.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Jag tycker lika som motionären när det gäller behovet av en utökad polisnärvaro i skärgården. Det är bra om det har blivit bättre. Det finns ytterligare förbättringsmöjligheter att göra. Hur man ska använda resurserna på ett ännu bättre sätt är ju en organisationsfråga inom Ålands polismyndighet.

Däremot vill jag varna för resonemanget som Sundback förde i sin taltur här om att statlig verksamhet på Åland skulle motiveras av att statsmyndigheten, i det fallet gränsbevakningen, ska ta över polisverksamhet som hör till landskapets behörighet och ansvar. Det är en mycket farlig och riskfylld väg att gå, att man skulle motivera statliga myndigheters verksamhet på Åland med att de behöver ha den här storleken för att de sköter en del av självstyrelsens uppgifter.

Ltl Barbro Sundback, replik

Det är klart att det här är en organisationsfråga inom polisen. Efter att ha hört ledningen för organisationen så tror jag att det inte blir någonting utan politiska beslut. Det fanns ingenting som sade att det här skulle bli gjort under den här mandatperioden. Det tycker jag att är sorgligt. Enligt lag ska skärgårdsborna ha den här servicen likaväl som vi andra som bor på Åland.

Sedan måste ltl Roger Jansson ha missuppfattat mig. Jag har inte sagt att statlig verksamhet på Åland ska ta över åländsk verksamhet. Inom gränsbevakningen finns det resurser att göra ännu mera. De åker ut varje dag i skärgården och tillsammans med polisen så skulle de kunna göra betydligt mera i den här verksamheten.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Den här inställningen från polisledningens sida att man ogärna vill aktivera sig med större närvaro i skärgården, efter de stora neddragningar som skedde på 90-talet, har jag nu hört i 20 år. Jag tror att de har samma inställning fortfarande. Jag tror att det är polisstyrelsen, som ska bli till, som måste hantera den frågan så att man också får den politiska beställningen in i deras verksamhet.

Däremot hörde jag tydligt att ltl Sundback sade att när staten under nästa regering ytterligare måste spara så kommer det sparkrav även på gränsbevakningen på Åland och då kan det vara bra att motivera att man har självstyrelseverksamhet under sitt hägn. Rätta mig om jag har fel men så uppfattade jag uttalandet.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Barbro Sundback, replik

Jag sade att sjöbevakningen har mycket verksamhet, det är en skillnad. Ju mer de jobbar här, desto bättre naturligtvis för Åland, om vi vill samarbeta. De är ju en stor resurs. Om de ska minimera sin insats så är det dåligt för Åland. Jag tror absolut att det finns ett spann där, genom att ha samarbete med gränsbevakningen så visar gränsbevakningen att de har en hög aktivitet och det tror jag att är bra. Men det är nog mest spekulationer om vad som händer efter det här valet.

Viktigare är att det skulle bli mycket mer effektivt om man hade en praxis, nu baserar man sig på överenskommelseförordningen och det blir ibland ganska styrt.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Anders Eriksson

Tack, herr talman! Det är en intressant diskussion om en viktig fråga. Det är viktigt att det finns synlighet från polismaktens sida och att polismakten finns tillgänglig när det gäller alla delar av Åland. Det är viktigt att känna trygghet och det är lika viktigt oavsett om man bor i skärgården eller i någon annan del av Åland.

Det är också lite typiskt att den här motionen lades 2008 och först nu börjar man diskutera mera på allvar vad det kan tillföra.

Jag känner inte till förhållandena på saknivå så jag har ingen anledning att betvivla det som minister Thörnroos med flera skärgårdsrepresentanter sade, att det har blivit bättre. Det är ju bra, då har debatten tillfört någonting.

Jag har ett par frågor med anledning av lagutskottets betänkande. Det var därför jag begärde ordet, för presentationen gav mig heller inte riktigt svar på det. Motionen ger också anledning till ett par frågor. Klämmen säger att man ska trygga ordning och säkerhet i skärgården på lika vilka som övriga Åland. I motiveringarna står det bland annat så här; " varken vuxna eller unga ser idag polisen som en resurs, utan snarare som någon som sviker eller som är ett hot”. Det var en märklig motivering, tyckte jag. Det vore intressant om huvudmotionären ville vidareutveckla hur man har tänkt då.

Det är säkert något ord som är borta som gör att jag missförstår det. Men tittar vi på reservationen så står det så här; ”bristen på polis i skärgården samt avsaknaden av konkreta åtgärder och en plan för att bygga ut verksamheten gör att tryggheten i skärgården fortsättningsvis ökar”. Där måste det vara något ord som är borta, annars måste jag få förklaring på hur man riktigt tänker där.

Om vi går tillbaka till klämmen så säger den att man bör trygga ordning och säkerhet i skärgården på lika villkor som övriga Åland. Lika villkor är enligt mitt förmenande inte realistiska. I betänkandet sägs; ”målet för polisens verksamhet bör vara att skärgårdsbefolkningen ska ha tillgång till samma service som befolkningen på fasta Åland”. Om man då pratar om lika villkor och samma service, menar man att det ska vara exakt likadant såsom det är för en som bor t.ex. på Strandgatan i Mariehamn jämfört med hur det är ute i Lappo på Brändö? Lagutskottets ordförande Olof Erland sade att man inte kunde tänka sig att man skulle ha polisbemanning kontinuerligt ute i skärgården. Synbarligen menade man inte bokstavligen lika villkor och samma service. Om det handlar om samma service, är det då möjligt att man ska få ut körkortet osv? Jag ska återkomma till det.

Den här klämmen gör att om man ska rösta för den ordagrant så innebär det att det ska vara precis samma service och det ska vara lika villkor ute i skärgården så som det är på fasta Åland. Jag skulle önska att det skulle vara så, men jag tror inte det är realistiskt. Huvudmotionären sade också i sitt anförande att det går bara neråt för skärgården, delvis håller jag med om det, det är så.

Tittar man på polisverksamheten isolerat för sig så tror jag att det är att ta till överord. Det pratades någonting om de många små beslutens tyranni och det ligger mycket i det. Det saknas fortfarande ett helhetsperspektiv angående hur man ska kunna trygga servicen i skärgården. Jag har sagt det förut och jag säger det igen; jag är oerhört förvånad över varför man är så passiv och inte driver på när det är så pass många skärgårdsrepresentanter i lagtinget som det är nu. Jag hör till dem som har efterlyst en utvecklingsstrategi när det gäller skärgården. Ltl Camilla Gunell och jag har samarbetat tidigare om ett spörsmål där vi försökte få igång en debatt om just de här frågorna. Vi har försökt och vi har försökt men det är väldigt svårt ifrån regeringspartierna att möta upp. Jag förstår faktiskt inte varför. Kanske man i den här debatten kan få svar på det?

Jag har två små frågor till innan jag avslutar. En av huvudfrågorna var samma service och hur man resonerar ifrån lagutskottets sida och hur man resonerar från motionärens sida, vilket jag redan har nämnt.

Den andra frågan som jag lite reagerade över i lagutskottets betänkande var detta att om man har stationära poliser ute i skärgården så löper det en risk att de integreras så till den milda grad i skärgårdssamhällena att de inte sköter sitt arbete. Jag kan inte läsa texten på något annat sätt när man säger; ” de löper risk att de integreras i skärgårdssamhällen på ett sätt som försvårar arbetet och opartiskheten”. Jag skulle gärna se att man ifrån lagutskottets sida lite vidareutvecklar det. Hur tänker man riktigt då?

Den sista frågan handlar om: ”polisens kansliservice, utlämnande av körkort och ID-kort förs ut till servicepunkten i skärgården i större utsträckning än för närvarande”. Det här tror jag är ett väldigt bra förslag. De flesta reagerade när posten började använda sig av arbetssättet att man flyttade verksamheten till butiker och andra serviceinstanser på landsbygden och i skärgården och stängde sina egna kontor. Det blev, som det alltid blir, protester och missnöje när man genomför förändringar. Men nu har jag upplevt att de flesta är väldigt nöjda. Man har mycket större tillgänglighet till servicen än vad man har haft tidigare. Det här tycker jag att är bra. Det är kanske det som man menar från lagutskottets sida när man pratar om samma service.

Om jag slutar där jag började, det viktigt att det finns tillgänglighet och det är viktigt att man har en tydlig synlighet från polisen runt hela Åland inklusive skärgården. Men, det kanske inte behöver ske på samma sätt som förr.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack, herr talman! Det är ett riktigt påpekade att det saknas ett ord i reservationen. Jag hade hoppats att ingen skulle se det, men nu kom det fram.

Detta med lika villkor betyder inte att det ska skötas som förr eller att det ska vara som i Mariehamn, utan det ska finnas polis närvarande och synlig. Det ska också vara möjligt i skärgården att få skött vissa enklare formella ärenden som poliskansliet gör här i stan osv, i stort sett i alla fall ett utbud av tjänster som är lika som på fasta Åland.

Ltl Anders Eriksson, replik

När det gäller de förstnämnda så borde ju ltl Sundback efter alla år ha lärt sig att det är ytterst få saker som undgår mina ögon.

När det gäller detta att trygga ordning och säkerhet i skärgården på lika villkor som övriga Åland så säger ltl Sundback; ”att i stort sett i alla fall och lite likartat”. Problemet är att det inte är detta som står i klämmen, i klämmen står det att det ska vara på lika villkor. Jag vet att man många gånger har röstat emot förslag på grund av sådana här hårklyverier. Jag vet vid det här laget hur ltl Sundback tänker och jag kan också tänka mig att stöda det. Följer man det här ordagrant så blir det problematiskt och det vill jag lyfta upp till diskussion.

Ltl Barbro Sundback, replik

Problemet är kanske lite större än så. När det gäller rättigheterna som medborgarna ska ha så kan man inte i lagstiftningen skriva; ”i Mariehamn har man rättigheter och på landsbygden har man lite mindre rättigheter och i skärgården har man ännu mindre”. Rättigheterna, såsom de är formaliserade i lag, måste vara lika och också i princip villkoren. Sedan hur myndigheter lyckas uppfylla dem är sedan alltid en komplikation.

Sedan angående att vuxna och barn upplever polismyndigheten som ett hot, det beror just på bristen på trygghet. Motsats till bristen på trygghet är att situationer kan kännas hotfulla.

Ltl Anders Eriksson, replik

Det är svårare att formulera sig i text än vad det är att göra det muntligt, också nu förstår vad ltl sundback menar. Men när man skriver att man ser polisen som någon som sviker eller som ett hot så förstår jag inte riktigt hur man menar.

Det gäller detta med rättigheter så kan jag köpa den förklaringen. Det hör inte hit men det är en tanke som har slagit mig många gånger när man pratar om kommunsammanslagning. Där blir det i så fall också samma sak, man måste ha en viss typ av service i den centrala delen av kommunen, en annan typ av service i den andra delen av kommunen och en ännu sämre service i den tredje delen av kommunen. Men i lagen måste man skriva att servicen ska vara lika. Jag förstår nog det resonemanget och tycker att det är en bra förklaring. Det är inte så lätt att få formuleringar att fungera fullt ut i praktiken alla gånger.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Talman! Det är ett intressant resonemang. Jag tillhör uppenbarligen samma falang som ltl Anders Eriksson. Jag har insett och förstår att villkoren ute i skärgården, med vårt insulära läge, aldrig kan bli exakt likadant som det är i Mariehamn, Jomala, Geta eller Sund. Skärgården är unik och vi har olika förutsättningar. Därmed inte sagt att bastryggheten inte ska finnas. Den ska självklart finnas.

 Jag vill göra en koppling tillbaka till arbetsgruppens som jag själv satt med i. Vi skrev, jag citerar; ”arbetsgruppen anser att skärgården har rätt till motsvarande polisservice som den faståländska landsbygden.” Det var ungefär där som vi försökte lägga oss med beaktande av intensiteten av besök och det förebyggande arbetet.

Ltl Anders Eriksson, replik

När det gäller den första delen så är det bra om man kan konstatera att det är orealistiskt att man har precis samma villkor i skärgården som man har på fasta Åland. Jag tror också att det är väldigt bra för skärgårdens vidkommande om man någon gång kan lyfta fram att man faktiskt har bättre villkor ute i skärgården när det gäller levnadsförhållanden och livskvalitet. Det blir ofta väldigt negativt och allt är åt skogen när det gäller skärgården. Det här är ingenting som jag argumenterar mot minister Thörnroos med, utan jag vill passa på att lyfta upp det. 

Minister Thörnroos är politiskt ansvarig för en väldigt viktig del av infrastrukturen i skärgården, trafiken. Jag kan inte förstå varför landskapsregeringen inte tar fram ett skärgårdsmeddelande eller någon annan typ av strategidokument om hur trafiken ska utvecklas, om hur de olika serviceinstanserna ska utvecklas och hur man ska trygga den detalj som jag tycker att vi diskuterar idag när det gäller att få en levande skärgård framöver? Hur ska polisverksamheten tryggas? Jag kan inte förstå varför man inte tar ett helhetsgrepp på det.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Talman! Jag fortsätter, olikheter för skärgården återfinns också när det gäller hälso- och sjukvårdsberedskapen. Vad händer när mitt hus står i lågor? Hur snabbt får jag brandkåren på plats? Det finns ett antal olika områden där det kan uppfattas att vi befinner oss i en sämre position. Samtidigt är det ett medvetet aktivt val som jag har gjort genom att bosätta mig, leva och bo i skärgården. Jag tycker att vi har många fina saker i skärgården. Vi har det faktiskt mycket bättre än vad man t.ex. har i Mariehamn eller på landsbygden. Därmed inte sagt att skärgårdsborna inte har rätt att få den grundtryggheten både vad gäller hälso- och sjukvård och vad gäller övriga räddningsverksamhet som förekommer. Jag tycker att diskussionen här är intressant, jag tycker också att den är viktig och det ska bli intressant att följa den.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag tycker också att diskussionen är viktig, annars skulle jag inte ta del i den. Jag ville lyfta fram att det blir ofta väldigt negativt när man debatterar skärgårdens vara eller icke vara. Det finns många goda värden där. När minister Thörnroos säger; ” vad gör man när det gäller hälso- och sjukvård och vad gör jag när mitt hus står i brand?” De frågorna kan ju inte jag svara på. Det är relevanta frågor som jag tycker att skulle få ett svar i någon typ av helhetsdokument ifrån landskapsregeringens sida. Frågan varför det inte kommer något helhetsdokument är fortfarande obesvarad.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, herr talman! Ltl Eriksson talade om detta att få ut ett körkort i skärgården. Det tar utskottet upp bland sina synpunkter. Det togs ett initiativ från skärgårdskommunerna. Det hette myndighetslucka, så var formuleringen, man skulle skapa en sådan i skärgården. Det skulle mycket väl behövas. Att fara från Kökar eller Brändö in till staden för att lösa ut ett pass så det går åt ganska mycket tid. Man kan möjligen fara från Brändö till Kumlinge, från Kökar kör man iland i Föglö. Men man sparar inte mycket tid för färjan går tillbaka samma tid ändå. Just detta att få ut handlingar är en viktig bit.

Ltl Anders Eriksson, replik

Om vi kallar det för myndighetslucka eller vad vi kallar det för, om man ser hur posten har gjort så har man fört över verksamheten till de serviceinstanser som finns, ofta en aktiv aktuell butik på orten. Någonting liknande tänker man sig troligtvis ifrån lagutskottets sida också när det gäller det här. Jag citerade lagutskottets betänkande och jag har ingenting emot det. Jag tror att det kan vara rätt väg att gå.

Ltl Sundblom, varför får inte vi, som vill vara med och hjälpa till och utveckla skärgården, ett skärgårdsutvecklingsprogram? Jag hör till dem som brukar vara ganska kritisk till detta med program. Jag har sett att komplexiteten är så pass stor och det är så pass många frågor när det gäller skärgårdens överlevnad att de måste föras tillsammans så att man kan debattera helheten. Annars blir det bara sådana här små snuttifierade debatter som vi har nu. Jag menar inte att den inte är viktig. Men det skulle vara ännu viktigare att vi skulle diskutera helheten. Kan ltl Sundblom svara på varför vi inte får någonting?

Ltl Sundblom ruskar på huvudet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, herr talman! Hur det har fungerat förr och nu vad gäller skärgårdspolisen så kan man konstatera att det var bättre förr när det vara sämre. Då tänker jag på arbetsförhållanden och arbetstider om poliserna ska vara stationära och bo ute i skärgården. Idag är det i princip nästan omöjligt, det är ingenting som fungerar. Dels är arbetstiden och dels är arbetsskyddet, arbetssäkerheten på ett helt annat sätt idag om man ska göra vissa razzior och utryckningar. Sannolikheten att man ska vara i tjänst just när det händer någonting är ganska liten. Det krävs övertid och det är ganska stora problem där.

Någonting som man ska ta med sig är att polisen idag definitivt inte arbetar såsom man gjorde för tio år sedan eller allra minst för 25 år sedan. Man har väldigt mycket modeller, man har ett säkerhetstänkande och man har en grund för hur man går vidare. Det är ingenting sådant som man kan diskutera politiskt här i lagtinget eller överhuvudtaget. Man kan inte föra in allt i debatten. Det här har betydelse när man lägger upp arbetsstrategin. Därför tycker jag inte att politikerna här i lagtinget ska bestämma om det ska vara speciella poliser som ska jobba med det här.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Anders Eriksson, replik

Visst är det så, ltl Mattsson, att allt har blivit mera komplicerat i dagens läge. Det tycker jag också är en orsak till vår situation när det gäller det här. Det har också blivit andra förhållanden. Man kan inte förvänta sig att folk ska ha dygnet runt jour mera och att man ska få det fungera. Därför sade jag också att det viktiga var att också skärgårdsborna och landsbygdbefolkningen kan känna en trygghet, men det behöver kanske inte se ut på samma sätt som det har gjort tidigare.

Sedan när det gäller resonemanget i lagutskottet angående partiskhet. Jag vet att ltl Mattsson inte sitter i lagutskottet men han har stor kunskap när det gäller polisverksamhet. Ska man utgå ifrån det resonemanget att om polisen bor ute i skärgården så blir man per automatik partisk. Eller hur ska man tolka den här skrivningen?

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, herr talman! Jag ser att lagutskottets ordförande är på listan så han får tala för sig själv i den frågan. Men det som står där är ju inte helt obefogat. Det kan nuförtiden skapa väldigt stora problem om man bor där man jobbar. 

En annan fråga som jag tycker är central och som man behöver ta med sig är detta att det finns engagerade poliser idag. Man ger en beställning, man ger ett ramverk vad vi vill ha och sedan får man se vad det kostar så sätter man poliserna att erbjuda det här, de levererar en produkt och säger hur man tänker göra det. Sedan utvärderar man det ordentligt. Det är det klokaste, tycker jag. Jag tycker inte att vi här ska sitta och bestämma att det ska vara fyra poliser som ska vara avsedda bara för det här eller att de ska bo i skärgården eller man ska göra si eller så. Lämna över problemet till poliserna, de är bäst skickade att hantera det.

Ltl Anders Eriksson, replik

Det ligger mycket i det som ltl Mattsson säger. Jag vill absolut inte att vi ska trasslar in oss i sådana detaljer. Det vill jag säga inledningsvis så att det inte blir något missförstånd. Det är inte en fråga för parlamentet utan möjligtvis för en polisstyrelse som tillsätts på demokratiska grunder. Vi måste också konstatera att ju större enheter det skapas, ju mera saker och ting centraliseras, så desto svårare blir det att få service ute i de perifera delarna av landskapet. Det måste vi kunna debattera i det här sammanhanget. På något sätt upplevs det som ett väldigt problem att fara från Mariehamn till Föglö, medan jag tror att de som bor på Föglö upplever det som ett betydligt mindre problem att fara från Föglö till Mariehamn. Mot den bakgrunden är det bra om man kan diskutera riktlinjerna. Vi är ganska långt överens, vi ska inte trassla in oss alltför långt i detaljer.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Olof Erland

Talman! I min presentation av lagutskottets betänkande utgick jag ifrån att polisverksamheten som helhet har förändrats de 10-15 senaste åren. Förr hade man polisnärvaro som en metod för att hålla ordning och reda. Nu är det någonting helt annat, som ltl Mattsson sade i en replik. Det är strukturer, instruktioner, kompetens, informationssystem och utrustning osv. Det är alltså en utgångspunkt.

Jag begärde ordet för att jag inte känner igen den här bilden av hur eländigt det är, hur skärgården är på väg nedåt, det är bara problem och ingenting händer. Det är klart att det är lite som ”när tjuven ropar på polis så är det till slut ingen som tror”. Det här med polis passar bra i det här sammanhanget.

Jag ser det som politiskt viktigt att se var det finns problem och där det finns sådant som man ifrågasätter. Där måste man försöka se vad man kan göra åt saken.

Mitt intryck av hörandet dels från polisen sida, dels från skärgårdsbornas sida och vad jag annars snappade upp så är det inte så att polisen är någonting hotfullt, besvärligt och något som man inte vill ha. Det är inte så att skärgården är fullt av bovar, rattfyllerister och att det är en allmän oreda. Det är inte så. Det är ett lugnt och tryggt samhälle. Framförallt vill jag framhålla mitt intryck av polisverksamheten. Vi har hört polisen i många sammanhang i lagutskottet och vi har gjort studiebesök. Det är en professionell organisation där det finns oerhört stor kompetens. När det gäller skärgårdens trygghet så finns det också en oerhört stor vilja. Jag förnekar inte att det finns problem i organisationen, att den behöver stramas upp, att det finns behov av mera resurser, mera utbildning och mera kompetens osv. Men det är ju det som vi försöker säga i vårt betänkande, att här har man lyckats hitta lösningar på problemen. Om jag minns rätt så står det i landskapsregeringens handlingsprogram att polisen ska stå för trygghet och säkerhet på hela Åland. Som en konsekvens av utredningen från 2006 så säger man att man vill ha en sjöpolis. Det har varit en diskussion särskilt mot bakgrund av de begränsade resurser som vi har haft efter den finansiella lågkonjunkturen och krisen. Dvs man kan samordna sjöpolisverksamheten med gränsbevakningen. Mitt intryck är att man har gjort det på ett väldigt lyckat sätt oberoende om det är formaliserat eller inte. Man har en överenskommelse, man har gemensam planering, man samordnar resurserna och gör det på ett sådant sätt att man upplever att det har förbättrats en hel del. Polisen har också systematiskt gått in för att man ska öka närvaron i skärgården, man ska öka närvaron i skolorna och undervisningen och man ska förbereda verksamhet som förenklar i vardagen för folk; få handlingar körkort, pass och liknande. Oberoende så finns det positiva inslag i det här.

Även om jag förstår ltl Anders Eriksson att man vill ha ett skärgårdsmeddelande så mycket av det som vi har i vår budget och mycket av det som görs är till för att förenkla och förbättra för skärgårdsborna. Alla får vi lida av de ekonomiska resursernas knapphet. Vi har ändå en trafik som man försöker hålla på en viss nivå. Det finns en diskussion om hur det kan förbättras.

Skärgården är ju inte på väg nedåt och definitivt inte på väg nedåt p.g.a. polisverksamhetens eventuella brister. Tvärtom, när man för budgetpolitik, annan politik och lagstiftning så ser man till att polisens resurser ska utnyttjas så bra som möjligt. Vi hörde här att det som har gjorts är sådant som man på många håll uppfattar som förbättringar. Vad är väl bättre än det? Naturligtvis är det en avstamp för nästa fas, att det finns mer att göra. Jag förstår inte den här debatten som går ut på att plocka upp missnöje, förstora upp missnöje och sedan sprida det så mycket som möjligt. Det är möjligt att det är politiskt smart att göra så. Men jag tycker inte det, det är varken intressant eller särskilt konstruktivt.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Det är väl kanske inte förvånande att ltl Olof Erland och jag vid hörandet av sakkunniga hör lite olika saker. Jag har antecknat när vi hörde den skärgårdsrepresentant som talade om de små beslutens tyranni, som jag tyckte var en beskrivning som var väldigt träffande. På den punkten får man nog tro att det upplevs som ganska relevant i skärgården. Det är ju inte bara i den här frågan som det inte utvecklas och blir någonting positivt. Man hör sin egen minister och några andra ministrar och de säger att det har blivit bättre. Men det är kanske inte de som man ska lyssna på utan på skärgårdsborna själva. Jag tycker inte att det är att svartmåla, utan det är att se sanningen i vitögat för dem som det gäller.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Man kan ju tolka hörandet som man vill. Man bildar sig en egen uppfattning. När det gäller skärgårdsutvecklingen ser jag det som att det är de små stegens utveckling som det handlar om. Varje reform och varje positiv sak är något som man ska sätta värde på och sedan gå vidare. Det är den reformistiska linje som leder till framgång, tror jag.

Ltl Barbro Sundback, replik

Javisst får man nöja sig med de små stegens utveckling, men då måste de nog gå framåt och inte bakåt.

Apropå skärgårdsutvecklingen så fick vi också information om att det har funnits kritik mot skärgårdsnämnden, att den sysslade med monolog. Skärgårdsborna fick komma hit och höra vad ministrarna tyckte. Det var ingen dialog och därför har man krävt ändring av reglementet. Det var nog en väldigt stor upplysning för den här regeringen. Jag tror att ltl Olof Erland själv är pappa till skärgårdsnämnden. Att det hade fungerat så där odemokratiskt var åtminstone en stor nyhet för mig.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Jag är inte pappa till skärgårdsnämnden och jag har inte heller varit kaffekokare i den kommittén, som man talade om förr.

När man hör folk så är en del väldigt missnöjda. Vill man ta fasta på det så kan man göra det. Det finns alla varianterna när man hör personer och då gäller det att bilda sig sin egen uppfattning, inte att sprida missnöje, för det finns det inget behov av ifrån min sida. Man måste försöka tolka och se vad det beror på. Vad beror det på att många tycker att det har blivit bättre i skärgården, att tryggheten har blivit bättre? Jag tar gärna fasta på de positiva signalerna som kommer för att kunna arbeta för att gå vidare, det är det viktigaste när det gäller skärgården. Resursbrist, press och problem att lösa kommer alltid att finnas. Många av dem som lever och bor i skärgården är väldigt monöjda, det är också därför de bor där.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson, replik

Det är ganska intressant hur en debatt egentligen kan bära iväg i en annan riktning. Jag håller med ltl Erland att skärgården inte är på väg neråt på grund av detta med polisen. De tuffa ekonomiska villkoren som nämndes medför att det blir små försämringar överallt. De här små försämringarna slår mycket hårdare i små samhällen. Det är ju det som man borde ha svar på hur man ska möta upp. Inte kan man prata om de små stegens utveckling, utan det är de små stegens avveckling som vi har sett under den här perioden.

När jag pratar om ett skärgårdsutvecklingsprogram, som ltl Erland tydligen tycker att är onödigt, så är det för att vi har trafiken, vi har näringslivsutveckling, vi har hälsovård, vi har fritidssektorn och sedan har vi detaljer som polisen som vi nu pratar om och allt detta är oerhört komplext. För att få en helhet så behöver man ha ett utvecklingsprogram enligt mitt förmenande. Oftast, ltl Erland, brukar det vara tvärtom, ni pratar om program för det ena och det andra och jag brukar säga att det inte behövs. Nu är det precis tvärtom, jag tror att det beror på att man ifrån liberalt håll ser att man inte har skött skärgårdsfrågorna på ett bra sätt.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Det kanske ligger lite utanför ämnet men det är intressant ändå. Jag är nog intresserad av ett utvecklingsprogram för skärgården, glesbygden, landsbygden, Mariehamn och Åland osv. Det är inte fråga om det. Vi har också lagstiftning som stärker alla ålänningar. Vi har en hälso- och sjukvårdslag, barnomsorgslag, utkomststödslag och trafikprogram osv. Man kunde t.ex. tala om detta med basservice och service ute i regionen, offentliga tjänster och sådana saker. Den diskussionen pågår men det är inte så lätt att komma fram till en sådan. Jag deltar gärna i en sådan diskussion.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Anders Eriksson, replik

Det är bra. Jag uppfattade anförandet som att ltl Erland lite ironiserade över att jag ville ha ett program, då missförstod jag tydligen för nu sade han att han var intresserad och det är bra.

Dessa lagar som nämndes t.ex. barnomsorgen, det är väldigt viktigt när det gäller barnens väl och ve, det är det som är A och O. Ser vi specifikt på skärgården så blir det ännu svårare för skärgården med den här typen av lagstiftning att möta upp. Jag ville peka på, och det vore intressant om ltl Erland kan kommentera det, att när man gör små förändringar och små neddragningar så får det betydligt större konsekvenser i små samhällen. Då är det viktigt att man kan möta upp det. Hur ser ltl Erland på det?

Ltl Olof Erland, replik

Jag tycker det låter som en självklarhet. Det är väl kanske inte så mycket att säga i så fall.

Talmannen

Replikskiftena och är avslutade. Vi återgår till frågan skärgårdspoliser.

Ltl Camilla Gunell

Herr talman! Vad gäller skärgårdens förutsättningar så tror jag att det som krävs för att man ska kunna leva och bo där är en trafik som är stabil och förutsägbar, att det finns en grundläggande kommunal service, att det finns hälso- och sjukvård i tillräcklig omfattning och att det finns polis och säkerhet. Det vill säga, sådana faktorer som skapar trygghet i vardagen. Det är oerhört viktigt var man än bor i staden, på landsbygden eller i skärgården så är trygghet i vardagen någonting som medborgarna i vårt land har rätt till.

Det som under den här mandatperioden har talats är de små beslutens tyranni. Åtminstone tolkar jag det som att det gång på gång på gång kommer dåliga nyheter vad gäller skärgården. Det har gällt trafiken, det har gällt hälso- och sjukvården det har också gällt bristen på agerande när det gäller polis och säkerhet. Det är klart att om en inbesparing, fastän den är liten, drabbar en tidigare känslig och svag struktur så blir naturligtvis kraften i den inbesparingen betydelsefull, trots att den inte ekonomiskt är så stor. Det är väl det som man menar med de här dåliga nyheterna. Det urholkar tron på skärgården som framtida boningsort. Det är nu som man hade behövt få goda nyheter snarare än dåliga nyheter.

Inte faller skärgården på frågan om en skärgårdspolis men nog är det ju viktigt att också den frågan går i en positiv riktning. Skärgårdskommunerna själva har ju gång på gång upprepat behovet av att det finns en skärgårdspolis. Att den fysiska närvaron av polisen är påtaglig, att man jobbar med ett förebyggande arbete i skolor, att man har en kontinuerlig och regelbunden övervakning av att man följer hastighetsbegränsningar och kontroll av rattnykterhet.

Ändå sedan de stationerade poliserna försvann från skärgården så har man sökt en lösning på den här frågan. Det är ju klart att det hade sina problem med de stationära poliserna och det kanske hörde till en svunnen tid. Det är väldigt svårt att bo i ett litet samhälle och ändå förhålla sig professionellt och objektiv till befolkningen när man ändå ingår i ett socialt sammanhang. Det krävdes ett nytänkande på den här punkten. Det var också väldigt svårt att rekrytera människor till de här polistjänsterna. Många av dem var bara deltidstjänster. Det var svårt att hitta någon som vill jobba i skärgården som polis.

Arbetsgruppens arbete från 2006 var ändå ett steg framåt i den här frågan. Efter det har det inte hänt så mycket som man hade hoppats.

Det är viktigt är att det inte blir enskilda insatser, gästspel, när det gäller polisservicen, vilket också har poängterats från skärgårdens sida. Utan att det faktiskt finns en stabilitet och en kontinuitet i den här verksamheten. Om ordningsmakten är representerad i vardagen så ger det en känsla av ordning och reda, vilket medborgarna önskar.

Frågan om att det ska finnas någon slags kansliservice också ute i kommunerna är väldigt väsentlig. Det är ju en del i att betona det här med service och kontinuitet, att man kan hämta ut ett pass eller ett körkort i sin egen kommun och inte behöva ägna en hel arbetsdag åt att åka till Mariehamn och hämta ut det. Det är egentligen det minsta man kan kräva. Det är absolut ingen oöverkomlig service.

När jag tittade lite på den här frågan så är det är ju märkligt att ingenting har skett, som ltl Sundback var inne på. Egentligen talar ju alla i den här frågan i samma riktning. Varför sker det ingenting? Jag hittade en ledare från en av lokaltidningarna från sommaren 2010. Där skriver man; ”landskapsregeringen har i sitt handlingsprogram från 2007 föredömligt tydligt och kort lovat att göra två saker; det ena är att tillsätta en polisstyrelse och det andra är att utveckla en sjöpolisenhet. Vad har då hänt på dessa punkter när nu bara ett drygt år återstår till valet. Svaret på den första frågan är exakt ingenting, Åland har lika få polisstyrelser nu som för tre år sedan. På den andra frågan är svaret, det har gått bakåt. Ålands sista skärgårdspolis fanns på Kökar sommaren 2007.”

Varför har man då lovat i sitt handlingsprogram en sjöpolis?  Vad det bara för att kasta lite godis till skärgårdsborna när man tillträdde? Om man kokar ner det här så frågar sig ledarskribenten: ”Vad gör polismästare Roger Eriksson på jobbet?” Man undrar ju faktiskt det.

Det som också har förvånat mig är att skärgårdens egna representanter inte har satt mera kraft i att jobba med de här frågorna och se till att också landskapsregeringen får fram resultat. Jag tror att det är det som skärgårdsborna har gett er, och oss, mandat till, att vi faktiskt ska jobba i en positiv riktning i de här frågorna. Därför tycker jag att det är bra om man nu begär ordet och kommer fram och ger sin åsikt. Vad gäller minister Roger Eriksson så tycker jag att det vore på sin plats att minister Eriksson ändå här i talarstolen redogör för situationen, vad man har gjort, vad man inte har gjort och vad man ämnar göra, om man ämnar göra något mera, annat än att kort avfärda det hela i en replikväxling.

Sedan skulle jag vilja ta upp en sak till. Kan skärgårdsborna ha rätt till service och polisverksamhet på lika villkor? Många här i salen tolkar att lika villkor betyder likadant. Det kan man ju inte mena eftersom servicen i en kommun inte är likadan trots att kommunerna ligger bredvid varandra. Service utformas på olika sätt såsom de geografiska omständigheterna erbjuder.

Det kan heller inte vara så att den dagen man väljer att flytta till skärgården då ska man gå med på och acceptera att man flyttar till ett ställe där man frivilligt ska avstå från sådana rättigheter som andra medborgare har, bara för att man ska bo i skärgården ska man nöja sig med solsken och glatt humör. Naturligtvis måste vi ifrån politisk sida ha som avsikt att försöka åtminstone se till att det blir, om inte likadant men ändå så gott det går, lika villkor för skärgårdsbor som för landsbygdsbor och stadsbor. Annars tycker jag att vi från början politiskt har kapitulerat helt och hållet. Det är ändå tillräckligt svårt att idag rekrytera och få människor att flytta till skärgården eller få folk att stanna kvar, särskilt om det betyder att man med glatt humör ska avstå från sådana rättigheter som andra har rätt till.

Jag hoppas att någon som ändå tycker att den har makt och befogenheter i den här frågan tar tag i det hela, jobbar med polisens omorganisering och ser till att skärgårdspolisfrågan löses.

Skärgårdsmeddelandet som här har lyfts fram vore nödvändigt. Vi har blivit lovade ett kortruttsmeddelande. Det låter vänta på sig. Vi har blivit lovade ett regionalpolitiskt meddelande, vilket vi inte ens har fått något datum för. Kommer det alls den här mandatperioden? Vi har i alla fall från oppositionens sida lyft frågorna här i lagtinget, speciellt genom våra spörsmål. Det är egentligen då som den här diskussionen har kommit upp på våra initiativ. Jag tycker inte att man ska söka missnöje i de här frågorna. Man måste åtminstone vara realist och utgående från den statistik och de möjligheter som finns idag försöka koncentrera sig på vilka förbättringar man kan göra. Vi hade kunnat diskutera helheten vid ett sådant här skärgårdsmeddelande. Tack, herr talman.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Talman! Redan 1994 omstrukturerades tjänsterna så att de åtta polistjänster som då fanns i skärgården flyttades över till en centralenhet i Mariehamn. Hur man riktigt tänkte då kan inte jag svara på och knappast ltl Camilla Gunell heller. Exakt hur arbetet är formaliserat kan jag inte svara på. Jag kan som skärgårdsbo säga att det har blivit avsevärt mycket bättre. Polisen syns vid ett flertal olika tillfällen. Jag tycker att det känns som att de bryr sig och att de verkligen försöker. Det är positivt.

Vad gäller polisarbetet i skärgården så har regelverket förändrats såtillvida att en ensam polis inte längre kan agera i tjänst utan det krävs alltid att man är två poliser.

Ltl Camilla Gunell, replik

Inte menar jag heller längre att vi ska ha tillbaka de här länsmännen och poliserna i skärgården. Jag tror att den tiden är förbi. Man har konstaterat att det ändå är förknippat med många problem. Idag agerar man inte heller ensam, som minister Thörnroos säger, utan man är flera poliser. Det gäller att titta framåt och inte bakåt. Polisen visar säkert god vilja men det kanske krävs lite mer än så, att man ändå får en garanterad polisservice på lika villkor, så långt det går, som är kontinuerlig och också tryggad mera långsiktigt för skärgårdsbornas del.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Talman! Vi är helt överens där, en kontinuerlig polisverksamhet som är tryggad. Som jag har sagt nu vid flera tillfällen, visst har det blivit bättre men det finns ännu en hel del att göra, som det även finns inom många andra politikområden, det tycker jag inte att vi ska sticka under stol med. Jag skulle gärna se från min position att polisbåten, som arbetsgruppen efterfrågade, redan skulle ha funnits och att den också skulle ha varit satt i arbete på ett effektivt sätt. Nu är inte fallet så och då får man acceptera det också. Självklart ska inte skärgårdsborna leva på solsken och sång eller hur det var som ltl Gunell framställde det. Skärgårdsborna är också en del av den åländska för befolkningen och har rätt att ställa krav och det gör vi ltl Gunell. Vi ställer krav, både på våra politiker och även på andra politiker. Det går inte att lova bara inför valet. Det gäller att arbeta hela året runt.

Ltl Camilla Gunell, replik

Ja, det sista har minister Thörnroos helt rätt i. Det är väl därför som man ställer sig frågande idag när det har gått fyra år. Vad menade då landskapsregeringen när den bildades 2007 och skrev i sitt handlingsprogram att man skulle ha en sjöpolisenhet? Anser man nu, med de steg man har tagit, att man har nått i mål? Min bild av det här är att man inte har gjort det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, herr talman! Det är viktigt att man i det här sammanhanget också lyfter upp hur situationen har varit under de senaste tre åren. Vi har haft en lågkonjunktur där det ekonomiska läget har gjort att det inte har varit aktuellt att köpa ny en ny polisbåt.

När det gäller tjänstetillsättning vid polisen så har det varit väldigt svårt att få tjänsterna besatta med kompetent personal. Man har provat alla möjliga medel och man har jobbat stenhårt med de här frågorna. Idag kan man konstatera att alla tjänster och alla vikariat är tillsatta. Nu är det läge att tillsätta de tre tjänster som man har dragit in.

Polisverksamheten gäller inte bara skärgården. Man ropar också efter mera personal när det gäller utredning av brott mot barn, kvinnomisshandel, brott mot kvinnofriden och narkotikabrott. Det finns en viss resursbrist.

Ltl Camilla Gunell, replik

Jag tycker åtminstone att man måste gå vidare och fundera kring vad i de här frågorna som man kan lösa med befintliga resurser genom att omorganisera polisen, vilket det ändå höjs röster om att behövs göras. Det är mycket inom polisen som man har haft för avsikt att göra som heller inte har lyckats, tyvärr, det gäller polisens utrymmesbehov osv.

Till skillnad från minister Thörnroos så tycker jag att det vore viktigt att ltl Åke Mattsson nu kanske diskuterar skärgårdspolisfrågan och inte blandar in de andra sakerna. Det är väl det som vi ska försöka ha en uppfattning om hur vi ska lösa framöver.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, herr talman! Det kommer vi till nu när jag utvecklar det här vidare. När det gäller resursfördelningen så pratar man också om att det ska vara speciella poliser som är utsedda att jobba i skärgården. Jag tycker att man ska sätta upp krav på vilken service man ska ha, hur ofta ska det vara och kontinuitet osv. Man måste ha en målsättning med det och utvärdera det här. Men vi ska inte sitta och bestämma att det ska vara 4, 8 eller 12 poliser som ska jobba bara med skärgårdsfrågor. Det kanske vi inte har råd med. Vi ska ha en viss service i skärgården och det ska polisen sköta på sitt sätt, inte på vårt sätt. Det är en central sak.

När det gäller handlingsprogrammet så står det uttryckligen i handlingsprogrammet att man ska överväga att tillsätta en polisstyrelse, inte som ltl Gunell sade, att man skulle tillsätta en polisstyrelse. Det är en viss skillnad där. Sedan skulle man också i enlighet med tidigare beredning utveckla en sjöpolisenhet. Man har funderat på om man har råd med det längre eller om det finns viktigare saker att prioritera?

Ltl Camilla Gunell, replik

Vad gäller polisstyrelsen så om jag inte minns fel så gick lantrådet ut ganska tydligt och sade att det skulle bli en polisstyrelse. Det har varit den politiska signalen från landskapsregeringen.

Vad gäller analysen kring sjöpolisenheten så tycker jag att ltl Åke Mattsson har helt rätt i det. Man behöver för det första besluta om man ska försöka förverkliga det som står i den här rapporten? Sedan kan man ju diskutera hur man utvecklar det, hur många år det ska ta innan man är i mål. Man kan också pröva sig fram och känna efter vad en tillräcklig volym är. Det här ska givetvis göras i samverkan. Jag tycker inte att man ska nöja sig med minsta möjliga nivå. Man ska istället försöka ha ett mål i sikte som ändå ger en polisverksamhet på lika villkor.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Margaret Lundberg, replik

Tack, herr talman! Jag kan konstatera, precis som minister Thörnroos gjorde, att man har varit väldigt nöjd de senaste åren med den utsträckning som polisen har visat sig skärgården. Vi har också varit väldigt nöjda med gränsbevakningens deltagande. Jag tror att det är viktigt att man kan samarbeta mellan polis, gränsbevakning, sjöräddningen och hälso- och sjukvård. För skärgården är det viktiga faktiskt att man har ett bra samarbete.

Ltl Camilla Gunell, replik

Jag är helt enig med det. Jag tycker det är jätteviktigt, särskilt när omorganiseringen av gränsbevakningen också har förändrats. Man har stängt sjöbevakningsstationerna en efter en. Då är det ännu viktigare att från den åländska polisens sida stärka bevakningen i de här områdena, naturligtvis i samverkan så långt det bara går mellan gränsbevakningen och polis. Jag tror att det är till stor nytta om man i praktiken kan dra nytta av varandra och varandras resurser.

Ltl Margaret Lundberg, replik

Det är just det som vi tycker att man har gjort under de senaste åren. Det har faktiskt blivit mycket bättre. Sådan närvaro som vi har haft under det här senaste året, åtminstone i Brändö, har vi nog inte sett på långa tider.

Ltl Camilla Gunell, replik

Jag tycker att ltl Margret Lundberg inte ska nöja sig med att polisen har visat en god vilja, det är naturligtvis jättebra. Det som hon och vi här borde slå vakt om är att närvaron inte försvinner till sommaren eller till nästa höst, utan att det blir en organisation som har ett kontinuerligt och tryggat uppdrag att också tillse att skärgården har ordning och säkerhet kontinuerligt. Och att servicen, expeditioner av pass och körkort, också skulle fungera i praktiken.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Roger Eriksson, replik

Tack, herr talman! Ltl Gunell nämnde sjöpolisenheten och citerade direkt ur handlingsprogrammet. Det är riktigt, det fanns en tanke med sjöpolisenheten när vi skrev handlingsprogrammet. Men, som ni alla känner till nu, så är det andra ekonomiska realiteter. När jag började uppdraget så tittade vi på vad en sjöpolisverksamhet skulle kosta. Vi pratar om mycket pengar. Det måste vara ett ganska stort fartyg så att det passar för vinter- och isförhållanden. Det måste vara åtminstone två poliser som ska utbildas både till skeppare och till poliser. Det blir ett stort ansvarsområde plus att kostnaderna skulle landa på flera hundra tusen euro. Det visade sig att det ekonomiskt inte var försvarbart. Då har vi intensifierat arbetet med gränsbevakningen. De har både navigeringskunskap och kan köra båtar. Då är det förnuftigt att vi sätter en poliskonstapel eller två med i deras båtar och sköter övervakningen.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Camilla Gunell, replik

Det skulle vara väldigt bra om ltl Eriksson kunde komma upp här i talarstolen och redogöra för frågan. Vilka hinder ser man fortfarande för att förverkliga det här? Det framgick ju redan i rapporten, arbetsgruppen konstaterade att anskaffning av båt naturligtvis är en dyr sak, 200 000-250 000 euro. Huruvida man ska skaffa båten eller inte det lämnar man till regeringen att avgöra. Finns det båtar i gränsbevakningens tjänst som man kan samverka kring så är det säkert en mycket bra lösning. Handlar inte detta ändå i grund och botten om organisationen vid polisen, att få de öronmärkta tjänsterna inom ordningsavdelningen just för skärgårdens bevakning? 

Minister Roger Eriksson, replik

Tack, herr talman! Det som jag tänker tillägga, som jag också nämnde i min tidigare replik, är att samarbetet med gränsbevakningen nu ska formaliseras. Just i dagarna utarbetas ett avtal mellan polismyndigheten på Åland och gränsbevakningssystemet om hur skärgårdsövervakningen ska kunna ske på ett formaliserat och strukturerat sätt även i framtiden, så att det inte enbart ska hänga på den här regeringen det faktum att polisens närvaro har ökat ute i skärgården.

Ltl Camilla Gunell, replik

Menar minister Eriksson att man nu har uppfyllt det som man avsåg i handlingsprogrammet, att få till stånd en sjöpolisenhet? Är man nu i mål med det här arbetet och är nöjd med det som man har gjort?

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Englund, replik

I mångt och mycket håller jag med ltl Camilla Gunell i det som hon framförde. Vi vet att det har förekommit en hel del problem i många kommuner. Jag är av den åsikten att det åtminstone har blivit bättre. Polisen har uppfyllt en hel del av det som man har påtalat att man ska göra. Visst har det väl någonting med organisationen att göra, som ltl Gunell nämnde. Vi får ju också uppskatta gränsbevakningen för deras insatser. Det tror jag att man har levt långt på i vissa kommuner i alla fall.

När det gäller den utvidgade debatten i det här ärendet, de andra politiska områden som man har kommit in på, så måste jag ärligt säga att det finns egentligen ingen tidigare landskapsregering som har försämrats så mycket för skärgården som den nuvarande landskapsregeringen har gjort. Det är egentligen fyra förlorade år när det gäller de övriga politikområdena.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Camilla Gunell, replik

Jag tackar för det stödet och den analysen. Det har inte varit goda år för skärgårdens del. Jag tror att många känner stor besvikelse. Aldrig har representationen varit så stark från skärgården och aldrig har resultaten varit så svaga.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Leo Sjöstrand

Herr talman! Jag vill börja med att ge mitt stöd till socialdemokraternas omtanke om skärgården. Det är rörande. I fråga efter fråga lyfter man upp skärgårdsfrågorna. Skärgårdspolisen är ju en fråga bland dem. Men tyvärr, som skärgårdsbo börjar jag nästan ifrågasätta om jag ska bo kvar. Man lyfter fram fel signaler helt enkelt. Inte är vi så otrygga i skärgården. Vi har det ganska bra. Jag råkar bo i en skärgårdskommun där vi har sjöbevakningen kvar. Det är ett fint samarbete mellan polisen och sjöbevakningen. Det fungerar jättebra. Poliserna dyker upp och har razzior lite nu och då. Skolbarnen får undervisning. Jag tror inte att vi lider någon större nöd så att vi måste flytta därifrån på grund av att det inte finns någon skärgårdspolis.

Den tiden är förbi när det fanns en polis som var igång dygnet runt. Det fanns inga arbetstider, men den tiden är förbi. En polis idag i skärgården jobbar 38-40 timmar. Det var inte bättre förr heller när det fanns en polis hela tiden. Han var ute och fiskade, lade nät och ingen visste var han var, om han kom på tisdag eller torsdag. Idag har vi en polis som på en timme kan vara på Kökar, med de fartyg som finns idag. Vi har inte så där väldigt stor nöd.

Arbetet inom polisen ska inte vi blanda oss i. Jag antar att polisen sätter sina resurser där de behövs. Tydligen har man gått in för att det är i staden som resurserna behövs. Det är inte så ofta som det är polisärenden i skärgården. På Kökar har jag aldrig blivit av med en cykel men i Mariehamn har jag blivit av med fyra cyklar. Det är tydligen här som polisarbetet behövs och då har man satt in resurserna hit, även fast de är lata, det spelar ingen roll.

Vi har det inte så väldigt besvärligt. Man pratar om en pyramid och pyramiden upp och ner. Förr var det mycket folk och det fanns polis. När man drog bort polisen så drog man ihop pyramiden. Det blir en polistjänst mindre, kanske hans familj försvann. Det drar ihop pyramiden tyvärr. Utvecklingen är sådan. Men det beror inte enbart på skärgårdspolisen. När sista polisen var på Kökar jobbade han vecka-vecka, men folk i ringde dygnet runt. Man tyckte att polisen skulle vara tjänst men det funkade inte på det sättet. Vare sig hälsovårdare eller poliser är i tjänst dygnet runt, utan de har särskilda arbetstider när de är på jobb och sedan ska det vara lediga som alla andra människor.

Vi har fått ett system med snabba båtar och det fungerar ganska bra. Även fast vi inte har någon skärgårdspolis så tänker jag bo kvar. Jag flyttar inte på grund av skärgårdspolisen. Tack. 

Ltl Anders Eriksson, replik

Provocerar man tillräckligt länge så får man skärgårdsrepresentanterna att ta del i debatten så småningom. Det tycker jag är bra. Jag håller med ltl Sjöstrand när han säger att förhållandena har ändrat, visst har de gjort det.

Jag blev ändå lite förvånad över det här anförandet. Ltl Sjöstrand säger; ”att vi har det ganska bra, vi har inga problem”, om jag förstår honom rätt så är problemen större i Mariehamn. Men när jag tar del av skrivelser ifrån skärgårdskommunerna så påtalar de ju den otrygghet som de känner när det gäller hur polisen är uppbyggd idag. Är de då helt ute i ogjort väder eller hur ska jag förstå det här? Jag har tagit deras oro på allvar. Men enligt ltl Sjöstrand så behöver jag tydligen inte göra det. Vad gäller?

Ltl Leo Sjöstrand, replik

Herr talman! Jag förklarade att jag var bosatt i en kommun där vi fortfarande har sjöbevakningen kvar. Det finns andra kommuner som inte har de resurserna med snabb båt på plats. Det är helt klart att visst skulle vi vilja ha polis dygnet runt. Den saken är klar. Men för oss har samarbetet mellan sjöbevakning och polis fungerar tillfredsställande.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag vet inte riktigt om jag blir klokare av det här. Nu säger ltl Sjöstrand att det är klart att han gärna skulle vilja ha polis dygnet runt, men förut sade han att det inte behövdes överhuvudtaget. Det är i Mariehamn som de stora problemen finns. När han hänvisade till sjöbevakningen ska jag förstå att det inte behövs någon skärgårdspolis, utan det är sjöbevakningen, en riksmyndighet, som kommer att sköta allt det här? Tyvärr, ltl Sjöstrand, så blir det bara mer och mer förvirrande ju mer vi får höra.

Ltl Leo Sjöstrand, replik

Jag förstår att det är förvirrande för ltl Eriksson om sjöbevakningen skulle vara inblandad. För oss i skärgården har vi ett samarbete mellan polis och sjöbevakning som fungerar bra. Vi är i stort sett nöjda med det som polisen och sjöbevakningen utför.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Camilla Gunell, replik

Det är bra. Kökar är väl den enda kommunen som har kvar sjöbevakningsstationen. Det är ju väldigt bra för Kökars del att sjöbevakningsstationen finns. Däremot har de lagt ner stationer i de övriga kommunerna. För min del kan jag förstå att det känns besvärande för ltl Sjöstrand att tala om skärgården som en region som behöver hjälp och stöd. Man måste ju vara realistisk och också titta på vilka åtgärder som krävs för att folk ska kunna och vilja bo kvar. Då tycker jag att man ska utgå ifrån principen att skärgårdsborna är likvärdiga medborgare och har rätt till lika villkor och likvärdig service som medborgare på resten av Åland. Det måste ju vara utgångspunkten också i ltl Sjöstrands politiska gärning.

Ltl Leo Sjöstrand, replik

Herr talman! För mig är det inte besvärande att skärgården behöver hjälp och stöd, det har vi alltid behövt, det är ingenting nytt.

Ltl Camilla Gunell, replik

Om man talar om sjöpolisenheten som vi har på agendan idag och som fanns i handlingsprogrammet som skrevs 2007 och som antagligen också ltl Sjöstrand stod bakom. Är han nöjd med det resultat som man har nått nu 2011? Har man uppnått det som man hade tänkt 2007?

Ltl Leo Sjöstrand, replik

Herr talman! Som säkert ltl Gunell själv känner till så har vi inte haft någon högkonjunktur direkt. För mig är inte prioriteringen av en polisbåt det högsta under den här perioden. Det är mycket mer väsentliga och viktiga saker som pengarna behöver läggas på.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Barbro Sundback

Herr talman! Det har både varit en intressant och viktig diskussion i en viktig fråga som gäller alla medborgares rätt till ordning och säkerhet.

Till ltl Leo Sjöstrand vill jag till den sista slängen säga, att polisbåten som man från liberalt håll håller upp som ett motiv för att man inte har genomfört det som man har lovat i handlingsprogrammet och så hänvisar man till de dåliga tiderna, det har inte heller från socialdemokraterna varit ett krav eller önskemål. Vi har talat om att polisen måste organiseras så att man kan utföra sina ordningsuppdrag i skärgården likaväl som på landsbygden och i Mariehamns stad. Jag tycker inte, som ltl Leo Sjöstrand sade, att det är polisens sak att bestämma om de ska utföra sitt arbete i Mariehamn, på landsbygden eller i skärgården, inte enbart i alla fall. Visst finns det ett politiskt uppdrag att se till att det som sägs i lagen finns, att det också ska finnas en skärgårdsenhet inom polisen, och att den utför sina sysslor i skärgården. Det står också i lagen att det ska vara verksamhet dygnet runt. Där har vi en minister som dessutom har lovat, tillsammans med majoriteten och regeringen, att utveckla en sjöpolis. Det är ju det som vi tycker att inte har skett. I enlighet med de skärgårdsbor som vi har hört så har det inte blivit såsom man hade önskat sig.  

Man citerade mig eller någon annan fel om ltl Sjöstrand menar att jag har sagt att man flyttar bort på grund av att det inte finns polis i skärgården, däremot har jag citerat ett uttryck som jag tror att håller streck för ganska många företeelser i skärgårdspolitiken, dvs de små beslutens tyranni. Sammantaget har de små förändringar som har gjorts stora effekter i skärgården och det försämrar utvecklingsförutsättningarna. Jag tycker att ltl Camilla Gunell på ett väldigt insiktsfullt sätt beskrev att också i skärgården har människor behov av trygghet i vardagen. Den tryggheten upprätthålls genom att man har de tjänster och rättigheter som andra har som lever och bor på Åland. För oss socialdemokrater är jämlikhetsfrågan av grundläggande betydelse. Vi anser att alla människor har samma värde och att det ska återspeglas i politiken.

Det har framkommit några intressanta nyheter i den här debatten som inte utskottet hade vetskap om. När vi behandlade den här frågan så fick vi information om att det var svårt att tillsätta tjänster inom polisen, att det till och med det förekom en viss flykt bort från organisationen. När man nu säger att alla tjänster och alla vikariat är tillsatta så betyder det att det finns förutsättningar att skapa en skärgårdsenhet inom polisverksamheten. Det kan man inte komma ifrån, inte heller med de argument som ltl Åke Mattsson framförde, att det från lagtinget kommer krav om att sexualbrott ska utredas mera. Det är ju två helt olika avdelningar inom polisen. Man ska väl inte ställa sexualbrott mot ordningsverksamheten i skärgården.

Under utskottsbehandlingen framförde jag gång på gång att man ska göra ett avtal mellan gränsbevakningen och polisen om praxis vad gäller samarbetet. Det är tydligen någonting som ministern har tagit tag i. Det har ju hänt en del som är positivt sedan utskottets behandling, men enbart på ett administrativt plan. I verkligheten kanske vi ännu inte har sett att det har fått något direkt utfall.

Herr talman! Jag kommer fortsättningsvis att i detaljbehandlingen föreslå att den här motionens hemställningskläm godkänns.

Ltl Leo Sjöstrand, replik

Herr talman! Jag vet inte om jag har missuppfattat någonting. Vad jag har förstått så har sjöbevakningen och landskapet gjort en överenskommelseförordning som är relativt färsk. Det måste väl ha varit före utskottsbehandlingen, antar jag. I den reglerar man samarbetet mellan polisen och sjöbevakningen.

Ltl Barbro Sundback, replik

Det stämmer att det finns en överenskommelseförordning, men den fördelar närmast ansvaret mellan de olika organisationerna. Sedan har man med gränsbevakningen, som nu har haft en väldigt engagerad chef, utvecklat ett samarbete med polisen. Det samarbetet kan bli betydligt flexiblare och kanske också kan öka i omfattning om man har ett avtal som gäller just den specifika verksamheten. Det är nog mycket viktigt om man ska tänka långsiktigt och hållbart och kanske inte bara tänka på den tid som ltl Leo Sjöstrand och jag vandrar här på jorden.

Ltl Leo Sjöstrand, replik

Herr talman! Vad jag förstod så hade man en viss vånda att få fram överenskommelseförordningen. Om jag har förstått det rätt så sköter fortfarande polisen polisärenden i skärgården. Man använder sjöbevakningen som handräckning. Sjöbevakningen gör de uppgifter som polisen vill ha gjorda. De är en förlängning på polisen.

Ltl Barbro Sundback, replik

Man kanske kan uttrycka det så. Men, som ltl Sjöstrand förstår, det måste sättas på papperet på något sätt. Det handlar om att ingripa i enskilda människors liv på olika sätt ibland och det handlar om integritet osv. Det måste stå helt klart vilken myndighet som har rätt att göra vad vid olika tillfällen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Begäres ordet? Diskussionen är avslutad.

Detaljbehandlingen vidtar. Begäres ordet?

Ltl Barbro Sundback

Herr talman! Jag föreslår att lagtinget antar klämmen i den reservation som jag har bifogat utskottets betänkande.

Ltl Camilla Gunell

Jag ber att få understöda förslaget.

Talmannen

Begäres ytterligare ordet? Under detaljbehandlingen har ltl Barbro Sundback, understödd av ltl Camilla Gunell, föreslagit att lagtinget antar klämmen i den reservation som lagtingsledamoten Barbro Sundback har bifogat utskottets betänkande.

Omröstning kommer därför att verkställas. Den som omfattar utskottets betänkande, röstar ja; den som omfattar ltl Barbro Sundbacks ändringsförslag, röstar nej.

Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Ltl Barbro Sundback

Herr talman! Jag föreslår öppen omröstning.

Ltl Camilla Gunell

Jag ber att få understöda öppen omröstning och hoppas att alla ledamöter kommer till salen och röstar.

Talmannen

Öppen omröstning är begärd och kommer därför att verkställas. Jag ber ledamöterna Åke Mattsson och Carina Aaltonen att biträda vid rösträkningen.

Upprop.

Omröstningen har resulterat i 15 ja-röster, 6 nej-röster, 1 avstod och 8 var frånvarande. Således majoritet för utskottets förslag.

Föreläggs betänkandets motivering för godkännande. Motiveringen är godkänd.

Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.