Remissdebatt

Plenum börjar 1

Remiss, fortsatt behandling. 1

1    Införande av ett arbets- och pensionsinkomstavdrag

Landskapsregeringens lagförslag LF 4/2017-2018

Remiss, fortsatt behandling. 1

2    Förslag till budget för år 2018

Landskapsregeringens budgetförslag BF 1/2017-2018

Budgetmotioner BM 1-48/2017-2018

Plenum slutar 142

 

Plenum börjar

Upprop. 28 ledamöter närvarande.

Lagtingsledamoten Britt Lundberg anmäler om ledighet från dagens plenum på grund av klimatmöte i Bonn.

Antecknas.

Remiss, fortsatt behandling

1        Införande av ett arbets- och pensionsinkomstavdrag

Landskapsregeringens lagförslag LF 4/2017-2018

Remiss, fortsatt behandling

2        Förslag till budget för år 2018

Landskapsregeringens budgetförslag BF 1/2017-2018

Budgetmotioner BM 1-48/2017-2018

En gemensam diskussion om de båda ärendena tillåts i enlighet med arbetsordningens 64 § 4 mom.

Diskussion.

Minister Nina Fellman

Talman, bästa lagting! Det finns ett ganska kort stycke och ett anslag om 140 000 euro i nästa års budget för fortsatt arbete med kommunstrukturreformen. Trots det går arbetet framåt med full kraft, och jag kommer att ägna den taltid jag har åt att beskriva hur de föreslagna budgetmedlen ska jobba under året och vad landskapsregeringen hoppas uppnå i nära samarbete med kommunerna.

I mitt första anförande i Ålands lagting så lovade jag att jag skulle försöka använda litet mera kvinnliga metaforer i detta vårt rika och vackra svenska språk. Det känns lite dumt att vi här i lagtingssalen bara använder samma ord hela tiden, om och om igen, när det finns så många fler att ta till.

Därför vill jag beskriva det så här: Kommunreformen har nu, efter en tvåårig graviditet kommit in i förlossningsskedet. Naturkrafterna har tagit över den här processen.

Det händer mycket saker som är bortom vår kontroll, bortom kontrollen i kommunerna hos invånarna. Det kommer att bli en del smärta och kramper, som det är i alla livsavgörande processer. Som fyrabarnsmor kan jag lova att det också blir en hel del vrål och skrik, men i slutändan så kommer något nytt och vackert att födas.

Jag tycker att det är lite beklämmande att oppositionen i den här salen ägnar så mycket tid åt retoriskt fördömande och så lite tid åt att fundera hur en absolut nödvändig utveckling av det kommunala fältet ska genomföras, när insikten också ute i kommunerna och bland kommuninvånarna har tagit fart om att förändringar behövs och kommer att komma. Det är ju ändå så att vi sitter i den här salen tillsammans för att jobba för hela Åland, från Lumparland till Saltvik och från Kökar till Geta. Vi är inte kommunrepresentanter. Vi ska jobba för hela Åland.

Nu jobbar lagberedningen med två lagar, en kommunindelningslag som ska fastslå gränserna för de nya kommunerna, och en kommunstrukturlag som reglerar processen för kommande sammanslagningar, helt i enlighet med landskapsregeringens meddelande till lagtinget. I februari ska de här lagförslagen gå på remiss och de förväntas nå den här salen under våren.

Samtidigt som det här pågår, som en lustgas som kan underlätta förlossningssmärtorna, pågår en rad frivilliga sammanslagningsdiskussioner som delvis sammanfaller med landskapsregeringens ambitioner, delvis utgör delmål i den. Finström, Geta och Sund kan, om kommunerna själva vill, gå samman i en kommun under den här mandatperioden. Lemland och Lumparland har lämnat in en anhållan. På södra Åland pågår en drivande process för en kommunindelningsutredning för exakt samma konstellation som landskapsregeringen vill åstadkomma. I skärgården diskuterar nu Sottunga, Kökar och Kumlinge en gemensam anhållan som man också från Föglö, Brändö och Vårdö har visat intresse för. Tänk tillbaka ett år eller två. Hade någon trott att det här var möjligt på ett Åland där kommunreformsfrågan stått stilla under självstyrelsens snart 100-åriga existens?

Helt i enlighet med gällande kommunindelningslag, som ger landskapsregeringen den initiativrätten, upphandlas för de anslagna pengarna kommunindelningsutredningar för de nya kommuner som landskapsregeringen vill vara med och skapa. I det arbetet integreras de frivilliga initiativen som har tagits. Vare sig man tycker att det är en bra eller dålig idé med sammanslagna kommuner är det här ett ypperligt tillfälle att, på landskapets bekostnad, skaffa kunskap till kommunerna, om den egna verksamheten och möjligheterna till samarbete och också ett förhandlingsläge som man inte har om man inte är med.

Det är där, i samgångsutredningarna, som man fattar alla de beslut som har efterfrågats, om antalet anställda, vilken närservice som ska finnas osv.

Samgångsutredningarna, med konkreta, genomarbetade resultat, ska finnas tillhanda om ungefär ett år. Vare sig man vill säga ja eller nej har man då ett konkret resultat, ett förslag på hur de nya kommunerna ska formas. Då vore en bra tid för folkomröstningar, när man vet vad det är man röstar om. Här känner jag, något överraskande för mig själv, ett behov av att lyfta på hatten för centerledamoten Harry Jansson, som i Jomala har tagit framtidens utmaningar på allvar och som jobbar för att förverkliga södra Ålands kommun.

I den allra bästa av världar så sker den här förändringen i ett konstruktivt samarbete mellan kommuner och landskap. Lagstiftningen som vi jobbar med just nu kan vara sugklockan och tången, om det blir problem på slutet. Men just nu är vi i det skedet att naturen har sin gång och processen pågår i det tysta.

Den som tror att en kommunsammanslagning går till som den populistiska skrämselpropangandan gjort gällande, ska läsa resultatet av utredningen om Finström, Geta och Sund. Där föreslås att inte en enda skola ska läggas ner, inte ett enda äldreboende flyttas och ändå finns både ekonomiska, administrativa och verksamhetsmässiga fördelar med ett samgående. Alla fakta finns på landskapsregeringens hemsida för den som är intresserad.

Från den del av budgeten som berör mitt område vill jag ytterligare lyfta fram en framtidssatsning i liten skala. I juni nästa år ordnas för första gången Alandica Debatt, ett pilotprojekt för att skapa en arena för samhällsdebatt på svenska i Finland med en nordisk förankring. Det är inte Almedalen och det är inte Suomiarena, men det kan vara början till något konkret som levererar diskussion och som efterfrågas i flera delar av budgeten som ökad attraktionskraft, åtgärder för det svenska i Finland och möjligheten att bygga nya nätverk.

Som avslutning vill jag även i denna sal rikta ett stort tack till landskapets anställda. I varje budgetdebatt som jag har hört så väcks förslag om att vi ska spara på förvaltningen ytterligare samtidigt som de ska åstadkomma mera. Ska vi ha en fungerande självstyrelse så måste det finnas människor som jobbar med den och de vi har jobbar oerhört bra. Tack!

Talmannen

Tio repliker är begärda.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman och god morgon! Vi har nu en situation i vårt örike där landskapsregeringen, företrädd främst av kansliminister Nina Fellman, envetet jobbar för en förändring av kommunstrukturen. Jag vill börja med att applådera den energi som ministern visar i den här frågan, som en Sven Dufva i ny modern tappning. Här ger man inte avkall på någonting, oavsett signalerna från det kommunala fältet.

Ska vi tolka ministerns morgonord som att nu ska naturkrafterna arbeta. Det blir ingen tvångsförlossning av den kommunala sektorn utan det här är någonting där landskapsregeringen nu börjar lyssna på de demokratiska rösterna, senast från Sunds kommun. Eller får vi en lagstiftning som innehåller tvingande mekanismer?

Minister Nina Fellman, replik

Som jag försökte uttrycka det i mitt anförande så ser jag att det pågår flera parallella processer. Landskapsregeringen kommer att jobba vidare med den lagstiftning som i slutändan blir tvingande. Men samtidigt kommer vi att medverka till de frivilliga processer som nu pågår och på alla tänkbara sätt underlätta de diskussioner som pågår. Jag ser att nyckeln till att nå en mindre konfrontativ lösning är att utredningarna görs så att alla som är intresserade och vill jobba för en bra lösning medverkar i dem. Där tycker jag att södra Åland, framförallt Jomala, har intagit en väldigt konstruktiv position.

Ltl Harry Jansson, replik

Jag kan väl hålla med ministern om att när det gäller södra Åland så försöker vi nu - utgående från frivilliga förändringar av den kommunala strukturen - komma vidare. Men jag vill nog betona att det är frivillighet som råder. För Jomalas sida t.ex. kommer vi på inget sätt säga att någon måste komma med som inte vill.

Det finns några omständigheter som gör att även vi som har ett ansvar på kommunal nivå måste titta framåt. Det ena är naturligtvis ekonomin, där landskapsregeringen påverkar via neddragning av landskapsandelssystemet. Det andra är kapaciteten inom den förtroendemannavalda sidan. Finns de krafter som faktiskt orkar bära morgondagens kommuner, oavsett storlek? Där har vi ett gemensamt intresse för att processen ska gå så smidigt som möjligt.

Minister Nina Fellman, replik

Om man ser på hur diskussionen har utvecklats - från ett till två år sedan - så är det just de här insikterna i kommunerna som är viktiga att ta vara på. Det finns utmaningar på det kommunala fältet som man på något sätt måste jobba med. Där ser jag att landskapsregeringen och kommunerna tillsammans måste hitta lösningarna och där är just de utredningar, som det finns pengar för i årets budget, kanske den viktigaste grundstenen.  Lärdomarna av den process som Finström, Geta och Sund har genomgått är att många av svaren och många av farhågorna kan underlättas genom att man sätter sig ner och diskuterar frågorna tillsammans.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Nästa replikskifte inleds av ltl Runar Karlsson.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Kommunstrukturdebatten har förts på Åland ett par gånger tidigare, på 1970-talet och senast på 1980 och 1990-talen. Senaste diskussionen medförde att landskapet tog över ÅHS och gymnasialstadiet. Det var en kommunstruktur i sig kan man säga.

Alltfler kommuner har beslutat att införa en rådgivande folkomröstning, senast Sund. Nu tror jag att det är sex kommuner som tänker göra det. Kommer regeringen på något vis att respektera de här omröstningarna - som kanske följs av någon form av enkäter - om de visar att en mycket stor majoritet är för att man vill fortsätta att vara självständiga? Kommer man att respektera det och kommer de fortsättningsvis att få vara självständiga eller kommer man att göra det med tvång, oavsett vad invånarna säger?

Minister Nina Fellman, replik

Jag har ju hela tiden - i diskussionerna om kommunala folkomröstningar - konstaterat att kommunala folkomröstningar är till för att ge kommunernas folkvalda råd i de frågor som man ställer. I de folkomröstningar som man nu har aviserat ställer man frågan att ”ska Saltvik eller Sund eller Vårdö fortsätta som självständig kommun?” Det är en fråga som egentligen bara ger ett negativt svar. Det finns inga alternativ. Man vet inte vad det är som man säger ja eller nej till. Det är därför som jag menar, att om man vill ordna folkomröstningar så borde man kanske göra det som det så som man diskuterar i Sund nu. Den har ett konkret underlag, en samgångsutredning som visar att det här skulle hända om Sund går med i Finström-Geta-Sund kommunen.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Visionerna - i alla fall från Saltviks håll och jag tror också från andra håll - är att man först gör en rådgivande folkomröstning. Om den visar att det blir 60-40 eller 40-60, då kommer man kanske att fortsätta med det och göra en enkät, om man märker att det finns en stor del av kommuninvånarna som vill gå ihop med andra. Då gör man en enkät och försöker mejsla fram att ”vad menar ni?” och ”vem vill ni gå ihop med?” På det sättet försöker man få fram invånarnas åsikter. Det är ju inte Centermedlemmarna i den här salen som säger att vi ska göra si eller så. Vi vill få ut vad folket vill. Det blir sedan vår åsikt.

Minister Nina Fellman, replik

Jag tycker att det är just grundfrågan ”Vad menar ni?” som är poängen. Vad är alternativet?  Är det ett reellt alternativ för vissa kommuner att förbli en självständig kommun? Har man de ekonomiska förutsättningarna och klarar man den demografiska utvecklingen och vilken roll skulle man ha i en sammanslagen kommun? Just nu finns det inga alternativ. Man säger bara ”Vi säger nej att överhuvudtaget gå med i en process” eller ”Vi säger ja till någonting som vi inte vet vad det är”.

Enligt den finska lagstiftningen så har man rådgivande folkomröstningar när en samgångsutredning har gjorts och det finns ett förslag till ett avtal. Då har man konkreta, reella alternativ att ta ställning till.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Nästa replikskifte inleds vtm Viveka Eriksson.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Jag är ju en av dem som är starkt involverad i arbetet med Finström-Sund-Geta samgångsdiskussionen, FSG. Jag har suttit i referensgruppen och jag sitter nu med i den styrgrupp som vi har tillsatt. Jag måste säga att det här arbetet har varit så roligt. Det har varit en så positiv anda, vi har haft så bra diskussioner, vi har haft ett gott samarbete med Siv Sandberg och hon har tagit fram en jättebra rapport.

Det stämmer, som ministern säger, att vi har varit noga med att om vi går samman så ska vi ha nära service för människorna, det ska vi behålla. Det finns alltså en väldigt stark vilja också politiskt i alla partier. Sedan kanske vi vill litet mer eller mindre i de olika grupperna. Men det som är viktigt nu är att landskapsregeringen är med på tåget och stöttar upp det här. Det har visat sig att landskapsandelarna kan bli ett problem.

Minister Nina Fellman, replik

Tack talman! Just frågan om hur landskapsandelarna kan motverka en sådan samgångsprocess, t.ex. när det gäller anslagen för skolan, så är ju någonting som har tagits upp flera gånger och där landskapsregeringen – både jag och finansministern – har sagt att självklart, det är inte avsikten att landskapsandelarna i en sammanslagen kommun för skolornas del ska bli mindre. Det är en av de justeringar av landskapsandelssystemet som måste göras när kommunsammanslagningarna förverkligas.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Det är oerhört viktigt! Landskapsregeringen vill att kommuner ska gå samman och då är det oerhört viktigt att man kommer till mötes och verkligen stöttar upp det här frivilliga arbetet att verkligen komma samman. Vi har fått de här lösa löftena, men jag tycker att det är jätteviktigt att landskapsregeringen nu tar tag i detta och ser till att man justerar landskapsandelarna så att de kommuner som går samman inte ska få mindre landskapsandelar på grund av det, för det kommer att motverka hela processen. Jag vet att man snart kommer att ha samrådsmöten med landskapsregeringen och jag vill skicka det här budskapet, också från vår sida, att detta är en jätteviktig sak. Ordna det där så tror jag att processen kommer att gå vidare.

Minister Nina Fellman, replik

Jag är helt enig. Det här är en fråga som vi måste ta tag i och vi har redan en diskussion inbokad med Finström, Geta och Sund om hur man på andra sätt kan medverka till att göra det lättare för den nya kommunen att bildas. Det kommer säkert i de andra kommande kommunsammanslagningarna också att finnas särskilda behov och problem som landskapsregeringen kan hjälpa till att underlätta, för att processen ska gå så smidigt som möjligt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Nästa replikskifte inleds av vtm Veronica Thörnroos.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack talman! Jag ska fortsätta lite på den metafor som kansliministern inledde sitt anförande med och säga att enligt min åsikt så har den här graviditeten inte tillkommit på frivillig väg. Det är nog snarare fråga om ett överfall. Jag tar inga starkare ord i min mun här. Jag skulle också varna för de risker som finns med missfall i ett sent skede av graviditeten. Det kan få allvarliga skador både för modern och för fostret.

Minister Nina Fellman, replik

Min metafor var ganska vacker, tyckte jag själv. Att jämföra landskapsregeringens - inom lagens ramar - möjligheter att lagstifta om och driva förändringsprocesser i landskapet med en våldtäkt, det tycker jag är att skapa en motsättning mellan landskap och kommuner som vi i den här salen borde jobba så mycket som möjligt med för att komma ifrån. Vi är i samma landskap och vi är starkt - både ekonomiskt, socialt och på alla andra sätt- sammanbundna med varandra. Att öka konfliktnivån på det sätt som vtm Thörnroos nu gör, det tycker jag är beklagligt.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack! Det man måste komma ihåg i det offentliga Åland, i det landskap där vi alla faktiskt finns, är att det finns två ben som bär upp det offentliga Åland. Det ena är kommunsektorn och det andra är landskapet. Man skulle kunna tycka att man från landskapets sida kunde visa litet mera respekt inför den andra delen av det offentliga Åland än vad man gör. De processer som nu har startat har i princip skett med pistolen riktad mot huvudet. Gör någonting, annars så tar vi och bestämmer helt och hållet! Jag motsätter mig inte kommunsammanslagningar, jag motsätter mig inte ett ökat arbete mellan kommunerna men enligt mitt sätt att se så ska det ske på frivillig väg och det ska ske i dialog med varandra.

Minister Nina Fellman, replik

Ja, det blir bara värre och värre det här. Nu är det inte bara våldtäkt utan det är pistoler också. I det arbete som landskapsregeringen har gjort har vi i alla skeden av processen jobbat tillsammans med kommunerna, vi har informerat kommunerna, vi har inbjudit till samarbete och jag har i mitt anförande understrukit vikten av ett fortsatt konstruktivt samarbete med kommunerna med utgångspunkten att ett gott resultat bara kan uppnås om vi jobbar tillsammans med de här frågorna.

Att som vtm Veronica Thörnroos bestämma att landskapsregeringen och Ålands lagting är den onda sidan och kommunerna representerar det enda goda, det ingår inte i min verklighetsbeskrivning.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Nästa replikväxling inleds av ltl Sara Kemetter.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack fru talman! För att nu lätta upp stämningen lite i salen så skulle jag vilja tacka ministern för ett mycket klargörande anförande. Jag skulle också vilja ha ytterligare klargörande kring skärgårdskommunen. Hur ser man från landskapsregeringen på hur man ska hantera trafiken internt i skärgården? Ja, jag vet att landskapsregeringen har som avsikt att lyssna och med de berörda bygga upp någonting. Gärna ett klargörande kring det.

Minister Nina Fellman, replik

Det finns en skrivning också i budgeten om att landskapsregeringen tillsammans med skärgårdskommunerna ska inleda en diskussion om hur en intern skärgårdstrafik kan byggas upp inom rimliga ramar så att det stöder framväxten av en skärgårdskommun. Där finns det många aspekter att fundera på. Är det viktiga det att det politiska livet fungerar och att man mellan öarna kan träffas i politiska sammanhang? Är det arbetspendling som är det viktiga eller är det att medborgarna kan nå varandra på sin fritid? Det finns jättemånga aspekter av det och det första vi ska göra är att lyssna till vilka behov och önskemål som finns i skärgården och hur vi kan möta de önskemålen.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack fru talman! Ett av landskapsregeringens mål är ju att minska koldioxidutsläppen. På vilket sätt ser man just i den här frågan att man kan hjälpa till att uppnå sådana mål?

Minister Nina Fellman, replik

Miljöfrågorna, koldioxidfrågorna och alla andra frågor som har med hållbarhet att göra måste finnas i alla processer som landskapet företar sig, vare sig det handlar om skärgårdstrafik, byggande eller utveckling av våra kommande kommuner. Det måste vara en integrerad del i alla processer som vi bedriver.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Nästa replikväxling inleds av ltl Torsten Sundblom.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Talman! Just den här dialogen med skärgårdskommunerna kom upp redan under de föregående replikerna så jag ska inte ta om den.  Jag ska i stället säga att det jag tycker att är viktigt i den här processen är att man ser till att när kommunerna går samman så ska man också försöka göra enhetliga områden av de grannkommuner som undan för undan ska växa ihop. Jag tror att det är en fördel att göra så. Det som finns i meddelandet som har skickats ut om hur kommunerna ska se ut så stöder jag fullt ut och idén med att fem kommuner i skärgården går samman. Jag tror att det kan bli en bra framtid för oss. Det kommer att höja kompetensen på många vis men också att vi får in intresserade förtroendevalda tror jag kommer att bli ett lyft.

Minister Nina Fellman, replik

Enda från inledningen av det här utredningsarbetet så har just den här aspekten - att de nya kommuner som bildas ska vara geografiskt sammanhållna och ha gemensamma förutsättningar - varit en viktig princip.

När det gäller skärgården så är utmaningen avstånden och vattnet som är emellan öarna. Därför är det den frågan som kanske mest av allt kommer att sysselsätta dem som jobbar med processen att bilda en skärgårdskommun.

Många kommuninvånare har just den här frågan - som också ltl Harry Jansson var inne på - hur man ska få tillräckligt många människor i kommunerna att engagera sig. Det är ett problem idag.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Den planerade skärgårdskommunen, där fem kommuner går samman, har en fördel. Det är att vi har två platser i skärgården där vi har företag som ger bra skatteinkomster och skapar många arbetsplatser. Det kan man bygga mycket på, att man får flera olika centrum som kommer att dra kommunen.

Minister Nina Fellman, replik

Absolut! Det som är intressant med den process som pågår just nu i skärgården, där de minsta skärgårdskommunerna har börjat fria med varandra, det är att man börjar resonera också i termer av balans i kommunen. Vilka delar av en ny kommun ska samarbeta i relation till vem då? Det är det här arbetet med att lära känna varandra som är grunden för att det sedan blir en bra lösning.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Nästa replikväxling inleds av ledamot Petri Carlsson.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Detta som minister Fellman tog upp gällande berömmet till Jomala kommun och att lyfta på hatten kring att de jobbar konstruktivt och startat en utredning, det tycker jag också är bra. Jag delar den uppfattningen. Men jag vill ändå varna för risken att utredningen inte leder till någonting. Det finns en risk att det här är bara dimridåer och det tycker jag att man ska vara uppmärksam på. Därför är det viktigt att landskapsregeringen fortsättningsvis bibehåller starka incitament att jobba med kommunreformen. Det är ju trots allt tack vare landskapsregeringens driv som detta kommit till stånd. Jag vill påpeka den här uppenbara risken.

Minister Nina Fellman, replik

Tack talman! Ja, ja!  Naturligtvis är det så att arbetet kan pågå utan att man har exakt samma mål. Jag menar att i det här skedet så samverkar våra olika intressen. Landskapsregeringens arbete med den kommande lagstiftningen, den här sugklockan som kan komma till slut, det fortsätter samtidigt som vi jobbar med utredningarna som är bra för alla, även de som kan tycka i slutändan att ”nej, det här vill vi inte ha” så lär sig någonting. Vi som samhälle lär oss någonting om hur en sådan process kan gå till. Det tycker jag redan att har hänt i Finström, Geta och Sund. Parter som var väldigt skeptiska överhuvudtaget till den här processen har under processens gång sett att det här kan leda framåt och det kan bli bra.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack för det! Jag delar också den uppfattningen att hela den här processen har varit uppbyggande och ett kunskapslyft för många. I fortsättningen ska vi jobba vidare med det, det tycker jag också, det är helt rätt. Jag delar den uppfattningen. Men det finns trots allt den här risken och den tycker jag att man ska vara uppmärksam på.

Vi vet t.ex. att för drygt tio år sedan så gjordes en kommunsammanslagningsutredning av Jomala kommun, på initiativ av Jomala kommun, mellan Jomala och Mariehamn. Den visade på positiva fördelar men ledde trots allt inte någonstans. Man valde alltså att inte gå vidare med den. Det har uppmärksammats flera gånger och man har försökt få till stånd en dialog kring det, men det har inte lett någonstans. Så en utredning behöver inte leda till konkreta åtgärder. Det är här jag menar att landskapsregeringen måste fortsätta att ha kvar sina starka incitament.

Minister Nina Fellman, replik

Tack! Ja, jag tror att vi förstår varandra och är eniga om slutmålet. Om jag nu vågar mig på att fortsätta min metafor så är det ju så att i det här skedet av förlossningen så behöver vi hålla varandra i handen och gå vidare i processen. Sedan när vi kommer till det allra sista krystandet så där kan det bli ett behov av större tydlighet. Den processen jobbar vi också vidare med. Men de kan i det här skedet pågå parallellt till fromma för alla.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Nästa replikväxling inleds av ltl Ingrid Johansson.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Tack talman! Jag tänker byta ämne under de sista sekunderna i ministerns anförande, nämligen Alandica Debatt. Inslaget tycker jag är välkommet, det är något som sätter Åland ytterligare på kartan och också i Folktinget, där jag representerar Liberalerna, var det ytterst välkommet att få samlas och tala allmänpolitik på svenska och att det inte alltid handlar bara om språkfrågan så fort som politiker träffas på svenska i Finland. Det vill jag ge ett stort beröm för.

Jag har en konkret fråga i det sammanhanget. Hur kommer ungdomarna och ungdomspolitiken att få plats under Alandica Debatt?

Minister Nina Fellman, replik

Tack talman! I augusti nästa år ordnas ett möte för ungdomar där man ska diskutera Agenda 2030 ur ett ungdomsperspektiv. Då kommer ungdomar att sitta i förarsätet.

Alandica Debatt är uppbyggt så att landskapsregeringen står för ramen och kommer att ordna vissa seminarier och arrangemang. I övrigt ska programmet fyllas av partier, tredje sektorn och av Nordiska aktörer som vill ordna diskussioner och seminarier inom ramen för Alandica Debatt. Jag hoppas på ett stort engagemang från ungdomsföreningar, från partier som vill diskutera ungdomsfrågor och från hela Åland och förhoppningsvis Finland.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Tack! Ministern kan i alla fall vara säker på att det kommer ett starkt liberalt engagemang, både i den ordinarie politiken men också i ungdomspolitiken.

Minister Nina Fellman, replik

Tack! Jag hoppas att de övriga partierna i lagtinget tar Liberalernas kastade handske och ser till att de också medverkar i den här möjligheten för Åland att bli en arena för samhällsdebatt på svenska. Det är kanske en av de viktigaste frågorna som finns för oss, att man pratar viktiga samhällsfrågor på svenska i Finland.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Nästa replikväxling inleds av ltl Jörgen Pettersson.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack talman! Minister Fellman har över tid nog gjort sig känd som en demokratins förkämpe. Det är vi väl alla på olika sätt, men ministern har på olika sätt kämpat för att man ska bredda röstdeltagandet, t.ex. valdeltagandet. I de allmänna motiveringarna skriver man väldigt tydligt ”Landskapsregeringen vill ha ett samhälle som utvecklas och breddas demokratiskt där fler deltar och påverkar”.  Ändå är avsikten just nu från minister Fellman att man ska minska det antal förtroendevalda som idag är med och driver sina självstyrelser. Är inte det där väldigt motsägelsefullt?

Minister Nina Fellman, replik

Nej, jag tycker inte det. Att delta i samhällsdebatten, att delta i det demokratiska arbetet handlar inte bara om antalet folkvalda i kommunerna. Det handlar om hur man engagerar människor i alla lager av samhället. Under de senaste 20, 30 – 50 åren så har det folkliga engagemanget i demokratins olika institutioner minskat. Engagemanget i partierna har minskat, medlemmarna i partierna har minskat och det är en fråga som jag tycker att borde sysselsätta oss mycket, mycket mer än det gör. Hur ska vi få vanliga människor att engagera sig och bry sig om samhällsfrågor, också utanför de politiska institutionerna.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman! Där är jag faktiskt helt enig. Vårt stora problem i samhället, rent generellt, är engagemanget. Det här går igen inom den tredje sektorn där det är svårt att få folk att ställa upp, det går igen på väldigt många olika platser. Men inom kommunerna så finns faktiskt ett engagemang. Om minister Fellman skulle ha gjort den odyssén, alltså upptäcktsfärd till okända områden, som hon lovade inledningsvis, så skulle hon se vilket engagemang som finns i de olika kommunerna idag. Hur man kämpar i Brändö, hur man jobbar i Vårdö, hur man bygger i Eckerö, hur man försöker i Geta och hur man idag i Sund har bestämt sig för att man faktiskt vill sköta om sina egna angelägenheter, i varje fall vill man rösta om det. Det är ju det här engagemanget som man riskerar att förstöra med att gå in med en tvångslagstiftning som man nu har gjort. Vi borde ju försöka få fler delaktiga, inte färre.

Minister Nina Fellman, replik

Tack talman! Jag vill först informera om att den odyssé som lagtingsledamoten Jörgen Pettersson pratade om, den har jag gjort flera varv redan på Åland. Jag har varit till varenda kommun på Åland upprepade gånger och diskuterat de här frågorna på möten med folkvalda och på möten med medborgare. Det är inget okänt territorium.

Det som jag däremot har hört från flera kommuner är hur svårt det är, hur nästan omöjligt det är att engagera medborgare i de politiska institutionerna i våra kommuner. En av orsakerna är att det är så tungt, det är så svårt. Man är så få i de små kommunerna där stora viktiga frågor ska fattas och där ekonomin är väldigt ansträngd och där man inte orkar jobba på det här sättet längre.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Nästa och sista replikväxlingen till huvudanförandet inleds av lagtingsledamoten Brage Eklund.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack fru talman! Metaforen kopplad till en graviditet kan ju vara svårt för en man att veta hur det fungerar men man kan tänka sig till det. Jag ska gå mera rakt på sak i stället.

Det nämndes, både från ministern och i andra repliker, att man har startat upp med frivillighet och diskussioner när det gäller utredningar av sammanslagningar av kommuner. Min fråga rent konkret är - varför fortsätta med en tvingande lagstiftning? Varför inte vänta och se vilket resultatet blir? Man hade kunnat ha en deadline på två år t.ex. om det visar sig att ingenting händer. Då skulle man kunna gå in med en tvingande lagstiftning.

Minister Nina Fellman, replik

Tack talman! Jag vill bara säga, vilket ledamoten Eklund säkert vet, att män får ju också barn, män blir pappor. Såvitt jag vet så är de mycket delaktiga i processen numera under alla skeden.

När det gäller ”vänta och se” och att ”ge processen två år till” så väntar vi ju och ser samtidigt som vi jobbar med lagstiftning. Kommunstrukturlagen blir en processlag som beskriver hur kommuner går samman och moderniserar den lagstiftning som vi har idag. Under de kommande två åren så pågår den frivilliga processen parallellt med förberedelser för ny lagstiftning. Vi kan göra två saker samtidigt.

Ltl Brage Eklund, replik

Jag ids inte kommentera den här graviditeten något mera.

När det gäller frivilligheten - som jag tycker att man borde fortsätta med - så kommer landskapsandelssystemet, som man nu har förändrat, att medföra att kommunerna mer eller mindre tvingas föra en diskussion för att få ner kostnaderna inom kommunerna genom ett samarbete. Det hade man kunnat vänta med och sett vart det leder. Sänkningarna av landskapsandelarna kommer för många kommuner att leda till att man får det ekonomiskt svårt. Då blir man tvingad att söka ett samarbete.

Minister Nina Fellman, replik

Det är definitivt så att förändringar i landskapsandelssystemet också påverkar den här processen. Men jag vill peka på det faktum att våra kommuner idag befinner sig i det läge som de är i nu - med utmaningar när det gäller befolkningsutvecklingen och med ekonomiska problem - utan att varken det nya landskapsandelssystemet eller en kommunreform har genomförts. Det läge man är i idag är man med 16 kommuner och med det ekonomiska system som vi har haft. Det är inte så att landskapsregeringen skapar de utmaningar som kommunerna har utan de är verkliga och de har funnits under en lång tid. Därför har man gjort andra åtgärder. Det här är ett steg vidare i en process där man vill behålla starka kommuner och där man inte vill ta av kommunerna allt utan se till att de är tillräckligt starka.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Följande anförande hålls av ltl Torsten Sundblom.

Ltl Torsten Sundblom

Talman! För de företag som är verksamma i skärgården så är välfungerande transporter nödvändiga. När jag läser i budgeten ser jag landskapsregeringens förståelse för skärgårdsföretagens transportbehov. Långsiktighet, goda förutsättningar och förutsägbarhet är uttryck som används t.ex. under näringsavdelningen.

På sid 40 under rubriken Kortrutt redogörs det för att arbetet med kortrutten, som det arbetats med under flera regeringars mandatperioder, fortsätter enligt tidigare plan. Det är bra. När kritiken mot kortrutten uttalas så brukar jag ofta försöka kontra med fiskföretagen i skärgården och deras betydelse för hela Åland och för lokalsamhället i synnerhet. 

Belägg för deras betydelse kan utläsas av de slutliga skatterna för år 2016 som nyligen har offentliggjorts och där framkommer några siffror som är intressanta. Det finns företag som genererar goda skatteinkomster till samhället i flera kommuner och inom flera branscher på Åland. Men t.ex. i skärgården finns det tre fiskföretag som har stor betydelse för den kommun de verkar i så till den grad att Föglö och Brändö är på andra och femte plats på listan över samfundsskatt per innevånare bland alla Ålands kommuner. Dessa företag genererar också många arbetsplatser, vilket är positivt för lokalsamhället.

Talman! Med detta vill jag uppmärksamma fiskföretagens betydelse för Åland och samtidigt att deras behov av infrastruktur tillgodoses.

Landskapsregeringens skrivningar om eldrift både för frigående- och linfärjor är bra och jag stöder dessa. Det är riktigt bra.

Tidsplanen för västra och östra Föglö, som beskrivs på sidan 198, hoppas jag att håller. Jag vet att det är många som med spänning väntar på att grävmaskinerna ska börja jobba. Senast i dag på morgonen hörde jag det på Skarven, att alla väntar att det ska starta.

Tunneln ser jag som en fortsättning på projektet västra Föglö, där tunneln viker av innan färjfästet och går ut under Furuholm och kommer upp i Svinö. Jag ser det som en naturlig fortsättning på det här projektet. Att starta tunnelbygget från Degerby befarar jag att kan starta flera protester och byggstarten kan försenas många år. Det skulle vara illa för skärgården. Jag välkomnar det privata initiativet där man arbetar med fler alternativ till tunnel och jag hoppas att tunneln byggs som en fortsättning från det nya färjfästet.

Det sorgliga i kortruttsfrågan är alla de vilseledande felaktigheter som förs fram i debatten. Det är kostnadsuppskattningar som dras ur hatten och som helt saknar stöd i utredningsmaterialet. Senast i gårdagens debatt hörde vi ltl Runar Karlsson dra till med några miljoner som helt saknar täckning i det som är skrivet. Det är klibbalskärret som slagits upp som en stor nyhet. Verkligheten är att klibbalskärret är utanför vägdragningen. Alla har rätt att ha åsikter om projektet men använd fakta och bli inte fartblinda så att fantasin börjar skena och verklighetsförankringen tappas.  Det är vitt på kartan där vägen ska gå fram. Där finns inget klibbalskärr, det går emellan.

Talman! Jag efterlyser en verklighetsförankrad debatt i kortruttsfrågan och avstår från fantasier, utan utgår från det utredningsmaterial som finns. Det är så omfattande och där finns som regel de flesta svaren. Kortrutten behövs också för den kommande kommunstrukturreformen när fem skärgårdskommuner går samman.

Talmannen

Fyra repliker är begärda. Första replikväxlingen inleds av ltl Sara Kemetter.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack fru talman! Liberalerna har också varit med och antagit hållbarhetsmålen för år 2051. Lagtingsledamoten Torsten Sundblom lyfter fram fiskindustrin i sitt anförande väldigt kraftigt. Vi är ju väldigt medvetna om att det kanske inte är det mest optimala att just bedriva fiskodlingar i de här grunda vikarna och i de små skären som verkligen är en stor bidragande orsak till att vi har övergödning i Östersjön. Hur ser Liberalerna framåt på det? Vi har ju antagit de här hållbarhetsmålen. Hur ska man säkerställa att man uppnår de här hållbarhetsmålen som man också har varit med och antagit eller frångår man dem nu?

Ltl Torsten Sundblom, replik

Talman! I social- och miljöutskottet, när vi behandlade livsmedelsstrategin, fick oss till livs av hörande där att fisken behöver nog en sommar i kassarna i vattnet för att få bra kvalitét.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack fru talman! Jag var just en vecka på Färöarna och fick en väldigt fin beskrivning av fiskindustrin där. Där har man väldigt djupa vikar som fisken kan må bra av och man har inte problemet att bidra till övergödningen.

Men ledamoten svarade inte på min fråga. På vilket sätt anser Liberalerna att man kan uppnå hållbarhetsmålen 2051 med tanke på att man ändå stöder fiskindustri i så här små och grunda vikar?

Ltl Torsten Sundblom, replik

Talman! Fiskindustrin har genom åren bara blivit bättre och bättre. Siffror som vi fick i social- och miljöutskottet, tillsammans med livsmedelsstrategimeddelandet, visar på att man kommit ner i foderkoefficienter. Den bästa odlingen som någon gång har varit så hade 1,03 - om jag inte kommer ihåg fel. Men som helhet låg man väldigt mycket bättre till än för några år sedan. Det här bidrar till att fiskodlingen blir bara bättre och bättre. Om vi flyttar ut den längre i havet så borde vi kunna ha den kvar.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Nästa replikväxling inleds av vtm Veronica Thörnroos.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Jag vill tacka ltl Torsten Sundblom för ett mycket klargörande anförande. Jag delar till fullo den syn som ledamoten har angående fiskodlingens betydelse, inte bara för kommunerna Brändö och Kumlinge utan även för hela Åland, och de positiva ringeffekter i form av andra arbetsplatser som odlingarna skapar. I ett hållbart samhälle kan man inte enbart se till miljöfaktorer. Man behöver också se till det sociala och man behöver se till det ekonomiska. Jag vill ge mitt fulla stöd.

Jag vill också tacka för det klargörande som ledamoten hade angående skärgårdstrafiken. Äntligen får vi ett besked, dvs. att trafiken ska struktureras om utgående från att skärgården ska bli fem kommuner.  Min förhoppning är då naturligtvis att Brändö inte ingår i de fem kommunerna.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Talman! Det stämmer helt med fiskodlingen, det är för hela Åland. Hur skulle skärgårdskommunerna se ut om vi inte hade fiskodlingen? Jag skulle tippa att det var kanske 150 personer mindre i Föglö och kanske ett hundratal mindre i Brändö. Det är en tippning mellan tummen och pekfingret men det finns en hel del relevans i det.

Med fem skärgårdskommuner, där jag hoppas att Brändö är med, hindrar ingenting att trafiken går ut till andra delar på Åland ifrån olika delar i kommunen. Vi ska ju ha ett system som är så enhetligt och bra som möjligt.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack! I dagens samhälle är de enda egentliga förutsättningarna som finns för fiskodling ute i skärgården och på ett djupare vatten. Jag vill uppmana ltl Torsten Sundblom att noga bevaka den nya vattenlagstiftning som är på gång. Den är så pass sträng - har det låtit mig berättas - att den kan omöjliggöra fiskodlingsproduktion ute i skärgården. Det kommer, för Brändös del, att få det resultatet att odlingarna kommer att placeras på andra sidan Skiftet på den finska sidan där man är väldigt positivt inställd till en ökad inhemsk produktion av lax.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Talman! Vad gäller fiskodlingen och den ena eller andra sidan av landskapsgränsen, så ser jag nog att vi i framtiden kommer att ha mera enhetliga regler för de olika delarna i Östersjön. Nog är det märkligt om det inte ska vara bättre att odla fisken i havsbandet än att transportera den långa vägar hit. Så fiskodlingsbiten kommer jag nog att ligga efter.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Nästa replikväxling inleds av ltl Jörgen Pettersson.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack talman! Jag blir lite förbryllad över de olika budskapen som ltl Torsten Sundblom skickar ut. Jag tar avstamp i budgeten där man understryker behovet av ett hållbart samhälle och en hållbar utveckling. Man skriver ordagrant att ”Åland ska växa på naturens villkor”. Ledamoten Sundblom fortsätter sedan att varna för fartblindhet, för bristande verklighetsförankring osv. när han går emot uppfattade meningsmotståndare för att också lyfta fram att Föglö nu ska bygga en stor bro, den största hittills i Ålands historia, på västra Föglö. Samtidigt vill Sundblom också att man ska bygga en tunnel. Det börjar bli rätt många byggnadsprojekt på en och samma gång på Föglö. Inser ledamoten Sundblom att det finns mer på Åland än Föglö?

Ltl Torsten Sundblom, replik

Talman! Det jag sade var att tunneln blir en fortsättning på det projekt som görs nu. Det finns en vits med att göra bron först och fortsätta med en tunnel mot Svinö senare. Då kommer vi förbi de här förkastningssprickorna som kan ställa till med bekymmer. Vi vet att med Hallandsåsen så tog det över 20 år att borra och borra och vattnet bara läckte in. Så det där tyckte jag att var taget litet ur sitt sammanhang.

Stöder faktiskt ledamot Pettersson också de siffror som partikollegan Karlsson kastade ut på tiotals miljoner och som var utan täckning, precis så här bara som om man drar ur hatten som någon trollkarl.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Nu är det väl ändå jag som ställde replikerna! När det gällde siffrorna så är det en diskussion mellan ledamoten Sundblom och hans meningsfränder och motståndare.

Det jag frågade om var om det är rimligt, enligt ledamoten Sundblom, om man faktiskt först bygger Ålands hittills största bro för att sedan sikta in sig på en tunnel. Det verkar nog vara att göra två ganska onödiga saker om man i stället skulle kunna gå in på tunnelprojektet direkt, vilket vårt parti har drivit ganska hårt historiskt sett, men man gick på pumpen till sist. Vore det inte skäl att i stället koncentrera sig på den nya teknik som ska göra tunnelbygget mer ekonomiskt försvarbart? Vi har ju ändå hela Åland att ta hand om och pengapåsen är ju som bekant begränsad.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack talman! Det som ledamoten Pettersson säger, om en tunnel hela vägen, så där var det Centerns egen interna oredighet som ställde till att Centern övergav det projektet. Så man kan nog bara skratta åt det. 

Vad gäller olika siffror så nämnde jag siffror som togs igår i debatten och jag funderade om ledamot Pettersson stöder dem. Jag kan ge motreplik, alltid, det är min frihet så länge jag håller mig inom talmannens gränser. Men siffror som blir rena lögner hör inte hemma här.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Nästa och sista replikväxling till huvudanförandet inleds av ltl Harry Jansson.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack talman!  Jag tror inte att den här debatten mellan mig och ltl Sundblom kommer att ändra våra inställningar. Om vi gör historien mycket kort så anser jag, och många med mig ute i samhället, att för att minska ett färjepass från 30 till 20 minuter ska vi göra ett ingrepp i naturen av aldrig skådat slag. Vi ska skuldsätta Åland och vi ska göra det utifrån glädjekalkyler.

Bästa ledamot Sundblom! Det är ju en glädjekalkyl att påstå att man för 28 miljoner får vägar, bankningar etc. fram till en 538 meter lång bro för 28 miljoner. Någon rim och reson måste det ju finnas! Det finns många goda argument varför det inte är en hållbar politik som ledamot Sundblom pläderar för.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Talman! Jag skulle vilja råda ltl Harry Jansson att kontrollera siffrorna som fanns i det kortruttsmeddelande som en centerminister lade fram för några år sedan.

Ltl Harry Jansson, replik

Men bästa ledamot Sundblom! Regeringsblocket kan ju inte hela tiden hålla på och hänvisa till Centern och flera år tillbaka i tiden. Det är ju du, ledamot Sundblom, tillsammans med de andra i regeringsblocket som tar ansvar för det underlag som har förts fram. Ni påstår att för 28 miljoner så får man 538 meter bro etc. Jämför det med att kunna spränga Ekholms sundet och få ett kortare färjepass på 25 minuter, i alla fall 5 minuter kortare.  Och vad är det som hindrar att den utlovade eldrivna färjan skulle kunna ta hand om den trafiken?

Jag hoppas innerligt att den aviserade medborgarkampanj som är på gång ska göra att man även inom regeringsblocket ska börja diskutera i hållbara termer när det gäller kortrutten.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Talman! Siffrorna i det meddelande som jag refererade till i förra repliken var 25-27 miljoner eller någonting. Där ligger man också idag. Det räknar man ju för både östra och västra Föglö. Vi har siffror på 38 miljoner för hela östra och västra Föglö. Siffrorna är högre och troligen mer relevanta.

Sedan skulle jag vilja påpeka i miljöfrågan - där ltl Janssons inblandning som sakkunnig i Ålands natur- och miljös utredningar ju är litet märklig - när man ser att oppositionspolitiken går in i föreningar som åtnjuter en hoper landskapsbidrag.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Nästa anförande hålls av ltl Igge Holmberg.

Ltl Igge Holmberg

Fru talman! Bästa ledamöter och övriga åhörare.  Jag kommer att tala om hur den här regeringen jobbar mot en bättre fördelningspolitik. Det handlar om skatteåterbäringen på 100 euro till de människor som tjänar mellan 15 000 och 35 000 euro och som kommer att sätta 100 euro direkt i fickan på dem. Det är inte enorma summor, det är sant, men det går till den del av befolkningen som kan behöva den mest.

Och, vilket är viktigare, de kommer att spendera de pengarna i samhället, vilket kommer att stöda näringsidkarna också. Det är ju så att ger man de som har små inkomster lite mer, så kommer de pengarna i rullning, vilket samhällsekonomiskt är en smart lösning. Men skatterna är ju bara ett sätt att fördela kostnader, det bästa sättet är att föra en bättre avgiftspolitik. Låga avgifter är bättre om man vill att alla ska få ta del av samhället.

Det här borde även gälla kulturella verksamheter. Just nu är det bara en dag i månaden som det är gratis inträde på Ålands museum, men jag anser att kan Sverige ha helt fria inträden på sina statliga muséer så borde landskapet Åland ha råd med en gratis dag i veckan. Det står inte i budgeten den här gången, det är sant, men jag tror det är en sak som kan ordnas utanför den. Så det ska jag jobba för under året och speciellt nu när vi har den nya fina utställningen där det finns massor att upptäcka fast man går flera gånger.

För att återgå till det jag skulle vilja kalla skatteåterbäring. Det enda problemet med den är ju att det inte gäller för dem med minst inkomster i samhället. Det är ju så att när man tjänar mindre än 15 000 euro i året så betalar man ingen skatt. Men de människorna går inte lottlösa ur det här regeringsprogrammet ändå. Regeringen kommer att se till att fler äldre, garantipensionärer och andra grupper får gå till ÅHS:s tandvård.  Vi kommer också att nästa år ta fram ett tandvårdsprogram. Och media avgiften görs progressiv till en del, så att de med små inkomster inte ska behöva betala den fullt ut.

Det sägs ofta i vulgärdebatten att socialdemokraterna svikit sitt löfte om tandvården, men det är fel. Vi jobbar hängivet på mot den dagen då de andra partierna också förstår att tänderna är en del av kroppen lika mycket som hjärta, tarmar eller ben.

Om man har en infektion i någon del så påverkar det hela kroppen. Att det här ska vara så svårt att se är lite förvånande. Men nu tar vi ännu ett steg på vägen mot allmän tandvård. Tills det införs så är vi på banan och fortsätter att kämpa. Låt oss komma ihåg att det tog 20 år att införa allmän tandvård på fastlandet, men vi har kommit rätt långt på bara sex år.

I budgeten står det även att det kommer att utses ett råd som ska bekämpa ekonomiskt utsatthet och ojämlikhet i samhället nästa år. Det är bra. För trots att man talar om att det saknas pengar i samhället så vet vi ju alla att det inte riktigt stämmer. Det finns pengar på Åland, massor av det. Det är bara att se skattetabellerna i tidningen varje år. Man kan också konstatera att BNP i Finland går stadigt uppåt varje år.  Men hur de pengarna fördelas, det är det som är det viktiga när man ser till hur samhället ska fungera. Jag hör, som ni alla mycket väl vet, till den falang som tycker att de största delarna av samhället ska skötas av det offentliga, för det finns saker som är för viktiga för att låta vinstbegäret styra dem.

Men det viktiga i den här budgeten är att den andas framåtanda. Den talar om samhällsansvar och den fokuserar på att fördela landskapets tillgånger på ett bra sätt som kan göra livet lite bättre för alla ålänningar. Det här är en budget som jag till fullo kan ställa mig bakom.

Talmannen

Tre repliker är begärda. Första replikväxlingen inleds av vtm Veronica Thörnroos.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Tack ledamoten Igge Holmberg för anförandet. Det finns mycket i det som jag kan tänka mig att stöda. T.ex. inträdet till muséerna. Jag tycker att det vore smart att ge kulturell näring till den som kanske inte har råd att betala inträde för sig och sin familj, kanske under helger eller andra tider. Är det så att socialdemokraterna driver det vidare så kan ni räkna med stöd från Åländsk Center.

Vad gäller tandvården så behöver ni socialdemokrater verkligen försöka att ta tag i det. Som läget är nu så har jag i egenskap av Brändöbo rätt att besöka den icke existerande tandvårdsvagnen - men i alla fall - gratis medan garantipensionärerna i Mariehamn inte har rätt att göra det. Det känns inte riktigt rätt, måste jag tillstå, att samhället ska stå för mina kostnader av tandvård medan de som har betydligt lägre inkomster inte har möjligheter att få stöd i dagsläget.

Ltl Igge Holmberg, replik

Tack fru talman! Jo, men å andra sidan ska man också komma ihåg att den här tandvårdsvagnen som finns så kan också fara runt på de olika institutionerna. Många äldre som bor där kommer också att ha tillgång till den. Men det är sant. Tandvårdsprogrammet som vi kommer att jobba med nu är något som vi har hållit på med ända sedan den förra regeringen. Vi skulle ha kommit mycket längre om de andra partierna hade stött oss. Vi ska ändå komma ihåg att det är fortfarande bara socialdemokraterna som jobbar hårt för den här saken. De andra tar det mera pö-om-pö.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack talman! Är det inte så att den här tandvårdsvagnen inte existerar, om jag är rätt informerad? Det är så jag har blivit informerad i alla fall. Om jag ha fel tänk där så varsågod och korrigera mig.

Jag önskar socialdemokraterna lycka till i sitt vidare arbete. Jag skulle gärna, som medlem i finans- och näringsutskottet, föreslå att vi skulle begära ett utlåtande från social- och miljöutskottet. Det är ju nästan en djungel vad gäller bidragsformerna. Om vi tillsammans nu i samband med budgetprocessen kunde fundera hur vi verkligen kan gå in och stöda dem som har det knapert. Jag tänker på dem som har en inkomst under 15 000 euro, utan att för den sakens skull rucka på förhållandena mellan bostadsbidrag och andra sociala förmåner som man åtnjuter.

Ltl Igge Holmberg, replik

Tack fru talman! Det håller jag fullständigt med om. Att som fattig människa behöva söka alla bidrag och bevisa varje gång att man faktiskt har rätt till dem, det är väldigt arbetsamt. Jag har vänner som t.o.m. har slutat gå till AMS för de orkar inte med byråkratin helt enkelt. Det här är ett problem när vi försöker se vilka ungdomar som finns i skolor och vilka som inte finns, för de här faller helt utanför mönstret.

Vad gäller den som ni kallar icke-existerande tandvårdsvagnen så finns den nog, men inte som en vagn utan som en stol som flyttas runt. Det var en kompromiss som vi fick igenom. Vi hade gärna sett en hel vagn men det gick inte att få det i den förra regeringen. Vi har en tandläkarstol som fungerar som en vagn även om den är lite svårare att transportera.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Nästa replikväxling inleds av ltl Ingrid Johansson.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Tack talman! Jag tänkte resonera lite kring de här personerna som tjänar under 15 000 euro. Jag tycker också att det är ett viktigt inslag. Är du t.ex. ensamstående med en årsinkomst på 20 000 euro med två barn, då är vardagen inte lätt att hantera. De under 15 000 har ju också ofta flera bidrag som sätts in. Det är mycket lägre högkostnadsskydd på ÅHS, det kommer in andra typer av bidrag, t.o.m. utkomststöd kan bli aktuellt. Jag tycker på det sättet att det här rättfärdigar det. Det här når en grupp som ligger ovanför bidragsnivåerna men som fortfarande är på de nivåer där det inte är lätt att klara vardagen.

Ltl Igge Holmberg, replik

Tack fru talman! Jag håller fullständigt med. Men vi ska också komma ihåg att för de här människorna så finns ju även en lätt höjning av grundavdraget i budgeten. Så det är ytterligare litet som inte syns direkt i detta som jag kallar skatteåterbäring men som ändå finns där och som förenklar situationen lite.

Vi ska komma ihåg att det inte handlar om stora summor, men är du en ensamstående mamma med två barn som ska gå till Mariebad så är det 18 euro per gång, 9 euro för den vuxna och 4,50 för bägge barnen. Det är en stor summa om du räknar varje euro och cent för att få månadens budget att gå ihop.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Visst, så är det. Om vi diskuterar avgiftspolitiken i allmänhet så håller jag med om att det ofta är dyrt att delta i kulturella evenemang. Jag tycker att muséets fria dag är exemplarisk. Jag vill också här passa på att berömma staden som haft mycket barn- och familjekultur gratis för alla på biblioteket, och det gynnar förstås inte bara Mariehamnare utan det har varit hela Åland som har fått ta del av det. Flera sådana initiativ behövs.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Nästa replikväxling inleds av ltl Harry Jansson.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack talman! Jag vet inte riktigt om jag ska gratulera eller beklaga ledamot Holmberg och hans parti Socialdemokraterna. Kanske man måste gratulera för att man har fått sina regeringskumpaner, Moderaterna och Liberalerna, att gå med på ett allmänt avdrag som om några år kommer att belasta Ålands budget med flera miljoner. När jag hör ledamotens berömmande ord och avdragseffekter så måste jag utgå ifrån att socialdemokraterna har haft det som ett krav. Märkligt med tanke på att vi har ett underskott i nästa års budget. Ändå inför man ett avdrag som kommer att belasta Ålands budget.

Det är märkligt att socialdemokraterna planerar för ett avdrag som om några år ska ges till sådana som kanske inte behöver det, där då behovet av 100 euro inte är behövligt, särskilt med tanke på alla de där pengarna kunde ha gjort nytta i samhället.

Ltl Igge Holmberg, replik

Tack fru talman! Ja, det här sade jag redan igår i mina repliker även till mina regeringskamrater. Min avsikt har aldrig varit det här. Vi kommer att se på det visserligen, om det ska vara till högre inkomsttagare, men jag ser inte nyttan med ett avdrag som gäller människor som sitter här i salen och som tjänar över 45 000 euro i året. Vad behöver vi 100 euro till? Att sedan utöka det även till att gälla alla ålänningar, även de som tjänar med än det, det är ju inte samhällsekonomiskt hållbart. Det håller jag fullständigt med om.

Ltl Harry Jansson, replik

Det gläder mig att höra ledamot Holmberg erkänna att det här är ett problem med det löfte som regeringsmakten ger i budgetförslaget. Att det här ska utvidgas och att nästa steg är att gälla personer som har över 35 000 euro i inkomst upp till 55 000 euro. Jag delar helt ledamotens sammanfattning om det orimliga. Det orimliga ligger i det att alla de som inte kommer att ha nytta av det avdrag som nu har lanserats, tusentals människor – hur många tusen, kan det vara 6 000 – 7 000 som inte kommer att ha någon nytta av det här avdraget i praktiken. Varför inte ett rejält grundavdrag som skulle ha haft betydelse för många, särskilt för ensamförsörjarfamiljerna som faktiskt kämpar i vardagen.

Ltl Igge Holmberg, replik

Tack fru talman! Problemet här är ju att vi kan lägga ett hur stort grundavdrag som helst för dessa människor. Det hjälper inte det minsta. Om man inte betalar skatt så får man inget avdrag. Det enda sättet där vi kan hjälpa dem är att se till att vi har låga avgifter i samhället. Vi har låg moms., vi har låga kommunalskatter – ja, det gäller inte kommunalskatter eftersom de inte betalar dem – men att vi har låga avgifter för de saker de ska utnyttja. Låga avgifter på simhallarna, på fotbollsträningarna och ungdomsorkestrarna och sådana saker. Där vi har en vettig möjlighet att påverka ska vi ha så låga avgifter som möjligt. Helst skulle jag gärna se att t.ex. de kommunala barnomsorgsavgifterna helt skulle slopas. Det är en så liten del av kostnaderna för barnomsorgen ändå och det skulle hjälpa de familjer som faktiskt behöver det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Nästa replikväxling inleds av ltl Stephan Toivonen.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack för ett intressant anförande ledamot Igge Holmberg.  Vi kom in på fördelningspolitiken, vilket vi kunde räkna ut.

Ni talade om avdraget som varit inne i några anföranden. Vad jag kunde se så var ni den första som har beskrivit det helt korrekt, dvs. att det blir en hel del som blir utanför.

Då undrar jag hur ni ställer er till den här marknadsföringen, eller ska vi säga beskrivningen av det här avdraget. Man säger att det är ett avdrag för låginkomsttagare, när faktiskt alla de som ligger under det som man kallar relativ fattigdom faller utanför?

Ltl Igge Holmberg, replik

Tack fru talman! Men det är ju det som gör att det de facto är låginkomsttagarna som tjänar på det här. För dem som faller under det här - som jag sade i mitt anförande - så har vi andra åtgärder på gång. Vi ska ta fram en grupp som ska bekämpa ekonomisk utsatthet och ojämlikhet i samhället. Vi kommer att jobba för en bättre avgiftspolitik. Så ja. Det är ett trubbigt instrument men det är det som vi har att hjälpa dem som i alla fall har något så när låga löner. Är man två personer i en familj och tjänar upp till 35 000 euro var så är det ändå svårt med alla avgifter i samhället att klara sig idag. Det är lätt att komma upp till maxavgifter inom alla omsorger och liknande.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Nästa replikväxling inleds av ltl Roger Nordlund.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Det var bra att ledamot Igge Holmberg tog upp fördelningspolitiken. Det förvånar att han bara nämner det här avdraget. Eller det är inte förvånande egentligen eftersom det är det enda halmstrå som man kan hänga upp fördelningspolitiken på som en positiv åtgärd. Den stora åtgärden är ju de facto indragningen av 4 miljoner på landskapsandelarna. Det är riktig fördelningspolitik i negativ bemärkelse. Man tar bort 4 miljoner av landskapsandelarna vilket gör att man endera får som konsekvens att det höjer skattetrycket men också att man i de svagare regionerna och små kommunerna får svårare att upprätthålla den lagstadgade grundservicen runtom på Åland och vi får en ännu större ojämlikhet på det Åland som vi alla säger att vi vill värna om.

Ltl Igge Holmberg, replik

Tack fru talman! Jag är lite förvånad över att Centern konstant säger att det här kommer att driva upp skatteöret. Om man ser på de olika kommunerna så har det inte gjort det. Inte är det många kommuner som har höjt skatten. Inte är det heller många kommuner som har aviserat att man kommer att sparka en massa människor. Jag ser det här mera och tar fasta på det som också ledamot Nordlunds partikamrat sade - ”det går bra för Ålands kommuner” - enligt ltl Runar Karlsson.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Ser man ur ett Mariehamnsperspektiv, vilket mycket av den här landskapsregeringens politik utgår ifrån, så klarar sig Mariehamn ganska bra därför att Mariehamn är ganska lite beroende av landskapsandelarna. Men det finns andra landsbygdskommuner, och framförallt skärgårdskommuner, där landskapsandelarna har en stor del i den grundtrygghet som finns ute i samhället. Den grundtryggheten berövas nu av den här landskapsregeringen och gör att de naturligtvis måste börja titta på andra alternativ.

Jag är förvånad. Jag trodde att socialdemokrati gick ut på att man ska hjälpa de små och de svaga. Nu är det precis tvärtom. Man bedriver en fördelningspolitik som gynnar de starka, Mariehamns stad och kanske Jomala, medan de små och svaga kommunerna är de som ska straffas.

Ltl Igge Holmberg, replik

Tack fru talman! Det här stämmer ju inte heller riktigt. Ser man t.ex. på Mariehamns stads skolor så har de ju mycket lägre IT-kostnader t.ex. Inte för att vi behöver mindre, vi har en enorm IT-skuld jämfört med norra och södra högstadiedistriktens skolor. Det här är något som inte i mitt tycke är något problem. Det har inte slagit så fel tidigare. Mariehamns stad har fått färre landskapsandelar per capita förvisso men vi klarar oss och de andra kommunerna tycks också göra det med tanke på att det inte höjs skatter överallt, vilket Centern har konstaterat gång på gång att det kommer att göra.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Därmed är replikväxlingarna till huvudanförandet klara.  Nästa anförande hålls av ltl Mikael Lindholm. 

Ltl Mikael Lindholm

Tack fru talman!  I det här anförandet så kommer jag att uppehålla mig främst kring en av mina motioner. Det är intressant att höra om landskapsregeringens ambitioner att skapa konkurrenskraft för näringslivet för att hjälpa till med att göra det intressantare att driva företag på Åland. Det är ett lovvärt initiativ och jag understöder det till fullo. Problemet är att landskapsregeringen inte följer sina ambitioner i alla avseenden. Den planerade fiskevårdsavgiften som beräknas inbringa 300 000 euro i inkomster står i bjärt kontrast till beskrivningen ovan. Turistbranschen har i alla tider haft problem med att få lönsamhet på grund av en allt för kort så kallad högsäsong. En lösning för vissa har varit att nischa in sig på fisketurism som är en naturlig säsongsförlängare vår och höst.

Under 1990-talet och tidigt 2000-tal satsades det hårt på att höja kvaliteten på anläggningar och att erbjuda bättre upplevelser för besökarna genom att erbjuda fiskeguider som alternativ till de små uthyrningsbåtarna. Åland har idag ett välfungerande nätverk med fiskeguider som hjälper varandra när större grupper önskar en guidad fisketur. Regelbundet förekommer grupper på över 40 personer, vilket kräver 7-8 båtar med guider vilket klaras av genom att konkurrerande guider samarbetar för att gruppen och därmed pengarna kommer till Åland istället för någon annanstans.

I fall lagförslaget med en fiskevårdsavgift för besökare blir verklighet innebär det att våra fiskeguider får väsentliga tilläggsutgifter jämfört med sina kolleger i öst och väst. I Sverige finns ingen fiskevårdsavgift alls och i Finland finns det i och för sig en fiskevårdsavgift men den inkluderar fiskerätt på i princip alla vatten i hela Finland. Motsvarande tillgång till fiskevatten finns även i Sverige. Är detta verkligen ett sätt att öka konkurrenskraften för åländska företag? Samma läge gäller för alla stuguthyrare som erbjuder fiske för sina gäster. Vi pratar trots allt om en näring som omsätter mer än tio miljoner euro enligt den statistik som presenterats av regeringen i samband med lagförslaget.

Fru talman!  I samband med en av de årligen återkommande fisketävlingarna som hålls på Åland varje höst gjorde Ålands radio intervjuer med besökande fiskare och frågade hur de ställde sig till en fiskevårdsavgift. Flera av svaren besannar det som hörts från branschen. En fiskevårdsavgift riktad mot besökande gäster ses som sniket och att sportfiskare anser sig betala sin del via fiskekorten de måste lösa.

Med hänvisning till min motion nr 43, och även ytterligare två motsvarande motioner från oppositionen, föreslår jag att budgetmomentet Fiskevårdsavgift stryks i sin helhet.

Talmannen

Två repliker är begärda. Första replikväxlingen inleds av ltl Sara Kemetter.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack fru talman! Personligen är jag för fiskevårdsavgifter för alla. Men det är någonting som man alltid måste förhandla om när man sitter med i en regeringskonstellation. Det är väldigt viktigt att vi har Guttorp kvar och att vi på det sättet kommer att kunna ha egna möjligheter att ha yngel och också stöda sportfiskarna och fisketurismen.

Men hur ser Centern på den här frågan kring Guttorp och möjligheterna att få fiskyngel? Hur har man tänkt finansiera Guttorps varande om man inte skulle införa någon form av fiskevårdsavgifter? Hur ska man hantera fiskeindustrin och turistnäringen utan Guttorp?

Ltl Mikael Lindholm, replik

Tack fru talman och tack ledamot Kemetter! Jag delar helt ledamot Kemetters uppfattning att Guttorp i nuläget är en väldigt viktig del av fiskevården på Åland, även om det förs fram i debatten att det är konstgjord andning och det ena och det andra. Men med tanke på hur våra vatten ser ut så är Guttorp en förutsättning för att vi ska kunna ha tillräckligt med fisk i vattnet.

Ett sätt som kunde vara en väg att gå framåt och som jag vet att de håller på med på Guttorp och jobbar för är att bli klassade som VHS frizon, vilket skulle göra att man kunde sälja fiskyngel även öster- och västerut och att man kunde utöka yngelproduktionen.

Ett sätt är naturligtvis, som ledamot Kemetter föreslår, att alla är med och betalar fiskevårdsavgift. Det kanske inte är det som jag tycker att skulle vara det allra bästa men det skulle i varje fall vara lättare att förklara för dem som kommer bortifrån om även vi är med och bidrar även konkret, inte bara via dold skatt.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack fru talman! Den här fiskevårdsavgiften går ju inte bara till att bevara och stöda Guttorp utan också att ta hand om våra vatten och se till att fiskbeståndet hålls friskt. Det har ju faktiskt visat sig att våra vikar är i sådant skick att det här med naturliga reproduktionsmöjligheter är ganska svårt. Man ser ju bara i Slemmern att fiskarna äter hellre mikroplaster än de äter alger. Så om man sätter ett naturligt lekområde där så undrar man hur framgångsrikt det skulle vara.

Ltl Mikael Lindholm, replik

Tack fru talman! Jag vet inte om jag riktigt uppfattade vad jag fick för fråga den här gången men jag delar ledamot Kemetters uppfattning. Vi har problem med våra lekområden. Vad gäller framförallt gädda, gös och abborre så är det helt klart att det är försämrad vattenkvalitét och föroreningar och sådant som är det stora problemet. Tar vi i stället sik reproduktionen så är den absolut viktigaste orsaken problematiken med säl.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Nästa replikväxling inleds av ltl John Holmberg.

Ltl John Holmberg, replik

Tack fru talman!  Tack ledamot Lindholm! En av fiskevårdsavgiftens positiva sidor skulle vara att övervakningen av våra fiskekortsområden skulle bli bättre. Hur ser ledamot Lindholm på den problematiken om man inte inför en fiskevårdsavgift? Hur ska man lösa det i så fall?

Ltl Mikael Lindholm, replik

Tack fru talman och tack ltl John Holmberg. Övervakning av fiskekort - att de är lösta och sådant - är vattenägarens eller fiskelagets sak att lösa. Jag kan faktiskt ärligen inte se en sådan möjlighet att det här i någon större utsträckning skulle innebära att den problematiken skulle frångås. Det som har hörts ifrån gränsbevakningsväsendet, som enligt förslaget skulle sköta övervakningen, är ju att det kan bli punktinsatser några gånger per år vilket svårligen kan leda till några större förbättringar.

Ltl John Holmberg, replik

Tack fru talman! Jag vet att ledamot Lindholm var inne på det i förra replikskiftet men det skulle vara bra att få det förtydligat. Det fanns ju två vägar att gå med fiskevårdsavgifterna. Antingen är det en turistisk avgift eller så är det en avgift som betalas av alla ålänningar. Hur ser ledamot Lindholm på den biten, bara för att få en tydlighet i det?

Ltl Mikael Lindholm, replik

Tack fru talman! Enligt mitt sätt att se så ska man välja mellan två onda ting.  Det är i alla fall betydligt lättare att förklara för dem som kommer bortifrån hit och fiskar om även vi är tvungna att lösa en fiskevårdsavgift. Det har ju jämförts tidigare i debatter med jaktkort. Inte är det ju så att ålänningarna slipper att betala jaktkort och att bara de som kommer bortifrån ska betala jaktkort, såtillvida det inte finns någon annan lösning. Samtidigt tycker jag att det är lite märkligt om man samtidigt tillsätter ett projekt på Guttorp med EU-medel för att utreda naturliga lekplatser och hotar med att om man inte får igenom det så ska Guttorp läggas ner. Det är för mig ett konstigt sätt att se på saken.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Nästa anförande hålls av ltl Mikael Staffas.

Ltl Mikael Staffas

Tack fru talman! Budgeten för 2018 har många mindre poster som har stor betydelse för Åland och Ålands frågor ute i Norden. Jag tänker naturligvis på de 34 000 euro som budgeterats för den åländska NR-delegationen. Beloppet är tillbaks på samma nivå som budgeterats under tidigare år med undantag för de extra kostnader som budgeterades under 2017 och det presidentskap som ltl Britt Lundberg har innehaft. Vår åländska delegation för aktivt fram de åländska frågor som direkt påverkar ålänningens dagliga liv när vi rör oss i gränstrakter.

Ett aktivt arbete är att arbeta med gränshinder och det är ett ständigt pågående arbete, som många gånger får positiva utfall. Se t.ex. på de AT-läkare som var hotade för Åland men som nu har lösts tack vare ett starkt arbete utav minister Valve.

Under den senaste tiden har vi också fått ta del av en annan typ av gränshinder, en trovärdig statistik över gränserna. Här är det olika registreringar med olika personnummer som inte är kompatibla med varandra inom Norden och detta skapar otydliga påståenden att den åländska utbildningen skulle vara lägre än i Finland. Lösningen på detta kan vara ett framtida gemensamt nordiskt identitetssignum, som Mittengruppen med tre åländska representanter lagt fram. Vad det gäller språkförståelse inom Norden gör den åländska gruppen avtryck i Norden och arbetar för att svenskan ska få en starkare roll i Finland. I skandinaviskt språkliga områden i Norden har en ökad förståelse för det svenska språkets status i Finland noterats under det senaste året pga. den diskussion som uppkommit vad gäller arbetsspråket i Nordiska Rådet.  Detta skulle högst sannolikt inte ha skett om inte Åland agerat brett på de nordiska mötena.

Fru talman! Regeringens satsningar på Ålands musikinstitut och den viktiga utbildningen för våra elever fortgår. Arbetet med den digitala undervisningen samt samarbetet med Gävle symfoniorkester fortgår även den. Landskapsregeringen har budgeterat att omvandla tre timanställda tjänster till fasta tjänster som en personalåtgärd i arbetet med att utveckla arbetsplatsen. Hela Ålands musikinstituts verksamhet riktar sig i dag till barn och unga i åldrarna 3 - ca 25 år. Skolan jobbar kontinuerligt med att utveckla pedagogiken för att anpassa densamma till de krav som idag ställs på en modern skola. Arbetet utförs mycket väl av den personal som finns där. Arbetet sker dels internt men också med hjälp av utomstående krafter med olika föreläsare genom en intensiv kontakt till motsvarande organisationer, i första hand i Sverige och Finland.

Fru talman! Med även små belopp kan innovativa förändringar påbörjas. Alandica Debatt är ett nytt litet budgetmoment som kan ge oss en ny arena att föra fram det åländska budskapen på, både internt men också till större delar av världen. För de budgeterade medlen på 12 500 euro kan vi samtidigt skapa en säsongsförlängning för hotellnäringen i skarven mellan vår och sommar som kan vara svår att få fylld. Det är också en tillväxtsatsning för ett offensivt Åland som skapar nya plattformar att mötas. Samtidigt som det är en satsning på politisk debatt så är det en liten men dock en början på en marknad som kan växa (se Almedalen). Nya tider kräver anpassningar för nya idéer och genomförande av idéer, annars blir det bara tomt prat.

Nya tider gäller även för de många historiska platser vi har runt om på Åland. I denna budget väljer landskapsregeringen att ta fram nya steg för ett utvecklat Bomarsundsområde. Inledningsvis så etableras en App för digital information och historiebeskrivning. Denna App kan utvecklas till att ge motsvarande information om många historiska platser runt om på Åland och vara ett stöd för besöksnäringen. Tekniken ger oss möjligheter att skapa nya verktyg.

Vid Bomarsund finns även en av de sex gästhamnar som landskapsregeringen satsar en standardhöjning på, både vad det gäller båtplatser samt serviceanläggningar uppe på land. Ålands gästhamnar kommer genom denna tillväxtsatsning att möta de ökade krav som dagens båtgäster önskar eller kräver. Det råder en skarp konkurrens mellan de olika delarna av norra Östersjön och Ålands hav, men här har många hamnar valt att samarbeta för att öka regionens dragningskraft.

För de som inte tar sig ut i vår skärgård med båt erbjuder landskapet skärgårdstrafik med färjor av olika slag till både storlek och ålder. Jag och många med mig har sett behovet av förnyade trafiklösningar och nya färjor, både till storlek men också miljöanpassning. För att skapa förutsättningar för en modernare trafik krävs ett nytänk. Som underlag till detta har tidigare regeringar tagit fram underlag som innehåller beräkningar vad det gäller kostnader, tidsbesparingar, miljökonsekvensberedningar och dialog med olika parter m.m.

När detta lagting tidigare i år gav en investeringsfullmakt på 39 miljoner var det många på Åland som kände en förhoppning att äntligen är starten här med de nödvändiga investeringar som ger skärgården och hela Åland en orsak att se ljust på skärgårdsutvecklingen. Utvecklingen av trafiken på västra Föglö är en nyckel för det fortsatta arbetet med en modernare skärgårdstrafik än den vi har idag. Den sydöstra skärgården ställer som ett absolut krav att trafiken vidare västerut måste förkortas och till den delen är just satsningen på Gripö och den elektrifierade möjligheten en oerhört väsentlig nyckel.

Därför är det mycket positivt att arbetet fortsätter och nu ser vi även satsning på en elektrifierad linfärja över Prästösund.  Miljösatsningarna med kortare färjepass skapar förutsättningar för en elektrifierad trafik. På de längre rutterna över 20 minuter behövs nya färjor med modernare utförande för att minimera de koldioxidutsläpp som vår skärgårdsflotta utsöndrar. Åldern på dessa nuvarande färjor är så hög att driftssäkerheten skapar en otrygghet för skärgårdsbefolkningen. Vi har efter sommaren upplevt och fått information om många, allt för många, haverier som uppstått genom att flera färjor är uttjänta. Arbetet med att byta ut dessa färjor borde ha påbörjats för länge sedan. Nu sitter vi i samma situation som Sverige med sina järnvägar. Vi kan ta del av debatten och problematiken som är jämförbar med vår egen skärgårdsflotta till den del, att det är så stora belopp som behövs så att utrymmet saknas i budgeten. Rösterna i den svenska politiken höjs nu för att finansiera en modernare järnväg genom lån.

Nu är jag tvungen att sluta.

Talmannen

Fyra repliker är begärda. Första replikväxlingen inleds av ltl Ingrid Johansson.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Tack talman! Ledamoten Staffas pratade om Ålands musikinstitut. Jag vill också lyfta fram institutets betydelse, dels för inflyttningen och dels för integrationen. Den som har deltagit i Ålands musikinstitut - och särskilt i dansskolan - kan säga att där finns många människor med många olika bakgrunder. Det är viktigt att vi också kan erbjuda kultur för våra inflyttade. Annars tas alltid idrotten upp som ett otroligt bra exempel i det sammanhanget, där vill jag slå ett slag också för Ålands musikinstituts verksamhet men också för inflyttningen, alltså det som skapar ett dynamiskt samhälle är ofta kulturevenemang.

När man går på konserter på Alandica eller på någon av stadens krogar och lyssnar på något band, så är det allt som oftast bland de ideella krafterna eller i de dansband som finns, minst en som gått på Ålands musikinstitut som är med och spelar.

Ltl Mikael Staffas, replik

Tack fru talman! Och tack ledamot Johansson för det inlägget. Det är absolut på det viset att både kulturen, musiken, teatern, dansen och liknande är väldigt viktiga för integrationen och för de nyanlända att hitta en plats och skapa sig nya plattformar. Det är absolut väldigt viktigt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Nästa replikväxling inleds av ltl Sara Kemetter.

Ltl Sara Kemetter, replik

Fru talman! Jag är också inne på Ålands musikinstitut som verkligen är kulturens flaggskepp här på Åland. Vi ser ju att väldigt många skickliga musiker har gått där och kan professionellt försörja sig i den branschen. Det är en utbildning som börjar väldigt tidigt för många elever - redan på de små musikdagisarna, alltså redan i 5-6 års åldern - för att bli så pass skickliga att man kan leva på det här.

Det är också ett väldigt hårt tryck på sökandena. Jag undrar hur ledamoten, som sitter med i delegationen för Ålands musikinstitut, ser på den här utvecklingen av musikinstitutet och vad ledamoten driver för visioner där.

Ltl Mikael Staffas, replik

Tack för den frågan. Det stämmer. Det är väldigt hårt tryck på vissa delar inom utbildningen och man måste hela tiden lyssna av var köerna uppstår och försöka anpassa de resurser som vi har till efterfrågan. Det är som med allt annat. Det är utbud och efterfrågan.  I det här fallet är det efterfrågan som styr utbildningen.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack fru talman! Jag tolkar alltså ledamotens svar på min replik att man arbetar aktivt med en god personalpolitik som gör att man skulle vilja utöka möjligheten för fler elever att kunna ta del av den här utbildningen. Men också att hålla avgifterna på en rimligt låg nivå så att också barn från mindre välbärgade familjer har råd att förkovra sig i musikens värld.

Ltl Mikael Staffas, replik

Tack! Vad gäller avgifterna så kan man anhålla om att få reducerade avgifter osv. Till den delen så hjälper vi.

Nu tappade jag bort tråden vilken fråga ledamoten ställde i början. Men för personalen, som jag nämnde, så har vi omvandlat timanställda till fastanställda.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Nästa replikväxling inleds av ltl Runar Karlsson.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Det var ett dyrt anförande om ledamot Staffas åsikter skulle infrias i landskapsregeringen. Han pratade om en kortrutt för 40 miljoner och han pratar om nya färjor för säkert lika mycket, han pratar om investeringar på 80 miljoner.

Menar verkligen ledamot Staffas att Åland har råd med sådana investeringar?

Ltl Mikael Staffas, replik

Tack ledamot Karlsson! Ledamot Karlsson fortsätter med att kasta fram en massa belopp som han inte har belägg för någonstans. Jag har inte nämnt någonting om anskaffningar av färjor till belopp som ledamoten hittar på. Däremot så har vi inte råd att inte göra någonting. Den investering på 25 miljoner som det egentligen är fråga om - när hela kortrutten vad gäller det här avsnittet är införlivat - kommer att göra en inbesparing på 3 miljoner årligen som kommer att ge möjlighet att lägga dessa pengar på något annat. Jag säger inte att man ska välja bort det från skärgården, men man kan sätta det på andra områden inom Åland.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Landskapsregeringen säger ju själv att kortrutten kommer att kosta 40 miljoner. Vad jag vet så vill varven gärna ha betalt om man bygger en färja och en färja kostar 25-30 miljoner, speciellt om man ska ha eldrift. Man kommer upp till de här summorna. Jag har inte sett sådana kalkyler ännu att det här skulle återbetala sig.

Ltl Mikael Staffas, replik

Tack så mycket! Nå, vi fortsätter att debattera det här då.

Man gör en investering där det ungefär är 14 miljoner som består i underhåll av befintliga anläggningar. Därför anser jag att resterande 25 miljoner är den direkta investeringen vi gör på kortrutten. De investeringarna återbetalar sig på 15 år. Om vi ska hitta på egna fakta så behöver vi inte göra utredningar heller. Om vi håller oss till de utredningar som är framtagna av våra duktiga tjänstemän, då framgår det här. Men som ledamoten nämnde igår så har han inte behagat läsa utredningarna utan vet inte var siffrorna kommer ifrån.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Nästa och sista replikväxlingen inleds av vtm Veronica Thörnroos.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack talman! Det är glädjande att höra att det också finns en stark liberal kraft som talar för skärgården och skärgårdstrafiken. Det har ju inte riktigt varit så. Skulle den nu liberalledda regeringen ha tagit vidare den taktpinne som efterlämnades så skulle vi ha haft ett nytt fartyg år 2018 i trafik. Oberoende var det fartyget hade satts in så hade det varit en enorm avlastning inom skärgårdstrafiken.

Jag undrar, med en kompletterande fråga, varför har inte ltl Mikael Staffas varit med och stött det alternativet i regeringen, att man skulle ha tagit de färdiga fartygsskisser som fanns där bara upphandlingen var kvar att göra, och kunnat leverera ett fartyg ålänningarna till fromma nu till år 2018?

Ltl Mikael Staffas, replik

Tack så mycket! Skillnaden mellan det fartyg som nu planeras att beställas är att det går på en linje som går att elektrifiera. Alltså vi skapar en renare miljö för Åland. Alternativet som ledamoten åberopar är ju ett fartyg som fortsättningsvis skulle vara tvunget att drivas fram med olja. Inom 15 år så kan tekniken vara där att vi klarar av att göra det elektriskt.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Innan ledamoten anklagar mina kolleger i Åländsk Center för att komma med alternativa fakta och inte vara pålästa så kanske ledamoten själv skulle sätta sig lite närmare in i ärendena.

Det fartyg som föreslogs och som var framtaget med stöd av Socialdemokraterna och Moderat Samling var gasdrivet. Det var inte fråga om att det skulle vara brännolja eller diesel som det skulle drivas med. Och det måste väl ändå vara ett av de mest miljövänliga som finns tillgängliga.

Vad regeringen vill göra nu är att man vill beställa en färja till en linje som man inte ens vet om den kommer att existera. Om den kommer att existera så vet man i så fall inte när, däremot vet man att miljömänniskorna aktivt säger ”det här är inget bra förslag”. Man kan inte föra fram ett så pass stort projekt och bara hänvisa till minskade koldioxidutsläpp.

Ltl Mikael Staffas, replik

Tack så mycket! Det är mycket riktigt att den tilltänkta färjan uppe vid Åva-Osnäs skulle framdrivas utav gas. Men nu är det på det sättet att det finns flera problem med gas. Dels så har vi inte någon infrastruktur för att kunna fylla på dessa färjor i någondera av ändhamnarna. Gas i sig är inte en fossilfri produkt, om vi inte skulle göra den till biogas, men än så länge har vi inga sådana anläggningar vare sig i närheten av färjfästet i Åva eller vid färjfästet som ligger i Osnäs.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Nästa anförande hålls av ltl Tony Wikström.

Ltl Tony Wikström

Fru talman! Ärade lagtingskolleger och lyssnare. Som socialdemokrat kan jag känna mig nöjd och stolt med nästa års budget. Man lämnar ingen vind för våg och man eftersträvar social rättvisa – politikens viktigaste uppgift enligt mig. Det finns ett litet glapp kvar mellan vad landskapet får in i så kallad klumpsumma och flitpeng och vad som går ut, men vi är snart i mål.

Och redan nu kan vi kosta på oss att ge en guldkant till pensionärer och låg- och mellaninkomsttagare genom ett avdrag som ger 100 euro mer i plånboken. Vi socialdemokrater ser detta som ren fördelningspolitik, i motsats till det Reinfeldtska jobbskatteavdraget som även går till miljonärer och ökar glappet till pensionärerna.

Jag tänkte dela ut några guldstjärnor och även passa på att lyfta några saker som fortfarande finns på min önskelista.

För det första så tycker jag att miljön är en stor vinnare. Regeringen fortsätter uppmuntra till grön omställning för privatpersoner, företag och kommuner. Åland har alla möjligheter att få ett greentech kluster i och med tankarna om Åland som testområde för gröna lösningar som nu ser ut att bli verklighet på flera plan, det är otroligt spännande.

IT-skulden - inte minst hos ÅHS - har varit enorm och nu tar man tag i detta. Bra! Jag hoppas och tror att man kommer att göra detta på ett smart sätt och låta de olika intressenterna få vara med i processen. Och om det är möjligt, glöm inte bort att förbereda systemen för framtidens uppkopplade e-hälsa som ger möjlighet att erbjuda vård både bättre och billigare, en ekvation som tidigare inte funnits inom sjukvårdsbranschen.

Det tuffa jobbet med framtidens kommunstruktur börjar falla på plats. Även om kritiska röster fortfarande hörs så har vi kommit långt, mycket längre än vad många trodde för två år sedan. Vi har mycket fakta, men nu utreds det på detaljnivå hur de nya kommunerna kan komma att skötas konkret.

Även de skeptiska tycker det är vettigt att reda ut dessa saker så att man åtminstone vet vad man säger nej till. Det är bra! Resonerande och övervägda kloka beslut är alltid en bättre väg än tvång.

Som Liberalernas gruppordförande Viveka Eriksson sade tidigare i veckan så håller jag helt med om att slutmålet för kommunprocessen borde vara en stark kommun samt skärgården, med sina speciella behov, som den andra kommunen. Det är viktigt att komma ihåg att väljarna ville se en förändring, och den här regeringens största gemensamma nämnare är att få kommunstrukturen i hamn och att i nästa mandatperiod låta processen gå vidare. Det är ett löfte från alla tre regeringspartier skulle jag vilja säga.

 Varför är jag, socialdemokrat, för färre och större kommuner? Ja, svaret blir samma som tidigare. Vi tror inte det blir särskilt mycket billigare, även om det kan bli en trevlig bieffekt. Men det kommer att ge möjlighet till en mer jämlik service, bättre användning av våra resurser och smartare lösningar som gagnar ålänningar, var de än bor.

Det finns hur många exempel som helst där bostadskommun spelar roll idag men jag tänkte ge bara ett exempel med tanke på tiden som jag har kvar här.

Lagtingsgruppen besökte nyligen Oasen och jag blev faktiskt väldigt förvånad när jag fick höra att den så viktiga dagverksamheten är något som bara vissa kommuner tycker att man borde betala för. Så de äldre får faktiskt ta pengarna ur egen ficka. Det här är inte ovanligt och svaret blir att det inte ingår i de lagenliga kärnområdena för kommunen. Men med större och starkare kommuner kan vi ge de här tjänsterna, möjligheterna, kompetenserna och guldkanterna i livet.

Talman! Jag gladdes mycket över minister Wille Valves anförande i budgetdebatten där jag fick en bekräftelse på att man tar ungas psykiska ohälsa på allra största allvar. I den här viktiga frågan bör vi jobba tillsammans med kommunerna och tredje sektorn. Vi ska jobba tvärsektoriellt och se över hur vi kan bygga ett såpass starkt skyddsnät att inte en endaste unge trillar genom maskorna. Längre upp i åldrarna så handlar det om att ta krafttag mot skolavhopp och följa upp när det ändå sker. Satsningar på de här grupperna ger mångdubbelt tillbaks senare.

Det mesta har sagts här om kortrutt. Tyvärr handlar det rätt långt om att de som säger nej har bestämt sig, vilka argument som än kommer fram. Fast man kan bevisa att man slipper skära i turlistor och ge möjligheter för skärgården att bibehålla sin trafik, och dessutom mycket snabbare byta ut tonnaget mot miljövänliga alternativ. Fast man utrett miljökonsekvenserna på flera hundra sidor och ämnar gå varsamt fram och fast man på punkt efter punkt visar att det här är en bra grund att bygga vidare med så kommer motståndet. Ska det här bli som med Föglötunneln eller med golfbanan i Grelsby? Att man drar sig ur i sista sekund? Jag hoppas verkligen inte det. Med så mycket pengar, tid och energi som lagts ner i kortruttsfrågan vore det förkastligt att backa i det här skedet.

Talman! Åland har en stark ekonomi, fortsättningsvis skuldfritt, vilket är ganska unikt. Och trenden pekar uppåt vilket förstås är glädjande och gör jobbet för oss politiker mycket roligare och mer intressant. Men för den sakens skull är det inte läge att bara slå sig till ro. Vi har en gigantisk investeringsskuld - främst rörande IT och infrastruktur - och det är något vi nu är redo att ta oss an. Men i takt med att tiderna blir bättre vill jag även se satsningar på mjuka värden. Lägre sjukavgifter, mer tillgänglig kollektivtrafik, satsningar mot psykisk ohälsa, folkmotion och rörelse och olika typer av förebyggande insatser. Det är också investeringar som det faktiskt finns forskning på att betalar sig tillbaka.

Så avslutningsvis. Det är en bra budget som stakar ut vägen framåt på ett ansvarsfullt sätt. Helt i linje med socialdemokraternas drivkraft som alltid har varit och alltid kommer att vara att i morgon ska bli bättre än i dag.

Talmannen

Sju repliker är begärda. Första replikväxling inleds av vtm Veronica Thörnroos.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Jag uppfattade att ltl Tony Wikström uttalade sig något kritiskt om den tidigare partiledaren i Sverige, Fredrik Reinfeldt, och speciellt om jobbavdraget. Därför undrar jag, och jag citerar nu ur budgeten ”Avdraget föreslås utformas med ett maximalt tak på 100 euro per person. Den som har en skattepliktig förvärvsinkomst på 35 000 euro eller mer har inte rätt till avdraget. I budgeten för 2019 avser bruttoförvärvsinkomsten höjas till minst 55 000 euro”.  Det är ju tämligen likartat som det jobbskatteavdrag som Reinfeldt införde i Sverige och som ledamoten nu tar kraftigt avstånd ifrån. Står socialdemokraterna bakom den här skrivningen?

Ltl Tony Wikström, replik

Tack fru talman! Att ha en definitiv åsikt om det så är att springa lite väl fort fram. Vi får vänta ett år innan vi tar den diskussionen helt på allvar. Men generellt kan jag väl säga att socialdemokraterna i Sverige faktiskt i efterhand har varit positiva till Reinfeldts första två jobbskatteavdrag som man verkligen såg att gjorde skillnad. De övriga tre var rent ideologiskt vansinne, skulle jag vilja säga. Det finns en viss gräns, när man gör insatser, som får hjulen att snurra. Det här var en verklig sådan insats. Nästa år kan vara det, men man ger och tar i politiken och tandvården kommer att vara just det här som vi vill ha som motprestation om vi ska gå med på någonting sådant.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack talman! Det var intressant. Jag tolkade det nämligen på det viset att det var ganska klart politiskt förhandlat att den här bruttoförvärvsinkomstnivån skulle höjas till 55 000 euro nästa år. Nu uppfattade jag ltl Tony Wikström som att det finns ett förhandlingsutrymme. Det finns ju många andra projekt i budgeten som också sträcker sig över flera tidsperioder. Är det några andra projekt där det också finns ett stort förhandlingsutrymme fortsättningsvis som vi skulle kunna diskutera vidare kring här? Det blir lite svårt från oppositionsbänken att veta om det är detta som gäller nu eller är det inte det här som gäller.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack fru talman! Det är det här som gäller, men vi har inte närmare preciserat hur vi ska gå in och ändra i tandvården. De detaljfrågorna kommer vi att ta inför nästa budget och det blir väldigt intressant och kommer att göra avtryck från socialdemokraterna i den budgeten. Det kan jag lova.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Nästa replikväxling inleds av ltl Roger Nordlund.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Två frågor. Ledamoten sade att miljön är den stora vinnaren i den här budgeten. Hur går det ihop med det faktum att miljörörelsen på Åland tycker att kortrutten är det största negativa miljöingreppet som någonsin har planerats att göras på Åland? Skulle ledamoten kunna förklara det för mig så att jag förstår det.

Den andra frågan är att ledamoten också var väldigt tydlig med att kommunreformen är det största projektet för den här landskapsregeringen. Är det verkligen så som man tycker i den här landskapsregeringen? Jag trodde verkligen att självstyrelselagsrevisionen var det stora och det viktigaste projektet.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack för det ltl Nordlund! Jag anser att kortrutt verkligen är en miljöåtgärd. Det sparar in en oerhörd mängd med körtimmar och dessutom låter det oss elektrifiera en linje väldigt, väldigt snabbt, vilket inte skulle vara möjligt om vi håller oss kvar vid de gamla systemen.

När det gäller den andra frågan så sade jag att den största kanske gemensamma nämnaren, när den här regeringen bildades, så var just viljan att göra något åt kommunstrukturen och det vidhåller jag.

Ltl Roger Nordlund, replik

Ska man tolka det, fru talman, att självstyrelselagsrevisionen inte är en stor gemensam nämnare för den här regeringen då i sådana fall? Det förvånar mig. Jag tror att det är bra att alla ålänningar får höra att självstyrelselagsrevisionen och den situation vi befinner oss i tydligen inte är det största och viktigaste projektet för den här landskapsregeringen. Jag tror att det var ett bra tydliggörande.

Sedan så verkar den här regeringen veta mer om miljöpolitik och vad som är miljöförstörelse än vad miljörörelsen på Åland, Ålands natur- och miljö, vet. De har en väldigt tydlig uppfattning har jag kunnat läsa mig till i media, att projektet kortrutt inte är en bra åtgärd.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack fru talman! Jag utgår ifrån att alla som är här inne samlade har en gemensam nämnare när det gäller att få fram en bra revision av självstyrelsen, det har vi också fått bekräftat tidigare i veckan. Jag kommer inte att hinna gå in i mina tankar kring Ålands natur- och miljö och deras engagemang i den här frågan. Men jag ser fram emot deras utredning och kommer verkligen att ta till mig den och lyssna på vad de har att säga innan jag avfärdar det. Däremot är jag lite orolig för att den organisationen börjar bli litet väl politiserad och det ger mig en oro.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Nästa replikväxling inleds av ltl Stephan Toivonen.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Fru talman! Tack för ett innehållsrikt anförande som nästan avslutades med en refräng tyckte jag.

I början så talade ni om fördelningspolitik och kom in på skatteavdraget. Ni glömde att nämna att de som ligger under den s.k. relativa fattigdomsgränsen inte får något avdrag. Däremot, vad jag förstår med er politik, de som köper en elbil så får bilen laddad gratis. Tycker ni att det är en rättvis fördelningspolitik?

Ltl Tony Wikström, replik

Tack fru talman! Som det har framförts tidigare här idag så handlar det om ett avdrag. För att få ett avdrag så behöver man också betala skatt. För de riktigt låga inkomsttagarna som inte kommer upp till den här gränsen så finns det bättre vägar att gå - som min kollega Igge Holmberg framförde här - t.ex. med lägre sjukvårdsavgifter och lägre avgifter för kultur och idrott osv.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack fru talman! Om man har pengar och köper en elbil och får den laddad gratis, det känns rätt i er politik?

Ltl Tony Wikström, replik

Tack fru talman! Det känns helt rätt för vi behöver få en skjuts framåt i den här utvecklingen. Socialdemokraterna var kritiska till att subventionera elbilar och det är vi fortsättningsvis. Men vi behöver ändå ge möjlighet till att ladda dessa bilar och det är inte bara Tesslor som går på el utan det finns billigare varianter också.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Nästa replikväxling inleds av ltl Lars Häggblom.

Ltl Lars Häggblom, replik

Tack talman! Ledamoten Tony Wikström nämnde ett gott miljötänkande. Här kom väl ltl Roger Nordlund in på det som jag tänkte fråga om angående kortrutten vilket kanske är det största miljöingreppet som vi har haft på många herrans år. Är inte det här liktydigt med dubbelmoral? Man pratar varmt om miljön men beslutar någonting annat.

Ltl Tony Wikström, replik

Jag och det övriga regeringsblocket - till en absolut övervägande majoritet - anser att det här verkligen är en miljöåtgärd. Det minskar körtimmarna med flera tusen. Vi hörde att det på 50 års sikt blir 7 år körtid. Det är en oerhörd mängd med bränsle. Ett kortare färjepass ger oss möjligheter att elektrifiera flottan väldigt mycket snabbare. Så jag ser det absolut som en miljöåtgärd.

Ltl Lars Häggblom, replik

Tack talman! Hade man inte uppnått samma mål med nya, moderna färjor idag, då hade man ju sluppit det här ingreppet i naturen. Man har ju tagit fram otroligt moderna färjor idag som går fortare och mycket billigare och miljövänligare. Då hade man sparat otroligt mycket på det nu planerade ingreppet i miljön.

Ltl Tony Wikström

Tack fru talman! Jag antar att ledamot Häggblom syftar till att man fortsättningsvis skulle gå in till Degerby med trafiken. Men bara för att man går in för det så behöver man i så fall göra någonting åt faret, vilket innebär att man behöver spränga bort motsvarande elva stycken Maxinge.  Bara för att det sker någonting under ytan så betyder inte heller det att man inte gör ett miljöingrepp. Det tycker jag är litet hyckleri i den här frågan.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Nästa replikväxling inleds av ltl Runar Karlsson.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Den senaste nyheten i kommunstrukturfrågan var häromdagen att Åland skulle bestå av två kommuner, en i skärgården och en för övriga Åland. Jag skulle vilja fråga ledamot Wikström om det också är ledamot Wikströms slutmål att Åland ska bestå av två kommuner och är det också Socialdemokraternas slutmål?

Ltl Tony Wikström, replik

Tack fru talman! När det gäller Socialdemokraterna så har vi varit helt tydliga - ända sedan valrörelsen - att vi ser tre kommuner och ett KST som vårt övergripande mål.

När det gäller mina egna åsikter så har jag också varit öppen hela tiden - även när tidningarna gjorde en enkät - att jag ser en kommun som det optimala. Jag tror att vi hamnar där. Kanske inte i morgon eller om tio år men förr eller senare.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Okej, en kommun för hela Åland menar ledamoten Wikström. Då blir det i praktiken så att i detta parlament kommer det att tillika sitta kommunfullmäktigeledamöter och i stort sett kommer det att vara samma personer. Så är det! Den som är intresserad ställer upp och får mycket röster både i kommunalval och lagtingsval. Då vet vi nog hur det går för skärgården och landsbygden om det ska styras av samma personer i praktiken. Det blir en död landsbygd och en död skärgård i praktiken. Det är väl det som socialdemokraterna vill förstås.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack fru talman! Absolut inte. Jag tycker att vi redan idag sitter med alla möjliga hattar på huvudet och försöker se till Ålands bästa. Jag tror inte att det finns någon risk överhuvudtaget att skärgården inte skulle vara representerad i framtidens politik.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Nästa replikväxling inleds av ltl Annette Holmberg-Jansson.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack fru talman! Jag är glad att ledamot Wikström nämner vikten av dagverksamhet inom vård och omsorg. Det är avgörande om en närståendevårdare ska orka. Här känner jag en stor frustration att kommunerna inte inser det. Vi behöver bli bättre att se hur vi kan stöda den här viktiga vårdgruppen i vårt samhälle. Ska vi klara av den demografiska utmaningen som vi har framöver så måste vi stärka alla ben som äldreomsorgen står på. Jag skulle vilja höra litet grann om hur tankarna går hos ledamot Wikström?

Ltl Tony Wikström, replik

Tack ledamot Holmberg-Jansson för de värmande orden. Jag kan bara hålla med till 100 procent. Det skär verkligen i hjärtat när man får berättat för sig att människor med demenssjukdomar nekas den här dagverksamheten, vilken bevisligen gör att deras tillstånd försämras väldigt mycket snabbare.

Jag kan kort nämna att fysioterapin också är ett område där det skiljer mellan kommunerna och det borde det inte heller göra.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack talman! Dagverksamhet kanske låter lite luddigt, vad är det för någonting egentligen. Att försöka förklara det så är det en verksamhet dit den anhöriga kan föra den person som de tar hand om för att kunna få en andningspaus för att t.ex. kunna gå till frisören eller åka och handla. Tar man hand om en demenssjuk person så är det verkligen nonstop service, för man måste ta hand om dem till 100 procent för de klarar sig inte själva. Jag är väldigt glad att ledamoten lyfter detta.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack fru talman! Från klientens sida handlar det ofta om en personligt anpassad aktivitet och dessutom att i grupp kunna ha ett socialt sammanhang. Det är verkligen kul att höra personalen säga hur människor med minnessjukdomar lever upp när de t.ex. får höra musik och dansa och så. Mitt i all blir deras tillstånd som bortblåst och de går tillbaka kanske 20 år i tiden i sitt tillstånd. Det behöver vi verkligen arbeta hårt och mera för. Det är pengar som verkligen ger tillbaks.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Sista replikväxlingen inleds av ltl Petri Carlsson.

Ltl Petri Carlsson, replik

Talman! Jag tänkte avkräva ltl Tony Wikström på beskedet om ledamoten och socialdemokraterna står bakom jobbskatteavdraget och de skrivningar som finns om hur vi ska göra nästa år. Men jag noterade att ledamoten i en annan replikväxling sade att budgeten gäller och att vi kommit överens om det här. Det är bra! Det är ett viktigt besked.

Jag tänkte ändå fråga om inte ledamoten ser några fördelar med att faktiskt hålla skattetrycket nere för att bibehålla kompetens - och särskilt specialiserad kompetens - som vi är i ett stort behov av på Åland, när vi låter folk ha litet mera i plånboken och att det då också ska gälla alla som varit med och byggt Åland starkt?

Ltl Tony Wikström, replik

Tack fru talman! Jag kan säga ja. Budgetens skrivningar håller och vi ser fram emot tandvårdsskrivningen inför nästa budget.

När det gäller de ideologiska värderingarna och hur man får ett samhälle att rulla bäst, så kanske jag och ledamot Carlsson har lite olika syn på saken. Där kanske jag inte riktigt håller med.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack fru talman! Jag kan förstå det. Samtidigt, precis som ledamot Wikström också sade, så har ju socialdemokraterna i Sverige accepterat de jobbskatteavdrag som senare har införts. Det har man kommit till insikt om efteråt. Det tycker jag väl att ledamot Wikström och socialdemokraterna kan komma till insikt om redan före vi gör det i stället för efteråt.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack fru talman! Som jag nämnde i en annan tidigare replikväxling så har socialdemokraterna sett siffror på att jobbskatteavdrag kan vara gynnsamma. Upp till 35 000 euro är vår ståndpunkt just nu, helt klart, och nästa år kan vi sträcka oss till 55 000. Men då ska det till tandvårdsskrivningar.

Just i dagsläget tror jag ändå att på en generellt samhällsplan så ger 100 euro i plånboken mest effekt för dem med låga inkomster. Man har råd med det där frissabesöket och man har råd att köpa de där galonbyxorna till sitt barn osv. Det är där vi får se att hjulen snurrar lite, lite snabbare tack vare en sådan här åtgärd.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Nästa anförande hålls av vicelantrådet Camilla Gunell.

Vicelantrådet Camilla Gunell

Fru talman! Bästa lagting! Tillväxt är ett begrepp som vi i våra tillväxtburna samhällen diskuterar ofta, också i den här landskapsbudgeten. Vi som samhällsbyggare och värnare av välfärden så är och har varit beroende av en ekonomi som växer och att människor har arbete. Tillväxt på rätt sätt är positivt. Det kan vara att växa, att ekonomin växer men också att växa i kunskap och att växa i befolkningsmängd. I den meningen så behöver Åland hela tiden en positiv tillväxt.

Samtidigt är tillväxt i dag ett ganska omdebatterat och lite kantstött begrepp. Den gamla världens konsumism och tillväxtens globala baksidor vet vi idag alltför mycket om. Hur evig tillväxt på fel sätt nött ner planetens resurser. Vi vet hur luft, vatten och natur påverkats fram till nu och vi hör forskarvärldens förtvivlade skrik om att åtgärderna måste komma nu och de måste komma fort.

Det vi framöver menar, och måste mena, när vi talar om tillväxt så är en tillväxt av en helt annan sort. Den måste vara hållbar, den måste vara koldioxidneutral och den måste beakta naturens och planetens gränser. Den måste också vara sådan att den inte släpper ut kemikalier i kretsloppen, mikroplaster i vatten och inte heller luftförorenande ämnen i den luft vi andas.

Den utmaning som landskapsregeringen har antagit, ända från den här mandatperiodens start, är att på ett positivt sätt kunna förena tillväxt och näringslivets intressen med hållbarhet och miljövärden. Hur dessa ska kunna gå hand i hand och att man ska kunna arbeta med både hållbarhet och tillväxt. Det är en svår utmaning men en utmaning som jag menar att hela världen måste anta nu och framöver och lämna den gamla världens tankesätt bakom sig.

Därför är det glädjande, tycker jag, att det hållbarhetsarbetet som landskapsregeringen bedriver syns i nästan varje budgetmoment i landskapets budget. Om man tittar på hur snabbt den här processen har gått - beslutet om att Åland ska bli hållbart 2051 togs 2014 – är det mer eller mindre en revolution som har hänt i vårt samhälle och också i vår förvaltnings sätt att tänka och agera.

Bland handeln ger man nu gröna löften och inom livsmedelsstrategin talar vi om nya gröna gårdar och om kretslopp och cirkulering av näringsämnen. Föreningsliv och tredje sektorn gör stora insatser för vattenrening, certifiering och giftfria daghem och mycket, mycket annat. Vi har satt igång en rörelse på Åland idag som är bred och djup och där det varje dag åstadkoms stora framsteg. Att påstå att ingenting görs är djupt orätt mot alla som dagligen gör stora miljöframsteg och också allt arbete som pågår inom offentlig sektor och bland många företag på Åland.

I budgeten för 2018 finns många konkreta åtgärder där tillväxten vrids mot ökad hållbarhet. Särskilt inom området förnyelsebar energi finns många åtgärder. Bland annat så finns det nu stöd för småskaliga solanläggningar, både för privata hushåll och för företag. Vi stöder också konvertering av uppvärmning och biobränslepannor och även stöd för andra smarta energilösningar som styr- och reglerteknik och lagring. Här finns också pengar för fortsatt utbyggnad av laddarinfrastruktur för elfordon. Hittills finns fyra snabbladdarstationer, det finns destinationsladdare hos flera företag, restauranger och turistanläggningar runtom på Åland. Under 2018 satsar vi på busstrafiken. Jag hoppas att vi den här tiden nästa år ska kunna se en eller två eldrivna bussar rulla i landskapet.

Dessutom har man inom trafiksidan viktiga initiativ när det gäller elektrifiering av färjor och frigående fartyg. Sjötrafiken är fortfarande en stor utsläppskälla där vi inom sjötrafiken i landskapet använder 7 miljoner diesel varje år. Nu har vi en lågsvavlig diesel sedan många år tillbaka men här finns mycket att göra. I och med den här budgeten kommer vi att titta på hur mycket biokomponenter man kan börja använda i de befintliga färjornas drift och på sikt fasa ut där det är möjligt.

Det är också viktigt att fortsätta jobba med skogen som instrument och att bygga mera i trä. Där är det viktigt att vårt eget fastighetsverk och kommunerna går i bräschen för både anläggande av solpaneler på offentliga byggnader men också att mer och mer använda åländskt virke som huvudmaterial när vi själva bygger hus. Utöver det här så får också kommuner som energieffektiverar och konverterar till fossilfria lösningar stöd från landskapet.

Vindkraften är fortsatt en väldigt viktig näring för Åland och fortfarande den fossilfria driftsform som jag tror att man på ett storskaligt sätt kan förändra energiförsörjningen med på Åland. Vi jobbar intensivt på att hitta en lösning för hur vi ha råd att bygga ut vindkraften enligt de planer som finns. Ännu är vi inte helt i mål men jag hoppas att vi ska ha en lösning som kan träda i kraft till 2019-2020. Det finns också beredskap för den efterlängtade biogasanläggning och biogassatsning som vi har diskuterat här. Totalt med den inräknat så får omställningsarbetet på energisidan 1,8 miljoner euro med den här budgeten.

Vi ordnar också om i vår förvaltning (…taltiden slut).

Talmannen

Fem repliker är begärda. Första replikväxlingen inleds av ltl Runar Karlsson.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Ålänningarna släpper ut mest klimatgaser per capita i världen i princip, i alla fall ligger man på topp. Jag tycker att det var lite magra åtgärder som miljöministern framförde här, lite konvertering av uppvärmningsstöd till el osv. Nog måste det finnas högre ambitioner om vi ska klara av målet med två grader för vår del. Hur ser de ambitionerna ut?

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Ambitionerna är väldigt höga. I och med den klimat- och energistrategi som fortfarande ligger här i lagtinget för behandling så vet ju ltl Runar Karlsson vilka målsättningarna är. Ambitionerna är höga. Däremot måste man börja i en enda och ta ett steg i taget. Ltl Runar Karlsson får gärna föreslå vilka belopp och vilka åtgärder han menar att väldigt fort skulle effektivera och påskynda den här utvecklingen. Om det är något område där jag har öppna sinnen så är det verkligen det här området.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Nu sitter ju inte jag med i regeringen och man brukar ju ytterst sällan höra på oppositionen. Vi får väl se vad som händer med våra motioner.

Vi har tidigare föreslagit att man skulle ge den här biogasanläggningen två miljoner i stöd i stället för en miljon. Då skyller regeringen på att man inte kan göra det enligt EU:s regelverk. Vi påstår att det kan man visst det. Åtminstone borde man försöka notifiera det för att ge två miljoner. Näringslivet har sagt att med de pengarna så är det lönsamt. Knappast kommer näringslivet att satsa på någonting sådant här om det inte är lönsamt.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Vad gäller biogas så tror jag att det viktigaste är att vi får det till stånd. Antingen genom ett stöd till en aktör som bygger den, men man kan också etablera en sådan här anläggning i samhällets regi. Det är en fullt möjlig lösning. Eller som ett partssamarbete mellan det offentliga och det privata. Huvudsaken är att jobbet blir gjort. Det jobbar vi hårt på.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Nästa replikväxling inleds av ltl Roger Nordlund.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Vicelantrådet inledde med att säga att hon skulle tala om hållbarhet och tillväxt. Det var ett väldigt fint anförande om hållbarhet och jag understöder till 100 procent allt som sades där. Men jag tror att det skulle vara bra om vicelantrådet skulle utveckla lite också när de gäller tillväxt.

Den stora utmaningen just nu är ju att vi har en konkurrenskraft som är sjunkande i vårt näringsliv. Vi har ett högre kostnadsläge, som Ålands näringsliv har konstaterat, med 30-60 procent och konsumenterna har mycket större möjligheter när vi har en global marknad.  Som jag ser det så lever vi nu i en väldigt utmanande situation här på Åland för det åländska näringslivet. Vilka är insatserna för att vi ska komma vidare?

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Talman! Tyvärr så har lagtinget gett oss så korta talturer så jag hann inte med halva anförandet, det får vi ta i nästa omgång. 

Det är helt sant. Det är otroligt viktigt att det finns tillväxtstimulerande åtgärder. Jag tycker att det är viktigt att det finns offentliga satsningar. Det finns det i den här budgeten. Både på golfbanan och på gästhamnsprojektet, som kommer att vara en totalsatsning på 4 miljoner, som gynnar 20 åländska gästhamnar, en jättesatsning inom turismen. Här finns också offentliga byggprojekt med ett nytt polishus, en ny geriatrisk klinik osv. De här konkurrensnackdelarna som vi har, de kommer vi att titta närmare på nästa år vilket står klart och tydligt i budgeten. Jag tror att det har framgått att de här dyra strukturerna som vi har så kommer att kräva åtgärder.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Det är fina åtgärder som föreslås i budgeten och framförallt detta med gästhamnar som jag tror att kan bli en väldig injektion till glesbygden och till skärgården och även övriga satsningar som förslogs här.

Men min tro är att vi befinner oss i ett sådant läge på Åland nu – det brukar bli så här med 20-30 års mellanrum om vi tittar historiskt – att vi måste ta ny sats framåt och ha någonting nytt som vi strukturellt kan stå på. Jag tror att det finns orsak att verkligen fundera - för landskapsregeringen och för oss alla som är politiker - hur vi använder de tillbudsstående resurserna på rätt sätt så att det åländska samhället också kan klara sig in i framtiden. Är det att lägga stora pengar på en kortrutt? Är det detta som är det viktigaste för Åland nu eller är det någonting annat som det borde satsas på? Grunden är att för att vi ska ha ett bra liv här på Åland så måste vi ha ett fungerande näringsliv.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Svaret på var vi ska satsa pengarna för att åstadkomma ett konkurrenskraftigt och tillväxtfrämjande Åland så ska väl inte kopplas ihop med frågan om kortrutt. Det är två helt olika saker. Den frågan har mera incitament av - hur gör man en billigare och energieffektivare skärgårdstrafik? Det är svaret på den frågan.

Den andra frågan är större och bredare och den har vi väl egentligen i samband med alla budgetdiskussioner kommit till här i Ålands lagting. Vilka är framtidens näringar?  Hur ska de se ut? Var ska vi satsa för att få bästa möjliga resultat? Där tycker jag att den här budgeten täcker in väldigt många av de åtgärderna. Att jobba med attraktionskraften och göra det tillsammans med företagen ser jag som väldigt viktig.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Nästa replikväxling inleds av ltl Jörgen Pettersson.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack talman! Vicelantrådet avslutade med en cliffhanger som jag gärna skulle vilja höra litet mera kring. Det sattes stor tyngdpunkt på tekniska landvinningar. Ny teknik och hållbarhet - i själva anförandet menar jag – och i det så är det centralt att Åland nu har möjlighet att bli ett nytt testområde inom cleantech energi och inom smarta elnät och smarta lösningar. Jag har precis på känn att det var dit som vicelantrådet var på väg på slutet. Därför skulle jag gärna vilja höra litet mera om förändringarna i förvaltningen kring just det.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Eftersom vi ser det sjätte hållbarhetsmålet om förnyelsebar energi och klimatarbetet som oerhörd centralt så måste vi också se till att vi har ett team som jobbar med de frågorna också från förvaltningens sida. Därför kommer vi att boosta upp - som det heter på fin svenska - infrastrukturavdelningens bostads- och energiteam och förstärka det med en resurs från näringsavdelningen, det som har varit ÅTEC och som överförs till Infra plus den samhällsplanerarresurs som vi har haft på regeringskansliet och tillsammans skapa den här mera kraftfulla och kompetenta enheten som gemensamt kan jobba fram lösningarna från energi- och klimatstrategin.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack talman! Jag noterar det i budgeten men jag undrar om det är den rätta vägen att gå. Om en förvaltnings infrastrukturavdelning ska sköta om den spjutspetsteknologi som det faktiskt handlar om ifall man ska göra Åland till ett testområde inom t.ex. smarta elnät och andra energilösningar. Jag tror att det krävs en annan form av nytänkande som jag inte är säker på att finns i en förvaltning.

Har man alls funderat på att involvera Högskolan på Åland i detta arbete?  Där bedrivs idag forskning på högsta nivå när det t.ex. gäller autonoma farkoster. De har visat, genom att göra det, att de är en organisation att räkna med. Har man alls övervägt att alls ta med dem i just det här arbetet och fortsätta det arbetet som ÅLTEC gjorde? Det nådde en nivå som vi inte riktigt har nått på Åland under de senaste åren.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Vi har diskuterat det många gånger och jag har ändå kommit fram till den konklusionen att det är väldigt bra att de som jobbar med de här frågorna jobbar nära politikerna och inom centralförvaltningen. Jag bedömer idag att det är inom infrastrukturavdelningens energi- och bostadsteam som vi kommer att ha, och också har, kvalificerad personal som kan de här frågorna. Jag ser goda möjligheter att vi tillsammans därifrån kan jobba med Åland som testområde. Men det arbetet leds ju bara därifrån. Involverade i arbetet är ju alla företag på Åland - energidistributörerna, kraftnätet och högskolan är förstås en väldigt viktig komponent, eftersom universitet och högskolor på finska sidan också är med.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Nästa replikväxling inleds av ltl Stephan Toivonen.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Fru talman! Jag har några frågeställningar som jag skulle vilja ställa. Den första gäller när ni talade om vindkraften och stöd och så vidare, det känner vi till. Det visar sig i energi- och klimatstrategin som är under behandling att vindkraften producerar ungefär lika mycket el som värmepumparna som ni inte räknade upp bland alla dem som får stöd. Jag har förstått att det är på det sättet men varför är det på det sättet?

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Stödsystemen i min värld ska stöda en utveckling i en ny riktning. Något där konsumenterna verkligen behöver en knuff i rätt riktning för att gå vidare med. Dit räknat vi inte längre värmepumpar. Det är ett skede vi har passerat.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack fru talman! En annan sak som ni nämnde var laddstationerna för elbilar där ni satsat på tre stycken stationer. Mig veterligen finns det ca 20 rena elbilar.

Det som ni inte nämnde om alls är gasstationer. Det lär finnas nio stycken stackars gasbilsägare på Åland som inte kan tanka någonstans. När kommer gasstationerna med?

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Som jag tidigare har svarat ltl Stephan Toivonen så får vi väl ta ett steg i taget. Nog finns det säkert gasbilsdrivna fordon också en del i framtiden. Samtidigt så kanske vi också ska ha producenter av gas för att få hela kretsloppet att fungera. Vi får väl ta ett steg i taget. Det finns inte just nu i alla fall på min lista för nästa år.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Sista replikväxlingen inleds av ltl Axel Jonsson.

Ltl Axel Jonsson, replik

Tillväxthämmande faktorer borde kanske vara en näringsministers största huvudbry. När vi har tittat på situationen från Åländsk Framtids sida så ser vi givetvis att avgifterna och de konkurrensnackdelar som näringslivet upplever idag är en sådan. Där har man bra diskussioner på gång, vilket är positivt.

En annan tillväxthämmande faktor är kompetensförsörjningen. Vi ser att vi i princip har arbetskraftsbrist inom många områden, speciellt inom specialistområden. På vilket sätt jobbar landskapsregeringen för att bistå näringslivet och myndigheterna i sin rekrytering av kompetens?

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Tack för den frågan. Den är faktiskt väldigt viktig och aktuell. Just därför så har vi nu inlett ett samarbete med de 15 största företagen. Vi ser att vi har ett gemensamt intresse av att rekrytera kompetenser för framtiden. Därför jobbar vi nu tillsammans med dem från Ålands landskapsregerings sida, men också tillsammans med Åland living på AMS och Visit Åland, för att skapa ett gemensamt attraktionskraftsprogram som handlar just om rekrytering av kompetenser.

Ltl Axel Jonsson, replik

Det är ju bra. Men jag skulle också vilja veta om regeringen har beredskap att bistå med åtgärder? T.ex. ekonomiska incitament för att få folk att flytta hit, att man riktar sig mera mot studeranden som har någon form av koppling till Åland sedan tidigare. Har man den beredskapen från regeringens sida? Jag tror att det här är oerhört viktigt och centralt om vi ska lyckas skapa tillväxt, att vi ser till att företagen anställer här på Åland och inte i sina kontor i Helsingfors eller i Stockholm. Det är säkert också bra, men det ska inte vara på grund av att det inte går att få hit kompetent folk. Då har vi misslyckats politiskt anser jag.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Tack! Vi har naturligtvis beredskap att göra allt det som vi tillsammans kommer fram till att är viktiga åtgärder. Däremot ser jag väl inte att det är min eller landskapsregeringens roll att besluta var företagen bedömer att det är bäst att anställa sin personal. Så har vi inte haft för avsikt att ingripa i företagsamheten. Däremot så är det viktigt med attraktiva boenden, det är viktigt med attraktiva skolor och daghem för att få arbetsför befolkning. Det är förstås också viktigt med ett intressant näringsliv som har intressanta jobb. Det är glädjande att se att de som flyttar in till Åland nu i arbetsför befolkning så kommer från många länder runtom i världen. Många av dem flyttar till Mariehamn och Jomala men det borde spridas mera utöver hela Åland.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Diskussionen avbryts här för lunch och vi fortsätter diskussionerna kl. 13.00.

Talmannen

Diskussionen fortsätter. Följande talare är ltl Pernilla Söderlund.

Ltl Pernilla Söderlund

Talman, ledamöter och lyssnare! Socialpolitik är ett stort område inom politiken och det är ett område som både rör och berör. Den övergripande målsättningen med regeringens socialpolitik kan relateras till hållbarhetsmålet välmående människor, vars inneboende resurser växer. Landskapsregeringen har hittills haft en riktigt bra styrfart på det här området. Vi har sett ändringar i barnskyddslagen, lagen om utkomststöd och i barnomsorgslagen. Ett nytt ANDTS program kommer snart att se dagens ljus och så hoppas vi också att vi snart får se ett förslag på en ny äldreomsorgslag. Och jag vet att det jobbas flitigt likt i en tomteverkstad på många avdelningar i förvaltningen. På social- och miljöavdelningen extra flitigt med förberedelser inför att ta fram ett helt paket av lagar inom socialvården och det ser vi fram emot. Att vi får ändamålsenliga, nya och moderna lagar inom socialvården.

Jämställdhet och jämställdhetspolitik är en viktig och övergripande del i politiken och det krävs kunskap, konkreta mål samt medvetna och aktiva åtgärder för att uppnå jämställdhet.

I det här budgetförslaget finns det guldkorn på jämställdhetsområdet. Och jag tänkte börja med att nämna arbetsvärderingen och lika lön för likvärdigt arbete. Det är slut på rean nu! Vi tackar speciellt de kvinnodominerade yrkesgrupperna som under många år haft för låga löner och därmed hjälpt landskapsregeringen med att få ihop sina budgetar i alla dessa år. Men nu är det slut på ”tag tre, betala för två!” Hoppas att finansutskottet försäkrar sig om att arbetet löper på så att man tar ansvar för löneutvecklingen och ger möjligheter till löneutveckling både på gruppnivå och på individnivå.

Vidare några ord om våld i nära relationer. Regeringen står numera för kostnaderna för Tallbacken. Dessa kostnader verkar hela tiden öka och vi har haft upp det här i flera tilläggsbudgetar.  Varför är det så? Det här måste finansutskottet se närmare på. Varför ökar kostnaderna? Bor folk på Tallbacken längre eller kommer de tillbaka? I ÅSUB:s undersökning om våld i nära relationer står ”Det vanligaste är att man inte söker hjälp och att mindre än hälften av de utsatta har sökt hjälp för våldet.” Och vidare står det att ”En stor del av de som sökt hjälp sökte den här hjälpen från vänner och bekanta”, alltså inte från Tallbacken.

Även barnen och barnens situation behöver synliggöras. Barn har rätt att växa upp utan våld.  Och även här har vi vårdkedjor som behöver fungera friktionsfritt. Ingen ska falla mellan stolarna. Det behövs också en välfungerande eftervård, efter Tallbacken. Den här frågan, om våld i nära relationer, är viktig för liberalerna. Vi vill att behovet av ett skyddshem ska minska och kanske helt utebli helt. Vi vill se en tydlig styrning och utveckling av vårdkedjorna.

Vi behöver även satsa på att förebygga och förhindra våld i nära relationer på alla nivåer och vi behöver arbeta in det i myndigheternas ordinarie verksamheter. Våldet behöver synliggöras och de som är mest utsatta behöver bemötas med kunskap, respekt och empati.

Jag tänkte fortsätta hålla mig till ämnet jämställdhet och komma in på jämställdhetslagen en stund. Som ni säkert vet så står det i jämställdhetslagen att ”kommuner och myndigheter med flera än 30 anställda ska ha en jämställdhetsplan”. Det är alltså ett lagkrav och inte bara en rekommendation som man kan få uppfattningen att lagen tolkas som.

Förra året gjorde jag en liten undersökning på hur kommunerna uppfyllde lagkravet på att ha en jämställdhetsplan för sina anställda. Och resultatet var dåligt, mycket dåligt. Väldigt få kommuner har en aktuell jämställdhetsplan.

Hur är det då hos landskapet självt och de underlydande myndigheterna? Hur ser det ut hos kommunalförbunden? Följer man lagens krav på att ha en jämställdhetsplan för de myndigheter som har fler än 30 anställda?

En jämställdhetsplan i sig leder inte till jämställdhet. Men när man fyller planen med innehåll, först då kan vi ta steg framåt. Vi tror säkert att vi behandlar manliga och kvinnliga anställda jämlikt och jämställt, men bara en granskning kan visa om så verkligen är fallet och till det behöver vi könsuppdelad statistik. Att hoppas att saker händer av sig självt är naivt tyvärr.

Landskapsregeringen kommer enligt budgetförslaget att utarbeta en handlingsplan för arbetet mot våld i nära relationer och det tycker vi liberaler är riktigt bra.

Hela jämställdhetsområdet behöver granskas för att kunna sätta upp mål och mätbara indikatorer. Så att vi får välmående människor vars inneboende resurser växer.

Talmannen

Inga repliker begärda. Nästa talare är ltl Jörgen Pettersson.

Ltl Jörgen Pettersson

Talman! Dessvärre kunde jag inte delta i tisdagens inledande budgetdebatt. Jag hade sedan flera månader tillbaka lovat delta i polska ambassadens i Helsingfors stora Ålandsseminarium som ägde rum samma dag. Där presenterades oerhört spännande polacker som kom till Åland för att bygga Bomarsund och sedan skapade sina nya liv i vårt landskap. Seminariet blev en ny påminnelse om hur viktig Bomarsundsepoken fortfarande är för Åland och vår plats i det internationella sammanhanget. Mot den bakgrunden är det oerhört viktigt att vi blir bättre på att skapa berättelser om denna fantastiska historia. Det är dags att återuppliva tanken på ett besökscentrum i Bomarsund men det tror jag ltl Harry Jansson kommer att vidareutveckla.

Innan jag gick in till seminariet i Europahuset satt jag i bilen och lyssnade på de inledande timmarna från debatten här i salen. Jag slogs av två saker. För det första den faktiskt ganska självgoda ton som präglade inledningsanförandena. Det var hårt jobb hit, arbetat strukturellt dit, intensiva försök och så vidare. Jag tror faktiskt att jag aldrig någonsin på en arbetsplats hört lika mycket beröm över de egna insatserna.

Den andra spaningen var den lättstötthet som regeringsgrupperna uppvisade. På oppositionens anföranden ramlade det in uppemot fjorton repliker, en slags bombmatta från regeringsblocket. Det var ett exempel på ett slags kollektivt härskarbeteende vilket inte alltid är klädsamt.

Det ska sägas att få, om någon, av oss är oskyldiga till att tonen här i salen ibland är tuff, men under mina timmar i bilen i Helsingfors så framstod det väldigt tydligt att vi alla borde fundera på vår ton och hur vi framstår. Ålands bästa borde inte vara svart eller vitt. Och det verkar det ibland vara här i salen. Det om detta.

Vidare till några sakfrågor som jag gärna vill lyfta. Åland är just nu för första gången ordförande för Östersjökonferensen, Baltic Sea Parliamentary Conference. I detta nu har ett trettiotal deltagare i vår Standing Committee kommit till Åland för ordförandeårets första möte. I eftermiddag ska vi ut till Bomarsund och berätta mer om demilitariseringen och neutraliseringen. BSPC är en viktig internationell plattform och där kan vi föra fram våra synpunkter och våra prioriteringar för hela Östersjöns olika parlament. Jag tycker BSPC-arbetet borde beskrivas tydligare även i allmänna motiveringarna och jag vill samtidigt passa på att tacka för gott samarbete inom BSPC-delegationen tillsammans med Annette Holmberg-Jansson, Ingrid Johansson och Sara Kemetter.

I allmänna motiveringarna under rubriken ”Åland i världen” nämns däremot behovet av en åländsk plats i EU-parlamentet. I det sammanhanget vill jag gärna nämna Åländsk Centers observationsplats i den europeiska ALDE-gruppen. Där har vi tillsammans med Svenska folkpartiet skrivit en resolution i just den här frågan som därmed behandlas på den stora partikongressen i Amsterdam om några veckor. Vi kämpar för den åländska självstyrelsen på precis alla plan.

Landskapsregeringen konstaterar i sitt budgetförslag att det är ”viktigare än någonsin att bygga relationer och nätverk både med riket och i de olika internationella sammanhang där Åland har representation.” Vackert så men det blir svårt att förstå när landskapsregeringen samtidigt bestämt flytta verksamheten från Ålandskontoret i Stockholm till att skötas på distans från Mariehamn. Det är dubbla budskap och därför hoppas jag på gehör i motionen nr 34/2017-2018 där vi i Centern föreslår att ”Ålandskontoret i Stockholm nyöppnas och ger en konkret betydelse för självstyrelsen i syfte att stärka Ålandsbilden i Sverige och övriga Skandinavien”. Jag aviserar att motionen tas till omröstning.

En annan motion jag vill lyfta är behovet av att med det snaraste göra verklighet av Kommunernas socialtjänst. Vid sidan av det faktiska kaos som landskapsregeringen på många sätt lagt grund för har man även fördröjt och försvårat processen kring KST. Det är dags för handling och därför aviserar jag en omröstning av motion nummer 37/2017-2018.

Den tredje motionen jag gärna vill lyfta är nummer 35/2017-2018 som handlar om trygghet för hela Åland. Från Centerns sida gör vi ständiga och återkommande kommunrundor för att känna till de utmaningar ålänningarna ställs inför i sin vardag. Ett av de starkaste intrycken från dessa rundor är kritiken mot bristen på hälsovårdsberedskap i skärgården. Av det skälet vill vi lägga till en mening i de allmänna motiveringarna: ”På hela Åland ska det finnas hälsovårdsjour och polisberedskap dygnet runt, året om.” Detta aviserar vi att ta till omröstning även om det inte borde behövas, eller finns det faktiskt någon i denna sal som tycker annorlunda?

Talman! Avslutningsvis, den sista motionen jag vill lyfta handlar om Åland som tekniskt testområde. Jag hade gärna motionerat i detaljmotiveringarna men det blir alldeles för komplicerat att gå in i de olika momenten. Bakgrunden är i stora drag följande. Tack vare ett mångårigt och envist arbete har ÅTEC lyckats locka den finländska industrin och regeringen att göra Åland till ett testområde för ny teknik och smarta elnät. Det är mycket bra och det skapar väldigt stora förutsättningar att komma vidare. Huvudmannaskapet för detta ska enligt budgetförslaget skötas av infrastrukturavdelningen eftersom landskapsregeringen bestämt sig för att lägga ner ÅTEC, som har varit vår teknologiska spjutspetsorganisation. Inom Centern menar vi att Högskolan på Åland borde bli huvudman för samarbetet med Clic Innovation i syfte att göra Åland till testområde. Detta skulle skapa en helt annan spänst i arbetet och det skulle ge Högskolan ett lyft och en möjlighet att profilera sig själv och sina utbildningar i både nationellt och internationellt hänseende.

Jag hoppas vi alla kan enas att i de allmänna motiveringarna lyfta in följande uppmaning:

”För att förverkliga strategins innehåll förstärks Högskolan på Åland för att skapa en stark, kompetent enhet som leder samarbetet med rikets myndigheter, universitet och företag inom samarbetet för Clic Innovation för att förverkliga Åland som testområde för ny teknik och smarta elnät.” Det är motion nummer 36/2017-2018 som behandlar detta och jag avser ta den till omröstning.

Talmannen

Fyra repliker är begärda. Första replikväxlingen inleds av ltl Ingrid Johansson.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Tack talman! Ledamoten Pettersson började med att kritisera regeringsblocket och ger epitet som bombmatta, självgod osv. Man får konstatera att det är en dålig ton som beror på regeringsblocket för att sedan konstatera att vi borde bättra oss i den här frågan. Men hur ser ledamot Pettersson på sin egen roll kring ett polemiskt sätt att tala till varandra?

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack talman! Och tack för frågan. Det stod i anförandet, och jag sade det också, att ingen av oss är oskyldiga till detta. Men det blir väldigt speciellt när man inte själv sitter i salen utan man sitter någon helt annanstans och hör det. Då ser man inte kroppsspråk och allt annat utan man får bara intrycket så som det sägs i radion och då blev faktiskt intrycket ganska konstigt just den här gången. Och det ville jag nog lyfta fram.

Jag såg det inte som en väldigt stor sak men jag tror att det är något som vi kanske borde tänka på. Jag själv? Absolut!

Ltl Ingrid Johansson, replik

Jag delar uppfattningen om det. Jag tycker att vi här borde framstå som förebilder när det gäller allt från arbetsplatsmobbning osv. Jag tycker att var och en av oss har ett ansvar. Det blev bara en lustig svängning när man först börjar ge epitet som bombmattor och sedan övergå till den typen av retorik.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Det är helt riktigt. Det går inte riktigt att säga utan att vara ganska tydlig. Men det blir faktiskt en väldigt konstig effekt. Det är samma sak om någon från regeringsblocket presenterar någonting så kommer det 14 repliker från oppositionen och andra vägen. Det blir en känsla av att man säger emot mer för sakens skull än för att det faktiskt är nödvändigt. Ibland kanske vi skulle behöva ta oss en funderare på det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Nästa replikväxling inleds av ltl John Holmberg.

Ltl John Holmberg, replik

Tack fru talman! Tack ledamot Pettersson! Och ett extra tack för ett hängivet och energiskt arbete i BSPC.

Jag är aningen förvånad över ledamot Petterssons intryck av remissdebatten. För mig handlar det om att vrida och vända på frågor. Ibland är det någon från oppositionen som håller ett anförande och får frågor och funderingar från regeringsblocket och vice versa. Jag tycker också att de här tre dagarna hittills har visat att ibland kommer det också en fråga från det egna partiet eller det egna blocket. Jag tycker att det här hör till demokratin och det gör ju också att sakfrågan belyses från olika vinklar. Jag tycker att det handlar om demokrati. Men. Givetvis respekt i debatten!

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman. Det var dit jag ville komma. Respekt i debatten! Och där tror jag att vi allihop kanske behöver se oss i spegeln ett varv ibland.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Nästa replikväxling inleds av ltl Petri Carlsson.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman!  Ltl Jörgen Pettersson lyfte fram att landskapsregeringen är självgod och berättade att man tycker att allt man gör är bra. I nästa andetag så presenterade ledamot Pettersson hur bra BSPC är i sin externpolitik, som han själv leder som ordförande, men kritiserar landskapsregeringens externpolitik i nästa andetag. Jag ser inte riktigt skillnaderna mellan hur man framställer sakerna. Jag tycker att vi kan lämna den här debatten om självgodhet och tänka på att de flesta här gärna lyfter fram sin politik som någonting positivt. Det tycker jag inte är konstigt att man berättar på ett positivt sätt vad man vill åstadkomma. Det är väl bra det. Är det inte det?

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack talman! Det där var tredje repliken som handlade om exakt samma sak så jag tror inte att jag behöver upprepa det som jag redan sagt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Nästa replikväxling inleds av ltl Stephan Toivonen.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack fru talman! Det är tråkigt att ledamot Pettersson missar debatten nu när den börjar dra igång. Men ni nämnde att ni ska till Bomarsund och berätta om demilitariseringen. Det förstår jag. Men den där neutraliseringen. Jag undrar lite hur ni beskriver den.

Jag var på ett mycket intressant seminarium häromveckan. Forskaren Kenneth Gustavsson hade varit i Tyskland och hade nya rön och jag fick se alla fotografier över de flygplan som var här under andra världskriget, bombningarna, trupperna, fartygen osv. och den kuriosa som jag inte kände till från den s.k. Ålandsfrågan, som finns avbildad i ett rum här bredvid. Och 22 år senare så avgjordes en annan Ålandsfråga faktiskt i Örnnästet, om Åland skulle attackeras eller inte. Hitler sade nej. Hur beskriver ledamot Pettersson den neutraliseringen? 

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack talman! Jag uppfattade faktiskt inte frågan, förlåt.

Jag nämnde demilitariseringen för att den tillkom som ett direkt resultat av Bomarsundstiden. Neutraliseringen tillkom i ett mycket senare skede förvisso, men jag brukar hålla ihop dem för att jag tror att det är viktigt att upprepa dem så många gånger som möjligt.

När det gällde de tyska anfallsplanerna på Åland så tror jag inte riktigt att de hör till det här anförandet i alla fall, om ledamoten ursäktar.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Talmannen vill igen påminna alla ledamöter om replikreglerna och att repliken ska riktas till huvudanförandet och inte ge upphov till nya debatter i debatten. Nästa anförande hålls av vtm Veronica Thörnroos.

Vtm Veronica Thörnroos

Talman! Jag kommer i det här anförandet att föra en diskussion kring sjukvårdspolitiken här på Åland kring hälso- och sjukvården.

I fjol, i samband med debatten, så lovade landskapsregeringen att man skulle återkomma med ett hälsopolitiskt meddelande till lagtinget. Före det skulle man hålla fyra olika informationsträffar för allmänheten, för beslutsfattare och också för sjukvårdspersonal. Så har också varit fallet.

Men något sjukvårdspolitiskt meddelande har inte överlämnats och vi har också fått information från ansvarig minister att så inte kommer att ske. Jag vill uttrycka centergruppens besvikelse över landskapsregeringens beslut till den delen. Vi anser nämligen att det vore viktigt att också parlamentet fick ta del av de planer och visioner som landskapsregeringen har för hälso- och sjukvården på Åland. Vi ska minnas att budgeten för ÅHS omspänner nästan 90 miljoner euro och det är en ganska stor summa och därför är det lite anmärkningsvärt att vi inte har möjlighet att ta del i de visioner och planer som landskapsregeringen har.

Vi skulle gärna diskutera svenska språkets ställning inom hälso- och sjukvården. Är det rimligt att kostnaderna vid ÅHS ökar ganska avsevärt om vi i större utsträckning väljer att söka vård i Sverige? Det är en språkfråga och det är en identitetsfråga. Det är en sådan fråga som jag tycker att vi här i Ålands lagting kunde enas om. Ja, det är okej med högre kostnader inom hälso- och sjukvården om vården ges på svenska. Vi vet allihop att det är ett varierat mottagande på den finska sidan. Där finns det personer som försöker och sedan finns det förstås, som på alla andra ställen, vårdpersonal som försöker lite mindre.

Vi skulle också gärna diskutera en hälsovårdarjour, en beredskap över hela Åland. Är det möjligt eller är det inte möjligt? Kan man kräva det eller kan man inte kräva det? Hur är det t.ex. med hemsjukvården? Vad finns det för visioner? Jag gjorde själv ett inhopp i hemsjukvården i Skellefteå i augusti och ingick i jourkedjan där. Deras uträkningar var att du kan ha upp till nio besök per dygn av sjukvårdspersonal och det är ändå, ur ekonomiskt synvinkel, billigare än att vårda patienten på en institution. Det här är frågor som jag gärna skulle vilja diskutera. Vi vet att vi har en åldrande befolkning som kommer emot och vi vet att det finns ett utökat behov av hemsjukvård. Ja, det har tagits steg på vägen men ännu återstår mycket.

Jag vill också uttrycka min förvåning över att landskapsregeringen ytterligare höjer avgiftsnivån på patientavgifterna. Vi fick igår i ett anförande höra att det inte stämmer. Men i budgeten på sidan 124 så står det ”För patientavgifterna budgeteras en höjd intäkt med 50 000 euro”. Jag tolkar det som att patientavgifterna kommer att stiga. Sammantaget är då alltså patientavgifterna budgeterade till 3 254 000 euro. Jag måste ärligt talat säga att jag är faktiskt förvånad över att summan är så pass hög. Det förklarar väl också det som har framkommit i ÅSUB:s rapport.

Vidare, bästa ledamöter, vill jag säga någonting om cancervården och pricktestet. Vi har från Centerns sida en budgetmotion, nr 32, som jag själv är första undertecknare av. Vi föreslår där ett höjt anslag om 50 000 euro under motiveringen att ”alla ålänningar kostnadsfritt ges möjlighet att få sina födelsemärken/prickar kontrollerade och behandlade.”

I samband med en tidigare åtgärdsmotion och en debatt här i lagtinget så måste jag i ärlighetens namn säga att jag uppfattade från regeringsbänkarna att det fanns ett starkt stöd för det här. Jag är nog lite besviken när man från landskapsregeringens sida skriver att man ska ”utreda detta under det kommande året” och att ”man avsätter 7 000 euro”. Jag säger ärligt att jag är besviken. Jag uppfattade att det fanns ett starkt stöd för den motionen när den presenterades som en åtgärdsmotion.

Vidare vill jag helt kort beröra demenssjukvården. Landskapsregeringen skriver ”I processen att omstrukturera demensvården behöver kommunikation och teambaserad samverkan mellan kommunala aktörer och ÅHS utvecklas.”  Först lägger man ner demensavdelningen och den samlade kompetensen sprids ut över hela sjukhuset, vilket aldrig stärker ett team som sådant. Nu vill man omstrukturera och konstaterar att det behövs mera kommunikation. Det är säkert rätt och riktigt. Men hur ska den kommunikationen ske och när ska den ske? Skrivningen är så pass öppen så den förpliktigar ju faktiskt inte till någonting.

Avslutningsvis. Det finns många goda saker i budgeten också. Magnetresonenskamerans arbete går vidare. Man jobbar mera med det förbyggande arbetet och sådant.

Men avslutningsvis, bästa ledamöter, så begär jag från Centerns sida att landskapsregeringen omprövar sitt tidigare beslut, dvs. att man till lagtinget under våren för ett hälsopolitiskt meddelande och talar om, inte bara för oss, utan för hela den stora allmänheten vilka visionerna är för hälso- och sjukvården de närmaste åren?

Talmannen

Fem repliker är begärda. Första replikväxlingen inleds av ltl Ingrid Johansson.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Tack talman! Jag skulle vilja höra lite mera om Centerns tankar kring demensvården på Åland. Vi har idag bara en enda geriatriker som arbetar på heltid anställd på sjukhuset. Det beror inte på att det inte finns en vilja att anställa flera utan att det är en av de specialistkompetenser som är allra, allra svårast att få tag på. Vi har med den kompetensen ett krav på att dels sköta vården på institutionerna, tidigare demensavdelningen, och minnesmottagningen på en enda person. Det förstår alla att det är en ekvation som inte går ihop. Hur skulle man, med den här enda geriatrikern som finns att tillgå på Åland idag, bygga upp den bästa demensvården enligt Centern?

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Det är svårt att i en replik på en minut komma med alltför många goda råd i ett arbete som uppenbarligen Ålands hälso- och sjukvårds styrelse till stora delar inte själva har klarat av. Men jag tror att den gamla demensavdelningen i kombination med minnesmottagningen har varit embryot för det fortsatta arbetet. Jag tror att man behöver strukturera ett förhållningssätt till kommunerna, både till institutionerna och till primärsjukvården. Jag tror att primärsjukvården, kommunerna, den dåvarande demensavdelningen och minnesmottagningen tillsammans skulle behöva söka gemensamma lösningar. Hur man rent organisatoriskt ska bygga upp det kan jag inte svara på här och nu.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Jag skulle inte säga att vi inte på något sätt har tankar kring den här frågan, så som ledamot Thörnroos ville påskina, men jag konstaterar att det finns en stark efterfrågan av att arbeta förebyggande och nå stora grupper.

Jag konstaterar samtidigt, som jag konstaterat många gånger förut, att det ingalunda på något sätt var så att alla personer med demens behandlades på demensavdelningen. Kom du in för ett lårbensbrott så behandlades du i första hand på den avdelning som tar emot den typen av frågor. Den våndan finns inte.

Däremot ser jag ett behov - som jag lyfte fram igår - att man också på kommunal nivå specialiserar sig och fördjupar sina kunskaper men konstaterar att flera kommuner menar att man har svårt med det idag. Hur ser Centern på frågan om kommunernas ansvar i demensvården?

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack talman! Man måste komma ihåg att det medicinska ansvaret inte åligger kommunerna. När det gäller demenspatienter så är det Ålands hälso- och sjukvård, via primärvårdsenheterna, som har ansvaret. Det är i så fall där som förstärkningen borde göras.

De rent sociala åtagandena om själva omsorgen som kommunerna har tror jag mig veta att man kan sköta väl. Men det är övergången, när du kommer ut från ÅHS och kommer hem, som primärvården har begränsade resurser. Jag kan inte utläsa någonstans i budgeten - men det är ju ganska knapphändigt med informationen - om man kommer att förstärka resurserna för primärvården från ÅHS så att ÅHS klarar av demensvården ute i kommunerna?

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Nästa replikväxling inleds av ltl Annette Holmberg-Jansson.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack talman! Vicetalman Thörnroos lyfter upp patientavgifterna och den höjning som är i budgeten. Det är en avgift som det beslöts om i förra årets budget och som skulle ha införts under detta år men som av praktiska skäl inte infördes. Därför har vi inte kunnat räkna det tillgodo under det här året. Nu kommer det att bli en inkomsthöjning för nästa år. Det är receptförnyelse.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack talman! Det är alldeles omöjligt för den som får budgeten på bordet att kunna läsa ut vad landskapsregeringen har tänkt eller inte tänkt och vad man har gjort eller eventuellt inte gjort från tidigare. Däremot står det klart och tydligt här att man förväntar sig en höjd intäkt om 50 000 euro.

Med beaktande av rapporten från ÅSUB så hade jag trott - och jag tycker också att minister Valve har sagt - att man inte har avgiftshöjningar. Jag är osäker huruvida den har trätt i kraft eller inte. Det låter jag vara osagt. Jag förstår faktiskt inte texten nu i förhållande till styrelseordförandens anförande.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack talman! Nu vet jag att det är avgifterna för receptförnyelse som vi inte under detta år har mäktat med, hunnit med eller klarat av att införa under detta år, men att det nu är sagt att det ska införas från och med årsskiftet. Det innebär att eftersom vi inte fått in 50 000 euro i år så kommer vi att kunna få in dessa 50 000 euro under nästa år. Därför står det att det blir en avgiftshöjning, för det blir det de facto.

Vicetalman Thörnroos nämner behovet av en utökad hemsjukvård. Det tror jag också. Jag tror att det här kommer att bli en jätteutmaning. Jag tror att det här är något som vi måste sätta en enorm kraft på. Vi kommer att ha ett gigantiskt jobb att tillsammans hitta lösningar hur vi ska klara av den utmaning som vi har.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack talman! Då känner jag att vi når konsensus här på slutrakan. Dels stiger avgifterna med 50 000 euro ytterligare och dels så finns det en samsyn, åtminstone mellan Moderat Samling och Centern, att det finns ett stort utvecklingsbehov.

Men det finns också en stor potential i en utökad hemsjukvård. De första stegen har tagits mellan den samordnade socialtjänsten och hemsjukvården, men ännu återstår mycket. Det som är det intressanta är att här finns det pengar att tjäna om man vill, utan att man för den sakens skull behöver ge avkall på servicenivån.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Nästa replikväxling inleds av minister Wille Valve.

Minister Wille Valve, replik

Talman! Vicetalman Thörnroos måste ha drömt. Det står ingenting i budget 2017 om ett hälsovårdspolitiskt program eller ett hälsopolitiskt program. Det står inte heller i 2016 års budget. Jag har ett minne av att frågan lyftes men den kom inte med. Jag vill minnas att det var Centern som också då lyfte den.

Varför inte? Det kan man förstås fråga sig. Man kan ta en titt på vår budget på sidan 29 som berättar vad hälso- och sjukvårdsbyrån ska göra. Det är fråga om två personer som ska göra det som listas där. Det handlar om en översyn av avgifter, det handlar om tandvårdsprogram, följa med digitaliseringen, införa cancerscreening, starta förebyggande arbete, kartlägga flickors och pojkars psykiska hälsa, medverka i socialvårdsreformen - dvs. sy ihop socialvård och hälso- och sjukvård till en fungerande helhet - samt bevaka den finländska social- och hälsovårdsreformen.  Det sistnämnda är av grundläggande självstyrelsepolitisk betydelse och är faktiskt avgörande för hela självstyrelsens framtid. Ska vi då släppa det här och i stället … (…taltiden slut).

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack talman! Nej, jag tror inte heller att det varit skrivningar i budgeterna, varken för 2016 eller tidigare, om ett hälsopolitiskt program. Om jag minns rätt så var det minister Valve som i debatten nämnde att det kunde komma nu inför 2018. Nu förstår jag att han inte vill ”leverera en papperstiger” till lagtinget. Jag tycker att det är litet sorgligt, för i så fall har ju regeringen redan levererat tio papperstigrar i form av meddelanden med allt från skogsprogram till landskapsregeringens externpolitik. Jag ser inte på ett meddelande på samma vis som minister Valve gör. För mig är det viktigt att landskapsregeringen kan tala om sina visioner och kan staka ut vägen och säga ”i den här riktningen vill vi gå, det här tror vi att är det bästa för Åland.”

Minister Wille Valve, replik

Med det som jag har sagt nu med anledning av vicetalman Thörnroos anförande så utesluter inte landskapsregeringen möjligheten av ett hälsopolitiskt program under den här mandatperioden. Men med tanke på hur vår verklighet kommer att se ut under 2018 så finns det inte på kartan att göra någonting sådant.

I en tidigare replikväxling så har jag dock nämnt att det kan komma ett initiativ ifråga om äldreomsorgen och äldrepolitiken för det är ett område som vi behöver med all nödvändighet ägna all extra omsorg under detta år. Men ett litet uns av realism måste det finnas i vår diskussion. Vi kan inte hänga hur mycket grejer som helst i en budget. Vi måste prioritera och säga vad som är viktigt.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack talman! I så fall är det ju ganska uppenbart att minister Wille Valve inte tycker att det är viktigt att presentera en helhetslösning.

Jag har ingenting emot ett äldrepolitiskt program. Men det är ju det här som gör att det är svårt att få en överblick av hela hälso- och sjukvårdssystemet, om man plockar ut valda delar, kanske det som man känner för tillfället. Jag upprepar igen att det vore otroligt bra om landskapsregeringen kunde presentera sina visioner vad gäller hälso- och sjukvårdspolitik när man kan göra det på så många andra områden. Varför kan man inte göra det inom hälso- och sjukvården? Jag är förvånad. Det är ju ett av de viktigaste områden som vi har. Det berör ju alla ålänningar. Det borde finnas ett intresse från landskapsregeringens sida att presentera det för lagtinget och få stöd och mera information från lagtinget, men tydligen inte.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Nästa replikväxling inleds av ltl Pernilla Söderlund.

Ltl Pernilla Söderlund, replik

Tack talman! Vicetalman Thörnroos talade om vikten av dygnet runt beredskapen i skärgården för att ge trygghet och service åt invånarna där dygnet runt. Varför blev det plötsligt nu så viktigt? Varför tog ni bort det under den förra mandatperioden?

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Det har inte blivit speciellt viktigt nu. Det har varit viktigt hela tiden. Med de tekniska möjligheter som har kommit och det förbättrade datasystem som ÅHS har fått, och som man kommer att få, så tror jag nu att man kan omstrukturera det här ganska mycket. T.ex. så att en hälsovårdare i skärgården har fyra timmar mottagning och resten finns i beredskap. Det finns en mängd olika lösningar. Men det som har varit avgörande nu är ju landskapsregeringens lagförslag om att färdigbehandlade patienter ska hem mycket snabbare än tidigare. Det ställer ju helt nya krav på primärvården ute i skärgårdskommunerna. Det har ju inte funnits tidigare. Det är ju landskapsregeringen som indirekt sätter pressen. Men man sätter inte pressen på kommunerna utan man sätter den på primärvården.

Ltl Pernilla Söderlund, replik

Tack talman! Jag håller med om mycket av det du säger. Sedan har vi också kortrutten som kan lösa många av de här problemen som finns nu.

Jag tänker också på de här kvinnorna som jobbar som skärgårdshälsovårdare, för kvinnor är det ju. Anser ni inte att de behöver sin dygnsvila?

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Kortrutten kommer inte att rädda någonting.

I förra seklet då jag en natt hade jouren, en jour både för Kumlinge och för Brändö, var det ett litet barn som blev väldigt svårt sjuk på Kumlinge. Jag försökte ge rådgivning per telefon, det fanns ju inte en möjlighet att jag skulle kunna ta mig till Kumlinge. Jag tror t.o.m. att sjöbevakningsstationen fanns kvar, men det hade tagit för lång tid. De som söker hälsovårdarjouren kvälls- och nattetid, det är sådana som verkligen är svårt sjuka. Och att kortrutten ska rädda det, jag ska inte säga mera kring det. Men jag kan säga att nej, kortrutten kommer inte att kunna rädda någonting kring det.

Vad sedan gäller hälsovårdarberedskapen så finns det arbetstidsregleringar som gäller alla, även för skärgårdsbor.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Den sista replikväxlingen inleds av ltl Tony Wikström.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack fru talman! Vicetalman Thörnroos berättar om sina erfarenheter från Sverige där man har uppemot sju hemsjukvårdsbesök per dag och ändå visar det sig att det är ekonomiskt försvarbart. Jag har hört siffror om sju på Åland. Jag vill ändå be om ett förtydligande. När det gäller den äldres eget önskemål, ska man ta det i stort beaktande här? Det kan ju också vara andra aspekter såsom ensamhet och otrygghet som är viktiga att väga in i det här.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack! Absolut ltl Tony Wikström ska man det. Det var därför som jag var väldigt tydlig i mitt huvudanförande och sade att ur ekonomisk synvinkel så kan man ha 7-9 besök per dygn och det är fortfarande ekonomiskt försvarbart. Men jag sade ingenting om den sociala gemenskapen eller andra parametrar.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Följande talare är Annette Holmberg-Jansson.

Ltl Annette Holmberg-Jansson

Talman! Som ordförande vill jag gärna nämna några saker som berör ÅHS i budgeten.

2018 kommer vi äntligen att ta i bruk en egen magnetresonanskamera på ÅHS. Antalet undersökningar har under de senaste fem åren ökat med cirka sju procent per år. På Åland har ökningen varit mindre omfattande på grund av att tillgången till denna magnetresonanskamera varit begränsad till en mobil enhet som besöker Åland var tredje vecka lördag till söndag. Efterfrågan ökar främst av medicinska skäl. Magnetresonanskameran ger bland annat en bättre diagnostik vid stroke samt bättre kvalitet vid andra typer av hjärnundersökningar. En bättre tillgång till magnetresonanskameran gör att ÅHS kan använda undersökningen i större utsträckning än i dag för cancerpatienter, precis som ledamot Karlsson lyfte i sitt anförande igår. En stationär magnetresonanskamera möjliggör också för rullstols- och sängburna patienter så att även de kan undersökas. Det är viktigt. Det kan vi inte göra i den mobila enheten idag.

Det finns ett flertal medicinska fördelar med en magnetresonanskamera och kan beskrivas som kvalitetsförbättringar för vården.  Vi kan se en nedgång i externa remisser och det är beroende på investeringar som görs och har gjorts och nyanställd personal, vilket gör att vi på ÅHS kan behandla mera hemma än förut. I och med att magnetresonanskameran tas i bruk under 2018 bortfaller då ett antal externa remisser på magnetresonanskamera undersökningar.

Under 2018 fortsätter vi på ÅHS arbetet för att öka arbetsvälbefinnandet. Under detta år så har vi gjort en arbetsvälmåendeenkät som vi nu kommer att följa upp. Vi kommer att utvärdera den metod som är speciellt utvecklad för att mäta upp resultaten av medarbetarenkäten.

 Det efterfrågades tidigare om hur vi jobbar med de korta förordnandena som finns inom ÅHS och det är inte helt enkelt. Vi har diskuterat det på våra styrelsemöten men ett litet led i att göra något är att vi nu inrättar fyra sjukskötartjänster genom en omfördelning av befintliga personalanslag. Åtgärden är ett led i att ordinariegöra personalresurser som behövs långsiktigt och befrämjar en god personalpolitik. Jag vet att vikariaten skrivs så långa som det finns möjlighet till med tanke på de tjänstledigheter som de fyller. ÅHS är en verksamhet som är starkt kvinnodominerad och de är moderskapslediga och är ännu i högre grad än männen föräldra- och vårdlediga. Därtill så väljer många att jobba deltid. Varför de väljer att göra det vet jag inte, men jag kan gissa. Hur jämställda vi än är idag så är det ofta kvinnorna som drar det största lasset när man kommer hem från jobbet. Arbetena är tunga och vi i styrelsen måste alltid ställa oss frågan om vi gör tillräckligt inom personalhälsovården och i det förebyggande arbetet. Arbetet är oftast också oregelbundet och det är också krävande för kropp och själ.

Om vi fortsätter med kroppen och inte knoppen så kommer vi att förstärka fysioterapin för att möta primärvårdens behov. Kommer du som jourpatient till hälsocentralen och har ont i ryggen eller i ett knä så är meningen att du skall få tid till en fysioterapeut i stället för till en läkare. Detta arbetssätt har på många ställen lett till en högre vårdkvalitet och en snabbare läkning, då patienten får konkret hjälp vid rätt tillfälle för sina problem. Även sjukskrivningarna har minskat. Detta leder även till färre fysioterapiremisser.

Vi vet alla att vi på ÅHS har ett stort berg att bestiga för att komma tillrätta med den IT-skuld vi har inom organisationen. Hela förnyelsen av IT-programmet sker enligt ÅHS:s IT-plan. Vi fortsätter arbetet med upphandling och införande av det nya vårdinformationssystemet där målet är att ha tecknat avtal och ett påbörjat införande under 2018. Det här ska bli ett Ålands VIS.

Verksamhetsutvecklingen inom hälso- och sjukvården är beroende av ett välfungerande IT. IT-infrastrukturen ska ge förutsättningar för digitalisering och ibruktagande av ett nytt vårdinformationssystem och allmänt befrämja en effektivisering av verksamhetsprocesserna. Precis som ledamot Wickström var inne på så ger denna upprustning möjligheter för oss att mera använda oss av e-hälsa än idag. Att ta i bruk ett nytt vårdinformationssystem är inte att stärka IT-verksamheten i huset utan en förutsättning för att ha ett hjärta i organisationen som kan fortsätta att slå i rätt takt. De vårdinformationssystem vi har idag kan lätt få ett hjärtflimmer eller en hjärtattack. Det måste vi åtgärda så snart som möjligt. Just nu finns det dåligt med mediciner för det hjärtat som vi har just nu. Därför är det glädjande att nu kunna gå vidare med denna viktiga process.

Dessutom ska vi nästa år införa en ny dataskyddsförordning. Det ställer enormt höga krav på hanteringen av personuppgifter och dataskydd, vilket innebär merarbete och kräver extra resurser. I tillägg till detta krävs för ÅHS nya system och verktyg som innebär licenskostnader, men resultatet är en kraftigt förbättrad nivå på informationssäkerheten. Och det är dit vi vill.

Talmannen

Tre repliker är begärda. Första replikväxlingen inleds av ltl John Holmberg.

Ltl John Holmberg, replik

Tack fru talman! Tack ltl Annette Holmberg-Jansson för anförandet. Idag är det fler som dör av övervikt än av svält globalt sett. När jag lyssnar på ledamot Holmberg-Janssons anförande så framkommer det med tydlighet att ÅHS nu tittar framåt med ny teknik och med moderna sätt att hjälpa patienter.

Jag funderar om det finns någon tanke på detta med motion på recept? Jag vet att det har funnits i många år och det är svårt, men har ni något nytänk kring det?

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tyvärr kan jag inte säga något om att vi precis i detta nu har de diskussionerna i styrelsen. Det har varit väldigt mycket annat. Men det är något som finns med oss i våra tankar. Vi har haft diskussioner om hur vi kan jobba förebyggande. Motion på recept vore väl intressant men vi har ingenting just nu. Jag tar det med mig.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Nästa replikväxling inleds av ltl Pernilla Söderlund.

Ltl Pernilla Söderlund, replik

Tack talman! Ltl Annette Holmberg-Jansson pratade mycket om magnetresonanskameran och vilka fördelar det ger. Jag vill också påpeka att det blir väldigt resurssparande. Det tar mycket tid och resurser att skicka bort patienter. Det ska skrivas remisser, det ska skickas med personal och det ska hämtas. Jag vill tillägga det till allt det ni nämnde.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Ja, sänkningen som vi har i budgeten på vård utanför Åland beror på att vi har tittat under många år på hur vi tänker med den externa vården. En av orsakerna till att vi kan skriva ner budgeten är just pga. att vi kommer att få en nedgång med de externa remisserna när det gäller magnetresonanskameran.

Ltl Pernilla Söderlund, replik

Tack talman! Även ltl Annette Holmberg-Jansson nämnde att nuvarande vårdinformationssystem skulle kunna få lite lätt hjärtflimmer och jag får nästan lite hjärtflimmer när jag hör det. Jag tycker att hjärtstillestånd skulle vara ett mer talande ord. Om jag får fortsätta på minister Fellmans talande språk, som hon hade här i morse, så tio apgar poäng för det.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack ledamot Söderlund som har en väl insatt bild i hur arbetet fungerar inom hälso- och sjukvården. Det är så att det system som vi har idag är gammaldags. Det är icke 2017. Det betyder att allting, när det handlar om uppdateringar, går väldigt långsamt och väldigt trögt. Så det finns ett enormt sug ute i organisationen nu att vi ska steppa upp ett steg till 2017 när det gäller all IT-infrastruktur på sjukhuset.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Sista replikväxlingen inleds av ltl Harry Jansson.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack talman! Från Centerns sida varnade vi för några år sedan för effekterna av att stänga demensavdelningen på sjukhuset. Vi sade från Centerns sida att den negativa ekonomiska prognos som finansminister Perämaa presenterade, och som uppenbarligen skrämde regeringsblocket, var överdriven. Därför var det fel att låta utsatta klienter, anhöriga och personal drabbas av den åtgärden.

Hur ser styrelseordföranden för ÅHS på den åtgärden idag i ljuset av att de nya rapporterna pekar ut demensbehovet som en av våra största utmaningar? Där ÅHS, pga. landskapsregeringens politik tvingades påföra kommunerna ett onödigt ansvar.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack talman! Jag nämnde ingenstans i mitt anförande någonting om demensvården, men jag kan försöka mig på att svara lite grann på din fråga ändå.

Ja, vi stängde ner demensavdelningen. Det var ett tufft beslut att ta. Efter att noggrant ha hört på organisationen och på medicinavdelningen och kliniken hur det fungerar, och hur det var tänkt att fungera, så kände vi oss alla trygga i styrelsen att ta det här beslutet. Det var en avdelning där det var en väldigt låg beläggning. De hade 2-3 patienter som var där. Jag menar inte att ringakta att det var 2-3 patienter där. Men det finns nya sätt idag att arbeta på. Och som vi fick det förklarat för oss i styrelsen - och med tanke på det som även ledamot Johansson har lyft upp både i sitt anförande och i repliker - så finns det också en stor brist på kunniga geriatriker.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack! Skulle jag vara i ledamot Holmberg-Janssons kläder så skulle jag känna mig lite lurad rent ut sagt. Lurad att påföra ÅHS-ledningen ett nytt sparkrav i ett onödigt läge. Så nog är det storsint av ledamot Holmberg-Jansson att applådera den förda regeringspolitiken till den delen. Att splittra kunnandet om demensvården som är en av våra största utmaningar, det är en skamfläck på regeringen Sjögrens förda politik under de här första två åren.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Ja ledamot Jansson. Jag känner mig inte lurad. Jag var väl medveten om de beslut som togs. Jag kanske inte kommer att behöva ta så tuffa beslut, hoppas jag, någonsin mer. Men det var ett beslut som var baserat på de medicinska fakta som jag fick presenterat för mig som styrelseordförande i styrelsen.

Ja, vi har enorma utmaningar. Men jag tror att man behöver jobba väldigt mycket på det sätt som man jobbar inom minneskliniken, som hade jättelånga väntetider men som idag har korta väntetider. Det var en enorm frustration ute på fältet att man inte fick den här första kontakten. Den får man idag. Vi jobbar på ett annorlunda sätt. Såsom jag har fått det förklarat för mig, via demensföreningen och via anhöriga, så fungerar det idag.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Talmannen vill återigen påminna om replikreglerna. Repliker riktas till huvudanförandet. Följande talare är ltl Roger Eriksson.

Ltl Roger Eriksson

Fru talman! Jag kommer i mitt anförande att uppehålla mig vid vissa punkter i budgetförslaget. De här punkterna är sådana som jag tycker att är viktiga att poängtera. Det har redan idag och igår diskuterats om de stora sakerna som kortrutter, kommunstrukturer m.m. Jag kommer att hålla mig på närmare och lägre konkret nivå. För att kanske inte överraska så många så tänkte jag diskutera lagberedning och framförallt Ålands lagsamling.

Lagstiftning är ett svårt och komplicerat område, förutom att lagberedningen ska tolka den politiska beställningen på en viss lag bör man också ha ett helikopterperspektiv och se hur lagförslaget faller in i ett sammanhang även med övrig lagstiftning. Det här är också en stor utmaning.

I skrivningarna här i budgeten kan man med stor förnöjsamhet konstatera att landskapsregeringen fortsätter arbetet med den elektroniska lagsamlingen. En elektronisk lagsamling är inte bara till stor hjälp för jurister och andra yrkesutövare, utan även för andra medborgare.  Då finns förstås den förväntningen att det här systemet blir minst lika bra och användarvänligt som Finlex, som man har på rikssidan. Då kan man direkt se vilken lag som gäller vid en viss tidpunkt. Det kommer information om eventuella övergångsstadganden, tillträde till lagframställningen och dess förarbeten, utskottsbetänkanden m.m. Även eventuellt också vissa HFD eller HD-fall bör ingå i systemet.

Härifrån - från lagsamlingen - tänker jag nämna några ord om Ålands polismyndighet. På basen av erfarenhet och även som medlem i polisstyrelsen kan jag konstatera att inriktningsmålen närhet och tillgänglighet, trygghet samt bekämpning av våld i nära relationer och narkotikabrott är bra. Det är bra med dessa inriktningsmål. Polisen skall dock utföra sina grunduppgifter som är att förebygga och utreda brott. För många olika önskemål splittrar resurserna, så jag tycker att de här skrivningarna är jättebra.

I fjol nämnde vi att i polisdelegationen fick vi alarmerade rapporter om narkotikasituationen på Åland och dess tillgänglighet, närvarande utländska kriminella osv. Vi kan i dagsläget konstatera att de insatser som har gjorts från landskapets sida har gett resultat. Men det finns tyvärr dock mycket kvar att göra.

 Frågan om våld i nära relationer är en fråga som har dykt upp och blivit aktuell på många områden. Det är faktiskt ganska skrämmande uppgifter som har kommit fram i massmedia, både här och i våra närregioner. Uppenbarligen är det här ett större problem än man kanske trott och mörkertalet är uppenbarligen mycket stort och obekant.

Det är bra att landskapsregeringen tar fokus på de här frågorna och att man uppgör en handlingsplan för år 2018-2019. Jag vågar påstå att det finns en beställning på det här så det är ett viktigt moment och det har även berörts i tidigare anföranden.

Sedan lite om polismyndigheten och dess utmaningar. Arbetet med polishuset forsätter, det är bra. Nuvarande hus är från 1984 och uppfyller inte alls moderna krav. T.ex. för teknisk undersökning, analysprov, DNA-förvaring och framförallt utrymmena för gripna och anhållna är helt undermåliga. Det har också tidigare påpekats av JO.

Sedan får poliserna sina tjänster besatta. Det finns en gammal historia men jag går inte in på den nu. Det här är bra politik från regeringen. Sedan finns det små detaljer här som att polisen ska få en ny polisbil och så ska man få ett nytt system för hantering av nödsamtal. Det har visat sig vara ett problem. Det här är konkreta åtgärder i budgeten.

Sedan kan jag helt kort ta lite saker från utbildningsavdelningens ansvarsområde.

Här kan jag nämna integration och flyktingpolitik. Även här anser vi - jag och Liberalerna - att det åländska samhället måste ta sitt ansvar. Vi kan konstatera att det finns en palett av olika åtgärder i budgeten för främjandet av integration på olika verksamhetsområden, barnomsorg m.m. Man kan också nämna tredje sektorn, informationskontoret kompassen och att de gör ett gott arbete. Tredje sektorn är en mycket viktig aktör.

Som alla vet och förstår så är nyckeln till en lyckad integration det svenska språket samt tillgång till arbetsmarknaden. Här kan vi också se att landskapsregeringen föreslår 700 000 euro för SFI kurser, svenska för invandrare, kvotflyktingar och personer med kort eller ingen skolgång. Det här är ett nyckelområde och det är jättebra.

Ett annat område som varit mycket efterfrågat ute i kommunerna är att man skall kunna studera svenska samtidigt som man arbetar. Till min kännedom har det nu kommit att regeringen föreslår 175 000 euro för ändamålet och att det pågår en upphandling. Man ska kunna köpa in de här kurserna och de ska starta från årsskiftet, om jag är rätt informerad. Det här är en jätteviktig sak att man ska kunna arbeta och studera svenska på samma gång. Hittills har det varit ett stort problem, det har varit antingen eller. Det är jättebra att regeringen åtgärdar den här bristen.

Sedan kan jag ta en punktinsats till, barnträdgårdslärarutbildningen. Det har säkert nämnts tidigare i debatten och jag kan också poängtera att det här är en bra sak. Man garanterar en kvalitetssäkring av utbildningen och det här är en punktinsats där vi använder vårt system för att åtgärda en brist i det åländska samhället. Det här är en mycket bra sak.

Talmannen

En replik är begärd. Replikväxling inleds av minister Tony Asumaa.

Minister Tony Asumaa, replik

Tack fru talman! Vad gäller SFI-kurser och inköpet av språkkurser från Medis så är beloppet 900 000 euro och inte 700 000 euro. Det stämmer att de här kurserna - att lära sig svenska på arbetsplatsen - håller just nu på att upphandlas för att träda i kraft från januari 2018 och beloppet ligger på ungefär 175 000 euro idag. I dagsläget så köper faktiskt landskapsregeringen språkkurser och undervisning från Medis för långt över 1 miljon euro per år för att lära dem som flyttar hit svenska.

Ltl Roger Eriksson, replik

Talman! Jag tackar för de här kompletterande uppgifterna.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Följande talare är ltl Stephan Toivonen för Åländsk Demokrati. 

Ltl Stephan Toivonen

Fru talman! Ärade kolleger! Minister Perämaa och övriga ministrar.

I mitt andra anförande vill jag ta upp det viktigaste i budgeten. Men vad är det? Största summan? Största förändringen? Viktigaste momentet? Jag valde att granska det som fick de största rubrikerna.

En var ”Skatteavdrag ger 100 euro mer i plånboken” I artikeln om budgetförslaget kunde vi läsa: ”I ett försök att öka tillväxten inför man ett skatteavdrag som ger alla med en årsinkomst på max 35 000 euro 100 euro tillbaka.”

En annan skrev ”Budget med avdragsknorr” och skrev: ”Skatteavdraget för låg- och medelinkomsttagare är det mest nydanande i budgeten”.

En tredje: ”Sänkt skatt i budget ” och skrev ”Låg- och medelinkomsttagare ska alltså få 100 euro i skattesänkning”. Det känns lite som ett populistiskt utspel, minst sagt.

Fru talman! Jag börjar med den övre gränsen. Enligt förslaget, som vi kan se, så kommer gränsen att bli 55 000 euro. Det här är beskattningsbar inkomst. Vi har olika automatiska skatteavdrag. Jag kan inte gå igenom dem nu, men på skatt.fi så kan man testa skatteräknaren. Då visar det sig att den som har en beskattningsbar inkomst på 55 000 euro har en inkomst på ca 64 000 euro.

Min fråga till finansministern - Är den som faktiskt har en inkomst på 64 000 euro en medelinkomsttagare?

Fru talman! Jag är van att ministrarna inte svarar så jag googlade på medelinkomst och Åland och halkade faktiskt in på minister Asumaas blogg. Där framkom att medianinkomsten är 24 000 euro. Gränsen är alltså tre gånger högre än medianinkomsten. Kanske man kunde kalla det för höginkomsttagare minister Perämaa?

Fru talman!  Sedan tittar vi på den lägre gränsen. Ni undrar kanske att vadå lägre?  De säger att alla under 35 000 euro ska få skattesänkning. Det är just det som är kruxet med skatteavdrag. Man måste betala skatt för att få ett skatteavdrag.

Redan före valet så satt vi inom Åländsk demokrati och försökte spåna på några vallöften. Vi kom till att det finns en grupp garantipensionärer, folkpensionärer och sjukpensionärer som politikerna inte riktigt verkar bry sig om alla gånger.

Vi funderade med våra s.k. rasisthjärnor vad vi kunde göra för att hjälpa dem. Ja det var ju till och med så att då debatten gick som hetast så var det någon som insinuerade att de var lite mindre också, så det gällde att jobba på högtryck. Vi kom till att garantipensionärer inte betalar någon skatt, så det skatteavdrag som vi funderade på hamnade faktiskt i sophinken. Det lärde vi oss redan före valet.

Fru talman! Om inte förr så får regeringen lära sig det nu.

Enligt lagförslaget, som vi ju också behandlar tillsammans med budgeten, framgår det att den som har en inkomst under 13 900 euro så betalar inte någon skatt. Det står så uttryckligen. D.v.s... dubbelt mer än en garantipension. Då har man alltså ingen nytta. Dvs. alla med mindre inkomst än 13 900 euro har ingen nytta av detta avdrag. Det framkommer direkt ur förslaget. Den här gränsen råkar vara väldigt nära det man kallar relativ fattigdom dessutom. Det ni från regeringssidan kallar avdrag för låg- och medelinkomsttagare så verkar nog i verkligheten vara ett avdrag för medel- och höginkomsttagare.

ÅSUB:s statistik visar att det är ca 1 000 personer som ligger över gränsen om 64 000 euros inkomst och som inte får avdraget. Det är alltså 997 plus de tre som min kollega räknade upp häromdagen. Det är fyra procent av Ålands befolkning.

Men det är faktiskt 6 500 personer som ligger under gränsen och som inte får det här avdraget eftersom deras inkomster är för små. Alltså sex gånger fler låginkomsttagare än höginkomsttagare som missar avdraget.

Ni siktade på låg- och medelinkomsttagarna men prickade nog snarare medel- och höginkomsttagarna. Jag har någon gång i något mejl skrivit att jag är en prickskytt, men det kan nog inte ministern använda. Möjligen kan han skriva att han siktade mot stjärnorna och sköt sig själv i foten.

Fru talman! När det gällde den stora broinvesteringen så lyckades kanske ministern vilseleda resten av lagtinget och hävda att nuvärdet låg kring 150 miljoner, men han lurade inte mig. Den här gången verkar det som om han försökt lura hela det åländska folket att alla som har en mindre inkomst kommer att få en skattesänkning. Men jag trodde det inte i alla fall för jag kände till att det stämmer inte. Det såg jag när jag lyssnade till presskonferensen.

Men, fru talman! Det som kanske är det mest skojiga är att den här regeringen pläderar sedan för att överta hela beskattningen. Och det är nog humor på högsta nivå. Det är när politik är som roligast som en minister brukar säga.

Nej, fru talman och bästa socialdemokrater! Jag har också lämnat in en motion där jag föreslår att kommunalavdraget skall strykas. Jag hoppas att ni helt enkelt kan inse att ni har blivit lite lurade av ministern och att avdraget inte är som ni har tänkt.

Om ni värnar om dem som ligger under den s.k. relativa fattigdomsgränsen så hoppas jag att ni kan stöda det här förslaget även om det är jag som har kommit med det.

Talmannen

Fyra repliker är begärda. Första replikväxlingen inleds av minister Mats Perämaa.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Ledamoten Toivonen tror uppenbarligen att han har hittat ett korn i det hela. Som bekant så kan ju även en blind höna hitta ett korn. Så säger ju talesättet. Vi har varit väldigt tydliga med att det här är ett avdrag i beskattningen. Det är riktigt att ett avdrag i beskattningen kan man göra om man betalar skatt, i det här fallet kommunalskatt. Det står väldigt tydligt i propositionen som jag ska presentera här om en liten stund, på svenska och med de siffror som vi använder, att vid en inkomstgräns på ungefär 13 000 kommer man i åtnjutande av det här och upp till 34 999 euro, inte 65 000 euro. Det torde vara en korrekt bedömning. Låg- och medelinkomsttagare som betalar kommunalskatt kan göra det här avdraget.

Men det är oroväckande, för jag har ändå trott att ledamoten tänker på tillväxt och tillväxtfrågor. Det här är ju en tillväxtåtgärd som sätter 1,3 miljoner euro i omlopp i det åländska samhället.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Fru talman! Det stämmer som ministern säger att i det här förslaget så framgår uppgifterna. Men det är ganska komiskt att på presskonferensen så missuppfattade i princip hela media - alla skrev samma sak - och också här i salen hörde vi flera som sade att ”alla upp till det och det”. Informationen har inte riktigt gått fram.

Sedan var det en annan sak som jag glömde bort men jag kanske kan ta det i den andra repliken.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Jag har svårt att tro att alla representanter för medierna och de övriga 29 lagtingsledamöterna skulle ha missförstått detta och inte begripit en så självklar sak, att om man gör ett skatteavdrag så kan man bara göra det om man har betalat in skatt. Annars måste det bli tal om negativ beskattning. Det är ett annat instrument som vi inte tillämpar överhuvudtaget här. Jag utgår ifrån att de ärade representanterna för medierna förstod vårt förslag mycket väl och jag utgår ifrån att 29 lagtingsledamöter har förstått det, men får dessvärre konstatera att en inte har gjort det.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Fru talman! Jag citerade ju faktiskt inledningsvis media och vad man hade skrivit. Man skrev alla. Det var faktiskt också några här i salen som uttryckte sig så, åtminstone lät det så.

De där 1,3 miljonerna som ni sade var en tillväxt, man kan ju göra det på ett annat sätt. Jag har en annan motion där jag föreslår att de som ligger under den relativa fattigdomsgränsen skulle få det här stödet. Då påverkar det tillväxten exakt lika mycket.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Nästa replikväxling inleds av ltl Petri Carlsson.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman!  En skattesänkning är ett vedertaget instrument att använda i den politiska verktygslådan också för att det skapar tillväxt, det är ju känt. Det är definitivt så långt ifrån populism som man kan komma. Populism kännetecknas ju av att man vädjar till folket med ett ”sunt förnuft” och ”vi-mot-dem” tänkande, det som ltl Stephan Toivonen företräder. Det är långt ifrån populism att föreslå skattesänkningar. Däremot är den politik som ledamot Stephan Toivonen företräder populism.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack fru talman! Jag illustrerade att det finns många saker som är mycket viktigare och som är mycket större i den här budgeten. Men på basen av den entimmes presskonferensen så var det just det här lilla s.k. guldkornet, guldet som man ger till dem som har guld från förut. Det uppfyller nog lite de här populistiska bitarna.

Att sedan ledamoten kommenterar mig hurudan jag är i övrigt, och inte anförandet, det vet vi att vi inte ska göra.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Nästa replikväxling inleds av vicelantrådet Camilla Gunell.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Tack! För min del så tycker jag inte att det här skatteavdraget är den största poängen med budgeten. Jag tycker att det finns många andra viktiga poänger.

Däremot så tror ledamot Toivonen att han kommer med någonting nytt när han menar att det här avdraget inte kan hjälpa dem som lever under fattigdomsgränsen. Alla regeringar jag har varit med i, särskilt socialdemokraterna, är väl införstådda med hur ett skatteavdrag påverkar. För vår del är det viktigt att jobba med de grupperna. Men de måste få andra åtgärder än ett skatteavdrag. T.ex. så ser jag fram emot att man kan komma med en medieavgift under nästa år som avlyfter alla dem som tjänar under 14 500 med 110 euro per år, som avgiften är nu. Det är absolut ingen som har blivit lurad utan vi är alla väl införstådda med vad det här innebär.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Fru talman! Det var det jag också nämnde och ville illustrera, att det finns många saker som är mycket viktigare och mycket större. Men jag valde det därför att det var detta som tidningarna tog upp. Det här med att missförstå osv., det är en annan sak.

Det andra som ni nämnde så är helt klart en bra åtgärd det också.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Jag vill hävda också det, att i vårt samhälle så är det inte bara de under fattigdomsgränsen som kämpar med sin vardagliga ekonomi. Jag vet en mamma som får det här avdraget nu på 100 euro för nästa år, hon förtjänar under 35 000 euro och hon är väldigt tacksam för det. Då kan hon köpa någonting till sin son eller någonting som familjen behöver.

Regeringen kan inte bara koncentrera sig på en grupp utan man måste se på samhället i stort. De som tjänar rätt små pengar så behöver vi också se till och hjälpa vid behov.

Jag tycker också att detta är grupper som har fått stå tillbaka de senaste åren med tanke på Sipiläs tillväxt- och konkurrensavtal och som har fått avstå från löneförhöjningar och semesterpenning.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack fru talman! Det jag fortfarande reagerar mot är den här marknadsföringen, att det är ett avdrag för låginkomsttagarna när låginkomsttagarna inte har någon nytta av det. Men det finns många olika grupper.

Skulle man då - som vi har i en annan motion som jag tar senare - låta den andra gruppen få pengar så kunde de få lite mera. Det är fråga om vem som får dem. Att kanske få 500 euro per år i stället skulle kanske kännas ännu bättre för dem. Det är grupp mot grupp så att säga.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Sista replikväxlingen till huvudanförandet inleds av ltl Harry Jansson.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack talman! Jag vill igen, med tanke på kritiken från regeringsbänkarna, ge ledamot Toivonen rätt i sin analys av det föreslagna löne- och pensionsavdraget med tanke på hur missriktat det är. De som verkligen behöver allas vårt stöd, de kommer till ringa del att få ta del av det här.

För min del tycker jag att det är en ansvarslös politik. Landskapsregeringen föreslår att vi ska budgetera ett underskott för 2018 med över 4 miljoner. En ganska väsentlig del av det underskottet är just kompensationen till kommunerna för det avdrag som ganska många ska dra nytta av. Därmed kommer 1,3 miljoner totalt att behöva föras över till kommunerna. Det är den här kommunsnurran, – tidigare har man talat om PAF-snurran –en ganska otäck kommunsnurra som gör att kommunerna påförs ett ansvar som de inte ska bära.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack fru talman! Jag gjorde visst många problem med det här och många problemställningar. Sju minuter räcker inte till så mycket.

Ltl Harry Jansson, replik

Som tur är så är kvällen lång så vi kan alla återkomma, även ledamot Toivonen.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack fru talman! Jag har andra ärenden också som jag ska ta upp.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Nästa anförande hålls av ltl Lars Häggblom från Obunden samling.

Ltl Lars Häggblom

Tack talman! Jag kommer att hålla mig lite kort om landskapsandelar till kommunerna. Landskapsregeringen avser att skära ner landskapsandelarna till kommunerna under de kommande åren vilket innebär ett tryck på att vi under kommande år kan få se rejäla skattehöjningar inom kommunerna. Landskapsregeringen bedömer i sitt budgetförslag på sidan 16 under Allmänna motiveringen att år 2017 har Åland utvecklats sämre än tidigare bedömningar. I budgetförslaget anför landskapsregeringen sedan att de avser att vidta åtgärder för att stimulera det åländska samhället med ett avdrag på löne- och pensionsinkomsterna. Denna motivering utvisar landskapsregeringens inkonsekventa politik. Landskapsandelarna till kommunerna minskar med en målsättning om 4 miljoner per år medan ett nytt avdrag införs som innebär 1,3 miljoner av minskade skatteintäkter till kommunerna och som kommunerna ska kompenseras för. Konsekvenserna av denna politik är att dessa åtgärder inte stimulerar det åländska samhället utan tvärtom.

Jag anser att landskapsregeringen bör återställa landskapsandelarna till kommunerna för att säkerställa nuvarande servicenivå och skatteuttag av medborgarna.

Talmannen

Tre repliker är begärda. Första replikväxlingen inleds av ltl Petri Carlsson.

Ltl Petri Carlsson, replik

Talman! Jag vill bara klargöra här och nu att landskapsandelssystemets höjningar och sänkningar av medel in i det inte är samma sak som skatteinstrumentet i kommunerna. Det är viktigt att framhäva. Landskapsandelarna som kommer till kommunerna kan användas på många olika sätt. Inte heller måste man använda dem till det som de är specificerade för. Man kan välja att använda dem till att bygga ett nytt allaktivitetshus till exempel. Man kan välja pengarna till att avlöna direktörer och man kan välja att betala för extra administration eller för egen sophämtning osv. Det måste inte vara skatteinstrumentet som man använder utan det kan vara andra saker som landskapsandelarna används till.

Ltl Lars Häggblom, replik

Men det är trots allt 4 miljoner mindre till kommunerna att använda.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Jag har en annan undran. Var avser ledamot Häggblom att ta dessa 4 miljoner ifrån om han vill att vi inte ska minska landskapsandelarna med 4 miljoner? Vad ska vi dra ner på? De stora anslagen i landskapet är sjukvård och utbildning. Vad är det som vi ska dra ner på för att klara av att få en ekonomi i balans? Vi har redan ett underskott. Ska vi utöka det underskottet och hur ska vi klara det på sikt? Vad är förslaget?

Ltl Lars Häggblom, replik

Det finns ganska många ställen i budgeten. Vi har massor med konsultarvoden som går ut, vi har kortrutten m.m. Det finns inbesparingar att göra. Det beror precis på hur man lägger siffrorna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Nästa replikväxling inleds av minister Mats Perämaa.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Den uppmärksamme lagtingsledamoten vet ju givetvis att lagen om landskapsandelar antogs av lagtinget i september så nu är det givet att konsekvenserna av det blir ett budgetanslag som motsvarar den lagstiftning som lagtinget har antagit. Därmed är ju saken avgjord.

Det är bekymmersamt om det är så att kommunerna tvingas höja skatterna pga. de åtgärder som lagtinget har vidtagit med förslag från landskapsregeringen givetvis. Eftersom jag vet att lagtingsledamoten är mycket kunnig angående Hammarlandspolitiken så kan ju lagtingsledamoten redogöra för lagtinget om de förändringar i kommunalskatten som nu sker i Hammarland.

Ltl Lars Häggblom, replik

Jag sade att under kommande år så kan vi få se rejäla skattehöjningar. Jag sade inte att det behöver ske i år. Det kommer att bli ett tryck på kommunerna det här. Endera ska det skäras någonstans eller också måste man höja skatterna. Det är trots allt 4 miljoner mindre att röra sig med. Det hjälper inte.

Man har haft en möjlighet från regeringen att hörsamma kommunförbundets vilja när man konsulterat landskapsregeringen. Man skulle tittat över lagstiftningen och vilka lagar som är pådrivande för kommunerna för att kunna få in lite sparade medel den vägen.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman!  Ingen höjning av skatten nästa år för Hammarland och det är jag glad och tacksam för. Det är bra för hammarlänningarna. Däremot så sjunker ju skatten också för många hammarlänningar också nu när vi inför det avdrag för låg- och medelinkomsttagare. Nästa år blir det en sänkt skatt för många hammarlänningar och det ska vi vara glada för.

Vad gäller lagstiftningen som påverkar kostnaderna för kommunerna så har vi redogjort många gånger att vi ser över de huvudsakliga paketen hela tiden och kommer med förslag så småningom. Hur det påverkar kommunernas ekonomi får vi se sedan när vi presenterar förslagen.

Det viktigaste i det hela är ändå att vi kan skapa en tillväxt i samhället vilket vi kommer att göra med de åtgärder som vi föreslår. Då ökar vi skattebasen också ute i kommunerna. Skatteinflödet kommer att öka med lägre skatter så att kommunerna inte är lika bidragsberoende utan mer och mer kan leva på de genererade skatterna. Det måste vara en positiv fram … (…taltiden slut).

Ltl Lars Häggblom, replik

Tack! Jag har ingenting mot skatteavdraget. Det jag har emot är att landskapsandelarna till kommunerna sänks med 4 miljoner och det borde ha följts upp med lagstiftning som skulle ha minskat pålagorna på kommunerna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Sista replikväxling till huvudanförandet inleds av ltl John Holmberg.

Ltl John Holmberg, replik

Tack fru talman! Tack ledamot Häggblom! Det ständiga hotet om skatter och höjda avgifter. Varför ska kommunerna vara befriade från besparingar och effektiviseringar? Vi sparar inom sjukvård, effektiviserar inom sjukvård, vi sparar inom gymnasiet, effektiviserar inom gymnasiet, över hela linjen. Men av någon anledning ska kommunerna slippa denna åtgärd. Jag undrar varför?

Ltl Lars Häggblom, replik

Kommunerna har hela tiden fått utökade pålagor för den verksamhet man måste tillstå medborgarna. Det betyder också att det blir ett utökat kostnadstryck på kommunerna. Får man inga landskapsandelar så blir kostnadstrycket på skattsedlarna. Man är tvingad att följa de lagar som är stiftade.

Ltl John Holmberg, replik

Tack fru talman! Inte har kommunerna hamnat i någon sämre sits än någon annan. Utbildningen har fått pålagor, sjukvården har fått pålagor, människor blir äldre, människor blir sjukare, det blir fler och fler problem inom utbildningsväsendet som behöver hanteras.  Inte är kommunerna i någon särställning att de behöver bli lidande pga. pålagor. Det är ett allmänt samhällsfenomen. I stället tycker jag att man ska se på vilket sätt som vi kan effektivisera och göra oss attraktivare så att vi får flera invånare och får högre skatteintäkter, en bredare skattebas helt enkelt. På vilket sätt kan vi göra oss attraktivare? Det gör vi inte genom att höja skatter.

Ltl Lars Häggblom, replik

Nog måste väl ltl John Holmberg hålla med om att det är något fel när man av randkommunerna och skärgårdskommunerna, de svagaste kommunerna, tar bort 4 miljoner. Ändå ska de upprätthålla samma verksamhet som tidigare.

Talmannen

Replikskiften är avslutade. Följande anförande hålls av ltl Harry Jansson för Åländsk Center.

Ltl Harry Jansson

Tack, fru talman! Jag tänkte i mitt andra huvudanförande uppehålla mig vid några av de motioner som jag står som första undertecknare för.

Jag skulle vilja börja med att ge mitt understöd till budgetmotion nr 44, med ltl Mikael Lindholm som första undertecknare. Det syftar till att för en gångs skull få ordning på frågan om avbyteriets inplacering i vårt system, dvs. att det är på social- och miljöavdelningen som avbyteriet hanteras. Det är och förblir en rättighet kopplad till socialpolitik. Det var också så en gång som hela avbyteriet skapades, som en del av en inkomstpolitisk uppgörelse, långt tillbaks i tiden. Av någon anledning - tyvärr för våra producenter - så blev det på Åland betraktat som en del av näringspolitiken.

Efter det att vi hade lämnat in motionen från Centerns sida så har jag fått indikationer på att det är hämmande för våra producenter i och med att inplaceringen just under näringspolitiken gör att de mycket snabbt når upp till de s.k. minimikraven. Det betyder att det bara är 15 000 euro som man kan lyfta under några år, sedan är det slut. Det här är olyckligt. Deras kolleger i Finland kan ha ett stöd som inte påverkas av dessa minimiregler. Nog är det ju hög tid att landskapsregeringen och ansvarig minister, vicelantrådet Camilla Gunell tar sig en allvarlig funderare om det inte är under de socialpolitiska åtgärderna som avbyteriet hör hemma.

Vi har också under det här året kunnat ta del av tragiska händelser som visar varför detta är fråga om socialpolitik. Jag hoppas att det är någonting som finans- och näringsutskottet tar till sig och begrundar följderna av. Det är fel att folk i vårt samhälle blir lidande pga. att vi inte hanterar vissa frågor på rätt nivå i vårt system.

När det gäller besökscentret i Bomarsund så gläds jag redan nu åt att vi från talarstolen under de här dagarna har hört stöd för ett besökscentrum i Bomarsund. Särskilt Liberalerna var mycket tydliga med att det bör uppföras ett sådant. Det här är en fråga som redan nämnts. Vi har jobbat i många år med den. Tidigare har det strandat på avsaknaden av en plattform som har medverkat till själva driftsansvaret. Det var det som var huvudorsaken att det här föll för några år sedan när vi hade allting klart. Det t.o.m. fanns en första budgetering för ändamålet.

Nu har en grupp intressenter/aktivister med stor passion för åländskt kulturarv sett till att få åländskt näringsliv med sig i den omfattningen att man kan bidra till halva beloppet i en tilltänkt stiftelse. För att få det här projektet att verkligen börja bära på egna vingar så är ju tanken från Centerns sida att vi från lagtinget anslår 25 000 euro av PAF-medel från landskapsregeringens dispositionsmedel för det här ändamålet. Då ger man stiftelsen en rimlig tid med förhoppning att vi år 2022 har ett besökscentrum som är klar

Som det också står i motionens motiveringar så är det ju naturligt att det här är en investering som finansieras med PAF-medel. Det här med krig och sådana historier är ju inte alltid så trevligt att diskutera men faktum är ju att det som hände i Bomarsund i augusti 1854 ger en positiv genklang genom generationer fram till våra dagar där vi har ett kulturarv som vi kan vara stolta över och som ingår i vår historia. Det är en berättelse om Ålands historia som är väl värd att berättas och där förstås Viktoriakorsets första bärare blir ett positivt inslag i marknadsföringen av det kommande centret. Så vi hoppas från Centerns sida att vi kommer att kunna fira 100-års jubileum för Ålands autonomi med ett sådant centrum.

Diskussionen har ju redan gått het om kortrutten. Jag tror att alla vet hur illa jag tycker att de tankarna på kortrutt till vissa delar är, särskilt förslaget med projektet på västra Föglö. Vad som förvånar mig här är att ledamot Torsten Sundblom dels pratade om en politisering av Ålands natur- och miljö, dels litet smått hotade föreningen med att det nog kan bli problem med kommande PAF-finansiering när man börjar ägna sig åt den här typen av aktivitet. Jag tycker nog att det är på sin plats att vi från ledamot Sundblom får höra att han inte på något sätt tänkt sig att påverka kommande finansiering av Ålands natur- och miljös oerhört viktiga verksamhet. Föreningen gör ju verkligen det de ska, slår vakt om Ålands natur- och miljö och ingenting annat.

Jag antar att bakom Sundbloms anmärkning om politisering ingår det faktum att jag m.fl. har accepterat att ingå i en större referensgrupp som kan fungera som ett sorts bollplank i bl.a. arbetet med kortruttsplanerna. Det här är ett uppdrag som jag har tagit emot med tacksamhet och ser fram emot att kunna vara med och diskutera denna oerhört viktiga del av en tilltänkt miljöförstörelse. Med mig i nätverket är kommerserådet Anders Wiklöf, samhällsdebattören Barbro Sundback och många andra liberaler och socialdemokrater närstående personer. Det är ingenting märkvärdigt att vi som bryr oss om natur- och miljö tillsammans sätter oss ner och funderar på vad är bra och vad är mindre bra med tanke på Ålands framtida utveckling.

Här vill jag påminna ledamot Sundblom om att ledamoten själv har deltagit i Ålands natur- och miljös medlemsmöte och diskuterat de här frågorna och haft sin fulla rätt att argumentera för satsningarna på kortrutt. På samma sätt måste vi andra som respekterar yttrandefriheten ha rätt att diskutera motsatt åsikt.

Talmannen

Sex repliker är begärda. Första replikväxlingen inleds av vicelantrådet Camilla Gunell.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Tack fru talman! Nog är det ju liksom intressant att ltl Harry Jansson inte tycker att vi kan ha det på ett eget sätt här på Åland utan att det måste vara lika som i Finland på alla punkter, också på avbytartjänsterna. Som jag ser det så har näringsavdelningen mera resurser att hantera den här frågan. Avbyteriet är en stödtjänst till djurhållningen och det är fullt naturligt att den ligger där. Inte blir lagstiftningen något bättre av att man byter avdelning. Lagstiftningen blir bättre av om vi reviderar den och det gör vi nu och den kommer till lagtinget före jul.

Ltl Harry Jansson, replik

Då blir min fråga till vicelantrådet Gunell. Är ni som ansvarig minister medveten om att åländska producenter straffas ekonomiskt pga. att vi har avbyteriet fel placerat i vårt interna regeringssystem, dvs. på fel avdelning? Är ministern medveten om det så då blir jag orolig med tanke på vad ministern just sade. Förhoppningsvis har ministern inte känt till det och är därför inte i det här skedet beredd att ändra på nivån och inplaceringen av avbyteriet i regeringskansliets byggnader.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Jag menar med bestämdhet att det är ingen skillnad under vilken avdelning det här finns. Det är ändå samma lagstiftning som ska följas oberoende om det är näringsavdelningen eller social- och miljöavdelningen som har hand om själva utbetalningarna och hanteringen av det här. Men jag tycker väl att det är skäl att minnas den gemensamma historia som vi har med Centern i den här frågan. Vi reviderade avbytarlagen under vår gemensamma period. Vi tog ner kostnaderna. Vi har inte längre 15 landskapsanställda avbytare utan den här tjänsten skulle skötas mera av dem som behöver tjänsten.

Det har väl inte fungerat utmärkt med den här privatiseringen och därför befinner vi oss i ett läge där vi från vår landskapsregerings del tycker att det är vettigt att göra vissa justeringar och öka den sociala tryggheten för dem som blir akut sjuka eller har en planerad operation. Den förändringen kommer vi att ge till lagtinget.

Ltl Harry Jansson, replik

Det är bra att landskapsregeringen kommer med ett reviderat förslag i och med att det visat sig att det nuvarande systemet inte är riktigt fungerande. Vi ser fram emot den lagrevideringen.

När det gäller effekterna av felinplacering av avbyteriet här på Åland så handlar det ju inte om att kopiera Finland. Det handlar om att se till att producenterna kan fungera i vardagen och att de har råd att ha vikarier och därmed se till att djurhållningen är hållbar långsiktigt. Man behöver ju få vila även om man har med djurhållning att göra.

Jag uppmanar starkt finans- och näringsutskottets ordförande Silander att bekanta sig närmare med följden av denna felaktiga inplacering. Sedan ska vi återkomma till det när finans- och näringsutskottets kommer tillbaka till salen i december månad.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Nästa replikväxling inleds av ltl Torsten Sundblom.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Talman! Det var inget hot. Om ledamot Jansson uppfattade det som ett hot så då tror jag att ledamot var lite överkänslig.

För det andra. Jag har varit medlem i Ålands natur- och miljö över tio år. Hur länge har ledamot Jansson varit medlem?

Ltl Harry Jansson, replik

Tack talman! Jag tror att vi är flera i den här salen som välkomnar ledamotens besked om Ålands natur- och miljö. Jag har inte uppfattat ledamotens vinklingar tidigare i dag som något hot utan att det är som så att ledamot Sundblom ser Ålands natur- och miljös aktivitet till den här delen som ett helt naturligt inslag i föreningens verksamhet.

När det gäller kortruttsfrågan i övrigt så hoppas jag att vi får ett medborgarinitiativ från Ålands natur- och miljö senast i början av nästa år. Då kommer vi att få anledning att på nytt diskutera kortrutten och dess effekter här i denna sal.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Talman! Till ledamot Jansson, som lyssnade på vad som sades på Ålands natur- och miljös möte, kan jag ju berätta att jag hörde till dem som inte omfattade att man skulle göra ett så här omfattande arbete som nu görs. Om man gör det så, okej gör det! Men sedan tycker jag att det är lite onödigt att blanda in politiken i en ideell förening som ska jobba för allmänhetens nytta.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack talman! Men bästa ledamot Sundblom, är det inte som så att vi politiker också är bara ålänningar och vanliga medborgare som har ett samhällsintresse. Hur skulle det bli om vi skulle låta bli att vara aktiva i föreningslivet. Det skulle se litet tomt ut i vissa fall, både vad gäller kultur och annan aktivitet. Jag tror ingen politiker ska förhindras att delta i de samhälleliga aktiviteterna vid sidan av det här parlamentets arbete i utskott och annat.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Nästa replikväxling inleds av vtm Viveka Eriksson.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Jag är glad och jag välkomnar Centerns stöd för utveckling av Bomarsundsområdet. Det har ju inte alltid varit de tongångarna men det är väldigt viktigt att många grupper nu står bakom och att man håller i den här frågan och faktiskt jobbar framåt så att vi får den här utvecklingen. Det har ju varit oändligt många år av diskussion.

Jag erinrar mig kampen för vårt kultur- och kongresshus där liberalerna redan på 1970-talet började prata om det. Det tog många år innan det förverkligades. Så är det också med Bomarsundsområdet. Många liberala krafter har i många, många år talat för det här och jobbat för det. Så nu hoppas jag också att Centern står fast och verkligen bidrar till att vi nu kan fira när Åland har sitt självstyrelsefirande, att vi då ska ha ett besökscentrum i Bomarsund.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack vicetalman Eriksson! Jag delar helt den förhoppningen. Vi måste komma ihåg att ”äras dem som äras bör” och att dåvarande undervisningsminister Britt Lundberg drev frågan om ett besökscentrums förverkligande otroligt hårt. Men det som man ställde till med i New York med Leman Brothers var det inte bara besökscentret som drabbades av den enorma nedgången i världsekonomin utan även Ålands ekonomi. Vi ställdes plötsligt inför sparkrav som bl.a. drabbade besökscentret.

Nu utlovar finansministern guld och gröna skogar, nya avdragsmöjligheter och enorma satsningar både hit och dit. Då tycker vi från Centerns sida att det här centrets förverkligande är något som bör prioriteras.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Positiva tongångar, visst. Det var så under en period när vi regerade tillsammans att det fanns en väg framåt, sedan blev det problem med driftsfrågan och många andra frågor. Det här är ett projekt som har tagit fart och stannat av, tagit fart och stannat av, tagit fart och stannat av många gånger om genom årtiondena. Det är det som är väldigt frustrerande i politiken att det blir så många långbänkar när saker och ting inte går framåt. Det är därför som det är så viktigt nu att Centern, som det största oppositionspartiet, också är med på tåget och hjälper till att verkställa det här.

Ltl Harry Jansson, replik

Talman! Ja, jag tror att vi med gemensamma krafter kan baxa det ända in i mål den här gången. Situationen är, som jag redan sade i mitt anförande, annorlunda genom att vi nu har en plattform för själva driftsansvaret, dvs. en speciell stiftelse som kan ikläda sig det. Vi har också en budgetering som visar att det här är möjligt att driva utan bidrag från samhället i övrigt.

När det gäller det som har varit så tycker jag inte att vi behöver diskutera det så mycket mera. Det är bara att konstatera att det ibland uppstår situationer så som det gjorde 2010 och framåt, som bl.a. stängde Naturbruksskolan m.m. och som ledde till ganska tuffa krav på personalsidan när det gällde nedskärningarna. Så det var en tuff tid.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Nästa replikväxling inleds av minister Mats Perämaa.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Ledamoten Jansson svepte i all hast förbi kortruttsmotionerna men nämnde dem i varje fall. Då skulle jag ha en fråga om budgetmotion nr 48 Återkallande av investeringsfullmakt och kortrutt. På baksidan kan vi alla läsa omröstningspropositionen och omröstningsresultatet. Så mycket erfarenheter har jag av politiken att om man verkligen vill få till stånd förändringar i landskapspolitiken så behöver man övertyga sin egen grupp. Här framgår det tydligt att ltl Harry Jansson har övertygat endast en minoritet av sin egen grupp för att återta fullmakten.  Hur ska man med det svaga ursprungsstödet kunna få till stånd en så här stor förändring.

Ltl Harry Jansson, replik

Här vill jag be, särskild radiolyssnarna, om ursäkt för att vi har en finansminister som tar upp praktiska hanteringsfrågor och gör det till en grej i en debatt som ska handla om Ålands budget för 2018. Tillåt mig att småle.

Fru talman, ursäkta jag måste ju förklara hur det har gått till. Av praktiska orsaker valde vi från Centerns sida att de som hade möjlighet att närvara en viss stund en viss morgon skrev på och de andra fick helt enkelt strykas. Så det var ingenting annat. Det är ett förfaringssätt som vi tillämpar på motionerna rakt igenom. Jag beklagar att lyssnarna ska behöva dras med den här typen av diskussioner.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Om man tittar på baksidan av omröstningspropositionen så framgår det ju att samtliga ledamöter har skrivit på sitt namn på det som på framsidan utgör motionen Återtagande av kortrutt. Sedan har någon aktivt strukit över de redan undertecknade namnen på baksidan, dvs. i slutändan utav sju namn så är det bara tre centerpartister som stöder motionen om att återta fullmakten om att investera i kortrutt. Jag kan inte tolka det på något annat sätt. Det är ett aktivt beslut att stryka över namnen.

Ltl Harry Jansson, replik

Fru talman! Debatten börjar bli så pinsam nu så att jag måste avstå ifrån att diskutera desto mera.  Landskapsregeringen har tyvärr svårt att hålla det här på en anständig nivå. Beklagar det!

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Nästa replikväxling inleds av ltl Tony Wikström.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack fru talman! Jag känner mig lite påhoppad också beträffande det här påhoppet - får vi kalla det - på ltl Torsten Sundblom och Natur- och miljös eventuella politiserande.

Jag kan då fylla på lite snabbt att man gick ut i höstas med ambitionen att agera politiskt helt öppet i det här nätverket som ltl Harry Jansson ingår i. Jag känner som medlem Torsten Sundblom, Wille Valve m.fl. I alla fall personligen så känner jag mig litet av en pantfånge i det här eftersom jag inte tycker att frågan är svart eller vit.

Det finns en miljökonsekvensbedömning på flera hundra sidor. Man tar hänsyn till hassellundar, örnbon och klibbalskärr, alltså går man så varsamt fram som man någonsin kan. Som jag har sagt tidigare så anser jag att kortrutt är en grön satsning som möjliggör färjetrafik med eldrift mycket snabbare, minskar körtimmarna faktiskt så mycket som med sju år i dygnet räknat på 50 år.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack talman! Jag tror, som jag sagt tidigare, att vi inte kommer att övertyga varandra om våra synsätt när det gäller kortrutten under den här debatten. Jag tror att vi får avvakta den utredning som bl.a. Ålands Natur- och miljö håller på med för att visa på ett smartare sätt att möta morgondagens utmaningar vad gäller transporter.

Jag vill upprepa att jag inte anser det försvarbart att satsa så mycket pengar och göra den typen av natur- och miljöingrepp som bygget av en 538 meter lång bro skulle medföra. Sedan må man ironisera över att det inte är så stora saker i förhållande till annat. Det är ett våldsamt ingrepp som planeras. När det finns alternativ så bör man titta på det. Jo, man kommer att kunna spara genom att använda samma tonnage på en litet annan linje.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack fru talman och tack ledamot Jansson! Jag och den övriga socialdemokratiska gruppen kommer att lyssna och ta till oss den här utredningen och det här materialet och höra vad man har att säga. Jag tycker att man ska gå fram med fakta på hand.

Ltl Harry Jansson, replik

Det gläder mig. Det är viktigt med tanke på hotet på miljön och hotet mot vår ekonomi om vi ska göra oss sårbara genom att börja låna upp tiotals miljoner euro. Det är ett beslut som är välgrundat till alla delar.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Sista replikväxlingen inleds av ltl Mikael Staffas.

Ltl Mikael Staffas, replik

Tack fru talman! Ledamoten Jansson hävdar att han tar ställning för miljön. Det kan man väl säga. Ställningen tas ju på det viset att man avstår från att lämna ett koldioxidutsläpp som reduceras med den här elektrifieringen till 90 procent som med nuvarande trafik mellan Svinö och Föglö. Det är 100 kg per ålänning som den här effektiviseringen skulle kunna innebära. Skrämmande nog så ser man också andra tendenser från Centern. Andra elektrifierade färjor är man inte heller intresserade av. Är det en framåtsträvande tanke hos Centern att det elektriska inte är bra eller hur ska vi tolka det här?

Ltl Harry Jansson, replik

Jag tror att varken jag eller ledamot Staffas har inblick i hur våldsam utvecklingen är när det gäller miljövänligare transportsystem än dem som finns idag. Jag tycker att vtm Veronica Thörnroos förklarade här på morgonen hur Centern tänkte sig när hon var i ansvarig ställning för skärgårdstrafiken, dvs en gasdriven färja. Det är väl någonting som vi alla ska ta till oss och ge större uppmärksamhet från vår sida, dvs. hur de här satsningarna ska göras på lång sikt. Att satsa i vägar, bankningar och broar inför ett trafiksystem som ska ha en viss hållbarhet, helst 30 år och längre, då känns greppet med västra Föglö och 538 meter bro som förlegat.

Ltl Mikael Staffas, replik

Tack! Jag noterar att långa broar är ingenting som Centern står bakom. Tyvärr så noterar jag också i en replik från ledamoten att gällande turlista och turtäthet är inte heller någonting som Centern står bakom.  Där kan man tänka sig att man gör det sämre. Man gör en glesare turlista bara för att kunna hitta några andra lösningar än de som är föreslagna, tvärtemot vad sittande regering säger till skärgårdsborna. Att den trafiken som vi har idag ska bestå på det viset att turtätheten inte ska förändras till det sämre.

Ltl Harry Jansson, replik

Jag kommer inte att gå ner på så operativ nivå att jag börjar diskutera turtätheten här utan det överlämnar jag med varm hand åt kommande landskapsregeringar.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Nästa anförande hålls av ltl John Holmberg. 

Ltl John Holmberg

Fru talman! Bästa lagting! Jag hade egentligen tänkt tala om någonting annat, nämligen om arbetsmarknad och utbildning, men med tanke på mitt anförande från igår så vill jag komma med några förtydliganden. Det gäller det investeringsbehov som vi har framför oss de kommande 20 åren p.g.a. den demografiska utvecklingen. Vid mitt anförande igår tyckte flera ledamöter att jag kastade ur mig siffror utan grund lite vårdslöst. Den demografiska utvecklingen är så stor och överhängande att den kräver politiska åtgärder. Den visar också betydelsen av framförhållning i beslut och strukturer.

I den kommunutredning som har gjorts av PwC år 2016 framgår följande på sidan 7 med under rubriken ”Investeringar.”

”Kalkyler av det framtida investeringsbehovet inom daghem, grundskola och äldreomsorg har gjorts utifrån demografi inom respektive åldersgrupp och prisschabloner fram till 2040. Investeringar som inte är direkt kopplade till demografi, exempelvis det tekniska området, är inte med i beräkningen.

Det demografiska investeringsbehovet beräknas till cirka 95 miljoner euro fram till 2040 i fasta priser sammantaget för alla kommuner på Åland”. Det här betyder indexerat en kostnad per capita om ca 3 400 euro. Detta endast för investeringskostnaderna, alltså ingen drift.

Talmannen

Inga repliker är begärda. Nästa talare är ltl Brage Eklund för Ålands Framtid.

Ltl Brage Eklund

Fru talman! Det är mycket tackande i den här salen. Jag tänkte att jag skulle försöka låta bli men jag måste rikta ett tack i varje fall till ltl Johan Ehn som lät mig byta taltur så att jag skulle hinna med mitt anförande före jag tyvärr måste fara.

I mitt inlägg tänkte jag mest beröra de motioner som jag har lämnat in och sedan kanske en fortsättning, om jag hinner, med gårdagens inlägg när det gäller företag och den byråkrati som man upplever.

Jag tänkte börja med SFI-utbildningen. Vi har fått information om att landskapsregeringen satsar hårt på SFI-utbildningen för att lära svenska så fort som möjligt till dem som kommer till Åland. Det är jag väldigt tacksam för.

Det finns dock ett problem som drabbar företag och andra verksamheter. Det gäller säsongsarbetskraften som vi har idag inom turismbranschen, specialodlingarna och restaurangbranschen. Det fungerar på det viset att för att komma med i den tidigare SFI-utbildningen, som börjar i början av augusti, så säger man upp sitt arbete för att kunna delta. Man anmäler sig till AMS som arbetslös och sedan går man på SFI-utbildningen.

Det kan ställa till med stor oreda för branschen just när man t.ex. håller på och plockar äppel och när man har full säsong med stugorna men även för hotell- och restaurangbranschen.

Jag uppmanar därför landskapsregeringen att man tittar på starten av dessa SFI-kurser och ser om man kunde skjuta fram dem lite. Jag vet att man just då ska upphandla varför det borde finnas en möjlighet för landskapsregeringen att puffa det här lite framåt så att man kan tillgodose den här gruppen av företagare.

Sedan funderade jag på motionen om Åtgärder för en hållbar havsörnspopulation. Det är ett känsligt ämne. Det är många som har varit ut i skärgården i år och sett att det inte förekommer så mycket ejderungar. Det är t.o.m. så att det är brist på ådor kan man säga. Man kan se dem inomskärs men i utskären finns det väldigt lite. Därför tycker jag att det är dags att man börjar diskutera den här frågan.

 Vårt förslag i motionen är att man upprättar en förvaltningsplan och en åtgärdsplan just för att se hur man kan bemöta det växande havsörnsbeståndet men också tittar på de andra predatorernas skador för ejderstammen.

När det gäller åtgärder för hållbart fiske så är det Guttorp som återigen aktualiseras. Vi motsätter oss förstås från Ålands framtid en fiskevårdsavgift som riktar sig enbart till sportfisket. Den blir snedvriden, den är orättvis och det kommer inte att komma in de pengar som man förväntar sig. Det kommer inte bara att rikta sig mot sportfiskare utan det kommer också att rikta sig mot familjeturismen, de som kommer under högsäsong, där familjen vill fara ut och fiska, vilket jag nämnde en gång tidigare. En pappa med sina barn - som vill kasta –måste lösa en fiskevårdsavgift också som förälder.

Man kan tycka att det är en liten summa, men för många föräldrar är 20 euro - eller 200 kronor om man rundar av det - stort. Det kan ju påverka - inte att de inte far ut och fiskar, utan marknadsföringen utåt som inte är bra. Det är den som kommer att drabba Åland när det gäller det här, alltså snikenheten som träder fram. Vi har förslag i motionen, som jag tycker är värt att titta på, om man läser i motiveringarna, jag ska inte gå in på det nu för tiden inner iväg.

Det har kommit till min kännedom, senast igår, att det funnits privata intressen som vill överta Guttorp. Jag fick ett SMS av en mycket känd person, där man i princip med kalla handen inte har fått någon respons från landskapsregeringen. Man har erbjudit att odla och utplantera den fisk som finns i fiskelagen men då till marknadsmässiga priser.  Det är klart att det blir dyrare då än det är nu, men då kunde man ju tänka sig att landskapsregeringen skulle gå in och subventionera den delen som går ut till fiskelagen. Det blir bra mycket billigare än med en internhyra och personal att betala för. Jag hoppas att finans- och näringsutskottet kan titta på det här.

När det gäller kortrutten så har vi hela tiden sagt att vi är negativa till en utbyggnad av den västra delen på Föglö. Det finns ny teknik. Tidsvinsten som man nämner nu är nästan obefintlig i förhållande till investeringarna på nästan 25 miljoner. Jag tycker att man borde bromsa upp utbyggnadsplanerna. Man har nämnt miljömässiga skäl också från andra håll.

Nu hinner jag inte heller ta upp företagen. Men titta på hur mycket som fordras av ett företag när man ska ta fram uppgifter för att kunna lämna ett anbud när det gäller upphandlingsregler och all byråkrati för företagen. Man borde kunna komplettera anbuden i efterhand med dessa uppgifter om man blir aktuell för anbudet … (…taltiden slut).

Talmannen

Tre repliker är begärda. Första replikväxlingen inleds av ltl Sara Kemetter.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack fru talman! Ltl Brage Eklund lyfter fram havsörnens bestånd som ett problem och att man vill börja se över det. Här tycker jag nog att det är helheten kring skicket av Östersjön och den miljöförstöring som har försiggått under många år som har gjort att fåglarna minskar. Sedan har man satsat mycket på havsörnen för att få den tillbaka.

När jag var liten så var det mycket sällan man såg havsörn men nu ser man dem väldigt ofta. Jag tror inte att den rätta åtgärden är att börja göra sig av med rödlistade fåglar utan snarare se på minkbeståndet, mårdhundarna och skarven och hur det se ut samt analysera i vilket skick vårt vatten är för att få tillbaka andra fågelarter.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack fru talman! Om ltl Sara Kemetter läser igenom motionen så ser hon att vi räknar upp just de här predatorerna som påverkar minskningen av ejderstammen. Men havsörnarna utgör ett problem i dag i ytterskärgården för ejderstammarna.

Man måste börja våga diskutera detta eftersom t.o.m. tjänstemän på jaktbyrån tar upp de här frågorna och säger att det börjar bli dags att börja diskutera de här frågorna om vad man kan göra. Vårt förslag är att man tar fram en åtgärdsplan och en förvaltningsplan i ärendet. Jag har inte sagt på vilket sätt man ska gå åt havsörnen men det är ett stort problem.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack fru talman! Problemet är mycket större än att vi i ytterskärgården ser en ökning av havsörnen. Det är positivt att de har kommit tillbaka. Att vi förlorar andra fåglar har att göra med hur vi sköter våra vatten. Vad gör man i Polen, hur gör man på ryska sidan och hur är det runt hela Östersjön och vad har man för politik? Man borde lyfta frågan till en bredare diskussion om hur vi tar hand om våra vatten förrän vi börjar gå in på enskilda öar och enskilda bestånd. Den här problematiken är mycket, mycket större än att vi har lite fler örnar just nu över Åland.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack fru talman! Det är just så som vi också säger i vår motion. Vi räknar ju också upp de här miljöproblemen och de här predatorerna som bekämpar ejderstammen. Inte har vi sagt att det bara är havsörnen. I och med att man tar en förvaltningsplan och en åtgärdsplan så kan man lyfta de här frågorna, som ledamot Kemetter nämner, i samarbete med alla länder runt Östersjön. BSPC t.ex. är en bra plats där man kan lyfta de här frågorna.

Jag har inte sagt att man ska gå ut och ladda hagelbössan och skjuta, men man kan inte vara främmande för att diskutera och fundera på problemen. Den som har vistats lite på vattnen i ytterskärgården vet att man knappt ser ejdrar. Det finns tydliga bildbevis på hur örnarna jagar i flock ihop med trutar.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Nästa replikväxling inleds av vicelantrådet Camilla Gunell.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Tack! Jag tänkte också beröra detta med havsörn och ejder och tala om att landskapsregeringen har en arbetsgrupp som tittar på den här problematiken. Vi har också satt igång arbetet med en skyddsplan för ejdern. Det här arbetet är nog på gång.

Samtidigt kanske man ska påminna sig om att havsörnens historia och population har ökat kraftigt under århundraden. Egentligen är det positivt för Östersjön att det nu inte finns så mycket DDT och PCB som nästan höll på att utrota den här arten. Där har ju mänskligheten klarat av och fått bort de gifterna så att den här arten har kunnat växa. Däremot så möter vi nu nya bekymmer. Bland annat både tar och äter örnen mycket ådungar.

Ltl Brage Eklund, replik

Jag delar den uppfattningen som vicelantrådet nämner. Det är flera orsaker som orsakar det här problemet. Det är bra att landskapsregeringen vidtar åtgärder och redan har börjat fundera på de här frågorna. Det är bra. Jag tycker inte att man ska främmandegå förbi det här och stoppa huvudet i sanden och tro att allting löser sig automatiskt.

Vi säger också i vår motion att det är bra att havsörnsstammen har vuxit men att det måste finnas gränser eftersom den utarmar andra arter. Man måste på något vis se vad man kan vidta för åtgärder.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Det är bra att ledamoten är så insatt i den här frågan. Många lever tyvärr i den tron att man kan gå ut och kanske ta fram bössan och börja skjuta havsörn. Det är omöjligt. Man kan heller inte börja tillåta någonting sådant. Havsörnen är en skyddad fågel precis som ejdern är det. Man måste ha ett förnuftigt sätt att hantera den här balansen i naturen.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack fru talman! Det är det som jag har förväntat mig och att den här arbetsgruppen - som nu tydligen redan är på gång - tittar på förvaltningsplanen och på vilket sätt som man kan tackla det här. Det är ett stort problem, det är ett miljöproblem och det är ett problem när havsörnen utrotar andra arter. Så det är inte bara, som vicelantrådet själv sade, att ladda hagelbössan. Det menar inte vi heller utan det ska skötas på ett korrekt och rätt sätt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Sista replikväxlingen till huvudanförandet inleds av ltl Harry Jansson.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack talman! Jag tackar ledamot Eklund för inlägget, i synnerhet vad gäller fiskevårdsavgiften. Vi som sitter i lagtinget måste ju utgå ifrån att ifall finans- och näringsutskottet ger klartecken för lagstiftning som ska leda till uppbärandet av fiskevårdsavgift så då gör man också en rimlighetsbedömning av det faktiska utfallet. Då kommer de i utskottet att kunna konstatera att dessa 300 000 euro i budgeten för nästa år inte har täckning, av praktiska orsaker helt enkelt som vi har debatterat tidigare i lagtinget. Vi är ju trots allt tvungna att följa försiktighetsprincipen även i fråga om budgetering. Vi kan inte uppta pengar som vi vet att inte existerar.  Det är ett ansvar som vi har. Men jag utgår ifrån att utskottet kommer att hantera det här på ett lika ansvarsfullt sätt som annat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack fru talman! Jag förväntar mig detsamma. Att på den här korta tiden nu gå in och argumentera ännu mera runt det här är svårt. Men jag förutsätter att man läser igenom och verkligen sätter sig in i den här problematiken. Men att det har funnits ett privatintresse som varit beredda att överta den här verksamheten under de förutsättningarna, så det var nytt för mig. Det tycker jag att utskottet borde granska lite mera.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack talman! Ja det var ju verkligen glädjande nyheter att ledamoten har fått den informationen och att det finns en möjlighet att privatisera där och ändå bibehålla produktionen av yngel som är ett oerhört viktigt inslag i naturbilden. Då är det något som vi faktiskt måste ta fasta på. Jag utgår ifrån att landskapsregeringen tar emot det beskedet med öppen famn.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack fru talman! Det här är en stor sak. Jag tycker att det resultat som man kom till - med den här framställningen - inte alls blev vad arbetsgruppen kom till. Där tog man ett beslut att man absolut inte ska belasta enbart sportfisket. Ändå kommer man med ett sådant lagförslag. Därför borde det vara intressant nu för finans- och näringsutskottet att verkligen sätta sig in i om det finns privata intressen. Enligt vad jag fick kännedom om igår så har det funnits det. Om det fortfarande finns det kan man ta reda på i utskottet.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Nästa anförande hålls av lantrådet Katrin Sjögren.

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Tack för det! Vi lever i utmanande tider på många sätt. Här kommer några förtydliganden och uppsamlade trådar.

Det pågår flera och viktiga reformer i landskapet varav självstyrelselagen är den viktigaste. Självstyrelselagen är prioriterad i både tid och resurser. En del av det interna utvecklingsarbetet i förvaltningen är framskjutet.

Jag uppfattar samarbetet med lagtinget som konstruktivt. Arbetet med revisionen är ett arbete som vi gjort tillsammans. Alla parter har varit engagerade och lagt ner oräkneliga antal arbetstimmar som präglats av både erfarenhet och kompetens.

Jag kontrollerade faktiskt igår att under de här två åren som jag har haft den här förtroendeposten så har jag deltagit i drygt 30 möten i självstyrelsepolitiska nämnden och 23 av dem har handlat om SOTE-reformen och självstyrelselagsrevisionen. Det är också ett arbete som har gjorts tillsammans. Varje mått och varje steg har förankrats och godkänts av självstyrelsepolitiska nämnden. Det har varit en total öppenhet och transparens från landskapsregeringens sida. Enligt mitt förmenande och ur min synvinkel har det varit mycket, mycket viktigt.

I senaste möte med nämnden var vi helt överens. Det är Ålandskommitténs betänkande som är utgångspunkten och förhandlingsresultatet. Ärendet är nu under justitieministeriets fortsatta beredning. Det är otillfredsställande och ett arbetssätt som vi inte omfattar. Därför har vi nu ställt det tydliga kravet på en arbetsgrupp för att ro hela projektet i hamn.

Samtidigt pågår andra stora reformer i landskapet där kommunstrukturen och kortrutten hör till de största. Reformer som egentligen har varit på gång under flera mandatperioder och under flera år. Det finns både förändringsvilja och kraft i regeringsblocket och det är någonting som jag uppskattar.

Det händer mycket när det gäller kommunerna. Trots en del hårda ord och ifrågasättanden i lagtingssalen, så känns det bra och viktigt att det faktiskt pågår ett konstruktivt arbete ute i kommunerna bland kommunalpolitikerna själva, där kanske norra Åland är det tydligaste exemplet.

Det är mycket diskussioner om de smala socialvårdsområdena och KST där det gäller att få ihop kompetens när det gäller missbrukarvård, barnskydd och handikappservice.

Men jag skulle vilja lyfta en stor och viktig fråga idag också. Det görs också i en insändare av en veteranpolitiker i en av dagens tidningar och det handlar om äldreomsorgen. Vi kan också se att både Saltvik och Sund har behov av att bygga ut inom sin äldreomsorg. Här skulle det nu finnas skäl att fundera väldigt noga efter och snarast inleda ett samarbete och en samplanering. Vi vet att det idag ute i kommunerna saknas demensboenden, speciellt för yngre människor med demens. Här behöver vi få ihop äldreomsorgen på Åland genom samarbete och samplanering. Jag ser det som nödvändigt att man på norra Åland får institutionsboende, ett Oasen, ett De Gamlas Hem på norra Åland. Vi har stora investeringar när det gäller äldreomsorgen. Här borde nu kommunerna samordna sig och samplanera.

Några ord om kortrutten. Nästa år så har jag varit landskapspolitiker i 15 år. Det har varit mycket intressant på många sätt och vis och otroligt lärorikt. Men under de här 15 åren så har man diskuterat kortrutt och investeringar i skärgårdstrafiken. Det har varit nya turer, nya färjor, turlistor, tunnelplaner med tunnelundersökning för x antal 100 000-tals euro, det har varit Åva-Jurmo och diverse projekt.

De senaste diskussionerna och debatterna som har varit i lagtinget har rört meddelanden - i september 2011 och i april 2014 - och finans- och näringsutskottets betänkande också så sent som 2015. Sammantaget för de här betänkandena och meddelandena har målsättningen varit en trygg förutsägbar trafik som beaktar de fast bofastas, näringslivets och fritidsboendenas behov. Trafiken ska bedrivas ur ett hållbarhetsperspektiv och ska beakta ekonomiska, miljömässiga och sociala effekter. Kortrutten innebär ett trafiksystem som på sikt medför kortare färjepass, färre angöringshamnar och lägre driftsutgifter. Det här är en röd tråd i allt material som finns och som vi har debatterat i lagtinget under 15 år.

Finans- och näringsutskottet skriver i sitt betänkande 2014-2015 att utskottet delar den här uppfattningen och de understryker vikten av långsiktighet och stabilitet och man förordar investeringar i kortrutt på östra och västra Föglö. Utskottet betonade också vikten att investeringen inte omöjliggör en kommande fast förbindelse i framtiden.

Den här landskapsregeringen plockar upp stafettpinnen som tidigare landskapsregeringar har gett vidare. Det är på det viset i de kortruttsutredningar som har gjorts, det är dels massiva investeringar och det är också stora, stora ingrepp. Så är det när man bygger vägar. Det finns ju andra saker också i kortruttsmeddelandet och tankar på hur vi ska investera infrastrukturen i framtiden. Man pratar om en ringväg Lumparland – Vårdö, man pratar om en Prästösundsbro och man pratar om Bärö. Det där kommer vi inte ifrån. När man investerar i vägar och broar så är det stora ingrepp.

Jag beklagar - under förra mandatperioden så tänkte förra landskapsregeringen att man skulle tillsätta en parlamentarisk kommitté eftersom det var så stora saker som var i görningen. Det var så mycket pengar. Det fanns uttalat i förra landskapsregeringens regeringsprogram. Det skulle ha varit väldigt värdefullt nu att vi skulle ha haft en bred politisk förankring för sådana här stora saker. Som sagt så har den här landskapsregeringen tagit stafettpinnen som tidigare landskapsregeringar har gett vidare.

Till slut. Självklart ska landskapsregeringen lyssna och se vad Ålands Natur- och Miljö har för förslag, vad man vill komma med, vad man har för alternativ. I de förhandsdiskussioner som har förts, också i media, så har man diskuterat kring t.ex. snabba persontransporter. Vi vet också att skärgårdsborna är beroende av sina bilar. Jag tycker också att det ska bli intressant att höra vad det finns för tunnelplaner. Med det vill jag säga att landskapsregeringen kommer att lyssna till alternativen och analysera dem nogsamt.

Talmannen

Fem repliker är begärda. Första replikväxlingen inleds av ltl Runar Karlsson.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Jag blev faktiskt lite upprörd när lantrådet går ut och gör påbud vad Saltvik ska göra för sina äldre som har byggt Saltvik och samhället.  Jag tror att vi i Saltvik - de som bor i Saltvik och de äldre - vet vad som är bäst för dem själva, inte lantrådet!

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! Nu misstolkar ltl Runar Karlsson mig totalt. Jag försöker få en diskussion kring ett samarbete och en samsyn. Jag pekar på att det finns stora behov när det gäller äldreomsorgen och speciellt när det gäller demensvården. Det var inte alls något påbud eller någonting. Jag försökte få igång en diskussion.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Den diskussionen tar Saltviks fullmäktige och de som blivit valda till fullmäktige.  Det är de som vet bäst. Saltvik har alltid gått i bräschen för att ha en bra åldringsvård för dem som har betalat för sig. Det är inte så att det är den här generationen som betalar det nu utan det är den generationen som har betalat för sig under de 50 åren som de har jobbat. De vet vad som är bäst och det vet vi också Saltvik, inte lantrådet!

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! Jag har aldrig påstått att jag har förstått vad som är bäst. Man har ju också ett ansvar när man sitter här och att man ser till helheten. Jag bryr mig om att de äldre i Saltvik har det bra likväl som jag bryr mig om att de äldre i Sund, Föglö och Mariehamn har det bra.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Nästa replikväxling inleds av ltl Roger Nordlund.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Jag håller helt med lantrådet om att det har varit en väldigt bra information och konstruktiva diskussioner mellan landskapsregeringen och självstyrelsepolitiska nämnden och ett mycket stort antal möten som det redogjordes för här.

Men den diskussion som vi har här så utgår ifrån det faktum att lantrådet själv berättade i sitt inledningsanförande i förrgår att det fortfarande är stora svårigheter, som vi kanske redan känner till, och att t.o.m. tidtabellen för hela självstyrelseprojektet måste kunna förskjutas för att vi ska få ett acceptabelt resultat. Då finns det anledning för oss alla att fundera vad vi ytterligare kan göra utöver allt det som vi hade tänkt och som vi funderat på i nämnden och i andra sammanhang. Jag ska i min andra replik, om jag får en chans, lägga fram ytterligare tre förslag till åtgärder som vi kan och bör göra från åländsk sida.

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! Det är ju heller ingen hemlighet. Vi vet alla att det är svårigheter och vi vet om ministeriernas remissvar.

Vi hade en träff med Ålandskommittén för en vecka sedan och då diskuterade vi också det fortsatta arbetet. Jag har diskuterat med talmannen om precis det här upplägget som också diskuterades i lagtinget. Vi behöver göra en insats när det gäller rikspartierna. Där behöver vi också samordna oss så att vi för ut ett budskap. Det jobbas för fulla muggar i förvaltningen och vi ska ta fram ett förslag och sedan ska vi diskutera tillsammans med lagtinget igen. Det är bara på det sättet som jag tror att vi når ett resultat.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Det finns vissa nyckelpersoner och vissa nyckelorganisationer som vi bör använda oss av. Som jag sade igår så tror jag att de riksdagsledamöter som har suttit med i Ålandskommittén borde man så snart som möjligt samla, tillsammans eller enskilt, ta en middag med dem och diskutera hur vi kan hjälpas åt för att få det här projektet i mål på det sätt som vi tänkte.

Sedan har vi de Ålandsansvariga, det finns ju sådana på alla ministerier i Finland. De är också nyckelpersoner som på något sätt måste engageras i den här frågan, att få ministerierna att förstå bättre vad det här förslaget till ny självstyrelselag egentligen går ut på.

Det är så att nya tider kräver nya arbetssätt. Jag tror också att vi måste ta fram en mediestrategi och se till att vi har en bra bild av Åland och att vi får fram det budskap som vi vill från Åland. Det kommer att kosta lite ”pengar, tid och tobak” som Lasse Wiklöf skulle ha sagt för att få det här projektet i land.

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! Jag är helt enig i det. Vi behöver jobba på alla håll och kanter med alla kontakter och möjligheter som vi har. Under den här träffen som vi hade med Ålandskommittén så sade delar av Ålandskommittén, och veteranerna där, att de är också villiga att dra sitt strå till stacken. Det gäller för oss alla att mobilisera och se vad vi kan göra.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Nästa replikväxling inleds av ltl Harry Jansson.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack talman! Tack lantrådet för tilläggsinformationen.  När det gäller äldreboendet och äldreomsorgen överhuvudtaget - så även om kollegan Runar Karlsson var upprörd över att lantrådet blandar sig i det kommunala - så har ju ledamot Karlsson, som första undertecknare, lagt en motion som syftar till, det som lantrådet efterlyser, en större satsning på äldreboende.

I och med att det nu finns PAF-medel att bevilja, så är tanken att 3 miljoner ska gå till att åstadkomma ca 130 platser för institutions- och effektiverat serviceboende. Det vore välkommet om man från landskapsregeringen och lantrådets sida ser att detta är en bra sak och att landskapet vill medverka aktivt till att kommunerna kan ta sitt ansvar för en av våra största utmaningar, äldreomsorgen.

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! Vi ska komma ihåg att så sent som 2011 så öppnade man flera nya äldreboenden. Det var inte alls länge sedan Sund, Saltvik och Mariehamn investerade. För att man ska få en helhet när det gäller äldreomsorgen så tror jag att vi behöver prata ihop oss och se hur kedjorna ser ut, var vi ska ha serviceboenden och var vi ska ha specialiserade serviceboenden för yngre dementa. Vi behöver hålla ihop det här och fundera hur och var vi ska investera först.

Vi också kommer att behöva rejält med pengar till själva driften av själva äldreomsorgen. Vi håller på och planerar en äldreomsorgslag som också kommer att ställa krav på kommunerna och ge rättigheter till de äldre. Vi behöver pengar till driften av äldreomsorgen också i framtiden.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack för det! Jag tycker inte att det ena behöver utesluta det andra. Landskapsregeringen kan ju med lagtingets bifall se till att sätta vissa villkor på de här PAF-medlen som förs över just för satsningarna inom äldreomsorgen. Man kan ha det som så att en viss andel ska vara centraliserad, en samordning, medan annat kan kommunerna själva bestämma över vad som är bäst.

Vi ska komma ihåg att Jomala och 12 andra kommuner har ett etablerat samarbete och det finns möjligheter att bygga vidare där. Jag ser ingen motsats i lantrådets vision och det som ledamot Karlsson har motionerat om som första undertecknare.

Men ifall finansminister Perämaa igen börjar med sina amsagor om olika praktiska rutiner - ”att det bara var en ledamot närvarande när det här skrevs under”- att inte lantrådet lyssnar alltför mycket på sin finansminister.

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! Jag lyssnar ganska mycket faktiskt på min finansminister men inte allt.

Det behövs en helhetssyn när det gäller äldreomsorgen. När det gäller investeringarna så behöver vi också se i flera led. Det som man kan konstatera i utredningar som har gjorts är att Åland har satsat ganska hårt på den sista länken i äldreomsorgen. Vi har inte varit så bra när det gäller närståendestöd, när det gäller stöd i hemmet, när det gäller hemsjukvård och hemvård och när det gäller de lättare formerna av serviceboende. Därför kommer det också att finnas ett tryck och en utökad efterfrågan och vi behöver ta ett helhetsgrepp. En kommunstruktur löser inte alla frågor, men får man större och mer bärkraftiga kommuner så har man också större muskler att göra investeringar också.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Nästa replikväxling inleds av ltl Lars Häggblom.

Ltl Lars Häggblom, replik

Tack talman! Lantrådet nämnde en massa nyinvesteringar bl.a. kortrutten och en massa vägar, broar och bankar. Men vi har ju också en del icke färdigställda projekt vad gäller broar och vägar och vi har ett stort underhåll av broar. Hur ser lantrådet på det?

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! När det gäller underhåll av broar och befintliga broar så är det naturligtvis det som ska prioriteras först. Det har landskapsregeringen i sin budget. Man betar av det stora berg av underhåll som finns när det gäller broar.

Landskapsregeringen har också en annan prioritering och det är att det som ska prioriteras - när det gäller det nya - är det som minskar budgetslitaget och som minskar driftskostnaderna t.ex. när det gäller skärgårdstrafiken.

Ltl Lars Häggblom, replik

Tack talman! Borde man inte få en långsiktig plan över hur regeringen har tänkt sig, alltså vad står på tur och hur har man tänkt sig fortsättningen på väg- och brounderhållet? Jag har inte sett någon sådan i alla fall.

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Det finns ett gediget och väl underbyggt material på infrastrukturavdelningen. Infrastrukturministern sitter på plats här så vi ska se till att ledamot Häggblom får materialet till finans- och näringsutskottet. Det finns väldigt detaljerade planer och man har kartlagt och undersökt landskapets alla broar. Det är många och det är mycket pengar som vi pratar om.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Sista replikväxlingen till huvudanförandet inleds av ltl Göte Winé.

Ltl Göte Winé, replik

Tack talman! När jag hörde lantrådets anförande så tänkte jag att nu måste vi börja sluta drömma. Jag har full förståelse och fulla sympatier för lantrådets anförande och tankar om samarbete. Men jag har gett upp. När vi skulle bygga ut Tallgården senast, 2005 tror jag att det var, så frågade vi de närliggande kommunerna om ett samarbete. Då fanns det inget intresse. Jag har också märkt att när man försöker hitta ett samarbete så är det svårt, framförallt inom äldreomsorgen. Det är något som man verkligen värnar om och man vill inte heller samarbeta. Jag upplever att när man sträcker fram en hand så vill inte riktigt den andra handen ta emot. Det är jättesvårt och det är synd. Man tänker mest ”kan själv”.

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! Jag vet att ledamot Göte Winé och jag har samma åsikt i den här frågan. Jag tycker att det är otroligt tråkigt. Jag tror också att genom att man inte samarbetar och samplanerar så blir faktiskt de äldre lidande till sist, så blir det. Genom samordning och samplanering så kan vi göra investeringar. Vi kan specialisera olika former av serviceboenden. Vi kan t.o.m. ge sådan service till de äldre som vi inte har haft förut. Jag tror precis som ledamot Winé att vi har ett stort behov av det. Fortsätt kämpa på, ledamot Winé. Ni gör stora saker i Sund och det rör på sig när det gäller kommunstrukturen så ge inte upp! Ge inte upp, ledamot Winé!

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Nästa talare är minister Mats Perämaa.

Minister Mats Perämaa

Fru talman! Jag vill i detta skede bara formellt presentera det lagförslag som har lagts och som är kopplat till budgeten. Lagförslaget har antagits av en enig landskapsregering - ledamoten Jansson - och det är ett lagförslag som väldigt starkt kopplar ihop med det tillväxttema som landskapsregeringen har haft som anslag till hela budgetbehandlingen och finns som en bärande pelare i det arbete som landskapsregeringen utför.

Som här har framkommit tidigare, det arbets- och pensionsinkomstavdrag som landskapsregeringen föreslår att ska införas för ålänningar, det berör de människor som betalar skatt givetvis. Avdrag till skatt ska ju självklart och logiskt kopplas till dem som betalar skatt. Vi räknar i våra bedömningar att en årsinkomst om ca 13 900 euro är den gräns som leder till att man kommer i åtnjutande av själva avdraget. Sedan kan man åtnjuta avdraget upp till summan under 34 999 euro, ett maxtak på 100 euro per individ. Tillväxtorsakerna till avdraget har presenterats i flera omgångar, inte minst i samband med presentationen av själva budgeten.

Till lagförslaget hör också en justering uppåt av grundavdraget från 3 060 euro till 3 100 euro. Den här åtgärden är kopplad till konkurrenskraftsavtalet där man för 2018 höjer löntagaravgifterna något, vilket motsvaras av en liten palett av skattesänkningar. Till den här delen krävs en justering av vår lagstiftning för att göra paketet komplett. Sedan finns det en mindre teknisk förändring också som rör avdrag för att arbeta på annan ort än hemma.

Budgetlag - jag kan väl säga några ord om varför det inte är en budgetlag. Enligt landskapsregeringens bedömning så kopplar inte själva avdraget rakt av ihop med budget. Det skulle gå att lämna ett lagförslag om ett avdrag utan att ha ett enskilt budgetmoment i detaljmotiveringarna i budgeten. Däremot så kopplar den här frågan nu ihop med budgeten därför att landskapsregeringen avser att kompensera kommunerna via lag. Själva kompensationen måste då återges av ett budgetanslag i budgeten. Därav alltså en normal lagstiftning som, om lagtinget omfattar lagförslaget, kommer det att ske en normal lagstiftningskontroll och ett beslut om ikraftträdande av lagstiftningen någon gång under vårvintern.

I överenskommelse med skattemyndigheterna så kommer ändå detta avdrag att komma våra invånare tillgodo - dem som detta berör - redan från årsskiftet. Så här gjordes det i samband med att det allmänna avdraget infördes för ett antal år sedan. Ingen förmånstagare kommer att behöva begära en ändring av sitt skattekort för att få det här utan det kommer att räknas in i beskattningen från 1.1.2018.

Kompensationen till kommunerna. Landskapsregeringen har valt att kompensera kommunerna fullt ut för det tekniska bortfallet av skatteintäkter pga. det här. Som en del i en tillväxtpolitik så utgår landskapsregeringen ifrån att en del av tillväxtpolitiken sätter fart på hjulen och genererar nya skatteintäkter i sin tur, vilket kan komma kommunerna tillgodo. Rent tekniskt räknat som skattebortfall bedömer vi att det blir ungefär 1,3 miljoner euro och det ska kompenseras till kommunerna.

Den här kompensationsmetoden användes också i samband med allmänna avdraget så att kommunerna ska få ett förskott. När man beräknar utfallet i det här fallet torde det bli 2016 års beskattning. Sedan kommer kompensationen att slutregleras efter slutförd beskattning för år 2018, vilket sker hösten 2019.

Så fort lagen är antagen så kommer kompensationen - förstås efter normal beredning och normal hantering - att utbetalas till kommunerna som en engångssumma för att slutregleras i vederbörlig ordning.

Kostnaden för detta? Vi har ingen exakt offert från skattemyndigheten för att utföra det. Vi har en uppskattning av kostnaden och den faller inom det budgeterade anslaget för detta som finns i budgetboken, t.o.m. att det understiger det något.

Talmannen

Två repliker är begärda. Första replikväxlingen inleds av ltl Stephan Toivonen.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack fru talman! Jag har lite funderingar kring det här, om man nu vill ha det här avdraget.

Det är en hel del kostnader som sagt. Först är det lagstiftning och sedan är det skattebyrån som ska ersättas, sedan ska det uppföljas osv. som ltl Jansson var inne på.

Ett alternativ hade faktiskt varit att ni skulle minskat sänkningen av landskapsandelarna med motsvarande summa och sluppit allt det här. Fanns det någon tanke med det också?

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Den förändring av landskapsandelarna som genomförs och den inbesparingen är ett resultat av en långsiktig planering av den offentliga ekonomin och en bedömning av hur stora landskapsandelar landskapet på sikt har råd att betala till kommunerna. Den här skatteåtgärden gavs det utrymme för nu i ett ganska sent skede när budgeten för 2018 bedömdes. Vi har också något högre intäkter från Finland som möjliggör en återbäring till invånarna för att skapa tillväxt i samhället. En långsiktig finansiering av offentlig verksamhet utesluter inte stimulansåtgärder på detta sätt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Nästa replikväxling inleds av ltl Harry Jansson.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack talman! Tack finansministern för presentationen av lagförslaget. Jag intresserar mig lite för den här summan om 1,3 miljoner i kompensation till kommunerna. Det betyder 13 000 personer som kommer i åtnjutande av det här avdraget. Det här betyder att så många skulle finnas mellan 14 000 och 35 000 euro i inkomstkategorierna. Om vi säger att den summan är korrekt med tanke på att det stora antalet, ungefär 7 000 faller under. Vad kommer att bli slutnotan när avdraget är fullföljt, dvs. när det har höjts upp till 55 000 euros gränsen? Det skulle vara intressant för lagtinget som helhet att få den siffran redan nu.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det är givet att vi har en noggrann beredning som ligger bakom det här förslaget och en noggrann genomgång av de människor som lever i olika inkomstgrupper. Vi vet ganska noga hur många som vi har här och vi har beskattningsuppgifter från personerna några år tillbaka givetvis. Det är precis som ledamoten säger att ca 12 000 – 13 000 personer kommer att beröras av det här och det ger summan 1,3 miljoner euro. Inkomstgränserna finns statistiskt uppräknade. 35 000 är en kategori med ett tak där och 55 000 är nästa tak. Vi har valt att följa samma administrativa metoder som man använder på skattemyndigheten. En tredjedel till, ca 2 miljoner euro, för att ta med människor som är i en inkomstgrupp upp till 55 000 ungefär.

Ltl Harry Jansson, replik

Vad skulle finansministern säga, med tanke på lagtingsledamöternas inkomstnivå, om den kommande justeringen skulle begränsas till ca 42 000 euro och i stället höjas till 150 euro och undvika jävsproblematiken att agera i egen sak, och att vi som ledamöter i lagtinget inte skulle komma i åtnjutande av det här. Jag tycker att det skulle vara sympatiskt. Jag tycker inte, som ledamot Holmberg sade här tidigare idag, att vi behöver det. Jag tror nog att vi kan stimulera samhällsekonomin ändå. Är det något som finansminister skulle kunna ta till övervägande?

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Jag kan förstå det, om man börjar beskåda problematiken utifrån, som människorna säger om de beslut som lagtinget fattar. Samtidigt säger ledamot Jansson att vi då skulle utesluta skattepolitik som berör lagtingsledamöterna. Vi kan bara fatta beslut om sådant som inte berör människor som har ungefärliga intäkter. Det är ju orättvist mot medelklassen eller personer som har utbildat sig och tjänar lite mera pengar ute i samhället. Någon gång måste man kunna prata om skattepolitik som berör dem också och inte utesluta dem för att ledamot Jansson, som lagtingsledamot, råkar tjäna just så mycket pengar.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Följande anförande hålls av ltl Göte Winé.

Ltl Göte Winé

Tack fru talman! Mitt anförande senast handlade om socialpolitik. Nu blir det lite mera utbildning.

Det är ett stort arbete om grundskolelagen som minister Asumaa leder och det är bra. Det är ett verkligt behövligt arbete.  Men jag kom att tänka på meningen i budgeten på sidan 32 ”Stöd av flickors och pojkars trygghet och välmående.” En viktig fråga och där tänker jag nu lyfta upp bl.a. mobbningen.

 Tyvärr är det alltför många idag som mår dåligt pga. mobbning och det mänskliga lidandet är stort. I somras när jag var i Almedalen så var jag på en föreläsning som föreningen Friends och Swedbank gjort tillsammans. De hade gjort ett projekt, en socioekonomisk analys, som jag fick ta del. De presenterade allt från extra kostnader under skoltiden med bl.a. elevhälsoinsatser till insatser som görs från samhällets sida för att hantera problem i vuxen ålder som t.ex. psykisk ohälsa som mobbningen ger upphov till. Vi måste även här se vad vi kan göra för att minska på mobbningen.

En annan sak som vi måste säkra fortsättningsvis är små grupper i skolan för att våra barn skall ha en trygg arbetsmiljö. Det är verkligen någonting som vi borde kunna få med i grundskollagen för att garantera eleverna en trygg skolmiljö.

Jag har inte hittat något i lag eller förordning om elevernas rätt till en trygg skola, däremot hittade jag en paragraf om elevernas skyldigheter. Men elevernas rätt till trygg miljö finns ju också med i FN:s barnkonvention.

På sidan 32 står det ”För elever med särskilda svårigheter ska stöd åtgärdas och verkställas i ett tidigt skede”. Jag lyfter på hatten för det. Jag är bara rädd för hur det skall fungera och hur vi skall veta att det görs.

Under en lång tid har jag haft diskussioner med utbildningsavdelningen om bl.a. tillsyn och att elever får det stöd de behöver. Men ibland känns det som om man inte vill göra sig obekväm. Jag tycker att det är viktigt att vi ser här vad vi kan göra.  Det är bra att vi har det med och jag hoppas att det blir ett stöd till de elever som behöver det.

Talman! Vi har våra skoldistrikt. Senast igår - och till och med idag - hörde jag att man pratade om vad stans skolor kostar per elev. Men ingen frågade - Vad får eleverna? Vilken hjälp har man rätt till?  Men man jämför jättemycket med vad en elev kostar.

Vi är insnöade i våra skoldistrikt men hjälper det eleverna? Nej. Skoldistrikten har ett uppdrag från kommunerna men det är ofta som eleverna kommer i kläm. Jag har många exempel på det men jag tänker inte ta dem här offentligt.

Ta dyslexiutredningar. Hur fungerar det i våra skoldistrikt? Ja, det finns nog ingen enhetlig linje hur man ska upptäcka dyslexi. Senast igår chattade jag med en förälder som har ett barn i årskurs 5 där hjälpen brister. Däremot vet jag om andra elever som fått hjälp med dyslexin från årskurs 2. Men den eleven är från ett annat skoldistrikt. Här är tillgången till skolpsykologer av stor vikt, de är få och behovet av utredning och hjälp är olika beroende på var man bor. Här ser vi skolpsykologer, kuratorer och även specialpedagoger vara till nytta lika för hela Åland. Jag vet också att skolpsykologerna har lämnat in en skrivelse om detta.

Nu diskuterar man på södra Ålands högstadiedistrikt för ett specialpedagogiskt centrum och den planeras invid KHS. Det är jättebra för man har med inkluderingstanken. Jag lyfter på hatten för det arbetet som görs. Men är Kyrkby den bästa skolan för dessa elever?

Kyrkby högstadieskola är Ålands klart största och mest trångbodda skola. För ett barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar så kanske en mindre skola skulle vara bättre optimalt för eleven. Jag kritiserar inte initiativet för södra Ålands högstadiedistrikt men funderar om det är för verksamheten eller för eleverna?

Vad vill jag med detta? Även om vi går in för ett KST, en eventuell kommunreform, så är vi inte i mål. Våra barn får olika hjälp beroende på var de bor. Är det inte dags att vi börjar se till att hjälpen för dessa elever, med behov av stödåtgärder, blir lika för alla elever på hela Åland?

Jag har hört i denna debatt att det är bra att vi har det olika mellan kommunerna och deras service. Men i det här fallet håller jag inte med om det. Jag hoppas att vi får med det i grundskollagen, en trygg skola och garanterade små undervisningsgrupper. Det kan bli dyrare för kommunerna men på sikt så sparar det in pengar.

Tiden går så jag kommer avslutningsvis gå in lite på gymnasialstadiet. Som jag sade igår, när vi diskuterade BOOST är det bra och viktigt. Minister Asumaa nämnde ökade resurser. Men jag frågar – finns verktygen?

Det jag länge pratat om är ungdomslagen i Finland och det tredje kapitlet där kommunernas ungdomsarbete och ungdomspolitik samt sektorövergripande samarbete finns med.  Det saknar jag på Åland. Jag har tidigare fått höra att den lagen kan jag glömma, att det bara är att gilla läget. Men kan man inte se på lagen och se vad vi kan göra för att förbättra nuvarande situation?

Talman! Jag ser på klockan så jag avslutar där.

Talmannen

En replik är begärd. Replikväxlingen inleds av ltl Pernilla Söderlund.

Ltl Pernilla Söderlund, replik

Tack talman! Jag tänkte lyfta på hatten för ledamot Winé som lyfter en så viktig fråga eller som lyfter katten på bordet. Mycket är precis som du säger. Vi som är politiker behöver också vara förebilder.

Det här Kiva-programmet mot mobbning i skolorna har varit mycket omtalat och omdiskuterat. Ibland kan jag känna att vi skulle behöva ett Kiva-program för fullmäktigen eller för politiker. Tror du det går att få fram?

Ltl Göte Winé, replik

Tack! Det kan bli svårt. Framförallt är det viktigt i Kiva-projektet att vi har målsman med. Här kan det ju bli svårt. Skämt åsido.

Det är en viktig fråga som ledamot Söderlund lyfter upp. Vi vuxna är förebilder för våra barn. Hur beter vi oss hemma och hur sköter vi oss när vi sitter och pratar om andra människor. Det går vidare i arv. Vi ska lära oss vara kiva mot varandra. Det är nog jätteviktigt. Däremot tycker jag överlag att det inte går att göra ett visst program för att få bort mobbningen för den kommer av olika skäl och finns på olika platser. Det går inte att bara se till dagens skola heller. Vi har internet där barnen är otroligt hårda mot varandra. Så tyvärr tror jag inte att vi kan använda Kiva-programmet mot föräldrarna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Nästa anförande hålls av ltl Johan Ehn.

Ltl Johan Ehn

Talman! Inledningsvis vill jag rikta beröm till landskapsregeringen för en välplanerad och väl avvägd budget med många spår av moderat politik. Jag är väldigt glad över att landskapsregeringen håller kursen för att skapa en budget och en ekonomi som är i balans så att vi också har en positiv framtid att se fram emot.

Det som mitt anförande kommer att handla om är tillväxt. Tittar vi på de siffror som presenteras från landskapsregeringen just nu så är en av våra största utmaningar framåt. Med tillväxt menar jag då att kunna möta upp mot de beställningar som våra medborgare har framåt. Ser vi till hur den ekonomiska tillväxten ser ut just nu så visar statistiken och siffrorna att vi håller på att halka efter. Då krävs åtgärder för att stimulera ekonomin. Jag vill också här lyfta de avdrag som landskapsregeringen nu föreslår och som har diskuterats. Jag ser fram emot att det också ska få en fortsättning, precis som det beskrivs. Och det ska inte förväxlas med åtgärder som i första hand är riktade till att göra omfördelning av ekonomin i samhället. Det här är en tillväxtsatsning som görs och det tycker jag att man måste vara tydlig med. En del av den här diskussionen har mera gått ut på hur vi ska fördela pengarna i samhället än att visa på att det handlar om tillväxt.

Till tillväxtpolitiken hör också utbildningspolitiken. Den är väldigt viktig i det här sammanhanget. Det nämndes här i anförandet tidigare att en ny grundskolelag och en läroplan för grundskolan är på gång. Det här är mycket bra. Ett grundläggande arbete för det här gjordes redan under förra mandatperioden då ett utbildningspolitiskt program ”Kompetens 2025” togs fram, parlamentariskt, och där samtliga grupper ställde sig mer eller mindre bakom det program som finns. Jag tror att det är nyttigt i det arbetet som vi nu gör att ha det här med i bakgrunden. Det lyfte ledord som integration, digitalisering, hållbarhet, entreprenörskap, flexibilitet och jämlikhet. Jag tror att jag har hört alla dessa ord ganska många gånger under de timmar som vi hittills har debatterat.

Jag vill nu övergå till Högskolan på Åland som enligt mig är lika värdefull för Åland som en icke helt färdigslipad diamant skulle vara för någon av oss som finns här. Högskolan har mycket goda förutsättningar att utvecklas ännu mer än vad vi har lyckats med idag. Här finns goda kunskaper inom det nautiska och marintekniska området men också inom IT, ekonomi och vård. Kan vi använda oss av det här som grund så tror jag att vi kan komma väldigt, väldigt långt. Tyvärr är volymen i högskolan idag ganska liten, vilket kan vara ett litet problem inför framtiden. Jag tror att när man nu diskuterar framåt så ska man titta på hur man kunde öka volymen. Jag tycker också att man i budgeten har sådana skrivningar som tar sikte på det.

Vad tycker då jag att borde göras i det här sammanhanget? För det första så tror jag att man skulle låta det utvecklingsarbete - som jag tror att högskolan själv har haft i många år - ges utrymme att faktiskt också får fotfäste. Låt deras initiativ och vilja till utveckling få blomma ut och ge förutsättningar för deras förverkligande. Under tidigare rektor Edward Johansson gjordes det ett omfattande arbete i det sammanhanget. Det kan tas tillvara i det arbetet för framtiden.

Jag tror också att det är värt att nämna att alla högskolor i vår nära omvärld har getts en omfattande autonomi. Det tror jag är en förutsättning för att kunna göra det som jag tidigare nämnde. Ett alternativ för att kunna åstadkomma det är att bolagisera högskolan. Det är en väg som jag har förespråkat och det är en väg som har valts på många ställen. Men jag säger inte att det är den enda vägen. Det som är det viktiga nu är att man - precis på det sätt som landskapsregeringen beskriver i budgeten - ser till att autonomin för högskolan faktiskt stärks och utvecklas. Och jag har en stor tillförsikt till att så också kommer att ske.

En annan del som jag upplever att kanske har fått för lite focus, när det gäller högskolan, är det tillämpade forskningsarbetet. Jag har stått i den här talarstolen många gånger och diskuterat de frågorna och fått utstå ganska mycket kritiska kommentarer som att ”sådant ska vi inte syssla med, det är utbildning vi ska göra”. Senast var det när högskolan gick in för projektet med autonoma segelfartyg. Jag tror att det inte är någon idag som skulle komma på tanken och säga att ”lägg ner det projektet och sluta med det”. Snarare tvärtom. Det visar på hur forskning kan driva högskolan framåt och vara en del i att också skapa sådant som näringsliv och samhälle kan ta vara på framöver.

Det finns också forskning som pågår inom äldreomsorg och det finns forskning som pågår i hur det åländska näringsklimatet har byggts upp och jag tror att vi skulle kunna jobba vidare på många andra fronter. Framförallt med något som Färöarna har varit väldigt duktiga på. Det är att se till att det också finns en fördjupad självstyrelsekunskap, för oss en kunskap kring det åländska samhället. Här skulle man se till att man fördjupar samarbetet mellan högskolan och ÅSUB, fredsinstitutet m.fl.

Jag tycker också att det är bra det som finns beskrivet här i budgeten om att man ska gå in för att samarbeta mera med högskolor runtomkring. Vår litenhet är ett bekymmer i det sammanhanget men det kan också vara någonting som kan vara till nytta när man ska gå in i det samarbetet.

Sammanfattningsvis, ge högskolan möjlighet att växa med flera studerandeplatser, mera arbete när det gäller forskningsarbete och den tillämpade forskningen och se till att slipa vidare på den kunskapsdiamant som högskolan de facto är för Åland.

Talmannen

Två repliker är begärda. Första replikväxlingen inleds av minister Asumaa.

Minister Tony Asumaa, replik

Tack fru talman! Jag håller med i allt som ltl Johan Ehn säger om högskolan och framförallt som en mera autonom enhet. Det tänker vi förverkliga genom en resultatenhet med början 2019 så att de också ska kunna hantera sin ekonomi över åren på ett bättre sätt. Framförallt när man har forskningsprojekt, att också kunna driva dem vidare och ha en trygghet i dem.

Vad gäller forskning så stöder den ju utbildningen helt klart. Utbildning och forskning går ju hand i hand. Att ta bort det ena benet gör ju också att det andra blir sämre och i det här fallet skulle det bli utbildning. Så det stöder vi givetvis.

I utbildningsavtalet så poängterar vi också de här sakerna, att de är viktiga. Så vi är totalt helt på samma linje.

Ltl Johan Ehn, replik

Fru talman! Som jag försökte referera till många gånger så ser jag just de spåren - som minister Asumaa nu nämner - också i budgeten, vilket jag är väldigt glad över. Jag ville genom mitt anförande vara tydlig med att gå in och visa ett fortsatt stöd för den här politiken. Jag tror att den är viktig för tillväxten. Både när det gäller den ekonomiska tillväxten i att kunna ge företag möjlighet att dra nytta av den forskning som man bedriver, för att inte tala om det kapital man får i egenskap av utbildade människor, men också att vi kan locka hit människor som slår ner sina bopålar här. Det tror jag att är väldigt, väldigt viktigt för framtiden.

Kärnan finns. Kärnan har vi i de ämnen som redan finns idag.  Men jag tror också - precis som vårt näringsliv har gjort - att man ska utgående från kärnan kunna hitta de här spetsbitarna som man kan jobba vidare på. Det känns bra att det finns det här tänket framåt. Jag hoppas att vi ska se resultat under de kommande åren.

Minister Tony Asumaa, replik

Tack fru talman! Vad gäller samarbete så är det otroligt viktigt - som också ltl Johan Ehn lyfter - för att också högskolan ska växa organiskt, med antalet elever. För om vi står ensamma med 500 elever när andra pratar om enheter på 10 000 som små, så förstår vi hur små vi egentligen är. Där har ju samarbetet varit ganska fruktbart redan med Åbo Akademi. Jag kan ju också berätta att det görs ett ganska stort jobb just nu att också börja samarbeta med utbildningar på högre högskolenivå som skulle kunna förläggas till Åland. Då får vi en helt annan utväxling för högskolan på Åland och ökar också dess attraktionskraft för att komma till Åland och studera.

Ltl Johan Ehn, replik

Lagtingsledamot numera, men tack fru talman! Det som minister Asumaa beskriver här - med allt från resultatenhet som är en bra bit på väg att kanske skapa den helt autonoma enheten så småningom, de samarbeten som man nu planerar att göra samt tanken kring att man genom samarbete och på andra olika sätt ska kunna öka volymen - det är ett klokt sätt att resonera. Jag hoppas att det här stödet nu också ska finnas i den här salen. Jag har upplevt - under de år som jag har funnits med i åländsk politik - att det inte har varit lätt för högskolan att få gehör. Man har inte sett den oslipade diamant man har där. Man såg bildandet av högskolan mera som en organisatorisk reform en gång i tiden och som man sedan inte har tagit vidare. Jag hoppas nu att vi börjar bli mogna för det vilket allt tyder på och att vi kan ta steget vidare, vilket jag är väldigt, väldigt glad för.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Nästa replikväxling inleds av ltl John Holmberg.

Ltl John Holmberg, replik

Tack fru talman! Tack ltl Johan Ehn för ett viktigt och framåtriktat anförande. Det är precis som ledamot Ehn säger, utbildningen på Åland är en tillväxtmotor av flera orsaker. Dels producerar vi välutbildade ålänningar men vi lockar också hit nya ålänningar. Statistiken från högskolan visar att 40 procent av icke-åländska studeranden blir kvar och bygger bo och producerar skatter. Det behöver vi mera av.

Jag ser också i en framtid – hur lång framtid jag än pratar om - ett samarbete där kanske Ålands gymnasium och högskolan skapar en form av campus-område, alltså det blir ett riktigt centra. Jag tror också att det finns synergier mellan skolorna att hämta för att få det kostnadseffektivare men också kanske att skapa ännu större utvecklingsmöjligheter för de bägge skolorna.

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! Jag delar fullt ut detta med möjligheterna att locka hit människor som då kan slå ner sina bopålar. Jag vill t.o.m. gå så långt att jag tycker att vår högskola därför i första hand ska vara riktad till människor som finns utanför Åland. Det är också bra för åländska ungdomar att komma utanför Åland. Jag säger därmed inte att de inte ska söka till högskolan på Åland.

Jag tyckte att det var roligt när jag såg siffror - under vissa perioder - där vi hade upp emot 60 procent av de studerande vid högskolan som kom utifrån. Då höjdes det röster här ifall det var ett vettigt sätt att satsa pengarna på det. Mitt svar är ja, det är ett vettigt sätt att satsa pengar på.

Samarbete med gymnasieskolan tycker jag också att är bra. Det finns ju ett embryo redan. Man samarbetar kring sjöfartsutbildningen där man har gått ihop i Åland sjöfartsakademi, ÅSA, som skapades och där man har lyft över en gymnasieutbildning in i högskolans sfär. Det tror jag också att är framtidens melodi.

Ltl John Holmberg, replik

Talman! Ska vi kunna upprätthålla den här mångfasetterade utbildningsstegen som vi har, alltså den bredd som vi har i utbildningen, så krävs det för många av programmen att det kommer icke-ålänningar och studerar. Annars får vi ett för litet antal studerande. Så det är viktigt av flera orsaker att vi breddar oss.

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! Att vi har en liten enhet eller flera små enheter är det som ger oss möjligheten att skapa någonting unikt, skapa något som är flexibelt och som är anpassat utgående från mycket särskilda behov. Kan vi använda det så då har vi den här diamanten. Jag vill inte säga helt oslipade diamanten, för det är den inte idag.  Men genom att fortsätta att slipa och putsa på det här så kan vi faktiskt få en diamant som kommer att vara värd oerhört mycket för det åländska samhället i framtiden. Men det krävs att man då också visar det här engagemanget från politiskt håll i förhållande till de människor inom skolan som vill driva det här och att man ger dem de verktyg som verkligen behövs i samband med att man blir mera autonoma. Blir man för nära knuten till centralförvaltningen så blir det segt, det blir jobbigt och dessutom väldigt svårt att hitta alternativ finansiering vilket också är en mycket viktig del i det här sammanhanget, framförallt i forskningsvärlden.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Nästa talare är ltl Runar Karlsson.

Ltl Runar Karlsson

Talman! Nu har det tackats och givits beröm ganska mycket här från östra flanken. Vi får se om det fortsätter efter detta anförande.

Fru talman! Jag vill speciellt nämna mina motioner som jag har lämnat in. För det första vill jag nämna motion nr 38 där man har upptagit 35 000 euro för cirkulär ekonomi. Jag ber finans- och näringsutskottet att läsa motiveringarna och se om man kan hitta någon form av konkret åtgärd för att förbättra miljön. Jag kan inte se det.

Då skulle det vara mycket bättre om man kunde använda dessa 35 000 euro i enlighet med min motion nr 42 Skydd av dricksvattentäkterna. Vi vet idag att vi har tre bolag, vi har egentligen flera men tre som man speciellt nämner. Det är Ålands vatten, Bocknäs vatten och Tjänan vatten. Sedan finns det Sundets vatten osv. som använder ytvattentäkter och där vattnen år för år blir sämre pga. det dåliga skydd som vi har. Här tror jag att landskapet behöver gripa in - om vi i framtiden vill ha ett dricksvatten som är hyggligt rent - och går in och ger stöd för att skydda det.

I Sverige har det t.om. gått så långt att vattenbolagen har löst in hela insjöar med omkringliggande markområden. Det finns ju inte resurser för våra vattenbolag att göra någonting sådant men det måste göras någonting. Landskapet måste ge resurser och här har jag föreslagit att 35 000 euro skulle vara en början på det. Jag ber också att finans- och näringsutskottet läser den här motionen noggrant, för det här är viktig för alla.

Jag kommer sedan till motion 39 Konkurrensutsättning av linfärja samt drift och underhåll av landskapets vägar. Det här hade jag upp senast i budgetdebatten. Då sade faktiskt finans- och näringsutskottet ordförande i en debatt jag hade med honom, att ”sista ordet är ännu inte sagt i denna fråga”. Det tolkade jag som åtminstone ett halvt löfte att finans- och näringsutskottet skulle påbuda landskapsregeringen att - som alla andra västländer i världen - konkurrensutsätta vägunderhåll och linfärjor. På andra orter så har det här medfört en inbesparing på 20-30 procent, det vet vi. Här skulle det finnas en halv miljon årligen att spendera på andra områden, som vi så väl behöver enligt landskapsregeringen.

Sedan, fru talman, väljer jag att gå till motion nr 41 Rena råvaror i landskapets kök. Det här har vi haft upp förut. Det är - som jag skriver som första undertecknare - ett problem med antibiotikaresistensen. I många länder i Sydeuropa, och i andra länder längre bort från oss, så tillför man antibiotika i djurhållningen som tillväxtmedel. Alltså inte som mat utan som tillväxtmedel. Det förstår ju var och en att detta kommer att resultera i en katastrof. Det har läkarvetenskapen sagt och det har läkare också sagt till mig, som ÅHS-ledamot, att det här håller på att gå överstyr.

Som sagt, är du antibiotikaresistent, då kan du inte bli opererad längre. För du måste få antibiotika för att motverka problem som kan uppstå efter de ingrepp man gör. Vad händer med patienten då? Ja, man får fortsätta att lida eller i värsta fall dö.

Lyckligtvis så används penicillin i de norra- och nordiska länderna oerhört lite och här är risken minimal, men det händer ändå av andra orsaker. Men skulle man i landskapets kök införa att man i första hand skulle använda ekologiska närproducerade varor, i andra hand närproducerade varor och i tredje hand icke närproducerade ekologiska varor, så skulle man minimera riskerna för dem som får mat från landskapets kök att bli drabbade av detta. Sedan gäller det ju vad var och en själv köper i affären, men det är ju på vars och ens ansvar det. Men den mat som landskapet serverar till sina gäster borde vara så ren som möjligt. Här hoppas jag verkligen att man i finans- och näringsutskottet är lyhörda för allas vårt bästa och att man kanhända någon gång kan säga någonting annat än vad landskapsregeringen säger i sin budget.

Till sist vill jag ta upp budgetmotion nr 40 Investeringsstöd för äldreboende. Som det har sagts här så kommer det att krävas stora investeringar för äldreboenden i framtiden. Man har nämnt 100 miljoner i investeringsstöd. Den siffran är förstås alldeles för hög när man börjar syna det här. Bedömningen är väl kanhända 50 miljoner till år 2040. 50 miljoner skulle ge 600 nya platser inom effektiviserat serviceboende och inte inom institutionsboende. Det skulle gott och väl klara av en stor del av den kull av alla på 85 + om man ser på statistiken. Det skulle räcka och det skulle kommunerna klara av om man också får investeringsstöd av landskapet. Det finns fyra miljoner under detta moment och där kunde man vika tre miljoner till investeringar - exempelvis mellan 20-50 procent - i enlighet med vad jag har skrivit. Det här är viktigt. Det kommer också att krävas driftsinsatser. Men det är jag övertygad om att kommunerna kommer att klara av, mycket på grund av att de som i framtiden behöver vård kommer att ha en betydligt högre pension än man har idag och därför kan betala lite mera för sig. Men framförallt måste vi resonera på det sättet, att de som behöver institutions- och ESB-vård, redan har betalat det under sina 50 år av arbetsliv. Det är inte vi i den här generationen som betalar det, utan de äldre har redan betalat för det. Det finns pengar för dem redan. Det är ju därför som de har betalat in skatt och avgifter.

Talmannen

Sju repliker är begärda. Första replikväxlingen inleds av ltl Tony Wikström.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack fru talman! Tack ltl Runar Karlsson för viktiga och angelägna frågor.

Jag tänkte ta upp den första frågan rörande dricksvattentäkternas kvalitét. Där finns det många varningssignaler. T.ex. så behövde Ålands vatten tillsätta 16 procent mera kemikalier för att göra dricksvattnet drickbart i fjol. Det känns alarmerande. Alla som kör förbi där så ser hur nära vattnet som jordbruket är. Det finns tydligen bara en gräns på två meter idag och naturligtvis behöver man med ekonomiska styrmedel få det här ordnat, att man köper in dessa områden eller att man lagstiftningsvägen kombinerat med information tar sig an det här. Jag har fått signaler från regeringshåll att man tar det på största allvar och att någonting är på gång. Rent konkret har jag ingenting själv att komma med, men jag vet i alla fall att man tar det här på allvar.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Om man väljer lagstiftningsvägen så kommer man inte undan ersättningskraven. Lagstiftningen är sådan att om samhället går in och gör intrång på den enskildes mark, så är man tvungen att betala ”den lidna skadan” som förra VD:n på Ålands Ömsesidiga brukade säga. Man måste alltid ersätta. Det handlar om att ersätta medel till dem som blir drabbade. Det måste vi göra. Det finns ingen annan råd.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack fru talman! Jag håller helt med.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Nästa replikväxling inleds av minister Mika Nordberg.

Minister Mika Nordberg, replik

Talman! När det gäller vägunderhållet så sker det redan idag genom entreprenad som har upphandlats. Jag tror att en mix - både i egen regi och upphandling - är det som är mest effektivt i sista ändan för skattebetalarna.

Ytterligare nämndes linfärjorna. Just nu håller vi på med ett projekt om elektrifiering av våra linfärjelinjer. Jag tror att det är bra att landskapet har driften i egen regi i dagens läge när man håller på och omvandlar från vanlig konventionell drift till eldrift. Vad framtiden har i sitt sköte, det får man återkomma till när man har de nya eldrivna färjorna i skick.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Naturligtvis ska man göra det i den takt som det är förnuftigt. Men jag blir nog lite förvånad när en moderat minister inte tror på privat entreprenörskap.

Om vi går riktigt långt tillbaka i tiden så skötte vägunderhållet om allt. Man byggde t.o.m. vägar på 1950 och 1960-talen. Sedan började man successivt sluta med det. Sedan fortsatte man att grundförbättra vägar och så slutade man med det och överlämnade det till det privata.

Sedan gjorde förra infrastrukturministern Veronica Thörnroos ett stort projekt genom att konkurrensutsätta den frigående färjetrafiken. Nu är det dags att ta resten anser vi.

Minister Mika Nordberg, replik

Så är det. Man gör det här etappvis, som ltl Runar Karlsson var inne på i sitt förra replikskifte. Det är ju de facto så att de steg som vi har tagit får också konsekvenser. Ett av de stegen är att då vi privatiserade den frigående linjen så blev det fråga om omplacering av personal. En del av den personalen omplacerades också på de linfärjor som vi har.

Vi kommer att utveckla det här, men att bara kasta sig ut i någonting utan att göra det stegvis, det tror jag inte är klokt. Vi ska fortsätta på den linjen att vi steg för steg tittar på vad man kan bjuda ut på upphandling. Vi har ju redan upphandlade linfärjelinjer. Jag är helt säker på att det kommer flera i framtiden.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Det står ingenting i motionen om att man ska kasta sig ut någonstans. Det står att man under nästa år ska ”Inleda konkurrensutsättning av lindare- och vägunderhållet. Full konkurrensutsättning beräknas vara utförd under 2019”. Alltså man har två år på sig att konkurrensutsätta vägunderhållet och linfärjorna. Jag tror att den förra infrastrukturministern lyckades konkurrensutsätta hela skärgårdstrafiken på 4-5 år. Man borde ju hinna. Men det är klart att kommer det någonting annat som inte gör det möjligt av olika orsaker så då ska man ju förstås vänta lite. Naturligtvis ska man göra det i den takt som är förnuftigt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Nästa replikväxling inleds av vicelantrådet Camilla Gunell.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Tack! De här vattenfrågorna och att slå vakt om vattentäkterna är nog en otroligt viktig och aktuell fråga. Därför så jobbar landskapsregeringen med Ålands vatten kring de här frågorna och med en vatten- och avloppsplanering.

Det är verkligen någonting som jag är lite förvånad över att har fått pågå så här länge. Det som händer är att vattnen övergöds, som de gör nu, det kommer bekämpningsmedel och andra kemikalier i dem som gör att vi måste använda mer och mer kemiska ämnen för att rena vattnet. Det här är inte en bra väg. Skyddszonerna borde vara 30 meter i stället för två meter som de är idag. Jag har för avsikt att göra allt jag kan för att fatta de nödvändiga beslut som nu måste tas.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Tack för det. Vad gäller en vatten- och avloppsplan beträffande ytvattentäkterna så behöver man inte göra speciellt mycket grundläggande jobb. Det är bara att besluta att allt avlopp som finns inom tillrinningsområdet ska föras till ett reningsverk, t.ex. Lotsbrosverket. I min egen kommun så har man t.o.m. förberett för tilltänkta vattentäkter i Sund där tillrinningsområdet kommer från Saltvik. Där har man dragit ledningar ut i obygden bara för att förbereda för detta.

Det är bra att ministern säger det här men det måste till konkreta åtgärder. Det måste ges ersättning för markerna, det finns ingenting annat. Därför måste man ta upp pengar för det. Vattenbolagen har ju själva inte resurser till det.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Det är nog inte så enkelt. Sverige har nyligen också gjort en dricksvattenutredning. Just de här ersättningsfrågorna kunde man inte lösa. Det är inte alldeles lätt. Jag tror att man antingen måste lösa det på frivillig väg med användning av LBU-programmet där man kan finansiera jordbrukare för att avstå från att odla på de här 30 metrarna fram till sjöarna. Annars måste man gå lagstiftningsvägen med de här ersättningsfrågorna. Men det är en väldigt lång väg att gå att hålla på med enskilda ägare.

Sedan är det också det med de enskilda avloppen att kommunerna har väldigt dålig kontroll över vad det finns för avlopp nära vattentäkterna. Det här är nog varit ett kommunalt bristande ansvar under många, många år som vi nu tyvärr ser resultatet av.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Man skyller på kommunerna igen. Kommunerna har god kontroll om var fastigheterna finns. Det är inga problem. Jag har själv jobbat mycket med det där.

Lagstiftningen finns redan för att skydda dricksvattentäkterna. Man gjorde det en gång i tiden. Ålands vatten har skyddat sina dricksvatten genom en förrättning under den tiden som miljölagstiftningen inte var under ÅMHM:s vingar. Det har man gjort. Där finns det ett skydd som man betalar bort, så det är inga problem.

Om man anser att vi ska ha rent dricksvatten i framtiden och inte kommer överens med markägarna om frivillig ersättning så går det att göra en förrättning. Precis som när man idag bygger en väg över annans mark, där man också gör en förrättning och betalar ”den lidna skadan”. Det här är inte speciellt svårt. Det är klart att det kan bli besvär osv. men någon gång måste man börja.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Nästa replikväxling inleds av ltl John Holmberg.

Ltl John Holmberg, replik

Tack fru talman! Tack ledamot Karlsson. Jag skulle i min replik vilja ta upp budgetmotion nr 40 Investeringsstöd för äldreboende som ledamot Karlsson lyfte fram i sitt anförande.

Jag är nyfiken av flera orsaker. Dels för att äldreomsorgen och demografin är en alldeles för viktig och allvarlig sak för att klottas bort. Därför skulle jag vilja veta vilken statistik som ledamot Karlsson använder sig av för att beräkna den demografiska utvecklingen och de behov som föreligger enligt budgetmotion nr 40?

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Den statistik som ÅSUB har gett vid handen att vi idag har 30 000 invånare på Åland och år 2040 har vi 35 000 invånare. Mellan idag och år 2040 så kommer det att vara ytterligare 1 900 personer som är 80 plus. Om man räknar med att en del av dem kommer att behöva ESB- och institutionsboende, och också stöd i hemmet, så kan man räkna ut procentuellt i förhållande till hur det är idag och hur mycket som behövs. Min beräkning är att det behövs ungefär 600 nya platser. Inte 1 200 platser som landskapsregeringen har sagt.

Ltl John Holmberg, replik

Tack fru talman! Jag bygger också min replik på siffror från ÅSUB som presenterades i PwC:s rapport som jag förut tog upp i mitt anförande gällande just den demografiska utvecklingen. Den påvisar - att bygga och investera i en plats kostar ungefär 154 000 euro per plats i ett serviceboende. Det betyder en investering som är ganska rejäl när man ska uppnå denna volym människor som vi pratar om. Att bygga och investera är en sak. Sedan ska man sköta driften. Vi har tyvärr sett några exempel på Åland, att när det är billigt och förmånligt via bidrag att investera och bygga så glömmer man bort driften. För driften blir man aldrig av med. Jag tror nog att det krävs - av omsorg för den åldrande befolkningen - ett helhetsgrepp över äldreomsorgen. Jag tror inte att man uppnår det via budgetmotion nr 40. Tvärtom så tror jag att det riskerar att splittra mera.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Vi har en alldeles färsk kalkyl från min egen hemkommun där man ämnar bygga till institutionsvården. Där kommer investeringskostnaderna att vara 90 000 euro per plats. Därav denna felräkning av landskapet när man säger 100 miljoner i stället för 50 miljoner, vilket jag påstår att det är. Det är de senaste kalkyler som har gjorts av byggexperter och som säkert ligger ganska rätt.

Man måste alltid investera, det är klart det. Någonstans måste de som har byggt det här samhället bo. Någon måste vara med och serva dem. Det är så. Vi vet att det behövs en vårdare per fyra klienter inom ESB-och institutionsvården. Det kommer vi inte undan. Man kan inte trolla bort det. Man måste ha en plan, för det kommer att kosta så mycket. Då måste vi vara tvungna att skjuta fram några andra projekt i stället.  

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Nästa replikväxling inleds av ltl Pernilla Söderlund.

Ltl Pernilla Söderlund, replik

Tack talman! Jag tänkte att nu måste jag ta en replik för att lugna alla som eventuellt bär på en resistent bakterie. Det är inte så att man blir utan operation ifall man behöver det. Det är lite mera krångligt, problematiskt och resurskrävande. Man blir opererad sist på dagen eftersom operationssalen efteråt behöver en riktigt stor omgång med största skurtrasan, men man blir inte utan nödvändiga operationer.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Jag tänker inte gå så mycket in i den debatten eftersom jag tyvärr inte har de medicinska kunskaperna, men det är den informationen som jag har fått från läkarhåll, att det kan bli jätteproblematiskt i vissa fall. Men medge att situationen är allvarlig eller är den inte det?

Ltl Pernilla Söderlund, replik

Tack talman! Jag håller med. Det här är ett problem och det är ett problem som vi ska ta på allvar. Alla sätt att minska den här problematiken ska vi ta till oss. Det som ledamoten föreslår är ett sätt. Det finns många, många andra sätt också.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Nästa replikväxling inleds av ltl Roger Eriksson.

Ltl Roger Eriksson, replik

Talman! Mitt replikskifte berör också motion nr 41 Renare råvaror i landskapets kök, dvs. angående den här antibiotikaresistensen. Jag delar problematiken och den här oron. Det här är ett problem, det kanske är en tickande bomb, jag vet inte. Jag är heller ingen medicinsk expert.

När du har skrivit den här motionen, har du då tänkt på det här med upphandling? Jag kan berätta att i min hemkommun Jomala så hade vi en stor diskussion i en grupp rörande detta om upphandlingsregler för skolmaten. Det visade sig att de här upphandlingsreglerna kommer emot. Det är inte bara att sätta rakt av hur det ska gå till utan man behöver stämma av de här två systemen mot varandra. Har du tänkt på det?

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Naturligtvis har jag inte tänkt på alla detaljer. Det kan man inte heller göra som motionär när man skriver motionerna. Det finns säkert problem. Men vi vet också att det finns möjligheter att ha det här med i upphandlingen och att man kan prioritera detta. Men det är klart att ju fler lagstiftningar som det finns desto krångligare blir det.

Vi har ju hört nu att regeringen kommer att komma med en ny upphandlingsregel under EU:s  tröskelvärde vilket antagligen kommer att bli ännu mera förödande just inom det här området. Men jag tror nog att man kan hitta en väg och man kanske kan köpa de här varorna på annat sätt, icke upphandlade också säkert.

Ltl Roger Eriksson, replik

Talman! Det är klart att det finns risk att det här kan bli problematiskt med upphandlingsreglerna, men de kvarstår. De finns och det måste vara så.

Motionären skriver också att ”Landskapet uppmanar de kök som underlyder regeringen och andra myndigheter under regeringen…” – och som jag ser det så har vi Ålands lyceum och ÅHS. Det är väldigt stora kök så vi kommer ganska högt upp i upphandlingsreglerna.

En idé som jag själv funderar på - och som utskottet kanske kan titta närmare på - är om det kommer fram att maten är hälsovådlig i och med antibiotikaresistensen. Om man kan få in den aspekten också, så kanske det skulle kunna gå att styra det till lokala producenter. Men det här är bara som jag tänker, jag är inte säker på att det fungerar så.

Ltl Runar Karlsson, replik

Det låter tryggt. Det här kommer att bli bra!

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Sista replikväxlingen inleds av minister Wille Valve.

Minister Wille Valve, replik

Talman! Det finns några saker som det kan vara värt att understryka. Jag är beredd att också diskutera det med finans- och näringsutskottet.

Institutionsvård och ESB-boenden kommer alltid att satsa på att ha full beläggning och det är av ett väldigt enkelt skäl. Det är dyrt att ha platser att stå tomma.

Det som bör vara absolut i fokus för vår politik är att ge rätt vård i rätt tid på rätt plats åt rätt personer. Jag har tittat på siffrorna på hur Åland har klarat av att uppfylla målen under de närmaste åren, dvs. de riktgivande servicemålen för institutionsboende ÅSB. Om man jämför det med vår omkringliggande värld så blir jag bekymrad. Utvecklingen går åt fel håll. Problemet är inte att vi har för få institutionsplatser. Problemet är att vi behöver mera åtgärder på en tidig nivå, mera åtgärder för att stöda folk att bo hemma.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Nu kommer vi litet till pudelns kärna. Det är helt riktigt det som ministern säger, att vi har flera institutionsplatser på Åland än vad man har i omkringliggande områden. Det har vi. Varför har vi det? Därför att vi vill ge de äldre bättre vård än vad alla andra ger.

Det är ju så att om du som äldre ramlar och blir liggande hemma då är du där. Det finns vissa alarm och andra saker men är du i institutionsvård så finns det personal dygnet runt och de äldre känner sig trygga. Det här har jag stor erfarenheten av själv i och med att vi i vår kommun har det här, vi har mycket mer institutionsplatser i Saltvik än alla andra. Inte en enda av dem som är där skulle kunna vara hemma ifall mitt hjärta får tala.

Minister Wille Valve, replik

Jag vill nyansera det lite. Institutionsvård är den tyngsta formen av vård, det är den mest kostsamma. I den bästa av världar finns det flera olika former av steg. Det finns ett effektiverat serviceboende och det finns hemservice och möjlighet att bo hemma. Jag känner till att exempelvis ltl Runar Karlssons hemkommun har väldigt mycket vård på institutionsnivå. Där har inte funnits ett effektiverat serviceboende. Det finns boende i anslutning till Sunnanberg.

Också för min hemkommun har det här varit en utmaning att det inte tidigare har funnits ett effektiverat serviceboende. Numera finns det. Man har avdelat en avdelning inom Oasen. Alltså ordet effektiverat serviceboende betyder uttryckligen det som ltl Runar Karlsson hänvisar till, dvs. att det dygnet runt finns personal med beredskap. Jag är beredd att fördjupa mig i det här ämnet i dialog med finans- och näringsutskottet.

Ltl Runar Karlsson, replik

Tack för det! Det är ju så att institutionsvård och effektiverat serviceboende kan vara jättenära varandra. Egentligen kan man ha bara institutionsvård och i institutionsvården kan man ha samma vård som effektiverat serviceboende vad det gäller vårdintensiteten. Sedan är det skilda juridiska områden med skilda avgifter förstås, det är det. Det handlar ju om att de som behöver hjälp ska få den hjälp de behöver. Om det sedan heter institutionsvård eller ESB-boende har kanske inte för klienterna någon större roll men det är klart att för avgifterna och annat så har det ju det förstås.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Nästa anförande hålls av ltl Ingrid Johansson.

Ltl Ingrid Johansson

Tack talman! Jag vill tala om en fråga som är högt prioriterad av mig och liberalerna, nämligen miljöpolitiken. Jag vill prata om övergången från slit och slängsamhället till hållbara konsumtionsmönster och om våra vattens hälsa. Det är viktigt för oss ålänningar som världsmedborgare men också för vår välfärd.

Vi tillhör den del av världen som konsumerar mest, det är vi som måste ändra våra vanor och detta vi består av oss alla på individnivå. Talman Lindholm sade en gång som lagtingsledamot att den åländska traditionen är att ta vara på de tillgängliga resurserna, ta vara på matrester, väva trasmattor och så vidare. Det är en bra tradition och idag har den utvecklats till t.ex. köp- och säljgrupper på Facebook. För det finns inget avfall, det finns bara resurser. Därför är det bra att landskapsregeringen nu börjar arbeta med omställning till cirkulär ekonomi på riktigt.

Omställningen är ingen enkel sak utan kräver kunskapsinhämtning och kunskapsspridning. Omställningen kommer, förutom miljöfördelar, också att leda till fler enkla tjänster. Det kommer att behövas händer som tar vara på resurserna och det är en viktig del i den allt mer automatiserade verkligheten. Den cirkulära ekonomin kräver ett innovativt förhållningssätt, och det är en sak som vi ålänningar är bra på. Finns det nya pengar att tjäna så hakar de åländska entreprenörerna på, det är alltså god näringspolitik också.

Min bedömning är att engagemanget finns för att nå nya samhällssystem. Vi är just nu inne i ett stort paradigmskifte. För de yngre generationerna är det status att köra elbil, ha solpaneler, använda sig av bokashi, återbruka och hemodla grönsaker. Det finns en vetskap och en grundläggande förståelse för att det är naturen som sätter gränserna och att vi behöver utveckla oss inom de givna ramarna. Och det går att utveckla men det ställer krav på att ta hänsyn till miljövärden. Landskapsregeringen behöver ytterligare utveckla det tvärsektoriella arbetet och dra nytta av kompetensen hos hela förvaltningen. I det arbetet behöver också den kulturhistoriska kompetensen komma till tals. Detta gäller särskilt vid infrastrukturella satsningar.

Talman! Vattenmiljön är avgörande för Åland. Både vi och våra turister behöver kunna fiska, bada, paddla och resa över vatten. En viktig fråga för liberalerna är att havsplaneringen och vattenlagstiftningen möjliggör fiskodling till havs och på djupare vatten så att fiskodlingarna kan fortsätta men att deras miljöpåverkan decimeras. I den här frågan vill jag också lyfta fram kretsloppsfodrets betydelse.

Till sist talman, ett praktiskt önskemål från landskapsregeringen. Jag skulle vilja att landskapsregeringen skulle sammanställa information om vad var och en kan göra för sin hemma vik. Hur ska utedasset placeras vid stugan, hur ska man ta hand om vassen så att fiskarna trivs att leka där och en information om det faktiskt gör någon nytta när jag krattar mina alger på sommaren. Det finns en stark vilja hos var och en av oss att göra miljöinsatser. Jag tror att var och en vill göra insatser som man vet att det faktiskt gör nytta.

Sammantaget talman! Vi står inför stora utmaningar men hoppet är ingalunda ute.  Vi har höga ambitioner, mycket görs och om vi samlas kring denna viktiga fråga så kommer vi att nå resultat när det gäller allt från koldioxidutsläpp till matsvinn och minskat beroende av plastprodukter.

Talmannen

Tre repliker är begärda. Första replikväxlingen inleds av vtm Veronica Thörnroos.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Landskapsregeringen skriver under allmänna motiveringen att ”man arbetar för rent vatten, minskad övergödning, god jordhälsa, nya kretslopp, cirkulär ekonomi där avfall blir en resurs, starka näringar i landsbygd och skärgård, artrikedom och biologisk mångfald” etc. Men det står ingenstans hur det här är tänkt att genomföras. Det skulle vara intressant att veta vad ltl Ingrid Johansson har för synpunkter på det.

Vidare säger man på sidan 83 om målsättningarna för 2018 att ”man ska skapa en fungerande skrothantering av uttjänta fordon i samarbete med bilbranschen”. Kan jag tolka det som ett stöd för en motion som jag har lagt vad gäller hantering av skrotbilar?

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Vi har haft ett meddelande om hållbar livsmedelsstrategi till lagtinget där man visat hur man kommer att arbeta med den frågan. Vi har fått till oss en klimat- och energistrategi. En plaststrategi är på kommande. Så jag tycker det görs mycket handgripligt. Jag vill också lyfta fram skogsvårdsprogrammet i det sammanhanget. Men detaljerade frågor så tror jag att vicetalman Thörnroos får ställa till miljöminister Gunell i social- och miljöutskottet eller här i salen.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack talman! Jag delar mycket av de visioner som finns angående cirkulär ekonomi men jag saknar på allvar förklaringar till hur man avser att genomföra det, om vi nu bortser från plastkassarna.

Jag skulle vilja ställa en kompletterande fråga till ledamoten angående hanteringen av avfall. Avser landskapsregeringen under 2018 fundera på om man ska ge stöd till en biogasanläggning?  Skulle det inte ha varit ett tydligt besked till näringslivet om man i budgeten skriver att ”vi avser att ge ett stöd om en miljon”- under förutsättning att de söker det naturligtvis och att det finns ett intresse från näringslivet. Det hade varit en konkret miljöhandling som väl hade passat in under cirkulär ekonomi förutom också inom näringslivssegmentet.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Tack talman! Det gläder mig oerhört att vicetalman Thörnroos har börjat intressera sig för cirkulär ekonomi. Ibland lönar det sig att tjata.

Det viktigaste, när det gäller övergången till cirkulär ekonomi, är den nya avfallslagen som bygger på direktivet kring cirkulär ekonomi från EU. Där kommer det att komma mycket handfasta åtgärder.

Som jag sade i mitt anförande så är cirkulär ekonomi ett nytt kunskapsområde som kräver både kunskapsinhämtning och framförallt kunskapsspridning. Det här är som allt annat hållbarhetsarbete, någonting som bygger på att det offentliga, det privata och individer tillsammans måste jobba framåt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Nästa replikväxling inleds av ltl Tony Wikström.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack fru talman! Ledamot Ingrid Johansson lyfter upp vikten av att få ner koldioxidutsläppen på Åland. Jag vill gärna veta hur hon personligen anser att kollektivtrafiken passar in i just den här ambitionen.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Jag tycker att kollektivtrafiken är en viktig del i det sammanhanget. Jag tycker precis så som liberalerna många gånger framhävt kring regionalplanering, att det kräver en hel del moderna lösningar. Nu ser man att det finns nya typer av fordon, nya typer av tjänster och kollektivtrafikfordon som också är eldrivna. Jag tycker att det finns mycket hopp i den här frågan. Jag är ytterst intresserad av t.ex. förarlösa fordon.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack fru talman! Det finns en ypperlig kollektivtrafikutredning som har tagit fram ganska mycket lösningar och visioner vad vi borde satsa på framöver.

Håller ledamot Johansson med om att vi egentligen borde kunna sikta på att om man vill så ska man kunna leva på Åland och i Mariehamn utan att äga en bil. Man ska klara sig genom att åka kollektivt dit man vill. Man ska kunna åka till köpladan och köpa sina kläder och sin mat och komma tillbaka också och till en billig kostnad.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Vi har haft en tradition på Åland att man får bosätta sig i princip var man vill till skillnad från andra regioner. Jag skulle säga att det här utgör ett praktiskt hinder för att varenda ålänning ska kunna åka kollektivtrafik. Vi kan inte ha kollektivtrafik ut på varje bygdeväg där det kanske bor tre hushåll längst ut på en väg. Drömmen om att varenda ålänning på hela Åland ska kunna åka kollektivtrafik tror jag är litet för mycket. Däremot att man i tätorterna ska kunna klara sig med kollektivtrafik, det tycker jag är ett relevant mål. Där tycker jag att landskapet, Mariehamn och tätorterna i Jomala t.ex. borde kunna samordna det. Det är där mycket av befolkningen bor och där finns det mycket onödigt bilåkande. Ett samarbete där man tar varandra i hand och ser till att man får en bra upphandling och moderna lösningar och kanske inte så som det har sett ut hittills.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Sista replikväxlingen inleds av vicelantrådet Camilla Gunell.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Tack! Och tack ledamot Johansson för anförandet. Jag tror det är väldigt viktigt att förstå kopplingen med kampen mot koldioxiden och klimatutsläppen i relation till Östersjön och Östersjöns utveckling. Det vi ser är att när temperaturen på jorden blir varmare så blir också Östersjön varmare och sötare, alltså salthalten sjunker. Det gör att algblomningen, döda bottnar och den utvecklingen tyvärr går så fort så jag vet inte hur vi ska klara av att stoppa den. Det är väldigt viktigt att koppla fram de här frågorna och jobba så hårt man kan på alla nivåer för att verkligen värna både klimatet och utvecklingen i Östersjön.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Ja talman, det är precis som vicelantrådet Camilla Gunell säger. Det här är en stor utmaning och jag vill faktiskt inte ge upp hoppet. Jag tror att vi kan skapa förändring och jag tror att vi har en förmåga att föregå med gott exempel. Där ser jag elektrifieringen av skärgårdsflottan som en viktig, viktig del. Vi har ju ett väldigt högt koldioxidutsläpp per capita och vi vet alla att skärgårdsflottan är en bidragande orsak till det. Så det elektrifieringsarbete som pågår så tycker jag att man ska lyfta som ett gott exempel.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Det är absolut viktigt och det framhöll vi också här från landskapsregeringens sida. Men också det faktum att vi under nästa år kan få en ny avfallslag och därmed få en bättre hantering på plats och en början på tänkesättet kring en cirkulär ekonomi. Vi har också en ny vattenlag på gång och även den kommer att bli en väldig viktig del i hur vi jobbar med vattenfrågorna framöver.

Sedan tror jag också på inköpet av belastningsinstrumentet där vi kan simulera genom olika dataprogram hur olika ämnen i vattnet påverkar en vattenförekomst. Om du startar en ny verksamhet och tillför mer kväve och fosfor, vad händer då?  Att man får en bättre bedömning när man ger tillstånd av olika verksamheter och utsläpp i haven.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Ministern avslutar med att tala om SGI, sociografiska informationssystem i praktiken. Och jag tror att det är en jätteviktig nyckel för att få lösningar på många av våra problem. Det handlar om allt från kollektivtrafik till var vi planerar våra fabriker till var vi planerar biogasanläggningar osv. Att planera geografiskt smart är grunden för ett hållbart samhälle.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Nästa anförande hålls av ltl Carina Aaltonen.

Ltl Carina Aaltonen

Fru talman! I flera dagar har jag legat hemma i sjuksängen och lyssnat på årets budgetdebatt. Den har varit fylld av fina anföranden, kloka tankar, stort engagemang och heta känslor. Vad finns mer att tillägga? Ja, förutom några ord om kortrutten så skulle jag vilja tala om klimatet och om att spara litet som motvikt till allt prat om tillväxt. 

Något som vi måste spara på är människor. Allt fler söker hjälp för psykisk ohälsa, både unga och äldre. Det räcker inte enbart med att öka läkarresurserna och screeningen. Vi måste gå till botten med varför människor blir sjuka av det samhälle vi lever i. Kanske vi måste stanna upp och inte bara vara konsumenter utan i högre grad producenter. Göra saker som vi mår bra av. Bry oss om varandra. Bryta ensamheten hos äldre, koppla loss från sociala media åtminstone någon dag i veckan.

Vi måste också spara på naturen. Spara på vårt vatten och skydda det från nedsmutsning. Spara på våra skogar och vara rädda om våra jordar. Hotet mot den biologiska mångfalden är akut och allvarligt.

Och jag tycker att det är befriande med #metoo, #visjungerut, #medvilkenrätt och #tystnadtagning. Precis på samma sätt som miljoner kvinnor världen över behandlas respektlöst så upplever jag att vi har tappat respekten för naturen och den biologiska mångfalden som är grunden till att vi kan ha ett gott liv.

Det andra stora hotet är koldioxidutsläppen. De senaste tre åren har de globala utsläppen legat stilla men väntas öka med två procent i år. Orsaken är att ekonomin har tagit fart. Det är högkonjunktur i nästan hela världen och när ekonomin går bättre, ökar konsumtionen och därmed även koldioxidutsläppen. Det är en oskriven lag. Det finns en tydlig koppling mellan ekonomisk tillväxt och energiförbrukning eftersom ekonomisk tillväxt enkelt förklarat betyder att vi ständigt producerar och konsumerar mer.

Häromdagen uttryckte över 15 000 vetenskapsmän sin stora oro över att det görs för lite för att bekämpa klimathotet. Problemen ökar snabbare än man hinner åtgärda dem.

Vi måste agera nu. Satsningar görs för att minska Ålands koldioxidutsläpp. Vicelantrådet Gunell nämnde en mängd konkreta åtgärder i sitt anförande. Det är riktigt bra, men jag tror att det viktigaste instrumentet för att nå framgång är att göra upp en koldioxidbudget för landskapets verksamhet, en koldioxidbudget ska kunna utvecklas till något som vi ska kunna diskutera och debattera här i Ålands lagting, på samma sätt som vi debatterar hur pengarna ska användas. Hur ska vi fördela det åländska samhällets koldioxidkvot? Vi hörde ledamot Johansson just tala om att vi har oerhört hög koldioxidanvändning per capita på Åland. Vi måste jobba med att få ner det här.

Här finns också den nya energi- och klimatstrategin som ett otroligt viktigt styrdokument så vi kommer säkert att se mer av sol-el, mer av trä och mindre av betong och olja de kommande åren.

Beträffande anslaget för biologisk mångfald och inköp eller inlösen av områden så minskar det med 16 000 euro. Åland borde ha betydligt fler naturskyddsområden och fredade områden och vi måste öka takten. Inte för att EU tvingar oss utan för att det är det rätta att göra. Jag anser att varenda liten lundviol, varje klibbalskärr eller guckoskobestånd är värda att skydda och visa respekt för. Landskapsregeringen ska gå i bräschen att värna mångfalden i alla dess aspekter.

Det är bra också att Åland blir ett testområde för hållbar, förnyelsebar teknik. Det kan gynna hela det åländska samhället och jag hoppas att man tar rygg på Hammarby sjöstad som sen länge varit ett testområde för ny teknik och där fokus har varit att minska energikonsumtionen, minska koldioxidutsläppen och att ta fram digitala verktyg som ska kunna påverka människors beteendemönster.

Åland skulle också kunna bli ett testområde för sociala stödinsatser. Vi vet genom forskning att 20 procent av klienterna inom psykiatrin och det sociala använder 80 procent av resurserna hos myndigheterna. Vad händer om varje människa som är i behov av stöd skulle kunna få skräddasydda åtgärder och hur skulle de kunna se ut? Nu sker det forskning via Högskolan på Åland på äldre kvinnors psykiska hälsa och även konkreta insatser med nya sätt att jobba och aktivera de äldre ingår i projektet. Vi borde erbjuda Åland som plattform för forskare som vill dra forskningsprojekt kring nya sociala metoder att inkludera unga med psykisk ohälsa, missbrukare, personer med funktionsvariationer, långtidsarbetslösa och andra i samhället.

Avslutningsvis fru talman! Ålands styrka är vår litenhet. Det är lätt att gå från beslut till handling. Det gör att vi alltid, om vi vill, kan vara snabba att ställa om och ta in både ny teknik och nya metoder. ”Livet är det som händer medan du gör upp andra planer” lär John Lennon ha sagt. I fråga om kortrutten tror jag att det är precis det som hände. Medan den landskapsregering jag själv var en del av, gjorde upp planer så hände det mycket på teknikområdet. Elektrifieringen av allt från bilar till fartyg gick rasande snabbt framåt. När vi kom ut med alla tjocka utredningar och planer beträffande kortrutt hade verkligheten passerat förbi. Eldrivna fartyg är inte framtiden. De är redan här. Så jag står fast vid min åsikt beträffande västra Föglö. Bygg inte fler broar och vägar i orörd natur. Beställ hellre ett eller helst två stycken eldrivna fartyg på rutten Svinö-Degerby, så snabbt som möjligt och sätt igång med östra Föglö. Då får vi en kortrutt som tar hänsyn till naturen och som kommer att spara tid och pengar.

Och bästa finaste landskapsregering, politiker och tjänstemän, jag hoppas mycket på den resepolicy som ni nu som bäst tar fram. Jag ser fram emot att vi ska bli den första regering och det första parlament som klimatkompenserar alla resor utanför landskapet, både till lands och till havs. Resa och träffas måste vi göra och genom att klimatkompensera för våra möten så får de ett ännu större värde. Inte minst visar vi med tydlig kraft och handling att vi agerar hållbart. Lycka till med arbetet nästa år. Kraft, mod och nya tag!

Talmannen

En replik är begärd. Replikväxling inleds av ltl Sara Kemetter.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack fru talman! Tack ledamot Carina Aaltonen för ett kreativt anförande. Ledamoten lyfte fram testområde för sociala stöd, alltså insatser. Det tycker vi från hela gruppen är väldigt intressant och skulle gärna jobba vidare med det tillsammans. Kan ledamoten lite mera beskriva hur man har tänkt att det skulle kunna vara unikt?

Ltl Carina Aaltonen, replik

Fru talman! Jag tycker att precis som man nu gör med forskningsprojektet om äldre personers och äldre kvinnors psykiska hälsa, det borde man kunna omforma och göra motsvarande forskning på t.ex. för personer med funktionsvariationer och personer som har stått utanför arbetsmarknaden en lång tid. Vi vet att vi har ungefär 500 långtidsarbetslösa på Åland. Jag tycker att det här passar bra in. Det är länge sedan det skedde utveckling av nya sociala metoder. Det har mest skett nedskärningar på det här området. Men att använda Åland som ett område och ta fram innovativa lösningar på hur man kan bryta människors utanförskap skulle vara väldigt lämpligt.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack fru talman! Det här är ett väldigt intressant område och ganska nytt. Åtminstone är jag själv inte särskilt insatt just i det här. Därför tycker jag att det är intressant och att Åland ypperligt skulle passa som testområde.

Vi vet också att kvinnor i medelåldern ofta blir längre sjukskrivna och utbrända för att man på något sätt inte klarar av helheten med barn, hem och arbete och allt vad som krävs av oss. Så det är nog ett väldigt viktigt område som ledamoten nu tar fram.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Nästa anförande hålls av ltl Roger Nordlund.

Ltl Roger Nordlund

Fru talman! Jag är tillsammans med ltl Harry Jansson undertecknare till en motion som går ut på att tillsätta en ny språkpolitisk kommitté. Alla som följer med utvecklingen i landet som helhet så torde nog inse nödvändigheten av att vi flyttar upp det språkpolitiska på högsta möjliga nivå och ser verkligheten som den är. Det blir svårare och svårare för finska staten att upprätthålla service på svenska gentemot Åland, vilket man lovade i enlighet med självstyrelselagens tillkomst.

Jag har full respekt för språkrådet och det arbete som görs i landskapsregeringen, men de här förändringarna som nu sker i landet som helhet så är av en strukturell art. Det måste vi på något sätt förhålla oss till också från åländsk sida. Det är därför som jag, tillsammans med ltl Harry Jansson och den övriga centergruppen, tycker att det är dags att vi tillsätter en ny parlamentarisk språkpolitisk kommitté som ser på den språkpolitiska utvecklingen, inte bara som det ser ut idag 2017 eller 2018, utan ser det i ett längre perspektiv. Hur kommer det sannolikt att se ut år 2030, 2040 eller 2050? Det är då som våra barn ska leva här i det åländska samhället. Förhoppningsvis ska de också kunna leva och verka på svenska men också att samhällsservicen ska fungera på svenska på likadant sätt som vi har fått ha det som lever här nu.

Svenska språket är faktiskt satt under hot just nu. Det är vårt ansvar att vi som finns här i vårt lagting verkligen lyfter de här frågorna och ser till att sådana åtgärder vidtas som gör att vi kan fungera på svenska också i ett mycket långt perspektiv här på Åland.

Sedan, fru talman, är det mycket lätt att från den motionen komma över på en annan fråga som finns med här i budgeten och det är stängningen av Ålandskontoret i Stockholm. Jag hoppas att finans- och näringsutskottet verkligen tar sig en funderare på och hör människor kring det. Jag tror att det är en kontraproduktiv åtgärd som jag tror att landskapsregeringen föreslår här. Dels är det en väldigt liten peng som det har kostat att upprätthålla ett Ålandskontor, men det är en väldigt tydlig signalpolitik som landskapsregeringen nu skickar ut genom att stänga sitt kontor i Stockholm. Det visar att vi drar oss inåt och sluter oss mera i vårt eget skal. I den politiska situation som vi just nu befinner oss och den språkpolitiska och allmänpolitiska situation som självstyrelsen befinner sig i så tror jag att det skulle finnas all anledning att i stället stärka våra kontakter och relationer västerut - till Stockholm, till Sverige, till myndigheterna och till det svenska näringslivet där. Ett Ålandskontor som finns på plats rent fysiskt har en väldigt tydlig signalpolitisk betydelse, men också realpolitisk betydelse. Att det finns människor av kött och blod som representerar Åland, som man kan ta kontakt med och som kan bevaka våra intressen där.

Så snälla finans- och näringsutskottet, se på den här frågan med öppet sinnelag och se långsiktigt på den för det kan ha betydelse för Åland.

Fru talman! Sedan vill jag ta upp några frågor som jag vill berömma landskapsregeringen för och det är satsningen på livsmedelsstrategin och Mat Åland.

Jag hade förmånen för några dagar sedan att vara med på ett seminarium som ordnades i samband med livsmedelsstrategiarbetet och Nordisk Mat. Jag blev väldigt imponerad över det arbete som görs här på Åland och som man håller på att dra upp riktlinjer för och också verkställer. Men jag blev också väldigt starkt berörd över hur viktig maten är när vi ska utveckla den åländska turismen. Som vi vet så är turismen den näring som växer snabbast just nu. Måltidsturismen, maten och de livsmedel som vi producerar här är väldigt viktiga om vi ska vara en seriös besöksplats med kvalitét också i framtiden.  Väldigt många människor väljer faktiskt resmål med utgångspunkt att man ska kunna äta gott, man ska kunna äta lokalt och någonting som är speciellt. Vi har väldigt goda förutsättningar här på Åland som vi kan vidareutveckla och ta tillvara. Allt mitt stöd till det arbetet och de resurser som landskapsregeringen lägger ner på det.

En parentes. Vi kanske tycker att vi är viktiga, vi som sitter här i Ålands lagting. Men jag lärde mig också, att ser man globalt, så är det så att 45 procent av världens ungdomar idag tror att de kan påverka världen mera genom sitt val av mat och vad de äter än att lägga sin röst i ett demokratiskt val. Det visar hur viktigt det är att också vi på Åland kan tillgose nyttig och framförallt ren mat. Vi har alla förutsättningar för det.

Sedan, fru talman, så skulle jag också vilja slå ett slag för naturturismen. Den är den del av turism i världen som växer snabbast i världen. Den växer t.o.m. dubbelt snabbare än den övriga turismen. Vi har goda förutsättningar här på Åland men vi har ännu inte lyckats paketera det och göra den tillgänglig på ett sätt som jag tycker att den skulle förtjäna. Där hoppas jag också att landskapsregeringen har ett öppet sinnelag och hjälper Visit Åland och andra aktörer i det arbetet.

Kanske en av de finaste satsningarna i den här budgeten - eller som kan bli det, för det är faktiskt beroende på beslut i Central Baltic - och det är satsningen på gästhamnarna runtom på Åland. Det kan bli en väldigt bra injektion till skärgården och till glesbygden men också till Mariehamn de facto. Men framförallt har det betydelse runt om på Åland. En gästhamn tänker man att bara är ett ställe där man parkerar båten, men en välfungerande gästhamn och all utbyggd service däromkring har alla möjligheter att bli servicecenter i den kommun eller den by där den befinner sig. Om det här Central Baltic-projektet förverkligas på det sätt som det skissas upp här - och som man jobbar med från Ålands utveckling inom projektet Smart Marina - så kan det bli en av de största injektionerna som vi har gjort regionalpolitiskt på mycket länge från landskapet Åland. Mitt fulla stöd till det projektet.

Talmannen

Tre repliker är begärda. Första replikväxlingen inleds av vicelantrådet Camilla Gunell.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Tack fru talman! Jag vill också tacka ledamot Nordlund för många positiva omdömen kring både gästhamnsprojekt och Mat Åland och annat som är trevligt och framåtsyftande.

Däremot så tror jag inte att man ska övertolka och själv börja sätta signalpolitik ifråga om det här Ålandskontoret i Stockholm. Saken är helt enkelt den att landskapsregeringen har hittat andra vägar att jobba gentemot Sverige och med kontaktnät. Kontakterna är så goda som de någonsin har varit. Det hänger inte på att vi hyr ett fysiskt utrymme någonstans i Stockholm. Det finns andra vägar idag att arbeta på och jag tror att det är väldigt bra att man inte börjar skicka ut sådana signaler som ledamot Nordlund nu pekar på.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Det är ju inte jag som skickar ut den signalen utan det är landskapsregeringen som lägger ner Ålandskontoret i Stockholm. Jag hoppas att det är så som vicelantrådet säger och jag tror säkert att det finns många olika sätt att jobba på idag.

Men det skulle också vara förnämligt om ni skulle presentera dem för Ålands lagting och Ålands folk så att man kan känna en trygghet i det. Jag är själv övertygad om, det säger all min erfarenhet, att en viss fysisk närvaro på en plats också har en betydelse. Om det är någonting som jag har lärt mig i livet så är det att all business is local. Det betyder att syns man inte så finns man inte. Jag tror att vi behöver finnas i Stockholm.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Jag kommer inte att sakna det här faktiskt underutnyttjade rummet som landskapsregeringen har hyrt. Däremot kommer jag kanske att sakna skylten på utsidan för den var väldigt strategiskt placerad. Även om den var liten och man fick gå nära om man skulle se den. Men den fanns där på Drottninggatan där ändå många passerar. Om vi kan få upp en skylt någon annanstans där Åland syns så är det kanske ett ännu bättre fönster mot livet i Stockholm. Då tycker jag att det är någonting att överväga. Men våra goda relationer till Stockholm hänger på intet sätt på de här 15 kvadratmetrarna på Drottninggatan.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Nej, jag tror inte heller att våra goda relationer hänger på det. Mycket bättre och närmare samarbete har vi ju byggt upp genom åren så att de finns där. Men jag tror att det skulle vara väldigt bra om vi skulle kunna markera vår närvaro också. Det visar att vi värnar om kontakten västerut - och mot Stockholm - med tanke både på utbildning och sjukvård men framförallt vårt näringsliv. Vi ser att vi har ett jättebehov nu att få nya marknader och nya affärsverksamheter.  Jag tror att mycket av den nya affärsverksamheten kommer västerifrån. Det här hänger också ihop med att vi har så många åländska ungdomar som utbildar sig i Sverige och det har vi haft under en väldigt lång tid. På det sättet bör vi kunna sy ihop det nätverket så att man kan fungera både i Stockholmsregionen och på Åland. Där tror jag att det här kontoret, eller vad vi kallar det, har en viss funktion att fylla.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Nästa replikväxling inleds av ltl Jörgen Pettersson.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack talman! Tack för ett insatt anförande om tingens ordning när det gäller språket. Det är väldigt väl timat att koppla samman behovet av en ny parlamentarisk språkkommitté med Ålandskontoret i Stockholm. Det var precis vad man underströk senast när vi hade en parlamentarisk kommitté. Man gick in för fyra tyngdpunkter som man skulle fokusera på. En av dem var närvaro i Sverige. En stärkt närvaro i Sverige i form av t.ex. ett Ålandskontor. Jag tycker verkligen att är det någon gång som vi behöver stärka självstyrelsen så är det när språket är under press genom att stärka våra s.k. ambassader både på västra och östra sidan.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Jag delar naturligtvis helt den åsikten och jag hoppas och tror att finans- och näringsutskottets ordförande lyssnar och tar till sig och också ser till att vi får höranden i den här frågan i utskottet som kan belysa det här på ett allsidigt sätt.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack talman! Som en liten kuriosa så var det faktiskt på Ålandskontoret i Stockholm - som på den tiden inhystes i Stockholms handelskammare, möjligen Sveriges handelskammare, det ska jag inte svära på – som man möttes för första gången för att dra upp planerna kring det som senare skulle bli daleraffären. Ibland måste nämligen människor mötas på en ganska odramatisk plats när man ska diskutera frågor som är lite av annorlunda karaktär än det vanliga.

Dalerprojektet kan man säga ganska mycket om, men det är ett av de mest definierande äventyr som självstyrelsen har genomgått under de senaste åren. I år är det – möjligen - 26 år sedan. Det är fortfarande en av världens mest framgångsrika marknadskampanjer.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Sista replikväxlingen till huvudanförandet inleds av Petri Carlsson.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Tack ledamot Nordlund för att ledamoten slog ett slag för naturturismen. Det tycker jag var ett bra påpekande och det är bra att han lyfte den frågeställningen. Ledamoten var inne på att paketeringen brister och det kan jag förstås hålla med om. Men det är också viktigt att innehållet är bra och att vi ser till att ordna upp innehållet till många delar. Under det senaste året har vi sett hur det har riktats kritik mot t.ex. skicket av våra vandringsleder. Det är också ett kommunalt ansvar att se till att vi får dem i skick. Vi måste få det att fungera bra. Jag menar att kommunstrukturen har en betydelse här.  Om man har en större enhet som kan ta hand om det här, och sköter det med hjälp av ideella krafter, så blir det kanske lite mera välskött. Det där ligger mig varmt om hjärtat. Det används för vandring men också för löpning nuförtiden, vilket är ganska stort när det gäller vandringsleder.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Det är på det sättet som ltl Petri Carlsson säger. Det är någonstans som det fallerar nu i helheten. Jag hoppas att vi alla kan hjälpas åt - både från landskapets sida, från fastighetsverket och från kommunerna och från turistföretagare - att försöka skapa någon form av fungerande helhet när det gäller naturturismen.

Det första man tänker på är kanske vandringslederna. Men det finns också en fantastisk potential ute i den åländska skärgården som vi på ett bättre sätt borde ta vara på. Det är ju där som vi kan hitta den åländska uniciteten på något sätt. I Sverige och Finland har man de fantastiska fjällen för vandringar samt stora skogar. Vi har inte det men vi har en fantastisk skärgård som är unik och den måste vi börja öppna upp. Det finns ju faktiskt embryon till att man börjar med det. Där tror jag att vi kan vara unika.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Det är helt klart att vi har en jätteunik möjlighet med vår skärgård också, förutom vandringslederna som jag nämnde som exempel. Det är helt rätt, vi har en unik möjlighet. Vi måste hitta sätt att koordinera det. Åtminstone på kort sikt så måste vi försöka diskutera ihop oss.

Det är ju de facto så att vi drunknar i det här administrativa havet av att det finns så många olika aktörer som ska samordnas. Det är ju det stora problemet. Det är så otroligt många aktörer. Också med kommunerna - som jag sade - det är 16 kommuner, landskapsregeringen, Visit Åland samt alla turistaktörer. Det blir så många aktörer som ska samordna så det blir väldigt svårt. Återigen, med färre aktörer så blir det lättare att samordna alla sådana här saker. Det gäller inte bara det här området utan det gäller många områden. Det här är ett av dem.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Det viktiga är nog att få alla aktörer att inse nyttan med det man gör och att man engagerar sig i saker. Jag var en gång i tiden - i slutet av 1980-talet, i mitt tidigare liv tänkte jag säga - med och skapade Eckerökortet vilket var en väldigt krävande uppgift på sitt sätt. Det krävdes många diskussioner för att få alla byar att inse fördelen med det hela. Det är precis samma grundutmaning när det gäller vandringsleder och annat. Man måste få alla att inse att man de facto har nytta av det, även för mig. Då ställer alla upp och medverkar på ett positivt sätt.

Det har många gånger sagts här under debatten att vi tillsammans ska driva självstyrelsen och självstyrelselagsrevisionen, vilket vi naturligtvis ska göra. Men vi måste också tillsammans driva och utveckla det åländska samhället.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Nästa anförande hålls av minister Wille Valve.

Minister Wille Valve

Talman! Jag vill spinna lite vidare på den replikväxling som jag tidigare i kväll hade med ltl Runar Karlsson angående äldreomsorgen.  Det som verkligen bekymrar mig när jag bekantar mig med siffror från i år - platser på institution år 2017, personer 75 plus och platser inom ESB - det är det att vi inte kommer att ha råd att fortsätta så här på Åland med den institutionstyngda vård som vi de facto har. Vi har inte råd att fortsätta mera på den här vägen. Utvecklingen ser väldigt olika ut beroende var på Åland du befinner dig.

Ett konkret exempel. Vi har som riktgivande servicemål för Åland att fem till sex procent ska vårdas på ESB år 2017. Siffran för Mariehamn är 8,1 procent, det skiljer inte så farligt mycket. På övriga Åland är den på 12,5 procent. Samma gäller för institutioner. Det riktgivande servicemålet är 3 procent. Mariehamn har 4,8 och för övriga Åland är det 5,4 procent. Vad betyder detta om vi tittar på vårt mål, alltså det här politiskt välbekanta målet att 90 procent av befolkningen ska bo hemma? Det betyder att vi går åt fel håll. Det betyder att vi nu är på 88 procent medan utvecklingen i riket har gått åt motsatt håll, åt rätt håll, sedan i början av 2000-talet. Den är nu 91 procent.

Det här, kära vänner, är en stor utmaning som också nästa landskapsregering kommer att jobba med och det är ett väldigt starkt argument för en kommunreform. Vi behöver få ett helhetsgrepp om äldreomsorgen på Åland på lång sikt. Vi behöver ta tillvara alla resurser som finns för att kunna trygga den övergripande principen om rätt vård, rätt nivå, rätt plats och i rätt tid. Det är oerhört viktigt.

Jag tänkte säga några ord om KST. KST känner vi alla till i det här skedet. Det finns två faser i KST, fas ett och fas två. Fas ett är frivillig samordning fram till den 1 april 2019. Man kan illustrera det. Om man säger att KST vore ett hus så är det så att kommunerna nu ska bygga huset och landskapsregeringen står för innehållet i detta hus, vilket kommer att ske i form av de socialvårdslagar som träder i kraft i början av 2019. Landskapsregeringen kommer förstås att bistå den här frivilliga processen, det frivilliga samordnandet av kommunernas socialtjänster.

Diskussioner pågår just nu mellan landskapsregeringen och kommunala företrädare för omsorgsförbundet. Det har inkommit en icke-komplett ansökan som vi har diskuterat, att hur kan vi komma vidare och hur kan vi ta tillvara den kraften som faktiskt finns att genomföra processer frivilligt och bygga huset frivilligt. Vi vet att alla i den här salen i det här skedet att om det inte kommer något förslag före den 1 april 2019 så då inleds fas två. Och då med en ny socialvårdslag i kraft och sannolikt också med en ny kommunkarta.

Bästa åhörare! Ni som har lyssnat på den här sändningen så här långt - om det är i egenskap av ert yrke eller upplysta medborgare - så är ni demokratins hjältar. Ni har hört ord som kortrutt, kommunreform och KST åka förbi under ganska många timmar. Någon belöning ska ni ha för att ni har lyssnat så här långt. Så nu kommer det en sång som beskriver KST, kommunreform och kortrutt och landskapsregeringens ambitioner:

 

”Ja vi ska ha kommunreform, ja vi ska reformera

och KST går också an, men vi vill mycket mera

Nu tänds det ljus i stad och land

och kortrutten ska ros i hamn

Å annars så gör vi så mycket vi kan

både moddar och libbar och Fellmanskan”.

Talmannen

Tack för det! Tre repliker är begärda. Första replikväxlingen inleds av vtm Veronica Thörnroos.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack talman! Jag finner stöd för mycket av de centertankar som vi har framfört tidigare här idag. Dvs. att det är väldigt viktigt att hemsjukvården utvecklas för att vi därigenom ska kunna minska på institutionsboendet för den som det passar för.

Jag tycker också att det är viktigt att prata om rätt nivå, rätt plats och rätt tid för vård. Därför skulle det vara angeläget att vi skulle få ett hälsopolitiskt meddelande till lagtinget och tillsammans kunna resonera kring visionerna.

Det jag däremot överhuvudtaget inte förstår är metaforen kring kommunernas socialtjänst KST, dvs. att kommunerna ska bygga huset och landskapsregeringen ska stå för innehållet. Det är kanske den metaforen också som visar hur landskapsregeringen ser på KST, dvs. att det är de som beslutar om innehållet. Ingenting kunde ju vara mera fel. Det här är inom kommunernas eget kompetensområde.

Minister Wille Valve, replik

Talman! Om landskapsregeringen nu under 2018 skulle komma med ett hälsovårdspolitiskt meddelande så skulle det bara ge ett litet tvärsnitt av den utmaning som vi står inför. Den utmaningen som vi står inför har att göra med socialvårdssidan, men visst har det också med vården att göra. Vi har den geriatriska kliniken som håller på att byggas ut och vi vet vad det innebär för antalet vårdplatser. Men det här är bara en del av det. Den mycket stora delen handlar om hur vi kan stödja människor att kunna bo hemma så länge som möjligt med rätt vård på rätt nivå. Jag håller väldigt mycket med det som ledamoten Thörnroos sade inledningsvis.

Metaforen om KST hoppas jag att är förlåten ändå. Givetvis bygger vi det här huset tillsammans. Socialvårdslagen ska per definition ut på remiss till kommunerna. Den utarbetas just nu i gott samförstånd med företrädare för kommunerna (…taltiden slut).

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Med beaktande av vad som sades i ministerns huvudanförande - och i vårt tidigare replikskifte - så borde kanske t.o.m. landskapsregeringen ha presenterat ett hälso- och socialpolitiskt meddelande.  Många av de områdena går väldigt mycket in i varandra och tidvis löper de parallellt.

Ministern sade tidigare att han inte ville presentera en papperstiger. Jag kan också meddela att vi från oppositionen inte vill ha en papperstiger. Däremot vill vi alldeles på riktigt ha ett hälsopolitiskt meddelande med helhetsgrepp och med visioner, inte bara för den här mandatperioden utan även ha siktet lite längre fram.  Det här området är för viktigt för att schabblas bort med hänvisning till att det saknas personella resurser.

Minister Wille Valve, replik

På lång sikt är det så att när man tittar på de siffror som vi har - för ESB, för institutionsvård, antal vårdplatser, hur de fördelar sig, hur våra institutioner samarbetar, hur samarbetet ser ut i en post KST-värld - då kommer jag personligen till en slutsats. När blir det dags för Ålands egen SOTE-reform?

Jag finner att ledamoten Thörnroos har en poäng. Vi kommer på sikt att behöva titta på det här som en helhet, vilket vi har börjat göra nu i samband med socialvårdsreformen men vi kommer att behöva göra mera.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Nästa replikväxling inleds av ltl Petri Carlsson.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Minister Valve inledde anförandet med att föra en dialog om en replikväxling från tidigare gällande äldreomsorgen och budgetmotion nr 40. Jag skulle råda ministern att inte dra alltför stora växlar på den budgetmotionen.

Det är faktiskt så att det här antagligen bara är ett försök att få tillbaka de miljoner som vi har förändrat i landskapsandelssystemet. Det är ju trots allt samma beloppsnivåer. Det är försök med direkta fördelningspolitiska inslag. Den saknar ju andra argument och de djupa kunskaper som finns i det landskapsandelssystem som vi redan har, kunskaper på alla nivåer om hur man fördelar pengar. Så det här är nog antagligen bara ett fördelningspolitiskt försök att få tillbaka de här pengarna på ett annat sätt än man har gjort i landskapsandelssystemet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Nästa replikväxling inleds av ltl Pernilla Söderlund.

Ltl Pernilla Söderlund, replik

Tack talman! Man kan bra stämma in i din sång och jag håller med om mycket som du säger, nästan allt. Jag vill poängtera också att vi behöver arbeta rehabiliterande och förebyggande med våra åldringar långt innan de har kontakt med sjukvård eller socialvård eller något sådant. Med kost, med motionsvanor, stillasittande och förebygga många sjukdomar med hälsosamma vanor. Men också med ensamhet som är ett stort problem hos äldre.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Nästa replikväxling inleds av ltl Harry Jansson.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack talman! Trevligt att ministern vill inleda lilla julfirandet redan nu men vi ska väl återkomma till det.

När det gäller kommunernas socialtjänst, populärt kallat för KST, så tycker jag inte riktigt att ministerns budskap från talarstolen idag rimmar överens med det som landskapsregeringen skriver i budgetförslaget på sidan 25 om att ”… en särskilt partsammansatt arbetsgrupp med uppdrag att samordna processen kring den kommunala socialtjänsten med bildandet av de nya kommunerna.” Då är frågan – hur rimmar det här överens med ministerns budskap? Nu håller kommunerna genom frivillighet på att bilda ett KST utan att landskapsregeringen styr. Jag upplever att det är en uttryckt styrning på väg från landskapsregeringens sida.

Minister Wille Valve, replik

Styrning behövs. Om vi kommer så långt i diskussionerna att det kommer att beviljas medel för samordnande av kommunernas socialtjänst så då kommer det att finnas ett mått av styrning också. Det kommer att finnas kriterier - så som också finns i landskapslagen om kommunernas socialtjänst - för det frivilliga samordandet, alltså vad det ska resultera i för enheter.

Styrning, ja det kommer det att finnas. En rimlig utgångspunkt är att kommunernas socialtjänst också hänger ihop med den framtida kommunstrukturen.

Ltl Harry Jansson, replik

Det är väl här som det är lite svårt att få ihop det hela. Om man tänker på de processer som pågår på kommunalt håll så vet ingen hur de slutar. Från moderat håll så har vi hört misstro mot de frivilliga processer som är på gång. Är det faktiskt som så att landskapsregeringen ska försöka passa in det i kommande strukturer?

Bästa minister!  Vi behöver KST nu så fort som möjligt, både med tanke på klienterna, de anhöriga och personalen vid Ålands omsorgsförbund. Det här ger en signal om att vi ska vänta ganska lång tid framåt. Jag tycker nog att landskapsregeringen måste backa upp den arbetsgrupp som jobbar med detta inom ramen för Ålands omsorgsförbund och ge den fullt stöd med allt den behöver, utan att styra kommunerna i övrigt till den här delen.

Minister Wille Valve, replik

Styrning är motiverat. Vi ska minnas att när vi tog landskapslagen om samordnad kommunal socialtjänst så skrev vi in som kriterium att servicen ska vara likvärdig. Finner landskapsregeringen att servicen inte ordnas på ett likvärdigt sätt, då saknas det förutsättningar att godta en sådan plan. Det i sig själv är politisk styrning. Men jag skulle inte övertolka den delen.

Ja, landskapsregeringen behöver styra till ett visst mått så att man sätter kriterier och man säger att det här och det här behöver uppfyllas. Det är för tydlighetens skull, så att alla vet precis vad som gäller och vad spelets regler är. Men grundförutsättningen är precis som tidigare i fas ett, nu är bollen hos kommunerna. Kommunerna ska tillsammans presentera ett förslag och landskapsregeringen bistår i det arbetet.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Nästa anförande hålls av minister Mika Nordberg.

Minister Mika Nordberg

Talman! Jag tänkte att jag skulle ta ett kort anförande så här under de sista timmarna. Mitt förra anförande var inte så långt heller.

När det gäller kortrutt så har vi fått höra under debattens gång att man har sagt nej till kortrutt. Jag kom att tänka på en debatt som fördes här i salen för ca tio år sedan. Man diskuterade kongress- och kulturhuset Alandica. Då var det väldigt många som också sade nej till Alandica. Jag började fundera att tänk om det skulle komma någon person idag och erbjuda sig att kostnadsfritt ta bort Alandica och återställa naturen som den var innan Alandica fanns. Hur många skulle understöda en sådan tanke av oss här i salen idag? Av 30 lagtingsledamöter så tror jag att det blir svårt att få ihop tre. Men när debatten rasade som mest så var det precis på håret att Alandica blev till.

Jag tror att det är precis likadant i det här fallet. Man har lyft fram en intresseorganisation som har sagt att de är negativa till satsningen på västra Föglö. Då har jag en undran. Har de sagt att de är positiva till satsningen på östra Föglö? De facto så pratar vi om nya vägar i orörd natur, en ny hamn även i orörd natur på östra Föglö. För att inte nämna det som Centern har lyft fram som sitt önskemål, Prästösundsbron.

Om man har ett ansvar även för kommande mandatperioder, och jag tror att Centern åtminstone har en ambition att vara med i den kommande regeringen, då tycker jag att man ska gå lite varsamt fram när det gäller att svartmåla alla infrastrukturprojekt som man vill företa sig.

Avslutningsvis, fru talman, så kunde jag inte undgå att leta upp miljökonsekvensbedömningen från Prästösundsbron. Det har talats i debatten att det är hemskt vilken stor bro som vi föreslår ifrån landskapsregeringens sida nu, 538 meter lång.

Mina vänner, Centern vill bygga Prästösundsbron som är 600 meter lång. I min värld är 600 meter längre än 538 meter.

Talmannen

Två repliker är begärda. Första replikväxlingen inleds av vtm Veronica Thörnroos.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack talman! Det är ju så i alla processer att man måste respektera det som majoriteten tycker. Så är det. Det är inte alltid lätt i ett förändringsarbete, det vet jag.

Men det som jag vänder mig lite emot, det är att jämföra naturen där Alandica finns idag med de ingrepp som planeras på andra ställen. Jag vill rekommendera ministern att ta en annan liknelse än den om att såga omkull två tallar och ett buskage, som man gjorde för att sätta upp Alandica. Det låter sig inte riktigt jämföras. Det måste finnas en tyngre argumentering.

Sedan vad gäller en bro över Prästösund. Ja, Centern har fört fram och står bakom en bro över Prästösund efter att östra Föglö är färdigt. Det har nog inte bara att göra med antalet metrar och så vidare bortåt, utan man måste nog se det i ett större kontext, det är åtminstone vad vi försöker göra.

Minister Mika Nordberg, replik

Tanken med att använda Alandica var mera att när det handlar om stora projekt som landskapsregeringen vill genomföra, så är det väldigt lätt att det blir polariserat. Det är väldigt lätt att det blir för och emot. Men när projektet redan är genomfört - och man har nyttjat det och sett hur det i praktiken sedan blev - så är opinionen väldigt många gånger annorlunda när allt väl är klart. Ska man jämföra någonting så är det inte naturmässigt jämförbart. Då behöver man titta på andra jämförbara projekt, som t.ex. en ny vägdragning över Prästö.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Det har låtit mig berättas att när man skulle bygga den s.k. rökerirondellen så kom det in en samlingslista med, jag tror det var över 2 000 namn, som ansåg att man inte kunde bygga den med tanke på de ingrepp som det skulle få i naturen.

Vad gäller satsningarna på östra Föglö så har jag alltid sagt att jag tycker att det är förnuftigt att göra och jag tror mig veta att det är där som inbesparingarna finns.

I min värld är nästa projekt därefter en bro över Prästösund. Helt enkelt därför att en bro över Prästösund drar inte bara Vårdö närmare fasta Åland, det drar också indirekt både Kumlinge och Brändö. Det tycker jag att skulle vara viktigt.

Minister Mika Nordberg, replik

Min liknelse, som jag försökte göra, var att man ifrån intresseföreningen nu har lyft fram att man är emot västra Föglö. Min fundering var om man i något sammanhang från samma intresseförening gett klartecken till att man förordar östra Föglö? Det är också ett ingrepp i naturen och - när det ligger på bordet - så tror jag att det också kommer att komma reaktioner emot det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Nästa replikväxling inleds av ltl Jörgen Pettersson.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack talman! När det gäller frågorna till den aktuella intresseorganisationen så vore det kanske klokare om ministern vände sig direkt till dem. Det är kanske fel forum att lyfta det just här.

När det handlar om dessa planer för i första hand östra och sedan västra Föglö så missade ministern – i varje fall så saknade jag det – ett resonemang kring finansieringen av det hela. Broar låter sig ju inte riktigt byggas gratis, var man än sätter dem någonstans.

Där skulle jag åtminstone gärna ha hört några ord om den U-sväng som ministern och landskapsregeringen har gjort när det gäller finansieringen av det hela. Där man tidigare åtminstone ganska aktivt har stoppat en extra anslagsansökan går man nu in för att man ska göra det. Det är nog antagligen klokt, men det skulle vara intressant att höra resonemanget bakom det.

Minister Mika Nordberg, replik

Fru talman! När det gäller intresseorganisationen så vill jag påpeka att det var från centerhåll som man lyfte fram att det är oklokt att göra det här pga. den respons som det har fått.

När det sedan gäller den investering som vi föreslår för hela kortrutten så pratar vi alltså om en investering om 40 miljoner som finansieras genom en sänkt drift.

Det är ju så att Centern de facto har varit med under de senaste 20 åren och har lagt ut ca 300 miljoner euro på driften av skärgårdstrafiken. Jag är helt övertygad om, att om Centern ingår i nästa regering så kommer man att fortsätta på den inslagna banan och satsa ytterligare 300 miljoner euro på driften. Är det då fel att göra en ändring som resulterar i att man kan sänka driftskostnaderna? Det tycker inte den här regeringen.

Vtm Jörgen Pettersson, replik

Tack talman! Ministern kanske inte förstod frågan. Av vilket skäl har man valt att nu plötsligt ändra sig, efter att för ett år sedan ha sagt att extra anslag inte kommer på fråga? Nu bestämmer man sig för att man ska ansöka om det. Vad är det som har hänt? Det är ingenting konkret, vad jag kan bedöma, som har hänt.

Jag vill också tillägga att jämförelsen mellan den aktuella bron på västra Föglö och Prästösundsbron, den är rätt orättvis på rät många sätt. En bro över Prästösund gör i ett enda slag Åland större. Det blir som bron till Eckerö. Det når man inte riktigt ifall man bygger en bro ute i skärgården.  Då gör man den delen större men man inlemmar det inte i det övriga Åland. Där finns det nog en rätt stor skillnad faktiskt som jag tror att man måste komma ihåg.

Minister Mika Nordberg, replik

När det gäller jämförelse mellan broarna så håller jag inte riktigt med ledamoten Pettersson. Det är de facto så, att på det här viset så knyter vi skärgården närmare fasta Åland. Det här kommer att innebära att du kommer att få närmare ifrån skärgården till fasta Åland. Det betyder att arbetspendling och övrig trafik kommer att fungera mycket smidigare.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Nästa anförande hålls av vtm Veronica Thörnroos.

Vtm Veronica Thörnroos

Talman! Jag tänker i mitt andra anförande här och nu ägna mig åt infrastruktur och trafik.

Inledningsvis skulle jag vilja säga att jag tycker att det är bra att landskapsregeringen satsar ganska rejält på infrastrukturen. Jag tycker att det är bra att man fortsätter att ta hand om vårt vägnät och jag tycker att det är bra att man tar ett fortsatt ansvar för broarna. Har vi inte en infrastruktur i skick så då behöver vi inte heller resten.

Infrastruktur i skärgården betyder naturligtvis färjor, broar och bankar. Jag förstår inte riktigt - fast jag verkligen försöker – skrivningarna som finns på sidan 40 där landskapsregeringen skriver, när det gäller kortrutten, att ”Den beräknade kostnadsminskningen är så pass stor att investeringarna kan finansieras genom att omfördela medel från driftsutgifter till investeringar utan att höja det totala budgetuttaget över en tidsperiod.” Det känns inte riktigt vara i paritet med vad som tidigare har presenterats här. Det vore bra om någon från regeringsbänkarna kan komma med ett förtydligande till den delen.

Det finns också områden i skärgården där man också gärna tar emot investeringar och sedan finns det andra där man är lite mera tveksam. Ett ställe där det föreligger tveksamheter rör linfärjepasset Prästö-Töftö. Där har vi också skrivit en budgetmotion som har nr 33. Där skriver vi klart och tydligt ”Beställ inte en ny linfärja till Prästö-Töftölinjen” av den orsaken att vi i stället ser - efter att kortrutten på östra Föglö är färdig - att man går vidare med en bro över Prästösund.

I ett tidigare replikskifte så hörde vi att det finns enorma inbesparingar på östra Föglö att göra för arbetspendling. Det är ju en väldigt liten inbesparing i förhållande till den tidsinbesparing man kan göra om man bygger en bro över Prästösund. Det är ju alldeles galet, att när man åker hem till Brändö så ska man starta kl. 16.45 från stan eftersom det finns en turlista, som vanligtvis inte fungerar när det är hög belastning och det finns en regel om att du ska vara nere en viss tid före. Genom att bygga en bro över Prästösund så sparar du in åtminstone 20 minuter enkel väg för varje bil som transporterar sig däröver. Därför har vi också lagt förslag i budgetmotion nr 33 att man inte ska beställa en ny linfärja till Prästö-Töftölinjen.

Nu vet inte jag vad en ny linfärja till Prästö-Töftölinjen kostar. Då säger jag att jag tror att den kostar 10 miljoner. Den tron tänker jag vara i tills någon kan redovisa fakta om att den kostar mindre. Bara så ni vet.

Det står också i budgeten att man ska köpa den, att den ska vara elektrifierad och att den ska vara på minst 160 ton. Att sätta in en elektrifierad färja på en av huvudrutterna innan man har det prövat i vår miljö – jag tänker på isförhållanden och annat – så vi har litet svårt att förstå den tankegången. Vi har sagt, att om man vill pröva på en elektrifierad linfärja så bör man börja på ett mindre pass som har en mindre belastning än de över 200 000 fordon som transporteras på Prästö-Töftölinjen.

Vidare vill jag slå ett slag för nytt tonnage. Det tonnaget vill jag inte i det här skedet föra in på Föglölinjen eftersom ändå ingen i dagsläget vet när västra Föglö kommer att vara utbyggt. Vi närmar oss snart det skedet att vi får säga ”om det överhuvudtaget kommer att bli utbyggt”. Det finns ju inte ens stöd i det egna regeringslägret fullt ut längre.

Vi föreslår därför att om man beställer ett nytt fartyg - vilket man borde göra - så snabbt som möjligt, så borde man i stället sätta in det på rutten Åva - Osnäs. Nu föreslår jag inte Åva - Osnäs för att jag bor i Brändö. Det är inte av den anledningen som Åva - Osnäs lyfts fram. Åva - Osnäs lyfts fram av den anledningen att det är där som det finns kapacitetsproblem. Det är där som det är svårt för de tunga transporterna att få plats. Det är där som åkarna sinsemellan måste ringa och byta och fundera ”kan du ta en senare färja så kan jag ta det här passet/eller inte ta det här passet”. Därtill är det enorma problem sommartid med de regelverk som finns kring bränsletransporterna. Det står visserligen inte om det i min motion. Vad gäller bränsletransporterna så skulle jag nog uppmana landskapsregeringen att allvarligt överväga att sätta in ett helt eget fartyg för bränsletransporter sommartid. Det är inte bara i norra skärgården som det är bekymmer då, det är för södra skärgården också, det är för Kökar, för Sottunga och faktiskt också för Föglö emellanåt. De restriktioner som nu finns kring bränsle- och gastransporter börjar bli så pass svåra att leva upp till, med det tonnage vi har, att det begränsar alldeles oerhört turlistan för andra som vill resa.

Matartrafiken som lyfts upp på sidan 196 skulle jag gärna vilja få ett klargörande kring. Det känns emellanåt som om landskapsregeringen har vinnlagt sig om att ge så litet information som möjligt med så breda penseldrag som möjligt. Jag citerar ”Vidare påbörjas arbetet med en kravspecifikation för ett mindre nybyggt fartyg för matartrafik”. Den matartrafiken vi har idag är privatiserad. Ska det här vara på totalentreprenad, är det här någonting som landskapsregeringen vill bygga själv? Främst av allt, var ska det här fartyget ska gå och vilka är det meningen att det ska transportera? Jag ser fram emot att få svar på de här frågorna.

Talmannen

En replik är begärd. Replikväxlingen inleds av minister Mika Nordberg.

Minister Mika Nordberg, replik

Fru talman! När det gäller det sista - om fartyget för matarlinjerna - så har vi idag en totalentreprenad på dem. Tanken är att man skulle få möjlighet att få nya och modernare färjor genom att bjuda ut matartrafiken på en längre tidsperiod. Och var ska det här fartyget trafikera? Det kan jag svara på. Det ska trafikera i vår skärgård.

Det är väldigt viktigt att man har en vid och öppen upphandling när man pratar om en tidsperiod på 10 - 15 år. Man kanske inte kan med den förutsägningen säga att den bara ska gå mellan punkt A och punkt B. Den kanske ska gå mellan B och C eller C och D. Därför har vi valt i arbetet att ta upp en vid trafikområdesplan.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Det här tycker jag att är oseriöst. Alldeles på riktigt. I sex år satt jag och arbetade med upphandlingar. Jag vet, vågar jag säga, vad en ny upphandling innebär. Jag vet också att såvida det här inte är skräddarsytt för någon speciell person eller för något speciellt rederi, så kan det inte låta sig göras att du ska ha hela skärgården som arbetsfält.

Minister Mika Nordberg, replik

Fru talman! Det är väl därför som det är bra att det blir byte på de här ansvarsposterna och att det kommer in lite nytänk.

När du gör en upphandling så ska du definiera var fartygen ska trafikera. Du kan definiera det genom att ange t.ex. olika hamnar på en karta. Du kan också ange trafikområde i en geografisk kvadratmeterstor yta. Geografiskt så är det solklart var, på vilka breddgrader, inom vilken radie trafiken ska ske och inom vilka klockslag. Sedan är det upp till beställaren att under den här perioden sätta turlistor och ange hamnar där de ska trafikera. På det viset är det bra.

När det gäller den här färjan till Osnäs, som ledamoten Thörnroos föreslår, så tycker jag också att det är intressant att under motionen är det endast en underskrift, ledamoten Thörnroos själv.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack talman! Vad gäller underskrifterna på Centerns motioner så skulle jag rekommendera ledamöterna här att tala med gruppledarna. Jag har själv i egenskap av gruppledare skickat ett mejl där jag har förklarat varför underskrifterna är si eller så på de motioner som har inlämnats. Minister Mika Nordberg har möjlighet att tala med sin gruppledare och få en förklaring till det.

Att en motion bara har en namnteckning betyder inte att inte Centern står bakom det som grupp. Det vill jag vara riktigt tydlig med.  Det samma gäller med de motioner där jag inte har mitt namn. Det var av rent praktiska orsaker.

Det intressanta är att minister Mika Nordberg nu undanhåller parlamentet information. Självklart vet ministern var han vill sätta in det här fartyget. Och är det så att ministern inte vet det, då är det på gränsen till tjänstefel. Man kan väl inte göra en beställning för miljoner som varar över 15 år innan man vet var fartyget ska gå.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Följande anförande hålls av ltl Bert Häggblom.

Ltl Bert Häggblom

Tack fru talman! Vi har kommit så sent i debatten så att man borde föreslå bordläggning så vi skulle få se hur många som är intresserade av debatten.

I debatten har det framkommit att det finns 500 långtidsarbetslösa i landskapet. Vad avser landskapsregeringen göra åt det? Det har vi inte fått någon strategi på. Däremot ska man satsa pengar på en kortrutt och ett byggnadsprojekt i Föglö.

Det som man heller inte har fått svar på, och som vi tog fram i vår budgetmotion, är varför finansministern ändrade åsikt. Han var med redan 2005-2006 i finans- och näringsutskottet som då hade en sammansättning av Centern, Liberalerna, Frisinnad Samverkan och Socialdemokraterna. Då sade man att det förslag som nu läggs inte skulle göras. Vad är det som har skett under dessa år och varför är det så angeläget att göra det nu?

Skärgårdsborna är ju inte eniga om att detta är en bra satsning överhuvudtaget. Skärgårdsborna vill komma direkt till sin ö. Sottungaborna vill inte ha det här. De vill inte köra över Föglö så länge det inte finns fast förbindelse till fasta Åland. Ingen svarar på mina frågor varför man inte kan tänka sig ett tunnelprojekt som skulle göra Föglö till en centralort. Det bör finans- och näringsutskottet se på eftersom det finns ett privat projekt på gång. Jag uppmanar finans- och näringsutskottet ordförande att lägga det på minnet och höra någon om det.

Sedan vill jag höra om ÅMHM. Vi har inte hört något i den här diskussionen från socialministern, trots att han sjöng här och började bli lite hög ikväll. Jag vill fråga om ÅMHM, om hur personalsituationen är där och om hur det ser ut där. Fungerar ÅMHM som den ska?  Vi har diskuterat det förut. Jag skulle vilja veta vilken strategin är på ÅMHM framåt?

Samma sak gäller för Ålands hälso- och sjukvård. Akuten börjar få problem då 13 av ”de gamla” har slutat där. Varför har man slutat? Det behöver finans- och näringsutskottet kanske också titta på. Akutsjukvården är viktig men det ska också skötas personalmässigt. Det är allvarligt när många som har jobbat där länge söker sig till annat. Det bör man också titta på. Vi ska ha en akut sjukvård som fungerar. Då bör man titta på allvaret i detta att så många som 13 har slutat. Varför har det skett? Vad beror det på? Det finns att titta på till den här delen.

Sedan tog ltl Roger Nordlund föredömligt också upp Ålandskontoret i Stockholm. Varför stänger man vår ambassad i Stockholm? Varför det? Det är den som man bör satsa på i framtiden, för vårt svenska språk, för våra handelsförbindelser och för annat. Om vi vill få tillbaka återflyttade ålänningar så ska väl det vara navet i återflyttningen och kontaktytan. Jag anser att finans- och näringsutskottet bör titta på detta.

Jag frågade också tidigare i mitt anförande vad som händer med Ålands teknologi- och energicentrum, ÅTEC? Varför läggs det ner? Varför finns det ingen verksamhet där längre? Samtidigt påstår man att det ska bli ett provområde. Vad har hänt? Det skulle jag vilja få svar på av regeringen. Eftersom vi kanske inte får svar i kväll så får finans- och näringsutskottet kontrollera upp det. Vad har hänt med det centret? Går man in på deras hemsida så har en person slutat där och fått ett annat jobb och en annan har inte fått sitt förordnande förlängt, dvs. det har upphört. Det finns ingen verksamhet där längre. Ett utskott här i lagtinget ska ju höra någon därifrån men de har väl ingen att höra, om jag har uppfattat det rätt.

Det här är frågor som jag skulle vilja ha besvarade. Vad har landskapsregeringen för åsikter om dessa frågor som jag ställde?

Talmannen

Två repliker är begärda. Första replikväxlingen inleds av ltl John Holmberg.

Ltl John Holmberg, replik

Tack fru talman! Tack ledamot Häggblom. Ledamot Häggblom frågar vad landskapsregeringen ämnar göra åt långtidsarbetslösheten. Den stora satsningen som har kommit igång är ju BOOST, ungdomens hus, som hjälper till att plocka upp alla unga människor som har svårt att hitta in på arbetsmarknaden eller utbildningssystemet. Det är ett ganska färskt projekt men det har kommit igång mycket väl och det kommer att ge stora ringar på vattnet. Det är ung resurs som driver BOOST och som jobbar väldigt tvärsektoriellt, någonting som har saknats väldigt mycket. Så det kommer att betyda en hel del.

Sedan finns det också arbetsmarknadsinsatser. Det är problem med långtidsarbetslöshet eftersom man kommer in i ett vakuum, man kommer inte in. Här kommer arbetsplatser att få lämna in en form av anbud för att kunna ta emot en långtidsarbetslös. Och det kommer också att bära frukt. Och sedan har vi de regelbundna tilläggssatsningarna som vi har debatterat här under tre dagar. Jag återkommer.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack fru talman! Det är ju så att det nya BOOST är öppet dagtid. Rätta mig om jag har fel.

När man ser på de långtidsarbetslösa så behöver man också se till att det fungerar dygnet runt. Finans- och näringsutskottet bör titta på detta. Finns det någon utvärdering under den tid man har arbetat med det? Jag har inte sett sådana siffror ännu. Men det är bra. Och det är bra också att ledamot Holmberg svarar i landskapsregeringens namn.

Ltl John Holmberg, replik

Jag har ett anförande som jag just tänker hålla som berör BOOST. BOOST är bra och modernt på det sättet att man anpassar sig efter kunderna. Man har öppet oregelbundet. Man är inte beroende av en 9-16 verksamhet. Och BOOST samarbetar också med de instanser som man är i behov av, ungdomspolis, AMS, FPA osv.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Nästa replikväxling inleds av minister Wille Valve.

Minister Wille Valve, replik

Talman! Det är riktigt att vi har många långtidsarbetslösa i landskapet. Det som vi dock med glädje kan notera är att andelen har minskat när vi tittar på ÅSUB:s senaste siffror. Riktningen är rätt.

Jag vill också passa på att lyfta fram de åtgärder som beskrivs på sidorna 16-17 inne i budgeten och som handlar uttryckligen om hur vi får ner arbetslösheten. Här nämns bl.a. ”att öka tillgången till finansiering för små och medelstora företag på Åland” och vi nämnde tidigare ungdomens hus BOOST.

 Ungdomsarbetslösheten har minskat med 0,9 procent under ett års tid. Jag tror personligen att det här har haft betydelse. Vi har också en rad framåtsyftande åtgärder, exempelvis avdraget som uttryckligen strävar till att få de åländska hjulen i rörelse och ytterligare sänka arbetslöshetsgraden.

I den lista som finns på sidorna 16-17 nämns ÅMHM. På ÅMHM tittar vi för tillfället på en ny ledningsstruktur. Det finns skäl att se över den. Men också förhållandet mellan själva myndighetens styrelse och landskapsregeringen. Vi avser att komma till lagtinget med en lag under år 2018.

Frågan om kompetensförstöringen är ytterst angelägen, som ledamot Häggblom lyfter upp. Vi kommer att jobba mycket med den. Det är mycket riktigt så att exempelvis under primärvården så har det under de senaste åren varit utmanande att rekrytera personal, vilken problematik ledamoten Häggblom är mycket väl bekant med. Skulle vi inte ha lyckats ro detta med AT-läkare i land så hade vår situation varit ännu värre. Men det finns en god grund att jobba ifrån.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack fru talman! Beträffande ÅMHM så har man haft konsultverksamhet som jag har förstått. Men hur går det ihop? Myndighetschefen styrs av landskapsregeringen, de anställda är under styrelsen. Den ekvationen går ju inte ihop. Man har tidigare kritiserat dessa styrelser. Har de någon funktion över huvudtaget? Hur har det fungerat på ÅMHM - som jag tar som exempel - eftersom det idag finns en stor oro bland de anställda? Organisationen fungerar inte. Den är ju jätteviktig för den enskilde som får vänta på sina tillstånd och annat. Det är mycket viktigt att den organisationen fungerar fullt ut.

Beträffande ÅHS, och de anställda där, så tog jag fram akutsjukvården. Man bör titta på varför folk som har jobbat tidigare inte får jobba längre, bara för att man kanske har ifrågasatt och sagt att man kan ändra något. Sådana människor flyttar och jobbar utomlands idag.

Minister Wille Valve, replik

Talman! Vad gäller ÅMHM så har varje organisation ett behov av att ha en styrning som motsvarar organisationens verksamhet och uppgifter. Det är det som är syftet för det arbete som landskapsregeringen gör nu tillsammans med ÅMHM. Hur organiserar myndigheten det interna arbetet? Målet är förstås en fungerande god myndighetsstruktur som också skapar en god laganda på myndigheten och i förlängningen, jag citerar ”skapar en enklare vardag för åländska medborgare och privatpersoner.”

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack fru talman! Jag fick inget svar på hur styrelsen samarbetar med ministern i de här frågorna eftersom styrelsen har en funktion och myndighetschefen står under landskapsregeringen.  Går man i takt eller går man i otakt? Har styrelsen en åsikt och myndighetschefen och landskapsregeringen en annan åsikt? Det bör man titta på. Ska vi ha dessa styrelser så bör de väl också ha en funktion i så fall.

Jag fick heller inget svar på varför man inom ÅHS inte förlänger för de människor som jobbat länge inom organisationen? Man har kanske ställt för obekväma frågor eller vill ha vissa ändringar. De får söka sig utanför landskapet. Är det en sådan personalpolitik vi ska ha inom landskapet Åland?

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Nästa anförande hålls av ltl Mikael Lindholm.

Ltl Mikael Lindholm

Fru talman! Jag ska i detta anförande uppehålla mig kring två av de motioner som jag har varit med och undertecknat. Den andra som andra undertecknare och den första som första undertecknare.

Jag vill börja med den motion som vicetalman Thörnroos så förtjänstfullt tog upp om att inte skaffa ny eldriven linfärja till Prästösund utan att i stället planera för att bygga en bro när östra Föglö är klart.

För mig, och för oss i centergruppen, så är det oförsvarligt att börja experimentera med nytt tonnage på en av de absolut mest trafikerade linjerna. Vi har ingen som helst förståelse för varför man ska göra det. I stället borde man i skyndsam ordning försöka se till att vi får en projektering och börjar bygga en bro däröver.

När det gäller avbyteriet så har kollegan ltl Harry Jansson redan nämnt att vi anser att det är absolut nödvändigt - det kommer även fram från branschen - att det borde föras över till social- och miljöavdelningen.  Det är trots allt en social rättighet att kunna få vara sjuk eller planera för en operation. Man ska få ha den tryggheten att man då får omvårdnad om sina djur. Det tycker vi ska vara en självklarhet. Vi anser inte heller höja anslaget varken i årets budget eller i 2018 års budget. Så det är kostnadsneutralt till den delen.

Talmannen

Inga repliker är begärda. Nästa anförande hålls av ltl Stephan Toivonen. 

Ltl Stephan Toivonen

Fru talman, bästa lagting, fru vicelantrådet, fru lantrådet, minister Valve och övriga regeringen!

I detta anförande tänkte jag börja med att ta upp gasbilarna som ett alternativ eller komplement till elbilarna.

Om vi först höjer blicken så vet vi att regeringen har uppställt mål för minskningen av användandet av bensin- och dieselsbilar, främst med hänvisning till klimatfrågan. I sin strategi har man endast elbilen som alternativ.

Detta är märkligt eftersom den finska regeringen har målsättningen att ha 250 000 elbilar år 2030 men också 50 000 gasbilar och de vill stöda de båda formerna på ett likvärdigt sätt.

I Sverige finns redan 50 000 gasbilar. Portugiserna äger 39 999 gasbilar nu sedan jag köpt en av deras bilar.

Fru talman! Jag börjar med några uppgifter kring gasbilar. Jag kan nämna att man genom att byta från bensinbil till gasbil så sänker man omedelbart koldioxidutsläppet med 25 procent samtidigt som man minskar många andra farliga cancerogena ämnen.

Om man har en blandning av naturgas och biogas, som man använder i Sverige, så minskar man koldioxidutsläppen med ungefär 70 procent. Om man har ren biogas så minskar man utsläppen med 95 procent.

Fru talman! Inte heller elbilarna är helt koldioxidfria. Men där hänför sig utsläppen till största delen av tillverkningen av batterierna och av tillverkningen av själva bilen. Utsläppen hänför sig till själva körningen och är beroende av vilken el man använder. Dessutom har vi vissa problem med kobolt- och litiumhanteringen.  Man får lite känslan av att man skyfflar problemen på andra. Känslan av solidaritet infinner sig inte.

Enligt flera undersökningar så medför tillverkningen av elbilarna och batterierna ett koldioxidutsläpp som motsvarar ungefär 250 000 km körning.

Fru talman! Att byta till gasbilar är alltså en annan väg att minska koldioxidutsläppen. Man kan byta till gasbilar på två olika sätt. Antingen genom att man köper en gasbil eller att man konverterar en bensinbil till en gasbil, vilket kostar cirka 3 000 euro. Skillnaden är ju den att man inte behöver tillverka en ny bil med de koldioxidutsläpp som det medför.

Fru talman! Vid teknologiförändringar så kan det ibland initialt behövas ett stöd. I tilläggsbudgeten fanns medel för att bygga tre laddstationer för el då det fanns ca 20 elbilar på Åland. Enligt regeringens energi- och klimatstrategi finns det inga gasbilar på Åland. Detta får ni korrigera. Enligt motorfordonsbyrån så finns det nio gasbilar på Åland som naturligtvis inte kan tankas.

För att initiera möjligheten att övergå till gasbilstrafik och försnabba övergången så har jag lämnat in tre motioner.

Fru talman!  För det första så behövs det faktiskt en gasstation. Därför har jag lämnat in en motion där jag föreslås 70 000 euro för att investera i en gasstation för personbilar och bussar. Min mening är den att regeringen bör satsa på en gasstation för dessa nio bilar, eftersom man byggde tre elstationer för tjugo elbilar. Sedan anser vi från Åländsk Demokrati att kunden bör betala för sin gas. Så gör nämligen också kunderna i Sverige och i Portugal.

Fru talman!  Det finns ungefär 24 000 personbilar på Åland. Som vi vet så är medellivslängden väldigt hög eftersom vi inte kör så mycket. Det betyder att det kommer att ta väldigt lång tid innan bilarna byts ut till miljövänliga alternativ. Men som jag sade så finns det ett sätt att konvertera varenda en bensinbil till en gasbil.

Den här konverteringen tycker vi att regeringen kunde subventionera. Jag har en motion där man tar 75 000 euro och subventionerar hälften av konverteringen, dvs. 1 500 euro per konvertering.

Fru talman! När man gör förändringar så är det alltid bra att själv vara en god förebild. Nu tänker jag på landskapsregeringen. Jag har förstått att det finns en gammal, klassisk bil i representationssammanhang. Jag har sett den men jag har inte fått åka i den, den här ÅL 1:an, som jag anar att kan dra en del bensin, det är inte precis en liten bil och den är inte precis ny heller. I min tredje gasmotion så föreslår jag helt enkelt att man konverterar den för vad jag gissar, ungefär 5 000 euro, så att den kan bli en gasbil och en symbol för det nya alternativet med en ny miljövänlig trafik på Åland.

Fru talman! Bästa lagting! Jag hoppas naturligtvis på en osedvanligt positiv behandling av de här motionerna i finans- och näringsutskottet och jag ska försöka hjälpa till på bästa sätt.

Talmannen

En replik är begärd. Replikväxlingen inleds av ltl Sara Kemetter.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack fru talman! Det intresserar mig faktiskt detta resonemang kring kostnaderna att finansiera de här gasbilarna. Ledamoten lyfter fram en subvention från landskapet med 1 500 euro per bil. Är det tänkt att landskapet också ska se till att det finns tankningsstationer? Vad har det privata för ansvar med detta? Jag har inte riktigt förstått var ledamot Toivonens ideologiska linje är här.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack fru talman! Linjen är väl att vara parallell. Som jag sade så stöder den finska regeringen gasbilar och elbilar på motsvarande sätt. Här har ju regeringen stått för tre laddningsstationer när det gäller elbilar. Varför då inte stå för en station? Jag tror inte att man behöver lika många när det gäller gas. Jag tror att vi klarar oss väldigt länge på en enda gasstation när det gäller gasbilar. Det andra är bara en symbolisk sak. Vill man stöda förändring så kanske landskapet kan betala hälften av den här konverteringen. Jag har faktiskt talat med personer som skulle vara intresserade att göra det, bara man skulle få den här lilla moroten.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack fru talman! Det är svårt för mig att ta ställning till det i och med att man inte ser några ekonomiska kalkyler, så man vet inte vad man tar ställning till.

Ur en miljösynvinkel, när jag lite snabbt läste om de här gasbilarna på nätet, så blir det ju inte koldioxidneutralt att åka med gas. Däremot är det så om man har en elbil. För att uppnå ett hållbart Åland 2051, och minska koldioxidutsläppen, är det verkligen då smart att börja subventionera just gasbilar?

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack fru talman! Ja, det är faktiskt väldigt smart. Som jag sade tidigare så motsvarar produktionen av en elbil och dess batterier en körning på ungefär 250 000 km med en vanlig bensinbil. Eftersom utsläppen minskar med 25 procent så kan man köra motsvarande 320 000 km när det gäller elbil kontra gasbil. I Sverige använder man en mix mellan naturgas och biogas. Med den kombinationen så kommer i princip elbilen aldrig att kunna vinna utan gasbilen är bättre. Och går vi till biobränsle så är det outstanding.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Nästa anförande hålls av vtm Veronica Thörnroos.

Vtm Veronica Thörnroos

Talman! Vill vi skapa en bättre miljö så räcker det inte bara med visioner och utredningar utan det krävs också konkreta handlingar. Fordonsparken på Åland är en av världens äldsta. Det beror delvis på det miljöområde som görs genom att vi undviker saltning av våra vägar. Det är bara vid exceptionella väderlekar och på få ställen som vi saltar. Det har också gjort att bilparken håller mycket längre än vad den gör på andra ställen.

Motorfordonsbyrån uppskattar att antalet fordon ökar med 500-600 fordon per år medan de som skrotas är i storleksordningen 100-200 fordon. Därtill ökar antalet fordon som avställs och många ägare väljer också att dumpa dem i naturen i stället för att föra dem till skrotning. Eftersom priset på skrotning har varit så pass stort så har man snarare sett det som en förlustaffär än en vinst. Har man tillgång till mark, eller har någon i sin bekantskapskrets som har det, så är det ganska lätt att man ställer av bilen där och den kan t.o.m. glömmas bort. 

En uppgradering av fordonsparken på Åland skulle ge mer miljösmarta och säkra bilar med lägre utsläppsnivåer. För att få det här till stånd så tror vi att man måste locka med någonting. Vi vet att ålänningarna är ekonomiskt sinnade. Kan man locka med en morot i form av pengar så brukar en del ganska snabbt kunna haka på.

För ett antal år sedan så fanns det också en skrotbilspremie. Det visade sig vara av ett väldigt stort intresse. Jag vet att de som tog hand om skrotbilar blev nästan nedringda av folk som ville bli av med gamla vrak som står i skogskanter och på ängar. Det var fantastiskt fint att få bort dem därifrån.

Därför förslår vi också att momentet 46 000 Cirkulär ekonomi ökas med 90 000 euro. Tittar man på vad landskapsregeringen har tänkt så har målsättningen, också från landskapsregeringens sida, faktiskt varit att ”skapa en fungerande skrothantering av uttjänta fordon i samarbete med bilbranschen”. Nu är jag lite rädd för - med tanke på hur pass öppen den här skrivningen är- att det här kanske är något som ligger i framtiden och som inte kommer att ske här och nu. Det bekräftas kanske också av den summa som är avsatt - 10 000 euro. Dessutom har man valt att nischa in dem på skrotning av privatinförda fordon. Egentligen tycker jag inte att det spelar någon större roll om fordonet är privatimporterat eller hur det har kommit i någons ägo. Det viktigaste måste ändå vara att man får bort de här skrotbilsfordonen. Därför är också den skrivning som finns i Centerns budgetmotion ganska öppen.

Talmannen

Två repliker är begärda. Första replikväxlingen inleds av ltl Sara Kemetter.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack fru talman! Det här är en väldigt viktig fråga. Vi ser mer och mer av de här gamla bilarna som ligger ute i skogarna när man är ute och promenerar. När de börjar rosta så läcker det ut miljöfarliga ämnen in i marken och det är något som är helt oacceptabelt.

Det är ett juridiskt problem. När slutar man äga sin bil och hur länge har man ett ansvar för det? Det är något som man måste utreda. Är det kommunens ansvar, är det Mises ansvar och vems ansvar är det att forsla bort dem och vem tar kostnaden? Det där är ett helt paket att försöka reda ut juridiskt. Hur ser ledamoten på det? Att man inte bara sätter 90 000 euro i budgeten och tror att man har löst problemet.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Det är egentligen två olika problem som vi dryftar här och nu. Det finns ett EU-direktiv som kom i början av 2000-talet som menar att den registerplåt som sätts på en bil följer bilen till slut. Tidigare kunde man avregistrera bilen och därmed så försvann de också ur registret. En bil som förs in i landet finns här hela tiden tills man kan visa att den är skrotad, oberoende av var den står. Det är ett problem i sig.

Ett annat problem är de skrotfordon som lämnas på allmänna områden, på parkeringsplatser, nere vid badstränder och så vidare bortåt. Där finns det ett juridiskt problem. Men om jag är rätt informerad så tror jag bestämt att man arbetar med den här frågan på infrastrukturavdelningen, alltså med den juridiska biten, för att lagligt kunna flytta dem.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack fru talman! Ja, det är någonting som vi måste reda upp eftersom vi har en så gammal bilpark. Vi vill egentligen inte ha de här gamla bilarna som snurrar runt.

När jag var till Färöarna, för några veckor sedan, så tyckte jag att det var intressant att se vad de ha för skattesystem där gällande bilar. Där har de egen beskattning. Där har de infört att om du köper en bil – var det över 30 000 euro – så får du den skattefritt. Men köper du en bil under det så ska du betala full skatt. Målsättningen var den att man skulle få människor att köpa dyrare bilar som håller och är i bättre skick men också att byta sina bilar. Så de har en väldigt fin bilpark nu på Färöarna vilket gör det tryggare i trafiken.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! För det första så har vi inte egen beskattning på området och för det andra, även om vi hade beskattningen på området, så skulle jag inte stöda en sådan idé. Det visar bara att det är de som har tillräckligt höga inkomster - medelinkomsttagare och höginkomsttagare - som i så fall skulle ha möjlighet att göra den här investeringen. Låginkomsttagare skulle kanske vara tvungna att välja ett annat alternativ, fast man rent miljömässigt skulle brinna för de här frågorna. Miljöarbetet får inte bli en klassfråga.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Nästa replikväxling inleds av ltl Ingrid Johansson.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Tack talman! Jag delar inte riktigt den problembeskrivning som vtm Thörnroos framför, även om jag håller med om problematiken kring en gammal fordonspark.

För fordon som är sålda här så finns det ett producentansvar där ju konsumenterna redan betalar för skrotningen då de köper bilen. Det känns väl märkligt att samhället skulle gå in med de pengarna en gång till.

Dessutom delar jag inte alls den uppfattningen att det är skrotningskostnaderna som ger upphov till de stora problemen med bilar som står parkerade lite här och var. Kommunerna har ju ett ansvar att ta hand om det här. Problemet är att det krävs ägarintyg för att skrota en bil och det är en ganska kraftig myndighetsutövning att ta en ägodel från en annan. Att ta reda på vem ägaren är till en bil är ingen lätt sak. Det är ofta som den registreringen inte sker.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Det är sant att frågeställningen kring det här är ganska komplex sist och slutligen. Men det finns ju också personer här på Åland som kanske står som ägare av åtta, tio, tolv bilar varav åtta står radade upp på varandra någonstans i skogen eller spridda någonstans. Det har visat sig tidigare - när det har funnit ett incitament att du får lite pengar - att man har varit villig att skrota.

Vi kan aldrig skapa ett rättvist samhälle fast det kan vara vår målsättning. Kan man minska antalet skrotbilar som finns, för en summa om några hundra euro per bil, så tycker jag att det är värt det. Men det är fråga om prioriteringar.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Ja det är definitivt en fråga om prioriteringar. Jag tycker att landskapsregeringens prioritering - att i stället få en modern avfallslag där det här kommer att hanteras - är bättre.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Ursäkta?!

Talmannen

Oj förlåt! Naturligtvis en avslutande replik till vicetalman Thörnroos!

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Jag som hade ett så fyndigt svar att ge ltl Ingrid Johansson och nu försvann det lite bort här i schabblet.

Det jag vill säga till ltl Ingrid Johansson, som vill arbeta för en ny avfallslag, är att det är säkert rätt och riktigt det också, men det ena utesluter inte det andra.

Talmannen

Replikskiftena avslutade. Nästa anförande hålls av ltl John Holmberg.

Ltl John Holmberg

Fru talman! Bästa lagting! I och med att jag inte riktigt hann med i replikväxlingen med allt jag tänkte säga till ledamot Häggblom, gällande långtidsarbetslösheten, så håller jag här ett snabbt ihop skrivet anförande på ca 40 minuter.

En viktig del av tillväxt-, konkurrenskrafts- och attraktionskraftsarbetet är en fungerande arbetsmarknad, vilken i sin tur är beroende av att utbildningsstegen fungerar. Att alla hittar in till just sin utbildning och sedan hittar rätt på arbetsmarknaden. Matchning. De allra flesta gör detta, men det finns tyvärr en växande grupp som har det tufft. Tufft att hitta sin plats såväl inom utbildning som på arbetsmarknaden. Här betyder landskapsregeringens lyckade satsning på Boost, ungdomens hus, mycket. Boost och deras fantastiska personal erbjuder en trygg miljö för att samla på sig kraft, energi, motivation och självförtroende för att sedan, när tiden är mogen, ta klivet ut i skolvärlden eller på arbetsmarknaden.

Det arbete som görs via Boost är av stor samhällsekonomisk nytta, då det är stort resursslöseri, både på det mänskliga planet men även samhällsekonomiskt, att unga människor inte hittar rätt. Mörkertalet om hur många som idag är helt utanför systemet är stort, väldigt stort. Uppskattningar att det rör sig om närmare 300 personer är chockerande. 300 unga personer! Vår låga ungdomsarbetslöshet skulle definitivt se annorlunda ut om dessa personer befann sig i systemet. Jag är mycket imponerad av hur snabbt, modernt och professionellt Boost har hittat sin form, och ändå har de precis startat upp. Jag är övertygad om att Boost på sikt kan bredda sin verksamhet ytterligare och på så sätt bli ett neutralt nav i alla nödvändiga tvärsektoriella samarbeten.

Jag tror också att ett tänk med Boostfilosofin i botten skulle göra gott för vårt sätt att se på och arbeta mot arbetslöshet och utanförskap. Vi har många fina verktyg, men för att kunna dra största möjliga nytta av dem, får inte stuprörstänket göra sig påmint.

Ålänningarna är mobila och många väljer att flytta om man inte hittar rätt typ av arbete. Här fungerar nog det korta geografiska avståndet och ett kulturellt avstånd till Sverige som en krockkudde gällande vår låga arbetslöshet. Det visar på betydelsen av att vi alltid har en mångfacetterad arbetsmarknad.

Det finns fortfarande utmaningar vid övergången mellan grundskolan och gymnasiet. För många är denna tröskel hög och kedjan från 5-åringar till 16-åringar stärks kontinuerligt, men än är vi inte riktigt framme. Jag tycker därför att det är mycket positivt att barndagvården flyttar under utbildningsavdelningen. Det kommer att göra kedjan starkare om det finns en helhet och en struktur genom hela utbildningssystemet och mycket av specialpedagogik, screening och tidiga insatser kan sjösättas i god tid.

För Ålands gymnasiums del har ett effektiviseringsprogram pågått under hela denna mandatperiod. Det är ett arbete som hanterats mycket professionellt av gymnasiets personal och har inte bara skapat en rejäl kostnadsminskning, utan har parallellt med detta även gett effektiviseringsvinster och intäktsökningar. Precis som så ofta är fallet vid effektiviseringar. Det borde egentligen inte behövas speciella insatser för att hitta sparåtgärder, en kontinuerlig översyn för att se över kostnads- och intäktssidorna ska vara rutin och göra att verksamheten alltid är optimalt intrimmad. Landskapsregeringens målmedvetna arbete med en budget i balans har förhoppningsvis skapat en ännu större medvetenhet om just detta.

För det studieförberedande Ålands lyceum har utvecklingen tagit stora kliv framåt i samband med att studentskrivningarna nu är digitala. För Ålands yrkesgymnasium har utbildningen delvis ändrat karaktär i och med att praktiken, dvs. lärandet i arbetet, har fått en större betoning och därför har kontakten med arbetsplatser och bransch fått än större fokus. Gott samarbete med bl.a. Ålands Näringsliv och branschorganisationer är viktiga inte enbart för att skapa praktikplatser, det är även a och o att ha örat mot marken för att långsiktigt se vilka utbildningar som behövs för att fylla efterfrågan.

Utvecklingen går framåt allt snabbare inom alla yrkesområden och därför är det även viktigt att lärarna har möjlighet att hålla sig ajour med verkligheten. Här kommer Ålands gymnasium att titta närmare på hur skolan ska kunna ge möjlighet för personalen att själva uppdatera sina yrkeskunskaper inom sitt ämnesområde.

Under våren fusionerade Ålands yrkesgymnasium in den s.k. vuxenutbildningen med ungdomsutbildningen. Det här ger ett bättre resursanvändande och förbättrar även kompetenstillgången ute på de olika programmen. Jag ser idag alla möjligheter för Ålands gymnasium att profilera sig och bli ett reellt utbildningsalternativ även för icke ålänningar. Det jag även vill nämna, när det gäller den fusionerade vuxen- och ungdomsutbildningen, är att matchningsproblematiken som idag kan finnas eller omställningsutbildningen kommer att få det ännu lättare och göra att långtidsarbetslösa har en möjlighet att hitta rätt på arbetsmarknaden.

Fru talman! För varje månad översköljs vi i en allt stridare ström av forskning kring rörelsens betydelse för inlärning, psykisk ohälsa, sjukfrånvaro och välfärdssjukdomar. Här kommer landskapsregeringens idrottspolitiska program lägligt. Ett program som ska skapa ännu bättre förutsättningar till rörelse och välmående för alla åldrar. Många av de problem som idag växer i form av psykisk ohälsa, hjärt- och kärlsjukdomar, koncentrationssvårigheter etc. kan förebyggas och motverkas via en ökad rörelse. I grunden handlar vinsten om att skapa en personlig seger i form av ett ökat välbefinnande. Men givetvis har detta en stor påverkan på hela samhällsekonomin i form av minskad sjukfrånvaro, ökad studiestyrka och en förutsättning till att orka med ett allt längre arbetsliv.

Den fysiska och psykiska ohälsan är stora utmaningar idag och riskerar bli ännu större i framtiden. Det är bra att rörelsens betydelse nu på så många sätt betonas, inte minst i landskapsregeringens arbete.

Talmannen

En replik är begärd. Replikväxlingen inleds av ltl Petri Carlsson.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Ledamot Holmberg lyfte i sitt anförande fram att barnomsorgen och förundervisningen överförs till det som finns i budgeten. Jag har själv varit mycket tveksam till det och jag är fortfarande tveksam. Jag kan väl acceptera att man gör det inom landskapsförvaltningen, men att man i praktiken skulle göra det i ute verksamheterna är jag mycket skeptisk till. Vi har PISA-resultat som är fantastiska och vi har trygga barn. Vad är det som gör att vi skulle behöva göra det? Vad blir bättre det? Vem är det som efterfrågar det? Är det barnen själva? Vem ser till barnens bästa? Är det verksamheten och personalen som efterfrågar detta? Vad vill vi åstadkomma som skulle ge bättre resultat än dem som vi redan har i världsklass?

Ltl John Holmberg, replik

Tack fru talman! Min uppfattning är att det finns en efterfrågan bland personalen inom barndagvården och inom skolväsendet, både när det gäller lärare och personal men även när det gäller specialpedagogik och kuratorer etc.

Visst, vi har goda PISA-resultat och vi har väldigt många barn som mår alldeles förträffligt. Men vi har också tyvärr barn som mår mindre bra. Det är just de barnen som jag tror kommer att få ett lyft. Ju tidigare man kan sätta in det lyftet och få den helheten desto positivare tror jag att det blir. Jag ser inte vad som skulle bli sämre av att man bildar den här kedjan, ända från barndagvården upp till gymnasienivå.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Det är just det jag misstänkte, det är enbart är en efterfrågan hos personalen i princip efter vad jag har förstått. Vem ser till barnens bästa? Vem har fört de tankegångarna och den diskussionen? Jag känner en viss oro för att det kan leda till en ökad otrygghet om man för över det för tidigt in i skolan. Jag känner den oron. Jag kan inte säga att vi har någon undersökning som visar på det eller att man har testat detta. Det är det som är lite oroande. Vi har resultat i världsklass med det system som vi har idag. Varför ändra på det och riskera det? Jag är tveksam till det.

Ltl John Holmberg, replik

Tack fru talman! Två saker. Det finns en växande grupp med barn som inte mår bra, som kanske inte heller är skolmogna och som har de verktyg med sig för att börja skolan. Det här är ju inte ett sätt att få fler barn in i skolvärlden utan det här är ett sätt att konstatera att ”Hej, du Kalle” eller ”Du Lisa kanske skulle må bättre att vänta ett år till”. Det är den helheten som jag tror att blir positiv med den här kopplingen, barndagvård och skola.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Nästa anförande hålls av ltl Harry Jansson.

Ltl Harry Jansson

Tack fru talman! Jag ser att finansminister Perämaa har valt att prioritera något annat och viktigare denna kväll. Det är synd för jag tänkte prata om principer för extra anslag med finansministern. Men, han har ju goda ersättare i form av lantrådet och minister Nordberg som säkert kan hoppa in vid behov.

Det som jag tänker uppehålla mig vid nu, i mitt sista och tredje anförande, är de två motioner som jag är första undertecknare av. Det gäller extra anslag för kortrutten och förslag om återkallande av den investeringsfullmakt för samma kortrutt som lagtinget beviljade i våras eller kanske det till och med var i början av sommaren.

För att göra en lång historia kort så har frågan om extra anslag bollats fram och tillbaka genom tiderna. Vi står här på åländsk mark inför ett enormt belopp, i euro räknat, i form av investeringar de kommande åren. Centergruppen, och jag själv, har drivit frågan hårt om att extra anslag måste ingå som en given ingrediens i finansieringen av kortrutten.

Nu finns det en skrivning - på sidan 22 i Ålandsbudgeten för nästa år - som kräver lite vägledning för att förstå vad landskapsregeringen egentligen menar. Om det är ett sätt att krypa till korset och konstatera att man från början borde ha sökt om pengar för kortrutten, eller hur man ska tolka det? Det vet jag inte. Det kanske vi får reda på. Kontentan är att storleken på den kommande upplåningen, för bl.a. kortrutten, beror på utfallet av ansökan om extra anslag.

Jag är som bekant motståndare till delar av kortruttsplanerna, som vi redan har pratat om idag från denna talarstol. Men om – och jag betonar om – man förverkligar kortrutten enligt uppdragna riktlinjer, då måste extra anslag ingå som en given faktor i finansieringen av densamma. Sedan må det vara att minister Nordberg är övertygad om att det är lönsamma projekt på sikt. Ändå måste vi försöka och på det viset lyckas dämpa låneuppbördan.

Här vänder jag mig igen till finans- och näringsutskottets ordförande Silander. Utskottet har nog en jätteviktig uppgift i att en gång för alla se på frågan om hur en anhållan om extra anslag ska hanteras. Finans- och näringsutskottet antydde i sitt betänkande i våras att man i efterhand kan ansöka om extra anslag. Alla som har hanterat ett myndighetspapper och som har haft med projekt att göra vet - det hör till sakens natur - att man före uppstarten av någonting i alla fall söker om pengar för det ändamål man vill ha från offentliga sektorn. Samma principer tror jag nog är till grund också för Ålandsdelegationens och - därmed i förlängningen - den finska statens hantering av en ansökan om extra anslag.

Det är därför som motion nr 46 är formulerad på det viset. Det ska inte få hända någonting med kortrutten i praktiken utöver det att man naturligtvis kan hålla på med olika planerings- och uppstartningstankar. Man får inte konkret skrida till handling före man har skickat över en anhållan om extra anslag till lagtinget, så att vi i alla fall får pappren i ordning här på hemmaplan.

Det här uppfattar säkert många nu att är ett sätt att obstruera från mig och andra och att vi vill skjuta på det. Men nog är det väl vårt grundläggande ansvar att se till att undvika onödig upplåning?

Även ni som ivrar för kortrutten och ni saliga i tron på hur lönsamma de här satsningarna är, nog måste det ju vara till allas vår fördel att inte ens temporärt göra vår örike sårbart på grund av en lånebörda i ett läge där vi själva ytterst marginellt kontrollerar våra inkomster. Det borde ligga i allas intresse och sitta i vår åländska ryggrad att agera på det viset.

I och med att extra anslag nu är ett budskap från landskapsregeringens sida, till den här delen, så är det också lika naturligt att vi återkallar investeringsfullmakten på 39 miljoner som lagtinget beviljade tidigare i år. Det ingår i sakens natur. Varför ha en investeringsfullmakt kvar när vi kan utgå ifrån att bl.a. satsningen på kortrutten är den typen av överstor engångsutgift som vi bör få statlig kompensation för, när man ser på grunderna varför vi har fått extra anslag in i vårt system?

Jag vill avsluta med att understryka att det finns ingenting, jag säger ingenting som inte säger att Åland – när det gäller den typen av överstora satsningar – ska söka om 100 procents finansiering från finska staten. Det finns ingenting i den praxis - enligt vilken det tydligen bör utformas - att man ska betala bara en viss del. När man skapade systemet med extra anslag så gjorde man det som en kompensation för att vi inte fick egen beskattning. Det var en del av ingredienserna i den uppgörelsen.

Så bästa landskapsregering, kör med maximal kompensation. Med tanke på hur vi har haft avräkningsbeloppet underdimensionerat i förhållande till folkmängden i många, många år så kan vi göra det med gott samvete.

Talmannen

Två repliker är begärda. Första replikväxlingen inleds av minister Nordberg.

Minister Mika Nordberg, replik

Fru talman! Som finansministerns ersättare - eller som vice finansminister om vi ska använda fina titlar – så har jag lovat vara kvar tills budgeten är slutbehandlad för att kunna svara på eventuella frågor.

När det gäller extra anslag så måste man titta på själva motionsskrivningen till det här beloppet. Vad är motivet för motionsskrivaren? Det kom ju fram till och med i anförandet här att motivet är att man vill stoppa själva kortrutten. Man vill inte ha det här.

Det oaktat så har ju landskapsregeringen i budgeten fört fram att vi ämnar komma med en extra anslagsansökan där olika infrastrukturella projekt kan vara en del av den ansökan. Det kan även tänkas att en del av kortruttsinvesteringen kan ligga med i en sådan ansökan. Då ser vi ju fram emot stöd med en extra anslagsansökan.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack talman! Jag är fortsatt förvirrad, men på en betydligt högre nivå. Minister Nordberg säger nu att det är möjligt att det kommer ett förslag om en ansökan till lagtinget och att vi ska gå vidare till Ålandsdelegationen. Men i vilken mån kortrutten är med, det ska vi inte ta för givet från lagtingets sida.

Nu måste ministern ge besked! Kommer kortruttssatsningen att vara en del av den framställan om en extra anslagsansökan till Ålandsdelegationen eller inte?

Minister Mika Nordberg, replik

När det gäller de infrastrukturella satsningar som landskapsregeringen har framför sig så är de stora på det infrastrukturella området. Det finns även delar i kortrutten som kommer att behöva finansieras på ett eller annat sätt. Det är inte så att en extra anslagsansökan kommer att vara knuten specifikt till denna kortruttssatsning så som ledamoten här aviserar. Vi kommer att titta på en extra anslagsansökan ur ett bredare perspektiv, med alla de broar och alla de underskott som vi har i infrastrukturen på Åland idag.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack! Jag får väl nöja mig med det förtydligandet. Förmodligen så måste landskapsregeringen tolka systemet så att kortrutten ska ingå. Jämför man nu den typ av satsning som vi är i behov av? Är vi riktigt strikta?  Är en bro som är ganska liten och behöver förnyas - i förhållande till vad som är på gång - faktiskt en ”överraskande extra utgift” som vi kan åberopa i samband med en ansökan om extra anslag?  Är det faktiskt en som är ny i sammanhanget? Där måste nog landskapsregeringen verkligen fundera. Jag lovar att vi kommer att granska förslaget om en ansökan om extra anslag mycket hårt när den kommer till lagtinget.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Nästa replikväxling inleds av ltl Sara Kemetter.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack fru talman! Ltl Harry Jansson, jag skulle faktiskt vilja ha ett klart och tydligt svar av Centern. Hur ser Centern på att låna till investeringar? Åland ligger efter i broar, i bankar och i stora digitaliseringsutvecklingar. Hur har Centern tänkt bekosta de här förändringarna och de här utvecklingarna på Åland? Ska man betala all infrastruktur framöver och alla reparationer cash? Är det så man har tänkt att man ska sköta landskapets ekonomi?

Ltl Harry Jansson, replik

Tack för den frågan ledamot Kemetter. Nu går ledamoten in på allmän finanspolitik och hur vi ska finansiera finanserna framöver. Då är svaret att det första steget har vi tagit genom att bilda fastighetsverket. Tack vare den reformen så kan vi hantera stora engångsutgifter via avskrivningssystemet. Det underlättar enormt för vårt beslut med att gå vidare med satsningar, trots att de är överstora i förhållande till vår totala budget. Där kan vi hantera geriatriska och där kan vi hantera polishuset. Därmed har vi ju redan, bästa ledamot Kemetter, gått in för lånefinansiering.

Ledamotens fråga är synnerligen förvånande. Bästa ledamot, det har vi redan sagt ja till för länge sedan.

Ltl Sara Kemetter, replik

Fru talman! Då blir jag väl ännu mer förbryllad. Jag har just fått höra hur Centern säger att man inte ska låna, det är alldeles oansvarigt. Och nu plötsligt säger Centern att ”ja men vi har ju redan gått med på att låna och vi har ju tagit lån till investeringar, så det är inget problem”. Vilken är Centerns linje? Hur ska vi bekosta framtida investeringar? Är Centern villiga att låna till investeringar?

Ltl Harry Jansson, replik

Det kommer säkert att finnas stunder där vi kommer att behöva låna, även för den typen av projekt som jag nu har talat om inledningsvis. Men det måste ju också ligga i ledamot Kemetters intresse, och i socialdemokraternas intresse, att vi inte via lånefinansiering ser till att vi inte har ett handlingsutrymme för den välfärd i framtiden som vi har byggt upp. Det är ju så som det fungerar bästa ledamot Kemetter. Lånar man ska det betalas tillbaka.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Nästa anförande hålls av ltl Stephan Toivonen.

Ltl Stephan Toivonen

Fru talman! Ärade ledamöter! Finansministern prioriterar visst fullmäktigemöte i kväll men ledamot Nordberg sitter kvar. Jag hoppas att minister Fellman följer med via andra vägar.

Budgetförslaget inleds nämligen med orden ”Åland ska vara ett attraktivt inflyttningssamhälle, bäst i världen på integration, utbildning.” Sedan står det ”Åland ska växa, på naturens villkor, så att vårt näringsliv, vår infrastruktur, våra skolor och vår hälso- och sjukvård utvecklas med sikte på långsiktig hållbarhet och överlevnad.”

Fru talman! Vi från Åländsk Demokrati vill även se att Åland växer på befolkningens villkor. Vi vill betona också den sociala och den kulturella hållbarheten, även om vi kanske gör det på vårt lite konservativa sätt.

Minister Fellman nämnde att Åland är bäst på integration. Det är bra. Men det är vi inte nöjda med. Jag har någon gång sagt att Åland borde vara 52 gånger bättre på integration än man är i Finland. Varför just 52 gånger kan man fråga sig? Jo, för något år sedan fanns det en artikel i Hufvudstadsbladet som visade att vissa personer från vissa länder hade en överrisk just på 52 gånger för vissa typer av brott. Därför borde vi vara bäst i världen på integration för att neutralisera det.

Vi från Åländsk Demokrati anser självklart att det är bra med ett livskraftigt samhälle. Ett livskraftigt samhälle växer ofta befolkningsmässigt. I vårt korta partiprogram stöder vi inflyttning av kärlek och arbete. Då går också integrationen ofta lättare.

Det är den aktiva politiska flyktingpolitiken som vi inom Åländsk Demokrati har motsatt oss. Man kan hjälpa flyktingar på annat sätt och på annat håll. Det gör Japan, det gör Saudi-Arabien och det gör Kuwait osv.

Fru talman! Vår åsikt är att integrationen går lättare om vi har en liknande värdegrund. Om vi har liknande traditioner, liknande kvinnosyn, liknande erfarenheter av demokrati, liknande historia och kanske även ser något så när liknande ut. Men alla behöver inte ha blåa ögon för den skull.

Lika-Olika- projektet visade också hur lätt det kan bli problem om vi ser lite annorlunda ut. Vi inom Åländsk Demokrati ser risker med den flyktingpolitik och den integrationspolitik som Sverige har haft de senaste åren, speciellt före den s.k. tvärvändningen.

Fru talman! Före valet var det vissa här som såg Sverige som en förebild. Då måste man ännu besöka Fria Tider och andra specialmedia för att få reda på allt som hände i Sverige. Idag kan man läsa om det nästan överallt. Vi kan läsa om bilbränder. Så vill vi inte ha det på Åland. Vi kan läsa om attacker på blåljuspersonal. Så vill vi inte ha det på Åland. Vissa har målet ”världens bästa vardag”. Det kanske vi inte har, men vi vill försöka hålla det som vi har. Vi kan läsa om skottlossningar nästan varje dag västerut. Så vill vi inte ha det på Åland. De större sjukhusen behöver ha väktare för att skydda sjukhuspersonalen. Så vill vi inte ha det på Åland.

Fru talman! Nyligen publicerade Joakim P Jonasson en privat studie över dömda sexualbrottslingar i Sverige under åren 2012-2017. Där kan vi läsa att när det gäller grova våldtäkter så var 84 procent av de dömda av utomeuropeisk härkomst. När det gäller överfallsvåldtäkter så är 4,4 procent av de dömda svenska män. När det gäller gruppvåldtäkter var tyvärr 90 procent av utomeuropeisk härkomst. Den svenska polisen lägger ner tretton våldtäktsärenden varje dag enligt Svenska Dagbladet.

Fru talman! Jag tror att de flesta av oss innerst inne ser sambandet mellan dessa brottstyper och en dålig integration och den okontrollerade invandringen som även Republikens President nämnde här. Det är kombinationen av dessa som ger resultatet. En trygg vardag. Eller en otrygg vardag.

När minister Fellman presenterade budgeten i fjol så talade hon om integrationen ”som att vispa en majonnäs”. Man tar en äggula och så vispar man i lite olja och så vispar man igen. Vi från Åländsk Demokrati har sagt att vi inte vill ha Åland som ett sociologiskt experiment. Det är nämligen så att tar man en enda droppe olja för mycket så skär sig majonnäsen. Men t.o.m. jag vet hur man reparerar det. Ett samhälle är svårare att reparera. Om vi har satt igång kedjan med bilbränder, stenkastning, skottlossning och så vidare så vet jag inte hur man ska göra.

Så låt oss därför tillsammans fortsätta vägen mot världens bästa integration. Diskussionen om nivån på flyktingmottagningen tar vi när den frågan blir aktuell.

Talmannen

Sju repliker är begärda. Första replikväxlingen inleds av ltl Johan Ehn.

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! Jag hade lovat mig själv, och kanske några andra, att jag inte skulle säga tack. Men den här gången ska jag säga tack till ledamot Toivonen. Tack för att du är tydlig, ledamot Toivonen, och visar var de rätta värderingarna i diskussionen från din sida finns. Det är bra. Det är länge sedan vi har fått en påminnelse om vilka värderingar som ledamot Toivonen står för och det tycker jag är bra.

Men snälla ledamot Toivonen, säg inte att vi alla innerst inne tycker som ni gör, för det gör inte jag. Jag betackar för mig för att få den typen av epitet beskriven. Därför att min verklighet ser helt annorlunda ut än den som ledamot Toivonen gav uttryck för i sitt anförande här. Men stort tack för att visa på det som är skillnaden mellan att vara lite mera öppen och tolerant än att vara sluten och inåtvänd.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Nästa replikväxling inleds av ltl Ingrid Johansson.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Jag är djupt besjälad av hållbarhetsfrågor och blir faktiskt aningen bestört när man använder hållbarhets begreppen på de sätt som ledamot Toivonen gör.

Låt mig ge FN:s definition av kulturell hållbarhet.” Syftet med kulturell hållbar utveckling är att förstärka den kulturella identiteten samt öka kunskaper i och uppskattning av olika kulturer. Kulturell hållbar utveckling befrämjar människors och regioners välfärd och möjliggör beståndet och utvecklingen av olika kulturer.” 

Till sist kan man konstatera att det är märkligt att ledamot Toivonen pratar om att vi ska ha liknande värderingar på dem som vi låter flytta in men samtidigt jämför oss med Japan, Saudi-Arabien och Kuwait. Någon ordning får det väl ändå vara!

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack! Jag talade inte så mycket om kulturen. Jag sade att vi kanske är lite konservativa när det gäller den delen. Jag jämförde inte oss med dessa länder, Kuwait osv. Det var en jämförelse i flyktingpolitiken som jag avsåg.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Ledamot Toivonen börjar prata om social och kulturell hållbarhet. Och ja, man jämför sig med flyktingpolitiken i Saudi-Arabien och Kuwait, två länder i området som jag annars förstår att ledamot Toivonen ser som föredömliga områden. Hur ska man ha det egentligen? Ska man bara välja dessa små, små glimtar i brottsstatistiken? Ska man bara använda små, små glimtar av andra länders flyktingpolitik? Eller ska man ha ett öppet sinne och tycka att alla människor har samma värde? Att en människas kris i Syrien, förlusten av ett barn är lika svår för den mamman som förlusten av ett barn för en mamma här på Åland.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Nästa replikväxling inleds av ltl Sara Kemetter.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack fru talman! Jag instämmer här i tidigare replikväxlingar från bänksidan. Att i denna sena timme nu starta upp en så här känsloladdad debatt tycker jag faktiskt att känns litet övermäktigt. Vi borde nog hitta ett annat forum i sådana att börja diskutera det här tycker jag.

Vi har under debatten verkligen kunnat känna av hur det känns när vårt eget språk blir kränkt. Vi har haft diskussioner om svenska språkets ställning och så. En så liten sak, att vi inte kan tala svenska med vårt moderland mera, har engagerat den här salen. Hur tror inte ledamoten då att det känns för alla de människor som försöker komma in i ett nytt samhälle, när vi reagerar så här starkt över en fråga som inte ens går att jämföra med den situationen som många flyktingar upplever varje dag?

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack fru talman! Det var väl det som jag lite avsåg också när jag sade att integrationen går lättare om man har något så när samma språk och något så när samma kultur osv. Någon var inne här på att vi gärna flyttar till Sverige om arbetssituationen blir dålig här. Därför att vi har samma språk och samma kultur osv. Man behöver inte göra det knepigare än vad det behöver göras.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Nästa replikväxling inleds av ltl Annette Holmberg-Jansson.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack talman! Ledamoten Toivonen var inne på det här med en majonnäs som skär sig. Jag stod en dag och vispade en majonnäs med tio äggulor. Det skar sig. Jag fick lite lätt panik för jag hade lovat en majonnäs till min väninna. Jag ringde till restaurangen där en kock svarade som är från ett annat EU-land och som jobbar där. Han berättade för mig att för att rädda en majonnäs som har skurit sig så börjar man om från början.

Restaurangbranschen är en otrolig inkörsport för att integrera nya ålänningar i vårt samhälle. Jag möter dem hela tiden, dessa fantastiska människor som inte vill någonting annat än att göra rätt för sig.

Jag har väldigt svårt att förstå hur ledamot Toivonen ens kan nämna och tycka att vi har samma problem med integrationen som i Sverige.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack fru talman! Som jag sade så stöder vi självklart invandring via arbete och kärlek. Jag sade väl inte att jag ansåg att vi hade samma problem som i Sverige. Jag sade att det fanns vissa som såg Sverige som en förebild. Jag tog exemplen kanske för att visa att jag inte ser Sverige som en förebild.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack talman! Min åsikt är att vi på Åland har en bra integration. Nu satser landskapsregeringen ännu mera för att få en ännu bättre integration. Språket är nyckeln till en lyckad integration och här satsas det mycket pengar nu på att man ska få möjlighet att lära sig språket och att man ska kunna bli en del av samhället. Det kan väl inte ledamot Toivonen ha någonting emot? Det måste väl ändå vara bra att man lär sig språket där man bor.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack fru talman! Nej, det har jag självklart ingenting emot. Mitt huvudbudskap var att vi är för integration, vi vill ha världens bästa integration. Det är vår ståndpunkt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Nästa replikväxling inleds av ltl Roger Eriksson.

Ltl Roger Eriksson, replik

Talman! Toivonen nämnde här Saudi-Arabien, Kuwait och Japan som föredömsländer och att man där hade en sådan politik att man hjälpte nödställda utanför deras egna hemländer. Tycker då Toivonen att vi ska sättas i den här listan, att det är positivt för Åland att vi sitter i samma kategori som Kuwait och Saudi-Arabien?

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack! Som jag sade så finns det ett annat sätt, dvs. att hjälpa flyktingar på andra ställen, vilket de gör. De tar inte emot flyktingar. Japan är en av de största bidragsgivarna i regionen men också Kuwait och Saudi-Arabien, trots att de är fysiskt väldigt nära så tar de inte emot flyktingar utan de betalar och stöder dem på det sättet i stället.

Ltl Roger Eriksson, replik

Talman! Då var det klarlagt hur Åländsk Demokrati ser på den saken. Om man ser på begreppen här så finns det invandring, flyktingar och asylsökande. Det finns ett stort spektrum här. Men de personer som flyr undan krig, tortyr och allt elände som man bara kan föreställa sig, ska man inte ta emot dem? Ska de hjälpas på plats de också? Det är ju helt omöjligt!

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack fru talman! Det är nog faktiskt möjligt. Om jag är rätt informerad så tog Japan emot färre flyktingar än vad Kumlinge gjorde i fjol.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Nästa replikväxling inleds av vtm Veronica Thörnroos.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Jag håller delvis med ltl Stephan Toivonen att integrationspolitiken i Sverige inte har lyckats fullt ut. Men vi är inte i Sverige. Av de ålänningar som finns här så har ca 10 000 av 30 000 kommit hit på grund av kärlek eller arbete. Vi har ett fåtal asylflyktingar här som har kommit hit pga. krig eller andra omständigheter som har tvingat dem därifrån.

Att då, som ltl Stephan Toivonen, gå in och göra en jämförelse med vilka sexuella våldsbrott som har skett i Sverige, det är ju löjligt. Hur många sexuella våldsbrott har skett på Åland där det har varit en person med från ett icke nordiskt land? Det är väl i så fall mera relevant att lyfta fram.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack fru talman! Exemplen var ju tagna från Sverige. Jag sade uttryckligen att så vill vi inte ha det här och så är det inte heller. Vi vill ha världens bästa integration som jag sade tidigare. Jag ville göra det tydligt eftersom jag har förstått att man har trott att vi inte står för integration, men det gör vi. Jag försökte göra det tydligt.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Jag brukar sällan bli upprörd i den här salen men jag vill påskina att ledamot Toivonen talar med en kluven tunga. Vem, enligt ltl Stephan Toivonen, ska få komma hit? Om man kommer från Iran eller Irak, får man komma hit då om man kommer av kärlek? Får man komma från Saudi-Arabien om man har en hög utbildning som t.ex. läkare? Är man välkommen då? Är man välkommen från Saudi-Arabien då, om du har en hög utbildning? Kanske. Är du välkommen från Saudi-Arabien om du finns i ett område som har blivit bombat eller du är förföljd pga. av din religiösa tro eller någonting annat? Det måste ju vara någon ordning också faktiskt på Åländsk Demokratis integrationspolitik. Amen!

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack fru talman! Nu är det väl så att man bara får ta replik på det som jag sade. Jag sade uttryckligen att det enbart var integrationen som jag diskuterade. Flyktingmottagningen så tar jag en annan gång.

När det gäller Saudi-Arabien så tog jag som exempel vilken flyktingpolitik som de har. Om de sedan kommer hit för arbete eller av kärlek så det spelar ju ingen roll varifrån de kommer.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Nästa replikväxling inleds av ltl John Holmberg.

Ltl John Holmberg, replik

Tack fru talman! Vi har nu här i tre dagar debatterat budgeten. En röd tråd har varit tillväxt, attraktionskraft, konkurrenskraft, företagande och ett konstaterande - jag tror att alla partier har konstaterat, att vi måste bli fler ålänningar.

Jag har haft förmånen under många år, via mitt tidigare arbete, att få arbeta med nya ålänningar, muslimer och människor från Afrika. Jag har aldrig stött på problem med dessa lojala, duktiga och ivriga människor som verkligen vill göra rätt för sig. Skulle jag välja att starta upp ett företag idag så skulle jag garanterat anställa nya ålänningar.

Jag funderade verkligen, när jag gick från lunchen idag, att det var konstigt att inte ltl Stephan Toivonen har tagit upp någonting rasistiskt under den här debatten. Kanske han har nyktrat till i den här frågan. Men det visade sig totalt fel.

Vi har ju som kutym här i lagtinget att hälsa på varandra på måndagar och skaka hand. Men ltl Stephan Toivonen kan räkna med att John Holmberg inte hälsar på dig i fortsättningen förrän du har bett om ursäkt här i plenum inför hela lagtinget.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack fru talman! Om jag säger att vi är för världens bästa integration så förstår jag inte på vilket sätt det kan vara rasistiskt? Jag har inte klagat på den åländska integrationen. Jag säger att vi har en god integration. Det står citerat i första raden av budgetförslaget.

Ltl John Holmberg, replik

Tack fru talman! Jag brukar återkoppla mycket till idrotten. Jag kan också konstatera att vårt duktiga fotbollslag IFK Mariehamn eller vårt duktiga fotbollslag Åland United aldrig skulle ha haft de framgångar som de har haft och har om vi inte skulle ha haft en bra integration och varit ett öppet och tolerant samhälle som gärna tar emot nya ålänningar, oberoende var de kommer ifrån, oberoende religion, oberoende hudfärg och ögonfärg.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Talmannen påminner om tilltalen till varandra under debattens hetta. Nästa anförande hålls av ltl Tage Silander.

Ltl Tage Silander

Fru talman! Det skulle vara väldigt skönt om vi kunde ha en viss värdighet i den här salen, tilltala varandra på ett korrekt sätt och inte skratta åt varandra.

Fru talman! Jag vill faktiskt efter den här långa debatten som har varit säga några ord. Ibland kan man tycka att vi pratar oerhört mycket. Det får man bara hålla med om som sådant. Men, jag tycker att den här debatten har varit riktigt, riktigt intressant. Det har varit väldigt många som har kommit med väldigt sakliga och professionella inlägg. Det får vi vara tacksamma för. Man är ambitiös och man är påläst. Det tycker jag om.

Det som man ändå kan konstatera, när vi läser budgeten och ser oss omkring, det är att allt egentligen är väldigt, väldigt bra. Men vi är problemfokuserade till tusen och väldigt lösningsinriktade också.

När det gäller själva budgeten så är den ju uppdelad i sifferstat och i verksamhetsbeskrivningar. Sifferstaten har vi inte ägnat oss väldigt mycket åt, vilket kanske har förvånat mig lite grann. Resultatet som sådant är bra får man säga, utgående från den trend som vi försöker skapa, dvs. att vi så småningom ska kunna ligga på plus i en budget, vilket är nödvändigt. Går vi back varje år så kommer vi att förbruka våra resurser till sist. Vi måste i goda tider med låg arbetslöshet och dylikt vinnlägga oss om att kunna lägga åt sidan lite slantar också för de tider som är sämre.

Verksamheterna som beskrivs här är bra. Vi kommer nu i finans- och näringsutskottet att ta till oss av det ni har sagt och förstärkt utgående från budgeten som underlag och vi kommer förstås att ta del av alla de motioner som vi nu också ska behandla. Många av dem innehåller bra saker. Några av dem mindre bra saker men det får vi återkomma till.

Diskussionen här i salen har varit riktigt bra. Jag satt bredvid ltl Ehn och funderade lite halvhögt att vi inte har fått höra någonting speciellt om integration utan det har gått ganska smidigt hela vägen, ända tills ledamot Toivonen fick ordet. Men det är bara bra att det finns litet nerv i det och som sagt att man också på ett tydligt sätt berättar var man står i olika frågor.

Talmannen

Ingen finns upptagen på talarlistan. Begäres ordet? Ingen begär ordet.

Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att remittera ärendena till finans- och näringsutskottet omfattas. Förslaget är omfattat. Ärendena remitteras till finans- och näringsutskottet.

Plenum slutar 

Nästa plenum hålls den 20 november klockan 13.00. Plenum är avslutat.