Enda behandling

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen.

Diskussion.

Ltl Jörgen Pettersson

Talman! Idag handlar om på vilket sätt vi i detta parlament vill skapa förutsättningar för att den åländska skärgården ska överleva. Det kan låta ödesmättat men är ett faktum vilket även framkommer i det meddelande om framtidens skärgårdstrafiksystem som landskapsregeringen lämnade för nästan exakt ett år sedan. Jag citerar ur texten i meddelandet: ”Trafiken är en överlevnadsfråga för den bofasta befolkningen i skärgården och deras möjligheter att bedriva näringar men också mycket viktig för personer med fritidsboende i regionen samt för genomfartstrafik och som transportled österut.” Det är tänkvärda ord i detta sammanhang. Skärgården är sargad till följd av den urbaniseringsvåg som sveper över hela världen och som leder till att städerna blir fler och landsbygden blir mindre innehållsrik. Det är ingen bra utveckling men den är verklighet och ett resultat av folks egna drömmar och framtidsplaner.

Finans- och näringsutskottet fick i uppdrag av detta lagting att behandla det så kallade kortruttsmeddelandet och även om det tog ganska länge så är det nu gjort. Det är också skäl att påminna om ett meddelandes beskaffenhet. Det är absolut ingen självklarhet att ett sådant ska utskottsbehandlas då det sist och slutligen handlar om en avsiktsförklaring, vad den valda regeringen väljer att göra. I det här fallet var det ett enigt regeringsblock som ställde sig bakom meddelandet.

I utskottet har vi koncentrerat behandlingen på att höra representanter från de närmast berörda kommunerna. Vi har också försökt sätta den framtida trafiken i ett större perspektiv och se hur Åland kan passa in som en länk mellan i första hand Finland och Sverige. Vår exercis har varit lärorik och har också visat hur oerhört komplexa frågor det handlar om. Mot bakgrund av det är det viktigt att hålla blicken på helheten och undvika att gå ner på detaljnivå i lagtinget. I lagtinget ska vi leda och visionera, i landskapsregeringen ska man genomföra. Det handlar om den viktiga skillnaden mellan ledarskap och chefskap.

Landskapsregeringens enhälliga avsikt är enligt meddelandet att fokusera på investeringar på östra och västra Föglö samt förbereda för en bro över Prästösund.

Ett enigt utskott delar landskapsregeringens uppfattning om att detta handlar om en ödesfråga för skärgårdsregionen. Dessutom understryker vi gärna behovet av långsiktighet och stabilitet. Man kunde lagt till förutsägbarhet också. Utskottet understöder också att omstruktureringen fortgår i enlighet med rapportens slutsatser samt att arbetet nu koncentreras på investeringar på östra och västra Föglö för att göra Föglö till en knutpunkt för den södra delen av skärgården.

När det gäller i första hand västra Föglö vill utskottet understryka vikten av att man inte glömmer bort möjligheten till en fast förbindelse över till fasta Åland. När det gäller bron över Prästösund är utskottets syn, vilket framkommer i betänkandet, att olika alternativ kan utredas. Till exempel kan det handla om en lägre bro vilken är billigare att bygga eller någon annan lösning. Vilken lösning det skulle vara har utskottet valt att inte gräva djupare i eftersom olika alternativ för med sig olika utmaningar och det alldeles uppenbart handlar om en så kallad detaljfråga. Jag avser vidareutveckla min egen syn på hur detta borde gå till i ett senare anförande.

Med hänvisning till detta betänkande föreslår ett enigt utskott att lagtinget antecknar sig landskapsregeringens meddelande om framtidens skärgårdstrafiksystem för kännedom och bringar betänkandets motivering till landskapsregeringens kännedom.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, fru talman! I remissen framförde önskemål att man skulle separera de olika delarna skärgården, norra och södra för att det ska bli så snabb byggstart som möjligt till exempel i den södra delen. Då är frågan, den skrivningen som utskott har nu, är det så man menar? Menar utskottet att det blir en snabbare byggstart för projektet Föglö-Kökar och de anslutningar som berör Föglö?

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Jag är lite osäker på om jag till fullo förstod ltl Sundbloms fråga. Vår avsikt är att man genast ska inleda arbetet på östra Föglö. Man ska också inleda arbetet på västra Föglö så snabbt det går. MKB-arbetet är redan igång på östra Föglö och där bör det kunna hända saker rätt snabbt. Jag gissar att svara på frågan i sådana fall är ja.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Talman! Jag tackar utskottsordförande för det svaret. Det är ungefär så som jag tror att jag läste det också. Tack!

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson, replik

Fru talman! Finansutskottets ordförande Pettersson använde ganska stora ord när han sade det handlar om överlevnad för skärgården, skärgården är sargad osv. Även om det är stora ord så håller jag med om att de äger sin riktighet. Det är bekymmer och därför borde man för att faktiskt göra någonting. Under förra regeringsperioden kom det i sista minuten ett kortruttsmeddelande som innehöll allt och det ledde inte till någonting. Jag känner mig inte lika säker som föregående replikställare att det faktiskt kommer att hända någonting under den perioden.

Pettersson sade att man inte behöver gå ner på detaljnivå. Jag tror att det är tvärtom. Jag tror att finansutskottet klart och tydligt t borde ha pekat ut att nu bör det anläggas ett färjfäste på östra Föglö. Annars är risken väldigt stor är detta utredande och utredande fortsätter långt in på nästa mandatperiod.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Jag delar ltl Anders Erikssons uppfattning att det nog bör ske direkt. Från utskott har vi möjligen erfarit att; ja, det ska anläggas ett färjfäste på östra Föglö för att det sedan ska kopplas till Kökar och Sottunga. Dilemmat är att en MKB-utredning igångsatt och äger rum precis just nu. Vi är lite i händerna på den lagstiftningen här. Vi kan inte säga att färjfästet ska vara på punkt A, B, C eller D. Vi måste vänta på att få resultat från olika MKB. Vi har inte den egenskapen, även om det sägs att vi är ett mäktigt utskott så kan vi inte riktigt stå över lagstiftningen.

Ltl Anders Eriksson, replik

Nej, inte ska man stå över lagstiftningen, givetvis inte. MKB-lagstiftningen ska följas. Vi hade flera års processer med MKB-utredningen när det gällde en tunnel till Föglö. Det är möjligt att jag börjar bli lite uppgiven efter alla utredningar som har varit. Jag är ändå glad över det som finansutskottets ordförande Pettersson säger, att man är inne för att ska vara ett färjfäste på östra Föglö. Jag tycker att man borde ha pekat ut det betydligt mera klart och tydligt än vad man gör i det här betänkandet.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Mika Nordberg

Tack, fru talman! Jag vill börja med att rikta ett stort tack till ordförandes utförliga presentation av utskottets betänkande. Det var mycket korrekt och riktigt. Det är ett historiskt betänkande som finansutskottet har lyckats uppnå när det gäller att nå en parlamentarisk enighet i ett så många gånger omdebatterat ärende som skärgårdstrafiken de facto har vållat i den här salen.

Moderat samling vill lyfta upp andra saker när det gäller skärgårdens framtida trafik och kortrutten i synnerhet.

Att det ska finnas tända lampor i skärgården har vi från moderat samling försökt bidra med den här mandatperioden. Det är även viktigt att vi fortsätter att säkerställa att det ska finnas tända lampor och att de kan fortsätta att lysa ute i skärgården.

Ett effektiviserat kortruttsystem kommer att säkerställa goda kommunikationer i vår skärgård för de fastboende, turister och sommarstugeägare samt för företag verksamma i skärgården.

Finansutskottet har haft höranden även ute i skärgården. Det har framkommit väsentlig information från de berörda skärgårdskommunerna. Kommunerna ville poängtera vikten av att landskapsregeringen är på rätt väg när man pratar om att östra och västra Föglö behöver hålla ihop som en helhet för att få trafiksystemet att fungera ända ut från yttersta skärgården in till centralorten Mariehamn. Det är en positiv sak.

Fru talman! Det som de facto skulle rita om kartan rejält för hela Åland och för den södra skärgården i synnerhet är en fast vägförbindelse till Föglö. Det är en möjlighet för Föglö att bli en centralort dit Kökar, Sottunga och Kumlinge kunde leda sin trafik. Sedan skulle trafiken från Föglö fortsätta med fast vägförbindelse till centralorten Mariehamn. Det skulle medföra att Åland som helhet skulle bli betydligt större. Det skulle betyda att skärgårdsregionen som idag tampas med mindre befolkning och andra utmaningar skulle knytas närmare fasta Åland, vilket även skulle möjliggöra pendling. Man skulle kunna leva och bo i skärgården och ändå kunna ha sin inkomst från centralorten.

Fru talman! När det gäller fast vägförbindelse så har en tunnel varit på tal tidigare. Inställningen från allmänheten och från skärgårdskommunerna som hördes har varit lite delade, som jag uppfattade det. Min uppfattning är att pendeln kanske har svängt lite vad gäller inställningen till en fast vägförbindelse till Föglö. Min bedömning är att pendeln nu har vägt över för en majoritet, över 50 procent, som är för en fast vägförbindelse med alla möjligheter det skulle innebära.

Vi kan titta på de regioner som finansutskottet har besökt. Trafikmängderna på Färöarna har de facto ökat till de regioner som har fått tunnel och fast vägförbindelse. Det är någonting som den unga generationen som växer upp i skärgården idag skulle se fram emot. Ska man rota sig ute i skärgården och satsa på att bygga hus och hem så behöver man kunna förflytta sig vilket jag tror att man även har insett i de olika skärgårdskommunerna.

Då kommer frågan; har vi råd med det här? Det gäller pengar. Ska man se detta som en engångsutgift så är det väldigt mycket pengar som hela kortruttssystemet handlar om. Frågan är vad alternativet är.

Riket har en lag som säger att omändringar i trafiksystemet inte ska resultera i en försämrad servicenivå. När man gör ändringar så kanske det kostar i investeringsskedet, men man får tillbaka det över tid på sänkta driftskostnader.

Om vi även tar med bompeng för broar och tunnlar i den ekonomiska kalkylen, vilket har diskuterats tidigare, då får vi en helt annan ekonomisk förutsättning för ett genomförande av dessa investeringar som kortrutten medför.

Fru talman! Avslutningsvis när det gäller Prästöbron så skriver utskottet: ”I fråga om en bro över Prästösund anser utskottet att olika alternativ kan utredas.” Man behöver titta på de olika konsekvenserna som en bro över Prästösund kan få. Det gäller brohöjder, det gäller näringslivet, skogsindustrin och vi har mycket som påverkar bilden. Det här är ett arbete som man fortsätter att utreda, precis i enlighet med utskottets skrivningar.

Från ordförandes presentation hörde vi att man har diskuterat en lägre bro som ett alternativ. Allt detta behöver utredas ytterligare för att få en konsekvensanalys över vad de olika alternativen ekonomiskt innebär och även när det gäller trafikmässigt med farleder etc.

Fru talman! Själva betänkande var inte särskilt långt. Utskottet skrev inte ett långt betänkande med väldigt många sidor.

När det gäller tidsaspekten för projekten i kortrutten så är det väldigt lite tid kvar för landskapsregeringen och vi i lagtinget att behandla konkreta framställningar och när det gäller att sätta spaden i marken.

Det pågår just nu miljökonsekvensarbete när det gäller östra Föglö. När det är färdigt kan landskapsregeringen titta på resultatet och utifrån resultatet komma med alternativ var färjfästen, vägdragningar etc. lämpligast placeras.

Moderat samling är tillfreds med landskapsregeringens meddelande. Vi hoppas att arbetet fortgår för en väldigt viktig grupp, skärgården. Tack, fru talman!

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Viceordförande Mika Nordberg höll ett bra och framåtsyftande anförande.

En liten detalj, men en väldigt viktig sak i sammanhanget, är att vi under utskottshörande kunde erfara att en majoritet av skärgårdskommunerna gärna ser en utveckling mot det hållet som ledamoten själv här beskrev. Att man satsar på färjfästen på östra och västra Föglö, helst men en fast förbindelse som slutresultat mellan Föglö och fasta Åland. Jag tycker att vi kommit en bra bit på vägen när vi diskuterar trafiklösningar som kan ha en god samhällseffekt och trafiklösningar som människorna uppenbarligen står bakom. Den aspekten är viktig att lyfta upp i det här sammanhanget.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, fru talman! Ltl Nordberg nämnde tunnel mellan Föglö och fasta Åland. Vid utskottshörandet i Föglö, när skärgårdskommunerna medverkade, så lämnade jag in en anhållan som både Föglös och Kökars fullmäktigeordförande har skrivit under. Den skrivelsen är förankrad i fullmäktigebeslut i bägge kommunerna och där nämns stöd för att vi måste arbeta för en fast förbindelse.

Ltl Mika Nordberg, replik

Tack, fru talman! Ja, jag var inne på när jag sade att man tidigare har varit för och emot tunnlar. Under utskottsarbetet fick jag uppfattningen att pendeln har svängt. Man ser framåt, den kommande generationen ser en fast förbindelse som en viktig ingrediens. Jag är tacksam för att vi har fått ta del av den informationen.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Runar Karlsson

Fru talman! Centerns lagtingsgrupp omfattar utskottets betänkande. Jag vill ändå säga några ord om ärendet.

Vi tycker att man i första hand borde koncentrera sig på östra Föglö, och försöka få det genomfört, eftersom det är mest ekonomiskt lönsamt. Det skulle medföra att Kökar skulle få en betydligt bättre trafik till Föglö och fasta Åland.

I praktiken skulle Kökartrafiken i första hand kanaliseras med Skarven till fasta Åland och det skulle också betyda att Föglöborna skulle få bättre trafik med flera turer. Skarven har gott och väl en kapacitet för Kökartrafiken förutom eventuellt några veckor under sommaren. Då kan man ha en parallell trafik som inte kostar speciellt mycket. Till den delen kunde man starta upp och ganska snabbt och köra det projektet först. Problemet är hur man löser trafiken med Sottunga, Husö och Kyrkogårdsö i och med att det finns risk att de får sämre trafik när de blir av med trafiken på sina öar.

Man skriver att man ska göra en miljö- och samhällsekonomisk analys av alternativen, så vi får se. Jag håller med om den kritik som delvis har förts fram här att det har varit utredningar på utredningar. Jag har själv varit med och gjort många utredningar, bland annat ett meddelande 2005.

Det är kanske dags nu att börja med det här projektet. Jag hoppas att vi inte slänger upp alldeles för många bollar i luften och vill göra alldeles för många projekt samtidigt. Vi börjar med det här projektet först som med lätthet betalar sig tillbaka. Vi i centern tycker att vi ska koncentrera oss på att få igång östra Föglö.

Ett annat intressant projekt är bron till Vårdö. Det är en låg bro som mer och mer börjar vinna gehör för rimliga ekonomiska investeringar. Om man bygger en högre bro med 18-20 meters fri höjd så blir den antagligen för dyr. Bron blir i alla fall jättesvår att räkna hem i euro och cent, sedan kan den förstås få andra fördelar genom att den binder ihop Vårdö med fasta Åland. Hela norra linjen skulle få bättre trafik med bron. En låg bro borde också gå att förverkliga inom ganska rimlig tid. Allting tar ett antal år, men en låg bro skulle faktiskt gå att förverkliga. En bro har en stor fördel vidare österut och till fastlandet. Det är det andra projektet som man borde köra igång.

I praktiken kommer man inte att klara av så många parallella projekt. Vårdbron skulle stå andra i turordningen.

Det tredje projektet är västra Föglö som förstås är lite svårare i och med att det är mycket höga investeringskostnader och trots det kommer man att behöva ha en färja, inte fast förbindelse. Om man satsar 30-40 miljoner och ändå måste åka färja så är det tveksamt om det lönar sig att satsa på det.

Det är möjligt att tunnelprojektet, som nämndes av ltl Nordberg, kan bli aktuellt igen. Jag känner igen Nordbergs ord här. Jag sade ungefär samma sak i samma talarstol för tio år sedan när jag stod här och presenterade mitt meddelande. En tunnel kanske kunde vara intressant igen. Om man börjar prata om en tunnel igen nu tillsammans med de andra projekten, då kommer antagligen allt att skrinläggas igen. Låt oss nu börja med östra Föglö i första hand och sedan en låg bro till Vårdö i andra hand, men okej, ha tunnelprojektet i bakhuvudet då.

För min del är en tunnel fortfarande intressant. Jag är inte riktigt säker på att jag har partiet med mig i den frågan. Man kan nog räkna hem det projektet också.

Med dessa korta ord konstaterar jag att det här betänkandet i stort sett kan följas. Man borde komma igång med östra Föglö som första projekt.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Jag är lite emot det som ltl Karlsson sade. När man börjar med östra Föglö så är det viktigt att sätta igång arbetet med miljökonsekvensbedömningen så att man kommer till förslag vad man ska göra västerut på Föglö. Det måste följa direkt efter, man måste göra det förberedande arbetet så att man vet vilken slutsats man ska dra. Ska det bli en tunnel eller ska det vara en hög eller låg bro?

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Infrastrukturministern och hennes avdelning jobbar säkert brett med alla de här frågorna. Jag tror att man också vill koncentrera sig på ett projekt och få igenom det. Det får inte bli för många bollar i luften så att de som står här om tio år pratar om ungefär samma sak. Om vi tittar i meddelandet som lades för tio år sedan, som jag själv var med om, så pratades det redan då om de här projekten. I praktiken har man inte kommit mycket längre. Man har gjort många flera undersökningar och har visserligen mycket mera underlag. Handgripligen har det inte gjorts någonting. Säkert kan man titta på det som ltl Torsten Sundblom sade.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, fru talman! Om man inte genast tar fram materialet för trafiken västerut från Föglö så splittrar man resurserna. Jag får det intrycket att ltl Runar Karlsson vill i klassisk stil splittra resurserna.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Jag vet inte vad ltl Sundblom menar med att splittra resurserna. Jag vill vara med och åstadkomma att vi verkligen får ett konkret projekt. Det enda konkreta projektet för dagen är östra Föglö som man med lätthet kan räkna hem rent ekonomiskt. Det projektet tycker jag att man ska börja med i första hand.

Bron till Vårdö kunde också gärna finnas med, den har också ekonomiska fördelar om man bygger den som en låg bro.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! I betänkandet står att centergruppen stöder att utskottet förordar projekten på östra Föglö och på västra Föglö. Det är ganska klara besked när det gäller det.

Ordningsföljden är ganska självklar av praktiska skäl. Man har kommit mycket längre med projektet östra Föglö. Vi har inte råd att låta bli att verkställa det projektet. Jag tror att det finns en bred enighet om att man åtminstone ska verkställa projektet på östra Föglö. I betänkandet står det också om västra Föglö.

I anförandet antydde ltl Karlsson någonting annat för centerns lagtingsgrupps del; tågordningen skulle vara östra Föglö, sedan en bro på norra Åland över Prästösund och sedan möjligen västra Föglö. För att vi ska kunna tyda vilken politisk enighet vi har, före landskapsregeringen går vidare, så ställer jag den konkreta frågan: Står centergruppen bakom det som utskottet förordar i den här ordningsföljden?

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Vad jag kan läsa i betänkandet så finns det egentligen inte någon absolut ordningsföljd. Man nämner de här projekten bara. Jag tror inte att det finns en absolut färdplan på det sättet. Jag vill tydliggöra detta så att man inte efter några år står igen här och inte har gjort någonting. Därför borde man åtminstone göra östra Föglö först som betalar sig bäst.

Det andra projektet som skulle betala sig bäst är en låg bro. Om tunnelprojektet kommer in i bilden så vet man inte riktigt vad man ska göra med västra Föglö. Ska man först bygga en bro över Spättahålet och sedan en tunnel eller ska man bygga en tunnel enligt det gamla meddelandet? Inte kommer vi att vara någon bromskloss. Vi vill ha något gjort och då är östra Föglö absolut det första man borde göra. Sedan får vi se vad det blir av resten.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Östra Föglö måste komma först. MKB-arbetet pågår. Man kanske står inför ett möjligt beslut om att börja förverkliga projektet inom ett till två år i bästa fall, det vet jag inte, men jag kan tänka mig det med tanke på hur långt det här projektet har avancerat. Det projektet måste man komma igång med.

MKB för västra Föglö ska göras. Det krävs mycket arbete innan man vet precis hur man ska göra på västra Föglö. Jag menar att man bör pröva tanken på en fast förbindelse mellan Föglö och fasta Åland innan man kommer till det slutliga beslutet. Om man går in för en tunnel så kan det hända att man bygger tunneln hela vägen istället för att göra saker som åsamkar problem för naturen med broar och bankar över holmar. Man måste våga tänka hela tanken klart innan man tar beslut om vad som sker på västra Föglö.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Det var lite den andemening jag hade här i anförandet. Man kanske inte ska begrava tunneln precis. Om man ska göra en miljö- och samhällsekonomisk bedömning av de här projekten, som utskottet skriver, så kanske infrastrukturministern och regeringen dammar av tunnelprojektet igen för att se om det är möjligt. Det kan mycket väl vara så att man anser att det inte är rimligt, men då finns i alla fall den aspekten med. Man måste titta på allt som gäller den saken. Många andra länder kan bygga tunnlar och få dem lönsamma, nog är det konstigt om inte vi på Åland ska kunna göra det. Den här debatten har vi haft många, många gånger och vi vet hur det slutade förra gången.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Tony Asumaa

Tack, fru talman! Infrastruktur och infrastrukturpolitik är och förblir en prioriterad fråga i vårt samhälle som för det mesta väcker känslor bland oss alla.

Tillgången till välfungerande transporter, kommunikationer, energi- och vattenförsörjning är en förutsättning för god konkurrenskraft och ett modernt åländskt samhälle.

En region utan god infrastruktur tappar snabbt mark i konkurrensen om företagsamhet, kompetens, befolkning och livskvalitet både lokalt, nationellt och internationellt. Vad som är välfungerande infrastruktur är under ständig förändring i takt med samhällets utveckling och människors och företags behov.

Vi liberaler vill arbeta för att lyfta fram infrastruktur som en tjänst. Det är inte asfalt, färjor eller ledningar som står i fokus utan hur människor använder dem för att resa, kommunicera och driva företag.

Infrastrukturpolitik ses oftast ut ett mycket tekniktungt perspektiv. Därför vill vi liberaler också tänka på infrastrukturpolitik i termer av; funktionalitet, pålitlighet och användarvänlighet.

Fru talman! En välfungerande infrastruktur är en av de viktigaste pusselbitarna för ökad rörlighet och tillgänglighet. Investeringar i kortrutt på Åland ska därför anpassas till människorna, miljön och landskapet.

Liberalerna stöder finans- och näringsutskottets eniga rekommendationer om att i första hand prioritera investeringar i kortrutt på östra och västra Föglö samt att man i samband med dessa investeringar inte omöjliggör en kommande fast förbindelse mellan Föglö och fasta Åland, som i detta fall eventuellt kan vara en tunnel.

Dessa projekt, västra och framförallt östra Föglö, är ekonomiskt försvarbara då de gör skärgårdstrafiken mera kostnadseffektiv, ökar rörligheten, minskar budgetslitaget och ökar servicenivån i regionen.

Genom kommande kortruttsinvesteringar på östra och västra Föglö och eventuellt en fast förbindelse till Föglö kan vi säga att vi flyttar fasta Åland till östra Föglö och därmed binder hela det åländska samhället närmare varandra. Det är en tjänst för att hela Åland ska leva och att det åländska samhället ska utvecklas. Tack, fru talman.

Ltl Karl-Johan Fogelström

Fru talman! Den socialdemokratiska gruppen stöder regeringens förslag att nuvarande servicenivå i skärgårdstrafiken bibehålls om behovet är oförändrat och att omstruktureringen fortgår i enlighet med slutrapportens slutsatser, samt att arbetet i första hand fokuseras på de delprojekt där den ackumulerade nuvärdeskostnaden i jämförelse med nollalternativet är bäst.

Vi står helt bakom utskottets rekommendationer: ”Utskottet förordar för sin del investeringar i kortrutt på östra och västra Föglö. Utskottet betonar vikten av att de investeringar landskapsregeringen gör inte omöjliggör en kommande fast förbindelse i framtiden. I fråga om en bro över Prästösund anser utskottet att olika alternativ kan utredas”.

Investeringarna på östra och västra Föglö hänger ihop enligt vår åsikt, man ska inte skilja på dem även fast man också gör en sak först och en annan sak sedan. Investeringarna på östra och västra Föglö är motiverade ekonomiskt. De står på egna ben.

Det är viktigt att se vilket som är det mest fördelaktiga alternativet när det gäller bron över Prästösund. Synen på Prästöbron är att den inte nödvändigtvis bör ses som en del av kortruttssystemet. Det är ett sätt att knyta Vårdö till fasta Åland. På det sättet blir Vårdö en faståländsk kommun.

Genom dessa åtgärder förstärks Vårdas och Föglös position som har dagligt pendlingsavstånd till och från Ålands centrum.

Föglö får ett 18 minuters färjpass jämfört med 30 minuter idag. Föglö och Vårdö är de enda skärgårdskommunerna som har haft en positiv befolkningsutveckling under senare år, vilket de andra skärgårdskommunerna inte har haft. Man kan fråga sig om möjligheten till daglig pendling är en grundförutsättning för att vända den här negativa befolkningsutvecklingen.

Fortfarande saknar vi en sammanhållen helhetslösning som är förankrad i lagtinget när det gäller skärgårdstrafiken.

Frågor som måste få ett svar är bland annat tunnelfrågan, Föglö-fasta Åland, som blir en jätteinvestering. Den frågan måste ses ut ett helhetsperspektiv för hela skärgården. Det är så pass stor fråga. I vilken utsträckning skulle det påverka hela skärgårdstrafiken om en tunnel kom till stånd? För att man ska kunna ta ställning till detta så måste det utredas vidare och konsekvenserna måste analyseras. Vi står bakom formuleringen att de här lösningarna inte ska omöjliggöra en sådan lösning, men vi är inte riktigt där ännu.

Även andra frågor ventilerades i utskottet under diskussionen, bl.a. den lite mera djupare samhällsanalysen, vad vi planerar och hur vi ser på den framtida utvecklingen av våra skärgårdsregioner. Man bör göra en konsekvensanalys av den till synes skrämmande demografiska profilen för skärgårdsbefolkningen. Vi tror inte heller riktigt på den här befolkningsprognosen som finns i kortruttsmeddelandet.

Med andra ord, en vision för hur det framtida skärgårdssamhället skulle kunna se ut bör tas fram och formuleras.

Fru talman! Den socialdemokratiska gruppen stöder regeringens förslag och ser förverkligandet av ett färjfäste för linjen Kökar-Föglö och ett kortare färjpass mellan Föglö och fasta Åland som viktiga sätt att förbättra förbindelserna och på sikt minska driftskostnaderna för trafiken.

Prästöbron ger Vårdö status som en faståländsk kommun och minskar restiden för trafiken från Hummelvik till Åland centrum. Tack för mig.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, fru talman! Ltl Fogelström pratade om arbetspendlingen och befolkningsutvecklingen i skärgårdskommunerna. Vi har under många år sett att det fungerar att pendla från Föglö till Mariehamn på jobb. Samma förhållande kan man sedan skapa när man bygger ut Kökartrafiken. En kökarbo skulle kunna jobba på Föglö inom fiskindustrin som behöver arbetskraft. Man skulle kunna göra en god tjänst för en kommun, längre ut i skärgården, att behålla sin befolkningsmängd.

Ltl Karl-Johan Fogelström, replik

Ja, jag tror också att Kökar-Föglö pendling skulle möjliggöras med detta, men knappast pendling mellan Kökar och centralorten Mariehamn.

Knäckfråga för mig är på vilket sätt vi kan få hela skärgårdsbefolkningen inom pendlingsavstånd. Den frågan kan hänga ihop med tunnelns slutliga lösning.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Ja, ltl Fogelström sade till sist att en tunnel kan möjliggöra pendling hela vägen.

Ltl Karl-Johan Fogelström, replik

Ja, jag skulle vilja se en utredning och en analys på hur det skulle se ut då för det vet vi faktiskt inte.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund

Tack, fru talman! Med risk för att det blir upprepningar vill jag ändå framföra Ålands Framtids åsikter meddelandet.

Vi från Ålands Framtid står bakom meddelandet. Som sades tidigare så är betänkandet inte långt, men själva meddelandet i sig är ganska omfattande. Bakgrunden finns i meddelandet, den är omfattande och utskottet har inte gått in på alla detaljer.

Utskottet har valt att höra de berörda skärgårdskommunernas synpunkter om både södra och norra linjen.

Det framkom tydligt i hörandena att för att man ska acceptera en förbindelse från Kökar och Kumlinge över Föglö så borde man inrikta sig på en fast förbindelse. Andra arrangemang kan säkert fungera också, men på sikt behöver man eftersträva att få en fast förbindelse.

Här kommer tunnelfrågan upp igen. Tunneln var upp i kortruttsmeddelandet som Runar Karlsson var med och gav den 11 mars 2005. Jag ögnade faktiskt igenom meddelandet och tittade vilka siffror det var tal om då och vad som sades. På ett sätt var det nästan mera genomarbetat. Det fanns en finansieringskalkyl med i det prospektet. Det fanns en tanke om att man delvis skulle ha finansiering via aktiekapital och delvis med lån, sedan baserade man driftkostnaderna på olika avgifter. Totalsumman var då beräknad till 40 miljoner.

I det här meddelandet saknas finansieringskalkyl. Det finns beräknade uppskattade kostnader, men ingenting om finansiering.

Då kommer man osökt in på alternativet som vi diskuterar idag; OPS, motsvarande finansieringsform som man var inne på 2005 när man diskuterade det här, men kanske i en annan tappning. Jag går inte in på detaljer och redogör för vad OPS innebär. Det är finansieringsform av privat kapital, man står för byggnader och det som man kommit överens om i 25-30 år och sedan tar samhället över ansvaret för nämnda projekt. Jag tycker att man borde ha utrett den möjligheten lite mera. Det är en intressant finansieringsform. Många som har talat tidigare här har nämnt att totalsumman av investeringarna handlar om flera hundra miljoner, upp mot 200 miljoner har det pratas om. Det säger sig självt att den möjligheten inte finns om man ska finansiera detta över budgeten som man har gjort med investeringarna till dags dato.

Här behöver man vara öppen för att hitta på lösningar. Det är ganska viktigt att man kommer hastigt framåt. Ju längre vi drar ut på detta så ju dyrare blir det. Risken är att det blir som det kortruttsmeddelandet som ltl Runar Karlsson lämnade över, dvs. att det går 10 år igen och då blir debatten densamma igen. Det blir ingenting!

Skärgårdskommunerna påpekade att det finns en mycket större möjlighet att utveckla turistnäringen för både Kökar, Föglö och Kumlinge om man får en fast förbindelse på västra sidan av Föglö. Man kan ha ett utökat samarbete mellan kommunerna; en ökad samvaro mellan kommuninvånarna och ökat samarbetet i föreningslivet. Allt detta är sätt att få kommunerna att fungera som servicepunkter i skärgården även i framtiden i och med att man kortar av avstånden mellan öarna. Skärgårdskommunerna är tvungna att samarbeta och det gör de redan mycket, man är tvungen att fortsätta samarbeta om man ska ha en utveckling och att invånarantalet ska öka.

I meddelandet nämndes alternativen östra och västra Föglö samt bron över Prästösund. Utskottet skriver tydligt att man ska undersöka alternativen av olika typer av broar innan man slår fast detta.

I diskussionen har nu cirkulerat ett alternativ med låg bro, i alla fall i media. Utskottsordförande uttalade sig i media men han kanske blev misstolkad. Kanske ltl Pettersson kan rätta till det själv sedan när han håller sitt anförande. Det må vara en misstolkning, men det är inte bra om sådana här diskussioner kommer ut till tidningarna. Om man går in för sådana alternativ så måste man också utreda vad det innebär för dem som blir drabbade. Vi har transportbolag idag som går via norra linjen, över Brändö och in mot Hummelvik. Om det blir en låg bro så blir det ett alternativ med en öppningsbar bro på nästa bro mellan Bomarsund och Prästö. Det finns inga utredningar som säger vad det innebär i framtiden. Vi har en skogsindustri som idag transporterar flis genom Prästösund, vilket ltl Nordberg nämnde. Skogsindustrin kommer att bli drabbad och man bygger en låg bro. Det blir ekonomiska följder av det.

Jag ordar inte så mycket mera om detta. Det mesta är sagt.

Vi står bakom det här meddelandet. Jag hoppas att projektet östra Föglö, nu när MKB är gjord, kommer till skott så fort som möjligt. Det är viktigt att vi från lagtinget nu sätter ner foten och visar att vi verkligen menar någonting med utbyggnaden av kortrutten. I samband med det måste vi också ta ställning till vad det blir av västra Föglö. Jag tror inte att det blir så populärt om den vidare transporten från Föglö till fasta Åland blir en flaskhals när det gäller färjtrafiken. Man måste också vara beredda att öka kapaciteten på färjtrafiken under en tid innan man har byggt ut andra alternativ. Tack, fru talman.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Några ord om betoningen på låg bro till Vårdö som har förekommit i diskussionen efter att utskottet har lämnat sitt betänkande. Som är medlem i ett utskott får man inte berätta vad någon annan har sagt i utskottet. Man får berätta vad man själv har sagt. Jag sade i samband med behandlingen att jag inte kan ta ställning till hur en bro ska se ut mellan fasta Åland och Vårdö innan jag har hört hur näringslivet påverkas av en sådan fråga. Vi hörde inte näringslivet överhuvudtaget i den här frågan så därför fanns det ingen möjlighet att ta ställning till frågan heller. Därför har vi även medverkat till skrivningen att man kan se på detta. I en utredning ska man givetvis höra alla parter som berörs. Det har blivit lite onödigt stor betoning på låg bro eftersom alla ålänningar inte har getts möjlighet att föra sin talan i den här frågan ännu.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Ja, jag delar ltl Perämaas åsikter här. Jag är inte emot alternativet till en bro, men då måste man beakta alla som blir berörda innan man tar ett slutligt ställningstagande.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Jag uppfattade att ltl Brage Eklund var positiv till en tunnel till Föglö och han hänvisade till tidigare utredningar och ekonomiska kalkyler. Personligen är jag mycket tveksam till en tunnel till Föglö. Jag har inte sett något stöd för en tunnel i tidigare ekonomiska kalkyler som har redovisats för oss. Den frågan är fortfarande oklar för mig. Jag uppfattade att det här meddelandet tar avstamp i ett enda statiskt år där man säger att man ska utgå fullständigt från den servicenivå som fanns 2011 och det är jag inte heller övertygad om att är rätt. Det finns frågetecken kvar. Personligen är jag mycket tveksam till att man finner någon lönsamhet i en sådan lösning.

Ltl Brage Eklund, replik

Nej, jag tror att ltl Carlsson och jag egentligen är ganska ense. Det finns oklarheter i det här. Det finns egentligen inte någon finansieringskalkyl på de här investeringarna. I debatten i lagtinget har det åtminstone lyst genom tidigare och även idag att i det här skedet är alla inne för att man borde satsa på östra Föglö så snabbt som möjligt.

När det gäller tunnelfrågan så är det självklart att den inte får kosta vad som helst. Jag tycker att man inte ska lämna tunnelalternativet när man vet att tunnlar byggs på andra ställen till slage hyfsade priser t.ex. om man jämför med Färöarna. Det beror sedan förstås på vilken typ av tunnel man bygger när det gäller diameter, bredd och mellanväggar och allt som påverkar. Man borde åtminstone lägga ner lite möda på en tunnel ännu innan man avför den.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Det är möjligt att man kan titta ytterligare på en tunnel. Man måste också fundera på vad vi ställer en tunnel emot. Det är enorma investeringar vi pratar om, mångmiljonbelopp. Vad ställer vi det emot? Vilka andra investeringar har vi också? Vi kan inte investera i precis allting. Man diskuterar egentligen bara kortruttssatsningarna, det finns ju andra saker som man också borde väga in i detta. Man borde även väga in satsningar på investeringar på fasta Åland. Jag kan till exempel tänka mig att det vore bättre, lönsammare och alla ålänningar till gagn om man skulle se på en lösning vid östra utfarten istället.

Ltl Brage Eklund, replik

Östra utfarten är säkert också ett problem. Jag tror inte att östra utfarten är så att akut om man tänker på bekymret i skärgården och skärgårdens framtid. Man måste ta ett ställningstagande ganska hastigt i lagtinget när det gäller hur man vill ha det i skärgården och utbyggnaden av kortrutten. Vi kan inte hålla på att bolla, leka och prata om detta i tio år och inte komma någonvart. Antingen avför vi detta och säger åt skärgårdsborna att de får vara nöjda med den trafik de har, möjligtvis kommer trafiken att trappas ner eftersom vi inte har råd att uppehålla trafiken, eller annars investerar vi i de investeringar som är lönsamma så att vi får ned kostnaderna. Vi borde komma till vägs ände snart.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Minister Veronica Thörnroos

Talman! Bästa ledamöter, jag vill inledningsvis tacka för den konstruktivitet som finns i debatten. Jag känner att många av de åsikter som ni för fram är värdefulla. Jag kommer att ta dem med mig i mitt vidare arbete.

Jag tänkte ge er en statusuppdatering på var de här projekten ligger i dagsläget. Det är snart ett år sedan landskapsregeringen lämnade sitt meddelande för vidare process i finans- och näringsutskottet. Finans- och näringsutskottet har haft en väldigt tung arbetsbörda har jag erfarit och därför kommer betänkandet nu. Det är glädjande att det fanns en enighet kring betänkandet.

Jag börjar med östra Föglö. Bästa ledamöter, en kortruttsprocess fixar man inte fram med en fingerknäppning. Det här är en lång och svår process och det beror till stora delar på att vi har en väldigt miljökrävande lagstiftning som vi själva har stiftat, så det ska vi inte klaga på.

När det gäller miljökonsekvensbedömningen kring östra Föglö så är en av målsättningarna att påtala för landskapsregeringen var man finner det lämpligast att anlägga ett färjfäste. Miljökonsekvensbedömningen är faktiskt helt och hållet färdig. Jag kommer antingen denna vecka eller allra senast nästa vecka att fatta beslut om att miljökonsekvensbedömningen ska ställas ut. Miljökonsekvensbedömningen ska ställas ut i minst fyra veckor. Alla har möjlighet att komma in med påpekanden om hur man uppfattar att den är gjord och med ändringsförslag som efter det ytterligare ska processas.

Den produkt som har beställt på tjänstemannanivå av andra utomstående experter, den produkten-expertrapporten är färdig. Nu har allmänheten återigen möjlighet att komma in med påpekanden. Alla påpekanden ska analyseras, det ska finnas en förklaring till vilka påpekanden man har beaktat och om man inte har beaktat påpekanden ska det också framgå varför man inte har gjort det.

Det betyder att östra Föglö ligger långt, långt framme. Avdelningen resonerar nu, beroende på om det kommer många andra påpekanden förstås, att planeringsarbetet kommer att fortsätta med vägplaner fram till hösten. Man arbetar också med farlederna. Sedan några veckor tillbaka har man arbetat aktivt kring Brändöströmsbron som är byggd 1958 och har en viktbegränsning på 52 ton idag. Den bron måste bytas ut i samband med kortruttsprojektet till Kökar och Sottunga. Det går samtidigt nu så att man får en bra väg som klarar våra begränsningar på broarna i dagsläget. Det arbetet har varit planerat sedan tidigare, men fasas nu in så att man får en välfungerande kedja kring just detta. Nog om östra Föglö.

Om arbetet fortskrider som planerat så tror jag att färjfästet borde vara färdigt om tre till fyra år. Det ligger inte helt och hållet varken i regeringens eller i lagtingets händer, därför att det kan komma påpekanden från allmänheten som medför att det kan behöva revideras och ändras. I den bästa av världar så borde färjfästet vara färdigt inom tre till fyra år.

När man sedan tittar på västra Föglö, som jag själv ser som en viktig länk till fasta Åland, så stöder jag det resonemanget som har förekommit här i salen att vi inte ska utesluta möjligheten att bygga en fast förbindelse i framtiden. Jag har personligen inga starka känslor kring huruvida det ska vara en tunnel eller inte. Däremot är det viktigt att vi skapar förutsättningar så att man kan gå vidare, troligen från Gripö i det här fallet, till fasta Åland om det är så man önskar göra i framtiden. Det är viktigt.

För tillfället ligger en upphandling som rör miljökonsekvensbedömning av både västra Föglö och bron över Prästösund ute, helt i linje med tidigare fattade beslut. De undersökningarna kommer att ta cirka ett år, vilket är minimitiden för att göra en miljökonsekvensbedömning enligt hur vår lagstiftning ser ut för tillfället.

Jag vill kort kommentera det man har sagt om offentlig-privat samverkan. Jag utesluter absolut inte privat-offentlig samverkan, det vore oklokt att göra. Däremot bör man vara medveten om att det inte bara är investering som krävs för att få offentlig-privat samverkan att fungera, det krävs också att man kan åta sig driften. Själv skulle jag kanske vara attraherad av ett fartygsnybygge och driften i 20 år, bara som ett exempel.

Avslutningsvis vill jag tacka utskottet för ert arbete. Jag vet att det har varit mycket diskussion med skärgårdsborna vid era besök i skärgården. De uppskattar att lagtinget tar sig tid och kommer ut till skärgården och träffar ortsbefolkningen. Jag stoppar här, tack.

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! Tack ministern för den uppdateringen, särskilt när det gäller de båda Föglöprojekten.

Jag vill fråga om placeringen av ett färjfäste på östra Föglö enbart är beroende av miljökonsekvensbedömningen? Min uppfattning är att infrastrukturell funktionalitet, näringsliv och service; samhällsservice, privat service och utveckling i det här området och Sottungatrafikens lösning osv. är minst lika viktiga frågor som de svar som miljökonsekvensbedömningen möjligen kan ge. Avser man att i den vidare processen ha någon form av viktning mellan det som miljökonsekvensbedömningen anger och det som de övriga samhällsutvecklingsfrågorna erfordrar?

Minister Veronica Thörnroos, replik

Talman! Miljökonsekvensbedömningen är tungt vägande så som lagstiftningen ser ut. Självklart är det den samlade analysen som avdelningen sedan kommer att föra fram till ett politiskt beslut.

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! Om miljökonsekvensbedömningen enligt lagen säger att man inte kan göra en viss lösning så är det klart att man ska följa lagen. Men det är inte så som resultaten av miljökonsekvensbedömningar ofta blir, utan de anger kanske att man måste gå runt någonting, hitta en annan teknisk lösning eller någonting sådant.

Tidsfaktorn på någon liten fördröjning är värd att ta om man kan få en samhällsekonomisk bättre lösning så att vi skapar bättre förutsättningar för våra skärgårdskommuner att faktiskt överleva.

Sottunga har idag en situation som absolut är katastrofal med nästan bara åldringar som bor där. Det skulle vara synnerligen viktigt att man kunde få en samverkan mellan Sottunga, Föglö och Kökar för att motverka den utveckling som är på gång.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Tack vtm Roger Jansson. Jag hör vad ni frågar fast ni inte frågar det rakt ut. Mitt svar blir därför därefter. Landskapsregeringen kommer att beakta alla synpunkter som kommer in. Det ligger naturligtvis i landskapsregeringens målsättning att regionalpolitiskt skapa så fiffiga trafiklösningar som möjligt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, fru talman! Jag tackar ministern för beskedet att man har kommit så långt med miljökonsekvensbedömningen att man så småningom kan fastställa datum när man ställer ut den. Det här är ett viktigt besked. Det ger signaler att vi har tagit ett steg framåt när miljökonsekvensbedömningen ställs ut. Jag tackar för det.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Jag är ledsen att jag inte kan lova den här veckan, vilket beror på bortfall på avdelningen på grund av sjukdom. Garanterat senast nästa vecka kommer miljökonsekvensbedömningen att ställas ut och sedan har alla möjligheter att komma in med påpekanden. Miljökonsekvensbedömningen kommer enligt lagen att vara utställd i 28 dagar.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Torsten Sundblom

Tack, fru talman! Jag blev så glad över beskedet som ministern gav om att miljökonsekvensbedömningen så småningom skulle ställas ut så att jag höll på att glömma bort att jag hade taltur.

Som skärgårdspolitiker är jag väldigt glad att det här betänkandet är positivt vad gäller de utbyggnader som behövs för att leda Kökartrafiken till Föglö.

När utskottet var på besök till Föglö och hörde alla skärgårdskommuner samtidigt så passade jag på att överräcka den skrivelse som Föglös och Kökars fullmäktigen gemensamt har lämnat in. Vi ser gärna en fast förbindelse till fasta Åland.

Det här betänkandet går helt i linje med det som vi i den skrivelsen begärde. De viktiga bitarna är; den bredare arbetsmarknaden i skärgården, möjligheterna att röra sig smidigt mellan skärgårdskommunerna och möjligheten till ett utökat kommunalt samarbete. Det är viktiga saker i sammanhanget.

Tunnel eller inte tunnel, många har varit i Stockholm och åkt tunnelbana och ingen människa tänker på att man många gånger åker under vatten. Man behöver aldrig vara fundersam, en tunnel fungerar. Jag har inte några fobier mot att åka i en tunnel. Det finns så många tunnlar i världen.

Hur man ser på utbyggnaden av trafiken kan skilja sig lite beroende på vem man är. En pensionär som inte behöver fara ofta kanske tycker att trafiken fyller dagens behov. En ung person vill röra på sig annars går det inte. Det är viktigt att vi bygger ut trafiken. Det finns alltid skillnader när folk uttalar sig om trafiken.

Det som skrevs i finansutskottets betänkande över budgeten i december 2014 betraktar vi i skärgården som ett löfte om en byggstart. I betänkandet stod; ”beräknad byggstart 2016”. Jag hoppas innerligen att vi ska komma dit, för det är det här som behövs för att skärgården ska gå framåt. Tack.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Talman! Jag vill tacka ltl Torsten Sundblom för anförandet. Det är glädjande att vi skärgårdsbor, och även alla andra som är intresserade av det här projektet, verkligen kan konstatera att det går framåt.

Jag vill igen förtydliga att det pappersarbetet och de utredningar som avdelningens tjänstemän och konsulter gör, så gör man inte för ros skull. Man gör det för att det för det första finns en lagstiftning kring det, och för det andra så söker man faktiskt de bästa alternativen för att kunna utveckla skärgårdens och dess trafik på bästa billigaste sätt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

 Ltl Jörgen Pettersson

Talman! Det är en lång färd mot en kort rutt. Från finans- och näringsutskottets sida har vi en åsikt som vi förmedlat i betänkandet. Ändå ligger alltid innebörden i ord i betraktarens ögon och jag är nog inte ensam om att ha lärt mig mycket av behandlingen av kortruttsmeddelandet. Det är för övrigt också på sin plats att ge infrastrukturminister Veronica Thörnroos beröm för den idoghet hon visat i framtagandet av slutrapporten som för första gången i den åländska historien presenterar ett gediget faktaunderlag i en komplicerad fråga. Rapporten har väckt många tankar hos mig och hur vi på Åland ska hantera framtiden och alla dess utmaningar. Jag tänker nu drista mig till att föra ett resonemang som landar i vikten av att skapa förutsättningar för hela Åland.

Vi talar ofta om skärgården som en helhet vars framtid är bekymmersam. Det är både sant och inte sant, även här finns viktiga nyansskillnader och stora möjligheter. Det råder nämligen stora skillnader mellan de juridiska enheter, kommunerna, som utgör denna skärgård. Vårdö har de facto inga stora problem tack vare närheten till fasta Åland och arbetsplatserna. Föglö har såväl många arbetsplatser i vattenbruket som bara tjugo minuter till Lumparland. Deras situation är också god. Brändö har i och för sig långt till Mariehamn men bara en halv timme till Osnäs på fasta Finland och sedan en timme till Åbo och dess nästan 200 000 invånare. Där finns stora möjligheter till affärer och andra utbyten. Brändös framtid ter sig mot den bakgrunden ganska ljus och kan rätt hanterat även skapa möjligheter för hela Åland. Det är heller ingen hemlighet att Sottunga idag utgör den kanske svagaste regionen i skärgården och Kökars utmaningar är också både många och svåra.

Mot den bakgrunden gäller det att hitta olika sätt att skapa framtidstro i de olika delarna av skärgården. Vattenbruket är en viktig del, både på land och till havs. Närproducerade livsmedel är kanske också en möjlighet. Turismen är antagligen en viktig tillväxtindustri och något som växer i hela världen. Vår närhet till Mälardalen borde ge möjligheter att sälja vår rena luft, vårt friska vatten och vårt ostörda lugn. Men för att lyckas med det krävs historier som lockar besökare och skapar intresse. Jag hävdar att dessa historier inte är tillräckligt berättade i dagens läge och jag tror det finns potential i att på allvar återuppliva den gamla postvägen, fylla den med innehåll och erbjuda våra besökare.

Mitt emellan Brändö och Vårdö finns exempelvis Kumlinge som med sin spännande historia kunde bli ett självklart besöksmål för den turistström som borde ledas från Sverige, norrut på Åland, över Vårdö, via Brändö till Osnäs och sedan till Åbo. På Kumlinge finns en historia som går tillbaka till korstågens tid. Här kastade som ett annat exempel några hundra bönder ut ryska soldater i Kumlingeslaget år 1808 och här byggdes de i tiderna högteknologiska flygfyrarna som även utgjorde mål för sovjetiska bombplan under fortsättningskriget. Detta är fantastiska historier som rätt använda kan göra skillnad och skapa liv i skärgården. På vägen till Vårdö och Kumlinge finns dessutom Ålands två starkaste historiska berättelser i Kastelholm och Bomarsund.

Den södra skärgården har också starka berättelser att erbjuda. Sottunga är ön som av yttre fiender bränts ner och byggts upp minst två gånger genom historien. Här föll bomberna under andra världskriget och här har både kungar och andra potentater hämtat kraft och samlat inspiration.

Kökar har med sin franciskanerbakgrund en unik historia att visa upp och dessutom ett landskap som inte liknar andra, många hävdar att det är mycket vackrare.

Varför nämner jag då detta? För att den som berättar den bästa historien får de flesta besökarna och i besöksnäringen finns framtidens arbetsplatser. Detta är hela Ålands utmaning. Vi måste ständigt fundera på vad vi ska leva på imorgon, inte hur vi ska resa mellan våra öar idag.

Sammanfattningsvis och några personliga betraktelser om broar och hamnar och tunnlar. En ny hamn på östra Föglö kopplar samman Sottunga och Kökar och skapar en viktig treenighet för potentiella besökare och större möjligheter för de som bor där i dag. Jag är medveten om att förändringar nästan alltid upplevs som försämringar men jag tror ändå såväl kökarborna som Sottungaborna över tid kommer att uppskatta en tätare tidtabell och att bli en mer integrerad del av Föglö som ju geografiskt sett ligger närmare Lumparland.

Hamnen på västra Föglö ska man självklart fortsätta utreda och genomföra om det är ekonomiskt hanterligt. Bron över Prästösund ser jag som en mycket viktigare investering än en tunnel till Föglö och skälet till detta är omtanke om hela Åland. Samhällsekonomiskt hävdar jag att norra linjen är en oerhört viktig del av Ålands framtid och skälet till det är Åbo. Jag har tyvärr inga utredningar till stöd men magkänslan säger mig att det är oerhört mycket billigare att bygga en låg bro till Vårdö än en tunnel till Föglö. Om detta kan förverkligas växer fasta Åland ända till Hummelvik och skapar förutsättningar till en verklig kortrutt vidare till Kumlinge och därifrån till Brändö, som redan har kortrutt, och vidare till fasta Finland och Osnäs.

Ska vi även i framtiden skapa trygghet och jämställdhet mellan alla ålänningar behöver vi göra oss intressanta för vår omgivning. Detta är bra för såväl det landbaserade näringslivet som rederierna. Om diskussionen kring kortrutten kan sätta fart på det nödvändiga innehållet är det bra. Om detta bara landar i diskussion om broar, tunnlar och färjor har vi inte nått så långt. Tack.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack, fru talman! Under den här mandatperioden har vi många gånger hört ltl Jörgen Pettersson talat om de fantastiska åländska berättelserna, av vilka det säkert finns många av.

Jag har en fråga, jag har väntat länge och nu börjar mandatperioden rinna ut. Har ltl Jörgen Pettersson något förslag på hur dessa berättelser ska materialiseras? Det finns berättelser i miljoner. Vilka berättelser ska man materialisera och på vilket sätt så att de blir intressanta för en bredare publik?

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack för frågan, ltl Sundback. Jag har en minut på mig att svara och jag tror att det är för kort tid. Jag grundar mitt ställningstagande på det faktum att det historiska intresset idag är stort. Idag lever tidningsbranschen ganska dåligt, med de som ger ut specialtidningar kring historia lever ganska bra. Det finns ett växande intresse. Åland har berättelser i Kastelholm och i Bomarsund som är väldigt starka och som även bär internationellt. I Bomarsund inleder man nu digitaliseringsprojekt som är helt fantastiskt och som jag stöder till hundra procent.

När det gäller skärgårdskommunerna så finns den berättelsen nog där men den är inte särskilt berättad. Jag har massvis med idéer men jag är rädd för att repliktiden är lite för kort.

Ltl Barbro Sundback, replik

Jag vet inte hur lång tid ltl Jörgen Pettersson behöver. Om man ska berätta en berättelse, vilket jag har gjort i samband med Magnus-Maria, så krävs det nog idag någon sorts personifikation av en berättelse. Det är många som är intresserade av normal historieundervisning, men om man verkligen vill nå en större publik så måste det nog vara en tematik som anknyter till vår tid, annars levar inte berättelsen utan det är historiska data. Formen är mycket viktig. Dagens människor läser just inte tidningar och kanske inte så hemskt många böcker heller. Det är framförallt bildmedier som dominerar. Det krävs nog ganska mycket för att berätta en åländsk berättelse om man vill nå en större medveten publik.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Tack, ltl Barbro Sundback. Den formen av inlägg klär faktiskt mycket bättre än den ibland lågmälda kritiken som framkommer. Man kommer med konkreta förslag till hur saker och ting ska berättas. Klart att man måste anpassa berättelserna till mottagarna. Konsumenten bär makten på vad de ska köpa. Det är inte säkert att de köper gamla böcker. Konsumenterna vill ha ny digital media.

Jag hävdar att man måste börja utnyttja berättelserna mera och det tycker jag inte att man har gjort hittills.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Lantrådet Camilla Gunell

Fru talman! Jag tycker att den här debatten fick ett nytt liv genom Jörgen Petterssons inlägg. Jag tror att det är viktigt att vi lyfter upp diskussionen om skärgårdstrafiken och investeringarna till en lite större bild. Vem är det vi ska bygga för? Är det för skärgården och dess minskande befolkning eller ska vi sätta in det i en större helhet och ett annat perspektiv?

Under 2014 tog finska regeringen fram ett program för turismens utveckling i Finland. Man menade att Finland år 2025 ska vara Nordeuropas främsta turistmål. Vad ska man satsa på? Ja, på modernisering, digitalisering och förbättringar av resmålen. Man ska berätta berättelserna, man ska visa upp det unika i Finland; insjöarna, Lappland och havsturismen. Havturismen är ju skärgården, Finlands skärgård så som den är unik i världen. Om man tänker på hur man ska utveckla turismen i Finlands skärgård så kan den inte sluta vid Iniö och Houtskär, den måste naturligtvis också inlemma Åland. Här tycker jag att vi ska haka på våra ambitioner att utveckla Åland och turismen på Åland tillsammans med rikets ambitioner om havsturismen.

Precis det som ltl Pettersson var inne på så tycker jag att man ska tänka på vilka berättelser man vill berätta. Hur kunde pärlbandet se ut om man kommer från norra skärgården respektive södra skärgården? Man kan tänka sig norra utvecklingslinjen och södra utvecklingslinjen och bygger dem till någonting spännande och intressant. När man kommer via Brändö så har man pärlbandet av både öar och historia. Sedan kommer man vidare till Kumlinge och Vårdö och turistmålet Bomarsund där det naturligtvis ska byggas ett besökscentrum eftersom Bomarsund har en historisk bärkraft av internationellt intresse. Jag håller helt med ltl Sundback också; fast det är ett historiskt innehåll så måste man ha en modern form. Så var det också tänkt och så tror jag att det ska bli en vacker dag när vi bygger besökscentret.

Jag tror inte att man ska fastna i östra och västra Föglö och enskilda broar och projekt och för vem de är till. Det här är ett sätt att utveckla hela Åland och skapa farleder både norrifrån och söderifrån. Det här är ett sätt att skapa tillgänglighet och tänka sig in i ett lite större perspektiv. Tack.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack för det, lantrådet. Jag är glad för att lantrådet visar en form av ledarskap i den frågan. Här kommer jag igen tillbaka till det som jag nämnde i mitt tidigare anförande; det är skillnad på ledarskap och chefskap. Ledarskap ska försöka presentera visionen om hur det ska se ut i framtiden och chefskapet ska genomföra det. Chefskapet i det här fallet handlar om landskapsregeringen som har lämnat ett meddelande om hur man vill bygga vidare. Jag tycker att lagtinget ska försöka visa ledarskap vad vi vill åstadkomma, inte idag utan imorgon.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mats Perämaa

Fru talman! Jag föreslår bordläggning till onsdagens plenum.

Ltl Danne Sundman

Fru talman! Jag vill börja med att understöda förslaget till bordläggning till onsdagens plenum.

Det har sagts mycket klokt här i debatten. Kanske inte allt hålls innanför ämnet.

 Jag vill kommentera det som ltl Jörgen Pettersson tog upp. Det finns fantastiskt många berättelser som man borde slå mynt av i skärgården och egentligen är vi på hela Åland dåliga på det jämfört med andra ställen i världen. Här har Pettersson korn på ett guldkorn som kan bli en hel tacka.

Däremot så måste man höja ambitionsnivån när det gäller de projektet som man nu gör i Bomarsund och använda ny teknik och verkligen visa upp. Vi har haft en massa fina anläggningar, vi förstår inte hur otroliga de har varit och vilka installationer det har gjorts på våra skärgårdsöar och det kan man som turistföretagare utnyttja och paketera, men det är en annan diskussion.

Historia är viktigt, men allra viktigast är berättelsen om skärgårdens framtid. Det kanske inte sägs uttryckligen här i lagtingets talarstol, men det förekommer en sådan diskussion att skärgården är körd och att avfolkningen är för bedrövlig. Jag vill inte peka ut någon men man diskuterar som om det handlar om palliativ vård, som de avgöranden en läkare för en gammal människa gör på sjukhuset. Det kan vara en brutal parallell att göra, med det är också brutalt för de invånare vars hembygd vi talar om. Det är lika brutalt som när det handlar om att göra vårdval för en gammal människa. Jag vill påstå att på det sättet ska man inte se på skärgården. Tvärtom, det är nästan så att vi befinner oss på BB, det är en ny framtid som håller på att födas för den här regionen.

Det finns ett enormt intresse för att kunna bo och verka på ställen som skärgården kan erbjuda. Det handlar om kanten på fasta Åland mot havet och alla inre vikar och det handlar också om hela skärgården. Det är så som man måste se på det. Det finns alla möjligheter att nu med rätt beslut få skärgården att gå in i en ny fas.

Vi ska tänka på förfäderna som tog beslut på 60- och 70-talet för att binda samman skärgårdskommunerna. Vad skulle Brändö har varit idag om man inte skulle ha gjort alla bro- och bankprojekten? Det skulle inte alls ha varit samma kommun. Det gäller också Föglö som består av många separata öar som man har knutits samman med broar, linfärjor och vägbankar. Det gäller alla skärgårdskommuner mer eller mindre.

Nu är det dags att ta nästa steg, höja helikoptern ytterligare några fot och knyta ihop Åland, knyta ihop skärgården med fasta Åland. Då är det två projekt som sticker ut bland alla projekt som har nämnts. Det är att ge Vårdö en fast förbindelse och att ge Föglö en fast förbindelse.

Idag har vi en linje i Prästösund som går ner till Svinö, där slutar fasta Åland idag via Långnäs. I framtiden kan det vara en linje mellan Hummelvik och Hastersboda, där slutar fasta Åland då. Det blir en kraftig förbättring för hela regionen. Jag tror inte man ska se de här utvecklingslinjerna. Man borde helst avveckla linjerna och se skärgården som en stjärna med ett nav med ekrar för att också möjliggöra ekonomiskt utbyte i skärgården. ÅSUBs utredning för några år sedan visade att det är väldigt dåligt ställt med ekonomiskt utbyte skärgården. Den lokala vedhuggningen, som skärgårdsborna kan göra åt sig själva, är en ekonomi som man inte ska förakta. I en sådan region är det lokala väldigt viktigt, förutom alla nya möjligheter att få exportintäkter.

Ett sådant här trafiksystem möjliggör också satsningar på näringslivet, turismen är bara en gren. I Eckerö bygger vi just nu en fiskfabrik där det kommer att odlas 3 000 ton fisk på land. Varför inte sedan bygga en eller två fabriker kanske i Föglö och Brändö där det redan finns fiskindustri, kompetens, kapital och logistiklösningar? Det är den naturliga fortsättningen och kanske man ska bygga ytterligare en fabrik och då landar vi på Åland på 20 000 ton miljövänlig fisk. Färöarna odlar 57 000 ton fisk så vi har långt kvar ännu till deras fiskindustri. Idag skapar fiskindustrin cirka 150 arbetsplatser, beroende lite på hur man räknar med indirekta effekter.  Fiskindustrin kunde skapa dubbelt fler arbetsplatser och det skulle ha jättestor betydelse skärgården. Fisk är miljövänlig mat som är nyttig. Det här hör inte till ämnet men det är relevant när man ska titta på de här trafiklösningarna.

Det handlar förvisso om broar, vägar och färjor, men man ska ha den stora bilden. Det handlar om mycket pengar, hundratals miljoner euro, 150 miljoner euro lite beroende på hur man räknar, och man avser förverkliga projekten på 10 år. Vad är 150 miljoner på 10 år? Ålands BNP är ungefär 11 miljarder euro på 10 år, 11 000 miljoner! Landskapsbudgeten är ungefär 4 miljarder lite drygt under samma period. Det är ändå storleksordningen 10 procent vi pratar om när det gäller att jämföra med landskapsbudgeten. Man måste sätta det här i sitt rätta resonemang. Det blir problematiskt om man säger; ”i skärgården bor bara 10 procent av befolkningen, ska vi verkligen satsa så mycket på 10 procent, vad ska de andra 90 procent få?” Men om man bara ser 100 procent av Åland, då ska vi lägga hjälpen där den behövs. Där vi ser potentialen, där ska vi lägga resurserna. Jag ser potentialen i skärgården. Jag hoppas verkligen att alla intresserar sig för det och har samma syn när det gäller jämförelsen; vilken patient har vi att göra med?

Jag tror inte att min mormor, som födde 12 barn i ett Torp på Enklinge i början av 1900-talet, tänkte att man i lagtingets talarstol i början av nästa sekel skulle ha tankar om att det var kört för skärgården. Jag tycker inte att det är värdigt ett parlament där de ställer upp folk från hela Åland. Jag hoppas att diskussionen kan utgå ifrån att vi verkligen ska genomföra de här planerna och förverkliga det här.

Till sist vill jag ta upp finansieringsfrågan. Nu planeras en anhållan om extra anslag, det kan vara motiverat för det här ska läggas på alla övriga investeringar och det kanske vi inte mäktar med. Sedan finns det lite olika orsaker till varför vi inte mäktar med det. Jag kan understöda en anhållan. Det är dock viktigt att man också begär extra anslag för fast förbindelse till Föglö så att man inte lämnar det allra viktigaste som borde vara överst på listan. Man ska inte lämna det därhän, det kommer jag i så fall att motsätta mig.

Två andra saker när det gäller finansiering. Man bör också på allvar ta offentliga-privata samarbeten i beaktande. Det har varit framgångsrikt på flera andra ställen runt om i Norden när man har förverkligat särskilt tunnelprojekt. Det handlar inte bara om investering utan man har också ett avtal om drift av anläggningen.

När man gör en sådan här förbättring, som de facto en tunnel till Föglö och en bro till Vårdö över Prästösund innebär, så kan man ta betalt också av dem som verkligen gynnas, nämligen av dem som passerar. Vårdöborna vinner ungefär 20 minuter per dag på att köra över en bro och köra hela vägen istället för att vänta på färjan i båda riktningar. Föglöborna vinner ungefär en timme. Det här är värdefullt för människan idag. Tid är det som vi har störst brist på. Man kan betala en bompeng varje gång man passerar, ju oftare man passerar desto mera kan man betala per varje gång. Det har man gjort i alla undervattensprojekt i Norge, Island och på Färöarna, tror jag. Bompengen är en viktig del av finansieringen. Då riktar man en motiverad del av finansieringen till dem som verkligen gynnas. Det är i stort sett också de som gynnas av andra indirekta effekter. Vårdöbornas och föglöbornas markvärde kanske stiger och affärsmöjligheterna ökar osv. Det är ingenting konstigt med bompeng, det har man på andra håll. Man måste bara våga prata om det. Det är kanske också bra i den här diskussionen att 90 procent av befolkningen har förståelse för att dessa 10 procent betalar lite för den här stora investeringen. När det gäller de här stora satsningarna är understödet och opinionen jätteviktigt. Det handlar här om storleksordningen 1/4 av intäkterna i vissa fall. Det finns utredningar på utredningar och utvärderingar också gjorda från Norge. Norska staten följer systematiskt upp alla tunnelprojekt både rent byggnadstekniskt, drifttekniskt, säkerhetstekniskt och ekonomiskt. Det finns utvärderingar och modeller att ta del av när det gäller uppbyggnad av privata-offentliga samarbeten. Tack.

Ltl Igge Holmberg, replik

Tack, fru talman! Jag tycker att det är mycket prat om utredningar i Norge. Här på Åland har vi inte sett så mycket utredningar när det gäller fast förbindelse till Föglö. Vi har sett utredningar som inte har lett någonstans. Innan vi begär anslag från riket så borde vi väl åtminstone få veta på ett ungefär vad detta kommer att kosta.

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Det finns nog mycket utredningar, även om det inte finns detaljprojektering. På samma nivå som övriga kortruttsprojekt är utredda så finns tunnel till Föglö också utrett eftersom det var skarpt läge 2006 när lagtinget de facto tog beslut att gå vidare. Sedan kan man inte ta alla de siffrorna och överföra dem direkt på det nu aktuella projektet. Man kan enkelt uppskatta vad en tunnel kan kosta som mest och vad den kan kosta som minst, det finns ett kostnadsspann som man lägger sig i. Inte är det svårt att göra en sådan utredning med en sådan exakthet så att man kan gå vidare och söka extra anslag för tunnelinvesteringen. Så mycket referenssiffror och metoder finns det för att överföra uppgifterna till vad en tunnel skulle kosta på Åland.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mats Perämaa, understödd av ltl Danne Sundman, har föreslagit att ärendet ska bordläggas till den 18 mars. Önskar någon uttala sig om bordläggningstiden?

Ärendet bordläggs till den 18 mars.

Kvar på talarlistan finns ännu ltl Barbro Sundback som får tillfälle att yttra sig.

Ltl Barbro Sundback

Fru talman! Den här diskussionen präglas ju väldigt mycket av teknik och ekonomi och det är inte att förakta.

När man nu diskuterar stora samhällsinvesteringar så måste man väl ändå åtminstone drömma om att det också ska ha positiva samhällskonsekvenser för skärgården. Men jag saknar det i den här diskussionen. På vilket sätt kan vi garantera att det här faktiskt leder till att skärgården blomstrar upp, att det flyttar in flera människor och att vi får en framtid och liv i skärgården?

Östra och västra Föglö är säkert relevant i sammanhanget, men Gud i himmelen (ursäkta, fru talman) vad det är tjatigt. Politik måste handla om någon slags framtid, något hopp och inte bara om kalkyler. Ekonomi och teknik är verktyg för att uppnå mål, de kan inte vara mål i sig själva, då är politiken död.

Jag tycker att det är väldigt uppfriskande att lyssna på ltl Jörgen Pettersson som har den här föreställningen om de berättelserna som vi kan locka människor med till Åland. Vilka är våra berättelser? Vi har en historia som är full av livsöden och som är värda att berätta.

Jag har berättat historien om Magnus-Maria. Jag vill berätta om det projektet för er. Det handlar om en person som levde i skärgården för mer än 300 år sedan. Det är förmätet att säga det själv, men jag vet att ingen blir profet i egen by; det projektet är en kritikframgång, det är en publikframgång. Det är ytterst sällsynt i dagens värld att en modern nyskriven opera lyckas med det. Antingen är det kritik som är positiv och då är det så komplicerat och märkvärdigt så att publiken sviker, eller så är det tvärtom, det är en publikframgång men kritikerna tycker att det är för lättvindigt och för underhållande. Men inte det här fallet. Vad beror det då på? Ja, det beror på att tematiken, dvs. sexuell identitet, är högaktuell. Det diskuteras nästan överallt, åtminstone inom samhällsengagerade och i privata sammanhang. Vad är manligt, vad är kvinnligt och vad är någonting däremellan? Det är en väldigt aktuell politisk fråga som berör precis alla människor.

Det andra är att Magnus-Maria är ett genomprofessionellt projekt. Det berättas många historier på Åland i form av teater. Robert Liewendahl har gjort en stor kulturhistorisk insats. Han har berättat många historier om enskilda människor och politiska händelser. På Kumlinge, Kökar och Sottunga har jag sett teaterstycken som han har skrivit och som handlade om personer och händelser som utspelade sig just på de här öarna. Det har varit jättebra berättelser. Det är bara det, och det är inte något negativt, att det är på amatörnivå och det är inte tillräckligt professionellt för att dra en teaterintresserad publik från Finland eller Sverige. Det är trevligt för oss att de här berättelserna har framförts och det är trevligt för dem som får vara med och spela teater, men de kommer inte upp till den nivå som jag förstår att ltl Jörgen Pettersson är ute efter. Pjäserna måste innehålla en tematik som på något vis rör dagens människor, de måste vara professionella och de måste också kunna marknadsföras på ett sätt så att den målgrupp man är ute efter nås.

 (Talmannen knackar i bordet)

 Fru talman! Den här gången tänker jag prata till punkt. Varje gång jag pratar så ska det knackas i bordet. Jag pratar om berättelser, precis lika mycket som ltl Jörgen Pettersson. Jag kopplar dem till skärgårdstrafiken, för har vi inte en bra skärgårdstrafik då kan man inte komma till teaterpjäser och andra evenemang i skärgården.

Föreställningen Magnus-Maria är genomprofessionell. Den kostade 500000 euro att producera, mest med pengar från Åland. Nu åker vi på turné till nationaloperan i Oslo. Är det någon annan som ska dit så välkommen den 23 maj. Vi åker till nationaloperan i Reykjavik och vi åker till Ystads teater. Vi har även anbud från teatern i Stockholm i höst. Operan i Helsingfors och Uppsala konsert- och kongresshus är intresserade. Om vi hade ett fungerande system så skulle vi kunna marknadsföra Åland i ett bredare sammanhang vid dessa besök, men det är för tungt för en liten kulturförening att också göra det. Den här produktionen står för sig själv. På nationaloperans webbsida står det; ”Magnus-Maria från Åland”. Visst går det att göra kultur, men man måste ha en vettig tematik, man måste ha professionalism och man måste ha mycket pengar. Det går inte att få 30 000-40 000 euro från Kulturdelegationen för att göra en bra berättelse, varken opera eller någonting annat. Skärgården har absolut inte de pengarna. För att kunna berätta så krävs det mycket, men det är det vi ska allokera pengar till om vi ska berätta de här berättelserna och göra skärgården intressant. Inte är det fiskodlingarna som drar folk att besöka skärgården, tvärtom, de avskräcker väl mera än de drar folk.

Jag tycker att frågan om berättelserna och hur vi utvecklar skärgårdens turism är avgörande för min inställning till de här stora investeringarna.

När det gäller östra och västra Föglö så finns det ingen som kan säga; ”ja, det här löser hela problematiken, nu börjar folk flyttar in.” De gör det inte! Samtidigt är skärgården Ålands största resurs. Skärgården är enastående både vad gäller sin struktur, skönheten i naturen och alla de berättelser som finns där. Men då kan vi inte bara diskutera perspektivet östra och västra Föglö, ursäkta mig nu, ltl Sundblom. Världen handlar om mycket, mycket mera än det. Tack, fru talman.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, fru talman! Ltl Sundback började med att det diskuterades mycket teknik i det här ärendet. Jag tog upp tre saker ur det brev som skickades in från skärgårdskommunerna Kökar och Föglö. Jag tog upp; bredare arbetsmarknad i skärgården – arbetsplatserna, röra sig smidigt mellan skärgårdskommunerna – tillgängligheten, utökat samarbete mellan kommunerna - en hel del samhällsservice och arbetsplatser. Det är väl inte teknik, det är att belysa att det finns möjligheter och att det är värt att satsa på skärgården. Vi måste skapa möjligheterna. Kommunikationerna är grunden till allt, sedan kommer arbetsplatserna och bostäderna.

Ltl Barbro Sundback, replik

Javisst är det så, ltl Sundblom, men vilka arbetsplatser vill ltl Sundblom skapa på Föglö? Jag tror faktiskt inte att flera fiskindustrier kommer att för evigt vara lyckan för Föglö. I samma takt som vattnen smutsas ner så minskar attraktionskraften. De ger åtminstone på kort sikt arbete åt några och en del har tjänat riktigt tusans med pengar på detta. Men på lång sikt? Det är ingenting nytt som ltl Sundblom pratar om, vi har alltid sagt att det ska finnas fler arbetsplatser och det ska vara mera samarbete i skärgården. Men varför samarbetar ni inte mera? Det ska vara bättre förbindelser mellan skärgårdskommunerna, ja men det är väl helt självklart. Men är det någonting nytt?

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, fru talman! Bredare arbetsmarknad betyder också ett bredare spann i olika näringar. Åtminstone Föglö och delvis Brändö är obehagligt beroende av fiskodlingen. Vi måste bredda näringslivet till flera näringar. Inte ser vi bara fiskodlingar, det finns mera.

Ltl Barbro Sundback, replik

Ja, men det är ju bra. Det som ltl Jörgen Pettersson och jag pratade om är någonting mera innovativt, någonting nytt, någonting helt annat som gör skärgården intressant. Jag tror inte att fiskodlingar drar många turister.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Man kan tycka att vi befinner oss utanför ärendet, men å andra sidan håller jag med Sundback om att det är sådana här möjligheter som man måste se på. Det är relevant för att få ut en publik som tar del av det lokala och skapar ekonomisk nytta i skärgården. Till exempel flyg från Tyskland som landar och kör ut till Hastersboda i en buss och åker trekvart till Kökar för att ta del av en opera av Franciskanermunkarna som Sundback har satt upp eller någon annan. Det skulle vara en fin möjlighet, men också där måste det vara lite teknik under hjulen på bussen.

Jag vill bara säga en sak om Magnus-Maria; 58 000 träffar på Google! Googleträffar på Sundback själv; 28 000. Då förstår ni vilken storhet Magnus-Maria handlar om. Det gäller som sagt att göra det här professionellt. Det har gjorts på många sätt på Åland, men framtiden för skärgårdskultur är att paketera det så här. Sedan lägger man på ett lager till; se det här på distans och så har man en riktigt fin produkt för Åland.

Ltl Barbro Sundback, replik

Det var väldigt trevligt att ltl Danne Sundman nämnde Kökar. Jag skulle gärna göra en opera om broder Kilian av Valdemar Nyman. Det skulle vara ett fantastiskt projekt.

Angående professionalism, då behöver vi samarbete. Vi har inte professionalism på det här området. Vi måste samarbeta med människor i vår närregion. I Stockholm finns all världens kompetens inom det här området. När vi samarbetar får vi samtidigt nätverk genom vilka våra produkter säljs. Suzanne Osten har säkert bidragit mycket till att göra Åland känt i Sverige. När hon var här så läste hon allt om Åland. Hon är expert på Åland och hon försvarar Åland i alla situationer.

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! I skärgården, som är en stor skatt, finns genuina berättelser. Det finns verkliga berättelser. Man måste inte hitta på fiktiva berättelser. Det finns en enorm källa att ösa ur. Om man paketerar det rätt så kan det bli en stor turistprodukt som är det unika med Åland. Även vid all krigshistoria, som vi hittills lite har skämts för, finns fantastiska människoöden bakom i andra ledet. Det intressanta kanske inte just finns i bräschen där bomberna är. Allt detta finns också i skärgården och kan också göras tillgängligt med rätt teknik och infrastruktur. Det är absolut relevant för de här satsningarna.

Nu pratar vi om framtiden, nu trivs jag i den här debatten.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det är naturligtvis givet att färjfäste i sig, var det än må vara placerat, inte är huvudmålet med den diskussion vi för om skärgårdstrafiken. Det finns massor med historier som har nämnts här. Det finns ett kulturliv, det finns ett musikintresse, inte minst i min egen hemkommun och allt detta försöker man marknadsföra. Med den trafik vi har idag finns det de facto fysiska hinder för att nå ut med det budskapet. Man får inte in flera resenärer. Därför måste vi också utveckla infrastrukturen, vilket är det offentligas uppgift.

Jag har själv varit pådrivande för att två utskott har besökt dels ön Hitra i Norge och dels Färöarna för att kunna studera vilken effekt satsningar på infrastruktur har. Jag kan konstatera, efter den senaste resan till Färöarna, att när man enhälligt satsar på att binda ihop hela samhället så ger det oerhört positiva effekter så att alla tror på det hela och då sker det också utveckling.

Ltl Barbro Sundback, replik

Ja, det är säkert så. Berättelserna och framtidsvisionerna måste bli mera spektakulära. Det finns säkert ett rikt skärgårdskulturliv, men för att verkligen locka människor utifrån så behövs det nog mera professionalism. Det betyder inte att det behöver utesluta kumlingebor. Tvärtom, de bärande rollerna i Magnus-Maria sjöngs av ålänningar.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Gärna professionalism och gärna tekniken till hjälp för att kunna föra ut vad vi har att erbjuda på Åland och i skärgården.

Att fastna i en infrastruktur som är uppbyggd i huvudsak från 70-talet och 80-talet kommer inte att ge de fysiska förutsättningarna för att leda de här tankarna, som många har fört fram här idag, till en verksamhet som någon ändå kan tjäna pengar på i sista hand. Man ska bilda företag för att sälja de här idéerna och ordna med logi och inkvartering osv. Samhället måste ändå ta ansvar för den grundläggande infrastrukturen för att vi ska nå den effekt vi här pratar om.

Ltl Barbro Sundback, replik

Jag håller med ltl Perämaa. Vi har så länge fört en diskussion om de här arma färjfästena här och där så att vi på något vis har tappat bort den stora framtidsvisionen. Jag var själv med här på 80-talet när man fortfarande kunde använda det gamla systemet att ta upp extraordinarie medel. Medlen var öronmärkta för någon brygga här, någon färja där och alla fick sitt så att de skulle vara nöjda i skärgården. Man såg inte riktigt skärgården som en helhet då. Det blev som det blev. Det var norra linjen och södra linjen och för att det inte skulle gå om intet så fick Kumlinge tvärgående. Nu sitter vi med det här systemet, det är ganska cementerat. Genast när vi ska rubba någonting så är det någon som blir ilsken och går emot. Skärgårdskommunerna själva har ingen gemensam uppfattning, vad jag förstår.

Talmannen

Tiden är ute! Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Berättelser och kommunikationer behöver inte ha ett motsatsförhållande. För att få fram dessa berättelser, som ltl Sundback talade om, så bör det finnas kommunikationer så att man får ut folk till föreställningar som man sätter upp i skärgården.

Omfattar ltl Sundback och socialdemokraterna det här meddelandet och betänkandet? Hur ställer sig socialdemokraterna till det?

Ltl Barbro Sundback, replik

Det sista var nu så där tråkigt igen. Ltl Fogelström höll vårt gruppanförande här. Hängde inte ltl Brage Eklund med då?

Nåja, vi fortsätter istället med berättelserna. Problemet idag är att det inte finns resurser i skärgården för att göra de här berättelserna. Jag försökte visa på det här med Magnus-Maria. Om man ska göra en kvalitativ produkt som lockar andra att komma till Åland, och kanske flytta till Åland för att man tycker att det är en trevlig miljö, så kan man jämföra med Visbys medeltida dagar. Man kan jämföra med Vasaloppet i Mora där man gör enorma satsningar utgående från sin historia. Vi har ingenting sådant, för det käbblas så mycket mellan kommunerna och alla så avundsjuka på varandra.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Jag förstår vad ltl Sundback säger. Med det här ärendet handlar faktiskt om ett kortruttsmeddelande och ett betänkande från finans- och näringsutskottet. Det handlar inte så mycket om berättelser. Det som ltl Sundback säger har ändå en viss riktighet, för att få liv och fart i skärgården så behöver man hitta på någonting nytt. För att kunna skapa dessa berättelser och innovationer så måste man ha bra kommunikationer, annars blir det ingenting.

Ltl Barbro Sundback, replik

Berättelser skapas inte av kommunikationer. Berättelser skapas av skapande människor som är kreativa och de finns det ganska många av här på Åland. Det som ofta torpederar större projekt är faktiskt avundsjuka och bristande samarbete. Vi behöver mycket, mycket mer av samarbete och det går att genomföra. Det krävs eldsjälar, det är säkert.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Ärendet bordläggs till den 18 mars 2015.