Enda behandling

Fuktskador på Gullåsen EF 1/2007-2008

  • Utdrag ur protokollet

    PLENUM den 21 november 2007 kl. 13.00.

    TALMANNEN:

    Plenum börjar. Upprop. (Frånvarande: vtm Viveka Eriksson, ltl Anders Englund och ltl Göte Winé).

    27 lagtingsledamöter närvarande.

    Om befrielse från dagens plenum anhåller ltl Anders Englund för möte med Svenska lantbruksproducenternas  styrelse, vtm Viveka Eriksson för privat angelägenhet och ltl Göte Winé likaså för privat angelägenhet. Beviljas.

     

     

    Föredras ärende nr 1:

     

    Landskapsregeringens svar med anledning av ltl Barbro Sundbacks enkla fråga om fuktskador på Gullåsen. (EF 1/2007-2008).

     

    Enkel fråga skall uppläsas av frågeställaren vid plenum då den besvaras. Härefter avger lantrådet eller därtill utsedd ledamot av landskapsregeringen ett kort svar på frågan. Med anledning av svaret får frågeställaren omedelbart härefter hålla högst två till frågan anslutna anföranden, vilka även får innehålla tilläggsfråga. Efter vartdera anförandet har den som besvarat frågan rätt att yttra sig. Annan diskussion är inte tillåten. För svaret på frågan tillämpas ingen tidsbegränsning. Frågeställarens följande yttranden samt tilläggsyttranden av den som avger svaret får däremot inte överstiga 3 minuter.

     

    Ltl Barbro Sundback:

    Herr talman!

    Gullåsens byggnader är fuktskadade. Omfattningen av skadorna är inte helt kända. Risken för att patienterna och personalen utsätts för hälsovådlig inomhusluft är stor. Åtgärder måste därför vidtas för att garantera inomhusluftens kvalitet så att patienternas hälsotillstånd inte skadas av brister i byggnadens konstruktion.

     

    Med hänvisning till 48 § 2 mom. lagtingsordningen ställer jag till vederbörande medlem av landskapsregeringen följande enkla fråga:

     

    Hur allvarliga är fuktskadorna på Gullåsen och vilka åtgärder planeras för att trygga patientsäkerheten där?

     

    Landskapsregeringsledamoten Harriet Lindeman:

    Herr talman!

    När det gäller ansvaret för byggnaderna inom ÅHS är det framför allt ledningen och styrelsen som har det ansvaret, men trots det har jag naturligtvis hållit mig informerad om hur situationen är och skall nu försöka redogöra för vad man har gjort och vad man ämnar göra.

     

    Under detta år har det blivit uppenbart att Gullåsen-fastigheten inte mår bra. Redan tidigare har det förekommit symptom tydande på dålig inomhusluft, något som tillskrivits en otillräcklig ventilation. Därför har investeringsanslag erhållits för att byta ut de två äldsta ventilationsaggregaten, först åtgärdades den äldsta delen där avdelning Övergårds och Mellangårds finns (Gullåsen I)  och på de övriga avdelningarna har man ännu inte gjort det men planerar att göra det. (Gullåsen II). Rehabenhetens bassänger och gymnastiksalen, som är från 1996, är den nyaste och har inte åtgärdats. Däremot har man rengjort alla utluftkanaler och justerat in ventilationen i hela fastigheten.  Tillluftskanalerna är försedda med filter som borde leda till en renare inblåsningsluft och har hittills inte av expertisen ansetts behöva rengöras, förutom filterbyten som sköts enligt anvisningar. Detta har också skett under hela ÅHS-tiden sedan 1994. Kanalerna har också inspekterats och visat sig vara rena.

    Institutet för arbetshygien anlitades under år 2005 på grund av de besvär som finns, bl.a. svidande och röda ögon , torrhet i näsa och svalg, trötthet osv. som personalen på avdelning Norrgårds/Östergårds och på Rehab-avdelningen kopplade ihop med dålig inomhusluft. Man uppmätte då halten av flyktiga organiska föreningar i avdelningskansliet och i ett rum på rehab.avdelningen. Resultatet visade sig motsvara den nivå som normalt förekommer i vårdmiljö, halterna var låga och borde ej ha varit orsaken, sägs det i rapporten, till hälsoproblemen. Institutet för arbetshygien gav då rekommendationen att se över ventilationen och luftväxlingen, och det gjordes efter det.

    Under vintern-våren 2007 konstaterades hos några patienter och bland personalen på avdelning Övergårds symtom av allergisk natur  som jag nämnde tidigare: besvär med andningsvägarna, utslag och klåda irriterande ögon. Då misstankarna föll på inomhusluften kopplades hälsoinspektionen in. I april gjordes inspektion och togs 10 mögelprover i olika rum.  Där konstaterades mikrobväxt i ytterväggen i ett av patientrummen. Fem patientplatser stängdes i maj och patienterna med symtom flyttades till andra rum.


    För att få bästa möjliga underlag för eventuella saneringar inkopplades Statens tekniska institut (VTT), som i september kunde konstatera att speciellt ytterväggen i de patientrum som varit avstängda var angripna av fukt, som man antog kom från alltför riklig vattenanvändning vid städning. Vid ytterligare undersökningarna har det framkommit att fukten troligtvis kommit från den underliggande sandbädden och sugits upp via isoleringsskivorna av styrox till ytterväggens bottensylla och nedre delen av väggskivan.  Motsvarande, men mindre omfattande fynd, hittades också i mellanväggarna. Däremot visade fuktproven att golvplattan var ovanligt torr, sägs det i redogörelsen.


    VTT konstaterade i sin rapport att inomhusluften i avdelningen Mellangårds upplevdes mycket bättre än i de ovannämnda patientrummen i Övergårds. Båda dessa avdelningar finns i den del av fastigheten som byggdes först, 1978, alltså den äldre delen. Den bästa luften fanns i avd Norrgårds/Östergårds som ligger i den del av fastigheten som byggdes 1985. VTT rekommenderade att tilluftskanalerna skulle rengöras, åtminstone i de lokaler där man gjort modifieringar i ventilationsanläggningen. Detta är på gång och görs omgående när VVS-företaget hinner med – och ni vet väl att de inte alltid kommer den dagen de har lovat utan det brukar bli några dagars förskjutningar, men det är mycket aktuellt.

    Ytterligare undersökningar har gjorts i början av november av VTT för att utröna om skadliga ämnen emitteras från golvmattorna. Testerna gjordes i rum på Övergårds, på Norrgårds och i rum på Rehabenheten. Resultaten har lovats till vecka 48-49.

    Förutom de fem patientplatser på Övergårds, som stängdes i maj, har ytterligare en plats stängts under hösten och två platser i medlet på november för att inte utsätta patienterna för hälsorisker. Av avdelningens 28 platser är alltså 8 stängda. Till de övriga platserna tar man in huvudsakligen sådana patienter som endast behöver korttidsvård. Enligt den ansvarige läkaren på Gullåsen skall det inte finnas hälsorisker för de patienter som vistas i de rum som är i användning.

    Personalen på avdelning Övergårds är som bäst föremål för hälsoundersökningar, en del sjukskrivningar har förekommit som kan ha samband med inomhusluften.  Under år 2005 genomfördes hälsoundersökning av personalen på Norrgårds/Östergårds och inget anmärkningsvärt uppdagades. Detta gällde också för personalen på Rehab.enheten som genomgick en hälsoundersökning i januari 2007. Personalen på avdelningarna Mellangårds och Västergårds har ej heller anmält symtom på dålig inomhusluft.

    Det står nu klart att avd. Övergårds kommer att bli föremål för omfattande sanerings- och renoveringsåtgärder. Sockeln måste fukt- och värmeisoleras och sanden på utsidan av sockeln bytas ut mot ett bättre dränerande gruslager ner till dräneringen. En del av sandbädden under bottenplattan skall bytas ut mot grus och det innebär att golvet i patientrummen närmast ytterväggen måste pikas upp. Både ytterväggarnas och troligen även mellanväggarnas nedre del, som är fuktskadade, bör bytas ut. Under en sådan renovering måste avdelningen troligen helt stängas på grund av bullerproblematik, men det är säkert svårt att göra en sådan renovering och ha personal och patienter samtidigt på avdelningen. Eftersom det finns behov att göra förändringar i avdelningens rumsdisposition är det ändamålsenligt att samtidigt åtgärda detta när man en gång går in på avdelningen och gör så stora renoveringar. Planeringen inför dessa åtgärder måste påbörjas snarast. I budgeten för 2008 har inte föreslagits sådana anslag som dessa åtgärder förutsätter. Under renoveringen/ombyggnationen måste man hitta ersättande vårdplatser för de 28 platser som normalt behövs för långvårdens patienter.  

     

    Utmaningarna är alltså stora när det gäller framtiden, dels kommer det att kräva en tilläggsbudget eller omdisponering av de investeringspengar som finns samt dels den stora utmaningen att hitta plat för patienterna som måste flytta från avdelningen när saneringen sker.

     

    Ltl Barbro Sundback, första tilläggsanförande:

    Herr talman!

    Jag vill tacka för ett uttömmande och bra svar. Jag tycker att det var mycket information och det visar att ledningen och styrelsen nog har varit medveten om frågan ganska länge. Det är därför ganska förvånande att det inte alls är med i budgeten för 2008. Tydligen har varken styrelsen eller landskapsregeringen någon buffert och beaktat att eventuellt större eller mindre åtgärder måste vidtas. Det förvånar mig. Det är kanske så att man räknar med att det här måste fram till i tilläggsbudget, så man kör på då bara med alla andra projekt. Jag tycker att jag kan konstatera en viss försummelse här eftersom frågan har pågått så länge. Det är inte direkt minister Lindemans ansvar, men hur ser hon på den saken? Borde inte detta ha varit beaktat i samband med budgeten för 2008, åtminstone i någon skrivning eller någonting?

     

    Landskapsregeringsledamoten Harriet Lindeman:

    Herr talman!

    Med facit i hand tycker jag förstås att man borde ha fördjupat sig mera i budgeten i den här frågan, men vi skall komma ihåg att budgeten inom ÅHS görs inte några dagar före man har ordinarie budgeten här på bordet utan det är en ganska långsam process. När man processade de här frågorna i ÅHS och senare i landskapsregeringen var man inte medveten om det man är medveten om i dag, utan de är framför allt de allra senaste uppgifterna som visar hur saneringen är. Jag var själv med i en diskussion i styrelsen där man trodde att man skulle kunna åtgärda det på ett ganska lindrigt sätt. Nu visar det sig, åtminstone den kunskap och vetskap de har nu, att det antagligen måste göras en ganska stor sanering, och det tror jag inte att man var medveten om när man planerade budgeten.

     

    Ltl Barbro Sundback, andra tilläggsanförande:

    Herr talman!

    Eftersom man i september redan var medveten om att problematiken inte berodde på några överkänsliga kvinnor som jobbar i den här branschen  eller att det var städningen och användningen av rikligt med vatten, utan att det faktiskt var byggnadens konstruktion och skötsel som var orsaken till det hela, så tycker jag nog att man åtminstone kunde ha haft en skrivning i budgeten.

     

    Min nästa fundering gäller byggnaden i sin helhet. Norrgårds och Rehab har också varit föremål för granskningar och personalen har länge signalerat att de inte tycker att det är riktigt bra inomhusluft och då är min fråga: Undersöker man nu byggnaden i sin helhet? Hör man alla anställda eller väntar man på att någon skall ungefär komma med några slags anmärkningar och de personerna skall då vara de som tar ansvaret för detta, dvs. de anställda? Har ledningen och styrelsen ett grepp om hela byggnaden?

     

    Landskapsregeringsledamoten Harriet Lindeman:

    Herr talman!

    Enligt de diskussioner som jag har fört med framför allt Björn-Olof Ehrnström gör nog jag den bedömningen att man vill ha ett helhetsgrepp. Vi skall veta, som jag tror att jag nämnde i samband med budgetpresentationen, att det förutom saneringen på grund av fukt och mögel finns ett behov av sanering oberoende. Om man kan koppla ihop det så är det ju det bästa för det är inte lätt att göra ingrepp när vi inte heller har några bra platser att placera de patienter som finns där; det finns inte så mycket platser inom det här området. Min bedömning är att man tar detta på allvar, åtminstone i de diskussioner jag har haft. Det finns vissa erfarenheter från tidigare som ÅHS nog har lärt sig en hel del av, så det är ingenting som man kan sopa under mattan och ingenting man bör göra heller, utan det här är saker som man måste ta tag i och man vinner ingenting på att skjuta fram det samt ifrågasätta om det behövs eller inte. Också för förtroendet från personalens sida är det viktigt att man känner att man har gehör för sina åsikter.

     

    TALMANNEN: Landskapsregeringens svar antecknas till kännedom. Ärendet är slutbehandlat.

     

    Lagtingets nästa plenum är fredagen den 23 november kl. 09.30. Plenum är avslutat.

    (Plenum avslutades kl.13.22).