Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.

Diskussion.

Minister Mats Perämaa

Herr talman! Redan år 2004 enades länderna om att, inom ramen för det maritima samarbetet, gå in för en konvention för att på sikt förhindra att arter, organismer och sediment förs mellan havsområden. Det finns ett begrepp som heter invasiva arter. Risken finns för ett intrång av invasiva arter, dvs. att arter förs över från sitt naturliga område till andra områden, i det här fallet till havsområden. Det kan ske oavsiktligt eller avsiktligt. Vad gäller barlastfrågan så är det närmast oavsiktligt, men det kan ju ske ändå. För att förhindra detta har man enats om att gå in för ett system den dag då minst 30 länder eller minst 35 procent av den internationella handelsflottan gått in för att anta den här lagen och konventionen. Det sätts då i kraft 12 månader efter detta.

Vi börjar nu närma oss den dag då detta villkor, för införande av konventionen, närmar sig och när snart 35 procent av den internationella handelsflottan berörs av detta.

Det här har förstås vissa effekter för handelssjöfarten. Utrustningen för att hantera barlastvatten och de organismer och sediment som finns i barlastvattnet medför kostnader för rederierna. Det har funnits en viss oro inom rederikretsar för denna påverkan. Från rederihåll i Finland bedömer man att det är bättre att, som Finlands regering föreslår för riksdagen, man går in och lagstiftar på området nationellt för att uppfylla konventionen. Det är bättre att man är med aktivt i ett tidigt skede för att kunna påverka, att man på internationellt håll och i överenskommelsen finner de tekniker som är så kostnadseffektiva och bra som möjligt, för att uppnå det syfte som konventionen har.

Man har kunnat konstatera att det finns vissa problem med de tekniklösningar som är aktuella i dagens läge i förhållande till Östersjöns vattenkvalitet med en lägre salthalt och att vi har vinterförhållanden här i Östersjön.

Finlands regering har föreslagit för riksdagen att Finland ska gå med i det här. Till vissa delar berör det Ålands lagstiftningsbehörighet. Det är upp till lagtinget att ge sitt bifall till huruvida man vill sätta konventionen i kraft inom ramen för lagstiftningsbehörigheten också på Åland. Landskapsregeringen föreslår att så görs, just med avseende av det som jag sade inledningsvis, att det är bättre att vara med i processen nu och säkerställa sig om rätt teknik. Det är också bra att vi är med i ett tidigt skede för att kunna uppnå de dispenser och undantag som konventionen ger ett visst utrymme för. Vad gäller dispenser och undantag så är det så att vår sjöfart och våra rederier bedriver en hel del trafik inne i Östersjöområdet, som bekant, via passagerarsjöfarten bl.a. Till de delar görs den bedömningen att risken att den trafiken bidrar till att föra in arter utifrån förstås är minimal. Vi utgår ifrån att man bör hitta undantag till den delen.

Landskapsregeringen föreslår att lagtinget ger sitt bifall till denna konvention till de delar där frågan berör åländsk lagstiftningsbehörighet.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, herr talman! Tack ministern för presentationen! När det gäller tillämpningen av den i vanlig ordning behjärtansvärda konventionen, med tanke på miljöaspekterna, undrar jag om landskapsregeringen haft möjlighet att göra en bedömning över riskerna med att det uppstår en ojämlikhet gällande konkurrens i Östersjön, utgående från dispensmöjligheten. Är det så att rederier som tillhör andra länder kan ha fördel, utgående från en dispens som inte kommer åländska rederier till del, eller ska vi tro att HELCOM-riktlinjerna kommer att vara tillräckligt tvingande för att skapa en praxis som bidrar till jämställdhet även här?

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Konventionen kommer att sättas i kraft enligt de villkor som jag nämnde inledningsvis, när minst 30 länder eller minst 35 procent av den internationella handelsflottan berörs av de beslut som har tagits i samarbetsländerna. Och den dag konventionen sätts i kraft kommer också fartyg, som eventuell inte har ratificerat den här konventionen, att beröras av det i de hamnar som de besöker. Såtillvida torde effekten av konventionen slå ut över alla. Vi bedömer det, tillsammans med rederierna, som en större risk att inte vara med och hitta sätt att påverka. Vi ska göra situationen så bra som möjligt utifrån den här konventionen och inte säga nej i det här skedet. Annars kan vi bara få ta det som kommer, där andra beslutar om effekterna.

Ltl Harry Jansson, replik

Herr talman! Det finns en frågeställning i landskapsregeringens utlåtande om problematik när det gäller fartygstyper och hur de påverkar Åland behörighetsmässigt. Vad gäller Ålands behov att göra investeringar till följd av kravet att ta emot sediment och sådant, är det något som vi inte kommer att bli tvungna att göra pga. avsaknad av varv? Hur kommer man att klara av den delen då Åland berörs av mottagningskrav?

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Jag tror inte att vi vågar säga att vi inte skulle beröras. Yttrandet torde nämna det, att vi bör lagstifta på det här området, även om vi idag inte har hamnar som tar emot sediment. Men visst är det så, att de som är med och tar en sådan här konvention, också berörs av ansvaret att förverkliga det. Jag ser det inte framför mig idag. Ingen har nämnt det som en risk för oss idag, att vi skulle behöva investera i mottagningsanläggningar. I princip kan vi inte heller säga att vi är undantagna utgående från den aspekten.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, herr talman! Tack för presentationen! Det här ska sättas i sitt sammanhang. Finlands flotta i världen uppgår till 0,14 procent, tror jag. Vi är en extremt liten spelare i sammanhanget. Just nu så hänger konventionen på om Argentina eller Italien, eller vilka det nu är, bestämmer sig för att komma med och då följer vi med på tåget. Det är väldigt litet som vi kan göra åt den biten.

Jag undrar om ministern kunde vidareutveckla då det står att ”behörigheten är oklar vad gäller mindre fartyg och båtar som är i kommersiellt bruk”. Vari består den oklarheten?

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Det där är en detaljfråga som jag inte äger exakt kunskap om. Jag undrar om det inte har att göra med att vi, som bekant, kanske diskuterar ett register för fritidsbåtar. Det är inte säkert att det här har med det att göra. Där har vi egen behörighet samt litet annorlunda regler än vad man har på rikshåll. Dessvärre kan jag i det här skedet inte ge något mer precist svar på den skrivningen.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, herr talman! Det är väl i och för sig förståeligt. Det som man kanske bör hålla ett öga på är den faktiskt växande fiskeflottan, som finns på Åland i detta nu, till följd av en väldigt enkel anledning. Det börjar komma torsk igen. Det gör att vi antagligen och förhoppningsvis får se fler som vill ägna sig åt olika former av mindre sjöfart, vilket fisket är. Där gäller det att vara med rejält och faktiskt bevaka våra positioner. Vi vill ju inte göra det svårare för fiskenäringen, utan tvärtom.

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Så riktigt, så riktigt! Yttrandet säger att det här inte kommer att beröra sådana fartyg som inte tar in barlastvatten som en del av sin transport i ett läge utan last. Det här blir en teknisk fråga. Jag kan inte svara säkert på huruvida fiskefartyg normalt tar barlastvatten eller inte, men så som jag i mitt civila liv har upplevt fiske så har jag inte sett någonting. Men det är klart att det kommer upp vatten i samband med själva fiskehanteringen.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Vtm Veronica Thörnroos

Herr talman! Det känns nu som för väldigt länge, länge sedan, men för väldigt länge, länge sedan så hade jag ett annat arbete. Då arbetade jag vid Ålands sjöfartsläroverk. Där skrevs faktiskt ganska ofta olika examensarbeten om barlastvatten och hanteringen av mikroorganismer och vilka effekter de kunde få. Jag tycker, att när man ser i backspegeln så kan man konstatera, att de studerande som tittade på miljöfrågor och kopplade det till handelssjöfart var väldigt framme. Vackert så!

Den 21 januari 2016 skickade lagtinget en förfrågan till landskapsregeringen hur man ser på republikens presidents framställning nr 2, alltså den som rör barlastvatten. Svaret har vi framför oss idag. Det som storligen förvånar mig är att det egentligen har varit väldigt tyst kring den här konventionen. Jag har haft möjligheten att kontakta flera av våra åländska rederier och man räknar med kostnader per fartyg mellan 250 000 – 300 000, både lastfartyg och passagerarrorofartyg. Det är betydande investeringar som kommer att behöva göras utan någon form av kompensation någonstans ifrån. Jag tycker att det är anmärkningsvärt att den diskussionen inte har förts i vidare kretsar.

Men det som jag egentligen funderar vidare kring, det är ur ett självstyrelsepolitiskt, vidare perspektiv. Hur ser man på möjligheten för landskapsregeringen att ge dispens så att barlastvatten kan släppas ut inom åländskt territorialvatten. Det finns på sidan 3 en skrivning där det står ”Det finns ett behov att ytterligare klargöra om ändring av lagstiftningen behöver göras med anledning av konventionen. I detta ingår att klargöra behovet och möjligheten för landskapsregeringen att ge tillstånd till utsläpp av barlastvatten inom åländskt vatten för fartyg som beviljats dispens”. Jag skulle gärna se ett klargörande från ansvarig ministers sida hur långt det arbetet har gått i processen och när vi kan förvänta oss att få ett förändrat lagförslag till Ålands lagting.

Jag noterade i tidigare replikskiften att ministern också ansåg att det kanske inte fanns så stora bekymmer med fartyg i reguljär trafik mellan två länder. Jag delar inte riktigt den analysen. Det är nämligen så att också fartyg i reguljär trafik ofta besöker varv. Det är inte alltid säkert att de ligger inom våra närområden utan de kan finnas längre bort. I så fall måste de också kunna hantera detta.

Jag vill också upprepa den fråga som kollegan Jörgen Pettersson ställde. Vad är det för oklarheter gällande behörigheten då det gäller mindre fartyg och båtar i kommersiellt bruk? Jag ser gärna ett klargörande.

Ltl Igge Holmberg, replik

Tack, herr talman! Det finns många sätt att se på den här frågan. Ett av dem är, att om man håller sig i framkanten med nya bestämmelser som kommer så kan man också göra betydande vinster.

Det finns ett svenskt rederi som heter Wallenius-rederierna. När de fick veta att barlastdirektivet var på kommande, så startade man upp och började göra ett eget reningssystem. Det systemet har man nu sålt till en massa andra rederier, så till den grad, att den försäljningen nu är mera värd än rederiets övriga verksamhet. Det kanske finns en möjlighet att se på saker som kommer på andra än negativa sätt. Se det som möjligheter att göra innovationer och tänk på vad som blir nästa steg efter barlastvattnet, för EU kommer inte att börja släppa på miljökraven.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Herr talman! Jag vet inte om jag ska uppfatta det som kritik mot våra åländska redare som inte ligger på samma framtidsnivå som tydligen ett svenskt rederi gör.

Jag stöder framställningen och förstår problematiken med barlastvatten. Jag tycker också att man måste komma ihåg att det ska vara hållbart. Då pratar vi inte bara om miljöfrågor. De investeringar man gör ska också vara ekonomiskt försvarbara och det ska också vara kopplat till sociala effekter när man vill skapa hållbara lösningar. När man ser till den här delen så känns det kanske som om miljön har en något tyngre aspekt än vad de andra två har.

Ltl Igge Holmberg, replik

Tack, herr talman! Jag menade det definitivt inte som kritik mot våra egna redare. Jag menade att man i framtiden kan titta på saker på flera sätt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! En orsak till varför diskussionen eventuellt har varit ganska lågmäld i den här frågan torde vara det som centerns partiordförande förut nämnde, att vi är en ganska liten spelare i sammanhanget. Det är de stora ländernas medverkan i konventionen och ratificeringen av den som bestämmer när den träder i kraft.

Det står i yttrandet, och jag sade det också, att om alla fartyg, också våra egna, påförs kravet att ha teknisk utrustning som klarar av det, så blir det en tilläggskostnad. Det står väldigt tydligt. I vårt yttrande poängterar vi att man bör ta eventuella dispenser på en vetenskaplig grund. Då torde en närområdestrafik inne i norra Östersjön inte riskera syftet med denna konvention. Vi är väldigt tydliga med dispensmöjligheterna.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, herr talman! Ja, det är alldeles sant att den åländska flottan är väldigt liten sett ur ett världsperspektiv. Men tittar man på hur otroligt viktig den åländska sjöfarten är för landskapet Åland med över 20 procent av BNP, så gäller det att hela tiden vara på tåspetsarna. Min bedömning är att landskapsregeringen har gjort en god insats i det här arbetet, men jag uppmanar också landskapsregeringen att komma tillbaka till lagtinget med klargöranden till de frågeställningar som landskapsregeringen själv har pekat ut att finns.

Minister Mats Perämaa, replik

Ja, herr talman! Det ska vi göra, senast i utskottet. Ansvarig för den här frågan är faktiskt vicelantrådet som idag - ålänningarna till fromma - jobbar med nordiska frågor i Helsingfors, vilket är en korrekt prioritering i det här läget. Men, vi kommer att se till att vi kan svara på de här frågorna.

Landskapsregeringen har, som det framgår, haft en dialog med rederierna i Finland, som också givetvis representeras av åländska rederier. Samstämmigt anser vi att det är bättre att nu jobba utifrån den positionen, att vi går med där vi kan påverka, så att vi får den att landa så bra och så väl som möjligt, än att passivt avvakta andras eventuella åtgärder som kan drabba oss än värre.

Rederierna i Finland, därigenom de åländska rederierna och landskapsregeringen, är överens i denna fråga.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, herr talman! Jag tycker att den inslagna linjen som landskapsregeringen har valt, i samarbete med redarna i Finland, är helt korrekt. Det jag här har lyft fram är snarare den hemläxa som landskapsregeringen ännu inte har hunnit göra vad gäller behörigheten, vad gäller dispenser och att eventuellt släppa ut barlastvatten inom åländskt territorium.

Tack också för informationen att det är vicelantrådet som är ansvarig för den här frågan och också att vicelantrådet inte kommer att vara på plats i dag och ta del av budgetdiskussionen. Det var värdefullt att få den informationen så här tidigt på förmiddagen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Talmannen påminner om att ärendet handlar om godkännandet av den internationella konventionen om hantering av fartygs barlastvatten.

Minister Mika Nordberg, replik

Herr talman! I ltl Thörnroos anförande kom det en fråga angående oklarheter rörande mindre fartyg, så även i ett replikskifte med ledamoten Pettersson.

Det som åsyftas är en oklarhet vad gäller behörigheten för de båtar på Åland som är under 24 meter. Det härleder till en dom som var uppe i tingsrätten hösten 2015. Det var en uthyrningsbåt som hamnat i problem och där man började klargöra vems ansvar det var.

Vi i landskapsregeringen försöker klargöra vilka fartyg och båtar under 24 meter som omfattas av den åländska lagstiftningen kontra handelsregistret för mindre båtar.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack talman! Tack minister Nordberg för förtydligandet. Det var inte helt lätt att läsa ut det ur landskapsregeringens svar. Det vill jag tacka för! Kanske vi också kan få vidare information om hur det är med den åländska behörigheten vad gäller beviljande av dispens för utsläpp av barlastvatten på åländskt territorium.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom

Herr talman! När man bor på Åland, som ligger mellan Bottenhavet och Östersjön, så har man också en oro för hur vattnet är och tänkte ta upp dispensmöjligheterna. Jag är inte orolig för båtarna som åker i närområdet från Åbo till Helsingfors eller mellan Mariehamn och Stockholm och att de byter barlast någon gång. Det som oroar mig är de fartyg som åker ut genom Öresund och Kielkanalen utåt Nordsjön, att man där har kontroll på att det inte kommer in olika mikroorganismer som kan följa med i barlastvattnet. Det tycker jag är en fråga som är väldigt viktig.

Var det Trafiksäkerhetsverket som skulle bevilja de här dispenserna? Här bör man nog vara något återhållsam så att man faktiskt har kontroll på att det inte kommer med något till våra vatten. Det är kanske den viktigaste frågan.

Jag tycker att det är synd att det har tagit elva år sedan konventionen skrevs och vi först nu har den på våra bord. Jag ser fram emot behandlingen i utskottet.

Talmannen

Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till social- och miljöutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.