Remissdebatt

Enligt arbetsordningens 44 § beslutar lagtinget på förslag av talmannen till vilket utskott ett ärende ska remitteras. Beslutet fattas efter avslutad diskussion. Talmannens förslag är att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.

Diskussion.

Vicelantrådet Roger Nordlund

Fru talman! Den här konventionen reglerar minimikrav för att sjömän ska få arbeta på fartyg, anställningsförhållanden, bostad och rekreationsmöjligheter, hälso- och sjukvård, välfärd och social trygghet.   

I konventionen föreskrivs t.ex. regler gällande arbetsförmedling, arbetstid och vilotid, anställningsavtal, rätt till sjukvård samt krav på bostad och förplägning.

Medlemsstaterna ska säkerställa att konventionens bestämmelser genomförs genom lag, föreskrifter, kollektivavtal eller på något annat sätt.

Landskapsregeringen har gett ett utlåtande till berört ministerium redan 18 oktober 2010. Vi sade då att vi har ingenting att invända mot detta, utan det är en bra utveckling eftersom det går ut på att man ska förhindra dumpning när det gäller arbetskraften inom sjöfarten.  Man ska få så likartade regler som möjligt globalt i hela världen och på det sättet få en jämnare konkurrenssituation.

Det här berör närmast dem som har tjänstemanna anställningsförhållande, men eftersom vi inte har så många i vår flotta som är anställda på det sättet, men det området hör till vår behörighet, så är det också skäl för oss att behandla den här framställningen i Ålands lagting och den ska godkännas.

Om det här blir godkänt så kommer det inte för tillfället att medföra behov av förändringar i vår egen lagstiftning.

Fru talman! Jag vill beklaga att det har tagit den tid det tog att göra den här beredningen. Vi hoppas att vi ändå får det godkänt i tid.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! När det gäller diskussion som landskapsregeringen har fört redan 2010 så säger man att orsaken till Ålands lagting ska ge sitt bifall är att i framtiden kan besättningsmän stå i tjänsteförhållande till landskapet. När det gäller arbetsavtal så är det riksdagen och när det gäller tjänstemannalagstiftningen så är det lagtinget som ska godkänna. Hur diskuterar man inom landskapsregeringen? Tänker man fortsätta det här spåret? Vi vet också att den här frågan är aktuell när det gäller både bolagisering och privatisering angående landskapets flotta.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Det har inte förts några vidare diskussioner när det gäller att flera skulle stå i tjänstemannaförhållande till landskapet. Tvärtom, den här sektorn är utsatt för mera konkurrensutsättning. Det är snarare den linjen som drivs tydligare.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, fru talman! Jag har egentligen samma tema. Grunden till att republikens president begär bifall till att lagen ska gälla på Åland är ju att det kan finnas en möjlighet i framtiden att anställda sjömän med arbetsavtal i landskapsflottan blir tjänstemän. Då skulle lagändringar genomföras enligt landskapsregeringens svar här till lagtinget. Jag ställer mig också lite frågande. Vilken typ av lagstiftning avser landskapsregeringen att här kan bli aktuell? Gäller det ändringar i tjänstekollektivavtalslagstiftningen eller gäller det eventuellt någon annan lagstiftning? Vad avses med slutet på näst sista stycket på sidan 2?

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Som jag förstår det kan det gälla både och. I dagsläget finns det ingenting sådant som är aktuellt, men eftersom det här hör till vår behörighet så kan handla om lagstiftningsförändringar, men det kan också handla om tjänstekollektivavtal beroende på om vi går in för en sådan utveckling. Grunden för att den här konventionen finns här för godkännande är att det här behörighetsområdet tillhör landskapet, men vi har dock inte använt oss av det ännu.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Wille Valve

Fru talman! Vad är en matros? Svaret på det finner vi anvisning B.2 punkt 2 lön, där det står; ”en matros är en sjöman som bedöms vara kompetent utföra alla uppgifter som kan krävas av manskap i däckstjänstgöring”. Att den hör till B-delen betyder att den icke är bindande utan enbart instruktiv för staterna. Däremot är definitionen för sjöman bindande för den finns i själva konventionstexten, liksom alla bilagor till denna som börjar med ett A. 

Den här konventionen blir ett slags sjömannens internationella kanon, ett ambitiöst projekt som går ut på att sammanställa alla hittills framkomna sjöfartskonventioner från förr till en enda enhetlig konvention. Det är ett ambitiöst projekt. Det här är en text som kommer att gälla för samtliga sjömän genom riksbehörigheterna i självstyrelselagens 27 §, 13 § och 21 §, möjligen också i framtiden för landskapets sjömän om de i framtiden står i tjänsteförhållande. Jag återkommer till detta.

I det här sammanhanget kunde det vara motiverat att titta närmare på Färöarna som redan idag har ett eget fartygsregister. Det kunde också vara värt att titta närmare på om Färöarna har suttit med vid förhandlingsbordet då den här ILO-konventionen togs fram. Vad skulle det i sådana fall innebära för Åland att sitta med vid förhandlingsbordet?

Slutligen ett kort resonemang kring behörighetsfördelning. Vi ser samma i landskapsregeringens yttrande och i regeringens proposition på sidan 7. Det står; ”landskapsregeringen har i sitt utlåtande om konventionen konstaterat att det inte föreligger hinder för att en del av besättningen på landskapets färjor i framtiden står i tjänsteförhållande till landskapet.” Landskapsregeringen bekräftar det som riksmyndigheterna säger, som landskapsregeringen har bekräftat tidigare. Jag skulle vara lite försiktig med att köpa det här resonemanget rakt av. Det här är lite som en skattedeklaration, man ska inte okritiskt godkänna det år efter år bara för att det är ungefär samma siffror. Jag hoppas att utskottet tittar en extra gång på behörighetsfördelningen mellan riket och Åland här. Är det verkligen så att eventuella framtida tjänsteförhållanden är det enda tillämpningsområdet för denna konvention?

Talmanskonferensen har föreslagit att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet och detta understöds.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, fru talman! Det var ett viktigt inlägg. Jag vill konstatera att man står i tjänsteförhållande om man är offentligrättsligt anställd och förväntas kunna utöva offentlig makt. Det följer av grundlagen och självstyrelselagen att myndighetsutövning kan överföras till enskilda bara om det sker under vissa mycket strikta former. Det här kan ju ses som ett förbud mot bolagisering och privatisering av skärgårdsflottan. Kollegan Valves resonemang är riktigt. Vi handskas med mycket sublima avtalsrättsliga frågor som man ska behandla med stor aktsamhet.

Wille Valve, replik

När jag har läst konventionen med bilagor så har jag inte kunnat utläsa något implicit eller explicit förbund mot bolagisering eller privatisering. Tvärtom, jag har sett att den terminologi, som genomgående används, möjliggör det både för offentligrättsligt samfund och för privata samfund att t.ex. vara arbetskraftförmedlare, intresseorganisationer osv.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Katrin Sjögren

Talman! Systemet med att landskapsregeringen avger yttrande är bra och det ger större möjlighet till en sammanhållen helhet.

Lagtinget vill höja profilen när det gäller konventionerna. Vi diskuterar att Åland bör få en egen del i de rapporter som lämnas till världssamfundet. Lag- och kulturutskott har diskuterat just den biten när vi har diskuterat både barnkonventionen och konventionen om tryggande av det immateriella kulturarvet. Det är rättmätiga självstyrelsefrågor, rättmätiga symbolfrågor för Åland.

Men, nog måste vi också ta konventionerna på allvar och se över vår egen lagstiftning och verksamhet, själva innehållet i konventionerna.

Presidentframställningen brådskar. Lagtinget begärde sitt yttrande i mitten av oktober. Nu har vi bara några få dagar att få igenom hela den här stora konventionen.

Den berör egentligen två saker, dels detta som vi har varit inne på arbetsavtal och behörighet som finns hos riksdagen och behörigheten när det gäller tjänstemannalagstiftning finns hos lagtinget. Det skulle ha varit intressant att få någon slags vink om hur landskapsregeringen diskuterar i den frågan som även ltl Wille Valve var inne på.

Den andra delen gäller att det utjämnar den globala konkurrensen och att en skyndsam ratificering av konventionen bidrar till att stödja konkurrenskraften hos den finska och åländska handelsflottan.

Vi i lag- och kulturutskottet får försöka fördjupa oss så gott det går de få dagarna som är kvar. Vi ska göra vårt bästa. Vi önskar att vi skulle ha fått lite rimligare arbetstid. Tack.

Talmannen

Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till lag- och kulturutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.