Första behandling

  • Utdrag ur protokollet

    Först tillåts en allmän diskussion och efter det att diskussionen avslutats kan det väckas förslag enligt 54 § 2 mom. lagtingsordningen om att ärendet ska remitteras till stora utskottet.

    Diskussion.

    Ltl Olof Erland

    Herr talman! Postväsendet är egentligen en ganska unik uppfinning, en unik institution som är global och har funnits i hundratals år. Det hela bygger på överenskommelser och konventioner. Man kan tycka, sett ur det mänskliga beteendets synvinkel, att det är helt fantastiskt att man sätter ett brev i en gul låda med en liten lapp. Sedan går man därifrån i förvissningen om att brevet kommer att hamna i en låda på Elfenbenskusten om några dagar.

    Det vi har behandlat i lagutskottet är en världspostkonvention och den har en del följder för vår egen lagstiftning. För det första när det gäller de nordiska länderna, Finland inklusive Åland, så har vi följt upp de regler och de konventioner som i allmänhet gäller på det internationella planet. Vi har post, postväsendet, administration och postgång som fungerar. Då är det naturligtvis viktigt att vi ser till att det fortsätter att fungera och att man har allt under kontroll.

    Världspostkonventionen innehåller några saker som har föranlett en ändring av rikslagen när det gäller post. Själva syftet med konventionen i det här fallet är att avreglera marknaden och öppna för posttjänster för olika aktörer. Det är någonting som vi också måste anpassa oss till i vår postlag och det har vi i och för sig redan gjort genom bolagiseringen. I Finland har man också ändrat sin lag. Det är några andra punkter som också berörs. Det gäller definitionen av s.k. samhällsomfattande posttjänster, dvs vad man förväntas göra när det gäller utdelningsfrekvens, tidsåtgång för post osv. Där har man ändrat definitionen i rikslagen och det kommer att gälla från den 1 juni, om jag minns rätt. Det gäller då vad som är momsfritt och vad som är belagt med moms i postgången.

    De här ändringarna kommer inte att ha några större ekonomiska konsekvenser för Posten Åland, såvitt vi har kunnat utröna, men det kräver ändå ändringar i vår postlag som nu är under beredning. Det gäller definitionen samhällsomfattande posttjänster. Det har också konsekvenser för mervärdesskatten och momslagstiftningen. 

    Herr talman! Lagutskottet föreslår att vi ska godkänna den här konventionen och konstaterar att det kan bli aktuellt med lagstiftningsåtgärder när man jämför vår postlag med rikets postlag och ser på utvecklingen inom det här området som en konsekvens av konventionen. Sannolikt kräver vår lagstiftning två lite mera väsentliga ändringar. Det gäller viktgränser och liknande för postgången och det gäller definitionen av samhällsomfattande posttjänster. Från finansministeriet har man påpekat att det vore bra om landskapet ändrade lagstiftningen så att det är samma på Åland och i riket. Om man spetsar till det här så kunde man tycka att vi bestämmer själva hur vi ska ha det, men så enkelt är det inte. Det är nämligen så att vår postgång är beroende dels av utlandsposten till Sverige och andra länder men också att postgången mellan Finland och Åland faktiskt är inrikespostgång. Idag delar man på kostnaderna för posthanteringen mellan riket och Åland. Det är någonting som vi tjänar på och som vi har nytta av när det gäller samarbete med riket. Av den anledningen tror vi att det är bra att lagstiftningen anpassas till rikslagstiftningen. Tack.

    Ltl Barbro Sundback

    Herr talman! De här förändringarna som konventionen och direktiven leder till är sådana förändringar som jag tror att medborgarna inte tycker att är särskilt bra. De här förändringarna kommer sig av att man gör detta med postdistribution och sådana saker till en fråga för marknaden. Jag tycker att man redan kan konstatera att postgången har blivit sämre, jag tänker inte på Åland utan generellt. Det kan ta oerhört länge att få en postförsändelse från Sverige. Det beror på att all svensk utrikespost går via Köpenhamn. Alla sådana här reformer är inte så entydigt positiva. Om man ser i den finska postlagen så frångår man det som har varit en viktig reglering för glesbygden; att det ska finnas ett postkontor eller utdelningsställe i varje kommun. Man kommer också att införa en ny bestämmelse om att förstaklass post inte längre behöver komma fram under ett dygn, utan det kan ta två dygn. Det innebär att speciellt dagstidningar kommer att få det ännu sämre än idag. När det gäller rikslagstiftning så behöver man inte heller dela ut post alla dagar, utan fem dagar i veckan. För glesbygden blir det här antagligen på sikt också sämre. Det är ju väldigt karakteristiskt för marknaden. Markanden vill inte ta något samhällsansvar, utan det går ut på att tjäna pengar. I vissa sammanhang är det väldigt effektivt, men i andra sammanhang fungerar det inte. När det här direktivet ska implementeras på Åland så kommer det att bli intressant att se hur landskapsregeringen gör. Vi har också fått information att landskapets lagkunniga inte riktigt kan avgöra vilka av de här regleringarna som tvingar oss att göra ändringar i lagstiftningen.

    Bifallet som vi kommer att ge är inte så där entydigt att det bara är färdigt med det här nu och så händer det ingenting. Tyvärr, min förutsägelse är att det här innebär försämringar för enskilda medborgare och för glesbygden. Däremot för företag och för storkonsumenter av postförsändelser kan det här innebära ekonomiska förmåner. Tack.

    Ltl Olof Erland

    Herr talman! För att undvika missförstånd vill jag påpeka att Åland har en egen postlag där det också finns angivet ett visst regionalt ansvar. Vi som bor på landet har utdelning fem dagar i veckan och det kommer knappast att påverkas av det här. Däremot finns det privata distributörer av tidningar som t.ex. Huvudstadsbladet som har i lördagsutdelning, i alla fall på vissa håll, men inte söndagsutdelning. Om man godkänner den här konventionen så kan man säga att vi omfattar de krav som konventionen ställer, men sedan har posten på Åland en lagstiftning som lagtinget bestämmer om. Vill man öka resurserna här så kan vi göra det. Följer man lagen så har man från början haft en viss regional säkerhet. Sedan är det en annan sak vad man gör i riket med sin postlag. Det viktiga, som jag också sade i mitt anförande, är att vi anpassar vår lag så att vi inte blir lidande på att vi ska betala mer än vad vi betalar idag, t.ex. att man skulle behandla vår post till riket på samma sätt som om det skulle vara utrikespost.

    Vi har all anledning att se över vår lag när det gäller mervärdesbeskattningen, viktgränser och liknande. Men i övrigt så har vi egen postlag.

    Talmannen

    Begäres ordet ytterligare? Diskussionen är avslutad. Väcks förslag om remiss till stora utskottet? Ingen remiss. Ärendets första behandling är avslutad.