Remissdebatt

Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till lagutskottet. Godkänns?

Diskussion.

Ltl Roger Jansson

Herr talman! Det är inte varje dag som vi har orsak i remissen att reagera på presidentens framställningar. I det här fallet där ärende nr 8, som vi nu behandlar, och följande ärende nr 9 är sammanbundna med varandra, så har vi naturligtvis orsak att fundera på hur det har blivit på det här viset.

Handräckning i skatteärenden kan ju ofta vara en väsentlig fråga också för medborgarna och för våra företag Därför är det bekymmersamt när vi i anledning av följande ärende nr 9, får ärendet nr 8 på vårt bord. Man ska ta ställning till en ändring i konventionen om ömsesidig handräckning i skatteärenden nu 2011. Man har i riket sett att man för 15 år sedan har missat att föra ursprungskonventionen till lagtinget. Det vill man korrigera genom att vi nu i ärende nr 8 ska ta ställning till en till lag om ikraftträdande från 1995 och en därav följande förordning från 1995. Detta ska vi alltså göra 15 år senare.

Jag hoppas att lagutskottet särskilt ägnar sig åt den här problematiken och kan reda ut varför det har gått på det här sättet. Jag tycker att det överhuvudtaget börjar bli ganska många ärenden som är av den här arten att man på rikssidan bortser ifrån självstyrelselagen. Det här har nu gjorts för 15 år sedan och det gör inte saken bättre. Tack.

Ltl Anders Eriksson

Herr talman! Utöver detta som ltl Roger Jansson sade, och som jag håller med om, så när jag tittade på den här framställningen så ser man att det är ett ganska gammalt ärende som faktiskt började med att Finland och de övriga nordiska länderna redan 1989 ingick ett multilateralt avtal om handräckning i skatteärenden. Det här är allt mer viktigt på grund av den ökande internationella rörligheten av bl.a. kapital och arbetskraft. Behovet har stärkts av kontakter mellan skattemyndigheter i olika länder.

Ju mer jag tittade på den här konventionen som togs 1988 av Europarådets ministerkommitté och av OECD:s råd så kan jag tycka att det här är lite över huvudet på oss. Men, tittar man i kapitel 1, konventionens tillämpningsområde så sägs det i artikel 2, stycket 1 att det berör de statliga inkomstskatterna, och det berör inkomstskatten för samfund. Sedan när man kommer längre ner i listan så konstaterar man att det också berör kommunalskatten, kyrkoskatten och skogsvårdsavgiften. Det är alltså någonting som berör oss i allra högsta grad.

Som de minnesgoda lagtingsledamöterna kanske kommer ihåg så hade vi en ganska omfattande behandling av det nordiska dubbelbeskattningsavtalet. Risken var uppenbar att det skulle bli dubbelbeskattning av medborgare som t.ex. har flyttat ifrån Sverige till Åland om vi inte omfattade dubbelbeskattningsavtalet. Trots att vi var det området som berördes mest av de här frågorna i Norden så var vi inte överhuvudtaget med i förhandlingarna. Färöarna var förstås en part och de undertecknade avtalet, men Åland var inte ens med. Tittar man på självstyrelselagen så hade vi rätt att vara med. Enligt tjänstemän på finansministeriet så berörde inte detta Åland och på grund av det fick vi inte ens sitta med i finrummet och höra hur diskussionerna gick. Det här vill jag be att lagutskottet tittar på. Finns det en koppling mellan den här konventionen, det här ärendet och det resonemang som vi förde om möjligheterna att få ett ökat inflytande när det gäller dubbel beskattningsfrågor?

Utöver detta vill jag en gång understöda det som ltl Roger Jansson tog upp. Jag hoppas att lagutskottet tar sig lite tid att titta på de här presidentframställningarna. Jag har fått lite den uppfattningen att de ibland expedieras ganska snabbt av lagutskottet.

Ltl Olof Erland

Herr talman! Lagutskott har kanske behandlat ett tjugotal olika regeringspropositioner, presidentframställningar. En del berör dubbelbeskattningsavtal och dem bör man skilja åt, å ena sidan dubbelbeskattningsavtal, å andra sidan samarbete med skatteärenden för att undvika skatteflykt och undanhållandet av skatt osv.

När det gäller presidentframställningar så är de flesta nya avtal utformade enligt OECD:s modellavtal. I allmänhet är det faktiskt så att lagtinget tämligen snabbt kan expediera de här framställningarna. Vi går naturligtvis alltid igenom dem, med tjänstemännens hjälp, och kollar upp vad som har hänt under resans gång. Det finns ett fall som rör de s.k. Cariforum-staterna som vi har liggande på grund av att vi vill reda ut hur det har gått till i själva beredningen. Vi inväntar svar från vår egen förvaltning och från riksmyndigheterna för att reda ut det här.

När det gäller de här två senaste ärendena så kan man naturligtvis som Anders Eriksson öppna diskussionen för alla problem som har diskuterats här under tidernas gång och som har med skatt att göra, det är naturligtvis alltid möjligt. Rent konkret handlar det om att få de här konventionerna i kraft på ett sådant sätt som vår lagstiftning förutsätter. Det betyder att Ålands lagting nu ska ge sitt bifall till de här konventionerna som kom 1988-1989 och de protokoll som under tiden har lagts till det här.

Naturligtvis är det en positiv sak om man från rikssidan numera systematiskt ser till att de internationella avtal faktiskt kommer till i rätt ordning. Det ska lagutskottet naturligtvis ha som huvuduppgift. Sedan har lagutskottet i andra sammanhang, i samband med EU- lagstiftningen och domstolsprocessen och 59 §, sagt att man borde hitta ett annat system för behandlingen av presidentframställningar och propositioner så att de inte kommer först till lagtinget, utan att de kommer först till regeringen för beredning. I det här fallet är det lagutskottet som får göra den beredningen som tjänstemännen skulle ha gjort och lagutskottet får se hur tillkomsten har varit för de här två framställningarna.

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! Jag tyckte det var en lite onödig släng ifrån ltl Olof Erland när han sade att man i likhet med mig kunde öppna diskussionen om allt. Jag har försökt titta igenom konventionen och frågat mig själv om det här berör oss. Enligt mitt förmenande berör det oss i högsta grad, i och med att det också berör kommunalbeskattningen. I och med att ärendet gäller internationellt samarbete på skatteområdet så är det ganska naturligt att man också tittar på dubbelbeskattningsproblematiken.

Jag ville med mitt anförande be lagutskottet att titta lite extra noga på det här och inte bara säga ja och amen, utan att man desto mera vet vad det handlar om.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Lagutskottet ska naturligtvis titta extra noga på detta ärende, som jag sade. Det är en självklarhet och jag har sagt att vi ska reda ut tillkomsten och kontrollera om det är ett avtal som gäller enligt vår egen lagstiftning. Mera komplicerat än så behöver det inte vara, även om det i sig kan vara ett ganska omfattande avtal.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Begäres ordet? Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till lagutskottet.