Remissdebatt
Höjd landskapsandel för socialvården LF 2/2015-2016
Utdrag ur protokollet
Landskapsregeringens lagförslag LF 1/2015-2016
2 Höjd landskapsandel för socialvården
Landskapsregeringens lagförslag LF 2/2015-2016
Plenum börjar
Upprop. 30 ledamöter närvarande.
Meddelande
Talmannen meddelar att följande ledamöter utsetts till ordföranden i lagtingets organ:
I självstyrelsepolitiska nämnden har till vice ordförande valts vicetalman Viveka Eriksson.
I lag- och kulturutskottet har till ordförande valts lagtingsledamoten Harry Jansson och till vice ordförande lagtingsledamoten Katrin Sjögren.
I finans- och näringsutskottet har till ordförande valts lagtingsledamoten Tage Silander och till vice ordförande lagtingsledamoten Göte Winé.
I social- och miljöutskottet har till ordförande valts lagtingsledamoten Igge Holmberg och till vice ordförande lagtingsledamoten Mikael Lindholm.
I justeringsutskottet har till ordförande valts lagtingsledamoten Torsten Sundblom och till vice ordförande lagtingsledamoten Igge Holmberg.
I Ålands delegation i Nordiska rådet har till ordförande valts vicetalman Britt Lundberg och till vice ordförande lagtingsledamoten Katrin Sjögren.
Meddelas vidare att talmanskonferensen idag fattat beslut om tidtabellen för budgetremissen: Debatten inleds vid plenum måndagen 16.11 klockan 13.00 – 17.00 och fortsätter vid plenum tisdagen 17.11 klockan 09.30 – 17.00 samt vid behov onsdagen den 18.11 klockan 13.00 – debattens slut. Skriftlig information om tidtabellen och debattreglerna kommer via e-post.
Vi har inget plenum onsdagen den 11 november men däremot ska ledamöterna ha beredskap för plenum den 20 november.
Remiss
1 Kosmetiska produkter
Landskapsregeringens lagförslag LF 1/2015-2016
Enligt arbetsordningens 44 § beslutar lagtinget på förslag av talmannen till vilket utskott ett ärende ska remitteras. Beslutet fattas efter avslutad diskussion. Talmannens förslag är att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.
Diskussion.
Minister Carina Aaltonen
Fru talman! Bästa lagtingsledamöter, den 11 juli 2013 fick den Europeiska Unionen en ny harmoniserad kosmetikaförordning. Förordningen harmoniserar de krav som ställs på kosmetiska produkter. Det huvudsakliga syftet är att säkerställa en hög säkerhetsnivå också hos kosmetiska produkter för att skydda människors hälsa, men även för att kontrollera djurförsök och för att se att marknadsföringen inte är oskälig osv.
Begreppet kosmetiska produkter används för alla utvärtes produkter som inte klassas som läkemedel eller medicinteknik.
Eftersom vi på Åland har behörighet inom det här området så gäller den här kosmetikaförordningen även hos oss.
Det lagförslag som ni nu har på era bord innebär att rikets nuvarande lag om kosmetiska produkter från 2013 görs tillämplig också Åland. De nya bestämmelserna medför således att 2005 års rikslag om kosmetiska produkter inte ska tillämpas på Åland när den här landskapslagen har trätt ikraft.
De i förslaget angivna ändringarna är av lagteknisk art. Orsaken är att bestämmelser på gemenskapsnivå som tidigare fanns i EU-direktiv nu har överflyttats till EU-förordning. De här ändringarna innebär inte heller någon nämnvärd ändring av rättsläget i materiellt produktkrav hänseende.
I sammanhanget bör dock noteras att ÅMHM enligt förslaget inte kommer att ha hand om några nya uppgifter i anslutning till verkställigheten av de nya kosmetikabestämmelserna. Detta till följd av att kommunerna och regionförvaltningsverken i riket, till skillnad från tidigare, inte längre har hand om den typen av uppgifter. Verkställigheten av den nya lagstiftningen innefattar förvaltningsuppgifter som hänför sig till bland annat säkerhetsbedömningar och provtagningsanalyser. För närvarande finns det varken förvaltningsmässiga eller kompetensmässiga resurser inom landskapsförvaltningen att ha hand om den typen av uppgifter.
Det finns ett behov av att det utfärdas en överenskommelseförordning som innehåller bestämmelser som gör det möjligt för landskapsförvaltningen att samarbeta med riksmyndigheterna ifall det blir aktuellt med ett förvaltningsförfarande av det slag som avses i det här sammanhanget. Landskapsregeringen har för avsikt att anhålla hos justitieministeriet om utfärdande av en överenskommelseförordning.
Förslaget har i övrigt inte några betydande ekonomiska eller administrativa konsekvenser eller någon konsekvens för jämställdheten mellan kvinnor och män eller för miljön.
Ärendet har beretts som tjänstemannauppdrag vid Ålands landskapsregerings lagberedning. Tack, fru talman!
Ltl Jörgen Pettersson, replik
Tack, talman! Tack ministern, jag har en fråga när det gäller rätt att få uppgifter och företa inspektioner. Det här är nu en blankettlagstiftning, jag sökte i detaljmotiveringarna, med sådana fanns inte. Jag citerar vad det står: ”Tillsynsmyndigheten har rätt att företa de inspektioner som behövs för tillsynen över efterlevnaden av denna lag och EU:s kosmetikaförordning. I utrymmen som används för boende av permanent natur får tillsynsåtgärder emellertid vidtas endast om inspektionen är nödvändig för att utreda de omständigheter som inspektionen gäller och det finns anledning att misstänka att ett hälsobrott enligt 44 kap. 1 § i strafflagen (39/1889) har begåtts.” Vem avgör när någonting är nödvändigt?
Minister Carina Aaltonen, replik
Fru talman! Jag tror att det här blir en fråga som social- och miljöutskottet får forska vidare i. Hittills har det inte varit nödvändigt att ha en sådan här funktion vid ÅMHM och inte heller vid Ålands landskapsregerings miljöbyrå. Det handlar framförallt om när man har tillverkning eller införsel av kosmetiska produkter i landet. Jag tror att det framförallt är tullen som gör de här inspektionerna när produkter importeras. Så vitt jag känner till så finns det ingen verksamhet på Åland där man tillverkar kosmetiska.
Ltl Jörgen Pettersson, replik
Tack, talman! Det här handlar ytterst om individens rättssäkerhet. Jag kommer att återkomma i ett anförande angående vad utskotten ska ägna sig åt och vad regeringens ska ägna sig åt. Det är av yttersta vikt att regeringens lagförslag faktiskt är genomtänkta så långt som möjligt. Det känns inte riktigt rätt att hänvisa till social- och miljöutskottet som ska reda ut när det är nödvändigt för att man ska kunna göra en husrannsakan, vilket det i själva verket handlar om.
Har ni fört ett resonemang kring hur detta ska fungera i praktiken? Det är säkert inte vanligt, men lagstiftningen ska täcka upp så mycket som bara någonsin är möjligt.
Minister Carina Aaltonen, replik
Fru talman! Ltl Pettersson gör ett mycket viktigt påpekande; hur stora resurser ska landskapsförvaltningen lägga på den här sortens ärenden? När det handlar om kosmetiska området och kemikalieområdet så är min klara uppfattning att vi varken har eller bör bygga upp en kompetens inom det här området. Det bästa vore om det här kunde skötas av riksmyndigheter så långt det är möjligt.
Vi har också resonerat om kostnaderna. Vi har sagt att det måste göras en överenskommelseförordning med riket så att inte tillsynen ska ske av landskapet eller underlydande myndigheter.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Vicetalman Britt Lundberg
Fru talman! Vi har en lag på våra bord som ökar konsumentsäkerheten. En lag som berör vårt största organ – huden. Huden har en yta om nästan två kvadratmeter och har många viktiga uppgifter för vår kropp som att skydda mot bakterier och farliga ämnen, hålla kroppstemperaturen på rätt nivå, förhindra att vi förlorar för mycket vätska, skydda kroppen mot strålning, bildar D-vitamin. Huden är också en sensor för kroppen när det gäller att känna kyla, värme, tryck, beröring och smärta.
Huden har omkring 6 miljoner porer på hela kroppen genom vilka bl.a. svetten utsöndras men också sådant som är skadligt för vår kropp kan tränga in genom dessa.
Därför är det oerhört bra och tryggt att kosmetiska produkter kontrolleras och att konsumentupplysning ges så att vi kan bedöma vilka risker som finns vid normal användning. Den här lagen reglerar just produkter som är avsedda att appliceras på människokroppens yttre kroppsdelar.
En kosmetisk produkt får inte föras ut på marknaden utan att en juridisk eller fysisk person har utsetts till ansvarig person. Dessutom är en distributör ansvarig när den släpper ut en kosmetisk produkt på marknaden i eget namn eller under eget varumärke.
Innan en produkt får släppas ut på marknaden ska den ha genomgått en säkerhetsbedömning.
Konsumenten har inga skyldigheter att själv avgöra om en vara är skadlig eller inte. Den som köper kosmetiska produkter har rätt att vara trygg med att skadliga produkter har rensats bort från marknaden.
Det är förbjudet att utföra djurförsök för kosmetiska slutprodukter. Djurförsök är samlingsnamn för användning av djur i försöksverksamhet. Definitionen av djurförsök varierar dock mellan olika länder. EU-lagstiftningens definition av djurförsök inkluderar endast djur som utsätts för ingrepp. Djur som avlivas utan föregående ingrepp ingår inte i definitionen enligt EU.
Jag vet inte hur långt behörigheten kring konsumentskydd är inom Ålands beslutanderätt men jag tycker det är angeläget att lyfta frågan om djurförsök och en förenhetligande definition för att vi som konsumenter ska veta att inga djur och givetvis inga människor utnyttjats för att vi ska kunna använda våra dagliga kosmetiska produkter. Jag hoppas utskottet kan fundera på hur vi kunde gå vidare med detta.
Jag önskar att utskottet också ägnar lite tid åt att bedöma om den här lagstiftningen skapar nordiska gränshinder. Jag vet att det inom hälsokostbranschen finns väldigt olika regelverk för vad som är godkänt och inte godkänt i exempelvis Sverige och Finland. Betyder det att regelverken för kosmetiska ingredienser också varierar mellan länderna i Norden? Borde vi, för att öka marknaderna och för att kunna vara lika trygga oavsett var vi befinner oss, initiera samnordiska regler för detta?
Jag är också intresserad av att veta hur det är med naturkosmetik – eller snarare den verksamhet som jag upplever att många är väldigt tilltalade av idag – där kosmetiska produkter tillverkas lokalt av ekologiska naturliga varor. Kan denna lagstiftning på något sätt öka byråkratin och begränsa den verksamheten? Jag känner inte till vad som reglerar de produkterna och försäljningen men det handlar egentligen om livsmedel, essenser och kanske också några tillsatser som används i kosmetiskt bruk. Om det finns några hinder i denna lagstiftning eller en ökad byråkratisering så tycker jag vi borde verka för undantag för dessa småföretags verksamhet och dess produkter.
Även om de kosmetiska produkterna kontrolleras och granskas så är det ofrånkomligt att det är en källa för många allergier. Både läkartidningar och konsumentföreningar uppmanar t.ex. föräldrar att inte låta sina barn sminka sig förrän i högstadieåldern.
Framställningen har beretts som ett tjänstemannauppdrag och det har inte gjort några konsekvensbedömningar av lagstiftningen. Jag tror att vi, utan några djupare analyser, kan konstatera att det här är en lag som i högre grad berör kvinnor än män. Jag tror att kosmetika och produkter som använts på huden är en större del av kvinnans vardag, även om intresset hos män för kosmetiska produkter ökar, bl.a. har hårfärgningar ökat.
Det här är en tillsynes teknisk lagstiftning som man kan tycka att inte på något sätt berör Åland, men den berör Åland väldigt mycket. Även om vi överlåter Finland att göra bedömningarna åt oss så blir lagstiftningen intressantare ju mer man fördjupar sig i den. Tack, fru talman.
Ltl Sara Kemetter, replik
Tack, fru talman! Tack vicetalman Britt Lundberg för ett informativt anförande. Jag blev lite frågande angående undantag för småföretag. Trots att man tillverkar ekologiska produkter, kanske av bioolja, så borde vi nog ändå garantera att dessa produkter är rena och följer det regelverk vi har, annars ifrågasätter sig nog socialdemokraterna någon form av undantag.
Vicetalman Britt Lundberg, replik
Fru talman! Jag hänvisar till det som ministern sade; det tillverkas inte några kosmetiska produkter på Åland, vilket jag är ganska säker på att inte är sant.
Utgår man ifrån att den här lagstiftningen är så byråkratisk att den därför inte kan beröra dessa produkter så kanske man, för rättssäkerhetens skull, för dessa företag som tillverkar sina produkter och skräddarsyr åt sina kunder, borde veta om de företagen berörs eller inte.
Ltl Sara Kemetter, replik
Tack, fru talman! Tack vicetalman Britt Lundberg för det klargörandet. Vi vet att det tillverkas produkter i de ekologiska butikerna. Jag har själv handlat sådana produkter. Jag har tagit för givet att om man har rätt att sälja sådana produkter så har ÅMHM eller någon annan myndighet sett till att det är rena produkter. Om det inte är på det viset så tycker jag faktiskt att utskottet kunde se på detta.
Vicetalman Britt Lundberg, replik
Tack, fru talman! Det var precis det som jag sade i mitt anförande. Det är jätteviktigt att vi inte krånglar till verksamheten så till den milda grad att man inte längre kan blanda ihop yoghurt, honung och en doft utan att genomgå hela den här processen med ansvarspersoner för att kunna sälja produkterna.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Sara Kemetter
Tack, fru talman! Bästa lagting, det är trots allt en viktig lag som lagtinget nu har framför sig.
Redan i tidig ålder i lågstadiet förekommer de första striderna i hemmen när barnen vill börja sminka sig. Redan för spädbarn säljs det väldigt många produkter som innehåller lukter och andra kemikalier. Man rekommenderas att smörja in sina spädbarn. Är man skicklig på att sälja så brukar man få produkter sålda. Istället för att använda helt vanlig olivolja så är det många mammor och pappor som tror att de är bättre föräldrar om de köper något som verkar finare och bättre. Därför är just en sådan här lagstiftning oerhört viktig.
Dagens ungdomar, men också vi vuxna, utsätts för en stor kemikaliecocktail. Kemikalier finns inte bara i maten utan också i alla de produkter som vi använder. Kombinationen av den cocktailen kan leda till ökade allergier och andra svårigheter. Unga flickor vill börja färga sitt hår mycket tidigare. Det kan leda till att man blir allergisk mot de här produkterna. Det är viktigt att det här området bevakas.
Det här är en lagteknisk fråga som inte medför några kostnader, vilket är bra att poängtera. Det är en förändring från ett EU-direktiv till en EU-förordning.
Positivt är att djurförsök förbjöds redan 2009 och att det är försäljningsförbud mot djurtestade kosmetiska produkter. Den här rörelsen var framförallt under åttio- och nittiotalet jättestark och vi ser resultatet i en sådan här lagstiftning.
Det är bra om utskottet skulle analysera övervakningen. Är det Finland eller ÅMHM i första hand som har hand om övervakningen? Eftersom det är en blankettlag så är det väl tullen som i första hand borde ha ansvaret av övervakningen. Det kan vara bra att klargöra det även i betänkandet.
Den socialdemokratiska lagtingsgruppen stöder lagförslaget. Tack.
Minister Carina Aaltonen, replik
Fru talman! Jag vill förtydliga och säga att det är landskapsregeringen som har ansvar över övervakningen och tillsynen. För att vi inte ska behöva bygga upp en organisation för detta och ha tjänstemän att göra det så behöver vi göra en överenskommelseförordning med riket så att de kan ta hand om tillsynen och övervakningen. Det står nog tydligt i det här förslaget.
Ltl Sara Kemetter, replik
Tack, fru talman! Tack ministern för det klargörandet, det har kommit mig förbi. I just sådana här frågor är det bra med överenskommelseförordningar, annars kan det lätt bli kostnadsdrivande för landskapet att börja sköta ännu en sådan här övervakning. Tack för det svaret.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Jörgen Pettersson
Tack, talman! Jag vill ta tillfället i akt, och med hänvisning till denna blankettlagstiftning kring kosmetiska produkter, påminna alla utskott och ledamöter om vikten av att all lagstiftning ska vara transparent och begriplig för våra medborgare. Det var landshövding Peter Lindbäck som inspirerade mig till detta med sitt tal i samband med stängningen av det förra lagtinget. Jag tycker liksom landshövdingen att det är besvärande att republikens president vid drygt tio tillfällen under de senaste fyra åren inlagt veto på grund av att lagtinget överskridit sin lagstiftningsbehörighet. Det handlar huvudsakligen om felaktiga delegeringsbestämmelser men också om fall där landskapslagen överträtt behörighetsfördelningen och därför blivit fälld i samband med lagstiftningskontrollen. Sådana risker kan det finnas gott om i den här kosmetikalagen och därför är det viktigt att social- och miljöutskottet redan från början har detta i åtanke. Detta kan låta som juridisk teori men om vi inte är vaksamma riskerar detta över tid att äventyra hela självstyrelsen. Lagstiftning måste vara begriplig och lätt att efterleva. Inte minst måste vi klara dagens utmaningar för att lyckas med morgondagens självstyrelserevision.
Landshövdingen lyfte också det faktum att både Ålandsdelegationen och Högsta domstolen alltför ofta pekat på vaga bestämmelser i de åländska lagtexterna som kan leda till oklarheter vid tillämpning på olika nivåer och därmed till administrativa komplikationer. Detta är inte bara byråkratiska utmaningar utan det handlar också om rättssäkerhet och den enskildes rättsskydd. Landshövdingen gick så långt att han beskrev detta som oförenligt med god lagstiftning vilket måste betraktas som kraftuttryck i sammanhanget.
Det är inte så enkelt att komma åt detta problem som ohanterat kan vara förödande för självstyrelsen och ålänningarna. En modern självstyrelse kräver god ordning och reda i lagstiftningen. Vi har tusen områden att diskutera men utan ordning i ekonomin och i lagstiftningen är självstyrelsen långt ifrån självklar.
Mot den här bakgrunden vill jag i all vänlighet dela med mig av de erfarenheter som jag själv upplevt under mina fyra år i utskottsarbetet. Alla lagar har nämligen inte alltid varit glasklara och väl beredda. Det har inte alls varit ovanligt att utskotten utan mer omfattande beredning tvingats ändra i lagtexter för att lagarna alls skulle passera lagstiftningskontrollen. Det är pragmatiskt men inte alltid rättssäkert.
När det gäller exempelvis tekniken med blankettlagstiftning, som den liggande, är det ett känsligt och spretigt instrument. Det är bra att vara kostnadseffektiv men det riskerar att göra lagstiftning svårbegriplig för medborgarna, för när lagarna förändras i Finland är det inte alltid som Åland hänger med och för varje gång det sker förlorar självstyrelsen lite mark.
Med anledning av detta ganska övergripande resonemang skulle jag vilja att utskottsmedlemmarna i sitt lagstiftningsarbete borde iaktta några principer som enligt mitt enkla förmenande skulle göra våra åländska lagar begripligare och kritiken från Finland mindre vanlig.
För det första ska alla utskottsledamöter alltid se till att man begriper lagtexterna. Det ville jag exemplifiera med min lilla replik tidigare om vem som avgör när en inspektion är nödvändig för att upprätthålla kvaliteten på kosmetiska produkter. Om inte ni i utskotten förstår det som står skrivet, är det inte säkert att medborgarna gör det. Lagtext ska inte vara hokuspokus utan en vägledning i vardagen.
För det andra borde utskotten inte göra andra än ytterst ytliga förändringar i lagförslagen som kommer från landskapsregeringen. Så fort det handlar om revideringar av mer substantiell karaktär borde förslagen ögonblickligen skickas tillbaka till regeringen. Regeringen ska komma med lagförslag hellre än utkast och förhoppningar.
För det tredje är det av vikt att det arbete som justeringsutskottet gjorde förut inte devalveras ytterligare. Ålandsdelegationen är såklart vår bästa vän men även där måste man på sikt göra som Högsta domstolen bestämmer och därför måste det råda ordning och struktur i lagarbetet i Ålands lagting och där är eftergranskningen nästan lika viktig som förarbetet.
Talman! Detta lagförslag handlar om kosmetiska produkter men jag tycker tillfället är perfekt att påminna om vikten av att allt inte handlar om yta, det ska vara innehåll också, särskilt i lagtexter. Tack!
Ltl Petri Carlsson, replik
Tack, fru talman! Ltl Pettersson har ju varit en del av regeringsblocket. Det här kändes lite som ett anförande där han redan har påtagit sig sin oppositionsroll trots att regeringen ännu inte är utsedd.
Jag håller med om att utskotten noggrant måste titta igenom hur man jobbar, den delen förstår jag. Men jag blev lite orolig när ltl Pettersson framhävdade att vi bara ska lyssna på vad de säger från Finland. Jag tycker att det finns en vits i att vi också testar gränserna och att vi prövar ibland för att utveckla självstyrelsen. Håller inte ltl Pettersson med om det?
Ltl Jörgen Pettersson, replik
Tack, talman! Ja, det är en mycket bra fråga och något som jag är en varm anhängare av, särskilt det som vi senast gjorde i samband med promillelagstiftningen där vi införde en ordningsbot för rattfylleriförseelser. Den behandlingen är nu på gång, den har passerat Ålandsdelegationen trots att det är långt ifrån klar att den går vägen. Det är ett bra exempel på när man använde självstyrelsen för egna lösningar.
När det till exempel kommer till polislagen, som stötte på rätt mycket kritik, så är det svårt att inte ge dem rätt till vissa delar, av det skälet att lagstiftningsbehörigheten är så uppdelad mellan Finland och Åland att den till sist blir komplex och därmed omöjlig för medborgarna att begripa. Detta är detta som jag vill påtala. Det har faktiskt inte att göra med oppositionspolitik utan det har mera att göra med att dela med mig av mina erfarenheter under dessa år.
Ltl Petri Carlsson, replik
Tack, fru talman! Tack för den lite mer nyanserade bilden. Jag upplevde att anförandet inte innehöll viljan att också testa självstyrelsens gränser ibland. Det behöver vi göra för att utvecklas tror jag. Vi behöver ibland testa var våra gränser går annars kommer vi inte att få utveckling av självstyrelsen på samma sätt. Det hoppas jag också att ltl Pettersson tar med sig oavsett om han sitter i regeringsblocket eller i opposition.
Ltl Jörgen Pettersson, replik
Talman! Jag har utvecklat självstyrelsen i hela mitt liv och ämnar fortsätta att göra det också. När det handlar om grundläggande strafflagstiftningar och annat så måste vi också vara väldigt pålästa. Vi gör inte detta för vår skull, utan vi gör det för medborgarnas skull. Det är medborgarna som ska begripa de lagar som vi bestämmer om. Faktum är att vi nu och då har släppt igenom lagar som inte är alldeles enkla att begripa. Särskilt när det handlar om blankettlagstiftning så måste man vara påläst på olika rättsområden, vilket alla medborgare inte är men vilket vi ska vara.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Minister Carina Aaltonen, replik
Tack, fru talman! Ltl Petterssons resonemang är intressant men det håller inte hela vägen. Ledamoten tar som exempel upp 13 § i rikets lag, han läste upp den och sade att han inte förstod vad den innehåller och hur man ska tolka den. Det är väldigt svårt för Ålands lagting och Ålands landskapsregering att gå in och ändra i rikslagstiftningen. Det går inte. Det som ni har på era bord är en blankettlagstiftning som består av fyra paragrafer som är ändrade. För att förtydliga det hela så har vi lagt till en bilaga. Vi har lagt med rikets lag om kosmetiska produkter som blir tillämplig på Åland. Jag tycker att det här resonemanget är viktigt men det håller inte hela vägen. Vi kan inte ändra rikslagar.
Ltl Jörgen Pettersson, replik
Talman! Tack för det inpasset. Då ställer jag mig frågan; om inte vi kan förklara vad som står i rikslagen som ska gälla på Åland, hur ska då den enskilde ålänningen klara av att förstå det?
Minister Carina Aaltonen, replik
Ja, man kan ju förstås fundera på om varenda lag ska skrivas just för den enskilde ålänningen eller om den ska skrivas för vissa områden, t.ex. för företag som tillverkar kosmetiska produkter eller för tillsyns- och tillståndsmyndighet. Den här lagen ska inte användas av ålänningarna till vardags. Vi måste helt enkelt lita på att smink och kosmetika som vi köper i butikshyllorna är godkända och följer den lagstiftning som ligger till grund. Läser man EU-förordningen så förstår man som enskild medborgare verkligen inte någonting.
Ltl Jörgen Pettersson, replik
Tack, talman! Jag tror att minister Aaltonen närmar sig pudelns kärna. Ja, vi skriver lagar som ska begripas av den enskilde ålänningen. Nej, det är inte okej att man använder EU-förordningar som är svår att begripa. Om inte det verkställande organet, detta lagting, förstår det, hur ska då tjejen eller killen som köper kosmetika produkter förstå det då?
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Brage Eklund, replik
Tack, fru talman! Till vissa delar håller jag med ltl Pettersson att det har förekommit lagframställningar som inte har haft ett klart syfte. Vi har sysslat med lagtolkning. Jag vet inte om Pettersson kritiserade lagberedningen eller regeringen som har fört fram de här lagarna till lagtinget. Jag vet inte vad syftet med hans påpekande är. Om jag satt i landskapsregeringen eller i lagberedningen skulle åtminstone jag tolka det som kritik för ofullständiga lagframställningar. Jag vill gärna ha ett förtydligande av vad ltl Pettersson vill.
Ltl Jörgen Pettersson, replik
Talman! Jag skulle inte vilja kalla det så mycket för kritik som tips för hur man ska göra annorlunda i framtiden. Som aktiv medlem i ett av skotten i lagtinget under den gångna fyraårsperioden så är jag ju minst lika skyldig som alla andra för att vi har släppt igenom lagförslag som inte har varit helt beredda till alla delar och där vi har gått in och idkat lagberedning. Min förhoppning är att man ska undvika det. För varje gång man går in och hittar på ad hoc lösningar, som vi alla har varit med om under denna fyraårsperiod, så ökar risken för att de inte hålla hela vägen. Det är mera det som jag skulle vilja komma till, inte så mycket kritisera det som har varit utan en förhoppning inför framtiden.
Ltl Brage Eklund, replik
Tack, fru talman! Tack för det förtydligandet. Det finns ju en möjlighet att man inför laggranskningsnämnd igen, som har förekommit tidigare, innan man släpper ut lagar till lagtinget. Då kanske det blir mera rätt och riktigt i framtiden.
Ltl Jörgen Pettersson, replik
Tack, talman! Det har påpekats gång efter annan att resurserna för lagberedningen inte alltid är tillräckliga. En stor press ligger på dem som jobbar på lagberedningen. Det innebär också att det finns en oerhörd stor press på landskapsregeringen att se till att man har läst och begripit alla lagar innan de går vidare till lagtinget. I landskapsregeringen finns ändå mera resurser än i enskilda utskott.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Tony Asumaa, replik
Tack, fru talman! Ltl Petterssons inlägg var kanske mera inriktat på lagstiftningstekniken än på kosmetiska produkter. Det är intressant att alla lagar ska vara tydliga och klara så att man inte ska fundera på vad de säger och att de ska skickas tillbaka från utskotten om de är oklara.
Ltl Pettersson har ju varit ordförande i finansutskottet under fyra år. Man har faktiskt begärt att skicka ett antal lagar tillbaka, men i egenskap av ordförande har inte ltl Pettersson gjort det. Det är nu intressant att han här under de sista dagarna tycker att det borde ha gjorts på det här viset i fyra år fast det inte har gjorts en enda gång. Det är väl bra på det viset, men det känns lite som att det är lite sent att stiga tidigt upp nu, ltl Pettersson. Jag hoppas att det blir bättre i framtiden.
Ltl Jörgen Pettersson, replik
Talman! Jag måste säga att jag inte riktigt kan erinra mig om vilken lag det skulle vara. Jag kan inte minnas något lagförslag där vi ens skulle ha diskuterat att skicka tillbaka. Vi har försökt lösa frågor, för det är ofta den vägen som man måste hantera saker.
Jag tycker faktiskt man inför framtiden kan säga att det inte är optimalt att göra lagberedning utan att ha en fullständig beredning i botten.
Ltl Tony Asumaa, replik
Tack, fru talman! Ltl Pettersson nämnde också i sitt anförande att utskotten inte ska idka lagberedning, vilket finansutskottet i många fall har gjort. Det är väl en ren signal att lagen borde föras tillbaka för lagberedning. Det är inte utskottets uppgift att lagbereda, vilket ltl Pettersson nog nämnde själv. Det är ju ett klart tecken på att det har förekommit oklara lagförslag som borde ha skickats tillbaka. Detta var bara en liten påminnelse ifall ordförande i finansutskottet hade glömt bort det.
Ltl Jörgen Pettersson, replik
Tack, talman! Jag hade hoppats på en påminnelse om vilka förslag som ltl Asumaa hade velat skicka tillbaka. Jag tror nämligen att de är väldigt nära noll.
Hur som helst så själva skälet till mitt anförande var att jag verkligen ville lyfta fram möjligheten. Om man tar riksdagen i Sverige som exempel, och jag är rätt säker på att det är samma sak i Finland, så gör man inte någon lagberedning i utskotten av det skälet att osäkerhetensmomenten blir för många och därför skickar de tillbaka sådant som inte till alla delar uppfyller kraven. Det var faktiskt det jag ville, att man skulle göra det hela lite bättre. Jag tyckte att det stämde till eftertanke att lyssna till landshövding Peter Lindbäck och hans syn på lagstiftningen i samband med avslutningen i förra veckan.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Talmannen vill uppmärksamma detta som ett gott exempel på att anföranden ska hålla sig till själva huvudämnet. Det var en bra lektion för det också. Jag hoppas att vi lär oss alla att vi håller oss till sak i fortsättningen i våra anföranden.
Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.
Kan förslaget att remittera ärendet till social- och miljöutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.
Remiss
2 Höjd landskapsandel för socialvården
Landskapsregeringens lagförslag LF 2/2015-2016
Enligt arbetsordningens 44 § beslutar lagtinget på förslag av talmannen till vilket utskott ett ärende ska remitteras. Beslutet fattas efter avslutad diskussion. Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.
Diskussion.
Vicelantrådet Roger Nordlund
Fru talman! I början av sommaren antog lagtinget en ny lag om hemvårdsstöd. Den här framställningen innebär att vi föreslår en höjd landskapsandelar för att till viss del kompensera de merkostnader som den nya hemvårdsstödslagen innebär för kommunerna från och med 2016.
I korthet innebär den nya lagen att hemvårdsstödets grund- och tilläggsbelopp höjs, att ett nytt utökat hemvårdsstöd införs, att inkomstgränsen för rätt till den inkomstbaserade tilläggsdelen höjs, att ett hemvårdsstöd för syskon införs samt att flerbarnstillägget omvandlas till ett hemvårdsstöd för flerlingsfamiljer. Hemvårdsstödet finansieras av kommunerna, men vi har också kommit överens om att kostnaderna ska delas mellan kommunerna och landskapet. Landskapet står för finansieringen via landskapsandelssystemet.
Totalt innebär den här reformen en merkostnad på cirka 900 000 euro. Reformen av hemvårdsstödet är 28 % skillnaden mellan den indexjustering som skulle ha gjorts från 2001 fram till dags dato. Den delen får bli kvar på kommunerna medan de övriga delarna kommer att finansieras via höjningen av landskapsandelarna. Den överenskommelsen gjorde vi i landskapsregeringen för att kunna föra fram det här förslaget till lagtinget.
Man ska vara så ärlig och säga att det här förslaget som sådant är naturligtvis bra för dem som får del av hemvårdsstödet men sedan kommer det också att delvis slå lite olika mellan kommunerna. Det är omöjligt att uppnå en exakt rättvisa.
Ett ökat användande av hemvårdsstödet kommer antagligen att vara till fördel för vissa kommuner, där man kan organisera barnomsorgen på ett visst, och kanske till mindre nytta för andra kommuner. I grunden gör vi det ändå bättre för de enskilda individerna och för familjerna att själva kunna besluta hur de vill ordna barnomsorgen för sina barn.
Det här var en del av den nu avgående regeringens handlingsprogram som på det här sättet verkställdes det sista halvåret.
Det här är en så kallad budgetlag och den behöver komma ikraft senast den 11 januari för att den ska kunna beaktas i landskapsandelarna som betalas för 2016. Tack.
Ltl Petri Carlsson, replik
Tack, fru talman! Vicelantrådet nämnde att kostnaderna ökar, men det är för landskapsregeringen som kostnaderna ökar. Vi vet ännu inte riktigt hur det blir för kommunerna. Min bedömning är att även kostnaderna sänks. Det är ett faktum att om fler utnyttjar hemvårdsstödet så blir det färre barnomsorgsplatser på dagis. Det är en ganska säker situation, sedan är frågan hur snabbt barnomsorgen hinner anpassa sig.
Jag anser att landskapsregeringen kan ta på sig en mindre andel. Men eftersom det här är en kompromiss som vi har kommit överens om så tycker jag att vi går in för det här förslaget. Det är ju detta som vi har kommit överens om. Det hedrar också vicelantrådet och förhoppningsvis hela centern att man står fast och kvar vid överenskommelser som man precis nyligen har tagit.
Vicelantrådet Roger Nordlund, replik
Fru talman! I budgeten för 2016 har vi tagit upp ett belopp som ska finansiera den ökade landskapsandelen. Man får se detta som en förändring över ett antal år. År 2016 kommer man säkert inte att kunna göra några speciellt stora ekonomiska vinster i kommunerna, men om kommunerna vartefter anpassar sin barnomsorg kan det säkert också innebära lägre kostnader för vissa kommuner. Det har säkerligen att göra med kommunernas storlek, åldersstrukturen och annat i kommunerna. Det kommer att vara lite blandat. Vi har kommit överens om det här och vi står fast vid var vi har sagt.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Tony Asumaa, replik
Tack, fru talman! Tack vicelantrådet Nordlund för presentationen.
Summan är ungefär 916 000 euro, den är säkert kalkylerad. Flera kommuner har redan idag ett höjt hemvårdsstöd vilket inte torde påverka dem så mycket rent ekonomiskt, utan kommunerna påtar sig de kostnaderna för att det gynnar barn att stanna hemma och det kräver färre dagvårdsplatser. Det intressanta är fördelningen på 916 000 euro och på vem det slår. Vi vet att det slår totalt 504 000 euro på kommunerna och 412 000 euro på landskapet. Hur fördelar det sig kommunmässigt, finns det någon sådan kalkyl som vi eventuellt kunde ta del av? För vissa kommuner, de riktigt små kommunerna, kan detta eventuellt till och med påverka kommunalskatten.
Vicelantrådet Roger Nordlund, replik
Fru talman! Det finns en kalkyl för socialvården 2016, förändring till följd av lagändring om hemvårdsstöd. Någon sådan dramatisk förändring som ltl Asumaa antydde torde det inte innebära. Naturligtvis är det en viss belastning för vissa kommuner under det första året. Men jag vill tro, det som har varit syftet med den här reformen, att också barnomsorgen ska kunna organiseras på ett sådant sätt så att det blir billigare för kommunerna i förlängningen.
Det här är en fördel för de enskilda familjerna som tar del av hemvårdsstödet. De får en större valfrihet i det åländska samhället på det viset.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Vtm Viveka Eriksson, replik
Talman! Jag lade märke till att vicelantrådet sade; ”att det här är en del av den uppgörelsen som vi har gjort”. Då är jag lite nyfiken och vill höra på vilket sätt man har involverat kommunerna och kommunalförbundet när man gjorde den här uppgörelsen? Eller är det en intern uppgörelse inom landskapsregeringen?
Där är ju flera kommuner som nog suckar idag när man gör sin budget därför att de får ytterligare ökade kostnader på grund av detta. När kommunerna gjorde beräkningar ursprungligen så hade de inte riktigt de rätta kalkylerna.
Har det förekommit regelrätta förhandlingar, som det är sagt att det ska hållas, med kommunförbundet i den här frågan när den ursprungliga lagen togs?
Vicelantrådet Roger Nordlund, replik
Fru talman! Den här framställningen bygger på en överenskommelse mellan de tre regeringspartierna inom regeringen. Fördelningen av kostnaderna är en del av det arbetet. Det har inte förekommit regelrätta förhandlingar med kommunförbundet och Mariehamns stad. Däremot har vi fört diskussioner i ett senare skede med dem. Min uppfattning är att både kommunförbundet och Mariehamns stad känner sig nöjda med helhetslösningen för 2016 när det gäller fördelningen av landskapsandelarna, som man ändå i dessa tider måste säga att är mycket goda.
Vtm Viveka Eriksson, replik
Talman! Jag var ute efter att i sådana här transaktioner, när man kommer med nya lagar som blir nya pålagor för kommunerna, så är det så viktig att kommunfältet faktiskt är med. Det här är ett bra exempel på där man faktiskt har brustit i den här frågan.
Vicelantrådet Roger Nordlund, replik
Fru talman! Man kan säkert uttrycka det på det sättet gentemot kommunerna. Samtidigt består kommunerna av människor, olika individer, och gentemot de människor som bor i alla dessa 16 kommuner så är det här en klar förbättring för dem som har barn och är i behov av barnomsorg. Detta har ökat valfriheten för de människorna.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Ingrid Johansson
Fru talman! Framställningens syfte är att ge ekonomiska förutsättningar för kommunerna att förverkliga lagen om hemvårdsstöd. Det innebär en kostnad om en miljon euro för det offentliga Åland. Därtill tillkommer de uteblivna skatteinkomsterna när man stimulerar ett långt hemmavarande med barn.
Av den bördan ska landskapet stå för drygt 400 000 euro. I budgetförslaget för 2016 kan vi läsa att vi har att förvänta ett underskott och prognoserna längre fram ser inte heller ljusa ut.
I ekonomiskt svåra tider ska vi inte låta bli att satsa på utveckling av Åland, tvärtom. Däremot borde de medel som vi investerar ge bra avkastning.
Avkastningen för de satsade medlen handlar i detta fall om uppfyllandet av syftet med landskapslagen om hemvårdsstöd. Vi kan läsa i 2 § i hemvårdsstödslagen att: ”Lagens syfte är att med barnens bästa som utgångspunkt ge vårdnadshavarna valfrihet i fråga om vården av barnet och goda förutsättningar att förena föräldraskap och yrkesarbete samt att främja jämställdheten i samhället.”
Jag är ytterst tveksam till att hemvårdsstödslagen syften kommer att uppfyllas. Orsakerna till varför jag finner tveksamheter till att budgetframställningen kommer att ge avkastning är många, låt mig lyfta några orosmoment:
Vad gäller målen om ökad valfrihet och barnens bästa kan följande konstateras: Med 500 euro per månad som inkomst klarar två grupper av att vara hemma en längre tid; de som redan lever på bidrag och de som har det ekonomiskt mycket väl ställt. Den belånade medelklassen och låginkomsttagarna har sannolikt små möjligheter att nyttja stödet till fullo. Vi ger inte en reell och generell valfrihet till barnfamiljerna, inte ens under den allra första tiden efter föräldrapenningen, när barnet är 9 månader – 1,5 år, trots att det råder forskarkonsensus om att barn mår bra av att vara hemma med sina föräldrar. Inte ens då garanterar vi det. Därefter, menar forskarna, att barn generellt varken mår bättre eller sämre av att vara hemma eller i barnomsorg.
Ur ett jämställdhetsperspektiv kan det konstateras att jämställdhetsmorötterna i hemvårdsstödslagstiftningen är små medan de rådande sociala normerna vi har runt oss är mycket starka. Statistiken är otvetydig; det är kvinnor som är hemma med barn. Vi har allt att vinna på ett starkare kvinnligt deltagande i arbetsmarknaden. En progressiv arbetsmarknadspolitik uppmuntrar inte till långt hemmavarande.
Vidare kan det konstateras att varken 700 eller 500 euro i månadsinkomst ger ekonomisk självständighet, inte under tiden som man lyfter stödet och inte heller då man uppnår pensionsålder. Dessutom leder ett långt hemmavarande till statiskt lägre lön livet ut, vilket i sin tur leder till lägre skatteinkomster. Sammantaget riskerar alltså ett långt hemmavarande leda till ökade offentliga kostnader i form av bidrag så som utkomststöd och bostadsbidrag.
Med denna framställning se vi tydligt att hemvårdsstödslagen kommer att leda till ökade strukturella kostnader. Hemvårdsstödslagstiftningens syften är goda och välgenomtänkta men jag ser uppenbara risker för att resultaten kommer att bli små i förhållanden till de medel vi satsar. Jag vill därför att effekterna följs upp noggrant. Om det visar sig att hemvårdsstödslagens syften inte uppfylls bör lagen revideras, allt annat vore såväl ekonomiskt som socialt ohållbart. Tack, fru talman!
Minister Veronica Thörnroos, replik
Talman! Tack för ett oerhört intressant anförande. Min första reflektion gäller om detta är ledamotens personliga åsikter eller om ledamoten företräder hela den liberala lagtingsgruppen? Det har ju ledamoten möjligheter att återkomma i replik till.
Jag tycker att det här är en bra lagstiftning. Jag tycker att det här är ett steg på väg mot en ökad valfrihet både för män och för kvinnan. Det räcker inte hela vägen, det är sant. De ekonomiska musklerna har vi inte, men det är ett steg på vägen. Jag tycker faktiskt inte att det är fel om en kvinna eller man väljer att vara hemma med sina barn. Jag tycker inte att det är fel att värna om familjen. Alla ska inte behöva vara på dagis från tre månaders ålder tills de börjar grundskolan. Jag kommer att stöda det här förslaget fullt ut. Jag ser gärna att jag får ta del av huruvida det här är ledamotens egna ambitioner eller om det är den liberala lagtingsgruppens.
Ltl Ingrid Johansson, replik
Fru talman! Jag måste ha varit otydlig. Mitt syfte var att alla ska få generell och reell valfrihet att vara hemma under barnets första tid.
Vad gäller huruvida detta är min personliga åsikt eller liberalernas åsikt så kan jag konstatera att liberalerna tidigare har lämnat en motion om att göra hemvårdsstödet mera kompakt. Liberalerna har också ifrågasatt förslaget under behandlingens gång.
Minister Veronica Thörnroos, replik
Tack, talman! Jag välkomnar det förtydligandet från liberalernas sida, dvs. att liberalerna i salen och i utskottsarbetet inte är beredda att stöda det här förslaget.
Jag vill också vara tydlig med att om jag återfinns i lagtinget när den här lagen processas så kommer jag att stöda den fullt ut.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Petri Carlsson, replik
Tack, fru talman! Jag kommer inte att ge mig in i debatten om detaljerna i själva hemvårdsstödet.
Det här ärendet rör landskapsandelarna, finansieringen och kostnaderna för hemvårdsstödet. Ltl Ingrid Johansson sade att ”vi ser tydligt att de strukturella kostnaderna ökar med det här förslaget”, vilket jag blev förvånad över. På vilket sätt ser man detta tydligt? Tvärtom har jag snarare den uppfattningen att kostnaderna kanske minskar. I och med att landskapsregeringen går in med flera hundra tusen i finansiering så lättar man på bördorna för kommunerna Om flera små barn stannar hemma från barnomsorgen så blir det ju en lägre kostnad för kommunen på barnomsorgen, vilken per barn är mycket dyrare än vad hemvårdsstödet är. Jag förstår inte hur det leder till att de strukturella kostnaderna ökar och hur detta skulle vara tydligt i det här förslaget?
Ltl Ingrid Johansson, replik
Fru talman! Dels är detta faktiska siffror och summor som ska fram. Det är ett vanligt argument att man säger att det är billigare för samhället att barnen är hemma istället för i barnomsorgen. Rent logiskt kan man konstatera att det är mera kostnadseffektivt att en vuxen person tar hand om fyra barn än att varje enskilt barn är hemma med sina föräldrar.
Sedan kan man också konstatera att det råder olika förhållanden i de olika kommunerna. De små kommunerna har nu ett dyrt system med hemvårdsstöd och de är också enligt lag tvungna att upprätthålla småbarnsplatser.
Ltl Petri Carlsson, replik
Tack, fru talman! Den där logiken var ett väldigt förenklat resonemang. Om man har gemensamma lokaler som kostar, vilket man annars inte har, så blir det också en kostnad som man inte beaktar. Det går inte bara att säga att det beror på antalet barn som man tar hand om. Arbetsuppgifterna finns kvar i samhället, de försvinner inte bara för att man gå hemma, då är det inte särskilt produktivt i företagen. Det kan i slutändan leda till att arbetslösa får jobb och då minskar kostnaderna på andra ställen. Det där är en mycket, mycket komplex kalkyl. Jag tycker inte att man kan säga att kostnaderna tydligt ökar. Den här frågan får vi titta långsiktigt på.
Ltl Ingrid Johansson, replik
Tack, fru talman! Jag kan konstatera att ltl Carlsson kom fram med förslaget att man skulle ha någon form av alterneringsledighet, att man skulle se på det kvinnliga deltagandet på arbetsmarknaden på sådant sätt att de som är allra svagast på marknaden blir utan arbete på grund av risk för att de ska föda barn och där man har låga löner och få heltidstjänster och få ordinarie tjänster. Att då använda detta som arbetsmarknadsstimulering kan jag tycka att är rent förkastligt.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Vicelantrådet Roger Nordlund, replik
Fru talman! Det här blir en lite märklig diskussion. Landskapslagen om utökat hemvårdsstöd antogs av det här lagtinget den 3 juni 2015. Vi kan inte ändra på detta med den här debatten och den här framställningen. Den här framställningen handlar om hur detta ska finansieras. Det här förslaget går ut på att landskapet ska sköta en del av denna finansiering.
Avser ledamoten att lagen ska förkastas så då kommer hela ansvaret för finansieringen att ligga på kommunerna. Det skulle vara orättvist tycker jag. Jag tycker vi ska fullfölja det som lagtinget har antagit den 3 juni och även lovat med den framställningen; att vi ska vara delfinansiärer via landskapsandelssystemet. Allt annat skulle vara oschysst i det här läget.
Sedan kan man säkert föra en debatt om hemvårdsstödet och barnomsorgen, men den debatten hör de facto inte till den här framställningen.
Ltl Ingrid Johansson, replik
Tack, fru talman! Det var också det som var min poäng. Jag vill att vi ska följa den här lagstiftningen och utvecklingen noggrant eftersom vi nu ser hur den driver på kostnaderna på ett strukturellt sätt. Om man inte uppfyller lagens syfte så bör man revidera den. Jag är fullt medveten om det som vicelantrådet poängterade.
Vicelantrådet Roger Nordlund, replik
Fru talman! Ltl Ingrid Johansson sade ”att när man i dessa ekonomiska tider ska göra satsningar i budgeten så ska det vara sådant som ger bra avkastning”. Jag reagerade på orden ” bra avkastning”. För min del i dess ekonomiska tider har det naturligtvis varit ett svårt övervägande om man ska gå med på en sådan här reform som medför merkostnader för landskapet. Men om det är något som vi ska satsa på så är det på våra barn så att de ska få så trygg och bra uppväxt som möjligt och därför har jag varit beredd att göra detta. Familjerna ska få valfrihet och vi ska få trygga och harmoniska barn.
Ltl Ingrid Johansson, replik
Det är just det som var min poäng, att vi med denna lagstiftning inte ger familjerna reell och generell valfrihet. Barn mår bra att vara hemma med sina föräldrar, bägge sina föräldrar, så att de har möjlighet att knyta an till båda mamma och pappa. Därför tycker jag att man borde ha utvecklat hela lagstiftningen på ett annat sätt, men detta hör inte till denna debatt. Just därför vill jag att vi ska följa utvecklingen, effekterna och den lagstiftning som har godkänts i somras.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Vtm Britt Lundberg
Fru talman! Landskapsregeringen föreslår att procentsatserna för de landskapsandelar som kommunerna beviljas för driftskostnaderna inom socialvården höjs för 2016. Förslaget hör ihop med reformen av hemvårdsstödet som lagtinget fattade beslut om i juni år och som träder i kraft i årsskiftet.
I lagstiftningen som godkändes i juni beslöts att hemvårdsstödsbeloppet höjs med ca 28 %, det vill säga såväl grundbeloppen som de möjliga tilläggen. Syftet med höjningen är att stärka småbarnsföräldrarnas helhetsekonomi och att göra hemvårdsstödet till ett reellt alternativ även för familjer med små inkomster. De totala kostnaderna för reformen uppskattas uppgå till 900 000 euro per år. Det är ökade kostnader som med den här lagstiftningen ska delas mellan kommunerna och landskapet.
Från centergruppens sida stöder vi förslaget men uppmanar också landskapsregeringen att redan efter ett år utvärdera reformen för att bedöma hur den utfaller. Om målet ur barnets perspektiv är att färre barn under ett år ska vara i allmän barnomsorg och att fler familjer med små inkomster ska kunna vara hemma med sina barn längre – är det viktigt att studera om den här reformen ger det utfallet. Är barnen som kommer till barnomsorgen äldre än tidigare? Kan fler familjer med små inkomster vara hemma? Har de som har små inkomster fått en ökad valfrihet som lagstiftningen avser?
Det är också värdefullt att följa upp regionalpolitiskt. Om det blir färre barn i barnomsorgen, har det då den effekten att även de mindre kommunerna kan dra ekonomisk nytta av det? Eller behöver kommunerna fortsättningsvis ha beredskap och utgifter för småbarnsplatser för familjer som önskar ha tillgång till platserna? Då kanske kommunerna får dubbla kostnader.
Ett alternativ kunde annars vara att koncentrera resurserna så att ett rejält förhöjt belopp skulle utgå till föräldrarna med barn runt ett års ålder för att sedan för de äldre barnen få hemvårdsstöd på samma nivå som före reformens införande. Alltså ett betydligt höjt hemvårdsstöd under kortare tid medan barnen är som yngst.
Lagen är tagen och den ska få sin chans att gås igenom. Jag tror att det är oerhört viktigt att tänka på nu, så som man brukar säga; ska du läsa en bok i år så ska du läsa den här. På samma sätt måste vi börja tänka på reformer nu. Har vi råd att genomföra en reform nu så behöver den faktiskt ha de avsedda effekterna, annars ska man inte vara varken prestigefylld eller för bekväm för att förbättra den.
Sammanfattningsvis, fru talman, centergruppen stöder den förhöjda landskapsandelen men uppmanar samtidigt finans- och näringsutskottet att i sin tur uppmana landskapsregeringen att utvärdera hur reformen utfaller för att våra begränsade medel ska användas på bästa sätt. Tack, fru talman.
Ltl Petri Carlsson, replik
Tack, fru talman! Jag reagerade mest på att man ska utvärdera lagen redan efter ett år, vilket vicetalman Britt Lundberg sade. Jag vädjar till vicetalman Britt Lundberg och centern att verkligen noggrant fundera på om det faktiskt är så klokt att utvärdera redan efter ett år? Barnfamiljer fattar inte alltid beslut på så här kort varsel. Man ska inte ändra barnfamiljers villkor under väldigt korta intervaller. Vi måste fundera på om det kommer att synas redan efter ett år. Nej, jag tror inte det. Det tar nog lite längre tid innan man kan utvärdera effekten av en sådan här reform. Kanske man borde fundera på tidsaspekten. Jag tycker att ett år är väldigt kort tid.
Vtm Britt Lundberg, replik
Jag tror det skäligt att utvärdera en sådan här reform väldigt snabbt. Barnen växer väldigt snabbt. Man har en ettåring när barnet är ett år, sedan är barnet en tvååring. Just därför tror jag att vi kan se om ettåringarna har blivit hemma i högre grad än tidigare. Det kommer vi att se redan under nästföljande år.
Ltl Petri Carlsson, replik
Tack, fru talman! Jag tror att det finns ett tankefel där. Man tar ut jämställdhetsmoroten som finns med, men det kommer att ta flera månader innan man ser effekterna av hur det har fallit ut. Det tar nog ett par år minst, kanske tre-fyra år innan man verkligen ser effekterna av den här reformen.
Om man tittar på komponenterna och hur de kan fördelas så kan man ta ut jämställdhetsmorötterna under hela hemvårdsstödsperioden, kanske t.o.m. efter två år. Det tar flera år innan man ser effekterna av reformen. Det är helt omöjligt att det kan visa vilka effekter det blir av reformen redan efter ett år.
Vtm Britt Lundberg, replik
Fru talman! Vi ser helt enkelt olika på det här. Jag tror att det här är en sådan reform som man kan utvärdera efter väldigt kort tid. Jag tror att man kan se om den faller barnfamiljerna i smaken eller inte.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Sara Kemetter, replik
Tack, fru talman! Det är intressant att centern nu i sitt gruppanförande lyfte fram en diskussion kring ett betydligt högre stöd för de yngre och också att vi ganska snabbt ska göra en utvärdering. Jag tycker att det låter oerhört intressant och stöder också liberalernas tankar. Socialdemokraterna har ingenting emot att man utvärderar det här lagförslaget efter ett år. Jag tycker att resonemanget låter klokt och att det är viktigt att man ser på detta. De facto ska vi skjuta till pengar, vilket betyder att reformen också kostar.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Vtm Viveka Eriksson, replik
Talman! Två partier och samma tanke. Det var precis samma tanke som vår representant lyfte fram i vårt gruppanförande. Det behöver utvärderas. När det har gått ett tag så behöver man titta på effekterna av den här lagstiftningen just ur de aspekter som vtm Lundberg lyfte upp; reella valfriheten, jämställdhetsfaktorn och den regionala aspekten. Det är jätteviktigt att man faktiskt också ser att det blir ett bra utfall, om jag får använda ett så krasst uttryck.
Vtm Britt Lundberg, replik
Fru talman! Det är ingen dramatik i att man ska utvärdera. Det är ju naturligt att utvärdera för varje reform man genomför och se om det faller ut såsom man har tänkt. Det är så spännande att se om det faller till godo hos den enskilda familjen. Man har säkert på förhand funderat mycket på den viktiga frågan hos vem det ska falla ut. Man behöver också se om det i verkligheten faller ut såsom det var tänkt.
Vtm Viveka Eriksson, replik
Talman! Det är intressant att liberalerna lade en sådan här motion under den förra mandatperioden. Vi pekade på att det vore bättre att satsa mera pengar på de mindre barnen. Nu pratar vtm Lundberg om den åtgärden. Det är precis i enlighet med det som liberalerna har talat för under ett bra tag.
Vtm Britt Lundberg, replik
Det här är en målsättning som är viktig och som mycket väl kanske uppfylls med denna lagstiftning, men det vet vi inte före vi har gjort en utvärdering. Målsättningen är att försöka få en senare start för barnen i den allmänna barnomsorgen. Många tycker att det vore bra om barnen får vara hemma upp till ett års ålder. Man behöver se om den här lagstiftningen räcker eller om man behöver göra på något annat sätt.
Begreppet valfrihet är väldigt intressant. Man måste alltid fundera på valfrihet för vem. Blir det en valfrihet för dem som redan har råd, blir det en valfrihet för en bestämd grupp eller blir det faktiskt en valfrihet för många? Vi borde sträva till att det blir en valfrihet för många.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Ingrid Johansson, replik
Fru talman! Det gläder mig att även centern och vtm Lundberg värnar om familjernas reella och generella valfrihet. Det är oerhört viktigt. Vid dåliga ekonomiska tider visar det också sig i hushållens plånböcker. Barnomsorgen ska inte vara klassfråga på något sätt. Jag emotser också den här utredningen som vtm Lundberg pratade om.
Vtm Britt Lundberg, replik
Fru talman! Om en familj har precis så att man klarar sig när båda föräldrarna jobbar så är det ganska mycket som ska till för att man ska kunna välja att vara hemma med hemvårdsstöd. Om vi ser att den reformen som vi har föreslagit inte faller väl ut så skulle det kanske vara ett alternativ att fundera på att koncentrera hemvårdsstödet mera till de mindre barnen. Det kanske kommer många, många andra goda förslag under utvärderingen. Det här var bara ett förslag.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Katrin Sjögren, replik
Talman! Idag är det intressanta anföranden på många sätt. Många bollar kastas upp i luften helt plötsligt.
Jag instämmer med tidigare replikväxling och även det som vtm Lundberg lyfte upp; nämligen kostnaderna för en reform. Vi har ett stort tryck på socialvårdslagstiftningen. Vi behöver komma ikapp när det gäller både barnskydd och handikappservice. Det är många relevanta frågeställningar som vicetalmannen tar upp. Vi se fram emot att följa hur hela den här reformen faller ut.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Sara Kemetter
Tack, fru talman! Jag vill instämma med tidigare replikväxling. Det har varit en mycket intressant debatt kring det här ärendet. Ärendet berör höjd landskapsandelen för socialvården, vilket jag i det här gruppanförandet vill föra ett litet resonemang kring.
Lagstiftningen som togs tidigare i år är en följd av det utökade hemvårdsstödet. Den är nu förverkligat, den leder till ökade kostnader för kommunerna och man ska nu kompensera detta via landskapsandelssystemet.
40 procent av invånarna på Åland bor i Mariehamn. Om man tittar på systemet med bosättningsstrukturgrupperna, om man tittar i själva lagtexten så hamnar Mariehamns stad i bosättningsstrukturgrupp 8. Det betyder att Mariehamn får en ersättningsprocent på 14,72. Då hamnar egentligen en stor del av de ökade kostnaderna på skattebetalarna. Om man bor i bosättningsstrukturgrupp 1 får man närmare 50 procent ersatt via landskapet. Det här är ett orättvist system tycker jag. Jag hoppas att man inför kommande period verkligen kommer att se över bosättningsstrukturgrupperna. Det blir också hemskt tvära hopp när man ser på procenterna. Det är ganska stor skillnad på bosättningsstrukturgrupp 7 och 8.
Vad gäller kommunen Mariehamn konkret så hamnar vi i budgetprocessen att lägga till en stor summa. Är det meningen att vi ska höja skatten eller är det meningen att vi ska hitta de här pengarna från barnomsorgen eller äldreomsorgen? Den diskussionen förs åtminstone i de kommuner som hör till dessa bosättningsstrukturgrupper som får en liten stödprocent.
Jag tycker att finans- och näringsutskottet ska analysera det här. Jag hoppas att de kan göra en analys om vilka reella pengar det blir för de här olika kommunerna och vilka effekter det får på kommunernas ekonomi. Kanske man i samband med att landskapsandelssystemet görs om kan ta hänsyn till den analysen som finans- och näringsutskottet gör i samband med det här.
Socialdemokraterna stöder det här lagförslaget. Tack.
Vicelantrådet Roger Nordlund, replik
Fru talman! Jag tycker att det är lite orättvist att lyfta ut en enskildhet. Ett landskapsandelssystem bygger på många olika komponenter. Syftet med systemet är att utjämna mellan de olika regionerna; mellan skärgård, stad och landsbygd, så att alla som bor på Åland ska ha någorlunda samma basservice.
Hur hög samfundsskatten är på Kökar och hur många landskapsarbetsplatser som finns på Brändö är en jättesvår diskussion. Debatten idag kring det här ärendet har varit väldigt belysande. Dels verkar hela den här reformen vara ifrågasatt av den så kallade nya majoriteten och dels får vi också en ny syn på landskapsandelssystemet. Landskapsandelssystemet ska tydligen inte vara regionalt utjämnande längre, utan det ska tydligen vara rättvisa, cent per person. Men då kan man ju lika bra avskaffa systemet.
Ltl Sara Kemetter, replik
Tack, fru talman! Nej, nu tror jag nog att vicelantrådet vill missförstå mig. Jag är suttit med i den här arbetsgruppen och vi har enigt varit av den åsikten att man måste diskutera och se över bosättningsstrukturgrupperna. Rättvist? Ja, vad är rättvisa? Kanske det inte är att varje enskild person ska få lika mycket pengar, men om syftet är att utjämna kostnaderna just kring hemvårdsstödet så måste man ju se till vilka kommuner som verkligen har de största kostnaderna. Det är ju i de kommuner där det bor mest barnfamiljer.
Vicelantrådet Roger Nordlund, replik
Fru talman! Om man tar Mariehamn som exempel så är Mariehamn naturligtvis den kommun på Åland som har den största egna skattebasen och de största musklerna. Det har stört mig väldigt mycket under de senaste fyra åren att Mariehamn, som borde ha de bästa förutsättningarna att klara de offentliga åtagandena, har varit den kommun som har varit mest inne för att göra förändringar i landskapsandelssystemet. Vi har ett landskapsandelssystem som är till för att skydda de svaga; de sakerna regionerna, de svaga kommunerna och de svaga grupperna i samhället. Det har varit någon sorts omvänd Robin Hood-politik. Det ska bli mycket spännande att se hur det här kommer att utformas under de kommande fyra åren.
Ltl Sara Kemetter, replik
Tack, fru talman! Det är sant, det har förekommit en debatt under fyra år. Därför tror jag också att ett av de största debattområdena under det senaste valet var kommunstrukturen och hur vi ska hålla alla regioner levande. Efter de här fyra åren kan jag konstatera att åtminstone vad gäller bosättningsstrukturgrupperna i landskapsandelssystemet så gynnar det här systemet inte att invånarna får en rättvis service på hela Åland. Man måste nog se över det här ordentligt.
Det stämmer att Mariehamn har en stark skattekraft, men man vet också hur känslig den stora regionen är så fort samfundsskatterna sjunker, vilket de drastiskt har gjort.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Tony Wikström
Fru talman! Den här höjningen av landskapsandelarna som i sin tur möjliggör en förbättring av hemvårdsstödet kommer verkligen inte en dag för tidigt!
Jag vill tacka alla dem som kämpat för att vardagspusslet har en lite bättre chans att gå ihop för många familjer och ensamförsörjare. Med det sagt så vill jag ändå påpeka att vi fortfarande har en lång väg att gå. Småbarnsåren är en tid då pensionsklyftan och lönegapet ökar när ena parten, allt som oftast mannen, samtidigt satsar på sin karriär. Det tunga, oavlönade hushållsarbetet ligger oftast på kvinnan. Självklart ska familjer kunna välja själva hur man vill ha det, men faktum är att kvinnor är förlorarna.
I den bästa av världar hade man lagt till ett par hundringar och utformat ledigheten enligt isländsk modell, dvs. delat upp ledigheten så att mamman fick en tredjedel, pappan en tredjedel och en tredjedel skulle användas valfritt.
Den här förhöjningen består nästan helt av en indexjustering från år 2001 vilket även det verkligen visar att tiden var mogen för en höjning.
Fru talman! Många folkvalda här i salen har skrivit på Rädda barnens kontrakt och lovat att efter bästa förmåga alltid beakta barns utveckling, välmående och åsikter i alla politiska beslut.
Det här var ett steg på vägen – men det finns fler steg att ta. Tack, fru talman.
Minister Johan Ehn
Tack, fru talman! Det här förslaget som ligger på bordet nu gäller finansiering av en lag som kom tidigare. Det är inte några nyheter i det. Det finns beskrivet i den framställning som ligger till grund för det här, det som sedermera blev lagtingsbeslut om hemvårdsstödet.
För moderat samlings del har vi gjort en överenskommelse och godkänt detta. Samtidigt är det ingen hemlighet att under den diskussionen ansåg vi också att den merkostnadsberäkning som har gjorts inte alls är säker att den kommer att se ut som den visar nu. Det handlar väldigt mycket om hur kommunerna väljer att organisera barnomsorgen som helhet. Går man in för att samarbeta mera över kommungränserna, går in för att skapa mera flexibilitet när det gäller vilken typ av tjänst man ska använda sig av och om man tittar över effektiviteten i hela systemet så är det inte alls säkert att det blir en kostnad. Det kanske faktiskt blir en möjlighet att göra inbesparingar.
De små strukturerna som vi har i dagsläget medför att vi kanske inte kan dra nytta av att kostnaden för hemvårdsstödet per barn är betydligt lägre än vad en barnomsorgsplats kostar fullt ut, eftersom det kommer att leda till att våra barngrupper blir mindre. Men om man, som vi förfäktar, skulle se till att hitta samarbetsmöjligheterna så att man får effektiva barngrupper då är det också mycket möjligt att kostnadseffekten överhuvudtaget inte kommer att slå ut.
Vad gäller utvärdering så tycker jag att det är självklart att man ska utvärdera en sådan här reform. Men att föreslå att en reform ska utvärderas efter ett år känns inte riktigt seriöst. Som flera andra har varit inne på här i diskussionen så behöver en reform också en möjlighet att faktiskt få visa vad den går för. På ett år hinner vi nätt och jämt införa reformen och vi ser inte om det finns några tänder i de val som människorna gör.
Jag ser naturligt framför mig att det här ska utvärderas precis som alla andra reformer vi gör. Det ska man göra för att man även ska kunna få till stånd effektiva lösningar. Då ska det också ges tid så att den typen av reformen också kan utvärderas på ett rättvist och ändamålsenligt sätt. Annars kommer vi att ha en situation där reformer som görs och utvärderas efter mycket kort tid kommer att kastas i papperskorgen bara på grund av att de inte har fått en möjlighet att visa vad de faktiskt går för. Tack, fru talman.
Ltl Ingrid Johansson, replik
Talman! Jag vill poängtera att kostnaderna för barnomsorgen och för hemvårdsstödet inte är jämförbara på det sättet som minister Ehn påstod. När man är hemma med hemvårdsstöd så nyttjar man också andra offentligt bekostade verksamheter; öppna förskolan, babymusik och en hel annan verksamhet.
Vi måste också räkna in de uteblivna skatteinkomsterna på grund av att man inte arbetar och de blir statiskt lägre livet ut, vilket vi tidigare konstaterade. I och med familjernas minskade tillgängliga medel så minskar köpkraften vilket givetvis påverkar näringarna.
Minister Johan Ehn, replik
Fru talman! Jag är helt medveten också om den här sidan. Vi ska komma ihåg att det är bara åtta månader som man verkligen måste stanna hemma. Det är bara under de här åtta månaderna med ett förhöjt hemvårdsstöd som det tvång att någon i familjen stannar hemma och inte har någon som helst inkomst i övrigt. Hemvårdsstödet ger ju i sig en flexibilitet under större delen av tiden att hitta sin egen form för barnomsorgen, hitta sin egen form för att bedriva förvärvsarbete vid sidan om som på bästa möjliga sätt passar för den familjesituationen. Det är ett läge där vi både får en effektivare barnomsorg och en möjlighet att utföra ett förvärvsarbete som också leder till skatteinkomster.
Jag är helt enig med att det finns ett behov av att utvärdera detta mera i detalj. Men att göra det efter ett år efter att en reform har genomförts det är inte seriöst, som jag sade inledningsvis.
Ltl Ingrid Johansson, replik
Talman! Det är det långa hemmavarandet som är det stora samhällsekonomiska problemet och framförallt det stora problemet för den kvinnliga befolkningen. Det uppstår ju stora orättvisor i och med detta och det upplever jag att jag har diskuterat hela tiden.
Det som minister Ehn pratade om nu, att man kan hitta lämpliga förvärvsinkomster, så problemet är bara att familjer resonerar att lämpliga förvärvsinkomster innebär att kvinnorna jobbar deltid.
Minister Johan Ehn, replik
Fru talman! Vad utfallet blir? Vi kan vara överens om vad utfallet har blivit tidigare. Det är precis såsom ltl Ingrid Johansson beskrev; det har ofta blivit kvinnan som stannar hemma. Det är ju precis just den typen av strukturer som vi ska jobba med för att få en förändring. Det gäller att inte bara jobba med det enskilda stödsystemet. Det handlar minst lika mycket om att jobba med jämställda löner och liknande saker så att valet för familjen blir enklare att göra i det här sammanhanget.
Jag vill än en gång poängtera att det är bara under åtta månader under den här stödtiden som man inte har valet att kunna göra någonting annat än att vara hemma och inte jobba. I övrigt har vi gett möjligheterna för familjerna att hitta sitt pussel. Det borde ge både möjligheter för båda parter i familjen och den stora valfriheten som jag tycker att är viktig i det här sammanhanget.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Katrin Sjögren, replik
Talman! Vi har något olika utgångspunkt när det gäller den här reformen. Nu är lagen klubbad och den har ambitionen att ha väldigt starka jämställdhetsmål. Jag delar ministerns syn på att det kan vara lite för tidigt att göra en första utvärdering efter ett år. Men en utvärdering behöver göras. Hur slår det regionalt? Hur slår det för jämställdheten? Vilken service erbjuder vi barnen och föräldrarna? Jag delar uppfattningen att det kan vara lite knappt att göra en utvärdering efter ett år, men en utvärdering ska göras.
Minister Johan Ehn, replik
Fru talman! Ltl Katrin Sjögren och jag verkar tänka lika på det sättet. Vi har en lagstiftning som ligger. Den lagstiftningen ska nu få visa vad den går för. När man börjar ha ett underlag för att göra en vettig värdering, då gör man det också. Det tycker jag är ett bra sätt att jobba på när gäller att lagstifta. Man ska se om lagstiftningen får den utgång som man hade önskat samt att man får de önskade effekter av de insatta medlen. Jag tycker att det låter som en bra väg framåt.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.
Kan förslaget att remittera ärendet till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.
Plenum slutar
Nästa plenum hålls 16.11.2015 klockan 13.00. Plenum är avslutat.